Vilka konsekvenser medför regleringsalternativet?

I detta avsnitt beskrivs de konsekvenser som regleringsalternativet medför för medborgare, kommuner, myndigheter och företag.

Medborgarna

Regleringsalternativet medför att de medborgare som har ett fordon som inte får föras i en miljözon inte heller får stanna eller parkera detta fordon i en miljözon på allmän plats där kommunen är huvudman för hållande av allmänna platser. Dessa medborgare är, genom förandeförbudet, i praktiken redan förhindrade att använda sina fordon i miljözonen.Alternativet borde alltså inte få några ytterligare konsekvenser för dem än de som beskrivits i tidigare uppdrag om miljözoner för lätta fordon (Transportstyrelsen, 2017).

Alternativet medför inte heller någon egentlig förändring för de medborgare som har ett fordon som enligt gällande bestämmelser får föras i en miljözon.

De får fortsatt stanna eller parkera dessa fordon i miljözonen.

Hur ska regelefterlevnaden av miljözonsbestämmelser säkerställas?

Med ett förbud mot att stanna eller parkera de fordon som inte får föras i en miljözon, skulle effekten kunna bli att det skapas bättre förutsättningar för de medborgare som har fordon som får föras i zonen. Det skulle kunna leda till bättre framkomlighet och bättre parkeringsmöjlighet i miljözonen.

Detta alternativ skulle kunna påverka de medborgare som har ett fordon som omfattas av bilstöd. Som tidigare nämnts finns ingen information om vilka fordon som omfattas av bilstöd i VTR – den finns hos Försäkringskassan.

Om den som övervakar inte kan få informationen från Försäkringskassan finns risken att fordonsägaren får en parkeringsanmärkning som hon eller han sedan kan överklaga hos Polismyndigheten. Kostnaderna för den enskilde blir den parkeringsavgift som kommunen föreskriver och den tid som det krävs för att skicka in ett bestridande med rätt dokumentation som visar att avgiften tagits ut felaktigt. Får personen rätt kan Polismyndigheten avskriva parkeringsavgiften och personen får parkeringsavgiften återbetald.

Om det finns tveksamheter kan Polismyndigheten välja att föra ärendet vidare till domstol. Om den som övervakar på något sätt kan få information om vilka fordon som omfattas av bilstöd kommer det här alternativet inte att få några konsekvenser för dessa medborgare.

Kommunerna

I detta avsnitt beskrivs de konsekvenser som regleringsalternativet får för kommunerna. I avsnittet beskrivs såväl nya möjligheter för kommunerna, som vilken tidsåtgång och vilka kostnader som alternativet kan komma att medföra.

Nya möjligheter för kommunerna

Alternativet innebär att de kommuner som väljer att införa miljözoner ges utökade verktyg för att säkerställa att införandet leder till de eftersträvade effekterna. De får bättre kontroll och bättre möjlighet att påverka hela kedjan som innefattar följande steg:

1. Identifiering och bedömning av ett luftkvalitetsproblem inom kommunens tättbebyggda område.

2. Införandet av en miljözon.

3. Övervakning av miljözonsbestämmelserna om stannande och parkering.

4. Uppföljning av målet att förbättra luftkvaliteten.

Sammantaget ger detta kommuner som inför miljözoner bättre förutsättning-ar för att uppnå en positiv utveckling av luftkvaliteten. Genom att kommun-erna får kontroll över hela kedjan kan de även välja omfattningen av över-vakning utifrån den effekt som de ser att överöver-vakningen ger.

Hur ska regelefterlevnaden av miljözonsbestämmelser säkerställas?

Vilken tidsåtgång och vilka kostnader medför alternativet?

Tidsåtgången och kostnaderna kan komma att variera mellan olika

kommuner. Det som påverkar är vilket eller vilka områden i en kommuns tättbebyggda område som föreskrivs som miljözon och hur stora dessa områden är. Även det faktum att olika kommuner har olika förutsättningar och behov, vilket kan komma att styra hur de väljer att genomföra övervak-ningen, har betydelse. Kommunerna kan dessutom välja i vilken omfattning de övervakar, utifrån den effekt som de ser att övervakningen ger, och det kommer också att påverka tidsåtgång och kostnader.

Etablerad övervakningsverksamhet och teknisk utrustning

Övervakningen av de fordon som stannats eller parkerats i en miljözon ska kunna utföras inom ramen för kommunens befintliga parkeringsövervak-ning. Den kan utföras av personer som redan arbetar med parkeringsöver-vakning, till exempel kommunens parkeringsvakter eller parkeringsvakter i ett parkeringsföretag som kommunen anlitat. Detta innebär att kommunerna inte behöver bygga upp en ny verksamhet för övervakningen.

För att övervakningen ska kunna genomföras krävs att de som övervakar har handdatorer i vilka de kan få fordonsinformation från VTR. Under samråd med kommuner har det framkommit att parkeringsvakterna i större kom-muner redan i dag har sådana handdatorer. Det finns mindre komkom-muner där parkeringsvakterna inte har samma tekniska utrustning. I vissa kommuner skulle det alltså behöva investeras i ny utrustning. Transportstyrelsen be-dömer dock att det är förhållandevis osannolikt att dessa mindre kommuner kommer att införa miljözoner, eftersom det måste finnas ett luftkvalitets-problem för att en miljözon ska få införas. Sammantaget bedömer vi därför att inga nya investeringar av teknisk utrustning krävs.

Fordonsinformation från vägtrafikregistret

För att kommuner ska få tillgång till fordonsuppgifter från VTR måste de ansöka om direktåtkomst. Detta medför ett begränsat administrativt arbete som behöver utföras vid ett tillfälle. Flera kommuner har redan direkt-åtkomst till de fordonsuppgifter i VTR som behövs i detta fall.

För att kommuner i praktiken ska kunna göra sökningar i VTR och få svar på frågor, behövs även någon form av funktion som hanterar informationen och ett gränssnitt i vilket informationen från VTR presenteras. Som beskrivs i avsnitt 3.6.1 ser vi i dag att kommuner kan välja utifrån tre olika tillväga-gångssätt. Beroende på vilket sätt kommunerna väljer blir konsekvenserna olika.

1. Fordon direkt. Kommunen ansluter sig till Transportstyrelsens tjänst

”Fordon direkt”. En lista med fordonsuppgifter levereras till parkeringsvaktens handdator. Utifrån dessa olika fordonsuppgifter

Hur ska regelefterlevnaden av miljözonsbestämmelser säkerställas?

måste parkeringsvakten själv avgöra om fordonet får parkeras i miljözonen. Detta innebär att parkeringsvakten måste ha kunskaper om miljözonsbestämmelserna. Detta medför betydande tidsåtgång för de som övervakar, och troligen behöver de en utbildningsinsats.

2. Eget gränssnitt. Kommunen bygger en funktion för att bearbeta den information som de får tillgång till från VTR och skapar även ett gränssnitt som de kan presentera information via. Kommunen kan utveckla funktionen inom ramen för sin egen verksamhet eller anlita en extern aktör. De kostnader och den tidsåtgång som detta tillväga-gångssätt medför för kommunerna är främst kopplade till framtag-andet av funktionen och gränssnittet.

En kommun som väljer detta tillvägagångssätt kan utgå från verksamhetens behov, förutsättningar och krav när funktionen och gränssnittet utvecklas. Det kan handla om olika förutsättningar vad gäller vilka handdatorer som används i kommunens parkeringsöver-vakning, och krav vad gäller hur man önskar att informationen ska presenteras via gränssnittet i handdatorerna. Olika kommuner har olika behov, förutsättningar och krav, vilket innebär att tidsåtgången som krävs för att utveckla en funktion och ett gränssnitt kan komma att variera. Detta innebär också att kostnaderna kommer att variera mellan olika kommuner.

Detta tillvägagångssätt ger kommunerna möjligheten att bearbeta fordonsinformationen och skapa tydliga svar som kan presenteras direkt i handdatorerna. I praktiken innebär detta att den som över-vakar kan få svaret att ett visst fordon får stannas och parkeras i en miljözon. I jämförelse med ovannämnda tillvägagångssätt, Fordon Direkt, kommer tidsåtgången för att kontrollera varje enskilt fordon vara betydligt kortare. Att de som övervakar kan få svar i sina hand-datorer att ett fordon får stannas eller parkeras i miljözonen innebär att det sannolikt endast krävs mindre utbildningsinsatser för dem.

Under samråd har kommuner framfört att om de som övervakar kan få tydlig information i sina handdatorer krävs ingen ytterligare utbildning för dem för att kunna övervaka de föreslagna bestämmels-erna.

3. Informationsförmedlare. Kommunen ansluter sig till en informat-ionsförmedlare som utvecklar en funktion och ett gränssnitt.

Informationen från VTR bearbetas utifrån kommunens behov, förutsättningar och krav, och kommunen kan få svar på att ett fordon får stannas eller parkeras i en miljözon. Precis som med

tillvägagångssättet Eget gränssnitt, kommer tidsåtgången för att

Hur ska regelefterlevnaden av miljözonsbestämmelser säkerställas?

kontrollera varje enskilt fordon att vara betydligt kortare än med tillvägagångssättet Fordon direkt, och den utbildningsinsats som krävs för de som ska övervaka är troligen begränsad.

De kostnader som detta tillvägagångssätt medför för kommunerna är främst för den tjänst som de köper från informationsförmedlaren.

Kommunerna kan även behöva göra viss mjukvaruutveckling själva, och det medför givetvis ytterligare kostnader. Som beskrivs för Eget gränssnitt har olika kommuner olika behov, förutsättningar och krav, vilket innebär att kostnaderna kan komma att variera.

Oavsett vilket av ovanstående tillvägagångssätt som kommunerna väljer, måste den som övervakar ha kunskaper om undantagen i

miljözons-bestämmelserna och om det som det inte finns information om i VTR. Det gäller exempelvis fordon med parkeringstillstånd för personer med

rörelsehinder och fordon som omfattas av bilstöd.

Myndigheter och övrig offentlig förvaltning

Vi har identifierat konsekvenser för följande statliga myndigheter.

Transportstyrelsen

Merparten av den information som kommunerna behöver för att kunna avgöra om ett fordon får stannas eller parkeras i en miljözon finns i VTR.

Det finns även kanaler som denna information kan förmedlas genom, se beskrivning av de olika tillvägagångssätten i avsnitt 3.6.1.

Transportstyrelsen kan komma att påverkas om det skulle bli aktuellt att föra in informationen om vilka fordon som omfattas av bilstöd i VTR.

Polismyndigheten

Polismyndigheten kommer att påverkas. Det kan komma att bli en ökad ärendehantering när personer som omfattas av olika undantag överklagar sina parkeringsanmärkningar.

Försäkringskassan

Försäkringskassan kommer att påverkas, eftersom de behöver lämna ut uppgifter om vilka fordon som omfattas av bilstöd. Beroende på omfatt-ningen av antalet utlämnanden skulle hanteringen kunna se ut på olika sätt, till exempel följande:

1. Försäkringskassan kan förmedla information till kommunerna genom telefonkontakt eller i form av en lista över de fordon som omfattas av bilstöd.

Hur ska regelefterlevnaden av miljözonsbestämmelser säkerställas?

2. Försäkringskassan kan förmedla information till VTR om vilka fordon som omfattas av bilstöd. Denna information skulle sedan kommunerna kunna få tillgång till via VTR.

3. Ett ”Bilstödstillstånd” skulle kunna utfärdas som kan läggas i fordonets framruta.

Oberoende av hur Försäkringskassan väljer att hantera informationen bedömer vi att de kommer att omfattas av omfattande handläggning.

Parkeringsvakter kan komma att behöva få information från Försäkrings-kassan varje gång de kontrollerar ett fordon mot miljözonsbestämmelserna.

Företag

Regleringsalternativet bedöms inte påverka företag i allmänhet i någon betydande omfattning.

I ett tidigare uppdrag om miljözoner för lätta fordon (Transportstyrelsen, 2017) beskrevs hur företag som har sin verksamhet inom en miljözon eller som inom ramen för sin verksamhet färdas till, inom eller från en miljözon, kunde komma att påverkas av förandeförbudet. Det bedömdes att företag inom en rad olika branscher kunde komma att påverkas, exempelvis hantverkare, fastighetsägare, logistikföretag och taxifirmor.

Detta alternativ medför att de företag som använder fordon som enligt gällande bestämmelser inte får föras i en miljözon inte heller får stanna eller parkera dessa fordon där. Att förandeförbudet kompletteras med ett förbud mot att stanna eller parkera borde inte påverka dessa företag ytterligare. De är redan, till följd av förandeförbudet, förhindrade att använda sina fordon i en miljözon. Vi bedömer därför att detta alternativ inte skulle få några ytterligare konsekvenser för de här företagen än de som har beskrivits i det tidigare uppdraget om miljözoner för lätta fordon (Transportstyrelsen, 2017).

Parkerings- eller vaktbolag som anlitas av kommuner för att övervaka parkeringsbestämmelser kan komma att påverkas. De kommer att behöva komplettera sin personals kunskap om bestämmelserna som föreslås i denna rapport.

De företag som tar fram och anpassar den hård- eller mjukvara som kommuner och eventuella parkerings- eller vaktbolag använder i parkeringsövervakningen kan komma att få fler uppdrag. Detta ser vi framför allt som en positiv konsekvens för de här företagen.

Hur ska regelefterlevnaden av miljözonsbestämmelser säkerställas?

Externa effekter

Externa effekter beskriver nyttan och kostnader för tredje part. De

vanligaste externa effekterna är utsläpp till luft och vatten samt buller och trafiksäkerhet.

Regleringsalternativet väntas leda till en mer omfattande övervakning, vilket i sin tur kan bidra till en bättre regelefterlevnad. En bättre regelefterlevnad bidrar till syftet med miljözonsbestämmelserna: bättre luftkvalitet och minskat buller. Det skulle även kunna leda till att fler väljer att cykla och gå eller använder kollektivtrafiken i större utsträckning. En förbättrad luft-kvalitet, minskat buller samt fler som cyklar och går, leder till positiva hälsoeffekter för de människor som rör sig i en miljözon.

Det är svårt att bedöma hur mycket bättre regelefterlevnaden kan komma att bli till följd av alternativet. Det vi har erfarenhet av är att om Polismyndig-heten och en kommun gör en gemensam punktinsats kan regelefterlevnaden förbättras. På sikt sjunker regelefterlevnaden, men den kan upprätthållas om det sker fler insatser.

De bestämmelser som rör miljözoner för lätta fordon träder i kraft först år 2020 och kan därmed införas tidigast då. Detta innebär att vi i nuläget inte vet något om hur regelefterlevnaden kan komma att se ut för dessa

bestämmelser. Därför är det även svårt att bedöma i vilken grad luft-kvaliteten kan komma att förbättras till följd av det här alternativet. Den sammantagna bedömningen är dock att det sannolikt kommer att leda till förbättrade möjligheter att säkerställa regelefterlevnaden, vilket i sin tur kan leda till en förbättrad luftkvalitet.

Känslighetsanalys

Regleringsalternativet innebär att kommuner som infört miljözoner kan övervaka de fordon som stannats eller parkerats i en miljözon. Effekten som kan uppnås i fråga om förbättrad regelefterlevnad, och därigenom förbättrad luftkvalitet, beror delvis på vilket område som föreskrivs som miljözon.

Om miljözonen utgör ett litet område kan kommunen visserligen ha en mer fokuserad övervakning av de fordon som stannats eller parkerats i zonen. De totala resurserna kan läggas på ett mindre område. Risken med en liten miljözon är att människor väljer att köra rakt igenom utan att varken stanna eller parkera, och då ges kommunerna ingen möjlighet att övervaka

fordonen. Om miljözonen utgör ett stort område som det inte går att köra rakt igenom blir situationen en annan. De som kör in i miljözonen kommer troligen i större utsträckning även att stanna eller parkera, och då kan

kommunen kontrollera fordonen. Om miljözonen utgör ett större område får det sannolikt även den positiva effekten att människor som bor eller arbetar i zonen, eller av något annat skäl har behov av att köra in där, i större

Hur ska regelefterlevnaden av miljözonsbestämmelser säkerställas?

utsträckning väljer att skaffa fordon som får föras, stannas eller parkeras i en miljözon. Detta kan i sin tur bidra till en förbättrad luftkvalitet.

Transportstyrelsens slutsatser och förslag i den här rapporten baseras på erfarenheter och kunskap från andra befintliga nationella regelområden och på kunskap från andra europeiska länder. Eftersom miljözoner i klass 2 inte har införts i Sverige ännu har vi inte några erfarenheter av dem, vilket har gjort att vi till viss del har utgått från andra regelverk i utformningen av förslaget. Vi har även dragit slutsatser från andra länders olika sätt att införa övervakning av miljözoner, bland annat Tysklands. Eftersom trafikreglerna bara är införda till viss del finns det bestämmelser som det inte går att ut-värdera regelefterlevnaden för ännu. Och om de bestämmelser som föreslås i denna rapport införs behöver även de följas upp och utvärderas ett eller flera år efter att en kommun skulle ha infört bestämmelser om miljözoner klass 2 eller 3.

Internationella regler

Transportstyrelsen bedömer att regleringsalternativet följer de internation-ella bestämmelser och åtaganden som Sverige har förbundit sig till.

Rättsliga förutsättningar

Transportstyrelsen bedömer att regeringen har bemyndigande att föreslå ändringar i trafikförordningen. Stödet finns i lagen (1975:88) med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer.

De transportpolitiska målen

De transportpolitiska målen består av flera delar: ett övergripande mål, ett funktionsmål och ett hänsynsmål. Det övergripande målet samt funktions- och hänsynsmålen finns beskrivna mer i detalj i avsnitt 1.4 Generella mål.

Övergripande mål

Regleringsalternativet bedöms få små samhällsekonomiska konsekvenser för samhället i stort, eftersom kommunerna kan välja hur och i vilken form de vill övervaka utifrån de effekter som de ser att övervakning ger.

Tillgänglighet

De trafikanter som får föra sina fordon i miljözoner kommer med

regleringsalternativet att få en bättre tillgänglighet inom miljözoner. De som har fordon som inte är tillåtna kommer inte att få en minskad tillgänglighet, eftersom de inte får visats i miljözoner med sina fordon över huvud taget.

Den minskade tillgängligheten för dem kom redan i och med införandet av bestämmelserna om miljözoner.

Hur ska regelefterlevnaden av miljözonsbestämmelser säkerställas?

Säkerhet, miljö och hälsa

En ny övervakning av stannande och parkering av fordon kan leda till en bättre regelefterlevnad av det förbud som finns mot förande av fordon i miljözoner. En bättre regelefterlevnad leder i sin tur till en bättre luftkval-itet, vilket i förlängningen har en positiv effekt på miljö och hälsa för de som bor och vistas i området. Hur stor effekten blir beror mycket på hur kommunerna väljer att utforma områdena för miljözoner.