I vårt resultat kan vi se likheter och skillnader mellan de olika verksamheterna. Vi har även noterat hur pedagoger arbetar språkstimulerande på många olika sätt. Vi får komma ihåg att detta resultat endast visar på likheter och skillnader i just de verksamheter som vi har jämfört. Det går därför inte att dra några generella slutsatser av resultatet.
Det vore intressant att få genomföra detta observationsschema även högre upp i åldrarna för att se om det finns någon skillnad i arbetet med äldre barn med språkstörning. Intressant vore också att genomföra en jämförande studie mellan olika verksamheter i samma kommun, eftersom denna studie genomförts i olika kommuner. Vad gäller litteratur skulle det vara av värde med mer aktuella studier av barn och språkstörning och just anpassningar inom förskola och skola. Detta med anledning av att när vi sökte litteratur inom detta område, insåg vi att utbudet av internationella artiklar var begränsat. En annan ingång till vidare forskning hade varit att intervjua specialpedagoger, modersmålslärare, föräldrar och/eller rektorer inom området anpassningar för att få studera deras uppfattningar och synsätt, med tanke på att vi har sett att det skiljer sig beroende på ekonomiska resurser. Vi ställer oss därför frågan om vi har en likvärdig skola i Sverige?
Vi anser att detta arbete bidragit till att öka kunskaperna om hur anpassningar genomförs vid olika åldrar hos barn i språklig sårbarhet. Det har även gett oss som blivande specialpedagoger en bra grund att stå på när vi möter barn med språkstörning i våra verksamheter framöver. Denna kunskap är också viktig för oss, då ett av våra uppdrag innebär att arbeta förebyggande och därmed sätta in tidiga insatser. I och med framtida kontakter med instanser som barnhälsovård, logoped och habilitering, har vi nu en bra kunskap inför arbetet med barn i språkliga svårigheter och det ser vi som gynnsamt när det gäller framtida samarbete med olika myndigheter. Specialpedagogens roll står beskrivet och förklarat i regeringens proposition 1999/2000:135. Samverkan mellan olika instanser är högt prioriterat i propositionen. I (SOU 1999:63) framhålls det att specialpedagogen ska ha ett övergripande ansvar och arbeta på organisationsnivå, gruppnivå och individnivå. Skolverket menar att det alltid kommer finnas
48
elever som behöver anpassningar. Att ge stöd till arbetslag och lärare samt utveckla och förebygga samverkan och samarbete, anser Skolverket (2014) vara en viktig uppgift för specialpedagogen. Detta förebyggande arbetssätt ska ske både inom arbetslaget och mellan skolan och familjen. Vi drar utifrån ovan beskrivna anpassningar samt specialpedagogens roll i verksamheterna, slutsatsen att vårt uppdrag är betydelsefullt i förskola och skola.
49
Litteraturlista
Allwood, C. M. & Eriksson, M. G. (2017). Grundläggande vetenskapsteori för psykologi och
andra beteendevetenskaper. Lund: Studentlitteratur.
Arnqvist, A. (1993). Barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur.
Bishop, D.V.M., Snowling, M. J., Thompson, P.A. & Greenhalgh, T. (2017). Phase 2 of CATALISE: a multinational and multidisciplinary Delphi consensus study of problems with language development: Terminology. Journal of Child Psychology and Psychiatry. vol. 58, No 10, 1068–1080. Tillgänglig via:
http://web.b.ebscohost.com.e.bibl.liu.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=2&sid=a9963f23- 4ef8-46c4-9225-2b5951bb4187%40pdc-v-sessmgr06
Bjar, L. & Liberg, C. (2010). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur.
Bjørndal, C. R. P. (2018). Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i
undervisning och handledning. Stockholm: Liber.
Boo, S., Forslund Frykedal, K. & Thorsten, A. (2017). Att anpassa undervisning till individ
och grupp i klassrummet. Stockholm: Natur & Kultur.
Bruce, B. (2010). Bokstavsbarnen och bokstäverna. I Bjar, L. & Liberg, C. (red). Barn utvecklar
sitt språk. Lund: Studentlitteratur.
Bruce, B., Ivarsson, U., Svensson, A-K. & Sventelius, E. (2017). Språklig sårbarhet i förskola
och skola. Barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber Ekonomi.
Carlberg Eriksson, E. (2016). Språkstörning – en pedagogisk utmaning. Ett stödmaterial för
dig som möter tonårselever. Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Coleman, J. C., Crosby, M. G., Irwin, H. K., Dennis, L. R., Simpson, C. G. & Rose, C. A. (2013). Preventing challenging behaviors in preschool: effective strategies for classroom teachers. Young exceptional children, 16 (3), 3–10. Tillgänglig via: https://journals-sagepub- com.e.bibl.liu.se/doi/pdf/10.1177/1096250612464641
Dalen, M. (2015). Intervju som metod. Malmö: Gleerup.
50
och evidens. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.
Fejes, A. & Thornberg, R. (red). (2014). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. Fox, M. (2003). Läsa högt. Ystad: Kabusa böcker.
Fälth, L., Gustafsson, S. & Svensson, I. (2017). Phonological Training with Articulation Promotes Early Reading Development. Education. 137(3), 261–276. Tillgänglig via:
https://eds-b-ebscohost-com.e.bibl.liu.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=3&sid=0b9b2a54- 52d4-4fdc-988e-a6fbfb1e98b1%40sessionmgr103
Guvå, G. & Hylander, I. (2017). Elevhälsa som främjar lärande. Om professionellt samarbete
i retorik och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Hammar Chiriac, E. & Einarsson, C. (2013). Gruppobservationer. 2: a upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Heister Trygg, B. (2008). Tidig AKK, stöd för stora och små. Malmö: SOK förlag.
Hejlskov Elven, B., Veje, H. & Beijer, H.M. (2012). Utvecklingsrelaterade
funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet: om annorlunda barn. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, B. & Svedner, P.O. (2003). Så erövrar barnen språket: utveckling, störningar,
stimulans. Uppsala: Kunskapsföretaget.
Leigh, S. R. & Heid, K. A. (2008). First Graders Constructing Meaning Through Drawing and Writing, Journal for Learning through the Arts, 4(1), 1–13, Tillgänglig via:
http://escholarship.org/uc/item/39179180
Liberg, C. (2010). Möten i skriftspråket. I Bjar, L. & Liberg, C. (red). Barn utvecklar sitt
språk. Lund: Studentlitteratur.
Lindqvist, G. & Rodell, A. (2015). Stöd och anpassningar att organisera särskilda insatser. Stockholm: Gothia Fortbildning.
Lutz, K. (2013). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola. Stockholm: Liber.
Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (1998, rev 2016). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
www.skolverket.se Stockholm: Gothia Fortbildning.
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, (Lgr 11). Stockholm:
Utbildningsdepartementet. www.skolverket.se
Løkken, G. och Søbstad, F. (2010). Observation och intervju i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
51
Messer, D. & Dockrell, J.E. (2006). Children’s Naming and Word-Finding Difficulties:
Descriptions and Explanations. Journal of Speech, Language, and Hearing Research. vol 49, 309–324. Tillgänglig via: https://eds-a-ebscohost-
com.e.bibl.liu.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=2&sid=704d321a-3486-42ef-8cbe- e59df524bdbf%40sessionmgr4009
Nettelbladt, U. (2007). Lexikal utveckling. I Nettelbladt, U. & Salameh, E-K. (red).
Språkutveckling och språkstörning hos barn. Lund: Studentlitteratur.
Nettelbladt, U. (2007). Språkstörning hos barn ur ett historiskt perspektiv. I Nettelbladt, U. & Salameh, E-K. (red). Språkutveckling och språkstörning hos barn. Lund: Studentlitteratur. Nettelbladt, U., Håkansson, G. & Salameh, E-K. (2007). Specifik intervention av fonologi, gramatik och lexikon. I Nettelbladt, U. & Salameh, E-K. (red). Språkutveckling och
språkstörning hos barn. Lund: Studentlitteratur.
Nettelbladt, U. & Salameh, E-K. (2007). Språkstörning hos barn. I Nettelbladt, U. & Salameh, E-K. (red). Språkutveckling och språkstörning hos barn. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2018). Teori i examensarbetet – en vägledning för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.
Norby, CF., Gooch, D., Wray, C., Baird, G., Charman, T., Simonoff, E., Vamvakas, G. & Pickles, A. (2016). The impact of nonverbal ability on prevalence and clinical presentation of language disorder: evidencefrom a population study. Journal of Child Psychology and
Psychiatry. vol 11, 1247–1257. Tillgänglig via:
http://web.a.ebscohost.com.e.bibl.liu.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=15&sid=a0e36aad- 1fc4-4545-a98e-a80f9ef24cbc%40sdc-v-sessmgr03
Persson, B. (2013). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm. Liber. Proposition 1999/2000:135. En förnyad lärarutbildning. Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
Rubenstein Reich, L. & Wesén, B. (1986). Observera mera. Lund: Studentlitteratur.
Runström Nilsson, P. (2015). Pedagogisk kartläggning: att utreda och dokumentera elevers
52
Sjölund, A., Jahn, C., Lindgren, A. & Reuterswärd, M. (2017). Autism och ADHD i skolan,
handbok i tydliggörande pedagogik. Stockholm: Natur & Kultur.
Skolinspektionen (2014d). Från huvudmannen till klassrummet: Tät styrkedja viktig för
förbättrade kunskapsresultat. Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och
kvalitetsgranskningar. Dnr 2014:6739. Stockholm: Skolinspektionen. Skolinspektionen (2016). Skolans arbete med extra anpassningar.
Kvalitetsgranskningsrapport. Dnr. 2015: 2217. Stockholm: Skolinspektionen. Skollagen (2010:800). www.riksdagen.se
Skolverket. (2007). Kategorisering av elever med funktionshinder i Skolverkets arbete. PM. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2014). Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och
åtgärdsprogram. www.skolverket.se
Socialstyrelsen. www.socialstyrelsen.se
(SOU 1999:63) www.regeringen.se
(SOU 2016:46) www.regerinen.se
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2018). Arbeta med språkstörning i förskola och skola. Tillgänglig via: www.spsm.se Hämtad: 28 oktober 2018.
Strandberg, L. (2009). Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar. Lund: Studentlitteratur.
Svensson, A-K. (2009). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv.Lund: Studentlitteratur. Trots, J. & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Van den Bedem, NP., Dockrell, JE., van Alphen, PM., de Rooij, M., Samson, AC., Harjunen, EL. & and Rieffe, C. (2018). Depressive symptoms and emotion regulation strategies in children with and without developmental language disorder: a longitudinal study.
International Journal of Language & Communication Disorders. Vol. 53, No. 6, 1110–1123.
Tillgänglig via:
http://web.a.ebscohost.com.e.bibl.liu.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=2&sid=a0e36aad- 1fc4-4545-a98e-a80f9ef24cbc%40sdc-v-sessmgr03
53
Vetenskapsrådet (2007). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
WHO, (https://icd.who.int/browse10/2010/en#/F80) Hämtad 2019-02-08.
file:///C:/Users/Hanna%20Nordell/AppData/Local/Packages/Microsoft.MicrosoftEdg e_8wekyb3d8bbwe/TempState/Downloads/Phonologicalawarenesstraningwitharticul ation...%20(3).pdf
54 Bilaga 1, observationsprotokoll
Observation
Kommentar
Aktivitet/lektion Bildstöd Stödstrukturer, mallar, checklistor TAKK, tecken Samspel, sociokulturellt perspektiv Ord/begrepp Annat, relationellt, kategoriskt55 Bilaga 2, informationsbrev verksamheter
Hej! Tranås 28 jan. 2019
Vi heter Erica Dahlstedt & Hanna Nordell och läser till specialpedagoger vid Linköpings Universitet. Vi gör nu vår sista termin och har därmed påbörjat vårt examensarbete.
Syftet med examensarbetet är att genomföra en jämförande studie om språkutvecklande arbetssätt och anpassningar inom förskola och skola. För att detta ska vara möjligt, behöver vi få komma ut i barngrupper/klasser för observation. Vi önskar att det finns något barn med språklig sårbarhet i de grupper vi sa besöka, även om vi inte behöver veta vem den individen är. I skolan är det F-3 vi önskar få besöka. I förskolan går alla åldrar bra.
Det är pedagogen vi observerar, men vi bifogar ett informationsbrev som vi ber er att vidarebefordra till barnens vårdnadshavare i god tid före observationerna. Allt deltagande är också frivilligt och det går att avbryta när det så önskas.
Vi är så tacksamma om ni vill förmedla denna information till de arbetslag/klassansvariga som ni tror skulle kunna passa att delta i denna studie. För mer information går det bra att kontakta oss, se kontaktuppgifter nedan.
Till sist vill vi framför tack, ett tack på förhand för deltagande i vår studie. Vi ser med spänning fram att få träffa er.
Väl mött! Med vänliga hälsningar
Erica Dahlstedt Hanna Nordell Mobilnr: XXX Epost: XXX Mobilnr: XXX Epost: XXX
56 Bilaga 3, informationsbrev till föräldrar
Hej alla föräldrar! Hedemora 2019-02-13
Vi heter Hanna Nordell och Erica Dahlstedt och läser till specialpedagoger vid Linköpings Universitet. Denna termin skriver vi vårt examensarbete och vill komma ut i ert barns grupp/klass för en observation. Vi vill studera hur pedagogen arbetar med språkliga
anpassningar för att utveckla barnens språk och kommunikation. Vi kommer inte att studera enskilda barn och inte nämna namn på skola, pedagog eller barn i vårt arbete.
Om du som förälder har frågor kring vår studie är du välkommen att höra av dig.
Vänligen
Hanna Nordell Epost: XXX