Vidare forskning

Under arbetets gång har kunskapen inom området fördjupats vilket har lett till att fler frågor dykt upp. Nedan följer en rad förslag på ämnen som skulle kunna vara intressanta att undersöka. • I denna rapport har två stycken lyckade partneringprojekt undersökts därför har inte brister och utmaningar i partnering identifierats. I en framtida studie hade det varit intressant att undersöka mindre lyckade partneringprojekt för att identifierad de aspekter som kan gå fel i ett partneringprojekt.

• Förutom att hitta lönsamhet att bygga relationer till varandra samt hitta gemensamma tekniska lösningar, måste det finnas någon typ av ekonomisk lönsamhet för ett partneringprojekt. För att partnering skall kunna etablera sig i större utsträckning måste samtliga parter kunna hitta en möjlighet att bedriva sin verksamhet med ekonomisk lönsamhet. Vidare borde partneringprojekts ekonomiska lönsamhet undersökas.

• Partnering handlar om att samverkan i alla led och därför borde yrkesarbetares roll i partneringprojekt lyftas fram ytterligare. Det borde finnas utbildningsdagar inom partnering för yrkesarbetarna så de känner sig delaktiga i ett partneringprojekt. Partneringsamverkan kommer kunna lyftas till nästa nivå om yrkesarbetarna även kan samverkan mellan varandra i produktionen. Ett projekt består idag av en hel del underentreprenörer och kan yrkesarbetarna i projektet samverkan kommer det finnas en tydligare gemenskap på arbetsplatsen.

• Under intervjuerna som hållits under examensarbetet har standarden ISSO 44001, ledningssystem för affärsrelationer i samverkan, inte kommit på tal. Standarden togs fram 2017 men verkar inte vara så implementerad i byggbranschen ännu. Vidare forskning kan göras på hur detta ledningssystem fungerar och om det går att implementera i alla affärsrelationer i samverkan.

42

Referenser

Barlow, J. (2000). Innovation and learning in complex offshore construction projects. Research Policy, ss. 973–989.

Bjerle, H. (2014). Partnerskap: Om kontraktens utformning vid partnering och liknande former

av utökad samverkan i byggsektorn. Stockholm: AB svensk Byggtjänst.

Boyd, J., Dillon, W., Gransberg, D. & Reynolds, L. (1999). Quantitative Analysis of

Partnered Projects Performance: Journal of Construction Engineering and Management (Vol.125, May/June 161-166, nr 3).

Brandt, U. (2017). Handbok i partnering strategiska allianser och annan samverkan. Stockholm: BoD.

Byggandets Kontraktskommitté, BKK. (2004). AB 04: Allmänna bestämmelser för

byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader. Stockholm: Svensk

byggtjänst.

Byggandets Kontraktskommitté, BKK. (2009). ABK 09: Allmänna bestämmelser för

konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet. Stockholm: Svensk byggtjänst.

Byggandets Kontraktskommitté, BKK. (2006). ABT 06: Allmänna bestämmelser för

totalentreprenader avseende byggnads-, anläggnings- och installationsarbeten.

Stockholm: Svensk byggtjänst.

Byggföretagen (2020). Totala bygginvesteringar.

https://byggforetagen.se/statistik/bygginvesteringar/ [2020-04-08]

Byggherrerna (2020). Samverkan och partnering - vägledning och mallar.

https://www.byggherre.se/avtal-och-juridik/samverkan-partnering-vaegledning-och-mallar

[2020-04-19]

Byggindustrin (2017). Tydliga drivkrafter ger framgångrik partnering.

https://byggindustrin.se/artikel/debatt/tydliga-drivkrafter-ger-framgangsrik-partnering-24807

[Hämtad 2020-04-17]

Enochsson, P. & Andersson, T. (2016). Slutsatser och förslag på åtgärdet för att säkerställa

tillräcklig arbetskraftskapacitet inom byggsektorn. Stockholm: Regeringskansliet.

Fernström, G. (2012). Handboken i partnering. Stockholm: Fernia consulting Hane, J. (2016). Partnering inom entreprenad - när, hur och varför? Foyen, 7 juni

https://www.foyen.se/partnering-inom-entreprenad-nar-hur-och-varfor/ [2020-04-08]

Josephson, P.-E. (2013). Produktivitetsläget i svenskt byggande 2013: Nybyggnad

43

Kadefors, A. & Eriksson, P.-E. (2014). Utökad samverkan/Partnering.

Forskningssammanställning, Teknikens ekonomi och organisation. Göteborg: Chalmers tekniska högskola.

Kindahl, I. (2015). Konsulten: Så vinner du upphandlingen. Byggindustrin, 5 maj.

https://www.byggindustrin.se/arbetsliv/ledarskap/konsulten-sa-vinner-du-upphandlingen/

[2020-05-08]

Konkurrensverket (2014). Hur kan byggherrar främja effektivitet och innovation genom

lämpliga upphandlingsstrategier? Stockholm: Konkurrensverket.

Latham, Sir M. (1994). Constructing the team: Joint review of procurement and

contractual arrangements in the United Kingdom construction industry. HMSO.

Magne, H. I. & Krohn, S. B. (1997). Forskningsmetodik: Om kvalitativa och kvantitativa

metoder. Lund: Studentlitteratur.

NCC (2020). Partnering, det framgångsrika lagbygget.

https://www.ncc.se/vart-erbjudande/kunderbjudande/partnering/ [2020-05-04]

Offrell, P. & Lundström, R. (2008). Partnering i kommuner. Stockholm: SBUF.

Offrell, P., Nordlund, T. & Dahlberg, A. (2017). Tillsammans för en bättre slutprodukt: En bok

om partnering i bygg- och anläggningsbranschen. Prolog bygglogistik AB: Byggherrarna

Sverige AB

Rhodin, A. (2002). Interaktionsprocesser i byggprojekt: En studie i partnering som kraft för

förändring. Forskningssammanställning, Väg- och vattenbyggnad, Produktionsledning. Luleå:

Tekniska Universitet.

SCB (2019). Tätorter i Sverige

https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/miljo/tatorter-i-sverige/ [2020-04-28] SFS 2016:1145. Lag om offentlig upphandling. Stockholm: Finansdepartementet OU. Skanska (2020). Samverkan och partnering

https://www.skanska.se/vart-erbjudande/samarbetsformer/samverkan-och-partnering/

[2020-05-04]

SOU: 2002:115. (2002). Skärpning gubbar! Om konkurrensen, kvaliteten, kostnaderna och

kompetensen i byggsektorn. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.

SOU: 2009:6. (2009). “Sega gubbar? En uppföljning av Byggkommissionens betänkande

”Skärpning gubbar!”. Stockholm. Statskontoret.

Svenska institutet för standarder (SIS) (2017). SS-ISO 44001:2017 Ledningssystem för

affärsrelationer i samverkan - Krav och ramverk (ISO 44001:2017, IDT). Stockholm: SIS.

Urkraft (2020). Historiskt perspektiv. Entreprenörer driver utvecklingen

44

Wihlborgs (2018a). Om oss https://www.wihlborgs.se/sv/om-oss/ [2020-04-20] Wihlborgs (2018b). Prisma, Helsingborg

https://www.wihlborgs.se/sv/projekt/helsingborg/prisma-helsingborg/ [2020-04-20]

Wihlborgs (2018c). Max IV, Lund

45

Bilaga 1 – Intervjufrågor

Presentation

1. Vilken roll har du i projektet?

2. Vad är din erfarenhet kring partneringprojekt? Utbildning? etc.

3. Hur har beställaren/entreprenaden bidragit till att uppfylla partnering samverkan i projektet?

4. Anser du att Prisma/Max IV är ett partneringprojekt? Eller det upplevs som vilken vanlig totalentreprenad som helst med intern samverkan?

5. Jobbar ditt företag med intern samverkan i form av partnering? (Vi förklarar vad vi menar)

Aktuellt projekt - projektering

6. I vilken fas blev ni involverade i projektet? Planeringsfas, Projekteringsfas, Utförandefast eller annan fas?

7. Hur tog Beställare/entreprenören hänsyn till partnering vid projektering av Prisma/Max IV?

8. Förutom Skanska/PEAB och Wihlborg hur har man integrerad andra aktörer som el & vs etc i partnering samverkan? och i vilken fas blev de involverade?

Aktuellt projekt - produktion

9. Anser du att partnering fungerar i praktiken i detta projekt? Eller det användes mest under projekteringsfasen?

10. Har ni uppfyllt det ni har projekterat upp gällande partneringaktiviteter, workshops, avstämningsmöte?

11. Skulle ni kunna ge ett exempel på hur partnering fungerar ute i produktionen?

o Ex. Hur ni har löst något problem eller haft aktiviteter, blandar de olika

yrkesarbetarna etc.

12. Har någon aktör bytts ut på grund av att inte passat in i partnering samverkan i detta projekt?

13. Hur värderas de mjuka parametrarna? (Förtroende, partneringgrupp,

46

Avslut

14. Är det något vi har missat som ni skulle vilja tillägga? (med fokus på våran frågeställning)

15. Är det okej att återkomma via mail eller telefon om någon fråga skulle uppstå?