Bakgrund
Stockholms läns landstings Tillväxt- och planeringsutskott har sänt ut rubrice-rade förslag på remiss till bland andra Haninge kommun. Svar ska ha in-kommit till Stockholms läns landsting senast den 31 januari 2013.
Remissperiodens syfte är att ge regionens aktörer en möjlighet att ta ställning till förslaget till handlingsprogram samt att få besked från regionens aktörer om de är beredda att bidra till genomförandet.
För att åstadkomma en långsiktigt hållbar i den starkt växande Stockholms-regionen behöver Stockholms-regionen bli mera flerkärnig i stället för den starka enkär-nighet som nu råder. Den av landstingsfullmäktige antagna regionala utveck-lingsplanen, RUFS 2010, redovisar en utveckling av åtta yttre regionala stadskärnor, utöver den centrala regionkärnan.
I förslaget till handlingsprogram redovisas fyra handlingsområden som kräver kraftsamling och samverkan av regionens aktörer för utveckling av en fler-kärnig region. De faktorer som anges i förslaget till handlingsprogram är:
Ökad tillgänglighet, en förutsättning för tillväxt i de regionala stadskär-norna
Synergier mellan investeringar i de regionala stadskärnorna Stadsutveckling
Utveckla det kunskaps- och tjänsteintensiva näringslivet Sammanfattning
Förslaget till handlingsprogram har utarbetats av Tillväxt, miljö och regionut-veckling (TMR) inom Stockholms läns landsting. Avsikten är att programmet, som avser 2013 och åren närmast därefter, ska bidra till genomförandet av åtagandet ”Utveckla regionala stadskärnor i Stockholmsregionen” i RUFS 2010.
Av programmet framgår att den hittillsvarande utvecklingen under 2000-talet inneburit en förstärkning av enkärnigheten genom att den centrala kärnan haft större andel såväl av befolkningsutveckling som av
sysselsättningsut-§ 19, KS 2013-01-21 15:30 / sysselsättningsut-§:s bilaga: Kommunstyrelseförvaltningens skrivelse 2012-12-27, "Yttrande över förslag till Handlingsprogram för regionala stadskärnor"
2 (4) veckling. I programmet föreslås målformuleringar gällande utvecklingen i de
regionala stadskärnorna:
De yttre regionala stadskärnornas andel av länets befolkning ska öka från dagens 6 procent till 10 procent år 2030
De yttre regionala stadskärnornas andel av länets sysselsättning ska öka från dagens 15 procent till 25 procent år 2030
Tillgängligheten med kollektivtrafik till de yttre regionala stadskärnorna ska öka så att restidskvoten mellan kollektivtrafik och bil ska minska från dagens 2,2 till 1,5 till år 2030.
En mera flerkärnig region anses kunna innebära möjlighet till en mera lång-siktigt hållbar utveckling än en stark tillväxt i endast en centrumkärna. För att en sådan utveckling ska komma till stånd framhålls dock i programmet att de regionala kärnkommunerna samverkar med andra aktörer för att:
skapa attraktiva lokaliseringsalternativ som alternativ till den centrala kärnan,
utveckla transportsystem som stöder flerkärnighet, utveckla urbana värden samt
resurseffektivisera och motverka utspridning
Mot denna bakgrund föreslås i handlingsprogrammet fyra handlingsområden med utpekade ansvariga aktörer:
1. Ökad tillgänglighet, en förutsättning för tillväxt i de regionala stadskär-norna. Ansvarig aktör: Trafikförvaltningen inom landstinget och SL.
2. Synergier mellan investeringar i de regionala stadskärnorna. Ansvarig aktör TMR
3. Stadsutveckling. Ansvarig aktör: en kärnkommun
4. Utveckla det kunskaps- och tjänsteintensiva näringslivet. Ansvarig ak-tör: En kärnkommun
I missiv till programförslaget uttrycker TMR särskilt önskan att få svar på frå-gorna om de föreslagna handlingsområdena är relevanta och de viktigaste att fokusera på, om föreslagna aktörer är mest relevanta, respektive om någ-ra aktörer saknas samt hur svanåg-rande organisation kan bidnåg-ra till utvecklingen av de regionala stadskärnorna.
Kommunstyrelseförvaltningens yttrande
Kommunstyrelseförvaltningen har tagit del av programförslaget och redovisar nedan sina synpunkter på detsamma.
Förvaltningen anser det viktigt att de riktlinjer och åtaganden som utveckla-des i den omfattande processen med RUFS 2010 också följs upp och att SLL via TMR tar en aktiv roll i förverkligandet av den inriktning på utveckling av regionala stadskärnor som där beslutades. Förvaltningen instämmer i pro-grammets konstaterande att SLL i även andra delar än TMR aktivt ska verka för att fullfölja de av landstingsfullmäktige antagna åtagandena. Här kan landstinget genom beslut särskilt i frågor rörande kollektivtrafik och sjukvård i
§ 19, KS 2013-01-21 15:30 / §:s bilaga: Kommunstyrelseförvaltningens skrivelse 2012-12-27, "Yttrande över förslag till Handlingsprogram för regionala stadskärnor"
3 (4) aktiv samverkan med berörda kärnkommuner medverka till att stärka
flerkär-nigheten i enlighet med de egna beslutade riktlinjerna.
När det gäller statliga aktörer anser kommunstyrelseförvaltningen att det är viktigt att olika enheter inom den statliga nivån också informeras om och på-verkas att beakta de prioriteringar som gjorts av länet genom RUFS 2010.
Detta kan gälla såväl infrastrukturbeslut som beslut rörande andra statliga angelägenheter och verksamheter, där det är viktigt att länet och dess aktö-rer blir aktivt involverade i fråga om prioriteringar. Såväl kommuner som lä-nets organ ska självfallet ha riktlinjerna i RUFS 2010 som utgångspunkt i agerandet gentemot statlig nivå.
Kommunstyrelseförvaltningen noterar också att den centrala kärnan, dvs Stockholms stad, inte anges som en aktiv aktör i något av de avseenden som diskuteras i programmet. För att åstadkomma en utveckling med en Stock-holmsregion i balans och med en tillväxt som utvecklas enligt de målsätt-ningar som formuleras i programmet, torde det vara en förutsättning att även Stockholms stad är en aktiv part i detta utvecklingsarbete. När det gäller sys-selsättning och bostads- och infrastrukturinvesteringar är de flesta aktörerna verksamma över hela regionen och vi vill för vår del betona vikten av att det sker en aktiv samverkan såväl mellan kärnkommunerna som mellan kär-kommuner och Stockholms stad och mellan kär-kommunerna och andra aktörer, såväl offentliga som privata.
Förvaltningens bedömning är att det även för Stockholms stads räkning finns mycket att vinna på en utveckling i enlighet med RUFS 2010 och vi anser därför att landstinget självt liksom Stockholms stad har en särskild betydelse för den inomregionala utvecklingen. Detta bör också framgå i handlingspro-grammet.
I övrigt anser förvaltningen det angeläget att det sker en samverkan och gemensam diskussion om utvecklingen av regionala stadskärnor. Hittillsva-rande arbete och erfarenhetsutbyte har i allt väsentligt inneburit värdefulla erfarenhetsutbyten mellan kärnkommunernas företrädare och landstinget (främst TMR). Detta arbete bör givetvis fortsätta i syfte att etablera begreppet regionala stadskärnor, samtidigt som begreppet ges ett alltmer utvecklat in-nehåll. Vi vill också framhålla värdet av att namnfrågor liksom kärnornas av-gränsning måste vara föremål för diskussion och i första hand en fråga som avgörs av respektive kärnkommun. De gränser och benämningar som ut-vecklades i RUFS 2010 kan behöva modifieras, när kärnorna själva arbetat med sin egen utveckling, detta för att begreppet stadskärna ska vinna lokal legitimitet.
I fråga om vilka handlingsområden som ska prioriteras anser förvaltningen att de föreslagna områdena i nuläget känns relevanta. Varje kärna har behov av att utvecklas utifrån sina egna prioriteringar, men de föreslagna områdena är relevanta att samlas omkring i ett övergripande perspektiv. Vi har därför inga
§ 19, KS 2013-01-21 15:30 / §:s bilaga: Kommunstyrelseförvaltningens skrivelse 2012-12-27, "Yttrande över förslag till Handlingsprogram för regionala stadskärnor"
4 (4) speciella synpunkter på förändringar av dessa, utan vill betona värdet av att
det inom respektive område utvecklas konkretiserade åtgärdsförslag.
För Haninge kommuns del har utpekandet av Haninge som en regional stadskärna inneburit ett intensivt eget arbete med utveckling av Haninge som regional stadskärna. Ett omfattande utvecklingsprogram har beslutats och konkreta handlingsplaner har tagits fram i anslutning till detta, med årlig upp-följning av arbetet.
Särskilt fokus läggs på stadsutvecklingen genom omfattande planarbete och insatser för såväl förändring av de centrala delarna av stadskärnan som ut-byggnad av ny stadsdel (Vega) för 10 000 invånare, med ny pendeltågstation för att säkerställa god tillgänglighet. För detta har kommunen tagit aktiv del i såväl förtätningsstudier som betalningsviljestudier tillsammans med TMR och andra kärnkommuner. Strävan efter ökad stadsmässighet har också inneburit samverkan med KTH och andra högskolor.
I samband med antagandet av en ny näringslivsstrategi i kommunen med åtföljande handlingsplan, har också särskilt fokus lagts på näringslivsutveck-lingen i centrala stadskärnan. I samverkan med fastighetsägare pågår arbete med bildande av en gemensam plattform i form av ett gemensamägt cent-rumutvecklingsbolag, för att stärka stadskärnan och öka dess attraktivitet för boende och näringsliv.
Förvaltningen anser mot denna bakgrund att Haninge kommun är väl skickad att aktivt bidra i stadsutvecklingsarbetet inom ramen för det föreslagna hand-lingsprogrammet. Kommunen bör förklara sig beredd att diskutera med TMR om förutsättningarna för att själv eller tillsammans med annan kärnkommun vara ansvarig aktör inom handlingsområdet Stadsutveckling.
§ 19, KS 2013-01-21 15:30 / §:s bilaga: Kommunstyrelseförvaltningens skrivelse 2012-12-27, "Yttrande över förslag till Handlingsprogram för regionala stadskärnor"
YTTRANDE 1 (5)
Kommunstyrelseförvaltningen Besöksadress:
Ledningskontoret Postadress: 177 80 JÄRFÄLLA
Emelie Grind, Stadsbyggnadsstrateg Telefon växel: 08-580 285 00 Telefon: (direkt) Mobil: 070-0023442 E-post: Webbplats: www.jarfalla.se
Fax: Organisationsnummer: 212000-0043 Plusgiro: 30918-7 Bankgiro: 239-2082
2012-12-27
Stockholms läns landstings enhet för Tillväxt, miljö och regionplanering
Dnr Kst 2012/397
Yttrande över förslag till handlingsprogram Regionala stadskärnor Järfälla kommun välkomnar att landstingets enhet för Tillväxt, miljö och
regionplanering (TMR) åtar sig att aktivt följa upp hur utvecklingen av en flerkärnig region går, särskilt mot bakgrund av att länets enkärniga karaktär har förstärkts under 2000-talet i motsats till ambitionen i RUFS. Det är positivt att TMR med sin
överblick kan stödja kärnkommunerna i arbetet med att stärka de regionala stadskärnornas identitet och verksamhetsprofil så att de utvecklas mot att i ännu högre grad komplettera varandra och bidra till ett ökat utbud för regionen som helhet.
TMR skulle kunna stärka detta ytterligare genom att inspirera kärnkommunerna till benchmarking med jämförbara internationella exempel, det vill säga i högre grad dra lärdom av och visa på goda exempel på utveckling av flerkärniga regioner på andra håll och på regionala noder med liknande förutsättningar som länets regionala stadskärnor.
Förslaget att landstinget som helhet i högre grad ska verka för flerkärnighet, t ex i egenskap av kollektivtrafikmyndighet och vid lokalisering av funktioner inom hälso- och sjukvårdssystemet kan vara avgörande för att utvecklingen mot en flerkärnig region ska få genomslag.
I förslaget till handlingsprogram identifieras fyra handlingsområden. I det följande beskrivs de fyra handlingsområdena i kursiv stil följt av Järfälla kommuns
synpunkter och ställningstagande inom varje specifikt område:
1. Ökad tillgänglighet, en förutsättning för tillväxt i de regionala stadskärnorna Hög tillgänglighet med kollektivtrafik är en av de viktigaste faktorerna när det kunskaps- och tjänsteintensiva näringslivet väljer lokalisering samt för studentbostäder. Kärnornas roll som knutpunkter i det regionala
trafiksystemet måste stärkas och utvecklas. Inom detta område föreslås trafikförvaltningen inom landstinget och SL vara ansvarig aktör samt Trafikverket, Länsstyrelsen, kärnkommuner och TMR medverkande aktörer.
Utvecklingen av spårbunden trafik mellan Barkarby och Akalla/Kista samt kapacitetsstarka kollektiva tvärförbindelser med övriga regionala stadskärnor bedöms vara den enskilt viktigaste förutsättningen för att utveckla Barkarby-Jakobsberg i den inriktning som RUFS beskriver. Utbyggnadstakten av Barkarbystaden och därmed utvecklingen av befolkning och sysselsättning inom hela den regionala stadskärnan är direkt beroende av att en attraktiv och kapacitetsstark kollektivtrafiknod utvecklas i anslutning till den nya stationen i Barkarby – Stockholm Väst.
2012-12-27 2 (5)
I Stockholmsöverenskommelsen från 2007 ingår bidrag till
tunnelbana/spårväg med utblick efter 2019. Om målet med en minskad restidskvot mellan kollektivtrafik och bil från 2,2 till 1,5 år 2030 ska vara realistiskt att uppnå krävs att dagens kollektivtrafikutbud mellan de regionala stadskärnorna väsentligt förstärks. För Barkarby-Jakobsbergs del handlar det om att spårbunden tvärtrafik med koppling till Akalla-Kista verkligen blir av inom kommande förlängning av infrastrukturinvesteringsplanerna, det vill säga fram till 2024. Förutom ny spårtrafikkoppling behöver kompletterande stomnätstrafik med hög turtäthet och komfort utvecklas med koppling även till de regionala stadskärnorna i södra delen av regionen.
Om kollektivtrafiken ska kunna utvecklas för att stödja flerkärnighet krävs att transportinfrastrukturplanerna får en tydligare koppling till RUFS. Här är Trafikverket och Länsstyrelsen nyckelaktörer och bör inom ramen för handlingsprogrammet utses som ansvariga aktörer tillsammans med landstingets trafikförvaltning och SL.
2. Synergier mellan investeringar i de regionala stadskärnorna
Utvecklingen av regionala stadskärnor förutsätter stora investeringar och det är angeläget att synergier mellan olika typer av investeringar tas till vara. En del av de investeringar som görs för att utveckla stadskärnorna är offentliga investeringar, medan andra är privata. Det är viktigt att förstå vilket
mervärde olika slags offentliga investeringar kan ge, så att man genom det kan understödja andra (privata) investeringar. På så sätt kan den samlade investeringsvolymen och nyttan bli högre än den annars skulle bli. TMR åtar sig att som ansvarig aktör i samverkan med Länsstyrelsen,
näringslivsorganisationer och kärnkommuner undersöka vad olika
investeringar ger för mervärde för såväl regionen som respektive regional stadskärna.
För Järfälla kommun är det ett stort ekonomiskt åtagande att bygga ut Barkarbystaden och utveckla övriga delar av den regionala stadskärnan.
Förutom den nya infrastruktur som krävs i form av gator, gång- och cykelvägnät, ledningsnät och reningsanläggningar för dagvatten behövs högkvalitativa offentliga rum, parker, skyddsåtgärder, marksanering och utbyggnad av offentlig service i form av äldreomsorg, skolor, bibliotek, idrottsplatser och andra mötesplatser. Järfälla kommun kan inte utöver detta omfattande åtagande förväntas bidra med ytterligare investeringar t ex genom medfinansiering i statlig transportinfrastruktur.
För att uppnå den synergiverkan mellan investeringar som det utpekade handlingsområdet eftersträvar har Järfälla kommun för avsikt att i samverkan med en privat aktör etablera en mötesplats för utbildning och näringsliv inom teknik och naturvetenskap – Barkarby College, i anslutning till den nya stationen Stockholm Väst. Det pedagogiska konceptet utgår från att Barkarby College ska vara en kreativ mötesplats där innovativa företag som etablerar sig i huset blir en del av utbildningen och omvänt samt med funktioner såsom café/restaurang, kultur, hälsa/friskvård eller konferensverksamhet som
ytterligare förstärker Barkarby College som en regional mötesplats.
Kommunen håller på att ta fram ett upplägg för hur samverkan mellan
offentliga och privata investeringar ska kunna möjliggöra en vidareutveckling
2012-12-27 3 (5)
av konceptet Barkarby College i syfte att tillföra stadskvaliteter och höja attraktiviteten i den regionala stadskärnan. Järfälla kommun ser gärna en utvecklad samverkan med TMR och andra aktörer i frågan.
3. Stadsutveckling
De regionala stadskärnorna förväntas attrahera kontaktintensiva och specialiserade verksamheter och funktioner som är mer än lokala, det vill säga de ska uppfylla behov som har ett omland som är större än ett lokalt centrum. För att utgöra attraktiva lokaliseringsalternativ behöver värden utvecklas som förknippas med levande stadsmiljöer. Frågor som bedöms vara viktiga för att driva och stimulera en sådan utveckling är:
- ökad funktionsblandning med bostäder för framförallt unga och studenter - förbättrade kollektivtrafiknoder
- att åstadkomma en tillräcklig täthet i bebyggelsen och andra fysiska åtgärder som skapar förutsättningar för urbana verksamheter
- lokalisering av utbildning och/eller andra offentliga verksamheter - koppling med intilliggande områden för att motverka barriärer - att skapa stadskärnor som är prioriterade för gående och cyklister.
Utmaningen är att initiera en stadsutveckling när marknadsförutsättningarna inte alltid finns på plats från början. Inom detta område önskar TMR att en kärnkommun utses som ansvarig aktör och driver frågan i samverkan med fastighetsägare, företagare, byggherrar, Trafikverket, länets kommuner, TMR, SL och övriga delar av landstinget.
Järfälla kommun antog 2006 en fördjupad översiktsplan för Barkarbystaden som har åtföljts av en genomförandestrategi och ett övergripande miljö- och gestaltningsprogram. Den övergripande målsättningen med Barkarbystaden är att skapa en levande stadsmiljö som kan utgöra lokaliseringsalternativ och komplement till de stadsmiljöer som finns i mer centrala delar av regionen och som det råder stor efterfrågan på. Järfälla kommun har fördelen att som markägare kunna ha ett stort inflytande över stadsutvecklingen inom detta stora, sammanhängande och i stort sett obebyggda stadsutvecklingsområde.
Det innebär samtidigt en stor utmaning eftersom en helt ny stadsstruktur ska skapas och vara tillräckligt attraktiv för att fylla strukturen med varierad och kvalitativ bebyggelse och byggnaderna med innehåll som skapar stadsliv.
Barkarbystaden grundar sig på en kvartersstruktur som skapar utrymme för variation. Området innehåller både bostäder, verksamheter, handel och utbildning och fördelningen mellan boende och arbetsplatser ska vara jämn.
Tillgång till natur och rekreation samt tillvaratagande av kulturhistoriska spår förhöjer stadsvärdena. Det offentliga rummet utgörs av gator och torg, parker och bostadsnära natur. Ett genomgående gatunät integreras med gena och trygga gång- och cykelstråk.
Genomförande av en första etapp av Barkarbystaden med ca 2 000 bostäder, verksamheter/handel och en skola med område för idrott och kultur pågår.
Detaljplaneläggning av området närmast den nya stationen Stockholm Väst har påbörjats. Inom denna etapp ska en blandning av verksamheter, kontor,
2012-12-27 4 (5)
service, småskalig handel och bostäder eftersträvas, där en del av
bostadsbeståndet förväntas utgöras av studentbostäder. Tillräcklig höjd och täthet i bebyggelsen i kombination med utbyggnad av en attraktiv
kollektivtrafiknod ska skapa förutsättningar för etablering av verksamheter som stärker stadskärnans roll som regionalt centrum för nordvästra
Storstockholm.
Med den stadsutveckling som sker och kommer att ske i Barkarbystaden har Järfälla kommun förutsättningar att vara en aktiv part i ett regionalt
perspektiv genom att lära av andra samt bidra med kunskap och erfarenhet av stadsutveckling allt eftersom Barkarbystaden detaljplaneläggs och byggs ut.
Kommunen deltar gärna i en dialog med TMR om på vilket sätt Järfälla kan åta sig en ledande roll inom detta handlingsområde.
4. Utveckla det kunskaps- och tjänsteintensiva näringslivet
Det är en utmaning för kommunerna att bygga vidare på och utveckla befintliga styrkor samtidigt som ett mer tjänste- och kunskapsintensivt näringsliv med hög täthet eftersträvas på platsen. Hur olika branscher attraheras till en regional stadskärna behöver tydliggöras. Ett ökat samarbete mellan kommun, fastighetsägare och större företag måste eftersträvas, särskilt där kommunerna inte äger marken. För att vara en attraktiv plats för anställda och därmed få till ett tjänsteintensivt näringsliv behöver det finnas ett brett serviceutbud samt ett lokalutbud med variation både i storlek och pris. Förutsättningarna att etablera både service och lokaltillgång behöver tänkas in i kommunernas näringslivsutveckling och samhällsplanering. Att kunna erbjuda högre utbildning i de regionala stadskärnorna ökar stadskärnornas attraktivitet för näringslivet och höjer utbildningsnivån. Inom detta handlingsområde föreslås en kärnkommun utses som ansvarig aktör och som medverkande aktörer föreslås länets kommuner, TMR, SL och övriga delar av landstinget, Trafikverket,
näringslivsorganisationer, fastighetsägare, byggherrar, centrumägare, Stockholms Akademiska Forum (StAF) och SSCO.
Veddestaområdet, i anslutning till nya Barkarby station/Stockholm Väst, på andra sidan järnvägen och E18 från Barkarbystaden sett, är ett glest
arbetsområde med varierat innehåll och markägande. Området är i
kommunens gällande översiktsplan utpekat som ett utvecklingsområde med potential att förtätas till en mer stadslik miljö med fler kunskaps- och tjänsteintensiva verksamheter, bostäder och service. Med förbättrad kollektivtrafik kan synergier mellan näringslivet i Barkarby-Veddesta och Kista-Akalla utvecklas med Barkarbystaden och Järvafältet som
sammanbindande stads- och grönstrukturer. I Veddesta finns förutsättningar för klusterbildning i området eller i mindre skala inom någon av de större fastigheterna. Några av de befintliga byggnaderna bedöms kunna bevaras eller byggas om för att nyttjas som lokaler för kreativa näringar eller småföretagande som söker kontorsliknande miljöer med låga hyror.
I syfte att möjliggöra en successiv övergång till ett mer kunskaps- och tjänsteintensivt näringsliv i Veddesta har Järfälla kommun för avsikt att inleda en stadsutvecklingsprocess tillsammans med fastighetsägare och verksamhetsutövare i området och i samverkan med externa aktörer såsom