WELL Prepared
– En undersökning av hur ett byggnadsprojekt
påverkas av WELL Building Standard
WELL Prepared
- A study that examines how a construction project
is affected by WELL Building Standard
Examensarbete, 15 hp, Byggingenjörsprogrammet
VT 2019
Pernilla Gustlin
Erik Skansholm
iii
Förord
Under två intensiva och lärorika månader har detta examensarbete utvecklats från idé till färdig rapport. Arbetet har skrivits i samarbete med Skanska och vi vill där särskilt tacka vår handledare Anders Davidsson på Skanska Öresund för det engagemang och det stöd som han har bidragit med på vägen. Vi vill även tacka vår handledare på Malmö Universitet: Niclas Andersson för feedback, kritisk granskning och tips som har bidragit till viktiga förbättringar av vårt arbete. Huvuddelen av vårt arbete bygger på intervjuer och vi vill tacka samtliga som har tagit sig tid för att svara på våra frågor.
iv
Sammanfattning
Intresset för hur byggnader påverkar miljö och hälsa växer och en följd av detta har blivit att marknaden för certifieringar har ökat. En ny hälsocertifiering som kommit in på marknaden är
Well Building Standard som fokuserar på hur byggnader och dess interiör påverkar människors
hälsa och välbefinnande.
Att vara först ut med att genomföra en ny certifiering innebär att det initialt finns begränsad kunskap om vad som krävs för att ett projekt ska uppfylla de ställda kraven. Syftet med examensarbetet har varit att sammanställa erfarenheter som aktörerna i WELL-projekten Eminent och Epic gjort, så att dessa kan användas som stöd vid planering av kommande projekt.
Undersökningen utformades som en fallstudie av de två första kontorsprojekten i Sverige som genomför en WELL-certifiering på Core and Shell nivå. Som metod för insamlande av empiriska data valdes semistrukturerade kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner kopplade till WELL-processen. Även en litteraturstudier gjordes tidigt för att formulera arbetets frågeställning och metodval för den empiriska informationsinsamlingen.
I teoriavsnittet beskrivs WELL-certifieringens utformning, nyckelrollerna inom certifieringen samt hur certifieringen implementeras i arbetsprocessen. Därtill görs en sammanställning av teorier inom byggprocessen som berörts vid de genomförda intervjuerna.
I projekten som ingår i studien har man lagt mycket tid på arbete som är kopplat till att översätta krav och verifiera material och produkter. Detta är i många fall engångsinsatser som kommer framtida projekt tillgodo.
Arbetet har visat att det är viktigt att tydliggöra WELL-certifieringens innebörd i framtida projekt då certifieringsmetoden ännu är ny och okänd för många. Beställaren bör redan vid anbudsprocessen lägga grunden för ett visionsburet arbetssätt, samtidigt som entreprenören önskar ett tydligt och avgränsat ansvarsområde. För att lyckas med en WELL-certifiering är det viktigt att även yrkesarbetare och underentreprenörer görs delaktiga i WELL-visionen.
Nyckelord: WELL Building Standard, byggnadscertifiering, byggprojektplanering, visionsdrivna projekt
v
Abstract
The WELL Building Standard is a new building certification which focuses on the long term effects on health and wellbeing.
The aim of this study was to put together useful observations from the certification process in the first two Swedish office buildings, Eminent and Epic, which have worked with WELL Building Standard v1, Core and Shell.
This project is a case study where information has been collected through qualitative interviews with key players in the certification process and through a literature study about WELL, project management and Building Information Modelling.
The fact that WELL is new and that the criteria are based on American building standards has caused a lot of work in the projects. A lot of time was spent translating and verifying features. This is however something that will decrease in future projects.
If the owner is committed and gives priority to integrated process and working with the visions of the healthy building, working with WELL can encourage the project members to be innovative in creating solutions which have positive long term health effects. The challenge is to do this in traditional project organizations where actors have short time commitments and demand distinct delimitations for their assignments.
Keywords: WELL Building Standard, building certification, construction project planning, vision driven projects
vi
Terminologi
Nedan förklaras viktiga termer som förekommer i rapporten.
Features Benämning av WELL kriterier.
GBCI Green Business Certification Inc
Holistisk Helhetssyn. Holism är ett åskådningssätt där helheten är större än
summan av delarna och där inget kan beskrivas enskilt utan kontext.
Induktiv Forskningsmetod där forskaren samlar in data från en enskild händelse
för att dra generella slutsatser.
IWBI International WELL Building Institute
Kvalitativa
intervjuer Vetenskaplig metod för insamling och tolkning av icke-numerisk data.
PBC
Public Benefit Corporation. En företagsform som ger ägarna möjlighet att fördela eventuella vinster så att en del kan gå till samhällsnyttiga projekt.
Reliabilitet Beskriver undersökningsmetodens tillförlitlighet: har rätt mätmetod
använts, är urvalet tillräckligt stort, är mätinstrument kalibrerade?
Synergi Samverkan av olika faktorer där summan av resultatet är större än
summan av varje enskild dels verkan
Validitet Beskriver undersökningsmetodens giltighet: mäts det som är relevant i
sammanhanget?
WELL AP WELL Accredited Professional. Titel för WELL-handledare som är
vii
Innehållsförteckning
Förord ... iii Terminologi ... vi 1. Inledning ... 1 1.1 Bakgrund ... 1 1.2 Syfte ... 1 1.3 Frågeställningar ... 2 1.4 Avgränsning ... 2 1.5 Samarbeten ... 21.6 Metod och genomförande ... 2
1.6.1 Litteraturstudier ... 2 1.6.2 Fallstudie ... 2 1.6.3 Intervjuer ... 3 1.6.4 Informanterna ... 4 1.6.5 Transkribering ... 5 1.6.6 Analys ... 5
1.6.7 Reliabilitet och validitet ... 6
1.6.8 Etik ... 6
2 Litteraturstudie ... 6
2.1 WELL Building standard ... 7
2.1.1 WELL-certifieringens uppbyggnad ... 7
2.1.2 WELL-processen ... 12
2.1.3 Innovation och nytänkande ... 13
2.2 Rapporter om WELL i svenska projekt ... 13
2.3 Vad får en certifiering kosta? ... 14
2.4 Byggprojektplanering och certifieringsarbete ... 15
2.4.1 Strategiska frågor ... 16
2.4.2 Integrerad process ... 16
2.4.3 Entreprenadformer ... 17
2.4.4 Upphandling och prissättning ... 18
2.4.5 Förfrågningsunderlag och ändringar ... 18
2.4.6 Riskhantering ... 19
2.4.7 Erfarenhetsåterkoppling ... 20
2.4.8 Building information modelling ... 20
2.4.9 BIMobject ... 21
2.5 Eminent ... 22
2.6 Epic ... 23
3 Resultat och analys ... 25
3.1 WELL i Idéstadiet ... 25
3.1.1 Hälsofrämjande byggnad ... 25
3.1.2 Marknad – efterfrågan ... 26
3.1.3 Ägarperspektiv ... 27
3.1.4 Vision och integrerad process ... 27
3.1.5 WELL i systemhandlingarna ... 29
3.1.6 Val av WELL-features ... 29
viii
3.1.8 Personalresurser och kompetensbehov ... 30
3.1.9 Digitala verktyg ... 32
3.2 WELL i avtalet ... 32
3.2.1 Entreprenadform ... 33
3.2.2 Risker ... 34
3.3 WELL i projekteringen ... 35
3.3.1 Från vision till lösning ... 35
3.3.2 Innovation och nytänkande ... 35
3.3.3 Nya kompetenser ... 36
3.3.4 Ett nytt sätt att värdera kvaliteter i en byggnad ... 36
3.3.5 Produktspecifikation ... 36
3.4 WELL i Produktionen ... 38
3.4.1 Kontroll av material ... 38
3.4.2 Säkerställa kvalitet i alla led ... 38
4 Diskussion ... 39
4.1 Metod ... 39
4.2 Resultat ... 39
4.2.1 Vilka faktorer, kopplat till en WELL-certifiering, bör beställaren ta hänsyn till i anbudsprocessen? ... 39
4.2.2 På vilket sätt påverkar en WELL-certifiering projekteringsprocessen? .. 40
4.2.3 På vilket sätt påverkar en WELL-certifiering produktionen? ... 40
4.3 Resultatets tillämpbarhet ... 40
5 Slutsatser ... 42
1
1. Inledning
I rapportens inledande kapitel presenteras bakgrunden till studien, syftet och frågeställningarna. Här beskrivs även samarbetet med Skanska, avgränsningar samt vilka metoder som använts.
1.1 Bakgrund
Intresset för hur byggnader påverkar miljö och hälsa växer och en följd av detta har blivit att marknaden för certifieringar och andra verktyg inom området har ökat. Certifieringens funktion är dels att vara ett stöd för byggherren och entreprenören/entreprenörerna, dels att vara en kvalitetsstämpel som kan kommuniceras till kunder och andra intressenter (Ebert, Essig, & Hauser, 2011, s. 76).
Merparten av de certifieringar som görs på byggnader i Sverige är kopplade till klimat- och miljöeffekter, men nu börjar även certifieringar som ser till människors hälsa och välbefinnande komma ut på marknaden. En av dessa nya hälsocertifieringar är Well Building Standard som har tagits fram av International WELL Building Institute (IWBI) (International WELL Building Institute, 2019). Kriterierna utgår från hälsa ur ett helhetsperspektiv och avsikten är att de ska vara kompatibla med miljöcertifieringar som t.ex. LEED och BREAM.
Under 2019 blir de två första svenska WELL-certifierade kontorsbyggnaderna färdiga för inflyttning. Båda byggnaderna uppförs i Malmö och har givits namnen Eminent (Castellum, 2019) och Epic (Skanska , 2019). Beställare i respektive projekt är Castellum och Skanska Öresund. I båda projekten är Skanska Sverige totalentreprenör.
Att vara först ut med att genomföra en ny certifiering innebär att det initialt finns begränsad kunskap om vad som krävs för att projektet ska uppfylla de ställda kraven. Detta påverkar bland annat möjligheten att ge rätt förutsättningar för anbud i upphandlingsprocessen med såväl entreprenörer som med underentreprenörer och leverantörer. Det krävs både tid och specifik kompetens för att förstå WELL-certifieringens krav och kriterier och att i anbudsförfrågan enbart hänvisa till WELL-standarden medför hög risk för att det uppstår problem längre fram i projektet. Det är därför angeläget att de erfarenheter och den kunskap som har byggts upp under de första svenska projekten tillvaratas så att de kan användas för kommande projekt.
Vid en sökning på tidigare svenska examensarbeten om WELL hittades tre arbeten. Ingen av rapporterna hanterar frågor som berör hur en WELL-certifiering påverkar byggprojektets praktiska och ekonomisk aspekter.
Både Eminent och Epic har arbetat utifrån de krav som anges i WELL-certifieringens första version: WELL Building Standard v1. I skrivande stund har en andra version släppts men då det inte finns några svenska projekt som kommit tillräckligt långt med certifieringen enligt WELL Building Standard v2 utgår vi i ifrån de erfarenheter som gjorts i ovan nämnda projekt.
1.2 Syfte
Syftet med det här examensarbetet har varit att sammanställa de erfarenheter rörande arbetet med WELL-certifieringen som aktörerna i projekten Eminent och Epic har gjort. Förhoppningen är att resultatet kan användas som stöd vid planering av kommande projekt.
2
Målgruppen för det färdiga arbetet är primärt beställare och entreprenörer som ska WELL-certifiera sitt projekt.
1.3 Frågeställningar
• Vilka faktorer, kopplat till en WELL-certifiering, bör beställaren ta hänsyn till i anbudsprocessen?
• På vilket sätt påverkar en WELL-certifiering projekteringsprocessen? • På vilket sätt påverkar en WELL-certifiering produktionen?
1.4 Avgränsning
Rapporten avgränsades till att omfatta första två svenska projekt som WELL-certifieras enligt WELL Building Standard v1 på Core and Shell nivå. Studien har inte omfattat analyser av hur specifika WELL-features påverkar byggprojekt, utan avsikten har varit att ge en mer övergripande bild av hur WELL-certifieringen inverkar på olika delar i projekten. Detta arbete ska ses som ett första steg mot en djupare analys av hur Svenska byggprojekt påverkas av en WELL-certifiering.
1.5 Samarbeten
Detta examensarbete skrevs i samarbete med Skanska som en följd av att en av rapportens författare har gått Skanskas studentprogram Skanska P3. Samarbetet var upplagt så att rapportens författare självständigt utformade projektplan och frågeställning utifrån egna intressen och utifrån de kriterier som Malmö Universitet ställt upp för examensarbetet. Skanskas medverkan innebar främst stöd kring vad som kunde vara intressanta områden att undersöka närmare och tips på kontakter för intervjuerna.
1.6 Metod och genomförande
I avsnittet nedan beskrivs den metod som användes för att besvara rapportens frågeställningar. 1.6.1 Litteraturstudier
Litteraturstudier har använts vid formulering av arbetets frågeställning och legat till grund för de metodval som tillämpats vid den empiriska informationsinsamlingen. Inledningsvis har en genomgång av tidigare examensarbeten och forskning kring WELL Building Standard, liksom dokument som rör certifikatets innehåll och arbetsprocess gjorts. Under inläsningen har det även gjorts en genomgång av utvald litteratur kring byggprojektledning, kvalitativ intervjuteknik, samt grundläggande forsknings- och rapporteringsmetodik.
1.6.2 Fallstudie
Undersökningen utformades som en fallstudie av de två första kontorsprojekten i Sverige som genomför en WELL-certifiering på Core and Shell nivå. Fallstudier är en metod som kan vara lämplig för att besvara hur- och varför-frågor kring specifika företeelser (Yin, 2011, s. 17). En fallstudie är en undersökningsmetod där ett fåtal objekt studeras med hjälp av en kombination av olika metoder (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1991, ss. 65-68). De undersökta fallen
3
studeras i det sammanhang de förekommer och datainsamlingen kan bestå av dokument, intervjuer och observationer.
1.6.3 Intervjuer
Kvalitativa intervjuer kan vara lämpligt som forskningsmetod då man vill beskriva, förstå och tolka människors olika erfarenheter av en företeelse (Hedin, 1996, s. 3). När man arbetar med kvalitativa metoder är processen ofta induktiv: arbetet går ut på att skapa en förklaringsmodell utifrån gjorda observationer. Arbetsprocessens natur gör att kvalitativ metod är lämplig på områden där man initialt har liten kunskap om frågeställningen. Kvalitativa intervjuer leder inte till slutsatser som kan kvantifieras eller generaliseras, syftet är istället att ge fördjupad inblick i ett antal personers erfarenheter som kan beskriva olika aspekter av det undersökta ämnet. Vid kvalitativa intervjuer används ofta semistrukturerade frågor (Hedin, 1996, s. 6). Det innebär att frågorna i huvudsak är av övergripande slag och täcker in större områden. Avsikten är att detta ska ge informanten möjlighet att på egen hand utveckla sina svar, utan att styras allt för mycket av den intervjuandes frågor.
Då syftet med denna rapport varit att sammanställa erfarenheter från arbetsprocessen vid en WELL-certifiering valdes semistrukturerade kvalitativa intervjuer som metod för insamling av empiriska data.
Som stöd för utformningen av arbetet med intervjuundersökningen har Kvales (1997, s. 85) sju stadier för intervjuforskning använts, se Tabell 1:
Tabell 1. Sju stadier för intervjuforskning
Stadie Beskrivning
1. Tematisering Undersökningens syfte formuleras och ämnesområdet beskrivs före intervjuer påbörjas. Frågorna varför och vad besvaras innan metoden besvarar hur.
2. Planering I planeringen tas samtliga sju stadier för undersökningen med. Utgångspunkten är den kunskap som eftersträvas och de moraliska konsekvenser som underökningen kan medföra.
3. Intervju Intervjuer genomförs med stöd av en framtagen intervjuguide. Fokus läggs på att hålla ett reflekterande förhållningssätt till sökt kunskap och till den mellanmänskliga relationen i intervjusituationen.
4. Utskrift Intervjumaterialet förbereds för analys genom en överföring från talspråk till skriftspråk.
5. Analys Analysmetod väljs med utgångspunkt från undersökningens syfte och intervjuernas karaktär.
6. Verifiering Intervjuresultatens reliabilitet och validitet. Har rätt frågor ställts och vilka slutsatser kan vi dra slutsatser utifrån materialet?
7. Rapportering Rapportering av metoder och resultat i enlighet med vetenskapliga kriterier och med hänsyn till etiska aspekter.
4
En kvalitativ intervjustudie kan inledas med en eller flera pilotintervjuer, studiebesök eller deltagande observationer (Patel & Davidson, 2003, s. 79). Den studie som presenteras i denna rapport inleddes med ett informellt möte med en representant från beställarorganisationen och en representant från projektorganisationen i ett av de undersökta projekten. Under mötet gavs en övergripande presentation av projektet och en diskussion om tänkbara problemområden och frågeställningar hölls. Mötet utgjorde grunden för det första utkastet av frågeställningar och intressanta områden att utreda i de kommande intervjuerna diskuterades.
Den första intervjun som genomfördes användes som en pilotintervju. Intervjufrågorna formulerades i enlighet med Hedins (1996, s. 6) rekommendation öppet, med möjlighet för informanten att utveckla sina svar. För att säkerställa kopplingen till den övergripande frågeställningen formulerades även ett antal följdfrågor. Vidare har intervjuguiden i enlighet med Patel och Davidsson (2003, s. 73) inletts och avslutats med neutrala frågor. Efter intervjun utvärderades och reviderades frågorna.
Som riktlinje för vad som eftersträvades vid intervjuerna användes Kvales (1997, ss. 134-135) sex kriterier för intervjukvalitet:
• Omfattningen av spontana, rika, specifika och relevanta svar från den intervjuade • Korta intervjufrågor som ger upphov till långa svar
• Intervjuaren följer i hög grad upp och klargör meningen i de relevanta aspekterna av svaren
• Intervjun tolkas i hög utsträckning under loppet av intervjun
• Intervjuaren strävar efter att verifiera sina tolkningar under intervjuns förlopp
• Intervjun är självkommunicerande - en historia som i sig inte kräver ytterligare beskrivning eller förklaring
Ovanstående kvalitetskriterier är enligt Kvale (1997, s. 135) svåra att uppnå, men bör ändå finnas med som en riktlinje för vad som är eftersträvansvärt. Resultatet i en kvalitativ intervjustudie är till stor del beroende av att den som intervjuar är väl insatt i ämnesområdet och har en god förmåga att ställa rätt frågor.
1.6.4 Informanterna
I studien har sju personer med olika koppling till WELL och/eller byggbranschen intervjuats. Personernas svar redovisades anonymt med undantag för i de fall då deras citat användes för att belysa en företeelse i sammanställningen. I texten hänvisas till informanterna respektive informanten för att tydliggöra att det som skrivs är hämtat från intervjuundersökningen. Nedan presenteras varje informant med namn, yrkestitel och kort bakgrundsinformation.
Eleftherios Zacharakis är uppdragsansvarig på WSP Environmental och arbetar som WELL
AP för byggherren på projektet Eminent. Eleftherios har varit med och introducerat WELL-certifieringen på den svenska marknaden och har ett antal utbildningar och titlar kopplat till miljö, hållbarhet och certifieringar: PMP, WELL AP & Faculty, LEED AP, BREEAM Assessor, Miljöbyggnadssamordnare, Fitwel Ambassador.
Malin Folkesson arbetar som uppdragsledare på Skanska Hållbar Affärsutveckling. Malin är
miljösamordnare och WELL AP för entreprenören på projektet Eminent, samt för både byggherren och entreprenören på projektet Epic. Malin är involverad i alla projektfaser från förstudie till slutbesiktning för att se till att projektets målsättningar inom miljö och hälsa
5
uppfylls. Malin arbetar med att utveckla arbetsmetoderna inom WELL i de första svenska WELL-projekten.
Sofia Ekerlund är Marknadsansvarig på Skanska Öresund och arbetar med marknadsföring samt
uthyrning på projektet Epic. Sofia har varit engagerad och drivande kring att arbeta med hälsofrågor i Skanska Öresunds byggprojekt.
Anders Davidsson arbetar som projektledare på Skanska Öresund och är projektledare för
byggherren på projektet Epic. Anders kom in i projektet efter att arbetet med WELL-certifieringen påbörjats och har sedan haft en central roll i arbetet med att utreda och verkställa de krav som certifieringen ställer på projektet.
Fredrik Leveen arbetar som projektchef på Skanska Sverige och är projektchef för
totalentreprenaden på projektet Epic. Fredrik har ett övergripande ansvar för att driva och utveckla projektet så att både ekonomiska och produktionsmässiga mål uppnås.
Kevin Hailemichael arbetar som projektingenjör på Skanska Sverige. Kevin arbetar som
projektingenjör på projektet Epic, vilket innebär att han arbetar med inköp, kalkylering, projektplanering och miljöfrågor. Kevin har varit ansvarig för att ta in dokumentation kring hur de material som köpts in i produktionen på Epic uppfyller kraven i WELL.
Viktor Davidov arbetar som Solutions Specialist på BIMobject. Viktor är byggnadsingenjör och
arbetar med affärsutveckling inom digitalisering, vilket innebär att han stöttar leverantörer av byggmaterial, entreprenörer och byggherrar i arbetet med att digitalisera sina processer. 1.6.5 Transkribering
Vid transkriberingen omvandlas det talade samtalet till text. Detta är det moment som gör att även mindre omfattande kvalitativa undersökningar är tids- och arbetskrävande (Patel & Davidson, 2003, s. 119).
Ljudinspelning har använts för dokumentation under intervjuerna och det är ifrån det inspelade materialet som merparten av transkriptionerna har gjorts. Vid varje intervju närvarade två undersökningsledare varav den ena förde samtalet och den andra tog minnesanteckningar. Utskriftsarbetet gjordes i så nära anslutning till intervjuerna som möjligt. För att anpassa materialet till analysen följde transkriptionerna i förväg givna principer:
1. Frågorna i intervjuguiden och noteringarna från intervjun användes som utgångspunkt vid urval av det material som var mest relevant för att besvara frågeställningarna. 2. Utskrift gjordes endast av de delar som ansågs vara relevanta enligt punkt 1.
3. Det transkriberade materialet utformades dels som övergripande sammanfattningar av det som sades och dels som ett urval av citat för att styrka påståenden.
1.6.6 Analys
Slutresultatet av den bearbetade kvalitativa intervjun är vanligen en text som innehåller citat, tolkningar och forskarens egna reflektioner från den gjorda intervjun (Patel & Davidson, 2003, s. 120). Det finns olika analysmetoder och vilken metod som är lämplig beror bland annat på undersökningens syfte, materialets beskaffenhet och forskarens preferenser (Kvale, 1997, ss. 170-172).
6
Som analysmetod har principerna för Kvales ad hoc-metod (1997, s. 184) använts. Metoden innebär kortfattat att forskaren växlar fritt mellan olika analystekniker efter behov (Kvale, 1997, s. 184).
De ad hoc-metoder som har använts i rapporten är meningskoncentrering och meningskategorisering (Kvale, 1997, s. 174):
• Meningskoncentrering innebär att långa beskrivningar sammanfattas så att det som är mest väsentligt lyfts fram genom korta kärnfulla meningar.
• Meningskategorisering används för att omvandla innehållet i intervjun till kategorier. 1.6.7 Reliabilitet och validitet
Genom en tydlig instruktion för utskriftens syfte, samt att jämföra innehållet i två oberoende sammanställningar ökar undersökningens reliabilitet (Kvale, 1997, s. 150).
Frågan om validitet vid kvalitativa intervjuer blir ofta komplicerad (Kvale, 1997, s. 151). Det transkriberade materialet är alltid en tolkning av det som har sagts under intervjun och det som sagts är i sin tur en följd av att den som intervjuar mer eller mindre avsiktligt påverkar informantens svar genom val av frågor och följdfrågor, tonfall, kroppsspråk etc.
För att innehållet skulle motsvara det informanten har haft för avsikt att förmedla har det utskrivna materialet översänts till informanten för genomläsning. Vid behov har innehållet justerats enligt informantens önskemål.
1.6.8 Etik
Vid publicering av en undersökning bör eventuella etiska och moraliska aspekter beaktas (Kvale, 1997, s. 234). Under arbetet med rapporten har dessa frågor beaktats på flera sätt. I samband med varje intervju fick informanterna ta del av en intervjuguide där undersökningens syfte och målsättning framgick. I guiden presenterades alla huvudfrågor och information om ljudupptagning samt möjligheten att godkänna det transkriberade materialet framgick. Deltagarnas svar redovisades anonymt, undantaget de namngivna citaten vilka informanterna fått godkänna.
Arbetet gjordes i samarbete med Skanska, vilket inneburit att det funnits en extern part som kunnat ha ett intresse av undersökningens resultat. För att undvika att detta skulle påverka innehåll och resultatet i rapporten har det löpande under arbetet gjorts reflektioner kring hur samarbetsförhållandet inverkat på processen.
2 Litteraturstudie
I denna del ges en översikt över den litteratur som studerats under arbetet och som använts för analys av resultaten. Litteraturen omfattar information om WELL Building Standard, en sammanfattning av tidigare examensarbeten, projektledning och BIM som verktyg i planeringsprocessen.
7
2.1 WELL Building standard
Nedanstående information om the WELL Building Standard v1 är, om inget annat anges, hämtad från The WELL Building Standard, v1 with Q1 2019 addenda (2019).
WELL Building Standard v1 lanserades i oktober 2014 av International WELL Building
Institute (IWBI) som ett av de första certifieringssystemen som fokuserar på hur byggnader och
dess interiör påverkar människors hälsa och välbefinnande. Standarden riktar sig primärt mot kommersiella byggnader, men det finns även pilotprogram för att utveckla standarder som passar för flerfamiljshus, skolor, butiksverksamheter och samhällen. Kriterierna i WELL-certifieringen är enligt IWBI utformade för att underlätta sam-certifiering med LEED och andra miljöcertifieringssystem.
WELL-certifieringen utgår ifrån amerikansk standard och har ett holistiskt perspektiv på hälsa. Bakom konceptet ligger sju år av forsknings- och utvecklingsarbete inom bland annat medicin, beteendevetenskap, arkitektur, konstruktion och projektledning. WELL-certifieringen är tredjepartsgranskad av Green Business Certification Inc. (GBCI), vilket även är den granskande
externa parten av LEED Green Building Rating System.
Företaget bakom WELL, IWBI, drivs som ett så kallat Public Benefit Corporation (PBC), vilket är en företagsform som ger ägarna möjlighet att fördela eventuella vinster så att en del kan gå till samhällsnyttiga projekt (Realize AB, 2015). IWBI har genom detta upplägg som en del av sin affärsidé att låta 51 % av den genererade vinsten gå till att stödja verksamheter som arbetar för att utveckla hälsa, välbefinnande och den byggda miljön.
2.1.1 WELL-certifieringens uppbyggnad
Certifieringssystemet indelas i sju koncept som belyser WELL-certifieringens olika områden. I Figur 1 nedan beskrivs varje koncepts innehåll.
8
Figur 1. WELL är indelat i 7 kategorier. (International Well Building Institute, 2019)
Till vartdera koncept finns underliggande features (hänvisas i rapporten även till som kriterier eller krav) som antingen är preconditions (obligatoriska parametrar) eller optimizations
(valbara parametrar). Sammanlagt finns det 105 features inom WELL v1 systemet, men vilka kriterier som kan användas i projektet beror på vilken certifieringstyp som används. I tabell 2 beskrivs WELL:s tre olika certifieringstyper, samt redovisas hur många tillhörande features som kan användas.
Tabell 2. De tre certifieringsinriktningarna inom WELL Buildings Standard v1
Certifieringstyp Typ av byggnad
Kommentar Preconditions Optimizations Total
Building Nya och befintliga byggnader
Lämpar sig för kommersiella byggnader där ägaren har minst 90 % av den totala byggnadsytan.
41 59 100
Interior Nya och befintliga interiörer
Lämpar sig för enskilda kontor som vill
certifiera sin egen del av byggnaden.
36 62 98
Core and Shell Nyproduktion av byggnader
Lämpar sig vid
nyproduktion. Omfattar arkitektur, grund- och stomkonstruktioner, installationer mm.
9
Till varje feature finns underliggande parts som ingående beskriver vad som ska uppnås samt hur det ska verifieras. Först när alla parts tillhörande en feature är godkända kan projektet tillgodoräkna sig poängen. I Figur 2 visas sambandet mellan kategori, feature och parts.
Figur 2. Underindelning av koncept, feature och parts.
En WELL-certifiering kan uppnås på tre olika nivåer: Silver, Guld och Platina. Nivå Silver kräver att samtliga av certifieringstypens preconditions är uppfyllda och för Guld och Platina gäller att även 40 % respektive 80 % av tillhörande Optimizations parametrar uppfylls, se Tabell 3.
10
Tabell 3. Krav för olika certifieringsnivåer
Version Certifieringsnivå Preconditions Optimizations
WELL Building Standard v1
Silver Alla applicerbara inga
Guld Alla applicerbara 40 % av applicerbara
Platina Alla applicerbara 80 % av applicerbara
I Tabell 4 finns en översatt sammanställning av tillgängliga features med tillhörande verifieringskrav för certifieringstypen Core and Shell. De features som på något sätt ska granskas på plats av en 3:e part har getts en rosafärgad markör längst till höger i tabellen.
11
12 2.1.2 WELL-processen
För att påbörja en WELL–certifiering registreras projektet via IWBI:s hemsida och en fastställd avgift betalas in (International Well Building Institute, 2019, s. 6). Efter registrering tilldelas projektet en WELL Coaching Contact (kallas i rapporten även WELL-coach) och en WELL
Reviewer. WELL-coachen är en representant från IWBI som finns med för stöd och guidning
genom certifieringsprocessen, medan WELL Reviewer:n är den person som för den tredjepartsgranskande organisationen GBCI:s räkning genomför kontroller och mätningar i samband med verifieringen.
För projekt som certifierar enligt WELL v1 är det möjligt att göra en pre-certifiering (International Well Building Institute, 2019, s. 11). I pre-certifieringen granskas underlag kring design, konstruktion och projektplanering och man går igenom vilka features som projektet har för avsikt att uppfylla. Precertifieringen kan vara ett sätt att verifiera intentionerna och kan vara en tillgång vid marknadsföring av projektet.
Under byggprojektets gång tar en eller flera ansvariga funktioner i projektet fram styrkande dokumentation kring material, processer och utförande (International Well Building Institute, 2019, s. 6). I projektet utses en Projekt Administratör som fungerar som en projektledare för WELL-processen och ska ha insyn i all korrespondens med IWBI och GBCI. Projekt Administratören kan vara WELL Accredited Professional (WELL AP), projektägaren eller någon annan som anses lämplig i projektteamet.
En WELL AP är en person (ofta en konsult) som har kunskap kring och erfarenhet av WELL-certifieringsarbetet (International Well Building Institute, 2019, s. 7). Den som är WELL AP är inte knuten till IWBI och det finns inga krav på att projektet ska anlita en WELL AP, men det kan vara ett bra stöd om det inte finns någon i projektet som har erfarenhet av att arbeta med WELL.
När byggnaden närmar sig färdigställande görs först kontroller av dokumentationen och om denna godkänns genomförs verifieringsmätningar och provtagningar på plats (International Well Building Institute, 2019, ss. 13-15). Proverna skickas till laboratorier för granskning och om allt godkänns är certifieringen klar. För att bygganden sedan ska behålla sin certifiering krävs en re-certifiering var tredje år (International Well Building Institute, 2019, s. 24).
13
Om en eller flera mätningar inte blir godkända har projektet upp till 180 dagar på sig att komma in med en åtgärdsplan och nya tester genomförs (International Well Building Institute, 2019, s. 22).
Verifieringsprocessen visas översiktligt i Figur 3.
Figur 3. Översikt över WELL-processen. (The International WELL Building Institute, 2019)
2.1.3 Innovation och nytänkande
Inom ramarna för WELL-certifieringen finns det utrymme för varje projekt att ta fram egna alternativa lösningar för att uppfylla certifieringens krav (International Well Building Institute, 2019, s. 19). För att den nya lösningen ska bli godkänd krävs det att det finns vetenskapligt stöd för att den kan uppfylla det bakomliggande syftet.
I konceptet finns det så kallade innovations features, vilket ger projektet möjlighet att själv utveckla strategier för att främja hälsa och välmående i byggnaden (International Well Building Institute, 2019, s. 20).
2.2 Rapporter om WELL i svenska projekt
Epic och Eminent är de första svenska byggprojekten som WELL-certifieras och det finns därför begränsad tillgång till rapporter och dokumentation kring certifieringen på den svenska marknaden. I samband med inläsningen till rapporten hittades två rapporter på kandidatnivå och en på mastersnivå. Nedan sammanfattas rapporterna kortfattat.
Jennifer Andersson och Lovisa Strandbergs examensarbete om WELL-certifieringen har skrivits i samarbete med fastighetsbolaget Plazer Fastigheter (Andersson & Strandberg, 2017). Syftet var att genom en intervjuundersökning undersöka hur personer med ett hyresgästperspektiv ställde sig till kriterierna i WELL-certifieringen och till att hyra lokal i en WELL-certifierad fastighet. Resultatet visade att studiens informanter på ett generellt plan var positiva till WELL, men att det fanns en farhåga om att det skulle bli dyrare att hyra en lokal i en WELL-certifierad kontorsbyggnad. Om priset skulle bli högre framhöll informanterna att det i så fall måste tydliggöras vilka mervärden som WELL-certifieringen skulle medföra för just dem.
Lina Nordstrand har skrivit ett examensarbete där syfte var att utvärdera hur man kan bygga för hälsa, samt att undersöka hur WELL-certifieringens kriterier ser ut i förhållande till de krav som ställs på en byggnad genom svensk lagstiftning och genom miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad (Nordstarnd, 2017). Utöver detta undersöktes i vilken omfattning det krävs en översättning mellan WELL-certifieringens amerikanska kriterier och svensk/europeisk standard. Resultatet visade att WELL i många avseenden stämmer väl överens med de krav som
14
ställs genom svensk lagstiftning och Miljöbyggand, vilket åskådliggjordes i en översiktlig sammanställning, se Figur 4.
Figur 4. Hur WELL-certifieringen förhåller sig till svensk lagstiftning, god byggstandard samt vilka kriterier som behöver utredas vidare. (Nordstarnd, 2017)
Vera Rytter och Ann Thilderkvist undersökte i sitt examensarbete vilka faktorer som påverkade inomhusmiljön och hur detta kunde komma till användning för fastighetsbolag (Rytter & Thilderkvist, 2017). Studien byggde på intervjuer där man undersökte vilken potential WELL hade och hur det förhöll sig till andra certifieringssystem. Resultatet visade att ljud, ljus, luft, termiskt klimat och byggandens utformning var det viktigaste faktorerna för att få en god inomhusmiljö. Vidare ansågs WELL vara en certifiering med potential att etablera sig på marknaden och att konceptet kan fungera som komplement till redan etablerade miljöcertifieringar.
2.3 Vad får en certifiering kosta?
Den generella uppfattningen bland aktörer i fastighetsbranschen är att det är dyrare att producera miljöcertifierade byggnader, men att detta är något som kan kompenseras genom lägre driftskostnader och högre intäkter (Ebert, Essig, & Hauser, 2011, s. 98). Undersökningar visar att hyresgäster och investerare kan vara villiga att betala mellan 3-8% mer för en hållbar byggnad, men detta är något som behöver utredas i varje enskilt fall. Om beslutet att certifiera ska bygga på ekonomiska grunder behöver en separat kalkyl utifrån aktuella förutsättningar tas fram. I Figur 5 ges en översikt över det extra arbete och de kostnader som bör beaktas vid planering av en certifiering samt vilken effekt som en certifiering kan ge projektet.
15
Figur 5. Översikt accepterad kostnadsökning kopplat till hållbara byggnader. (Ebert, Essig, & Hauser, 2011, s. 98)
2.4 Byggprojektplanering och certifieringsarbete
Införandet av byggandscertifieringar har medfört nya krav och behovet av dokumentation rörande material och processer har ökat (Ebert, Essig, & Hauser, 2011, s. 76). Arbetet med certifieringar påverkar byggprojekten både under planeringsstadiet och under byggfasen. I ett framgångsrikt projekt behöver projektorganisationen veta vad som ska göras och hur det ska göras, men de behöver också veta varför projektet ska genomföras (Ottosson, 2015, s. 44). Projektet måste bygga på att det finns behov och för att kunna ta fram rätt lösningar måste projektmedarbetaren förstå vad beställaren vill uppnå genom att fylla behovet. Behoven och det bakomliggande syftet formuleras till konkreta och avgränsade projektmål (Ottosson, 2015, s. 45).
En god planering och en god struktur lägger grunden för ett lyckat projekt (Ottosson, 2015, s. 50). De beslut som tas under projektets tidiga skeden är de som har störst inverkan på projektets utfall. Detta gäller särskilt för parametrar som är kopplade till konstruktion, materialval, design, koncept och kostnader (Ebert, Essig, & Hauser, 2011, s. 76). Det bör därför vara fastställt vad som ska göras innan projektören eller entreprenören påbörjar sina arbeten (Ottosson, 2015, s. 50).
Byggnadscertifieringar är utvecklade för att definiera kvalitetsnivåer inom olika områden som rör hållbarhet och hälsa (Ebert, Essig, & Hauser, 2011, s. 76). Den uppsättning kriterier som finns i de flesta etablerade certifieringssystem kan användas som stöd för beslut i projektets tidiga skeden. Certifieringen blir ett verktyg för att utvärdera byggnadens tekniska och funktionella aspekter, men den fungerar också som utgångspunkt för utformning och design under planeringsstadiet. Vissa system möjliggör även en så kallad pre-certifiering, vilket kan vara ett sätt att vid ett visst planeringsstadium bedöma om en certifiering är möjlig eller ej. De beslut kring en certifiering som tas under projektets tidiga skeden är de som har störst inverkan på utfallet (Ebert, Essig, & Hauser, 2011, s. 76). Detta gäller särskilt för parametrar som hör till konstruktion, materialval, design, koncept och kostnader. I Figur 6 illustreras sambandet mellan projektfas och möjlighet att påverka faktorer som rör hållbarhet i förhållande till de kostnader som beslutet ger upphov till (Ebert, Essig, & Hauser, 2011, s. 80). Kopplat till certifieringsstadier så visar figuren att det kan löna sig att göra ett gediget pre-certifieringsarbete under förstudien eller i systemhandlingarna.
16
Figur 6. Samband mellan tid, påverkan och kostnader för beslut som rör hållbarhetscertifieringar i projekt (Ebert, Essig, & Hauser, 2011, s. 80)
2.4.1 Strategiska frågor
Frågor som rör strategi blir ofta lägre prioriterade till förmån för operativa frågor (Ottosson, 2015, ss. 54-55). Strategiska frågor är inte akuta, men de är viktiga för att skapa samsyn kring vad som ska göras, hur det ska göras och varför det ska göras. I projekt där det inte prioriterats att skapa en gemensam plattform för de viktiga strategiska frågorna, kan man förlora tid på diskussioner kring sådant som är grundläggande i projektet. Bland de strategier som bör formuleras i ett tidigt skede återfinns: visioner, speciella certifieringar, policys, etiska ställningstaganden och övergripande prioriteringar rörande tid, kvalitet och kostnader. Hårda parametrar såsom konstruktion, materialval, produktionssätt, kostnader och tider kan ses som toppen av ett isberg (Ottosson, 2015, s. 57). Under ytan finns den stora volymen som ger projektet dess förutsättningar: målbeskrivning, riskhantering och relationshantering. För det mesta klarar man inom projektet av att lösa de tekniska problemen, medan det är betydligt svårare att hantera det som är mindre konkret och tydligt.
2.4.2 Integrerad process
Byggprojekten blir överlag alltmer komplexa och kräver inbladning av specialistkompetens av olika slag, samtidigt som man oftare strävar efter att involvera brukare och andra berörda intressenter i processen (Ebert, Essig, & Hauser, 2011, s. 76). Med fler inblandade har behovet av samordning ökat och konceptet integrerad process har blivit en allt mer accepterad metod. Integrerad process innebär kortfattat att:
• Kvalitativa och kvantitativa parametrar inkluderas i planeringsarbetet • De olika teknikområdena samordnas för att hitta gemensamma lösningar
• Byggnadsutformningens olika aspekter samordnas och utvärderas ur ett livscykelperspektiv
17 2.4.3 Entreprenadformer
Byggprocessens utformning påverkas av det avtal som tecknas mellan beställare och entreprenör (Ottosson, 2015, s. 40). Inom byggbranschen har bristen på heltäckande lagstiftning medfört att ett antal standardavtal har tagits fram genom BKK (Byggandets kontraktskommitté) för att skapa branschspecifika regler (Ottosson, 2015, ss. 22-25). Dessa standardavtal utgörs av följande entreprenadformer:
• Idéentreprenad: Används vid konstnärliga utsmyckningar.
• Funktionsentreprenad: Beställaren önskar få en funktion. Entreprenören ansvarar för att ta fram designen och produktionen, samt tar även ansvar för delar av drift och funktion under förvaltningsskedet.
• Totalentreprenad (och styrd totalentreprenad): Totalentreprenören har ansvar för design och produktion. I en totalentreprenad kan sidoentreprenader förekomma. I en styrd totalentreprenad projekterar beställaren vissa delar och köper sedan totalentreprenad på den återstående delen av projekteringen och produktionen.
• Utförandeentreprenad: Beställaren projekterar med hjälp av konsulter och tar fram förfrågningsunderlag. Entreprenören bygger det som är projekterat. Utförandeentreprenaden kan göras som generalentreprenad eller samordnad generalentreprenad. I en generalentreprenad upphandlar och anlitar entreprenören underentreprenörer och leverantörer. I en samordnad generalentreprenad upphandlar och anlitar beställaren underentreprenörer och leverantörer som sedan samordnas av entreprenören. beroende
• Delad entreprenad: Beställaren avtalar med flera entreprenörer som samordnas av beställaren, eller av en extern projektledare.
• Förvaltningsentreprenad: Används vid inköp av fastighets-/verksamhetsanknutna tjänster.
I denna studie har det primärt varit utförandeentreprenad och totalentreprenad som varit aktuellt. Beroende på vilken entreprenadform som används i projektet kommer förutsättningen för upphandlingarna se olika ut. I Figur 7 nedan visas hur det i utförandeentreprenaden krävs två upphandlingar (en för projektörer och en för entreprenör/entreprenörer), medan det i en totalentreprenad endast krävs en upphandling.
18 2.4.4 Upphandling och prissättning
Vid upphandling av tjänster, entreprenader och material ska det tydligt klargöras vad det är som ska köpas (Ottosson, 2015, s. 20). Upphandlingen kan exempelvis avse projektering, entreprenad, installationer, funktioner eller förvaltning.
Varje byggprojekt är unikt, vilket medför en osäkerhet rörande prissättning. Osäkerheten förhåller man sig till genom den ersättningsform som avtalas mellan kontraktets parter. Följande ersättningsformer tillämpas vid byggentreprenader (Ottosson, 2015, s. 26):
• Fast pris: Entreprenören får en fast ersättning för att utföra arbetet. I ersättningen inkluderas kostnader för administration, räntor, risk och vinst.
• Löpande räkning: Entreprenören får betalt för löpande kostnader som kan verifieras, samt kostnader för administration, räntor och vinst. Ibland baseras ersättningen på överenskomna a`-priser.
• Mängdkontrakt: Används ibland vid mark- och anläggningsarbeten.
• Incitamentsavtal: Entreprenören och beställaren delar på risk och vinst med utgångspunkt från en i förväg bestämd fördelning och riktkostnad.
Det är vanligt att ersättningsformerna kompletteras för att förenkla redovisningen eller för att fördela risker (Ottosson, 2015, s. 27). Vid längre projekt är det till exempel vanligt att man indexreglerar för att justera för en antagen prisutveckling över tid och vid löpande räkning kan man ibland sätta ett tak som reglerar vad som är maximal ersättning.
Utöver entreprenad- och ersättningsformer kan aktörer inom byggbranschen välja olika samarbetsformer (Ottosson, 2015, ss. 27-28). Fördelen med att samarbeta kan vara att hitta synergieffekter och minska riskerna, vilket kan främja innovation och utveckling. Bland dessa samarbetsformer finns bland annat partnering och samverkansentreprenader, där man genom att arbeta mot gemensamma mål bland annat vill minska risken för att partsintressen leder till ökade kostnader.
2.4.5 Förfrågningsunderlag och ändringar
Förfrågningshandlingarna som upphandlingarna avtalas på är både tekniska och juridiska handlingar och det är därför viktigt att klarlägga ansvarsområden (Ottosson, 2015, ss. 126-127). Genom att göra tydliga gränsdragnings-beskrivningar kan risken för att något faller mellan
stolarna minimeras. I gränsdragnings-beskrivningarna görs en sammanställning av ingående
ansvarsområden, samt vem som har ansvar för varje område.
Tydliga och väl beskrivna mål ökar möjligheterna för att projektet ska klara tids- budget- och kvalitetskraven (Ottosson, 2015, s. 45). Vid utformning av förfrågningsunderlag är det viktigt att detta görs så att projektören och/eller entreprenören förstår både förfrågningsunderlagets innehåll och de tekniska och funktionsmässiga kraven som projektet har. Ett dåligt formulerat projektmål innebär att riskerna i projektet ökar. Ett vanligt problem i projekt är svårigheten att i projektbeskrivningen definiera vad som ingår och vad som inte ingår i respektive parts åtagande (Ottosson, 2015, s. 46).
I alla byggprojekt görs förändringar av det som ursprungligen planerats (Ottosson, 2015, s. 128). Orsaken kan vara att behovet har förändrats eller att ny kunskap medfört att beslut tagits om att välja en annan metod eller ett annat material. Ändringar ger ofta upphov till förseningar och/eller ökade kostnader och det är därför viktigt att projektledaren har full kontroll på alla ändringar och dess konsekvenser. En annan aspekt av ändringar är att allt för många och/eller
19
omfattande förändringar kan sänka förtroendet för projektledningen och leda till att medarbetarnas arbetsmoral försämras. Det kan upplevas som meningslöst att lägga ner stor möda på sådant som i ett senare skede måste tas bort eller förändras.
2.4.6 Riskhantering
Kunskapen som finns i ett projekt kommer att öka allteftersom projektet fortgår (Ottosson, 2015, s. 174). I början av projektet kommer ovissheten vara hög samtidigt kunskapen om projektet vara låg. Visuellt kan man illustrera ett gap mellan dessa två processer som resulterar i ett kunskapsgap som minskar med tiden, se Figur 8. Detta kunskapsgap innebär en osäkerhet som innefattar risker men kunskapsgapet kan även ses som möjligheter att ta tillvara på.
Figur 8. Kunskapsgapet som finns innan okunskapen har minskat och kunskapen har ökat innebär en risk
De risker som finns i ett projekt är alltid beroende av omständigheterna (Ottosson, 2015). Hur risken uppfattas kommer vara beroende av den information som finns tillgänglig. Om informationen är otillräcklig, opålitlig eller framtagen under tidsbrist så blir risken större. Händelser som sker beror inte alltid på enstaka faktorer och det kan i efterhand vara svårt att exakt reda ut vad som orsakat en incident. Risker bör därför behandlas på ett systematiskt sätt vilket exemplifieras i Figur 9 nedan.
Figur 9. Systematisk hantering av risker
Risker som identifieras kan förebyggas på olika sätt. Risken kan elimineras genom att en viss handling inte utförs, den kan alternativt överföras till någon annan genom formuleringar i avtal. Alternativt så kan sannolikheten för att risken inträffa förebyggas eller så kan konsekvensen av risken minskas.
20 2.4.7 Erfarenhetsåterkoppling
Ett genomfört projekt medför att erfarenhet och kunskap tillförs både den anlitade entreprenören och beställaren (Hansson & Pemsel, 2011, s. 243). Erfarenheten och kunskapen behövs för att alla involverade parter ska kunna utvecklas i sitt arbete och sin konkurrenskraft både på organisationsplan och på individuella plan för de anställda. Undersökningar som gjorts visar dock att det ofta slarvas med erfarenhetsåterkopplingar inom projekt och organisationer vilket innebär att en värdefull förbättringspotential då går förlorad.
2.4.8 Building information modelling
BIM (Building information modelling) är en digital modell av byggnadens fysiska och funktionella egenskaper som blir en delad kunskapsbas och kan utgöra ett pålitligt beslutsunderlag under hela byggnadens livscykel (Krygiel & Vandezande, 2014). I BIM skapas en gemensam 3d-modell i vilken all information om byggnaden länkas samman. Utöver fördelen med att hantera informationen strukturerat i modellen ges även möjligheten att nyttja modellen för olika typer av analyser, exempelvis för beräkning av ljusinsläpp och energiberäkningar. Arbete i BIM-modeller kan med dagens mjukvaror hanteras via molntjänster vilket möjliggör att projektets olika aktörer kan arbeta parallellt utifrån samma modell oberoende av var man fysiskt befinner sig vilket sparar in tid för projekten (Autodesk, 2019).
Hur väl BIM-verktygen implementeras i ett projekt kan definieras i en nivåindelning (Trafikverket, 2019). I Figur 10 visas en illustrerad BIM-trappa som beskriver hur Trafikverket ser på nivåindelningen i förhållande till den svenska marknadens standarder.
Figur 10. Ett projekts BIM-implementering kan delas in i nivåer. (Trafikverket, 2019).
Byggnadscertifieringar kräver vanligen omfattande dokumentation (Ebert, Essig, Dokumentation, & Hauser, 2011, s. 78). Dokumentationen bidrar till insyn kring design- och byggprocessen och kan utgöra en tids- och kostnadseffektiv bas för kostnadskalkyleringar och framtida renoverings- och rivningsarbeten. För att på längre sikt uppfylla kraven på
21
dokumentation kring byggnadscertifieringar kommer behovet av digitala planeringsverktyg, som är kompatibla med BIM (Building Information Modelling), att öka (Ebert, Essig, Dokumentation, & Hauser, 2011, s. 79). En digitalisering av planering och dokumentation är en förutsättning för att fullt ut kunna arbeta med en integrerad process mellan design, konstruktion, kalkylering, energi och miljöpåverkan m.m. Med digitala modeller ökar även säkerheten kring arkivering och informationen kan göras tillgänglig under hela byggandens livstid.
2.4.9 BIMobject
BIMobject cloud är en internetbaserad databas som erbjuds av företaget BIMobject (BIMobject,
2019). Databasen tillhandahåller tillverkares produkter som nedladdningsbara BIM-objekt vilka arkitekter och projektörer kan ladda in direkt till sina BIM-modeller. BIMobjects tjänster innefattar plattformar och verktyg som möjliggör att tillverkare kan förmedla sina produkter och dess data direkt till kunderna i digitalt format.
22
2.5 Eminent
Nedanstående information är hämtat från Castellums hemsida (2019).
Figur 11. Inspirationsbild på Eminent. (Castellum, 2019).
Eminent är en kontorsbyggnad som uppförs på centralt läge i Malmöstadsdelen Hyllie. Bakom projektet står fastighetsbolaget Castellum som äger, förvaltar och utvecklar kommersiella fastigheter. Castellum arbetar aktivt med hållbarhet som en del av sin affärsmodell och har som mål att 50 % av hastighetsbeståndet ska vara miljöcertifierat år 2025. Castellum är också den aktör på den svenska marknaden som har flest pågående WELL-certifieringar i nyproduktion av kontorsprojekt.
Eminent blir den första kontorsbyggnaden i Norden som blir certifierad enligt WELL när den står klar för inflyttning under sommaren 2019. Projektet miljöcertifieras även enligt Miljöbyggnad Guld och har genomförts som en samverkansentreprenad mellan Castellum och Skanska.
Byggnaden har en total yta på 9500 m2 och i huset finns bland annat utekontor på takterrassen, gym och ett cykelgarage med anslutande dusch- och omklädningsrum.
23
2.6 Epic
Nedanstående information är hämtat från Skanskas hemsida (2019) med relaterade länkar till presentationer.
Figur 12. Inspirationsbild på Epic sett från kajen mot den västra fasaden. (Skanska , 2019).
Epic är en kontorsfastighet som uppförs i centrala Malmö av Skanska Öresund. Projektet är en totalentreprenad med partneringavtal där Skanska Sverige är totalentreprenör.
Byggnaden består av två huskroppar som delas av ett atrium. Båda huskropparna har 6 våningar med en total yta på 15 000 m2, varav kontorsyta utgör ca 12 000 m2. Kontoren har en planerad inflyttning med start hösten 2019.
Epic är det första kontorshuset i Norden som blivit precertifierat enligt WELL och bygganden certifieras även enligt LEED Platina nivå.
Husets atrium är en viktig del av bygganden. Här finns ljusinsläpp via stora glaspartier i respektive ände och via taket. Trappan är centralt placerat för att uppmuntra till rörelse och det planteras träd och mindre växtlighet för att ge grönska. Flera av materialen som har använt är lokalt Up-cycle:ade material d.v.s. byggnadsmaterial som återbrukats och förädlats för att kunna användas i ny form. Som exempel kan nämnas att atrieväggen är klädd med en panel av trä från en närliggande rivningsfastighet och att golvet består av betongplattor med krossat tegel från Epics egen fasad. I Figur 13 finns en översikt över bottenplan och atriet.
24
25
3 Resultat och analys
I den kombinerade resultat- och analysdelen presenteras de bearbetade intervjuunderlagen tillsammans med relevant information från den genomförda litteraturstudien. I Figur 14 visas en översikt av de områden som behandlas i resultatdelen.
Figur 14. Översikt projektområden som berörs av en hälsocertifiering
3.1 WELL i Idéstadiet
Byggprojektet inleds med en förstudie där bedömningar kring projektets förutsättningar görs och beslut tas kring vilka kompetenser som behöver involveras i ett tidigt skede (Projektledning, 2019). Det är också i detta skede som byggherren enligt studiens informanter bör ta beslut om att projektet ska WELL-certifieras. Beroende på vilken roll informanterna hade var det olika områden och faktorer som lyftes fram som särskilt viktiga att täcka in.
I följande avsnitt beskrivs de olika parametrar som byggherren kan ha nytta av att känna till i samband med att beslut tas om att WELL-certifiera.
3.1.1 Hälsofrämjande byggnad
När hälsoaspekter inkluderas i ett byggprojekt påverkas projektplaneringen på olika sätt och det kan medföra ett behov av att lyfta fram frågor ur ett nytt perspektiv och att omprioriteringarna de grunder på vilka beslut ska tas (Ebert, Essig, & Hauser, 2011, s. 23). På projekt Epic togs det första steget mot en WELL-certifiering genom att en person i beställarorganisationen hade ett starkt engagemang för att arbeta med hälsofrämjande byggnader och arbetsplatser. Arbetsprocessen började med en idé som sedan förankrades i projektgruppen och inom Skanska Öresunds ledningsgrupp.
Vi började för 4 år sedan med en hälsopilot på vårt eget kontor för att ta reda på vad som uppfattades som en hälsosam arbetsplats hos oss. När vi sedan hörde talas om WELL-certifieringen och började läsa mer om den kände vi att den kunde vara ett utmärkt verktyg för att strukturera det arbetet. Vi valde att sätta igång arbetet med en certifiering både för vårt eget regionkontor Klipporna i Hyllie och för vårt projekt Epic. Syftet med WELL-certifieringen går hand i hand med våra värderingar såsom Care for Life och Commit to Customers. Vi spenderar 90 % av vår tid inomhus och de byggda miljöerna påverkar i stor utsträckning hur vi lever och mår. För Skanska, som samhällsbyggare, är det självklart att vi ska ta vårt ansvar. Vi har under många år fokuserat på inomhusmiljöer och de
26
material vi bygger in, men med WELL-certifieringen så kände vi att man lyfter frågorna ytterligare en nivå och får ett mer strukturerat arbetssätt. (Sofia Ekerlund, marknadsansvarig, Skanska Öresund)
Ebert et al. (2011, s. 76) skriver om att byggnadscertifieringen är tänkt att fungera som ett verktyg för att utvärdera en byggnads tekniska och funktionella aspekter och att den kan vara ett stöd vid utformning och design under planeringsstadiet. I beslutsprocessen på Epic övervägdes olika certifieringssystem med inriktning mot hälsa. WELL valdes utifrån att konceptet upplevdes vara det som fångade helheten bäst och att verktyget kändes greppbart och möjligt att arbeta med.
Beslutet om att hälsocertifiera Epic togs sent i projektet, något som av informanterna inte ansågs vara optimalt, men valet gjordes utifrån att man dels kunde konstatera att förutsättningarna fanns och dels med motivet att det var ett strategiskt riktigt beslut som gick i linje med företagets ambitioner och värderingar.
3.1.2 Marknad – efterfrågan
För att certifieringar som WELL ska kunna etablera sig på marknaden krävs det enligt en av studiens informanter att kunderna efterfrågar de kvalitéer som konceptet kan erbjuda och att produkten på sikt håller vad den lovar. Beställaren på Epic menade att ett av de stora riskmomenten som man har att förhålla sig till i och med att WELL är nytt är osäkerheten kring hur marknaden kommer att ta emot konceptet.
Resultatet i Andersson och Strandbergs rapport (2017) visar att de flesta av de tillfrågade var positiva till att hyra en WELL-certifierad lokal, förutsatt att hyran hålls på en rimlig nivå. Om lokalhyran i en WELL-byggnad skulle bli jämförelsevis högre än i andra kontorsfastigheter, måste de mervärden som WELL ger tydliggöras för hyresgästen. De undersökningar som presenteras i Ebert et al:s sammanställning (2011, s. 76) visar dock att hyresgäster och investerare kan tänka sig att betala 3-8 % mer för en hållbar byggnad, även om detta är något som behöver utredas i varje enskilt fall.
Vid intervjuerna berörde flera av informanterna frågan om hur marknaden för WELL-certifierade byggnader ser ut. På Epic hade man från beställarsidan kunnat konstatera att uthyrningen gått snabbare än vanligt och att en av hyresgästerna tagit kontaktat med anledning av att de hade lyssnat på ett föredrag om WELL-certifieringen. Man påpekade dock att det var för tidigt att dra några slutsatser kring detta och att förhoppningen först och främst var att hyresgästerna kommer att uppleva en positiv skillnad, trivas och stanna länge i sina lokaler.
På BIMobject hade det ännu inte märkts av någon större efterfrågan på att kunna sortera och välja utifrån vilka certifieringar som produkterna uppfyller, men detta är något som man trodde kan växa med tiden.
Sofia Ekerlund som är marknadsansvarig på Skanska Öresund tror att många företag kan se fördelarna med hälsosamma kontor:
Medarbetarna är företagens viktigaste resurs, så att aktivt välja en byggnad med en certifiering som enbart utgår från medarbetarnas hälsa måste vara attraktivt. Om man tittar på de projekt på Malmö-marknaden som valt att arbeta med och marknadsföra WELL-certifiering så har de i uthyrnings- och marknadsföringssammanhang varit mycket framgångsrika. (Sofia Ekerlund, Marknadsansvarig, Skanska Öresund)
27
Under flera av intervjuerna framgick det att informanterna ansåg att hälsa är en viktig profilfråga för byggföretagen. De menade att byggbranschen behöver bredda sina perspektiv till att även omfatta frågor som handlar om hur byggnader påverkar människorna och det omgivande samhället. En informant menade att skillnaden mellan WELL och andra certifieringar är att WELL syftar på att ge en bättre tillvaro för brukarna, snarare än att fokusera på energiförbrukning och andra detaljer som individen sällan märker av.
Jag märker att det är en sak som engagerar folk, det ligger nära oss, alla kan relatera till hälsa och välmående. Jag tror på WELL som koncept och hälsa är en fråga som man alltid kommer att behöva profilera sig inom. (Malin Folkesson, Miljösamordnare, Skanska)
Flera av informanterna tänkte sig att den typiska hyresgästen på ett WELL-kontor är ett företag som ser ett värde i att värna om personalens hälsa och som ser WELL som en del av företagets friskvårdssatsning. Det framfördes också att ett WELL-kontor kan vara ett sätt för hyresgästerna att profilera sin verksamhet för att bli en attraktiv arbetsgivare.
3.1.3 Ägarperspektiv
Några informanter betonade att WELL är en certifiering som kräver kontinuerligt arbete genom byggandens hela livstid och att det är något som en framtida ägare behöver ta ställning till. Det innebar enligt informanterna också att det framtida värdet i WELL-certifieringen är beroende av om kommande fastighetsägare ser WELL som en tillgång eller en belastning. Skanska Öresund som är byggherre för Epic har ett ägarperspektiv som sträcker sig över några år. Därefter är avsikten att sälja fastigheten vidare till en ny ägare och förvaltare. För att stärka och öka effekten av den satsning som gjorts genom WELL-certifieringen strävade man efter att bygga in mervärden som kan leva kvar på lång sikt.
Vi vill addera mjuka värden också och det är viktigt att WELL-parametrarna lever vidare i verksamheten, även om det formellt sett ligger utanför vårt ansvar. De som vistas i huset kommer inte att märka de hårda faktorerna. Vi vill att brukarna ska uppleva att det blir en skillnad med att vistas i ett WELL-kontor. (Anders Davidsson, Projektledare, Skanska Öresund)
Bland de krav som ställs på framtida fastighetsägare nämndes vid intervjuerna krav kopplat till kontroller, städprotokoll o.s.v. Den godkända certifieringen varar i 3 år, sedan behöver fastighetsägaren re-certifiera byggnaden – om denne så önskar.
En av informanterna menade att byggbranschen har ett stort ansvar när det kommer till att bygga för att främja hälsa. Om det finns en möjlighet att bygga och utforma byggnader som är bättre för individen, så är det också bättre för företagen och därmed bättre för samhället.
3.1.4 Vision och integrerad process
Tydliga och väl beskrivna mål är enligt Ottosson (2015, s. 45) viktigt för att ett projekt ska klara tids- budget- och kvalitetskraven, medan ett otydligt formulerat projektmål innebär ökade risker. I projektets tidiga faser kan projektmålen formuleras som funktionskrav, vilka tas fram med utgångspunkt från identifierade behov.
Att förstå WELL-certifieringens förutsättningar och syften är nödvändigt för att kunna identifiera vilka behov som finns och därmed vilka funktionskrav som ska ställas. De krav som ställs utifrån WELL-certifieringen bygger på visionerna kring byggnadens långsiktiga hälsofrämjande effekter (International WELL Building Institute, 2019). I avsnittet där Ottosson (2015, ss. 54-55) skriver om strategiska frågor betonas vikten av att på ett tidigt stadium
28
förankra visioner och koncept för att inte behöva lägga tid på att reda ut grundläggande frågor längre fram i projektet.
Under intervjuerna framkom att det under de inledande faserna i projektet bör avsättas tillräckligt mycket tid för att förstå hur man arbetar med visionerna inom WELL. Informanterna menade att det behövs en samsyn kring hur de långsiktiga visionerna hänger samman med projektmålen. Något som också nämndes var att visionerna bör förankras brett, så att arbetet inte står och faller med enstaka engagerade individer. Det betonades att ett byggprojekt varar under lång tid och att det ofta sker personalförändringar under projektets gång.
Några av informanterna menade att det i många byggprojekt finns en vana av att arbeta med andra typer av certifieringar där kraven är tydligt formulerade och kan uppnås under projekterings- och byggtiden. Övergången till att arbeta med de långsiktiga hälsoeffekterna i WELL-certifieringen kan därför enligt informanterna innebära kulturkrockar mellan resultatfokuserade och visionsdrivna arbetsmetoder.
Kulturen i Sverige är att man siktar mot certifieringar och inte mot en vision. (Eleftherios Zacharakis, WELL AP, WSP)
På projekt Epic har det på grund av det sena beslutet om att WELL-certifiera inte avsatts särskilt mycket tid för att arbeta med visioner i projektgruppen, något som beställaren ansåg vara ett område att förbättra till kommande projekt. Från beställarens sida framhölls det också att det i projektet bitvis varit svårt att få engagemang kring WELL-frågorna och det har förekommit att konsulter och leverantörer inte brytt sig om varför det var viktigt att välja rätt produkt, utan bara ville ta den kortaste vägen till beslut.
Under samtalet med Viktor Davidov, som är Solutions Specialist på BIMobject, framkom det att hans erfarenhet av byggbranschen på ett generellt plan var att den idag inte är anpassad för att jobba långsiktigt med certifieringar som till exempel WELL.
Utmaningen vi har i branschen är att certifieringar inte har tillräckligt hög prioritet. Min erfarenhet är att man vill bygga så snabbt och så billigt som möjligt, för att sedan lämna över ansvaret. Det är pengarna som styr och det finns brister i det uppföljande kvalitetssäkringsarbetet. Vi har pratat med byggföretag som säger att de ”loggar” material, men när vi kollade upp det så var det ungefär 5 % av materialet som verkligen hade blivit dokumenterat. (Viktor Davidov, Solutions Specialist, BIMobject)
Ebert et al. (2011, s. 76) skriver om hur byggprojektens komplexitet har ökat, något som lett till ett ökat behov av arbeta aktivt med delaktighet och samordning. Integrerad process är ett arbetssätt som nämndes vid flera tillfällen under intervjuerna. En informant betonade att detta är något som ingår i WELL-certifieringens krav – integrerade samverkanskrav kring processen. Dessa krav beskrevs av informanten som ramar, med ett stort mått av frihet, vilka kan användas som verktyg i arbetet med att få en samsyn kring WELL-visionen. I upplägget ges enligt informanten förslag på kickoffer, konferenser och möten. Här finns också ramar för överlämningen som, utöver relationshandlingar, innehåller utbildningar, guidade visningar, m.m. för att verksamheten ska kunna driva en hälsofrämjande arbetsplats i framtiden.
De flesta informanterna ansåg att den integrerade processen är något som ska prioriteras och att ett inkluderande och tvärsektoriellt arbetssätt bör vara med från start i projektet. På projekt Epic har förutsättningarna för att arbeta med integrerad process kring WELL-frågorna påverkats av det sena beslutet om att certifiera. Detta medförde att byggherren inte i någon större omfattning arbetat aktivt kring visionerna tillsammans med övriga aktörer, utan att de samordnande aktiviteterna mestadels bestått av möten och informationstillfällen där WELL-konceptet har
