Provläggning med spraymassa 6731 på Umeå flygplats 1993 samt uppföljningar 1994 och 1995

(1)

VT1 notat

Nr: 57-1996 Utgivningsår: 1996

Titel: PROVLÄGGNING MED SPRAYMASSA

6731 PÅ UMEÅ FLYGPLATS 1993 SAMT UPPFÖLJNINGAR 1994 OCH 1995

Författare: Ylva Edwards, Jane Salomonsson

Programområde: Vägteknik (Bindemedel/Broisolering/Vägmarkering) Projektnummer: 60053

Projektnamn: Vägmarkeringsmaterial - Laboratorieprovning Uppdragsgivare: Luftfartsverket Distribution: Begränsad div Väg- och transport-forskningsinstitutet ä

(2)

Förord

Projektet har utförts på uppdrag av Luftfartsverket.

Här refereras till laboratorieundersökningar utförda vid resursgruppen Binde-medel/Broisolering/Vägmarkering. Provningarna har utförts av Jane Salomonsson liksom fältprovning och uppföljningsarbete på Umeå flygplats.

Friktionsmätning i fält med friktionsmätbil har utförts under ansvar av Kent Gustafson och Per Centrell.

Linköping, oktober 1996

Ylva Edwards

(3)

(4)

Innehållsförteckning

1

2 2.1 2.2 2.3

3

3.1

3.2

3.3

3.4

4

5 Bilagor Orientering

Utläggning och fältprovning Beläggning

Utläggning av spraymassa Fältprovning och provtagning Laboratorieundersökning Trögerslitage

Stämpelbelastningsvärde

Vidhäftning Reflektans Uppföljningar 1994 och 1995 Kommentar VTI notat 57-1996

Sid

_ L O C O C D C O \ I C ) G ) O§ 01 11 12 13

(5)

(6)

1 Orientering

Provläggning med spraymassa har sedan 1990 utförts på ett flertal flygfält i Sverige:

1990 - Sundsvall-Härnösand, Norrköping, Landvetter

1991 - Karlstad, Arlanda

1992 - Jönköping

Provläggning och provtagning har i samtliga fall utförts i Luftfartsverkets regi. Massaprov och/eller borrkämor har tagits ut och tillsänts VTI för laboratorieprov-ning. Resultaten har redovisats till Luftfartsverket.

Avsikten med dessa undersökningar har varit att få en uppfattning om de aktuella spraymassaprodukternas funktionella egenskaper.

Provläggning på Umeå flygplats

1993 års provläggning har utförts på Umeå flygplats, med spraymassaprodukten 6731 från Cleanosol.

VTI har medverkat med observatör. Provtagning har utförts liksom fältprov-ning med avseende på reflektans och friktion. Laboratorieprovfältprov-ningen har omfattat slitageprovning enligt Tröger, stämpelbelastning, vidhäftning samt reflektansmät-ning.

Friktionsmätning i fält har dessutom utförts med friktionsmätbil (bilaga 5).

Uppföljningar

Under 1994 och 1995 har uppföljning skett på Umeå flygplats, med avrapporte-ring till Luftfartsverket (bilagoma 6 och 7).

Uppföljande friktionsmåtningar har utförts 1995 (bilaga 8).

(7)

2 Utläggning och fältprovning

2.1 Beläggning

Beläggningen på Umeå flygplats är av typ 100 MAB 16TS, lagd sommaren 1993. Vid utläggningen har en ny teknik använts; asfaltläggare med styrsystem kallat

"The Box" (figur 1).

Reflektor

Radiolänk '2 ..._.

Málsökande till boxen _{" (-} _totalstation

Figur 1 Skiss av asfaltläggare med styrsystem "The Box". (Ur Ny Teknik 1993:3 7)

2.2 Utläggning av spraymassa

Aktuell spraymassautläggning avser flygfältets rullbana (2000 meter), och har ut-förts under juli månad samt under månadsskiftet augusti/september, 1993.

Cirka 5 ton spraymassa, 6731 från Cleanosol, har lagts ut som centrumlinjer, sättningszonsmarkering och sättpunktsmarkering. (Total markerad yta cirka 1900 m2 med 2,5 kg/mz.) Övriga markeringar, såsom kantlinjer och tröskel-markering, har utförts med vägfärg. (Två centrumlinjer närmast punkt 14 har också utförts med vägfärg.)

Pulvermassan smälts vid 200-2100C och överförs sedan till trycktank vid samma temperatur. (Vid eventuella avbrott förvaras massan kvar i trycktanken).

Utläggningsarbetet startade under kvällen måndagen den 30/8, då varm massa levererades till flygplatsen. Utläggningen fortsatte sedan under resten av veckan.

VTIs medverkan omfattar dagarna 2-3.

Utläggningsarbetet utfördes under ständiga avbrottpå grund av pågående flyg-trafik och/eller i samband med regn. Uppgifter kring utläggningsarbetet har sam-manställts i bilaga 1A.

(8)

v _._.V.,.r.r_. _._. .; ;en

Figur 2 Utläggning av spraymassa 673] på Umeåflygfält.

2.3 Fältprovning och provtagning

I anslutning till utläggningsarbetet har temperaturmätning, fältprovning och prov-tagning av spraymassa utförts. Borrkärnor med spraymassa har även tagits upp för undersökning på laboratoriet.

Vid temperaturmätning i spraymassan har temperaturer kring 210°C registre-rats. Beläggningens yttemperatur har varierat mellan 18 och 20°C och registrerad lufttemperatur har legat mellan 11 och 14°C.

Prov har tagits ut på spraymassan efter 3 timmars uppvärmningstid. Massans temperatur var då 205°C. Även prov på pulvermassa har tagits ut.

Fältprovning har utförts med avseende på reflektans och friktion (på väl avsval-nad markering).

Friktion

Vid friktionsmätningar har friktionspendeln (Skid Resistance Tester (SRT) en-ligt TRRL) använts. Resultatanges i SRT-enheter och utgör ett medelvärde av minst fem enskilda mätvärden. Mätning utförs på våt markering.

Erhållna resultat varierar mellan 45 och 65 SRT-enheter (medelvärden).

I Vägverkets specifikationer enligt VÄG 94 anges friktionskravet 245 SRT-enheter. På övergångsställen är kravet 255.

_ Reflektans

Vid reflektansmätning har Hagner ljusmätare använts, varvid markeringen jäm-förs med ett referensprov. Y-faktorn (enligt CIE) anges.

Erhållna resultat ligger mellan 62 och 87 % (medelvärden).

I Vägverkets specifikationer enligt VÄG 94 anges funktionskravet _>_50 %.

(9)

Uppgifter i anslutning till provtagning och fältmätning har sammanställts i bilaga 1B. Aktuella provplatser framgår av bilaga 1C.

Erhållna fältprovningsresultat (friktion och reflektans) redovisas i tabell 3.

Figur 3 Friktionsmätning med SR T-pendeln

(10)

3 Laboratorie'undersökning

Laboratorieundersökning i enlighet med Vägverkets kravspecifikationer i VÄG 94 (dåvarande BYA 92, remissutgåva) har utförts för massaprov. Provningen om-fattar trögerslitage, stämpelbelastningsvärde, vidhäftning mot asfaltbetong samt reflektansbestämning. Aktuella borrkärnor har undersökts med avseende på trögerslitage och vidhäftningsegenskaper.

Prov på pulvermassa (cirka 40 kg ur "storsäck") har tagits ut, liksom prov i smält form från spraymassamaskinen (jfr. avsnitt 2.3).

Pulvermassan har smälts nerpå laboratoriet och blandats i en laboratorie-blandare (typ smältgryta), varefter prov tagits ut för hållbarhetsprovning (och ref-lektansmätning) enligt Vägverkets specifikationer. Hållbarhetsprovning innebär värmebehandling 6 timmar vid appliceringstemperatur, med efterföljande labora-torieprovning av trögerslitage före och efter artificiell åldring i vädersimulator, stämpelbelastning och vidhäftningsprovning. Värmebehandling av provet utförs för att simulera uppvärmning och förvaring av massan vid hög temperatur i sam-band med utläggning i fält. Artificiell åldring innebär 1000 timmar i Xenotest i enlighet med metod ISO 4892, med UV-bestrålning vid 25°C och 18 minuters "regn" varannan timme.

Massaprov från spraymassamaskinen har i jämförande syfte provats på mot-svarande sätt, men endast med avseende på trögerslitage och vidhäftning. Värme-behandlingen *utgår (då massan redan "värmebehandlats" 3 timmar i spraymassa-maskinen; jämför avsnitt 2.3). Artificiell åldring har inte heller utförts.

Borrkärnorna har undersökts med avseende på slitage och vidhäftning, för jämförelse med massaproven.

3.1 Trögerslitage

Trögerslitage har bestämts vid -10°C i överensstämmelse med metodik beskriven i VTI-Notat 31-93 (bilaga 2), motsvarande Vägverkets metodbeskrivning 587: 1993.

Prov har applicerats cirka 1,5 mm tjockt på marshallprovkropp, ABT4/B180. Provningen har utförts under 5 perioder. (Provning till 16 perioder har ej befunnits meningsfulltpå grund av slitage ner till beläggningen).

Erhållna resultat för pulvermassan uppgår till cirka 6 gram, både före och efter artificiell åldring. (För icke värmebehandlat prov är slitaget lägre, cirka 4 gram.)

För massaprov uttaget från spraymassamaskinen liksom för de aktuella borrkär-norna är trögerslitaget cirka 5 gram.

Enligt Vägverkets kravspecifikationer för spraymassa i VÄG 94 ska tröger-slitaget på icke åldrat material vara _<_ 3 gram och skillnaden i trögerslitage, före

och efter artificiell åldring, inte överstiga 1 gram.

Samtliga erhållna provningsresultat redovisas i tabell 1.

3.2 Stämpelbelastningsvärde

Stämpelbelastningsvärde har bestämts vid 20°C, i överensstämmelse med metodik beskriven i VTI-Notat 31-93 (bilaga 3), motsvarande Vägverkets

metodbeskriv-ning 586: 1993.

(11)

Erhållet stämpelbelastningsvärde för pulvermassa uppgår till 83 sekunder. För icke värmebehandlat prov ligger stämpelvärdet 16 sekunder lägre, vilket innebär att materialet förändrats något under värmebehandlingen (jfr. trögerslitaget).

För massaprov som tagits ut från spraymassamaskinen är stämpelbelastnings-värdet betydligt lägre (26 sekunder).

Enligt Vägverkets kravspecifikationer för spraymassa i VÄG 94 anges värden mellan 5 och 120 sekunder.

Den stora skillnaden i stämpelbelastningsvärde, mellan prov som tagits ut i pul-verform och prov som tagits ut från spraymassamaskinen, kan vara en indikation på varierande kvalitet hos materialet. Anledningen kan också vara att ett icke rep-resentativt prov erhållits vid uttagning av prov från "storsäck".

Erhållna resultat framgår av tabell 1.

Tabell 1 Trögerslitage och stämpelbelastningsvárde för massaprov 6 731 och borrkärnorfrån Umeåflygplats.

Massaprov Trögerslitage (g) Stämpelbelastningsvärde

efter 5 perioder (s)

icke åldrat prov åldrat prov Pulvermassa - före värmebehandling 3,7 67 (4,0 3,2 4,0) (69 65) - efter värmebehandling 6,4 6,5 83 (6,2 6,5 6,5) (8,0 4,1 7,5) (83 83) Massa från spraymassa- 5,4 26 maskin (5,5 5,8 5,0) (26 26) Borrkärnor Trögerslitage (g) icke åldrat prov

efter 5 perioder efter 16 perioder

märkn. 3 4,7 8,4

märkn. 4 4,1 9,4

märkn. 5 5,7 9,8

märkn. 6 4,0 8,3

märkn. 11 4,6 slitage ner till be-läggningen

märkn. 12 5,8

3.3 Vidhäftning

Vidhäftning mellan spraymassa och asfaltbetong har bestämts i överensstämmelse

med metodik beskriven i VTI Notat 31-93 (bilaga 4), motsvarande Vägverkets

metodbeskrivning 502: 1993. Provningen utförs vid rumstemperatur. Prov har applicerats cirka 1,5 mm på marshallprovkropp ABT16/B85.

Erhållna vidhäftningsresultat ligger kring 1,5 N/mm2 för massaproven.

(12)

Vidhäftningsprovning utförd på borrkärnor från flygfältet ger betydligt lägre re-sultat (0,6 N/mmz). Brott uppstår emellertid ej mellan markering och asfaltbelägg-ning utan i asfaltbeläggasfaltbelägg-ning. Den aktuella asfaltbeläggasfaltbelägg-ningen är nylagd, vilket kan vara en anledning till att nämnda brott uppstår vid förhållandevis låga krafter. (Asfaltbeläggningen har emellertid ej närmare analyserats på laboratoriet.)

Borrkärnor upptagna över en fog uppvisar också lågt resultat (0,4 N/mmz), med brott i själva fogen.

Enligt Vägverkets kravspecifikationer för spraymassa i VÄG 94 föreskrivs vid-häftning 2 1,3 N/mmz.

Erhållna resultat redovisas i tabell 2.

Tabell 2 Vidháftningsresultat för massaprov 6731 och borrkärnor från

Umeåflygplats.

Massaprov Vidhäftning Anmärkning

(N/mmz) Pulvermassa

- efter värmebehandling 1,4 Varierande brott (mot och i underlag (1,4 1,4 1,5) samt mellan lim och markering) Massa från spraymassa- 1,5 Varierande brott (mot och i underlag

maskin (1,6 1,4 1,4) samt mellan lim och markering)

Borrkärnor 0,6 Brott i underlag

märkn. 1, 2, 7, 8, 9 och (0,5 0,5 0,6 0,7 0,5 0,4) 10

märkn. E 0,4 Brott i underlag

(0,4 0,4)

3.4 Reflektans

Reflektans har uppmätts också på laboratoriet med Hagner ljusmätare. Markering-en jämförs med ett referMarkering-ensprov.

Prov (pulvermassa) som applicerats för trögerslitageprovning (1,5 mm på marshallprovkropp) har undersökts före och efter den artificiella åldringen. Erhåll-na resultat har jämförts med resultat från fältmätningen.

För icke åldrat prov är reflektansen 78 enheter i procent, men sjunker med cirka 20 enheter efter åldring. Motsvarande värde i fält ligger som nämnts (avsnitt 2.3) mellan 60 och 90 enheter. Enligt VÄG 94 föreskrivs minst värdet 50 %.

Samtliga resultat, också från fältmätningarna, redovisas i tabell 3.

(13)

Tabell 3 Reflektans 00hfrikti0nför spraymassa 6731.

Reflektans laboratoriet Reflektans fält Friktion fält Anmärkning (pulvermassa)

y-faktor enligt CIE y-faktor enligt CIE SRT-enheter

(%)

78 71 59 provplats 1

(79 78 77) (71 71 72) (52-64)

icke åldrat prov

58 77 45 provplats 2 (57 60 57) (76 77 77) (40-49) åldrat prov 62 52 provplats 3 (63 61 (48) (44-60) 87 65 prOVplats 4 (85 85 90) (60-68)

4 Uppföljningar 1994 och 1995

Uppföljningar av spraymassamarkeringen på Umeå flygplats har utförts i november 1994 och i september 1995. Visuell bedömning, friktionsmätning med SRT-pendel samt reflektansmätning (endast 1995) har ingått.

Uppföljande friktionsmätning med friktionsmätbil har utförts på flygplatsen i augusti 1995.

Erhållna resultat redovisas i bilagorna 6,7 och 8.

(14)

5 Kommentar

Spraymassa 6731 har undersökts med avseende på hållbarhetsegenskaper, friktion och reflektans i enlighet med Vägverkets kravspecifikationer.

I VÄG 94 föreligger följande krav med avseende på hållbarhet för spraymassa

(1,5 mm):

- Trögerslitage: 5 3 gram

- Åldringsbeständighet: 5 1 gram

(Skillnad i trögerslitage före och efter artificiell åldring i vädersimulator) o Stämpelbelastningsvärde: 5-120 sekunder

- Vidhäftning mot underlag (ABT16/B85): 2 1,3 N/mm2

Aktuell spraymassa 6731 uppfyller vid laboratorieprovning Vägverkets krav med avseende på stämpelbelastningsvärde och vidhäftning, men uppvisar högre trögerslitage. (Vid laboratorieprovning för certifiering av vägmarkeringsmassa en-ligt VÄG 94 avsnitt 9.5 skulle materialet således ej ha godkänts.)

För upptagna borrkärnor med markering erhålles högt trögerslitage och lågt vidhäftningsresultat (med brott i asfaltbeläggningen).

Uppmätt reflektans och friktion på nylagt material uppfyller Vägverkets krav. Vid friktionsmätning med hjälp av friktionsmätbil konstaterades emellertid att markeringens friktion är betydligt lägre än beläggningens.

Vid uppföljningarna 1994 och 1995 bedöms visuellt att skador i form av vid-häftningssläpp, slitage, tvärgående sprickor samt markeringsförlust över längs-gående fogar uppstått (bilagorna 6 och7).

Vid friktionsmätning med SRT-pendel erhålles godtagbara mätvärden, enligt

specifikationer och krav i VÄG 94 (bilagorna 6 och 7).

Vid friktionsmätning med friktionsmätbil (1995) konstateras

sammanfatt-ningsvis att friktionen jämfört med motsvarande mätning 1993 avsevärt förbättrats på banmarkering, men att detta till stor del beror på kraftigt slitage på markeringen (bilaga 8).

(15)

Bilaga 1 A

Uppgifter kring utläggningsarbete med spraymassa 6731 på Umeå flygplats, 30/8 - 3/9 1993.

TID

APPLICERINGSPLATS

ÖVRIGT

Dag 1 Centrumlinjer + pilar vid punkt 32 (totalt sex Arbetet avslutas ca

(måndag) stycken 22.00. Massa kvari

Övriga centrumlinjer applicerades under juli trycktanken. (utom de två sista vid punkt 14 som är

målade)

Dag 2 Samtliga sättningszonsmarkeringar vid Arbetet avslutas ca

(tisdag) punkt 32 22.00. Massa kvar i

trycktanken. Dag 3 Sättningszonsmarkeringar vid punkt 14 (alla Regn! Arbetet (onsdag) förutom en ett-stocksmarkering och en två- avslutas ca 18.00.

stocksmarkering) Massa kvar i

Påböriad sättpunktsmarkering vid punkt 14 trycktanken. Dag 4 Sättpunktsmarkering + sättningszons-marke- Avbrott under (torsdag) ringarna vid punkt 14 görs färdiga eftermiddagen pga

regn. Dag 5 Sättpunktsmarkeringen vid punkt 32 Allt klart (fredag) appliceras

Anm. Centrumlinje: (30m >< 0,45m)

Sättpunktsmarkeringar: 2 (8,4m >< 45m), "strippat"

Såttningszonsmarkeringar: (1,8m x 22,5m / stock), "strippat" (En, två eller tre stockar med åtta linjer i varje på vardera sidan om centrumlinjen.)

A=120 MM B=116.6 MM

Figur Detaljritning på "strippad" markering

(16)

Bilaga 1 B

Mät -oeh provtagningsplatser vid utläggning med spraymassa 6731 på Umeå flygplats, 30/8 - 3/9 1993. (jfr. bilaga 1C)

Prov- Temperatur (°C) Uppvärm- Reflektans- Provtagning plats *) gryta tank yta luft ningstid och

friktionsmät-ning utförd

1 18 12 ja

2 ' 197 18 >4 timmar ja b0rrkärn0r

-210 märkn. 1-4

3 applicerad under juli ja

4 194 14 >3 timmar ja 5 219 214 20 11 ja borrkärnOr märkn. 5-8 6 nej borrkärnor märkn. 9-12 E nej b0rrkärn0r märkn. E *) Provplats l Provplats 2 Provplats 3 Provplats 4 Provplats 5 Provplats 6 Provplats E

Första centrumlinjen efter målade tröskelmarkeringen vid

punkt (32).

Tre-stocks sättningszonsmarkeringen vid punkt (32). Östra fältet mittersta stocken, fjärde linjen från rullbanans mitt.

Tredje centrumlinjen från sista ett-stocks sättningszønsmarke-ringen vid punkt (32), mitt för utryckningsvägen. Centrum-linjen markerad i slutet av juli-93.

Sättpunktsmarkeringen vid punkt (14). Västra fältet mittersta stocken, fjärde linjen från rullbanans mitt.

Tre-stOCks sättningszønsmarkeringen vid punkt (14). Östra fältet mittersta stocken, fjärde linjen från rullbanans mitt. Andra två-stocks sättningszonsmarkeringen vid punkt (14). Stock närmast rullbanans mitt.

Tre-stocks sättningszonsmarkeringen vid punkt (32). Mittersta stocken, linje Över fog av bitumen (B 180) och emulsion.

(17)

VTI notat 57-1996 W N I k ul P uM vw :R ai : n u 50 SE OéI AU I S ÅH M I S H m R m / Ö '.T L'_ " ' ' ' 7 *3: M ' _ ;T I » 6 : : -11' ' ? _ _ _ . _A _ _ l i m ( J | _ I I _-o o -o' o: l -' 4-] x -9 rI J [i 5 o . .i .l *4 . . ' D :0 ' |-: 2 : :

h äm t a

s

__

'Li

-;a

gnu-

.z-:ei

j'

?m

V/

:I

MS

Å/

Pr

ova

/a

d;

'2,

I _ 4 ; _ Mm m m AV IR OS Kh m m 16 m SI RP PA I _ _ _ . -\ .-ä . . . 4 * I

5 L

_

r m o qu n/ m ! . 5 ?9 H: Ai." ' BY .A ._A __. __ __ -_L_ *_ U A_ N_ :n r * i 30 0 L 30 0 1: 14 :9 1 Du_ Y i

699 »39.

:A

W

?

_H

_-__

M{L

_-

__

_;

:"

Ä

Å.

:-_t

.-

_'

:1

§l

li

lr

»o

-_

1 A '-I' XX . . Bi1aga 1 C

(18)

Bi1aga 2 Sid 1 (8)

1993-03-16

TERMOPLASTISK VÄGMARKERINGSMASSA

Bestämning av slitage med Trögerapparat

Metodbeskrivningen är preliminär

(19)

Bilaga 2 Sid 2 (8)

Termoplastisk vägmarkeringsmassa

Bestämning av slitage med Trögerapparat Thermoplastic road marking materials

Determination of abrasion value using the Tröger apparatus

Orientering 1. 2. Sammanfattning 3. Utrustning 4. Provberedning 5. Provning 6 Beräkning

7. Precision, eventuell upprepning 8. Rapport

l. Orientering

Denna metod är avsedd för bestämning av slitageegenskaper hos termoplastisk vägmarkeringsmassa. Slitaget utförs i en s.k. Trögerapparat på massa uppgjuten i form eller på marshallprovkropp. Provningstemperaturen är -10°C.

2. Sammanfattning

Den uppvärmda, homogeniserade, termoplastiska vägmar-keringsmassan uppgjuts i speciell form eller på marshall-provkropp typ MAB 4T och tempereras vid -10°C under 15-20 timmar. Provkroppen spännes sedan fast i en Trögerappa-rat.

Slitaget utförs av ennålpistol som.drivs med tryckluft. Under provningens gång blåser luft (-10°C) kontinuerligt

över provkroppen.

Mängden bortslitet material registreras genom Vägning före och efter provning.

Normalt utförs provning på två helgjutna provkroppar

eller på tre applicerade marshallprovkroppar. 3. Utrustning

3.1 Trögerformar: stålring med ytterdiameter 105 mm, inner-diameter 101 mm och höjd 30 mm.

3.2 Plant underlag av stål.

3.3 Marshallprovkroppar (enligt MBB-l4, beläggningstyp MAB 4T), sågade till cirka 3 cm tjocklek.

3.4 _ Formar och skrapa i stål för applicering av massan på

marshallprovkropp (se figur 1). För konventionell massa ska erhållas skikttjockleken 3,0 mm, för spraymassa

1,5 mm.

(20)

3.5 3.6 3.7 3.8 3.9 3.10 3.11 3.12 3.13 3.14 .o 0 'o 0_{0 o} - 0.02.29.°g°o.o o O.. .-05 020:.:9m Ö

Bilaga 2

Sid 3 (8)

Utrustning för uppvärmning av termoplastmassan (se fi-gur 2).

1 l- färgburkar med fals, i aluminiumplåt.

Spatel eller annat lämpligt verktyg för omrörning i väg-markeringsmassan.

Neddelningsverktyg (vid behov), t ex hammare eller släg-ga.

Värmeskåp som kan inställas på temperaturer upp till cir-ka 220°C.

Frysskåp som kan inställas på temperaturer ner till cirka

-15°C.

Våg med minst noggrannheten 0,1 g.

Trögerapparat placerad i ett ljudisolerat skåp.

Princip-skiss, se figur 3.

Anordning för kontinuerlig tillförsel av kall luft

(-10°C). Exsickatorfett. ."p'lln .O 0 0.9. 000 00

Form (för 3 mm skikttjocklek) och skrapa för applicering av termoplastmassa på marshallprovkropp.

(21)

BHaga 2 Sid 4 (8) r_-W 0-- Omrörarmo'ror

_

_{2-_}

- / ermome er

1:

W Q

.1 q 4 Tempemfurgivare Glaskürl _- « :«

Temperatur-Burk H

_

.

/regulator

Vürmeman'rel'* x. _ Prov ' ' ;5: ;Å l' i . * Q; -N L. ...1 1, 0 2.00 h-u

Pigg: 2 _{Utrustning för uppvärmning av termoplastmassa.}

(22)

(23)

4. 4. 4 l .2 Bilaga 2 Sid 6 (8) Provberedning Neddelning av prov

Vägmarkeringsmassan neddelas vid behov med hjälp av ham-mare eller slägga. För att underlätta neddelningen kan provet nedkylas i t ex ett frysskåp minst ett par timmar

(gärna över natt) för att få en sprödare konsistens och sedan neddelas med hammare eller slägga i mindre bitar. Vid sådan neddelning ska skyddsglasögon användas. Provet kan övertäckas med t ex en tygduk för att förhindra att bitar flyger omkring vid neddelningen.

Efter avslutad neddelning tages slumpvis, på olika stäl-len från provets inre delar, bitar till en sammanlagd vikt av cirka 1,5 kg.

Uppvärmning och applicering

Provet placeras i en ll-plåtburk (3.6) för uppvärmning.

(Föruppvärmning kan ske i värmeskåp vid 150°C. Burken

övertäcks då med t ex folie, dock ej med tätslutande lock). Provburken placeras i termostatreglerad värme-mantel för uppvärmning till appliceringstemperatur under kontinuerlig omrörning. Provburken ska härvid vara över-täckt med folie. Lämplig omrörningshastighet är

100 varv/minut. Uppvärmningen från 150°C till

applice-ringstemperatur (normalt cirka 200°C) bör ej ta mer än cirka 1,5 timmar.

Då provet nått erforderlig temperatur och homogenisering

fylls en Trögerform (3.1) med massa upp till formens

kant. Formen ska vara placerad på ett med exsickatorfett insmort plant underlag av stål.

Alternativt utförs appliceringen på marshallprovkropp, med hjälp av form och skrapa (3.4). Form och skrapa ska vara uppvärmda till cirka 150-180°C. Formen ska vara insmord längs sin innerkant med exsickatorfett. Mar-shallprovkroppen ska vara ren, torr och placerad plant liggande med den sågade ytan uppåt. Den varma formen placeras över marshallprovkroppen, vägmarkeringsmassan gjuts upp och stryks av längs formens översida med hjälp av skrapan. Efter cirka 30 sekunder avlägsnas sedan formen medelst "vridning".

Provkroppen får efter appliceringen svalna till

rums-temperatur.

Konventionell massa appliceras 3 mm tjockt. Spraymassa appliceras 1,5 mm tjockt.

Normalt utförs provning på två alternativt tre

prov-kroppar.

Den provmängd som ska användas får upphettas endast en

gång.

(24)

5. Provning 5.1 5.2 5.3 6. Beräkning 7. Pricision, Bilaga 2 Sid 7 (8) Vägning, allmänt

Vägningarna görs med avläsning på 0,1 g. Invägning och körning i Trögerapparat

Provkroppen vägs in och spänns fast i Trögerapparaten.

Nålpistolens läge justeras så att avståndet mellan

nål-knippet och provkroppens överyta blir 5 mm.

Det roterande bordet med provkroppen igångsätts. Rota-tionshastigheten ska vara 30 varv per minut.

Dörren till det ljudisolerade skåpet stängs och

Tröger-apparaten startas.

Provkropparna köres 16 x 40 sekunder (lufttryck 500 kPa)

med 32 sekunders paus mellan varje period. Samtidigt

blå-ses kall luft (-10°C) kontinuerligt över provkroppen. Genom lämplig automatik kan start och stopp av Tröger-apparaten ske utan laborantens medverkan. Provkroppar med 1,5 mm spraymassa köres normalt 5 perioder.

Vägning

Då provningen avslutats tages provkroppen bort, borstas väl och väges.

Slitaget anges i gram och beräknas enligt följande:

där 3 mi

m3

slitaget i gram

vikt av ursprunglig provkropp i gram vikt av provkropp efter provning i gram

Slitaget anges på 0,1 g när.

Det aritmetiska medelvärdet beräknas. eventuell upprepning

Om den relativa avvikelsen mellan enskilt värde och me- 5 delvärde ej överstiger 0,5 g, för medelvärden mindre än

5,0 9, eller 10%, för medelvärden större än 0,5 g, godtas värdena.

Är skillnaden större provas ytterligare två provkroppar. Det aritmetiska medelvärdet av samtliga värden beräknas. Om den relativa avvikelsen mellan detta medelvärde och

något enskilt värde är större än 0,5 g respektive 10%

förkastas värdet och ett nytt medelvärde beräknas ur godtagna värden.

(25)

8. Rapport

Bilaga 2 Sid 8 (8)

Vid bestämning av slitaget ska provningsrapporten ge besked om

a) att provning utförts enligt denna metod,

b) typ av provkropp; helgjuten, 3 mm på marshallprovkropp' eller 1,5 mm på marshallprovkropp,

c) antal slitageperioder, d) provningstemperatur,

e) slitage, medelvärde OCh samtliga godtagna värden.

(26)

Bi1aga 3 Sid 1 (7) 1993-03-16 TERMOPLASTISK VÄGMARKERINGSMASSA Bestämning av stämpelbelastningsvärde Metodbeskrivningen är preliminär VTI notat 57-1996

(27)

Bilaga 3 Sid 2 (7)

Termoplastisk vägmarkeringsmassa Bestämning av stämpelbelastningsvärde Thenmoplastic road marking materials Determination of indentation value 1. Orientering 2. Sammanfattning 3. Utrustning 4. Provberedning 5. Provning 6 Beräkning

7. Precision, eventuell upprepning

8. Rapport

1. Orientering

Denna metod är avsedd för bestämning av stämpelbelast-ningsvärdet hos en termoplastisk vägmarkeringsmassa. Stämpelbelastningsvärdet är den tid i sekunder, som en

cylinder med basytan 1 cm? och på vilken kraften 515 N

verkar, behöver för att sjunka 10 mm vid en given tem-peratur.

Metoden bygger i huvudsak på DIN 1996, blad 13 "Prüfung

bituminöser Massen für Strassenbau und verwandte Gebiete. Eindruckversuch mit ebenem.Stempel .

2. Sammanfattning

Ett prov på den termoplastiska vägmarkeringsmassan upp-gjutes i formar till provkuber med 7 cm sida. Provkuberna tempereras med form i ett vattenbad.

En cylindrisk stämpel med 1 cm2 yta anbringas lodrätt mot

provytan och belastas med en kraft av 515 N. Stämpelns intryckningsdjup varierar med tiden och avläses med hjälp av en mätklocka.

Tiden för 10 mm intryckningsdjup registreras.

Normalt utföres bestämningar på två provkuber.

3. Utrustning

3.1 Stämpelbelastningsapparatur med provstämpel, mätklocka och vattenbad enligt DIN 1996, blad 13.

(28)

Bi1aga 3 Sid 3 (7)

Vikter

Höj- och sänkunordnini

Müfur

Fininsfüllning

vasfümpel

Vaf'renbad

Pigg: 1 _{Stämpelbelastningsapparatur, Viatest typ ETGI; ETG II.}

(29)

3.2

Bilaga 3 Sid 4 (7)

En stämpelbelastningsapparatur som uppfyller DIN 1996, blad 13, är Viatest från Ernst Otto Heise, Viatest Bau-maschinen und Fahrzeugwerk, D 7251 Weissach-Flacht. Denna utrustning är så konstruerad att provytan genom

stämpeln kan belastas med en total kraft av 515 i 1 N

lodrätt mot provytan. Belastningsaxeln bidrar med en kraft av 24,5 N och de vikter som påverkar provytan vid

varje mättillfälle ytterligare 490,5 N.

Provstämpeln består av en stålcylinder med plan bottenyta

på 100 mm? (motsvarande en diameter på 11,3 mm). Stäm-pelns mantel och bottenyta är finslipade.

Vattenbadets temperatur ska kunna regleras och hela

ut-rustningen ska placeras på ett plant underlag.

Kubisk stålform med inre kant 70 i 1 mm, bestående av

underläggsplatta och fästanordning (se figur 2).

0 "I

Füsfunor

Underläggs

Figr 2 Stålform med fästanordning.

(30)

.10

Figur 3

Bila a 3 Sid (7)

Utrustning för uppvärmning av termoplastmassan (se fi-gur 3).

1 l-"färgburkar" med fals, i aluminiumplåt. Tidur.

Glycerin, för infettning av stålform och underläggs-platta.

Verktyg för eventuell neddelning av prov, t ex hammare

eller Slägga. .

Lämpligt kärl, t ex av plåt, glas eller kartong att

upp-värma erforderlig provmängd i.

Verktyg, t ex en spatel, för ommörning av massan.

Värmeskåp som kan inställas på temperaturer upp till ca 200°C.

ha ---- Omro'rnrmofor -_{_} _. - / ermome erT 1' I! W Temperaturgivnre Glaskörl Temperatur-Burk H _ / regulator Vdrmemantel'* Prov _ o :.00

Utrustning för uppvärmning av termoplastmassai

(31)

Bilaga 3

Sid 6 (7)

Neddelning av prov.

Vägmarkeringsmassan neddelas vid behov med hjälp av

ham-mare eller Slägga. För att underlätta neddelningen kan

provet nedkylas i t ex ett frysskåp minst ett par timmar '

(gärna över natt) för att få en sprödare konsistens och sedan neddelas med hammare eller slägga i mindre bitar.

Vid sådan neddelning ska skyddsglasögon användas. Provet kan övertäckas med t ex en tygduk för att förhindra att

bitar flyger omkring vid neddelningen.

Efter avslutad neddelning tages slumpvis, på olika

stäl-len från provets inre delar, bitar till en sammanlagd

vikt av cirka 1,5 kg.

Uppvärmning och uppgjutning av provkuber.

Provet placeras i en 1 l-plåtburk (3.4) för uppvärmning.

(Föruppvärmning kan ske i värmeskåp vid 150°C. Burken

övertäcks då med t ex folie, dock ej med tätslutande lock). Provburken placeras i tenmostatreglerad värme-mantel för uppvärmning till appliceringstemperatur under kontinuerlig omrörning. Provburken ska härvid vara över-täckt med folie. Lämplig omrörningshastighet är

100 varv/minut. Uppvärmningen från 150°C till applice-ringstemperatur (normalt cirka 200°C) bör ej ta mer än

cirka 1,5 timmar.

Då provet nått erforderlig temperatur och homogenisering utförs uppgjutning i provkuber.

Den uppvärmda provmängden fördelas jämnt i formen (infet-tad med glycerin). Då provkuben svalnat något bearbetas

överytan försiktigt med t ex en spatel, så att den bildar

en liten upphöjning i mitten. Upphöjningen ska vara så stor att en plan yta bildas då provkuben svalnat helt.

Den provmängd som ska användas får upphettas endast en

gång.

Då provkuben antagit rumstemperatur tages den ur sin

form, vändes så att en sidoyta bildar bottenyta och spänns på detta sätt åter fast i formen. Det är då vik-tigt att provkuben får fullständigt stöd mot bottenplat-'

tan.

4. Provberedning 4.1

4.2

4.3 Temperering

Den i formen vända och väl fastspända provkuben placeras

därefter i vattenbadet och tempereras vid 20 : 0,5°C i

minst en timme (andra provningstemperaturer kan före-komma).

Normalt utföres bestämning på två provkuber.

(32)

Bilaga 3

Sid 7 (7)

Provkuben lägges under provstämpeln och totallasten

flyttas med hjälp av höj- och sänkanordningen nedåt tills den när provkubens yta på ett avstånd av cirka 20 mm från Den kraft som då påverkar provkroppen är 24,5 N.

Mäturet nollställes därefter med hjälp av fininställ-Genom långsam vridning på höj- och sänkarmen anbringas så den totala kraften på provkroppen (515 N) och tiduret

startas. Samtidigt vrides armen 2-3 varv så att lasten

Tiden för 10 mm nedsjunkning registreras.

Tiden för 10 mm nedsjunkning av stämpeln anges i sekunder för respektive provkub. Det aritmetiska medelvärdet

be-Om den relativa avvikelsen mellan enskilt värde och

me-delvärde ej Överstiger 5 3 för meme-delvärden mindre än

50 3, eller 10% för medelvärden större än 50 s godtas

Är skillnaden större provas ytterligare två provkuber.

Det aritmetiska medelvärdet av samtliga värden beräknas. Om den relativa avvikelsen mellan detta medelvärde och

något enskilt värde är större än 5 3 respektive 10%

för-kastas värdet och ett nytt medelvärde beräknas ur godtag-5. Provning

provkanten.

ningsskruven.

blir helt fri.

6. Beräkning

räknas.

7. Precision, eventuell upprepning

värdena.

na värden. 8. Rapport

Vid bestämning av stämpelbelastningsvärde ska provnings-rapporten ge besked om

a) att provningen utförts enligt denna metod, b) provstämpelns bottenyta,

c) den totala provbelastningen, d) provningstemperaturen,

e) tiden för 10 mm intryckning, medelvärde och samtliga godtagna värden.

(33)

Bi1aga 4 Sid 1 (8) 1993-03-16 Bilaga 3 TERMOPLASTISK VÃGMARKERINGSMASSA Bestämning av vidhäftning Metodbeskrivningen är preliminär VTI notat 57-1996

(34)

Bilaga 4

Sid 2 (8)

Termoplastisk vägmarkeringsmassa Bestämning av vidhäftning

Thermoplastic road marking materials. Determination of adhesion

value. l. Orientering 2. Sammanfattning 3. Utrustning 4. Provberedning 5. Provning 6. Beräkning

7. Precision, eventuell upprepning 8. Rapport

1. Orientering

Denna metod är avsedd för bestämning av vidhäftningen mellan termoplastisk vägmarkeringsmassa och asfalt-betong (eller annat underlag). Vidhäftningen är den kraft i N/mm2 som åtgår för att, vid vinkelrät

drag-ning med dragkraftsökdrag-ningen 200N/s, brott ska uppstå

mellan termoplastmassa och asfaltbetong.

Metoden bygger på en tysk provningsmetod (BAM, 1983)

för bestämning av en isolerings vidhäftning till be-tongunderlag.

2. Sammanfattning

Den uppvärmda, homogeniserade, termoplastiska

väg-markeringsmassan uppgjuts på marshaülprovkropp. En väldefinierad provyta erhålles genom försiktig

genomborrning ner till asfaltbetongen. En stålstämpel limmas sedan fast på provytan.

Vid provning dras så stålstämpeln loss med drag-kraftsökningen 200 N/s och dragkraften applicerad lodrätt mot provytan. En MTS-dragprovningsutrustning används t ex.

Dragkraften vid brott liksom typen av brott regi-streras.

Normalt utförs provning på två provkroppar.

(35)

Bilaga 4

Sid 3 (8)

3. Utrustning

3.1 Marshallprovkroppar (enligt MBB-l4, beläggningstyp

MAB 4T eller HAB 16T), sågade till cirka 3 cm tjocklek. 3.2 Formar och skrapa i stål för applicering av massa på

marshallprovkropp (se figur 1). För konventionell massa

-ska erhållas skikttjockleken 3,0 mm, för spraymassa

1,5 mm.

3.3 Stålstämlar med diameter 50 mm.

3.4 Epoxilim.(t ex Araldite AW 106 + HV 95a).

3.5 Stativ och hållare för fixering av provkroppen vid

provdragning (se figur 2).

3.6 MTS-dragprovningsutrustning eller motsvarande.

3.7 Utrustning för uppvärmning av termoplastmassa gse fi-gur 3).

3.8 Borrutrustning för utborrning av provyta.

3.9 Värmeskåp som kan inställas på temperaturer upp till 220°C.

3.10 1 l-"färgburkar" med fals, i aluminiumplåt.

3.11 Spatel eller annat lämpligt verktyg för omröring i väg-markeringsmassan.

3.12 Neddelningsverktyg (vid behov) t ex hammare eller

Slägga. ' 3.13 Exsickatorfett.

,,||||n|||1|LngII|I|mmm " 'I_{...0.0.0 0 O}- v '0 0 O ._{5.... v}|II '49.000 9 9 ° .0.9.0. .°o°o°o°0'0'0.s '. ° O. .0_{. o o.}0 0 0.0_{0 0.0 0.} *

_.0 ₀ _{00%0009 000 00}Ö O _0. ° 940.'30:0'0.°0:0:0:°:'O:o. '3:913'_{. ...maoosåäfzømt}

Figur 1. Form (för 3 mm skikttjocklek) och skrapa för app-licering av termoplastmassa på marshallprovkropp. VTI notat 57-1996

(36)

Bi1aâa 4 Sid 8 a *r m www: v va v a 0 O 0 0 -VTI notat 57-1996

(37)

B1°1a a 4 Sid 59(8) (___ñ --- Omrörormofor \ | / \ ®I \ I . \ -₌ - / ermome er 1: P _ Temperaturgivare Glaskdrl q Tempernfur-Burk H _. . /regulnfor Vdrmemnnfel _' ' ' Prov ä 0 (.00

Figgr 3. Utrustning för uppvärmning av termoplastmassa.

(38)

Bilaga 4

Sid 6 (8)

4. Provberedning

4.1 Neddelning av prov.

Vägmarkeringsmassan neddelas vid behov med hjälp av hammare eller Slägga. För att underlätta neddelningen

kan provet nedkylas i t ex ett frysskåp minst ett par timmar (gärna över natt) för att få en sprödare

kon-'sistens och sedan neddelas med hammare eller Slägga i

mindre bitar.

Vid sådan neddelning skall skyddsglasögon användas. Provet kan övertäckas med t ex en tygduk för att för-hindra att bitar flyger omkring vid neddelningen.

Efter avslutad neddelning tages slumpvis, på olika ställen från provets inre delar, bitar till en

sammanlagd vikt av cirka 1,5 kg. 4.2 Uppvärmning och applicering

Provet placeras i en ll-plåtburk (3.10) för upp-värmning. (Föruppvärmning kan ske i värmeskåp vid

150°C. Burken övertäcks då med t ex folie, dock ej med tätslutande lock.) Provburken placeras i termo-statreglerad värmemantel för uppvärmning till appli-ceringstemperatur under kontinuerlig omrörning. Prov-burken ska härvid vara övertäckt med folie. Lämplig

omrörningshastighet är 100 varv/minut. Uppvärmningen från 150°C till appliceringstemperatur (normalt cirka

200°C) bör ej ta mer än cirka 1,5 timmar.

Då provet nått erforderlig temperatur och

homogen-isering, utförs appliceringen på marshallprovkropp, med hjälp av form och skrapa (3.2).

Form.och skrapa ska vara uppvärmda till cirka 150-l80°C. Formen ska vara insmord längs sin innerkant med exsickatorfett. Marshallprovkroppen ska vara ren, torr och placerad plant liggande med den sågade ytan

uppåt.

Den varma formen placeras över marshallprovkroppen, vägmarkeringsmassan gjuts upp och stryks av längs formens översida med hjälp av Skrapan. Efter cirka 30 sekunder avlägsnas sedan formen medelst "vrid-ning".

Provkroppen får därefter svalna till rumstemperatur. Anm. Den provmängd som ska användas får upphettas endast

en gång.

(39)

Bilaga 4

Sid 7(8)

Då termoplastmassan på provkroppen antagit rumstemp-eratur borras en provyta försiktigt ut, mer till

as-faltbetongen (3.8)

En provstämpel (3.3) limmas därefter fast med epoxi-lim (3.4) som får härda.

Normalt utförs provning på tre provkroppar.

Provning

Provning utförs vid rumstemperatur.

Provkroppen fixeras (3.5) i dragprovningsutrustningen (3.6). Dragkraften anbringas sedan lodrätt mot prov-ytan och provdragningen utförs med dragkraftsökningen

ZOON/s tills brott uppstår.

Dragkraften i kN registreras vid brott. Typen av brott bedöms.

Beräkning

Dragkraften vid brott anges i N/mm2 och beräknas

en-ligt följande.

V= F x 9:81

A

Där V= vidhäftningen i N/mm?

F= registrerad dragkraft i kp vid brott

A= provytans area i mm2

Vidhäftningen anges på 0,01 N/mm2 när.

Det aritmetiska medelvärdet beräknas. Precision, eventuell upprepning

Om den relativa avvikelsen mellan enskilt värde och medelvärde ej överstiger 10% godtas värdena.

Är skillnaden större provas ytterligare två

prov-kroppar. Det aritmetiska medelvärdet av samtliga värden beräknas. Om den relativa avvikelsen mellan

detta medelvärde och något enskilt värde är större än

10% förkastas värdet och ett nytt medelvärde beräknas ur godtagna värden.

(40)

Bilaga 4

Sid 8 (8)

8. Rapport

Vid bestämning av vidhäftning ska provningsrapporten ge besked om

a) att provning utförts enligt denna metod,

'b) vägmarkeringsmassans skikttjocklek och typ av

prov-kropp; 3 mm på marshallprovkropp (HAB 16T), 1,5 mm på marshallprovkropp (HAB 16T) osv..,

c) provytans area, d) dragkraftsökningen, e) provningstemperaturen,

f) vidhäftning, medelvärde och samtliga godtagna vär-den.

(41)

4h)

_{Väg- och transport-} _- _{Bi 1a ga 5}

'forskningsinstitutet

_{S 1' d 1 (17)}

_{Sid 1 (3)}

VÄGTEKNIK

_1993-09-24

_{Dnr 680/93-55}

Kent Gustafson Nils-Erik Nyqvist LFV Teknik Norr Sundsvall-Härnösands flygplats 860 30 SÖRBERGE

Friktionsmätning på banmarkeringar på Umeå flygplats 1993-09-07

Friktionsmätning, avseende våtfriktion, har utförts på banmarkeringar vid Umeå flygplats 1993-09-07. Mätningen är utförd på nya markeringar av spray-plastic. Som en jämförelse har även en linje målad med färg medtagits i mätningen.

Friktionsmätningens utförande

Mätningarna har utförts med vägavdelningens friktionsmätbil av typ "SAAB Friction Tester" med regnr AJW 469. Mätdäcket var av typ "AERO" 4.00-8 med ett inre lufttryck av 0.7 MPa. Vattenfilmens tjocklek vid mätningarna har varit ca '1 mm. Huvuddelen av mätningarna är utförda i hastigheten ca 65 km/h, men några

mätningar är även gjorda i 95 resp 115 km/h.

Mätyta

Mätningarna omfattar två områden, se skiss i bilaga 15. Dels över centrumlinjen från 14 mot 32, från andra "markeringen", och dels över en av sättningslinjema vid 32. Mätning nummer 1-11 avser centrumlinjen. Den första markeringen är av färg och övriga av spray-plastic. Mätning 1 är 1000 m medan övriga är 100 eller 200 m långa. Mätning 12-14 avser sättningszonsmarkering som är målad med spray-plastic. Mätsträckornas numrering är utan betydelse.

VTI notat 57-1996

Postadress! Leveransadress/ Telefon! Telex/ Telefax/ Postgiro/

Postal address Delivery address Telephone Telex Telefax Postalgiro account

Statens väg- och transponforskningsinstitut Olaus Magnus väg 37 013-20 40 00 501 25 VTISGI S 013-14 14 36 598014

3-581 95 Linköping Linköping int +46 13 20 40 00 int +45 13 14 14 36 ;1114418111 90 40 40

(42)

dlb Bilaga 5 Väg- och transport- . _{S 1' d 2 (17)}

Iførskningsinstitutet

_{Sid 2 (3)}

vÄGTEKNIK _1993-09-24 _{Dnr 680/93-55} Kent Gustafson Resultat

Resultatet av resp. mätning redovisas i det följande med kommentarer. I bilaga 1-14 visas varje mätning bl a i diagramform. Bilagans nummer är densamma som mätningens nummer. Det ska poängteras att det kan vara svårt att i dessa hastigheter, särskilt de högre, träffa rätt på markeringen. I det/de fall linjen kan ha rnissats har detta angivits. Avslutningsvis sammanfattas mätningarna.

Mätning 1. Centrumlinjen 1000 m i 65 km/h. Mätupplösningen blir dålig vid en

lång körning som denna. Man kan dock se att markeringen har friktion ca 0,3 och

mellanliggande partier av beläggningsytan ca 0,6 - 0,8.

Mätning 2, 3. Centrumlinjen 100 m i 65 km/h. Markeringens friktion ca 0,30, se speciellt mätn.3.

Mätning 4, 5. Centrumlinjen 200 m i 65 km/h. Friktionen på markeringarna

varierar mellan 0,25 och 0,30. Ingen skillnad föreligger mellan den första linjen av

färg och de övriga av spray-plastic.

Mätning 6, 7, 8, 9. Centrumlinjen 200 m i 95 km/h. Friktionen på markeringarna varierar mellan ca 0,20 och 0,30. Något högre värden har registrerats i några fall men förmodligen har inte linjen träffats exakt i dessa fall.

Mätning 10, 11. Centrumlinjen 200 m i 115 km/h. Linjernas friktion är ca 0,15-0,20 i denna hastighet.

Mätning 12, 13, 14. Sättningslinje 100 m i 65 km/h. Mätning nr 12 är en "miss".

De två övriga mätningarna, 13 och 14, visar att friktionen är ca 0,30 på linjen.

Sammanfattande kommentarer

De redovisade mätningarna visar att friktionen på markeringarna av spray-plastic, och även av färg, är betydligt mycket lägre än på den ordinarie beläggningsytan. Resultatet från de olika mätningarna är mycket lika och kan sammanfattas enligt följande för de olika hastigheterna. Ingen skillnad föreligger mellan färg och spray-plastic.

VTI notat 57-1996

Postadress/ Leveransadress] Telefon! Telex/ Telefax/ Postgifo/

Postal address Delivery address Telephone Telex Telefax Postalgiro account

Statens våg- och transponforskningsinstitut Olaus Magnus väg 37 013-20 40 00 501 25 VT|SGI S 013-14 14 36 59801-1

8-581 95 Linköping Linköping int +46 13 20 40 00 int +46 13 14 14 36

(43)

db

_{Väg-och transport-}

_{31 lag3 5}

'forskningsinstitutet

5 1 d 3 (17)

VÄGTEKNIK

1993-09-24

Kent Gustafson 65 km/h: Markering, ca 0,25-0,3O 95 Markering, ca 0,20-0,30 Beläggning, ca 0,7-0,8 Beläggning, ca 0,7 115 km/h: Markering, ca 0,15-0,20 Beläggning, ca 0,6-0,7

Sid 3 (3)

Dnr 680/93-55

I samband med denna mätning utfördes även en fullständig mätning av rullbanans friktion och sammanfattningsvis gav denna resultatet en medelfriktion 0,77 i

65 km/h, 0,75 i 95 km/h och 0,64 i 130 km/h. Detta stämmer alltså väl Överens

med friktionen på beläggningen vid ovanstående mätning.

Gruppledare Vägunderhåll/Drift-Teknik Kopia : Christer Olsson, Lfv

Ylva Colldin, VTI

VTI notat 57-1996

Postadress!

Postal address Leveransadress/Delivery address Telefon]Telephone

Statens väg- och transpomorskningsinstitut

8-581 95 Linköping Olaus Magnus väg 37Linköping 013-20 40 00int +46 13 20 40 00

Telex/ Telex

501 25 VTISGI S

Telefax/ Postgiro]

Telefax Postalgiro account

013-141436 59801-1

int +46 13 14 14 36 int +46 13 20 40 40

(44)

BHagaES Sid11(17)

VTI MTG-92

F R I K T I 0 N s M Ä T N I N G

FUME_M01.0(

Län : AC

Väg nr : FÄRG

Mätplats : UMEÅ

Mätdatum : 1993-09-07 Mätning påbörjad : 19:30:10

avslutad : 19:31:05

Riktning : 14 32 Spårläge : M

Mätning nr : 1 Mätsträcka : 1 Förare : BJN

Våtmätning : 1.0 mm

Projektnummer :

-Temperatur Luft : 99.9 °C

Väg

:

99.9 °c

Väglag i spår : Torr barmark 1 cm på Torr barmark

Väglag övrigt : Förekomst av :

---Väderobservation : Halvklart

Kommentar :

-Mätningens längd : 1000 M

Friktion Medel : 0.55 Hastighet Medel : 66 km/h

Median : 0.57 Min : 65 km/h Min 15% : 0.40 Max : 66 km/h Max 85% : 0.65 FRI KT I ONSUÄRDE i 0 c u 0 c n o o s o 0 c c 0 c a o o n c o c c oc q o c c - c u n o - o a u o a c n . c o o n uo o oc - o o o o uc 0o o o n 0 c n g n g a u g c c o c o 0 o 0 o 0 c u c c c uo oc c o u - o c n o n a u0c o 0 u c a . u o g uug o c o a n c o oc o4 n n u o - n uu uu. .. - a c c c o c o a u - c c o . c o u q uoo 0 o n o c o o u uo o oo o c 0 o o

.--o-.co..c.oo o...oo-...q...oooo.o a .00.00. .--.---..-.... ...-- ...co-c...--.L . . o . . . - a c o u . u c. . . u o co o c o q . . . oo . n . o c

.-söo

'

860 T

1db0

(45)

BHagaES

Sid55(17)

VTI MTG-92

F R I K T I 0 N s M Ä T N I N G

FUME_M02.00]

Län : AC

Väg nr : FÄRG

Mätplats : UMEÅ

avslutad : 19:46:50

Projektnummer :

Väg

:

99.9 °c

---Väderobservation : Halvklart Kommentar :

Median : 0.53 Min : 64 km/h

Min 15% :

0.42 Max

:

65 km/h

Max 85% : 0.67 FRI KT I DNS UZSRDE

00 _0.00

.

_20.0

r

1 _40.0

,

_80.0

T

₁₆₀

VTI notat 57-1996

(46)

BHagaES

Sid(5(17)

VTI MTG-92 P R I K T I O N S M Ä T N I N G FUME_M03.0C

Län : AC

Väg nr : FÄRG

Mätplats : UMEÅ

avslutad : 19:49:09

Projektnummer :

Väg

:

99.9 °c

Väglag i spår : Torr barmark 1 cm på Torr barmark Väglag övrigt :

Förekomst av :

Min 15% : 0.34 Max : 65 km/h

Max 85% : 0.55

FRI KT I ONS UÄRDE 1 . 00 -1

0.00 '

20.0

40.0 '

60.0 ed]0

160

(47)

BHagaES

Sid'7(17)

VTI MTG-92 F R I K T I O N S M Ä T N I N G FUME_MO4.00l

Län : AC

Väg nr : FÄRG

Mätplats : UMEÅ

avslutad : 19:51:19

Mätning nr : l Mätsträcka : 4 _ Förare : BJN Våtmätning : 1.0 mm

Projektnummer :

-Temperatur Luft : 99.9 °C Väg : 99.9 °C

Min 15% :

0.31 Max

:

65 km/h

Max 85% : 0.59 FRI KT I DNS UÄRDE 0 I 1 1' I Y Y Y 0.00 40.0 80.0 iåo iéo 260 VTI notat 57-1996

(48)

BHagaES Sid23(17)

VTI MTG-92

Län : AC

Väg nr

FÄRG

Mätplats

Mätdatum : 1993-09-07 Mätning påbörjad :

avslutad °

Mätning nr : 1 Mätsträcka : 5 Förare

Projektnummer :

Väg

:

99.9 °c

Väglag i spår : Torr barmark 1 cm

-Mätningens längd 200 M

Friktion Medel : 0.53 Hastighet Medel

Median : 0.54 Min Min 15% : 0.33 Max Max 85% : 0.69 FRIKTIONSUÄRDE LOO-P R I K T I 0 N s M Ä T N I N G

FUME_M05.0C

UMEÅ

19:53:26 19:53:37 BJN på Torr barmark 64 km/h 64 km/h

65 km/h

200

VTI notat 57-1996

(49)

VTI MTG-92 BHagaES Sid53(17) F R I K T I 0 N s M Ä T N I N G

FUME_M06.001

Län : AC Väg nr Mätdatum : 1993-09-07 Riktning : 14 32 Mätning nr : l Mätsträcka Våtmätning : 1.0 mm Projektnummer : -Temperatur Luft 99.9 °C

Väg

99.9 °c

Torr barmark Väglag i spår : Väglag övrigt : Förekomst av Väderobservation Halvklart Kommentar : -Mätningens längd : 200 M Friktion Medel : 0.39 Median : 0.34 Min 15% : 0.25 Max 85% : 0.55 FRIKTIONSUÄRDE 1_nn_ FÄRG Mätplats Mätning påbörjad avslutad Spårläge : M : 6 Förare : 1 cm Hastighet Medel Min Max UMEÅ 20:03:05 20:03:13 BJN på Torr barmark 93 km/h 90 km/h 94 km/h

4d1)

VTI notat 57-1996

(50)

BHagaES

Sk110(17)

VTI MTG-92

F R I K T I 0 N s M Ä T N I N G

FUME_M07.04

Län : AC

Väg nr : FÄRG

Mätplats : UMEÅ

avslutad : 20:04:59

Projektnummer :

Väg : 99.9 °C

Median : 0.45 Min : 94 km/h Min 15% : 0.28 Max : 94 km/h Max 85% : 0.72 FRI KT I ONSUÄRDE LOU_

200

VTI notat 57-1996

(51)

BHagaES Süd 11(17)

VTI MTG-92 V P R I K T I O N S M Ä T N I N G FUME_M08.001

Län : AC

Väg nr : FÄRG

Mätplats : UMEÅ

avslutad : 20:06:28

Mätning nr : 1 Mätsträcka : 8 Förare : BJN Våtmätning : 1.0 mm

Projektnummer :

Förekomst av :

Kommentar :

Median : 0.52 Min : 94 km/h Min 15% : 0.30 Max : 94 km/h Max 85% : 0.73 FRIKTIONSUÄRDE

0.00 '

4d-0

'

8d.0

'

iéo

VTI notat 57-1996

(52)

BHagafS Ski 2(17)

VTI MTG-92

F R I K T I 0 N s M Ä T N I N G

FUME_M09.01

Län : AC

Väg nr : FÄRG

Mätplats : UMEÅ

avslutad : 20:08:05

Projektnummer :

Väg

:

99.9 °c

Väglag i spår : Torr barmark 1 cm på Torr barmark Väglag Övrigt : _____

Förekomst av :

Kommentar :

Median

:

0.38 Min

:

94 km/h

Min 15% : 0.24 Max : 94 km/h

Max 85% : 0.57

FRI KT I ONSUÄRDE

(53)

BHagafS Sid I3(17)

VTI MTG-92

'

F R I K T I 0 N s M Ä T N I N G

FUME_M10.001

Län : AC

Väg nr : FÄRG

Mätplats : UMEÅ

avslutad : 20:10:40

Projektnummer :

Förekomst av :

Kommentar :

Median : 0.36 Min : 115 km/h Min 15% : 0.22 Max : 115 km/h Max 85% : 0.62 FRIKTIONSUÄRDE

0.

0. 0.m3

_0.00

Y

_4d.0

1

_edge

.

_iåo

1

_iéo ₂₆₀

(54)

BHagaES

Sk114 U7)

VTI MTG-92

F R I K T I 0 N s M Ä T N I N G

FUME_M11.0

Län : AC Väg nr : FÄRG Mätplats : UMEÅ

avslutad : 20:12:44

Projektnummer :

Väg

:

99.9 °c

Förekomst av :

Median : 0.30 Min : 115 km/h Min 15% : 0.18 Max : 115 km/h Max 85% : 0.45 FRIKTIONSUÄRDE 1. O. 0. 0. 0.

(Lon

,

r

,

T

:

_iéo

_'

₂₆₀

VTI notat 57-1996

(55)

Bilaga 5

Sk115(17)

VTI MTG-92 F R I K T I O N S M Ä T N I N G FUME_M12.00

Län : AC

Väg nr : FÄRG

Mätplats : UMEÅ

avslutad : 20:22:03

Projektnummer :

Väg : 99.9 °C

Median : 0.74 Min : 65 km/h Min 15% : 0.64 Max : 66 km/h Max 85% : 0.78 FRI KT I ONSUÄRDE

0.

0.00 T

,

i

,

f

1 T

I

7

0.00 20-0

40.0

60.0

80.0 1610

VTI notat 57-1996

(56)

VTI MTG-92 BHagaES Sü116(17) F R I K T I 0 N s M Ä T N I N G

FUME_K13.0<

Län : AC Mätdatum : Riktning : Mätning nr Våtmätning Projektnummer : -Temperatur Väglag i spår : Väglag övrigt : Förekomst av : Väderobservation Kommentar Mätningens längd : Friktion Väg nr FÄRG Mätplats : 1993-09-07 Mätning påbörjad : avslutad ° 14 32 Spårläge : K : 1 Mätsträcka : 13 Förare : 1.0 mm Luft : 99.9 °C Väg 99.9 °C Torr barmark 1 cm Halvklart 100 M

Medel 0.63 Hastighet Medel

Median : 0.70 Min Min 15% : 0.33 Max Max 85% : 0.76 FRIKTIONSUÄRDE 20:23:18 20:23:23 BJN på Torr barmark

64 km/h

63 km/h

66 km/h VTI notat 57-1996

(57)

Büagafâ Süd 17(17)

VTI MTG-92

'

F R I K T I 0 N s M Ä T N I N G

FUME_K14.00

Län : AC

Väg nr : FÄRG

Mätplats : UMEÅ

avslutad : 20:24:29

Riktning : 14 32 Spårläge : K

Projektnummer :

Median : 0.69 Min : 65 km/h Min 15% : 0.37 Max : 66 km/h Max 85% : 0.76 FRI KT I DNS UÄRDE

0.

0. (LOU

_0.00

.

_20.0

,

r

_40.0

T

Y

_60.0

,

.

_80.0

.

₁₆₀

VTI notat 57-1996

(58)

Bilaga 6 Sid 1 (5)

1995-06-26

Mottagare: Luftfartsverket LFV Teknik

Att: Nils-Erik Nyqvist Box 53

190 45 STOCKHOLM ARLANDA

PROVLÄGGNING MED SPRAYMASSA 6731 PÄ UMEÅ

FLYGPLATS, 1993

- UPPFÖLJNING 1994

Avsändare: Ylva Colldin/Jane Salomonsson VTI

(59)

Bilaga 6 Sid 2 (5)

1 Orientering

Provläggning på Umeå flygplats har under sommaren 1993 utförts med spraymassaprodukten 6731 från Cleanosol.

VTI deltog med observatör. Provtagning utfördes liksom fältprovning med avseende på reflektans och friktion. Laboratorieprovningen omfattade slitageprovning med trögerapparat, stämpelbelastning, vidhäftning samt reflektansmätning. Friktionsmätning med friktionsbil utfördes dessutom (ansvarig Kent Gustafsson, VTI). Resultaten har redovisats i VTI notat 33-1994.

Under 1994 har uppföljning skett på Umeå flygplats med avseende på visuella förändringar samt friktionsmätning. Slutbedömning och slut-dokumentation kommer att ske under 1995.

2 Uppföljning och friktionsmätning i fält

Uppföljning av spraymassamarkeringen på Umeå flygplats har utförts i november 1994.

2.1 Visuell bedömning

Vid visuell bedömning har följande typer av förändringar eller skador noterats på ett flertal ställen:

0 vidhäftningssläpp i markeringslinjens mitt (figur 1), 0 slitageskador längs markeringslinjens kanter (figur 2), 0 tvärgående sprickor i markeringen (figur 3),

0 markeringsförlust över längsgående fogar (figur 4). Enligt

Luftfartsverkets personal har fogmassan här krupit upp och täckt

markeringen,

gulnad markering. Reflektansmätning utfördes ej på grund av blöt markering.

Vidare kan nämnas att på beställning från Luftfartsverket komplettering med spraymassa utförts på rullbanan; dvs trösklar och kantlinjer samt centrumlinjer närmast punkt 14. (Här var tidigare målat med färg.) Komplettering hade dessutom utförts på ett antal olika ställen i enlighet med upphandlingsgarantin.

2.2 Friktionsmätning

Friktionsmätning har utförts med friktionspendeln (Skid Resistance Tester (SRT) enligt TRRL). Erhållna mätvärden anges i SRT- enheter och utgör ett medelvärde av minstfem enskilda mätvärden. Mätning utförs på våt markering.

Erhållna resultat på Umeå flygplats varierar mellan 56 och 84. I Vägverkets specifikationer enligt BYA 92 (remissutgåva) liksom enligt Väg 94 anges friktionskravet till _>__45 SRT-enheter.

(60)

Bilaga 6

' Sid 3 (5)

Tabell Friktionsmämingför spraymassa 6731. Umeå flygplats 1993 och 1994

Friktion 1993 Friktion 1994 Anmärkning

fält fält

SRT- enheter SRT- enheter

59 56 provplats 1 (ny markering)

45 84 provplats 2

52 68 provplats 3 (ny markering)

65 84 provplats 4

3 Kommentar, fortsatt arbete

Uppmätt friktion på gammalt och nylagt material uppfyller aktuella krav enligt Vägverkets specifikationer. '

Under 1995 kommer ytterligare en uppföljning att ske, av spraymassa 6731 på Umeå flygplats, med Visuell bedömning av hållbarhet samt reflektans- och friktionsmätningar.

(61)

Bilaga 6 Sid 4 (5)

Figur 1 Vidháfmingssläpp i markeringslinjens mitt

Q . . . A , ,A nåligw-au- 'raw'çmnfp'øuç-ü

(62)

Bilaga 6 Sid 5 (5)

Figur 3 Tvärgâende sprickor i markeringen

Markeringingsförlust Över längsgående fog Figur 4

(63)

Bilaga 7 Sid 1 (6)

1996- 10-08

Mottagare: Luftfartsverket LFV Teknik

Att: Nils-Erik Nyqvist Box 53

190 45 STOCKHOLM ARLANDA

PROVLÄGGNING MED SPRAYMASSA 6731 PÅ UMEÅ

FLYGPLATS, 1993

- UPPFÖLJNING 1995

Avsändare: Ylva Colldin/Jane Salomonsson

VTI

(64)

Bilaga 7

Sid 2 (6)

1 Orientering

Provläggning på Umeå flygplats har under sommaren 1993 utförts med spraymassaprodukten 6731 från Cleanosol.

VTI deltog med observatör. Provtagning utfördes liksom fältprovning med avseende på reflektans och friktion. Laboratorieprovningen omfattade slitageprovning med trögerapparat, stämpelbelastning, vidhäftning samt reflektansmätning. Friktionsmätning med friktionsbil utfördes dessutom

(ansvarig Kent Gustafsson, VTI). Resultaten har redovisats i VTI Notat

33-1994.

Under 1994 har uppföljning skett på Umeå flygplats med avseende på visuella förändringar samt friktionsmätning.

Under 1995 har ytterligare en uppföljning skett med avseende på visuella förändringar samt friktionsmätning och reflektansmätning. Slutbedömning och dokumentation kommer att ske under 1995.

2 Uppföljning och fältmätning

Uppföljning samt friktions- och reflektansmätning av spraymassamarkeringen på Umeå flygplats har utförts i september 1995.

2.1 Visuell bedömning

Vid 1995-års visuella bedömning har samma typ av skador och förändringar noterats som vid tidigare bedömning:

0 vidhäftningssläpp i markeringslinjens mitt,

slitageskador längs markeringslinjens kanter.Vid vissa sättningszons-och sättpunktsmarkeringar har flera linjer nästan försvunnit,

tvärgående sprickor i markeringen,

markeringsförlust över längsgående fogar. Fogmassan har i vissa fall krupit upp och täckt markeringen,

0 gulnad markering. Reflektansmätning har utförts.

2.2 Friktionsmätning

Friktionsmätning har utförts med friktionspendeln (Skid Resistance Tester

(SRT) enligt TRRL). Erhållna mätvärden anges i SRT- enheter och utgör ett

medelvärde av minst fem enskilda mätvärden. Mätning utförs på våt markering. Erhållna resultat på Umeå flygplats varierar mellan 62 och 68

enheter. I Vägverkets specifikationer enligt VÄG 94 anges

friktionskravet till 2_45 SRT-enheter.

(65)

Bilaga 7 Sid 3 (6)

2.3 ReflektanSmätning

Vid reflektansmätning har Hagner ljusmätare använts, varvid markeringen jämförs med ett referensprov. Y-faktorn (enligt CIE) i procent anges.

Erhållna resultat varierar mellan 45 och 65 %-enheter. I Vägverkets specifikationer enligt VÄG 94 anges funktionskravet 2 50 % (0,50).

Samtliga resultat redovisas i tabell 2.

Tabell 1 Friktionsma'tningför spraymassa 6731. Umeå flygplats 1993, 1994 och 1995

Friktion 1993 Friktion 1994 Friktion 1995 Anmärkning

fält fält fält

SRT- enheter SRT- enheter SRT- enheter

59 56 provplats 1 (ny markering 1994) 45 84 65 provplats 2 52 68 62 provplats 3 (ny markering 1994) 65 84 68 provplats 4 49 63 provplats 5

Tabell 2 Reflektansmätning för Spraymassa 6731. Umeå flygplats 1993 och 1995

Reflektans 1993 Reflektans 1995 Anmärkning

fält fält

Y-faktor enligt CIE Y-faktor enligt CIE

(°/o) (°/o) 71 provplats 1 (ny markering 1994) 77 46 provplats 2 62 54 provplats 3 (ny markering 1994) 87 65 provplats 4 80 45 provplats 5

(66)

Bilaga 7 Sid 4 (6)

3 Kommentar, fortsatt arbete

Uppmätt friktion på gammalt och nylagt material uppfyller aktuella krav enligt

Vägverkets specifikationer i VÄG 94.

Motsvarande krav med avseende på reflektans är däremot inte uppfyllt på samtliga provplatser.

En slutdokumentation ska sammanställas. I dokumentationen kommer att. ingå tidigare redovisad laboratorieprovning, liksom samtliga besiktningar och fältmåtningar.