Min avsikt blev under studiens genomförande att undersöka om mitt samtal genom en gruppinter vj u kunde utveckla arbetet på en skola. Det kollegiala och transformativa lärandet stod i fokus, men detta var inte möjligt eftersom jag endast kunde göra en intervju med respondenterna förutom med Alva. Det hade varit intressant att undersöka samtalets kraft och om samtalet kunde utvecklat den målstyrda undervisningen. Detta skulle kunna göras genom ”mixed methods” av observationsstudier och intervjuer (Creswell, 2009).
Avslutning
Studien pekar på att flertalet av respondenterna är positiva till målstyrd undervisning, men att implementeringsarbetet inte har fokuserat på specialskolan. Speciallärarna behöver tid för att kunna implementera och bryta ner mål för att de ska kunna skapa en anpassad målstyrd undervisni ng för elever med funktionshinder. Speciallärarna är i behov av information som riktar sig till dem. En lösning på det skulle vara att skapa forum där specialskolor möts för att utveckla förändringsarbe tet för enskilda skolor, klasser och elever. För att kunna motivera speciallärarna är det viktigt att ta utgångspunkt i deras arbete, genom att lyssna på och utveckla förändringsarbetet tillsammans, vilket jag tolkar som deliberativ kommunikation. Denna studie avser att ge ett bidrag till beslutsfattarna så att de vidare i förändringsarbetet har vetskap om vad som krävs för att skapa ramar för en positiv utveckling.
Referenser
Ahlstrand, E., Andersson, I., Eriksson Gustavsson, A. L., & Persson, U. B. (2008) Erfarna lärares engagemang – livsberättelser som retrospektiv reflektion I: C. Aili, U. Blossing & U. Tornberg (red.), Läraren i blickpunkten: Olika perspektiv på lärares liv och arbete (s. 189-205.) Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Aili, C. (2008) Kan jag får jobba klart nå’n gång? – tidsgeografiska perspektiv på lärandet I: Aili C., Blossing U., & Tornberg U. (red.), Läraren i blickpunkten: Olika perspektiv på lärares liv och arbete (s. 121-139.) Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Black, P., & Wiliam, D. (1998). Assessment and classroom learning. Assessment in Education: principles, policy & practice, 5(1), 7-74.
Blossing, U. (2008) Bliver skolor bättre på att klara av sitt uppdrag? I: Blossing U., & Tornberg U. (red.), Läraren i blickpunkten: Olika perspektiv på lärares liv och arbete. (s. 23-37.) Stockholm: Lärarförbundets förlag,
Bryman, A. (2011), Samhällsvetenskapliga metoder. 2 uppl. Malmö: Liber ekonomi.
Burman, A. (2014). Dewey och den reflekterade erfarenheten (red) I: Burman, A. Den reflekterade erfarenheten John Dewey om demokrati, utbildning och tänkande: Stockholm. Södertörn Studies in Higher Education 5
Cherryholmes, C. H. (1992). Notes on pragmatism and scientific realism. Educational researcher, 21(6), 13-17.
Cherryholmes, C.H. (2000). Pragmatismens innebörder och dess konsekvenser. Utbildning och demokrati, 9(3), 13-29.
Creswell, J. W. (2009), Research design: qualitative, quantitative, and mixed methods approaches. 3 uppl. Los Angeles, Calif.: SAGE.
Ejersbo Kilander, G. (2015). Upplevelsen av formativt lärande och relationellt perspektiv - En empirisk undersökning av fem elever i grundsärskolan. Högskolan i Kristianstad. Tillgängl ig: http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:860221/FULLTEXT01.pdf
Englund, T. (2014). Att växa genom att kontinuerligt rekonstruera sina erfarenheter (red) I: Burman, A. Den reflekterade erfarenheten John Dewey om demokrati, utbildning och tänkande: (s. 57-78) Stockholm. Södertörn Studies in Higher Education 5
Feinberg, W. (2015). Critical pragmatism and the appropriation of ethnography by philosophy of education. Studies in Philosophy and Education 34(2), 149–157
Fixen, D. L.; Blase, K. A.; Naomm, S. F. & Wallace, F. (2009). Core implementation components, Research on social work practice, 19(5), 531-540
Fixsen, D. L., Blase, K. A., Naoom, S. F., & Wallace, F. (2009). Core implementation components. Research on social work practice, 19(5), 531-540.
Fibæk Laursen, P. (2015). Er Hattie og co. gyldige i Danmark? I: PAIDEIA Tidsskrift for professionel pædagogisk praksis, 9(1), 34-41.
Galloway, D., Rogers, C., Armstrong, D., Leo, E., (1998). Motivating the difficult to teach. Edinburgh: Longman.
Gustavsson, B. (2004). Kunskapande metoder: inom samhällsvetenskapen. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Hattie, J. (2014). Synligt lärande en syntes av mer än 800 metaanalyser om vad som påverkar elevers skolresultat. Stockholm: Natur & Kultur.
Hattie, J. (2015). Synlig læring i dag I: PAIDEIA Tidsskrift for professionel pædagogisk praksis, 9(1), 9-21.
Hedegaard-Sørensen, L., & Langager, S., (2012). Samarbetskunst arbejdsfaelleskaber og samarbejdsrelationer pa specialskoler Aarhus: Institut for Uddannelse og pædagogik (DPU), Aarhus universitet.
Hjort, K. (2008). Den danska gymnasiereformen – mening i galenskapen? – ett diskursanalyt iskt perspektiv på lärarens arbete I: Aili C., Blossing U., & Tornberg U. (red.),. Läraren i blickpunkten: Olika perspektiv på lärares liv och arbete (s. 229-268.) Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Håkansson, J. (2015). Vad händer efter Hattierevolutionen? Undervisningsrenässansen i det svenska skolutvecklingsarbetet I: PAIDEIA Tidsskrift for professionel pædagogisk praksis, 9(1), 52-60.
Jakobsson, A. K. (2000). Motivation och inlärning ur genusperspektiv – en studie av gymnasieelever på teoretiska linjer/program. Göteborg: Acta universitatis gothoburgensis.
Jacobsson, I. L., & Nilsson, I. (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm: Natur och kultur.
Jenner, H. (2004). Motivation och motivationsarbete – i skola och behandling. Stockholm: Liber Distrubition.
Kadlec, A. (2006). Reconstructing dewey: The philosophy of critical pragmatism. Polity, 38(4), 519- 542
Kvale, S., & Brinkmann S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Lendahls Rosendahl, B., & Rönnerman, K. (2005). Med fokus på handledning i skolors förändringsarbete. Pedagogisk forskning i Sverige 10(1), 35-51.
Leppänen, V. (2011) Socialt samspel - att spela in och tolka telefonsamtal I: Fangen K., & Sellerberg A. (red.), Många möjliga metoder. (s. 283-302.) Lund: Studentlitteratur,
Lindqvist, P., & Nordänger, U. K., (2008). Att studera lärararbetets ”insida” – grundad teori som vetenskapligt redskap I: Aili C., Blossing U., & Tornberg U. (red.),. Läraren i blickpunkten: Olika
perspektiv på lärares liv och arbete (s. 87-102.) Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Lundahl, C. (2014). Bedömning för lärande. Lund: Studentlitteratur.
Maskell, S., Watkins, F., Haworth, E. & Brown, E. (2001). Baseline assessment, curriculum and target setting for pupils with profound and multiple learning difficulties. London: David
Fulton.
McMillan, D. J., McConnell, B., & O’Sullivan, H. (2016). Continuing professional development – why bother? Perceptions and motivations of teachers in Ireland, Professional development in education, 42:1, 150-167
Ministeriet for Børn, undervisning og ligestilling LBK nr 1534 af 11/12/2015 (hämtad 27/2 2016).
Ministeriet for børn, undervisning og ligestilling. (2016). EMU Danmarks læringsportal. Hämtad 2016-04-17 från http://www.emu.dk/#
Ministeriet for børn, undervisning og ligestilling. (2016). Forsker om læringsmålstyret undervisning og læring. Hämtad 2016-02-27 från https://www.uvm.dk/Uddannelser/Folkeskolen/Laering- og- laeringsmiljoe/Laeringsmaalstyret-undervisning/Forsker-om- laeringsmaalstyret- undervisning-og- laering 27/2 2016
Ministeriet for børn, undervisning og ligestilling. (2016). Love og regler. Hämtad 2016-02-13
https://www.uvm.dk/Uddannelser/Folkeskolen/Folkeskolens-maal- love-og-regler/Vejledning-om- love-og-regler/Love-og-regler
Ministeriet for børn, undervisning og ligestilling. (2016). Professionsbacheloruddannelse pædagog.
Hämtad 2016-04-07 från
https://www.ug.dk/uddannelser/professionsbacheloruddannelser/paedagogiskeuddannelser/paedago g
Ministeriet for børn, undervisning og ligestilling. (2016). Udvikling af undervisning og læring. Hämtad 2016-02-11 från http://uvm.dk/Laeringskonsulenterne/Det-vejleder- vi-om/Udvikling- a f- undervisning-og- laering
Ministeriet for børn, undervisning og ligestilling. (2016). Velkomen til den danske folkeskole. Hämtad
2016-03-04 från
https://www.uvm.dk/Service/Publikationer/Publikationer/Folkeskolen/2010/Velkommen-til-den- danske-folkeskole/Dansk?allowCookies=on
Nilholm, C. (2016). Teori i lärarutbildningen - en vägledning för lärarstudenter: Malmö: Studentlitteratur AB
Nordahl, T. (2015). Visible Learning som grunnlag for evidens og forbedringsarbeid i utdanningssystemet I: PAIDEIA Tidsskrift for professionel pædagogisk praksis, 9(1), 34-41.
Nordström, I. (2002). Samspel på jämnlika och ojämnlika villkor. Stockholm: Pedagogiska institutionen.
Normell, M., (2004). Pedagogens inre rum – om betydelsen av känslomässig mognad. Lund: Studentlitteratur AB.
Olivestam, C., & Ott, A., (2010). När hjärnan får bestämma: om undervsning och lärande – inflytelserika didaktiska traditioner – nyorienterande neurodidaktik. Stockholm: Remus förlag
Palla, L. (2011). Med blicken på barnet: Om olikheter inom förskolans diskursiva praktik. Malmö: Studies in Educational Science No. 63.
Permer, K., Permer, L. G., & Tullgren, C. (2008). Klassrummets tillfälliga sanningar –att undersöka lärarens arbete med foucaultianska analysverktyg I: Aili C., Blossing, U., & Tornberg, U. (red.), Läraren i blickpunkten: Olika perspektiv på lärares liv och arbete (s. 39-53.) Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Phillips, D. C., & Soltis, J. F. (2010). Perspektiv på lärande. Stockholm: Nordstedts.
Rader, L. A. (2005). Januari/Februari issue. Six steps to success. The Clearing House, page 123.
Riksdagen (2013). 2012/13:RFR10, Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan, Stockholm: Riksdagstryckeriet, 2013.
Repstad, P., (2007). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 4 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Scherp, H. Å. (2003). PBS – Problembaserad skolutveckling Skolutveckling ur ett vardagsnära perspektiv. Universitetstryckeriet, Karlstad.
Scherp, H. Å., & Scherp, G. B. (2007). Lärande och skolutveckling Ledarskap för demokrati och meningsskapande. Universitetstryckeriet, Karlstad.
Socialstyrelsen (2012). Kortlægning af modeller for tværfagligt samarbejde - Afsluttende rapport, publikationsnr. 12-004.
Undervisningsministeriet (2016). Den nye folkeskole – en kort guide til reformen.
Vetenskapsrådet (2011). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
Bilaga 1
Hej
Mit navn er Gustav Ejersbo Kilander og jeg studerer på Malmø universitet og er i gang med at lave et eksamensprojekt i masteruddannelsen inden for specialpædagogik. Jeg har tidligere arbejdet i specialskolen med udviklingshæmmede elever i fem år. Mit projekt handler om hvordan lærere i specialskolen forstår målstyret undervisning og jeg er derfor interesseret i at interviewe lærere på jeres skole og om muligt observere. Lærerne får mulighed for at bidrag med kundskab til forskning. Interviewene tror jeg tager ca. 20-30min per interview og jeg kommer til at indspille vores samtale. Jeg kommer selvføle l ig til at anonymisere lærerne og jeg kommer til at efterfølge de etiske principper. Når jeg er færdig med mit projekt kan jeg tilbyde at lave et kort foredrag hvor jeg præsenterer resultatet og mulighederne for hvordan personalet kan arbejde med
målstyret læring. Jeg har brug for et svar, senest den 9. marts, om i vil hjælpe mig med at udvikle forskningsområdet.
På forhånd tak
Bilaga 2
Spørgsmål: Styring
Hvad er jeres værdigrundlag og ”hovedmålsætning” her på skolen?
Hvordan arbejder i her på skolen meget kontinuerligt eller mere fleksibelt? Hvilke andre faggrupper samarbejder i med?
Når der laves nye tiltag på skolen, hvordan besluttes så dette?
Hvordan kan jeres ledelse motiver jer til at deltage aktivt i udviklingsarbejdet? Og hvordan opretholdes dette arbejde med de nye tiltag?
Hvornår vælger du som medarbejder at ikke være aktiv i udviklingsarbejdet? Dvs. hvilke faktorer hæmmer dig til at være aktiv?
Hvad synes du er god ledelse/ en god rektor? Motivation
Hvad synes du er det vigtigste i dit arbejde?
Hvad betyder motivation for dig og hvad motiverer dig i dit arbejde? Hvordan viser man som lærer at man er motiveret i sit arbejde?
Når I er ved at udvikle nye rutiner på skolen, hvad er så med til at motiverer dig til at fastholde disse nye rutiner?
Kan man som lærer være for overengageret og for motiveret i sit arbejde? Og i så fald hvad kan det resultere i?
Målstyret undervisning
Målstyret undervisning handler først og fremmest om at tydeliggøre hvad eleverne har lært sig. Hvordan tydeliggøre du for eleverne hvad de har lært sig?
Oplever du at du har fået nok med information og træning i at brug målstyret undervisning for at kunne brug det i praksis?
I den nye skolereform ligges der op til at der arbejdes med målstyret læring. Hvad er dine erfaringer med målstyret undervisning?
Hvad har motiveret dig til at anvende målstyret undervisning eller hvad har gjort at du har valgt ikke at anvende det i din undervisning?