Initialt var planen för denna studie att genomföra en diskursanalys och titta närmare på vilka diskurser som råder i förskolan och kring ett skolförberedande arbete. Mitt intresse för berättelser och en nyfikenhet på den narrativa forskningen gjorde att jag valde en annan väg, men för vidare forskning hade det varit en intressant ingång att analysera diskurser.
Denna studie har också visat på hur förskollärarna talar om sitt yrke och sitt uppdrag, men för vidare forskning skulle en observationsstudie kring ett skolförberedande arbete också kunna bidra med värdefulla insikter. Där skulle kunskap kunna produceras kring vad barnen får möta i verksamheterna och visa mer på hur praktiken i förskolorna ser ut kring ett skolförberedande arbete.
Det vore också intressant, och relevant, att undersöka hur andra inblandade ser på ett skolförberedande arbete i förskolan. Genom till exempel intervjuer skulle man kunna visa på hur lärare i
förskoleklassen, barnen eller vårdnadshavare tänker kring ett skolförberedande arbete i förskolan. I en intervjustudie med lärare ifrån förskoleklassen skulle man också kunna fokusera på hur de ser på de utmaningar som förskollärarnas berättelser speglar kring att de tar emot barn från många olika verksamheter och med olika erfarenheter och kompetenser.
Slutligen skulle vidare forskning kunna ta sig av det här fenomenet i större skala – flera förskolor, flera olika kommuner, fler jämförelser mellan privat och kommunal verksamhet. Det hade kunnat skapa en intressant bild av likheter och olikheter mellan olika verksamheter, och kanske i
förlängningen bidra till samtal om en likvärdig skolstart för alla barn.
Referenser
Ackesjö, H. (2013a). Children Crossing Borders: School Visits as Initial Incorporation Rites in Transition to Preschool Class, International Journal of Early Childhood, 45(3), ss. 387-410.
43
Ackesjö, H. (2013b). Från förväntningar till motstånd och anpassning. Fyra barns övergångar till och från förskoleklass, Nordic Early Childhood Education Research Journal, 6(15), ss. 1-23.
DOI: https://doi.org/10.7577/nbf.548
Ackesjö, H. (2014). Barns övergångar till och från förskoleklass. Gränser, identiteter och (dis-)kontinuiteter. (Diss) Kalmar: Linnéuniversitetet.
Ackesjö, H. (2015). Den komplexa väven: Att organisera för barns övergångar till och från förskoleklass,
Tidsskrift för nordisk barnehageforskning, 11(4), ss. 1-16. DOI: https://doi.org/10.7577/nbf.1323
Ackesjö, H. (2018). Skolförberedda barn – barnförberedd skola?; Vårdnadshavares perspektiv på sina barns övergång från förskola till förskoleklass, Cepra-striben – tidsskrift för evaluering i praksis, 23, ss. 4-13.
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1254692&dswid=-3581
Ackesjö, Lago & Persson (2018). Övergångar till och från förskoleklass,
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/pedagogik-i-forskoleklass/overgangar-till-och-fran-forskoleklass#h-ArtikelOvergangartillochfranforskoleklass [2020-03-25]
Ackesjö, H. & Persson, S. (2014). Barns erfarenheter av sociala gemenskaper i övergångarna till och från förskoleklass, Pedagogisk forskning i Sverige, 19(1), ss. 5-30. https://muep.mau.se/handle/2043/17272
Alatalo, T., Meier, J., Frank, E. (2014). Överlämningar från förskola till förskoleklass. Forskning om
undervisning och lärande, 13, ss. 30-52. http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A731077&dswid=1080
Andrews, M., Squire, C. & Tamboukou, M. (2008). Doing narrative research. Thousand Oaks, California: Sage
Aslan, M. & Çıkar, İ. (2019). The School Readiness of 60-65 Months Old Students: A Case Study, International
Journal pf Contemporary Educational Research, 6(1), ss. 86-99. DOI: https://doi.org/10.33200/ijcer.555465
Atteberry, A., Bassok, D. & Wong, V. (2019). The Effects of Full-Day Prekindergarten: Experimental Evidence of Impacts on Children’s School Readiness, Educational Evaluation and Policy Analysis, 41(4), ss. 537-562. DOI: 10.3102/0162373719872197
Bates, A. (2019). Readiness for School, Time and Ethics in Educational Practice, Studies in Philosophy and
Education, 38, ss. 411-426. https://doi.org/10.1007/s11217-018-9643-2
Björklund, C., Pramling Samuelsson, I. & Reis, M. (2018). Om nödvändigheten av undervisning i förskolan – Exemplet matematik. I Eidevald, C. & Engdahl, I. (red.) Barn och forskning om barn og barndom i Norden -
Tema: Undervisning i förskolan. Norsk senter for barneforskning (NOSEB), nr 3-4, ss. 21-38.
DOI: https://doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2895
Blair, C. & Raver C. C. (2015). School Readiness and Self-Regulation: A Developmental Psychobiological Approach, Annual review psychology, 66, ss. 711-731. DOI: 10.1146/annurev-psych-010814-015221
Bulkley, J. & Fabian, H. (2006). Well-being and belonging during early educational transitions, International
Journal of Transitions in Childhood, 2, ss. 18-30.
https://extranet.education.unimelb.edu.au/LED/tec/pdf/journal2_bulkeley%20and%20fabian.pdf
44
Cohen, L., Manion, L. & Morrison, K. (2018). Research Methods in Education. Eighth edition. Abingdon: Routledge
Corsaro, W. A. & Molinari, L. (2000). Priming Events and Italian Children's Transition from Preschool to Elementary School: Representations and Action, Social Psychology Quarterly, 63(1), ss. 16-33.
https://www.jstor.org/stable/2695878
Corsaro, W. A., Molinari, L. & Brown Rosier, K. (2002). Zena and Carlotta: Transition Narratives and Early Education in the United States and Italy, Human Development, 45, ss. 323-348. www.karger.com/journals/hde
Eidevald, C. & Engdahl, I. (2018). Introduktion till temanummer om undervisning i förskolan. I Eidevald, C. & Engdahl, I. (red.) Barn och forskning om barn og barndom i Norden - Tema: Undervisning i förskolan. Norsk senter for barneforskning (NOSEB), nr 3-4, ss. 5-20.
https://www.ntnu.no/ojs/index.php/BARN/article/view/2905
Eidevald, C., Engdahl, I., Frankenberg, S., Lenz Taguchi, H. & Palmer, A. (2018). Omsorgsfull och lekfull utbildning och undervisning i förskolan. I Sheridans, S. & Williams, P. (red.) Undervisning i förskolan – en
forskningsöversikt. Stockholm: Skolverket. https://forskola.kvutis.se/wp-content/uploads/2018/04/Undervisning-i-forskolan.pdf#page=82
Eidevald C., Engdahl I., Pramling Samuelsson, I. & Tallberg Broman, I. (2020). Formell undervisning passar inte sexåringar, Svenska Dagbladet, 29 mars. https://www.svd.se/formell-undervisning-passar-inte-sexaringar
Garpelin, A., Kallberg, P., Ekström, K. & Sandberg, G. (2010). How to organize transitions between units in preschool. Does it matter?, International Journal of Transitions in Childhood, 4, ss. 4-12.
https://extranet.education.unimelb.edu.au/LED/tec/pdf/journal4_garpelin.pdf
Gillham, B. (2008). Forskningsintervjun; Tekniker och genomförande. Malmö: Studentlitteratur
Hellbom-Thibblin, T. (2018). Hinder och Utmaningar – olika barns möten med nya miljöer vid pedagogiska övergångar. I Garpelin, A. & Sandberg, G. (red.). Andra upplagan. Att förstå barns vägar till lärande under
övergången från förskola till skola. Mälardalen Studies in Educational Sciences No. 35. http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1249324&dswid=-3581
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Lpfö 18 (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 2018. Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d5aa/1553968116077/pdf4001.pdf
Lgr 11 (2011). Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet
Nilsson, M., Lecusay, R., Alnervik, K. & Ferholt, B. (2018). Iscensättning av undervisning: Målrelationellt lärande i förskolan. I Eidevald, C. & Engdahl, I. (red.) Barn och forskning om barn og barndom i Norden -
Tema: Undervisning i förskolan. Norsk senter for barneforskning (NOSEB), nr 3-4, ss. 109-126.
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1270282&dswid=-3581
Phoenix, A. (2004). Att belysa det maskulina subjektet – narrativ analys och subjektspositioner, Sociologisk
45
Rimm-Kaufman, S. E., Pianta, R. C. & Cox, M. J. (2000). Teachers’ Judgments of Problems in the Transition to Kindergarten, Early Childhood Research Quarterly, 15(2), ss. 147-166.
https://doi.org/10.1016/S0885-2006(00)00049-1
Rimm-Kaufman, S. E. & Pianta, R. C. (2000). An Ecological Perspective on the Transition to Kindergarten: A Theoretical Framework to Guide Empirical Research, Journal of Applied Developmental Psychology, 21(5), ss. 491-511. https://doi.org/10.1016/S0193-3973(00)00051-4
Sheridan, S. & Williams, P. (2018). Forskning om förskolans undervisning. I Sheridans, S. & Williams, P. (red.)
Undervisning i förskolan – en forskningsöversikt. Stockholm: Skolverket.
Skolinspektionen (2017). Undervisning i förskolan behöver klargöras.
https://www.skolinspektionen.se/sv/Nyheter---samlade/gd-kronikan/undervisning-i-forskolan-behover-klargoras/
[2020-0520]
Skolverket (2020). Förskoleklassens uppdrag. https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/pedagogik-i-forskoleklass/forskoleklassens-uppdrag [2020-02-04]
Smith, N. & Glass, W. (2019). Ready or not? Teachers’ perceptions of young children’s school readiness,
Journal of Early Childhood Research, 17(4), ss. 329-346. DOI: 10.1177/1476718X19875760
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Williams, P. & Sheridan, S. (2018). Förskollärarkompetens – Skärningspunkt i undervisningens kvalitet. I Eidevald, C. & Engdahl, I. (red.) Barn och forskning om barn og barndom i Norden - Tema: Undervisning i
förskolan. Norsk senter for barneforskning (NOSEB), nr 3-4, ss. 127-146.
DOI: https://doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2901
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur
46