Certifieringsarbetet påverkar byggprojektet på olika sätt både under planerings- och uppförandefaserna (Ebert, Essig, & Hauser, 2011, s. 76). Efter att förutsättningar undersökts och beslut tagits om att WELL-certifiera, går processen vidare till en konkretisering av hur de uppsatta målen och visionerna ska nås.
På projektet Epic medförde beslutet om att WELL-certifiera inte några större ändringar i det redan projekterade materialet. Detta antas bero på att husen som man bygger, på ett generellt plan, håller en hög standard med avseende på miljö och hälsa. I projekt där beslutet om WELL tas i ett tidigare skede finns det dock ett antal saker som informanterna rekommenderar att man arbetar aktivt med under projekteringen. Merparten av de kommentarer som har tagits upp kring projekteringen handlar om att låta WELL-visionen bli en del av alla beslut, att ha kompetens för att kunna förhållas sig rationellt och strategiskt till kriterierna och att sätta samman ett projekteringsteam med breddkompetenser inom hälsa och välmående. Vidare talas det om möjligheterna kopplat till BIM och vikten av att vara så specifik och detaljerad som möjligt för att underlätta arbetet i produktionen.
3.3.1 Från vision till lösning
För att stärka förankringen av WELL-visionerna föreslår informanterna att någon i projekteringen tilldelas ansvaret att aktivt arbeta för att hälso- och hållbarhetsfrågorna tas upp och prioriteras på projekteringsmötena. Denna person kan vara projektledaren, en WELL AP eller någon annan som har kunskap och intresse för frågorna.
Under projekteringen var det enligt informanterna också viktigt att göra noggranna efterforskningar kring vilka lösningar som krävs för att uppfylla de valda WELL-kriterierna. Genom efterforskningarna kartläggs vad som uppfylls genom att följa BBR och den eventuella miljöcertifiering som man sam-certifierar med, samt om det finns lösningar som har positiv inverkan på flera kriterier samtidigt.
Vi samlade alla krav i en Excel-fil där vi fördelade ansvar och status och så vidare. Sedan hade vi täta avstämningar under arbetets gång. I arbetet har vi försökt att ta hänsyn till synergieffekter och korskopplingar med LEED i våra val av kriterier. Sedan har vi försökt att planera strategiskt genom att ha en marginal på poängen, så att vi ligger lite över i vår precertifiering. (Anders Davidsson, Projektledare, Skanska Öresund)
3.3.2 Innovation och nytänkande
WELL är ett verktyg som ska stimulera till att arbeta innovativt för att utveckla nya metoder och lösningar (International Well Building Institute, 2019, s. 19). Avsikten är också att byggprojekten ska stimuleras till att välja långsiktigt hållbara lösningar. Under intervjuerna talade några informanter om att en lyckad WELL-certifiering förutsätter att man i projektet värderar beslut utifrån dess konsekvenser på lång sikt och att visionerna om den hälsofrämjande arbetsplatsen är väl förankrade hos dem som tar beslut. Om så inte är fallet finns det en risk att
36
projektmålen formuleras rutinmässigt och att val av lösningar, metoder och material görs på grundval av upparbetade kontakter och gammal vana.
När man ser till hela livscykeln är det till exempel inte inköpspriset på en viss produkt som gör skillnaden. Det handlar om vad man får för pengarna. En produkt som är dyr i inköp kanske ger betydligt lägre underhållskostnader. (Viktor Davidov, Solutions Specialist, BIMobject)
3.3.3 Nya kompetenser
Byggnadscertifieringar är utvecklade för att definiera kvalitetsnivåer inom olika områden som rör hållbarhet och hälsa (Ebert, Essig, & Hauser, 2011, s. 76) och kan därför vara ett verktyg för utformning och design under planeringsstadiet. Samtidigt innebär en certifiering att nya krav ställs på byggnaden och processen, något som lett till att det har blivit allt vanligare att nya yrkesgrupper involveras som till exempel konsulter inom miljö- och hållbarhetsfrågor i projekten.
I intervjuerna betonade några av informanterna att WELL är en certifiering som tar in ett brett spektra av faktorer och att detta medför att man i projektet kan behöva ta in kompetens som normalt inte inkluderas i en projekteringsgrupp: personer med kunskap om odling, ljusdesign, konst, träning med mera. Även personer med koppling till förvaltningen bör enligt informanterna vara delaktiga i planeringsskedet.
3.3.4 Ett nytt sätt att värdera kvaliteter i en byggnad
Av intervjuerna framgick det att WELL kan fungera som ett verktyg för att tänka nytt kring vad som bidrar till värden i byggnaden. Ett exempel som gavs är att det vid arbetet med WELL-certifieringar finns det ett behov av att betrakta byggnadens utformning och nyttjandet av ytor utifrån nya perspektiv, vilket kan bli en omställning för projektdeltagarna. Om det tidigare exempelvis har varit stort fokus på att maximera antalet uthyrningsbara kvadratmeter så kan det med WELL bli mer värdefullt att prioritera ytor för aktivitet och rörelse.
Det är 2019. Det är inte ytan som man hyr ut, det är upplevelsen! (Eleftherios Zacharakis, WELL AP, WSP)
På projektet Epic berättade beställaren hur WELL har lett till att man i vissa fall omvärderat hur olika ytor byggs och nyttjas. Under många år har det av brandsäkerhetsskäl byggts så kallade TR2-trapphus där trappan ligger bakom en stängd dörr. Med WELL ges trappan istället en central plats och man bygger för att göra det inbjudande att välja trappan istället för att ta hissen.
Projektledaren på Epic berättade att det har funnits en strävan efter att göra mer än vad som krävs för att uppnå certifieringen. Detta har gjorts för att addera mjuka värden som bidrar till att förstärka upplevelsen av WELL för dem som ska vistas i bygganden.
De som visats i huset kommer inte att märka de hårda faktorerna. Vi vill att brukarna ska uppleva att det är en skillnad att vistas i ett WELL-kontor. (Anders Davidsson, Projektledare, Skanska Öresund)
3.3.5 Produktspecifikation
Miljösamordnaren på Epic lyfte fram möjligheten att i projekteringen föreskriva produkter som uppfyller WELL-kraven. Att specificera produkter ökar tydligheten kring vad som krävs av entreprenören, vilket kan ge tidsbesparingar längre fram i projektet. Vissa projektörer kan dock vara tveksamma till nyttan, något som Malin menar är obefogat.
37
Ibland får jag höra från projekteringen att det inte är lönt att föreskriva specifika produkter -”de byter ju ändå allt sedan”. Men min uppfattning är att 80 % av det som föreskrivs är det som sedan används i produktionen. (Malin Folkesson, Miljösamordnare, Skanska)
Produktval och föreskrivning av produkter kan enligt BIMobjects Solutions Specialist hanteras digitalt via plattformar där leverantörerna kan tillhandahålla sina produkter och länka all information om dess material, egenskaper och vilka certifieringar de uppfyller. Genom plattformen kan beställare redan före projekteringen se vilka produkter som är godkända eller ej. Inför projekteringen kan en lista med godkända produkter tillgängliggöras för projektörerna. När modellen är klar kan den skickas till alla leverantörer så att de kan få all information om vad och hur mycket de ska leverera. På så vis kan man garantera att alla produkter uppfyller till exempel WELL-kraven och entreprenören kan följa modellen och bygga enligt anvisning. När huset går över i förvaltning har man en BIM-modell som innehåller all förvaltingsinformation. En förutsättning för att detta ska fungera är att leverantörerna tillhandahåller ett komplett utbud med produkter och information, vilket i sin tur kräver att det finns en efterfrågan och en vilja att betala för det merarbete som detta kommer att medföra.
De digitala plattformarna är under utveckling och det är framförallt produkttillverkare och leverantörer som behöver få en ökad efterfrågan på att inkomma med kompletta sortiment med fullständig information för att användarnyttan ska bli optimal.
För vår del finns det inget hinder eller problem i att skapa en sökfunktion så att man kan sortera produkter efter till exempel certifieringar. Det som begränsar är att det är leverantörerna som ska tillhandahålla informationen. Det är ett arbete som tar tid och kostar pengar för leverantörerna. Det är med andra ord en fråga om att marknaden ska efterfråga informationen så att det lönar sig att göra merarbetet. (Viktor Davidov, Solutions Specialist, BIMobject)
38