Remissammanställning samt samtliga inkomna remissvar REMISSVAR

(1)

HANDLINGSPROGRAM REGIONALA STADSKÄRNOR

REMISSVAR

Remissammanställning samt

samtliga inkomna remissvar

(2)

1 (7) Tillväxt, miljö och regionplanering REMISSAMMANSTÄLLNING

2013-02-21

Diarienummer LS 1103-0343

Remissammanställning

Handlingsprogram Regionala stadskärnor

Stockholms läns landsting, funktionen för Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR) har i nära samarbete med berörda kommuner och landstingets trafikförvaltning utarbetat ett förslag till handlingsprogram för regionala stadskärnor. Tillväxt- och regionplaneringsutskottet beslutade den 2 oktober 2012 att utan eget

ställningstagande skicka förslaget på remiss under perioden 1 november 2012 till 31 januari 2013.

Remissvar har kommit in från 46 olika aktörer, både privata och offentliga, som på olika sätt bidrar till regionens utveckling. De sex kommunerna i Nordost

(Danderyd, Norrtälje, Täby, Vallentuna, Vaxholm och Österåker) har lämnat ett gemensamt svar. Även de fyra Arlandakommunerna (Knivsta, Sigtuna, Upplands Väsby och Vallentuna) har lämnat ett gemensamt svar. Under remissperioden har TMR samrått med trafikförvaltningen inom Stockholms läns landsting.

I förslaget till handlingsprogram redovisas fyra handlingsområden som kräver kraftsamling och samverkan av regionens aktörer för utveckling av en flerkärnig region.

 Ökad tillgänglighet, en förutsättning för tillväxt i de regionala stadskärnorna

 Synergier mellan investeringar i de regionala stadskärnorna

 Stadsutveckling

 Utveckla det kunskaps- och tjänsteintensiva näringslivet TMR önskade särskilt få svar på följande frågor:

 Bedömer ni att de föreslagna handlingsområdena är relevanta och de viktigaste att fokusera på?

 Är de föreslagna aktörerna de mest relevanta, saknas några aktörer?

 Hur kan er organisation bidra till utvecklingen av de regionala stadskärnorna?

Denna sammanställning redovisar ett urval av synpunkter och hur de har påverkat handlingsprogrammet. De synpunkter som redovisas är de mest frekventa. Alla inkomna synpunkter redovisas i sin helhet efter sammanställningen.

(3)

Remissammanställning Handlingsprogram Regionala stadskärnor

Regional samsyn om utvecklingen av en flerkärnig Stockholmsregion

I princip alla remissinstanser är mycket positiva till att landstinget tar fram ett handlingsprogram för regionala stadskärnor. Stockholms handelskammare ifrågasätter dock om det är meningsfullt att landstinget pekar ut regionala stadskärnor eftersom det inte går att kommendera fram tillväxt.

De flesta remissinstanser instämmer också i att de föreslagna handlingsområdena är de mest relevanta. Synpunkter på innehåll i de olika handlingsområdena och som inte föranlett ändringar och kompletteringar i handlingsprogrammet kommer att tas om hand av respektive arbetsgrupp.

Upplägget med fyra handlingsområden; Ökad tillgänglighet, en förutsättning för tillväxt i de regionala stadskärnorna, Synergier mellan investeringar i de regionala stadskärnorna, Stadsutveckling samt Utveckling av det kunskaps- och

tjänsteintensiva näringslivet bejakas av remissinstanserna. Nästan alla

remissinstanser tycker att ökad tillgänglighet är det viktigaste handlingsområdet för att utveckla de yttre regionala stadskärnorna. Många anser även att

stadsutveckling är ett viktigt handlingsområde och har synpunkter på kompletteringar till vad handlingsområdet ska innehålla.

Flera remissinstanser har föreslagit fler aktörer till de olika handlingsområdena, vilket har inarbetats i det slutliga handlingsprogrammet.

På frågan hur respektive organisation kan bidra till utvecklingen av de regionala stadskärnorna har flera organisationer angett i vilket eller vilka handlingsområden de vill medverka. I handlingsprogrammet finns de med som förslag på aktörer. Ett flertal instanser påtalar att Stockholms stad saknas som en viktig aktör. Flera påpekar också att de kommuner som inte har någon egen kärna bör involveras i arbetet. Flera remissinstanser, bland andra Tillväxtverket och Huddinge kommun, påtalar vikten av att både privata och offentliga aktörer står bakom programmet och samverkar i utvecklingsarbetet.

Flera remissinstanser beskriver också det arbete som redan pågår i de regionala stadskärnorna. För flera av de regionala stadskärnorna finns visioner, målbilder och utvecklingsprogram för kärnan liksom särskilda utvecklings- eller

genomförandeorganisationer för att driva på utvecklingsarbetet. I några

kärnkommuner behandlas strategiska frågor för stadskärnans utveckling i arbetet med kommunens översiktsplan, i fördjupning av översiktsplanen och i andra strategiska processer. Hälso- och sjukvårdsnämnden inom Stockholms läns landsting beskriver att det finns beröringspunkter mellan utvecklingen av regionala stadskärnor samt deras långsiktiga strategi för olika investeringars placering och utformning.

Synpunkter på handlingsområden

De flesta remissinstanser anser att de föreslagna handlingsområdena är de mest relevanta och de viktigaste att fokusera på för att utveckla de regionala

stadskärnorna. Södertälje kommun och Kungens kurva-Skärholmen

fastighetsägare ekonomisk förening anser dock att handlingsprogrammet bör utgå

(4)

från respektive kärna istället för den föreslagna tematiska strukturen med handlingsområden. Det finns två förslag på ytterligare handlingsområden.

Länsstyrelsen anser att de föreslagna handlingsområdena bör kompletteras med

”Klimat och energi” och Södertörns högskola anser att ”Kunskap och urbana livsformer” borde vara ett eget handlingsområde. Både Länsstyrelsen och

Tillväxtverket lyfter frågan om kopplingen mellan handlingsprogrammet och nästa strukturfondsprogram. Frågan har koppling till flera handlingsområden och kommer att diskuteras inom respektive handlingsområde. De synpunkter som kommit fram om de enskilda handlingsområdena har delvis inarbetats, men tas främst om hand och utvecklas i arbetsprogram med konkreta åtgärdsförslag, tidplan och budget som ska tas fram inom varje handlingsområde.

Ökad tillgänglighet, en förutsättning för tillväxt i de regionala stadskärnorna Som nämnts anser flera att handlingsområdet ökad tillgänglighet är det viktigaste och det mest prioriterade handlingsområdet eftersom ökad tillgänglighet, i synnerhet med kollektivtrafik, är en viktig förutsättning för ökat bostadsbyggande och näringslivets etablering i de yttre regionala stadskärnorna. Flera aktörer har sagt att de är intresserade av att delta i detta handlingsområde. Flera

remissinstanser lyfter också fram stora och viktiga infrastruktursatsningar som de ser som nödvändiga för en ökad tillgänglighet.

Trafikverket framhåller betydelsen av kostnadseffektiv kollektivtrafik och ser behovet av förbättrade restidskvoter i flera stråk. Det är därför angeläget att dessa behov ses och prioriteras samlat.

Kommunförbundet Stockholms län (KSL) påpekar att kommunerna tar sitt ansvar för utvecklingen av de regionala stadskärnorna men att det krävs att utvecklingen stöds med en robust och hållbar infrastruktur. KSL anser vidare att det är

angeläget att de politiska överenskommelserna om prioriteringar för infrastrukturen och trafiksatsningar enligt RUFS 2010,

Stockholmsöverenskommelsen och länsplanen 2010-2021 ligger fast samt att investeringarna ökas ytterligare med hänsyn till den faktiska befolkningsökningen.

Stockholms stad anser att tyngdpunkten i infrastruktursatsningarna borde ligga där resandet är som störst.

Järfälla kommun påpekar att utvecklingen av kärnan Barkarby-Jakobsberg är direkt beroende av att en attraktiv och kapacitetsstark kollektivtrafiknod utvecklas i anslutning till den nya stationen i Barkarby – Stockholm Väst. Järfälla kommun påpekar också vikten av att den spårbundna tvärförbindelsen från Barkarby till Akalla-Kista blir av inom de kommande planerna för infrastrukturinvestringar.

Järfälla kommun anser vidare att om kollektivtrafiken ska kunna utvecklas för att stödja flerkärnighet krävs att transportinfrastrukturplanerna får en tydligare koppling till RUFS. De anser också att Trafikverket och Länsstyrelsen tillsammans med landstingets trafikförvaltning är nyckelaktörer och bör vara ansvariga för handlingsområdet ökad tillgänglighet.

(5)

Stockholm Nordost påpekar att den inriktning som anges i RUFS med en

utbyggnad av spår till nordostsektorn måste fullföljas samt kompletteras med en utbyggnad av Roslagsbanan till Arlanda.

Solna stad anser att utvecklingen av Arenastaden gör Solna station till en viktig regional knutpunkt. Inte minst utbyggnaden av tunnelbanan via Hagastaden till Solna station och därifrån till Täby. Solna stad anser också att Solna station är lämplig som ett alternativt läge för Stockholm Nord.

Karolinska Institutet vill framhålla, trots att handlingsprogrammet inte hanterar den centrala regionkärnan, vikten av en kapacitetsstark kollektivtrafik till Karolinska Institutet och till Karolinska universitetssjukhuset. Det är mycket angeläget att en tunnelbanestation förläggs i området.

Sollentuna kommun anser att en nyckelfråga för kärnornas utveckling är att infrastrukturen utvecklas med en tydligare målsättning för att stödja en flerkärnig utveckling. Framtida investeringar kan inte bara utgå från samhällsekonomiska nuvärdesanalyser utan måste ske med en medveten strävan att bidra till en önskad utveckling.

Moderaterna i Stockholms stad och län påtalar behovet av bättre förbindelser mellan länets södra och norra delar och lyfter i det sammanhanget fram Österleden.

Företagarna Täby-Österåker anser att tunnelbana är en förutsättning för att kunna attrahera nya företag till kommunen.

Södertörns högskola anser att det är av stor vikt att fler fjärr- och regionaltåg stannar för av- och påstigning i Flemingsberg.

Katrineholms kommun påpekar att även godstransporter och citylogistik är helt avgörande för Stockholmsregionens fortsatta utveckling.

TMR anser att beskrivningen av handlingsområdet täcker de synpunkter som framförts.

Synergier mellan investeringar i de regionala stadskärnorna

Botkyrka påpekar att ett effektivare samspel där offentliga investeringar skapar drivkraft för privata investeringar är nödvändigt att utveckla för flera av de regionala stadskärnorna. Stockholms stad anser att det är en viktig fråga men av mer generell karaktär utan direkt bäring på regionutvecklingsarbetet. Stockholms stad anser att området skulle kunna belysas i ett bredare sammanhang med fler aktörer, exempelvis Trafikverket och akademierna. Kungens kurva- Skärholmens fastighetsägare ekonomisk förening (KKSF) påtalar att synergier mellan

investeringar bör hanteras utifrån respektive kärnas olika förutsättningar samt att handlingsprogrammet bör tydliggöra hur de varje regional stadskärna kan

utvecklas på kort respektive medellång sikt utifrån de faktiska förutsättningar som finns.

(6)

TMR anser att beskrivningen av handdelsområdet täcker de synpunkter som framförts.

Stadsutveckling

De flesta remissinstanser ser positivt på ett handlingsområde som fokuserar på stadsutveckling. Stadsutveckling är ett stort och brett område och det finns många förslag på kompletteringar. Länsstyrelsen förslag om ett nytt handlingsområde ”Klimat och energi” har integrerats i handlingsområdet

stadsutveckling. Länsstyrelsen menar att det sociala perspektivet brister, vilket är problematiskt då de regionala kärnorna har olika strukturella, demografiska och socioekonomiska förutsättningar. Tillväxtverket vill se ett bredare

samhällsplaneringsperspektiv med fokus på hållbar stadsutveckling. Några remissinstanser, bland annat kulturförvaltningen inom Stockholms läns landsting, anser att kulturfrågorna bör ges ett större utrymme. Stockholms stad och

Stockholm Nordost anser att handlingsområdet bör kompletteras med kompetens inom kulturområdet. Länsstyrelsen och Statens fastighetsverk vill att kulturmiljön som resurs ska lyftas in i handlingsområdet. Många remissinstanser, exempelvis Länsstyrelsen tycker att de regionala stadskärnorna lämpar sig väl för olika former av bostadsbyggande och att handlingsområdet ska ta upp bostadsfrågan, och i synnerhet studentbostäder. Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet anser att det behövs en konkretisering av hur samordningen kring kärnornas funktioner och karaktär ska fungera för att undvika likriktning. Flera remissinstanser anser att medborgardialog eller medborgarinflytande bör lyftas in i handlingsområdet.

Flera remissinstanser tar upp betydelsen av utformning av det offentliga rummet med torg, gator, parker och grönområden. Vikten av att planera för cykel och gående påtalas samt att bytespunkter mellan olika trafikslag väl ska integreras i stadsrummet. Några remissinstanser tar även upp att handlingsprogrammet bör behandla hur olika barriäreffekter kan minskas.

Flera av kärnkommunerna tar upp olika arbetsformer eller processer som har utvecklats för att driva på och genomföra olika insatser. Bland andra Järfälla, Huddinge, Stockholm Nordost, Botkyrka och Södertälje pekar på vikten av att utveckla en samverkan mellan olika aktörer, exempelvis privata och offentliga.

Det bör klargöras hur marknadsförutsättningarna spelar in för att driva på stadsutveckling och vilka former för samverkan, finansiering, och förvaltning som kan bidra till ett genomförande.

TMR anser, efter komplettering av beskrivningen vad avser Klimat och energi samt kulturfrågor, att beskrivningen av handlingsområdet täcker de synpunkter som framförts.

Utveckling av det kunskaps- och tjänsteintensiva näringslivet

Detta handlingsområde anses av de flesta remissinstanser vara ett viktigt handlingsområde för samtliga yttre regionala stadskärnor. Kulturnämnden i Stockholms läns landsting vill betona den roll som företagen inom de kulturella och kreativa näringarna betyder för regionen. Flera remissinstanser såsom KTH och Södertörns högskola påpekar också att det är viktigt att regionens universitet

(7)

och högskolor deltar i arbetet. Stockholms stad ifrågasätter att de yttre regionala stadskärnorna pekas ut som lämpliga platser för eftergymnasial utbildning. Flera instanser påpekar vikten av ett nära samarbete mellan offentliga och privata aktörer inom detta område. Flera kommuner, bland andra Haninge och Täby, arbetar med näringslivsstrategier.

TMR anser att beskrivningen av handlingsområdet täcker de synpunkter som framförts.

Övriga synpunkter

Kommunicera handlingsprogrammet och nyttan av regionala stadskärnor Stockholm Nordost och Arlandakommunerna påpekar att kommunikation både externt och internt är av stor vikt. De kommunikationsplaner som utvecklas bör synkroniseras med befintliga sådana.

Sollentuna kommun föreslår att ett arbete med en kommunikationsplan inleds och att det inom detta tas fram material som politiker och planerare i

kärnkommunerna kan använda gentemot andra viktiga aktörer.

TMR avser att ta ansvar för att kommunicera handlingsprogrammet och nyttan av regionala stadskärnor.

Utveckla den regionala processen och involvera fler aktörer

Huddinge kommun föreslår att det ska finnas en övergripande styrgrupp för att hålla ihop arbetet. Flera remissinstanser anser att det saknas eller att det är viktigt att ta fram konkreta åtgärdsförslag.

Stockholm stad framhåller vikten av att regionens kranskommuner tar ett gemensamt ansvar för utvecklingen av den flerkärniga strukturen och att de statliga aktörernas betydelse framhålls.

KSL påpekar att samverkan mellan många intressenter är komplex och därför behövs en väl genomtänkt utvecklingsprocess. Flera bygg- och fastighetsföretag såsom Skanska, Diligentia, JM AB och Huge Fastigheter har uttalat sig positivt om handlingsprogrammet och vill gärna delta i det fortsatta utvecklingsarbetet i de regionala stadskärnorna. I handlingsprogrammet har det fortsatta arbetet förtydligats.

Handlingsprogrammet har förtydligats med att TMR har ett samordningsansvar och avser att delta i alla fyra handlingsområdena och de arbetsgrupper som bildas. För varje handlingsområde är en ansvarig aktör utsedd. Den ansvariga aktören ska tillsammans med övriga deltagare i arbetsgruppen utarbeta ett arbetsprogram med konkreta åtgärdsförslag, tidplan och budget under 2013.

Arbetet med handlingsprogrammet kommer löpande att presenteras och informeras om i nätverket för regionala stadskärnor.

Uppföljning och lärande

Arlandakommunerna, Stockholm Nordost, KSL, Huddinge kommun och Järfälla kommun tar upp betydelsen av uppföljning och lärande i sina remissvar. KSL anser att framstegen bör redovisas i mätbara resultat av stadskärnornas utveckling.

(8)

Stockholm Nordost och Arlandakommunerna framhåller vikten av gemensamma indikatorer för de regionala stadskärnorna och att TMR har en viktig roll för att utveckla dessa. Huddinge påpekar behovet av indikatorer som kan mäta urbanitet.

TMR avser att påbörja ett sådant arbete tillsammans med kärnkommunerna under 2013. Handlingsprogrammet och utvecklingen i de regionala stadskärnorna ska inordnas i den årliga uppföljningen av RUFS 2010.

Relationen till den centrala regionkärnan

Många remissinstanser, bland andra Länsstyrelsen, Trafikverket och Stockholms stad, saknar den centrala regionkärnan i handlingsprogrammet. Den centrala regionkärnan är viktig för hela regionens tillväxt och relationerna mellan den och de yttre regionala stadskärnorna måste beaktas. Diligentia påpekar att det finns många viktiga utvecklingsområden även inom den centrala regionkärnan.

TMR avser att i det fortsatta arbetet med att utveckla en flerkärnig regionstruktur förtydliga samspelet mellan den centrala regionkärnan och de yttre regionala stadskärnorna. Stockholms stad kommer att bjudas in i det fortsatta arbetet.

Nästa strukturfondsprogram 2014 – 2020

Tillväxtverket och Länsstyrelsen lyfter frågan om kopplingen mellan handlingsprogrammet och nästa strukturfondsprogram.

Handlingsprogrammet har kompletterats och strukturfonderna kan vara en del av ett eller flera handlingsområden.

Mål för utvecklingen

Solna stad anser att de kvantitativa målen som avser sysselsättning och befolkning kan få negativa effekter på hela regionens utveckling om de uttrycks som andelar av hela regionens tillväxt. Länsstyrelsen anser att målen är mycket ambitiösa och vill att de sätts i relation till kärnans förutsättningar och potential.

Målsättningarna i handlingsprogrammet har förtydligats och uttrycks nu som andel av tillväxten utanför den centrala regionkärnan.

Handlingsprogrammet och kommunernas översiktsplaner

Tillväxtverket vill se ett mer utvecklat resonemang om hur samspelet mellan de kommunala översiktsplanerna och den regionala utvecklingsplanen kan stärka utvecklingen av Stockholmsregionen. Boverket ser fram emot att följa vilka effekter ett genomförande av handlingsprogrammet kan ge i kommunernas översiktsplaner. Länsstyrelsen anser att de regionala stadskärnorna behöver översiktplaneras, eftersom förhållandena ofta är komplexa med många ingående markanspråk, som ibland för med sig svårbemästrade miljö- och riskfrågor som måste hanteras. Flera kommuner påtalar hur de arbetar med att utveckla de regionala stadskärnorna både i översiktsplanearbetet och i detaljplaner.

Handlingsprogrammet har förtydligats med att det är lämpligt att kommunen gör en fördjupning av översiktsplanen för sin kärna.

(9)

Remissvar till ”Handlingsprogram Regionala stadskärnor”, remissversionen 2012-09-14

På följande sidor redovisas samtliga inkomna svar under remissperioden 1 november 2012 – 31 januari 2013. Totalt har 46 remissvar inkommit. Två av remissvaren (Arlandakommunerna och Stockholm Nordost) är gemensamma för flera kommuner och ska betraktas som

samtliga dessa kommuners svar.

 Airport City Stockholm

 Arlandakommunerna (Knivsta

kommun, Sigtuna kommun, Upplands Väsby kommun och Vallentuna kommun)

 Botkyrka kommun

 Boverket

 Danderyds kommun

 Diligentia AB

 Ekerö kommun

 Feministiskt initiativ Region Stockholm

 Företagarna Täby – Österåker

 Haninge kommun

 Huge Fastigheter AB

 JM AB

 Järfälla kommun

 Karolinska Institutet

 Katrineholms kommun

 Kommunförbundet Stockholms län (KSL)

 Kungens Kurva Skärholmen Fastighetsägare Ek. förening

 Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Skolan för teknik och hälsa

 Länsstyrelsen i Stockholms län

 Norrtälje kommun

 Nya moderaterna, Stockholms stad och län

 Nyköpings kommun

 Nynäshamns kommun

 Sigtuna kommun

 Skanska

 Sollentuna kommun

 Solna stad

 SRV Återvinning AB

 Statens Fastighetsverk

 Stockholm Nordost (Danderyds kommun, Norrtälje kommun, Täby kommun, Vallentuna kommun, Vaxholms stad och Österåkers kommun)

 Stockholms Hamn AB

 Stockholms Handelskammare

 Stockholms läns landsting, Hälso- och sjukvårdsnämnden

 Stockholms läns landsting, Kulturnämnden

 Stockholms stad

 Stockholms universitet, Kulturgeografiska institutionen

 Strängnäs kommun

 Swedavia, Stockholm Arlanda Airport

 Södertälje kommun

 Södertörns högskola

 Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund

 Tillväxtverket

 Trafikverket Region Stockholm

 Tyresö kommun

 Upplands Väsby kommun

 Värmdö kommun

(10)

Remissvar av förslag till

Handlingsprogram Regionala stadskärnor

Airport City Stockholm, som är ett samarbetet mellan Sigtuna kommun, Swedavia och Arlandastad Holding AB, ställer sig bakom tankarna i RUFS 2010 om de yttre regionala stadskärnorna.

Airport City Stockholm har tagit fram en stadsbyggnadsstrategi som gör det möjligt att skapa Sveriges första riktiga flygplatsstad. Vi skapar en levande stad med fokus på människan och attraktiva stadsmiljöer. Något som idag nästan helt saknas i området. I en nära framtid kommer området att präglas av verksamheter, kontor, restauranger, caféer, butiker och offentliga rum med urbana kvaliteter. Detta då områdets framtid och konkurrenskraft ligger i att locka företag och människor till ett område som idag främst präglas av markparkeringar, trafiksnurror och vägspagetti. Till detta ligger planerna för en utökad kollektivtrafik till och från området, men även inom området. Idag arbetar ca 20 000 personer inom Airport City Stockholm. Vi skapar med vår strategi förutsättningar för 50 000 arbetsplatser fram till år 2030.

Detta förutsätter dock en kraftig och målmedveten satsning på utökad kollektivtrafik..

Det arbete som pågår i området är helt i enlighet med det som framförs i

handlingsprogrammet. Vi ställer oss bakom det föreslagna handlingsprogrammet och ser fram emot att vara en av parterna som skall genomföra det.

Stockholm den 29 januari 2013

Kristina Alvendal

VD Airport City Stockholm

(11)

2013-01-07

Yttrande över förslag till handlingsprogram för regionala stadskärnor

Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR), Stockholms läns landsting har genom remiss för yttrande senast den 31 januari 2013 överlämnat förslag till handlingsprogram för regionala stadskärnor.

Ärendet har beretts i samråd mellan Arlandakommunerna – Sigtuna, Upplands Väsby, Vallentuna och Knivsta – som upprättat förslag till ett gemensamt yttrande i ärendet.

Bakgrund

Stockholms län har de senaste åren vuxit med 30 - 40 000 invånare per år. Alla prognoser tyder på en fortsatt kraftig befolkningstillväxt och år 2030 förväntas länet ha drygt 2 , 6 miljoner invånare. För att åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling behöver Stockholmsregionen, som idag är starkt enkärnig, bli mer flerkärnig. Avsikten är att koncentrera utvecklingen utanför den centrala regionkärnan till de yttre regionala stadskärnorna och motverka utspridningen av verksamheter och bebyggelse. En fortsatt utspridning av bebyggelsen leder till växande transportbehov och ett ökat bilberoende.

Utvecklingen av yttre regionala stadskärnorna främjar även tjänsteutbyte, möten, stadskvaliteter och stadsliv.

Den regionala utvecklingsplanen, RUFS 2010, redovisar utveckling av åtta yttre regionala stadskärnor, utöver den centrala regionkärnan. De yttre kärnorna är Arlanda- Märsta, Barkarby- Jakobsberg, Kista- Sollentuna- Häggvik, Täby centrum - Arninge, Kungens kurva - Skärholmen, Flemingsberg, Haninge centrum och Södertälje.

Ett led i att förverkliga stadskärnorna är att ta fram ett handlingsprogram som organiserar insatser för dessa. I det förslag till handlingsprogram som är på remiss presenteras bl.a.:

 Förslag till mål för utveckling av de yttre regionala stadskärnorna

1. De yttre regionala stadskärnornas andel av länets befolkning ska öka från dagens 6 procent till 10 procent år 2030.

2. De yttre regionala stadskärnornas andel av länets sysselsättning ska öka från dagens 13 procent till 25 procent år 2030.

3. Tillgängligheten med kollektivtrafik till de yttre regionala stadskärnorna ska öka så att restidskvoten mellan kollektivtrafik och bil ska minska från dagens 2,2 till 1,5 år 2030.

 Varför flerkärnighet är att föredra framför enkärnighet samt varför ett

handlingsprogram behövs. För de yttre regionala stadskärnorna innebär åtagandet främst att kommunerna måste samverka med andra aktörer, för att

(12)

1. Skapa attraktiva lokaliseringsalternativ som alternativ till den centrala regionkärnan,

2. Utveckla transportsystem som stödjer flerkärnighet 3. Utveckla urbana värden

4. Resurseffektivisera och motverka spridning.

 I förslaget till handlingsprogram redovisas fyra handlingsområden som kräver kraftsamling och samverkan av regionens aktörer för utveckling av en flerkärnig region.

1. Ökad tillgänglighet, en förutsättning för tillväxt i de regionala stadskärnorna.

Förslag till ansvarig aktör: Trafikförvaltningen inom landstinget och SL.

Medverkande aktörer: Trafikverket, Länsstyrelsen, kärnkommunerna och TMR.

2. Synergier mellan investeringar i de regionala stadskärnorna. Förslag till ansvarig aktör TMR. Medverkande aktörer: Länsstyrelsen, näringslivs- organisationer, och kärnkommuner.

3. Stadsutveckling. Förslag till ansvarig aktör: En kärnkommun.

Medverkande aktörer: fastighetsägare, företagare, byggherrar, Trafikverket, länets kommuner, TMR och SL.

4. Utveckla det kunskaps- och tjänsteintensiva näringslivet. Förslag till ansvarig aktör: En kärnkommun. Medverkande aktörer: länets kommuner, TMR, SL, och övriga delar av landstinget, Trafikverket, näringslivsorganisationer, fastighetsägare, byggherrar, centrumägare, Stockholms Akademiska Forum (StaAF) och SSCO.

Handlingsprogrammet Regionala stadskärnor är en del av genomförandet av RUFS 2010.

Arbetet med förslag till handlingsprogram och handlingsområden har skett i samråd med berörda kärnkommuner och Storstockholms lokaltrafik. Det är kommunerna som ansvarar för utvecklingen av de regionala stadskärnorna men det krävs ett aktivt deltagande av flera regionala aktörer.

Remissperiodens syfte är

 Att ge regionens aktörer en möjlighet att ta ställning till förslaget till handlingsprogram.

 Att få besked från regionens aktörer om de är beredda att bidra till genomförandet.

Remissinstanserna uppmanas att särskilt beakta följande frågeställningar i remissen:

1. Bedömer ni att de föreslagna handlingsområdena är relevanta och de viktigaste att fokusera på?

2. Är de föreslagna aktörerna de mest relevanta, saknas några aktörer?

3. Hur kan er organisation bidra till utvecklingen av de regionala stadskärnorna?

Arlandakommunernas synpunkter

Inledningsvis får Arlandakommunerna framföra att det är ett stort och långsiktigt åtagande att utveckla en regional stadskärna. Kommunerna har ett särskilt ansvar. Utvecklingen av

(13)

Arlanda-Märsta är därför ett gemensamt åtagande för Arlandakommunerna – Sigtuna, Upplands Väsby, Vallentuna och Knivsta – samt Swedavia, Stockholm Arlanda flygplats.

Arlanda-Märsta har goda förutsättningar och stor potential att utvecklas till en regional stadskärna. För att nå dit behöver vi arbeta tillsammans mot samma vision och mål. Vi behöver enas om hur vi ska agera och ansvarsfördela. Kostnader, risker och

samverkansformer behöver analyseras och utvecklas framöver. Vad betyder det för våra kommuner att vi ska utveckla en regional stadskärna hos oss? Vad betyder det för övriga aktörer? Arlandakommunerna har i en rapport år 2011 tagit fram ett första underlag som stöd för ett fortsatt arbete med ett handlingsprogram för den regionala stadskärnan Arlanda- Märsta. Airport City Stockholm AB har i dialog med de tre ägarna - Swedavia, Sigtuna kommun och Arlandastad Holding - under 2012 låtit ta fram en stadsbyggnadsstrategi för området mellan Arlanda-Märsta-Rosersberg. Syftet med denna strategi är att den ska vara vägledande för arbetet med utvecklingen av flygplatsstaden Airport City Stockholm.

Fråga 1 Bedömer ni att de föreslagna handlingsområdena är relevanta och de viktigaste att fokusera på?

Arlandakommunerna anser de fyra handlingsområdena vara väl identifierade kärnfrågor för samarbete i ett nuvarande utvecklingsskede. Samtliga handlingsområden är kopplade till varandra, vilket framgår i remissen, och bedöms därmed kunna bidra till eftersträvade synergieffekter i arbetet med att utveckla de regionala stadskärnorna. Handlingsområdet –

”Ökad tillgänglighet, en förutsättning för tillväxt i de regionala stadskärnorna” - ser

Arlandakommunerna som en nödvändig förutsättning för att regionen ska kunna fortsätta vara konkurrenskraftigt i jämförelse med övriga Europa. En god tillgänglighet är även en

grundförutsättning för en hållbar, regional utveckling och bedöms enligt

Arlandakommunernas mening som särskilt viktig för den regionala stadskärnan Arlanda- Märsta.

Arlandakommunerna instämmer också i konstaterandet att de yttre regionala stadskärnorna måste få bättre tillgänglighet genom det spårburna kollektiva trafiksystemet och goda kopplingspunkter med smidiga omstigningsmöjligheter till annan kollektivtrafik i den halvcentrala/centrala citykärnan samt bra kopplingar till det regionala vägnätet med

förbättrade tvärförbindelser. De yttre regionala stadskärnorna har också goda förutsättningar att bli viktiga knutpunkter för kollektivtrafiken.

Arlandakommunerna anser att dagens infrastruktur till och från Stockholms C behöver kompletteras med trafikförbindelser i tvärled för att minska belastningen på centrala

Stockholm och öka tillgängligheten mellan länets regionala stadskärnor. Arlanda/Märsta är i detta sammanhang en av de åtta yttre regionala stadskärnor som utpekats i den regionala utvecklingsplanen RUFS 20lO och som är av strategisk betydelse för regionen och Arlandakommunerna. Den regionala stadskärnan Arlanda- Märsta måste få en kraftfullt förbättrad infrastruktur för kollektivtrafik, dels för att avlasta den centrala delen av regionen och dels för att minska marktransporternas miljöpåverkan och därmed möjliggöra förbättrad kapacitet för flygtrafiken. En avgrening av Roslagsbanan skulle kunna ingå i en gemensam och samordnad planering av åtgärder för ny järnvägsinfrastruktur. En ny sådan

tvärförbindelse förbättrar också lägesegenskaperna för de regionala stadskärnorna och binder samman stadskärnorna Täby/Arninge och Arlanda-Märsta. Samtidigt kan den regionala stadskärnan Arlanda-Märsta på detta sätt ges en ytterligare förstärkt funktion som bytespunkt mellan både flyg och fjärr-, regional-, pendel och lokaltåg samt buss.

Arlandakommunerna anser också att det behövs en strategi för en tydlig stationshierarki i regionen och där Arlandaområdet mycket väl kan utgöra plats för en "Stockholm Nord"

(14)

utifrån ett tillgänglighetsperspektiv och som bytespunkt och trafiknod för många olika tåg och förbindelser. I Arlandaområdet är det inte bara Arlanda C som är en viktig nod i trafiksystemet utan också Märsta station vid Ostkustbanan utgör en mycket viktig bytespunkt i regionens

trafiksystem för både regionaltågstrafiken och pendeltågstrafiken som behöver värnas och utvecklas för att tillgodose behovet av ett ökat resande i stråket Uppsala – Knivsta – Märsta – Stockholm. För att förbättra tillgängligheten behöver även investeringar för ytterligare spårbunden trafik ske mellan Märsta och Arlanda flygplats genom ett förverkligande av den s k Norra böjen.

Fråga 2 Är de föreslagna aktörerna de mest relevanta, saknas några aktörer?

Arlandakommunerna har i sak inga synpunkter eller förslag på ytterligare aktörer i arbetet med handlingsprogram för regionala stadskärnor utan anser de identifierade ansvariga aktörerna vara de bäst lämpade för samtliga fyra handlingsområden. För den regionala stadskärnan Arlanda-Märsta får dock Arlandakommunerna påpeka att Swedavia, Stockholm- Arlanda flygplats är en självklar nyckelaktör i detta arbete, vilket inte direkt framgår i remisshandlingen över föreslagna relevanta aktörer.

Arlandakommunerna är vidare positivt inställd till de områden som definierats som TMR:s fortsatta arbetsområden för att utveckla en flerkärnig region:

 Kommunikationen av handlingsprogrammet och nyttan av för regionala stadskärnor

 Utvecklingen av den regionala processen

 Uppföljningen och lärandet i arbetet med att utveckla regionala stadskärnor i Stockholmsregionen

Kommunikation internt och externt är av stor vikt. De kommunikationsplaner som utvecklas behöver synkroniseras med befintliga sådana och så småningom också med motsvarade arbete i den regionala stadskärnan Arlanda-Märsta. Uppföljning och lärande i arbetet med att

utveckla regionala stadskärnor i Stockholmsregionen är även av stor vikt, där TMR:s nätverk för de regionala stadskärnorna har en viktig roll och uppgift i detta sammanhang som stöd för kommunerna eget arbete. Arlandakommunerna behöver också utveckla en handlingsplan för den regionala stadskärnan Arlanda-Märsta inkluderande metoder för styrning och uppföljning, och behov finns av att gå vidare i arbetet med att utveckla gemensamma indikatorer för de regionala stadskärnorna. TMR spelar här en viktig roll för att utveckla dessa verktyg och annat metodstöd för kommunernas arbete.

Fråga 3 Hur kan er organisation bidra till utvecklingen av de regionala stadskärnorna?

Företrädare för Arlandakommunerna ska fortsatt utgöra en aktiv aktör i TMR:s nätverk för kommuner med regionala stadskärnor. Arlandakommunerna är vidare beredda att ta på sig ett större ansvar att som aktör driva på arbetet inom handlingsområde 1 ”Ökad tillgänglighet, en förutsättning för tillväxt i de regionala stadskärnorna”. Arlandakommunerna vill med detta åtagande generellt bidra till utvecklingen av de regionala stadskärnorna och specifikt göra detta mot bakgrund av Arlandas viktiga roll som kommunikationsnav i Stockholmsregionen och där behovet av tillgänglighet både till och inom den regionala stadskärnan är av stor betydelse.

Lars Bryntesson Per-Erik Kanström

Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförande

Sigtuna kommun Upplands Väsby kommun

(15)

Örjan Lid Göran Nilsson

Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförande

Vallentuna kommun Knivsta kommun

(16)

BOTKYRKA KOMMUN

Kommunledningsförvaltningen

2013-02-06 Dnr KS/2012:496

1[1]

Referens

Lena Bogne

Mottagare

Stockholms läns landsting

Tillväxt, miljö och regionplanering Box 22550

104 22 STOCKHOLM

Svar på remiss - Förslag till handlingsprogram för lokala stadskärnor

Botkyrka kommun har genom remiss den 30 oktober 2012 beretts tillfälle att svara på förslag till handlingsprogram för lokala stadskärnor, ert dnr LS 1103-0343.

Vi översänder vårt svar på remissen tillsammans med kommunstyrelsens beslut.

Med vänliga hälsningar

Lena Bogne

Kommunledningsförvaltningen

Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA • Besök Munkhättevägen 45 • Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08-530 614 32 Sms-0708-86 01 02- E-post lena.bogne@botkyrka.se

Org.nr 212000-2882 • Bankgiro 624-1061 • Fax 08-530 616 66 • Webb www.botkyrka.se

(17)

BOTKYRKA KOMMUN

P R O T O K O L L S U T D R A G im

Kommunstyrelsen

2013-02-04 Dnr KS/2012:496

§ 3 6

Svar på remiss - Förslag till handlingsprogram för lokala stadskärnor (KS/2012:496)

Beslut

Kommunstyrelsen överlämnar kommunledningsförvaltningens skrivelse 2013-01-18 till Stockholms läns landsting som kommunens yttrande över

"Förslag till Handlingsprogram för regionala stadskärnor".

Sammanfattning

Stockholms läns landsting har skickat ett förslag till Handlingsprogram för regionala stadskärnor (remissversion), till bland annat Stockholms läns kommuner för yttrande. Handlingsplanen är tänkt att bidra till genomföran- det av den Regionala Utvecklingsplanen För Stockholms län (RUFS 2010).

För Botkyrka är det både positivt och angeläget att utvecklingen av de regionala stadskärnorna är en fortsatt viktig och gemensam uppgift för Stock- holmsregionen. Handlingsprogrammet har bra utgångspunkter, men bör efter remissen direkt kunna kompletteras med konkretare åtgärdsförslag.

Klimat- och planeringsberedningen har berett ärendet 2013-01-16 § 2.

Expedieras till:

Stockholms läns landsting, TMR

(18)

BOTKYRKA KOMMUN

TJÄNSTESKRIVELSE

2013-01-18 Dnr KS/2012:496

1[3]

Lars Olson

Referens Mottagare

Kornmunstyrelsen

Remiss - Förslag till Handlingsprogram för regionala stadskärnor

Förslag till beslut

Kommunstyrelsen överlämnar kornmunledningsförvaltningens skrivelse 2013-01-18 till Landstinget som kommunens yttrande över " Förslag till Handlingsprogram för regionala stadskärnor".

Sammanfattning

Landstinget har skickat ett förslag till Handlingsprogram för regionala stadskärnor (remissversion), till bland annat länets kommuner för yttrande.

Handlingsplanen är tänkt att bidra till genomförandet av den Regionala Ut- vecklingsplanen För Stockholms län (RUFS 2010).

För Botkyrka är det både positivt och angeläget att utvecklingen av de regionala stadskärnorna är en fortsatt viktig och gemensam uppgift för Stock- holmsregionen. Handlingsprogrammet har bra utgångspunkter, men bör efter remissen direkt kunna kompletteras med konkretare åtgärdsförslag.

Botkyrkas planering ligger i linje med RUFS 2010 och samspelar med övriga Södertörnkommuner

Botkyrkas planering ligger i linje med RUFS 2010. Sammanfattningsvis ut- går vi från den redovisade bebyggelsestrukturen, med Botkyrkas läge mitt emellan tre regionala stadskärnor. Vår planering är inriktad på en stadsutveckling med bostadsutbyggnad, befolkningstillväxt och ett växande när- ingsliv som motsvarar RUFS alternativ hög. RUFS struktur med framväx- ande nya regionala stadskärnor är också en utgångspunkt för vårt pågående arbete med att ta fram en ny översiktsplan för Botkyrka.

Utvecklingen av en flerkärning region är också en viktig utgångspunkt för den samverkan som Botkyrka driver tillsammans med övriga sju kommuner på Södertörn. Sedan flera år har vi också ett direkt och gradvis fördjupat engagemang i utvecklingen av Flemingsberg, baserat på det gemensamma

Kommunledningsförvaltningen

Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA • Besök Munkhättevägen 45, Tumba • Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08 - 530 612 43 Sms-0733 - 80 78 32- E-post lars.olson@botkyrka.se

Org.nr 212000-2882 • Bankgiro 624-1061 • Fax 08-530 616 66 • Webb www.botkyrka.se

(19)

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3]

2013-01-08 Dnr KS/2012:496

utvecklingsprogram som Landstinget, Huddinge kommun och Botkyrka kommun arbetat fram gemensamt.

Vi ser det som både positivt och angeläget att utvecklingen av de regionala stadskärnorna är en fortsatt viktig och gemensam uppgift för Stockholmsre- gionen. Men vi ser också behov av ett tydligare samspel i arbetet med utvecklingen av de nya regionala stadskärnorna och den centrala innerstaden.

Handlingsprogrammet

Det förslag till handlingsprogram som nu remitterats är kortfattat. En inledande del med utgångspunkter och en avslutande del med fyra handlings- områden:

• Ökad tillgänglighet, en förutsättning för tillväxt i de regionala stads- kärnorna

• Synergier mellan investeringar i de regionala stadskärnorna

• Stadsutveckling

• Utveckla det kunskaps- och tjänsteintensiva näringslivet

Generellt sett innehåller de inledande avsnitten en bra beskrivning av ut- gångspunkter. De avslutande fyra handlingsområdena ringar mer in vad som kan göras än hur och när det viktiga RUFS-åtagandet om regionala stads- kärnor ska genomföras. För att inte få en alltför långdragen process bör ut- arbetande av konkreta åtgärdsförslag bli ett direkt nästa steg efter remissen av handlingsprogrammet.

Botkyrka kommun är intresserad av att bidra i ett sådant fortsatt arbete och kommenterar kort de fyra handlingsområdena.

Ökad tillgänglighet, en förutsättning för tillväxt i de regionala stadskärnorna Inriktningen stämmer väl med Botkyrkas och Södertörnkornmunernas uppfattning om utveckling av trafiksystemet. För närvarande följer vi så nära vi kan det pågående regionala arbetet med investeringsplaneringen för transportinfrastrukturen, SL:s arbete med en stomnätsstrategi och Trafikverkets arbete med den regionala cykelplanen och dess genomförande. Det här handlingsområdet behöver vara väl samordnat med övriga just nu rullande regionala planeringsprocesser.

Synergier mellan investeringar i de regionala stadskärnorna

Ett effektivare samspel där offentliga investeringar skapar drivkraft för privata investeringar är nödvändigt att utveckla för flera av de regionala stads- kärnorna. Detta gäller inte minst för utvecklingen av Flemingsberg, där Botkyrka, Huddinge och Landstinget redan har ett organiserat samarbete.

(20)

BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen

TJÄNSTESKRIVELSE

2013-01-08

3[3]

Dnr KS/2012:496

Stadsutveckling

Det synsätt som handlingsprogrammet redovisar ligger också på den här punkten väl i linje med Botkyrkas uppfattningar, fram för allt efter erfaren- heterna av det långvariga utvecklingsarbetet kring Flemingsberg. Botkyrka och Huddinge har genom ett arbete med en gemensam fördjupning av över- siktplanerna för den regionala stadskärnan Flemingsberg ett pågående arbete med stadsutveckling och tydliga erfarenheter av svårigheterna att komma framåt med stadsutvecklingen i samspel med både offentliga och privata ak- törer. Detta gäller inte minst förutsättningarna för bostadsefterfrågan och bostadsbyggande. Fler boende är en direkt förutsättning för levande stads- miljöer och också avgörande för utveckling av handel, service och andra tjänster.

Utveckla det kunskaps- och tjänsteintensiva näringslivet

Det här handlingsområdet är en viktig angelägenhet för Flemingsberg. Till stora delar sammanfaller det med uppgifterna för Stiftelsen Flemingsberg Science där Botkyrka, Huddinge och Landstinget är viktiga aktörer.

Åsa Ratcovich Lars Olson

Kommundirektör Planeringschef

Expedieras till

Stockholms läns landsting, TMR

(21)

Yttrande

Datum

2013-01-29

Diarienummer

20130-4141/2012

Ert diarienummer

LS 1103-0343

Tillväxt, miljö och regionplanering Box 22550

104 22 Stockholm

Box 534, 371 23 Karlskrona Besök: Drottninggatan 18

Tel: 0455-35 30 00 Fax: 0455-35 31 00

E-post: registraturen@boverket.se Webbplats: www.boverket.se

Yttrande över remiss av förslag till Handlingsprogram Regionala stadskärnor

Boverkets synpunkter i olika ärenden berör främst frågor av principiellt intresse från ett nationellt perspektiv. Utifrån denna utgångspunkt är det Länssty- relsen i Stockholms län som bäst kan bedöma och lämna mer detaljerade syn- punkter på Handlingsprogram Regionala stadskärnor. Med anledning av detta begränsar Boverket sitt yttrande till några övergripande kommentarer.

I Boverkets yttrande över utställningsförslaget av RUFS 2010 så lyftes det positiva i att kombinera frågor som rör fysisk planering och regional utveckling med mer näringslivsorienterade frågor. Ur nationell planeringssynpunkt är även de rumsliga utblickar och samband som redovisas för Östra Mellansverige mycket intressanta.

Boverket noterar att handlingsprogrammet har ett fokus på förtätning och ökad funktionsblandning i regionala stadskärnor. Programmet har också en tydlig inriktning mot förbättrade kollektivtrafiknoder och ökad tillgänglighet för kollektivtrafik och cykel. Det är en långsiktigt hållbar inriktning som ligger väl i linje med vad Boverket beskrivit i sin Vision för Sverige 2025.

Boverket ser med intresse fram emot att följa vilka effekter ett genomförande av handlingsprogrammets förslag kan tänkas ge i regionens kommande kommunala översiksplaner.

Patrik Faming

enhetschef Jon Resmark

utredare

(22)

(23)

DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Annika Alm

Tjänsteutlåtande

2012-11-26, rev 2012-12-12

Dnr: KS 2012/0273

1(2)

Svar på remiss angående förslag till handlingsprogram för Regionala stadskärnor

Ärendet

Tillväxt, miljö och regionplanering har tagit fram ett förslag till Handlings- program för Regionala stadskärnor. Programmet är utsänt på remiss under tiden den 1 november 2012 – 31 januari 2013. Kommunledningskontoret framför att Stockholm Nordost (STONO) tagit fram ett gemensamt yttrande för de sex medlemskommunerna som svar på remissen och att ytterligare synpunkter inte behöver tillföras.

Kommunledningskontorets förslag till beslut

Kommunstyrelsen beslutar att ställa sig bakom det gemensamma yttrandet från Stockholm Nordost och skicka in det som svar från Danderyds kommun på remissen om förslag till handlingsprogram för Regionala stadskär- nor.

Bakgrund

Stockholms län har de senaste åren vuxit med 30 000 – 40 000 invånare per år. Alla prognoser tyder på en fortsatt kraftig befolkningstillväxt och år 2030 förväntas länet ha drygt 2,6 miljoner invånare. För att åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling behöver Stockholmsregionen, som idag är starkt enkärnig, bli mer flerkärnig. Avsikten är att koncentrera utvecklingen utanför den centrala regionkärnan till de yttre regionala stadskärnorna och motverka utspridningen av verksamheter och bebyggelse. En fortsatt utspridning av bebyggelsen leder till växande transportbehov och ett ökat bilberoende. Utvecklingen av de yttre regionala stadskärnorna främjar även tjänsteutbyte, möten, stadskvaliteter och stadsliv.

I den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010, finns åtagandet ”Utveckla regionala stadskärnor i Stockholmsregionen”, vilket innebär att Stockholmsregionen ska utvecklas till att bli mer flerkär- nig. En av de föreslagna åtta yttre regionala stadskärnorna är Täby centrum – Arninge. Ett led i att förverkliga stadskärnorna är att ta fram ett handlingsprogram som organiserar insatser för dessa.

Tillväxt, miljö och regionplanering har tagit fram ett förslag till Handlings- program för Regionala stadskärnor. Programmet är utsänt på remiss under tiden den 1 november 2012 – 31 januari 2013.

(24)

DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Annika Alm

Tjänsteutlåtande

2012-11-26, rev 2012-12-12

Dnr: KS 2012/0273

2(2)

Kommunledningskontorets yttrande

Stockholm Nordost (STONO) har tagit fram ett gemensamt yttrande för de sex medlemskommunerna som svar på remissen. Ett förslag till yttrande biläggs denna handling. Avsikten är att det gemensamma yttrandet ska behandlas på Stono-s ledningsgruppsmöte den 7 december 2012. Det gemensamma yttrandet hänvisar till att Täby kommun är, med stöd av övriga nordostkommuner, beredd att ta på sig rollen som ansvarig aktör för att utveckla den regionala stadskärnan Täby centrum – Arninge och att det för Täby centrum - Arninge redan finns en egen handlingsplan framtagen som samtliga nordostkommuner står bakom. I den handlingsplanen finns flera projekt formulerade som kopplar till handlingsområdet stadsutveckling.

Johan Haesert Annika Alm

Kommundirektör Planeringschef

Bilaga:

Förslag till handlingsprogram för Regionala stadskärnor, remissversion 1/11 2012 – 31/1 2013

Förslag till remissvar från Stockholm Nordost, 2012-12-07

Exp:

Tillväxt, miljö och regionplanering Box 22 550

104 22 Stockholm registrator.lsf@sll.se

(25)

(26)

1 (5)

Yttrande

2013-01-17 rev.

Leif Kåsthag

Kommunledningskontoret 08 560 391 48

Stockholms läns landsting

Tillväxt, miljö och regionplanering Box 22550

104 22 Stockholm

Förslag till Handlingsprogram Regionala stadskärnor

Remissyttrande till Stockholms läns landsting – Tillväxt, miljö och regionplanering

Dnr KS12/216-211

Sammanfattande synpunkter

 Regionplaneringen måste vidgas, tillattäventydligtunderstryka betydelsenavtillväxt i randzonen mellanstorstadochangräns- andeomland.

 Samlande insatser bör företas för att främja näringslivstillväxt, till exempel genom att underlätta småskalig företagsetablering i alla delar av regionens flerkärniga struktur.

 Utvecklingen i regionala stadskärnor får inte reducera lokala tillväxtmöjligheter, för samhällen belägna i kommunens tätorts- band, som Ekerö tätort, Stenhamra och Svanhagen/Söderberga.

 Det är angeläget att den planerade breddningen av Ekerövägen snarast möjligt genomförs, enligt regionplanens redovisning av infrastrukturinsatser som erfordras under åren 2010-2021.

 Ekerö kommun har högst sannolikt en befolkning om ungefär 35 000 invånare år 2030-vilket inte framgår av RUFS 2010, där befolkningen anges till 26 000 invånare (Låg) respektive 27 000

invånare(Hög).Dettaledertillmissförståndiregionplaneringen.

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen-RUFS 2010-utgör regionplan enligt plan- och bygglagen (fastställd av Stockholms läns landsting),respektiveregionaltutvecklingsprogrammedstöd avförord- ningen om regionalt tillväxtarbete (fastställt av Länsstyrelsen i Stock- holms län).

I RUFS 2010 anges behovet av ett handlingsprogram för regionala stadskärnor. Föreliggande förslag avser planering för år 2013 0ch de närmaste följande åren.

(27)

2 (5)

Yttrande

2013-01-17 rev.

Förutsättningar

För närvarande är Stockholmsregionen starkt enkärnig. Med en utveckling i de yttre regionala stadskärnorna, bedöms utspridning av bostads- bebyggelse och verksamheter kunna motverkas. Fortsatt utbredning av bebyggelsen i länet anses, enligt RUFS 2010, inte vara långsiktigt håll- bar - eftersom den kan leda till växande transportbehov och ökat bilberoende. En flerkärnig region med optimerad lokalisering, innebär generellt sett en god hushållning med mark och vatten - samt resulterar i bättre energieffektivitet. Förutsättningarna är självfallet en betydligt förbättrad tillgänglighet och avsevärt utvidgad kollektivtrafikanvänd- ning. De regionala stadskärnorna, som även utgör noder i ett större geografiskt nätverk i östraMellansverige,bliralltviktigareienutveck- lingmedökanderörlighet och specialisering av bland annat export- inriktad tjänsteproduktion .

RUFS 2010 redovisar önskvärd utveckling av åtta yttre regionala stads- kärnor, utöver Stockholm som utgör central regionkärna: Arlanda- Märsta, Barkarby-Jakobsberg, Kista-Sollentuna-Häggvik, Täby centrum-Arninge, Kungens kurva-Skärholmen, Flemingsberg, Haninge centrum och Södertälje.

Behov av planering för regionala stadskärnor

Handlingsprogrammet bör tydliggöra hur och i vilka syften de olika regionala stadskärnorna ska förtätas. Nu erfordras beskrivningar av vilka huvudsakliga funktioner som bör tillskapas eller utvecklas inom respektive område. Några exempel på detta är:

- urbana verksamheter av nationell betydelse - bostadstillskott för människor i livets olika skeden - en avsevärt ökad trygghet i samhällsplaneringen - etablering av sociala och kulturella mötesplatser

- kreativa åtgärder för att integrera arbetsplats- och bostads- områden, som gynnar handeln och så kallad kvällsekonomi - grundläggande faktorer som främjar lokal näringslivsutveckling - högre utbildning för betydligt fler människor

- bättre tillgång till kvalificerad hälso- och sjukvård

- goda väg- och sjöförbindelser samt en avsevärt förbättrad kollektivtrafik, i stora delar av Stockholm-Mälarregionen Risken för en allt mer omfattande utspridning av bebyggelsen, så kallad suburbanisering, ska inte överdrivas. Den fortsatta regionplaneringen måste därför vidgas, tillattäventydligtunderstrykabetydelsenavrand- zonen mellanstorstadochangränsandeomland.För Ekerö kommuns vidkommande bör det område som i översiktsplanen benämns tätorts- bandet (Ekerö tätort, Stenhamra och Svanhagen/Söderberga), i plan- instrument somRUFS2010,itillväxtsammanhangihögreutsträck-

ning verka för betydande förändringar under de närmaste tjugo åren.

(28)

3 (5)

Yttrande

2013-01-17 rev.

Samlade insatser bör företas i avsikt att främja näringslivstillväxt, till exempel genom att underlätta för småskalig företagsetablering i alla delar av regionens flerkärniga struktur. En utvidgad funktionell region resulterar bland annat i ett mer varierat näringsliv och en mer differen- tierad arbetsmarknad. Det är därför angeläget att skapa tillgänglighet som möjliggör ekonomisk tillväxt. Rekreation och turism är några viktiga verksamheter, som genom goda initiativ kan bidra till ett betydande antal arbetstillfällen utanför tätorterna. Enligt Ekerö kommuns uppfattning får utvecklingen i de regionala stadskärnorna inte försämra de lokala tillväxtmöjligheterna för samhällen som i RUFS 2010 betraktas som ”regional stadsbygd med utvecklingspotential” (Ekerö tätort avses inom kommunen), respektive bebyggelsestruktur som beskrivs som ”övrig regional stadsbygd” (det vill sägaresterandedelaravtätorts- bandet samt Sundby, Nyckelby och Helgö). Även i dessa samhällen måste företagsetablering, tillväxt och diversifierat serviceutbud på olika sätt stimuleras. Näringsidkare i anslutning till våra tätorter, som detalj- handelmedbrettkulturutbud,restauranterochandrakvällsöppnaverk- samheter är viktiga förutsättningar för att områden utanför regionala stadskärnor ska kunna utvecklas. Upplevelseinriktad företagsamhet är för närvarande, dessvärre i alltför hög grad koncentrerad till Stock- holms innerstad, eller regioncentrum. Det är därför viktigt att stärka den egna lokala profilen i kommunens landsbygdsområden. Tillväxt- insatserna måste också lokalt främja utveckling - utan att påtagligt skada miljön, eller hota sociala värden. Företagandet i de två världs- arven och andra besöksnäringar främst i strandnära områden i kommunen, kan vara goda exempel på dessa initiativ.

Bostadsefterfrågan och bostadsbyggande styrs i hög grad av de boendes preferenser och hittills har utvecklingen pekat på efterfrågan för tätare, såväl som glesare boende. Under det senaste decenniet har knappt hälf- ten av de inflyttade i länet bosatt sig i småhus.

Den stora utmaningen blir att skapa utrymme i länet för ytterligare uppemot 500 000 invånare på drygt 20 års sikt, för att då bli nära nog 2 400 000 invånare. Sysselsättningen i länet beräknas under samma period öka inom ett intervall från 60 000 till 340 000 fler anställda, vilket innebär att mellan 1 000 000 och 1 300 000 människor förväntas vara sysselsatta i Stockholms län omkring år 2030.

Denna befolknings- och sysselsättningstillväxt leder till en ökad efter- frågan på bostäder, verksamhetslokaler, andra anläggningar, tekniska system för energiförsörjning, person- och godstransporter på vägar och på vatten-vilket dessvärre ofta resulterar i en högre miljöbelastning.

De omistliga värdena i den bebyggda miljön måste säkras långsiktigt.

I vårt län skulle detta kunna manifesteras genom ett kommersiellt serviceutbud gällande bland annat rekreation och folkhälsa. Det är

(29)

4 (5)

Yttrande

2013-01-17 rev.

angeläget att även regionalt ge Ekerö - med det mycket attraktiva läget nära Stockholms innerstad - en tydlig identitet som en kommun med många unika natur- och kulturmiljövärden. Det förtjänar även att påpekas att den unika landskapsbilden och öarnas levande areella näringar, har ett högt värde för de boende och yrkesverksamma i länet - men självfallet även för svenska besökare och gäster från hela världen i övrigt. Investeringsinsatserna inom tätortsbandet i Ekerö kommun utgör sammantaget den absolut viktigaste förutsättningen för dynam- iska effekter på den lokala utvecklingen.

Ekerö kommun är, i enlighet med hushållningsbestämmelserna i miljö- balken, i sin helhet av riksintresse för friluftsliv och turism. Till detta ska läggas det internationella intresset för de ovan nämnda världsarven i kommunen. Vår storstadsnära kommun är därför utifrån natur- och kulturmiljöperspektiv, attraktiv från en global synpunkt. Denna fokus- ering på kommunen står i skarp kontrast tilldenbegränsadetillgänglig- heten,somorsakasavden bristfälliga transportinfrastrukturen.

De nya tillfartslederna över Saltsjö-Mälarsnittet, med de kompletterade kapillära anslutningsvägarna kring Stockholm, är enligt RUFS 2010 mycket viktiga förutsättningar för en robust och långsiktigt hållbar regionförstoring. I regioner med en ökad rörlighet skapas fler arbets- och utbildningstillfällen för individen, vilket även gynnar näringslivet.

De socioekonomiska skillnaderna mellan olika delar av regionen kan överbryggas med bättre väg- och kollektivtrafikförbindelser. De boende i den tätortsnära glesbygden utgör med sin ofta höga utbildningsnivå, en mycket väsentlig arbetskrafttillgång för näringslivet i de regionala stadskärnorna - vilket ju är förutsättningen för att få en ändamålsenlig utveckling av regionen som helhet till stånd. Det är därför angeläget att den planerade breddningen av Ekerövägen och byggandet av Förbifart Stockholm (med stöd av Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2010-2021, respektive Nationell plan för Sverigestrans- portsystem 2010-2021) även fortsatt prioriteras mycket högt, bland annat i Stockholms läns landstings/TMR:s planering.

En mer realistisk bedömning av regionens tillväxt

Av RUFS 2010 framgår, om än bara indirekt, att de salderade siffer- angivelserna enbart ska tillämpas på länsnivå och inte på kommun- nivå (mot bakgrund av att beräkningen är en nedbrytning av grund- antaganden om befolkningen i regionen som helhet). Detta har inte hindrat att regionplanen ändock kommit att utgöra ett underlags- material i länet, gällande utveckling och tillväxt i kommunerna.

Kommunstyrelsenhariolikasammanhangunderstrukitattfleraregion- ala aktörer med betydande sektorsansvar, genom regionplanen dess- värre felaktigt bildat sig uppfattningen att Ekerö kommun år 2030 kommer att ha en befolkning om 26 000 invånare (Låg), respektive

(30)

5 (5)

Yttrande

2013-01-17 rev.

27 000 invånare (Hög)-trots att vi redan nu, vid årsskiftet 2012/2013 är omkring 26 200 Ekeröbor.

Ovan beskrivet sakförhållande kan ur Stockholms läns perspektiv, leda till felaktiga prioriteringar gällande användningen av statliga, regionala och kommunala ekonomiska tillgångar - exempelvis gällande insatser inom transportinfrastruktur, kollektivtrafik mm.

Peter Carpelan (M)

Kommunstyrelsens ordförande

(31)

Feministiskt initiativ Region Stockholm

Dnr LS 1103-0343

registrator.lsf@sll.se Stockholms läns landsting Tillväxt, miljö och regionplanering Box 22550 104 22 Stockholm Stockholm

2013-01-20

Svar på remiss Handlingsprogram Regionala stadskärnor

Synpunkter

Inledning

Feministiskt initiativ Region Stockholm anser att det är viktigt att arbeta för en utveckling av de regionala stadskärnor som nämns i handlingsprogrammet. Vi menar dock att åtta kärnor inte kan vara det slutgiltiga målet, utan ska ses som en början på en utveckling av regionen.

För att få välfungerande regionala stadkärnor krävs att de har en väl utvecklad kollektivtrafik, närliggande myndigheter och service, tillgång till kultur, organisationsliv och lokal handel. Det krävs även ekonomiskt tillgängliga hyresrätter och studentbostäder samt en ökad kontakt mellan de skolor och näringslivet som finns i området.

För att stadsdelarna ska kunna skapa egen identitet måste det finnas förutsättningar för att främja lokal kultur och handel. Därför måste utvecklingen av stadskärnorna göras i samråd med de boende i området och inte enbart med externa aktörer.

Feministiskt initiativ anser att det är viktigt att alltid ha ett feministiskt perspektiv på stadsplanering, eftersom att vardagslivet ser olika ut för kvinnor och män. Det är även viktigt att landstinget klarlägger och utreder vilka grupper som berörs av de angivna förslagen, och alltid gör uppföljningar och utvärderingar för att se hur de faller ut.

Utveckling av stadskärnor

Alla invånare i regionen, oberoende av stadsdel, ska ha närhet till samhällsservice och fungerande kollektivtrafik. Vi menar att samhällsresurserna ska planeras så att allt finns tillgängligt i närmiljön för de allra flesta; målsättningen är att även invånare utan bil ska ha 15 minuter till all grundläggande service. Det är en vision som vi har valt att kalla

”15 minuters-staden”.