Steg 6: Slutlig analys Välja ut citat och exempel ur datan och relatera det till tidigare
8.1 Vidare forskning
Efter att ha utfört min studie har det väckts tankar hos mig vad gäller rektorernas uppfattning kring kompetensutveckling för pedagogerna. Detta för att stärka dem i att arbeta med barn i behov av särskilt stöd, för att skapa en bra grund för barnen inför skolan, samt att
pedagogerna ska känna sig kompetenta och trygga i arbetet med alla barn. I respondenternas svar kan man tolka att det finns en osäkerhet vad gäller t ex kunskap i arbetet med barn i behov av särskilt stöd och att de söker kompetensutveckling och kunskap inom detta område.
9.
Referenser
Ahlberg, A. (1999). Handledning för förändring. I T.Kroksmark & K. Åberg (Red.), Handledning i pedagogiskt arbete (s. 241-268). Lund: Studentlitteratur.
Ahlberg, A. (2009). (Red.), Specialpedagogisk forskning. En mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik- att bygga broar. Stockholm: Liber.
Ahrne, G., & Svensson, P. (Red.), (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber. Allwood, C. M., & Eriksson, M. G. (2017). Grundläggande vetenskapsteori för psykologi och andra beteendevetenskaper. Lund: Studentlitteratur.
Asmervik, S., Ogden, T., & Rygvold, A-L. (Red.), (1995). Barn med behov av särskilt stöd. Lund: Studentlitteratur.
Asp Onsjö, L. (2006). Åtgärdsprogram-dokument eller verktyg? En fallstudie i en kommun. Göteborg: Göteborg universitet. Hämtad från http://gupea_2077_16941_5.pdf
Aspelin, J. (2013). (Red.), Relationell specialpedagogik: i teori och praktik. Kristianstad Universitet.
Aspelin, J. (2010). Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Malmö: Gleerup.
Benn, S. (2003). Att upptäcka barns lärprocesser. I E. Johansson & I. Pramling Samuelsson (Red.), Förskolan – barns första skola! (s.105 -119). Lund: Studentlitteratur.
Bingham, C.W., & Sidorkin, A.M. (Red.), (2004). No education without relation. New York: Peter Lang publishing Inc.
Birnik, H. (1999). Lärare och handledning. Ett relationistiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Birnik, H. (2010). Handledande samtal. Lund: Studentlitteratur.
Björck-Åkesson, E. (2018). Specialpedagogik i förskolan. I A. Sandberg (Red.), Med sikte på förskolan- barn i behov av stöd. (s. 17-35). Lund: Studentlitteratur.
specialpedagogers handledande samtal. Karlstad: Karlstad universitet.
Bladini, K. (2007). Specialpedagogers handledningssamtal. I T. Kroksmark & K. Åberg (Red.), Handledning i pedagogiskt arbete (s.199-223). Lund: Studentlitteratur. Booth, T. (1998). The powerty of special education. I C. Clark, A. Dyson, A. Millward (Red.), Theorising special education (pp.79-89). London and New York: Routledge.
Braun, Virginia., & Clarke, Victoria. (2006) Using thematic analy- sis in psychology.
Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77-101.
doi:10.1191/1478088706qp063oa
Bruce, B., Rubin, M., Thimgren, P., & Åkerman, R. (2016). Specialpedagogik i professionellt lärarskap. Malmö: Gleerup.
Buber, M. (1995). Det mellanmänskliga. (2 uppl.). Ludvika: Dualis. Buber, M. (1994). Jag och du. Ludvika: Dualis.
Dewey, J. (1933). How We Think: A restatement of the relation of reflective thinking to the educative process. Chicago: D.C. Heath.
DuFour, R. (2004). What is a professional learning community? Educational Leadership, 61(8), 6-11.
Dyson, A. & Millward, A. (1998). Theory and practice in special needs education: current concerns and future directions. I P. Haug & J. Tøssebro (Red.), Theoretical
Perspectives on Special Education. Kristianstad: Kristianstads universitet. Dysthe, O. (2013) Dialog, samspel och lärande. (Red.), Lund: Studentlitteratur.
Döös, M. (2007). Organizational learning. Competence-bearing relations and breakdowns of workplace relatonics. I L. Farell, L & T. Fenwick (Red.), Educating the global workforce. Knowledge, knowledge work and knowledge workers. London: Routledge.
utforskande. Stockholm: Lärarhögskolan Stockholm.
Eriksson-Zetterqvist, U., & Ahrne, G. (2012). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 34-54). Stockholm: Liber.
Examensförordning för specialpedagogexamen (SFS 2011:186). Hämtad från Regeringskansliets webbplats: http://rkrattsdb.gov.se/SFSdoc/11/110186.PDF Fejes, A. & Thornberg, R. (Red.), (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. Gerland, G. & Aspeflo, U. Barn som väcker funderingar. Se förstå och hjälpa förskolebarn med en annorlunda utveckling, (2 uppl.). Estland: Pavus Utbildning.
Gjems, L. (2008). Handledning i professionsgrupper. Lund: Studentlitteratur.
Gustavsson, B. (1996). Bildning i vår tid: om bildningens möjligheter och villkor i det moderna samhället. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Handal, G. & Lauvås, P. (2008). Forskarhandledaren. Lund: Studentlitteratur. Helldin, R. & Sahlin, B. (2013). Etik: i specialpedagogisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
Idbohrn, I. (2012). Hur nya berättelser i handledningssamtal leder till att perspektiv vidgas. I K. Bladini & M. Naeser (Red.), Det handlar om samtal. En essäsamling om ett
kvalificerat samtalsuppdrag. Karlstad: Karlstads universitet.
Katz, S. & Ain Dack, L. (2017). Professionsutveckling och kollegialt lärande. Framgångsstrategier och utvecklande motstånd. Stockholm: Natur & Kultur. Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Langelotz, C. (2013). Kollegial handledning. Göteborg: Göteborgs universitet.
Lauvås, P. & Handal, G. (2015). Handledning och praktisk yrkesteori. Lund: Studentlitteratur. Lendahls Rosendahl, B. & Rönnerman, K. (2005). Handledning i mötet mellan högskola och skola. I S. Persson & K. Åberg (Red.), Handledningens dilemman och möjligheter
(s. 15-41). Lund: Studentlitteratur.
Lindgren, A. (2009). Aktionsforskning i förskolan. En mångfasetterad utmaning. I A. Ahlberg (Red.), Specialpedagogisk forskning. En mångfasetterad utmaning. Lund:
Studentlitteratur.
Løw, O. (2013). Pedagogisk handledning. Lund: Studentlitteratur.
Lundqvist, J. (2018). Tidiga insatser och barns utbildningsvägar. Inkludering och specialpedagogik. Stockholm: Natur & Kultur.
Lundqvist, J., Allodi Westling, M., & Siljehag, E. (2015). Special Educational Needs and Support Provisions in Swedish Preschools: A Multiple-Case Study. International Journal of Early Childhood Special Education, 7(2), 273 – 293.
Lutz, K. (2009). Kategoriseringar av barn i förskoleåldern – Styrning & administrativa processer. Malmö: Malmö universitet.
Markström, A-M. (2005). Förskolan som normaliseringspraktik-en etnografisk studie. Linköping: Linköping universitet. Hämtad från
http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:223570/FULLTEXT01.pdf
Miller, S., Smith-Bonahue, T. & Kemple, K. (2017). Preschool teachers’ responses to challenging behavior: The role of organizational climate in referrals and expulsions. International Research in Early Childhood Education 38(8), 38-57.
Mohss, N. (2014). Specialpedagogik i förskolan – ett problemorienterat synsätt. I M. Sandström., L. Nilsson., J. Stier. Inkludering – möjligheter och utmaningar (s.75-89). Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik, (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur. Normell, M. (2002). Pedagog i en förändrad tid- om grupphandledning och relationer i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Näslund, J. (2004). Insyn i grupphandledning. Ett bidrag till förståelsen av ett av de människobehandlande yrkenas hjälpredskap. Linköping: Linköping universitet.
Palla, L. (2015). Specialpedagogik i förskola. I I.Tallberg, Broman, A-C. Vallberg Roth, L. Palla & S. Persson, Förskola tidig intervention (s. 94-117). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Persson, Bengt (2013). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber. Persson, S. & Rönnerman, K. (2005). Handledningens dilemma och möjligheter.
Erfarenheter från förskola och skola. Lund: Studentlitteratur.
Pramling Samuelsson, I. & Sheridan, S. (1999). Lärandets grogrund. Lund: Studentlitteratur. Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Att analysera och skriva. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Rinaldi, C. (2001). Documentation and assessment: What is the relationship? I C. Guidici, C, Rinaldi & M. Krechevsky (Red.), Making learning visible. Children as individual and group learners. England: Reggio Chil-dren.
Rogoff, B. (2008). Observing sociocultural activity on three planes: Participatory
appropriation, guided participation, and apprenticeship. I K. Hall, P. Murphy & J.Soler (Red.), Pedagogy and practice: Culture and identities (pp. 58-74). London: Sage. Rosen‐Webb, Sarah. M. (2011). Nobody tells you how to be a SENCo. British Journal of Special Education, 38(4), 159–168. doi: https://doi.org/10.1111/j.1467-
8578.2011.00524.x
Sandberg, A., & Norling, M. (2014). Pedagogiskt stöd och pedagogiska metoder. I A. Sandberg (Red.), Med sikte på förskolan (s.45-57). Lund: Studentlitteratur.
Siljehag, E. (2007). Igenkännande och motkraft. Förskole och fritidspedagogikens betydelse för specialpedagogiken. Stockholm: Stockholms universitet.
Simonsson, M. (2016). Förskolan - en inkluderande arena för alla barn. I A-L. Eriksson Gustavsson, K. Forslund Frykedal & M. Samuelsson (Red.), Specialpedagogik – i, om, för och med praktiken (s.37-48). Stockholm: Liber.
Skolinspektionen (2017). Förskolans arbete med barn i behov av särskilt stöd. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2018). Läroplan för förskolan, Lpfö 18.(Rev. uppl.). Stockholm: Skolverket Sträng, M.H. & Persson, S. (2003). Små barns stigar i omvärlden. Lund: Studentlitteratur. Svensson, P. (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. I G. Ahrne & P. Svensson, P (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2 uppl, s. 208-219). Stockholm: Liber.
Säljö, R. (1996). Samtal som kunskapsform. I C. Brusling & G. Strömqvist (Red.), Reflektion och praktik i läraryrket. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2010). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Säljö, R., Riesbeck, E. & Wyndhamn, J-O. (2013). I I. Carlgren (Red.), Miljöer för
lärande. Lund: Studentlitteratur.
Thornberg, R. (2013). Det sociala livet i skolan: Socialpsykologi för lärare. Stockholm: Liber.
Trost, J. & Hultåker, O. (2017). Enkätboken, (5 uppl.). Lund: Studentlitteratur Utbildningsdepartementet. (2017). Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter. Promemoria. Hämtad från:
https://www.regeringen.se/rattsliga-
dokument/departementsserien-och- promemorior/2017/03/specialpedagogisk-kompetens-i- fraga-om-neuropsykiatriska- svarigheter/ (2020-11-25)
Vaage, S. (2003). Perspektivtagning, rekonstruktion av erfarenhet och kreativa läroprocesser. I O. Dysthe (Red.), Dialog, samspel och lärande (s. 119-142). Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotsky, L.S. (1974). Tænkning og sprog. Köpenhamn: Hans Reitzel Forlag.
Williams, P. & Sheridan, S. (2019). Förskollärarkompetens – Skärningspunkt i Undervisningens Kvalitet. 36(3-4), 127-146. doi:
https://doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2901
Åberg, K. (2007). Handledda lärargrupper - för vad och vem? I T. Kroksmark & K. Åberg (Red.), Handledning i pedagogiskt arbete. Lund: Studentlitteratur.
Bilaga 1
Missivbrev
Jag studerar till specialpedagog och skriver nu mitt examensarbete på Linköpings universitet. Då jag i min studie vill undersöka vad Ni pedagoger har för upplevelser av handledning Ni får från specialpedagog så önskar jag få kontakt med pedagoger som har erfarenhet av det. Som metod i min studie kommer jag använda mig av enkäter och det beräknas ta ca 20 min av Er pedagoger att utföra denna enkät. Datan som jag samlar in kommer endast att användas för min studie och kommer att förstöras efter att jag tagit del av svaren. Du deltar frivilligt i studien och kan välja att avbryta Ditt deltagande när som helst. Ditt namn och annat som kan identifiera Dig kommer inte att användas i studien utan behandlas konfidentiellt i enlighet med GDPR och vetenskapsrådets etiska riktlinjer. Dessa innebär att Ditt deltagande är frivilligt och att Du när som helst under arbetets gång kan välja att avbryta deltagandet. Dina svar kommer att behandlas konfidentiellt och personuppgifter kommer att förvaras så att obehöriga inte kan ta del av dem. I denna studie lämnas enkäterna ut av rektor och jag som forskare vet ej vem som deltar i den. Studiens empiriska material kommer enbart att användas i mitt självständiga arbete, i skriftlig form och i muntlig redovisning vid min examination. När examensarbetet är färdigt och godkänt kommer det att finnas tillgängligt på Linköpings
Universitets bibliotek och via internet/databasen DIVA.
Din medverka i studien är värdefull för mig samt värdefull kunskap som bidrar till yrkesområdet. Har du några frågor kontakta mig gärna.
Tack på förhand! Ann-Sofie Hagelin Kontaktuppgifter: annha066@student.liu.se Handledare:
Bilaga 2
Enkät
o Vilken utbildning har du?
………..
o Beskriv kort vilken erfarenhet Du har av handledning från specialpedagog? ………..
………..
………..
………..
………..
o Hur gick det till när Du första gången skulle ha handledning? ………...
………...
………...
………...
………
o Hur bestämdes det hur handledningen skulle gå till, exempelvis innehåll, form och hur ofta? ………
.………
.………
………
o Vad karaktäriserar en bra handledning eller ett bra handledningstillfälle? ………
………
………
………...
………...
o Beskriv om Du upplever att specialpedagogen har haft någon tanke eller idé för att inleda/starta handledningen? Ge gärna exempel på vilken betydelse detta kan ha haft för handledningen. ... ……….. ………. ………. ……….
o Beskriv på vilket sätt handledningen har bidragit till att öka Din kunskap i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Ge gärna exempel. ...
……….
……….
………
o Beskriv hur Du upplever den specialpedagogiska handledningen Du fått? Ge exempel på positiva erfarenheter? ……….. ………. ………. ………. ……….
o Ge exempel på negativa erfarenheter. ………
………
………
………
………....
o Ge exempel på ett handledningstillfälle där du upplever att du lärt dig något. ……….
……….
……….
……….
o Beskriv huruvida den specialpedagogiska handledningen påverkat ditt arbete i verksamheten, Exempelvis lärmiljö eller ditt egna förhållningssätt eller annat.
………
………
………
………
………
o Vad är viktigt för att det ska bli ett bra handledningstillfälle enligt Dig? Ge gärna exempel? ... ………. ………. ……….. ……….. o Vilka egenskaper eller kompetenser uppskattar Du hos en specialpedagogisk handledare? ……… ……… ……… ………. ……….
o Vad uppfattar du som en god relation mellan handledare och handledda? Vad karaktäriserar en sådan relation? Ge gärna exempel utifrån Din erfarenhet av specialpedagogisk handledning. ………. .………. .………. ………... ………...
o Beskriv dina erfarenheter av samspelet mellan deltagare i handledning med en specialpedagog. Ge gärna exempel. ……… ……… ………. ………. ………. o Har du erfarenheter av att handledning av specialpedagog påverkat sättet att samtala och reflektera kring barn i behov av särskilt stöd i arbetslaget? Om ja, på vilket sätt? ……… ……… ……… ……… ………