Social- och omsorgsförvaltningen, Staben
Stina Almberg • Tfn: 0650-193 51 • E-post: stina.almberg@hudiksvall.se
Postadress: 824 80 Hudiksvall • Besöksadress: Trädgårdsgatan 4 • E-post: social.omsorg@hudiksvall.se Tfn växel: 0650-190 00 hudiksvall.se • Org. Nr: 212000-2379
Dnr Fi2021/02372 Finansdepartementet
fi.remissvar@regeringskansliet.se fi.sba.bb@regeringskansliet.se
Yttrande över Boverkets rapport 2021:10 Ansvaret för att åtgärda enkelt avhjälpta hinder
Sammanfattning
Förslaget att förtydliga vem som bär ansvaret för att åtgärda enkelt avhjälpta hinder genom att lägga ansvaret på byggnadens ägare respektive huvudman för allmän plats genom en s.k. presumtionsregel är ett bra steg i rätt riktning.
Diskussioner uppstår ofta om vem som är ansvarig för åtgärder med dagens regler.
Att det finns en tydligt utpekad part att vända sig till tror vi liksom Boverket underlättar både när någon vill uppmärksamma att ett hinder finns och vid tillsyn.
Vi instämmer i att det inte är en effektiv väg framåt att undanta endast vissa enkelt avhjälpta hinder från ekonomisk bedömning. Vi instämmer även i bedömningen att risken är stor för att det kan leda till att man tolkar undantagen som att det är miniminivån för tillgänglighet, vilket riskerar att leda till att vissa målgruppers behov prioriteras bort.
Vi anser att en informationssatsning om lagändringen även bör kombineras med andra perspektiv än Plan- och bygglagens. Anledningen till att regler om enkelt avhjälpta hinder och tillgänglighet finns med i bygglagstiftningen är ju för att personer som lever med funktionsnedsättningar behöver åtgärderna för att kunna delta i samhället. Det är viktigt att brukarperspektivet lyfts fram.
Därför ser vi gärna att en informationssatsning om enkelt avhjälpta hinder görs i samverkan mellan parter som kan bidra med olika perspektiv. Samarbetspart med Boverket skulle exempelvis kunna vara Myndigheten för delaktighet.
Funktionsrättsrörelsen kan också bidra med det ovärderliga brukarperspektivet.
Avsnitt 3.1 Förslag till reglering av ansvar - presumtionsregel som ger ansvar för enkelt avhjälpta hinder till byggnadens ägare och
huvudman för allmän plats
Förslaget att förtydliga vem som bär ansvaret för att åtgärda enkelt avhjälpta hinder genom att tydligt lägga ansvaret på byggnadens ägare är ett bra steg i rätt riktning.
Diskussioner uppstår ofta om vem som är ansvarig för åtgärder med dagens regler.
2021-07-07 2 (3)
Social- och omsorgsförvaltningen, Staben
Med större tydlighet är chanserna att åtminstone några fler åtgärder genomförs större anser vi.
Ofta finns inte heller eventuellt fördelning av ansvaret för enkelt avhjälpta hinder definierat i hyreskontraktet. Det kan leda till att inget görs eller att åtgärder drar ut på tiden p.g.a. diskussioner och intressekonflikter mellan fastighetsägare och hyresgäst.
Vi tror därför att den föreslagna förändringen även ger ett behov av och en större motivation bland byggnadsägare och hyresgäster att i hyreskontraktet tydliggöra hur ansvaret för enkelt avhjälpta hinder fördelas mellan byggnadens ägare och hyresgäst.
Även det kan leda till att fler hinder tas bort.
Självklart under förutsättning att kunskapen om lagen är väl spridd bland fastighetsägare och hyresgäster.
Avsnitt 3.2 På förhand kostnadsbedömda åtgärder
Med så få som fyra möjliga åtgärder som kan undantas från ekonomisk bedömning instämmer vi i att det inte är en effektiv väg framåt och inte bör införas. Vi
instämmer även i att risken är stor för att några undantag kan leda till att man tolkar undantagen som att det är miniminivån för tillgänglighet. Det skulle kunna leda till att mångas behov av tillgänglighet prioriteras bort.
Avsnitt 4.1 Informationssatsning
Kunskap om dörrmått, lutningar, värde för kontrast m.m. är lätt att läsa in sig på och hårda fakta och siffror har vi märkt är lättare att ta till sig för personer verksamma inom byggbranschen och myndighetshandläggning inom plan- och bygglagens områden där många har en byggteknisk bakgrund. Men om t.ex. förståelse för varför en ramp som lutar mer än 1:12 inte fungerar för personer som använder rullstol saknas är risken större att man i slutändan kompromissar med lutningen exempelvis om utrymmet är begränsat.
Anledningen till att regler om enkelt avhjälpta hinder och tillgänglighet finns i bygglagstiftningen är trots allt för att personer med olika funktionsnedsättningar behöver åtgärderna för att kunna delta i samhället. Det här är erfarenhetsmässigt ett perspektiv som många inom byggområdet inte är så insatta i oavsett om du är fastighetsägare, arbetar som myndighetsutövare inom plan- och bygglagens område eller är byggherre i plan- och bygglagens mening.
Det är inte viljan som saknas i de flesta fall, det är insikt och kunskap om vad det innebär att leva med funktionsnedsättningar. Vad det är som ligger bakom kraven i lag och föreskrifter. En större förståelse för hur personer med
funktionsnedsättningar blir hjälpta av att hinder tas bort tror vi kan bidra till en större motivation att genomföra åtgärder och att följa reglerna bland fastighetsägare och byggherrar.
2021-07-07 3 (3)
Social- och omsorgsförvaltningen, Staben
Det kan även vara svårt för enskilda fastighetsägare och verksamhetsutövare att se hur god tillgänglighet/att ta bort hinder kan vara en bra investering. Vi anser därför att en informationssatsning även bör fokusera på att en god tillgänglighet kan vara en affärsmässig fördel för verksamheter och på vilket sätt.
Den föreslagna lagändringen ger ett bra tillfälle att koppla ihop tre perspektiv i en informationssatsning: bygglagstiftningens krav, vinster för verksamhetsutövare av att genomföra åtgärder för att ta bort hinder och vem som behöver åtgärderna och varför.
Därför ser vi gärna att en informationssatsning om enkelt avhjälpta hinder görs i samverkan mellan parter som kan bidra med olika perspektiv. Samarbetspart med Boverket skulle exempelvis kunna vara Myndigheten för delaktighet.
Funktionsrättsrörelsen kan bidra med det ovärderliga brukarperspektivet.
Att införa en sanktionsavgift för fastighetsägare eller verksam-hetsutövare som inte åtgärdar enkelt avhjälpta hinder skulle ge oss mer resurser och möjlighet att mer frekvent driva dessa ärenden.
Viktigt blir också att vi har mandat att styra utformningen av dessa tillgänglighetslösningar så att dessa harmoniserar med den byggda miljön ur arkitektonisk synvinkel.
Tydlighet gällande ansvarsfrågan välkomnas.
Hur skall ansvarsfördelningen landa om både byggnadens ägare och den allmänna markens ägare (kommunen) är ansvariga. Viktigt med tydlighet för att tillsyn skall kunna bedrivas på ett effektivt sätt.
”Utifrån nuvarande reglering är det byggnadsnämnden som i ett tillsynsärende avseende en publik lokal i varje enskilt fall behöver visa att det verkligen är byggnadens ägare som
rättsligt råder över hindret. Med en presumtionsregel förändras detta. Om byggnadens ägare inte förfogar över hindret blir det i stället denne som behöver visa detta. Bevisbördan kastas om och ägaren måste prestera någon form av bevisning som bryter presumtionen”.
–Detta förslag underlättar ärendehanteringen betydligt.
Ett problem som finns är att en näringsidkare hyr en lokal i en fastighet, ägaren vill åtgärda problemet men kan inte åtgärda tillgängligheten in i lokalen på mark där kommunen är huvudman. Kommunen vill inte ha ramper för tillgänglighet då de menar att detta försvårar snöröjningen.
Yttrande 1 (1) 2021-09-13 Dnr Ks 2021-381-200
Finansdepartementet
Postadress: 824 80 Hudiksvall • Besöksadress: Trädgårdsgatan 4 • E-post: kommun@hudiksvall.se Tfn växel: 0650-190 00 • Fax: 0650-381 50 • www.hudiksvall.se • Org. Nr: 212000-2379