Yrkesrelaterade slutsatser

Syftet med studien var att undersöka hur rektorer, specialpedagoger och speciallärare

uppfattar anpassad studiegång, hur åtgärden används i praktiken och vilka för- och nackdelar informanterna uppfattar att åtgärden kan medföra. De frågorna har kunnat besvaras genom de beskrivningskategorier som utgör studiens resultat. Ytterligare en fråga var huruvida det kan vara så att en åtgärd där en elev i någon mån exkluderas från delar av verksamheten i

förlängningen kan bidra till ökad inkludering i skolan. Här visar studiens resultat att en anpassad studiegång kan innebära att eleven får bättre förutsättningar att känna sig inkluderad utifrån sina möjligheter och behov i delar av sin skolgång, och därmed kan åtgärden enligt resultatet i viss utsträckning sägas kunna utgöra ett verktyg för ökad inkludering.

Informanternas skilda uppfattningar som framkommit och presenterats visar hur de uppfattar fenomenet anpassad studiegång på olika sätt. Både för- och nackdelar med att anpassa en elevs studiegång har lyfts fram och resultatet visar att samtidigt som åtgärden på olika sätt kan skapa möjligheter för elever att både må och lyckas bättre i skolan, så är det angeläget att vara varsam så att åtgärden inte innebär att dörrar till elevers framtid hindras eller stängs.

Referenser

Asp-Onsjö, L. (2006). Åtgärdsprogram – dokument eller verktyg? En fallstudie i en kommun. Göteborg: Göteborgs universitet.

Asp-Onsjö, L. (2008). Åtgärdsprogram i praktiken. Att arbeta med elevdokumentation i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Bergecliff, A. (1999). Trots eller tack vare? Några elevröster om skolgångsanpassning i grundskolan. Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.

Brodin, J. & Lindstrand, P. (2010). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Dalen, M. (2015). Intervju som metod. Malmö: Gleerups.

Emanuelsson, I., Persson, B. & Rosenqvist, J. (2001). Forskning inom det specialpedagogiska området – en kunskapsöversikt. Stockholm: Liber. Skolverkets monografiserie.

Fejes, A. & Thornberg, R. (red.), (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. Gerrbo, I. (2012). Idén om en skola för alla och specialpedagogisk organisering i praktiken. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2012. Göteborg.

Göransson, K., Nilholm, C. & Karlsson, K. (2011). Inclusive education in Sweden? A critical analysis. International Journal of Inclusive Education, 15(5), 541-555.

Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: specialundervisning. Stockholm: Skolverket. Hjörne, E. & Säljö, R. (2008). Att platsa i en skola för alla. Elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Norstedts akademiska förlag.

Isaksson, J. (2009). Spänningen mellan normalitet och avvikelse. Om skolans insatser för elever i behov av särskilt stöd. Umeå: Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet. Isaksson, J., Lindqvist, R. & Bergström, E. (2007). School problems or individual shortcomings? A study if individual educational plans in Sweden. European Journal of Special Needs Education, 22(1), 75-91.

Isaksson, J., Lindqvist, R. & Bergström, E. (2010). Pupils with special education needs. A study of assessments and categorizing processes regarding pupils´school difficulties in Sweden. International Journal of Inclusive education, 14(2), 133-151.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys – exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur. Lindqvist, R, Isaksson, J. & Bergström, E. (2008). Mellan normalitet och avvikelse. Om skolans insatser för elever med särskilda behov. Resultatdialog 2008. Vetenskapsrådets rapportserie 12:2008. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Marton, F. (1981). PHENOMENOGRAPHY — DESCRIBING CONCEPTIONS OF THE WORLD AROUND US. Instructional Science, 10(2), 177-200.

Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever i behov av särskilt stöd – Vad betyder det och vad vet vi? Forskning i fokus, nr 28. Myndigheten för skolutveckling.

Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.

Nilholm, C. & Göransson, K. (2013). Inkluderande undervisning – vad kan man lära av forskningen? FoU skriftserie nr 3, Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Nilholm, C. & Alm, B. (2010). An inclusive classroom? A case study of inclusiveness, teacher strategies, and children´s experiences. European Journal of Special Needs Education, 25(3), 239-252.

Persson, B. (2003). Exclusive and inclusive discourses in special education reserach and policy in Sweden. International Journal of inclusive education, 7(3), 271-280.

Persson, B. (2013). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber. Sandström, M., Stier, J. & Nilsson, L. (red.) (2014). Inkludering: möjligheter och utmaningar. Lund: Studentlitteratur.

Skollag SFS 2010:800

Skolverket (2014a). Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2014b). Stödinsatser i utbildningen – om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Stockholm: Skolverket.

SOU 1974:53 Skolans arbetsmiljö. Betänkande angivet av Utredningen om skolans inre arbete – SIA. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

SOU 1983:63 ”Utslagningen” i grundskolan – en analys av hur reglerna om anpassad studiegång, skolgångsbefrielse och särskild undervisning tillämpas i praktiken. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Starrin, B. & Svensson, P. (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.

Svenska Unescorådet (2008). Riktlinjer för inkludering – att garantera tillgång till Utbildning för alla. Svenska Unescorådets skriftserie 1/2008.

Tideman, M., Rosenqvist, J., Lansheim, B., Ranagården, L. & Jacobsson, K. (2004). Den stora utmaningen. Om att se olikhet som resurs i skolan. Halmstad: Halmstad tryckeri AB. Trost, J. & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

Uljens, M. (1989). Fenomenografi – forskning om uppfattningar. Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet (2010). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Bilaga 1

Förfrågan om att delta i en studie om anpassad studiegång

Jag skickar detta missivbrev till Dig enligt överenskommelse. Tack på förhand för att du vill träffa mig och delge dina erfarenheter.

Syftet med studien är att undersöka uppfattningar kring anpassad studiegång hos rektorer,

specialpedagoger/speciallärare och pedagoger. Jag är nyfiken på hur och när åtgärden används och vilka för- och nackdelar det kan medföra.

Studien är ett examensarbete på avancerad nivå som utgör den sista delen av utbildningen till specialpedagog vid Linköpings universitet. Studien kommer att genomföras med intervjuer under vårterminen 2018. Intervjun kommer att beröra din uppfattning/erfarenhet av skolans arbete med anpassad studiegång. Det beräknas ta ca 30 till 60 minuter och kan ske på tid och plats som du bestämmer. Intervjun kommer att spelas in och skrivas ned.

Den information Du lämnar kommer att behandlas och förvaras säkert, så att ingen obehörig får del av den. Redovisningen av resultatet kommer att ske så att ingen individ, skola eller ort kan identifieras. Resultatet kommer att presenteras i form av ett skriftligt examensarbete och en muntlig presentation till andra studerande. Inspelningarna och den utskrivna texten kommer att förstöras när examensarbetet är godkänt. Du kommer att ha möjlighet att ta del av examensarbetet genom att få en kopia av det färdiga arbetet om så önskas.

Deltagandet är helt frivilligt. Du kan även avbryta din medverkan utan närmare motivering.

Vill Du delta i denna studie? Jag ser fram emot ditt besked, som kan skickas som svar på detta mail.

Ansvariga för studien är jag Ylva Grönberg, specialpedagogstuderande, och min handledare Ann- Marie Markström, biträdande professor.

Har Du frågor om studien är Du välkommen att höra av dig till någon av oss!

Ylva Grönberg Ann-Marie Markström Specialpedagogstuderande Biträdande professor

ylva.gronberg@gmail.com ann-marie.markstrom@liu.se

Intervjuguide

Syfte - etik/samtycke – eventuella frågor? Informanten; bakgrund, tjänst/funktion Skolan; elevunderlag, organisation

• Hur används anpassad studiegång som särskilt stöd för elever i skolsvårigheter? Vilka är dina erfarenheter av arbete med anpassad studiegång?

Hur resonerar ni kring anpassad studiegång på er skola? Vilka uppfattningar finns? När/varför används åtgärden? Sista utväg?

Vad föregår ett beslut? Vem är inblandad, i beslutet? i genomförandet? Vid vilken typ av svårigheter?

Vilka elever/situationer? Hur utformas innehållet?

• Vilka för- och nackdelar kan anpassad studiegång medföra? Vilka positiva effekter har du sett? Exempel? Berätta!

Vilka utmaningar/negativa följder kan åtgärden medföra? Exempel? Berätta!

• Kan anpassad studiegång utgöra ett verktyg för ökad inkludering? Åtgärden anpassad studiegång kopplat till inkludering – exkludering

Hur går dina tankar kring det?

Det var mina frågor. Har du något mer du vill tillägga innan vi avslutar? Några frågor? (Hur upplevde du intervjun?)