Hur synliggörs kränkningar och mobbning
i skolans verksamhet?
Rickard Malmstedt
Akademin för utbildning, kultur och Handledare Staffan Stranne Kommunikation
Pedagogik Examinator Mats Fagerberg
Examensarbete i lärarutbildningen
Innehållsförteckning 1. Inledning ... 2 Syfte ... 3 Forskningsfrågor ... 3 Begreppsdefinitioner ... 3 2. Litteratur/teoretisk bakgrund ... 4
3. Metod och forskningsetik ... 6
3.1 Metodologisk ansats ... 7 3.2 Datainsamlingsmetod ... 7 3.3 Urval ... 7 3.4 Forskningsetiska aspekter ... 7 3.5 Genomförande ... 8 3.6 Trovärdighet/Giltighet ... 8 4. Resultat... 9 5. Analys ...16 6. Diskussion ... 23 7. Sammanfattning ... 25 8. Nya forskningsfrågor ... 25 Referenser ... 26 Bilagor ... 27
1.
Inledning
Mobbing och kränkningar är ett mångfacetterat och ständigt aktuellt samhällsämne, då det genomsyrar hela samhällsstrukturen. Det sker på alla samhällsnivåer och i oändliga former samt antar ständigt nya skepnader. Undervisningsämnet
samhällskunskap reflekterar mobbing på ett strukturellt plan, exempelvis genom etnisk mobbing och hets mot folkgrupp, men även utifrån länders fattigdom och rikedom, eller genom individers trosuppfattning eller deras livsåskådning. Mobbing förekommer även på ett individuellt plan som inte återspeglas lika frekvent i
undervisningsämnet samhällskunskap. Den form av kränkningar som förekommer i vardagen på arbetsplatser och i skolor är likväl omfattande. Skolans personal samt elever och elevers föräldrar tampas ofta med mobbing och kränkningar och försöker ständigt hitta bra metoder för att kunna lösa dessa problem. Det tar ofta lång tid för en skola att hitta ett optimalt arbetssätt som fungerar, eftersom mobbingen ständigt antar nya former. (Ellmin 2008)
Under mina verksamma år som lärare och lärarstudent har jag arbetat mycket med elever i behov av särskilt stöd. Jag har varit verksam andraspråkslärare inom Sfi på komvuxnivå under sex år och har insett att det finns elever som behöver extra mycket stöd både när det gäller det språkliga och det sociala. Det är ofta en lång process för andraspråkseleverna som ofta inte ens har sitt förstaspråk intakt, eller någon
skolbakgrund över huvud taget. De blir dubbelt stigmatiserade i sin strävan att lära sig det svenska språket samtidigt som de svenska kulturkoderna ska internaliseras. Ofta handlar det här om elever utan några fysiska handikapp, men att den psykiska bördan ändå blir så stor så att eleverna inte mäktar med alla nya intryck. (Gibbons 2006)
Under mina Vfu-perioder i grundskolan har det framgått och varit mer synligt att mobbing och konflikter förekommer bland eleverna. Dessa kränkta och mobbade elever blir exkluderade av andra elever på skolan av olika skäl. På min partnerskola finns det en påtaglig mångfald och en bred integrering av elever. Jag har träffat både lärare och elever samt föräldrar som uttrycker behov av olika sorters stöttning. Det är en hård miljö på skolan och fall av mobbing och trakasserier finns dokumenterade. Därför krävs ett förebyggande och målinriktat åtgärdsarbete för att lösa dessa stora problem. Olika åtgärder har under åren satts in till gagn för utsatta elever.
Exempelvis finns det kamratstödjargrupper samt olika projekt för att stoppa mobbing, trakasserier och diskriminering på skolan. Det finns uppenbarligen olika anledningar till varför skolpersonalen behöver lösa mobbing och konflikter utifrån ett inkluderingsperspektiv(utifrån diskrimineringsgrunderna) med språklig, social
stöttning och kamratverksamhet. (Kolfjord 2009) Det är därför intressant för mig att göra en forskningsstudie inom ämnet mobbing och konflikter på grundskolan. Vilka normer och värderingar är det som gäller på skolan, förutom de styrdokument som skolverket tillhandahåller? Jag har valt att inrikta mig på att undersöka lärarnas individuella upplevelser och erfarenheter av konflikter och mobbing på skolan i mitt examensarbete. För att få en god hållbar utveckling och ett stabilt samhälle, behöver vi ta itu med mobbing och konfliktproblem som börjar tidigt i ett barns liv. Det kan sätta prägel på barnets fortsatta förutsättningar till att bli en ansvarstagande
medborgare med empati. Ur ett samhällsperspektiv är det viktigt med gemensamma värderingar och att sätta regler. Vilka signaler som skolan ger i trygghetsarbetet kan vara avgörande för elevens framtida motivation.Grundskolan måste hitta egna arbetsmodeller, strategier och verktyg för att lösa mobbing och konfliktproblem som fungerar utifrån den egna skolans konfliktproblematik. (Martinsson & Reimers 2008)
Syfte
Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka hur lärare upplever mobbing och kränkningar på skolan. Jag undersöker hur lärare och personal på skolan arbetar med det komplexa behovet av stöttning, konfliktlösning och likabehandlingsplan gällande den mobbing och diskriminering som förekommer på skolan. Jag har valt att göra sex intervjuer (se bilaga) med lärare och specialpedagogisk personal på skolan för att ta reda på om och hur skolan aktivt arbetar kring frågorna om mobbing och konfliktlösning.
Forskningsfrågor
Hur upplever skolans personal förekomsten av kränkningar och mobbing på skolan? Hur arbetar skolans personal med stöttning, konfliktlösning och
likabehandlingsplan? Hur synliggörs lärares olika upplevelser och erfarenheter av kränkningar och mobbing i skolans verksamhet? Vad sammanför och särskiljer mina informanters individuella upplevelser och erfarenheter av kränkningar och mobbing i skolan?
Begreppsdefinitioner
Det är viktigt att reda ut och hålla isär begreppen kring kränkande behandling av individ. Rätten till likabehandling är en grundläggande mänsklig rättighet. Alla elever ska ha samma rättigheter – oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. (Erdis 2011) På skolan har alla elever rätt att vistas utan någon form av kränkande behandling. Diskriminering är när en individ behandlas sämre än andra individer (särbehandlas) på osakliga grunder och att missgynnandet har något samband med de sju diskrimineringsgrunderna(se ovan). Diskriminering kan
exempelvis ske genom skolans regler eller rutiner. Diskriminering kan antingen vara direkt eller indirekt i sitt uttryck. Direkt diskriminering är när en elev missgynnas och att det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön eller ålder, om en pojke nekas inträde i ett visst gymnasieprogram för att det redan går så många pojkar på just det programmet som motivering. Genom att behandla alla lika utövas indirekt diskriminering. Att verka neutralt som lärare och behandla alla lika och att det missgynnar en elev i någon av de sju diskrimineringsgrunder jag har räknat upp ovan. Exempelvis om personalen på skolbespisningen serverar alla elever fläskkött oavsett en del elevers etniska eller religiösa skäl för att inte äta fläskkött i vissa kulturer. (Martinsson & Reimers 2008)
Trakasserier och kränkande behandling har gemensamt att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet av olika anledningar. Det kan vara fysiska (knuffar/slag) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosocial (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelande på olika webforum). Trakasserier är ett
uppträdande som kränker en elevs värdighet och har ett samband med de sju diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling är uppträdande när en elevs värdighet förminskas, men som inte har något samband med någon
diskrimineringsgrund. Exempelvis kan det vara att retas, säga elaka saker, frysa ut någon, knuffas eller rycka någon i håret. Mobbning är när en elev eller en grupp elever medvetet trakasserar, plågar och kränker en annan individ återkommande under en längre period. Det kan innebära att någon blir utsatt för rasistiska påhopp, homofobi eller att man blir hånad och förolämpad på olika sätt Det kan vara att man blir utsatt för trakasserier, hot, övergrepp eller att man blir utsatt för våld eller hot
om våld. Det är viktigt att också här poängtera att både skolpersonal och elever kan bli utsatta för och göra sig skyldiga till trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling. (Thors 2007)
Trygghetsplan är en likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Likabehandlingsplan är en plan hur man aktivt utifrån diskrimineringsgrunderna arbetar mot diskriminering och kränkande behandling på skolan.
Nolltoleransanmälan betyder att en skriftlig anmälan ska göras på en blankett som utförligt rapporterar ett tillbud av diskriminering eller kränkande behandling. Kamratstödjare är elever som på frivillig basis ställer upp och stöttar andra elever socialt och jobbar för en trivselorienterad skola fri från trakasserier och mobbing. Kamratstödjarna ska finnas för att ge skolans yngre elever trygghet. Preferens diskriminering är negativ särbehandling av en person på grund av personenes grupptillhörighet. Statisk diskriminering är generaliseringar om en grupps påstådda beteende som stigmatiserar enskilda individer. Strukturell diskriminering med ett intersektionellt beteende med en över och underordning som genomsyrar hela samhällets organisering och med en ojämlik fördelning av naturresurser med mera. Institutionell diskriminering som i särbehandling genom regelverk, normsystem och rutiner stigmatiserar individer. (Ellmin 2008)
Inkludering är att tillgodose alla elevers behov av en normalt fungerande och integrerad skolgång samt att eleven ska ses som en tillgång i klassrummet och i skolan oavsett elevens funktionsnedsättningar eller utifrån någon av de
diskrimineringsgrunder som jag räknat upp ovan. (Nilholm 2011)
Hållbar utveckling bygger på att utifrån skolans miljöaspekter tänka ekologiskt, ekonomiskt och socialt för att skapa ett bättre samhälle på lokal samt global nivå. Hållbar utveckling i skol och undervisningssammanhang betyder att
skolverksamheten ska bygga på en trygg och trivsam undervisnings och skolmiljö. För att det ska fungera krävs det en ömsesidig empati hos lärare och elever som bygger på respekt och goda värderingar utifrån skolans styrdokument som genererar en hållbar skolmiljö. (Erdis 2011)
2. Litteratur/teoretisk bakgrund
Tidigare vetenskaplig forskning på området mobbing och konflikter på skolor i
Sverige visar att från 1700-1900 talet hade man religiösa och moraliska övertoner. En Skollag introducerades och en auktoritär undervisning stod då i fokus. Eleverna var kuvade och föräldrarna var åsidosatta. Katederundervisning med typiskt
karaktäristiska drag som mekanisk memorering, rabbelkunskaper och passivisering rådde. Skolan hölls uppe genom en sträng auktoritet som höll konflikter nere. 1950-60 talet var det årtionde då skolagan avskaffades, dock fanns psykiska
bestraffningsåtgärder fortfarande kvar. Något öppnare konflikter men problemlösningen skedde på skolans villkor med kvarsittning, obs-klass, specialklasser och skoldaghem var vanligt. Föräldrarna stod som
informationsmottagare och åhörare. Under 1970 talet genomfördes SIA reformen och samlad skoldag som kom att generera ökat elev och föräldrainflytande. Det fanns ett öppet ökat elevmotstånd mot katederundervisningen. Föräldrar användes mer som samtalspartners i synen kring fostran av eleven. Öppnare konflikter, men fortfarande på skolans villkor. 1980 talet såg ett mer psykosocialt perspektiv på mobbing, där man betonade skolmiljöns betydelse och en ökad interaktion och kommunikation mellan lärare och elever. En öppnare och mer varierad konfliktlösning. 1990 talet såg
ett nytt skoluppdrag parallellt med kommunalisering och ökade besparingar. Större elevgrupper med minskade resurser för kompetensutveckling av lärare samtidigt som en byråkratisering av lärarrollen samt skolledningen skedde. Obalans av
lärarstyrning och elevinflytande. Lärarstyrningen var antingen för lös eller för hård. Därför var det svårt att engagera hårt pressade föräldrar i undervisningen och
skolans övergripande arbete. Konflikterna var mer öppna och destruktiva. 2000 talet såg en bristande individualisering och tilltagande byråkratisering. Bristande variation i metodik och undervisning. Större krav på mer myndighetsutövning samt prov och betygsystemet. Elever med psykiska och/eller sociala problem fick bristande stöd. Över lag var det mer öppna samt destruktiva konflikter. Modern kommunikations teknologi gör mobbing och konfliktproblemen större och mer komplexa eftersom elever nu kan bli utsatta för trakasserier dygnet runt. (Ellmin 2011)
Problematiken kring mobbing och hantering av mobbing i svenska skolor är mångfasetterad. Styrdokument ochlikabehandlingsplaner har avlöst varandra. Samtidigt har nya interna likabehandlingsplaner på skolnivå kommit och gått. Hur jobbar man med konflikthantering och likabehandlingsplaner, vad säger forskningen och hur har styrdokument kommit att utvecklas inom konflikthantering? Vilka individer är det som mobbar och vilka individer blir mobbade på skolan? Hur lärare förebygger och underlättar de konflikter och problem som uppstår och hur skolan och lärare arbetar med detta utifrån praktisk yrkesteori är ofta avgörande när det gäller att hantera konflikter. (Nilholm 2011) Det finns skollagar, förordningar och
styrdokument gällande dessa frågor om diskriminering, kränkningar samt anmälningsplikt. Därför är också viktigt att skolan skapar sin egen
likabehandlingsplan utifrån dessa lagar men framförallt utifrån de värderingar och visioner som skolan och personalen kan ställa sig bakom. (Erdis 2011)
Hur man arbetar aktivt med mobbing och konflikthantering i skolan kan se väldigt olika ut beroende av skolans värderingar och likabehandlingsplan. Vilka
arbetsmodeller och instrument man använder för att effektivisera arbetet med konflikthantering i skolan, är olika och modellerna och instrumenten omvärderas ständigt. Ellmin (2011)
Hur lärare förebygger diskriminering och mobbing blir därför en nyckel i skolans likabehandlingsarbete, det gäller speciellt i frågan om hur elever inkluderas på ett normalt sätt i undervisningen och i klassrummet.Ifrån att elever med behov av särskilt stöd har varit separerade från den normala undervisningen med få
specialpedagogiska resurser till förfogande så har det istället blivit tvärtom, att man måste integrera elever med funktionsnedsättningar till varje pris i klasserna och göra de så transparenta som möjligt i undervisningen med de rätta verktygen. Elever med behov av särskilt stöd måste ses som en tillgång i klassrummet och inte som en begränsning i undervisningen och i klassrumssituationer. (Nilholm 2011)
För att få med sig alla elever på lika villkor i undervisningen och i skolans verksamhet är det viktigt att personalen på skolan jobbar normkritiskt exempelvis mot
heteronormen och synen på att flickor ska ses som hjälplärare eller bromsklossar för stökiga pojkar och utifrån att pojkarna sätter villkoren. (Martinsson & Reimers 2008) Det varierar hur strukturerna bland eleverna ser ut när det gäller trakasserier,
kränkande behandling och mobbing. Det finns ett stort behov av att betrakta mobbing ur flera olika perspektiv och reda ut begreppen kring mobbing och se nya möjligheter och metoder för att kunna lösa problemen. (Frånberg 2011)
Hur man som skolpersonal kan relatera till barns upplevelser om mobbing, är också avgörande för hur man arbetar i förebyggande syfte. Det finns typiska mobbare och mobbingoffer och i varje grupp uppstår hierarkier som genererar att maktspelen blir destruktiva. Det kan sätta spår för livet, då barn fortsätter att ta rollen som mobbare och mobbingoffer. (Thors 2007)
Mobbare är sällan svaga, utan tvärtom har de ett bättre självförtroende än andra individer och är samtidigt aggressiva och saknar empati och oftast har de haft en dålig uppväxt med mycket våld hemma. Det typiska mobbingoffret är däremot ängsligt och har dåligt självförtroende och är ofta icke-aggressivt. (Olweus 1991) En metod som har stått sig stark i arbetet med att förebygga mobbing och konflikter på skolan är Olweusmetoden. Metoden bygger på att genom beröm och sanktioner, kombinerat med ett varmt vuxenengagemang skapa en gränssättning för eleverna. (Olweus 1991) När det gäller arbetet med konflikthantering på skolan är det vanligt att ha kamratstödjare som ett effektivt alternativ till att nå nolltolerans på skolan. Det är vanligt att elever i de lägre årskurserna känner sig hotade av elever i de högre årskurserna. Kamratstödjarna arbetar för ett tryggt och trevligt skolklimat och är ett viktigt komplement i likabehandlingsplanen. (Kolfjord 2009)
Aktuell forskning påvisar att nätmobbing har blivit mer utbredd och sofistikerad i samhället och på skolan. Över 10 procent av alla ungdomar på högstadiet är utsatta för mobbning på nätet. Den här formen av mobbning kan vara mer förödande än vanlig mobbning, då offret åtminstone får vara i fred hemma på kvällar och helger. Nu är offret utsatt dygnet runt istället. Den som utsätts för cybermobbning har därför ingen fristad. Kränkningar och mobbing pågår oavbrutet genom SMS eller sajter på Internet, där information ofta sprids oerhört snabbt och är problematisk att få bort. Dessutom är det ofta svårt att hitta förövare och skyldiga elever.Det kan handla om att någon elev skickar hotfulla sms eller mms, att någon hotar och trakasserar, skickar hotfulla bilder, sprider falska rykten via e-mail eller via inlägg på bloggar, chatforum, sidor eller hemsidor där en elev lagt upp en presentation av sig själv exempelvis Facebook. Mobbingen sker framförallt med sms och e-post eller i chattrum och på Facebook. Ofta handlar det om olika former av kränkningar eller trakasserier. Det finns kända exempel som Facebookgruppen ”Vi som hatar Stina Johansson”, som blev resultatet av en långvarig mobbning i skolan. När det gäller cybermobbning finns det en tydlig koppling till skolan, eftersom den brukar avta under sommarloven. Ofta är förövaren någon från samma skola. Det är enkelt att vara anonym på nätet. Det betyder i praktiken att en svagare elev kan mobba en starkare, det är inte vanligt vid annan mobbning på skolan. Upplösningen av gränser är tydlig vid cybermobbing eftersom elever tar sig större friheter och vågar vara mer djärva i handling och språk. (Slonje 2013)
3. Metod och forskningsetik
Jag har valt att genomföra forskningsstudien med en kvalitativ forskningsmetod. (Denscombe 2009) Den passar bäst då jag kommer att studera lärares upplevelser och erfarenheter kring konflikter och mobbing på en högstadieskola. Metoden utgår från den samhällsvetenskapliga traditionen som undersöker mänskliga relationer. Jag ska genom intervjuer söka mina informanters subjektiva upplevelser av
konflikter och mobbing och därigenom få en förståelse. Därför är det både de
individuella särskiljande nyanserna men även de generaliserande aspekterna som jag vill komma åt i informanternas syn på konflikter och mobbing på skolan. Där av blir det ett induktivt arbetssätt som är empiristyrt.
3.1 Metodologisk ansats
Jag har fokuserat på informanternas individuella uppfattningar och erfarenheter av konflikter och mobbing på skolan och försökt återge dessa erfarenheter så nära originalet som det bara var möjligt. På ett autentiskt och detaljerat sätt har jag
återskapat problematiken och komplexiteten i hur mina informanter upplever elevers konflikter och mobbing. (Denscombe 2009)
3.2 Datainsamlingsmetod
Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer av lärare där jag har konflikter och mobbing på skolan som tema, med informanternas upplevelser och erfarenheter av detta som fokus. (Denscombe 2009) Jag har låtit informanterna utveckla sina idéer och svar obehindrat kring intervjufrågorna utförligt och därigenom få en chans att redogöra och besvara ämnena i mina frågor. Där det var nödvändigt försökte jag ställa följfrågor som -Hur menar du? För att därigenom uppmuntra informanterna till att ge så uttömmande svar som det bara gick. Jag var flexibel när det gällde ämnenas och intervjufrågornas ordningsföljd men om det fanns anledning att styra upp eller vägleda intervjun gjorde jag det. Sedan transkriberade jag mitt
intervjumaterial, för att plocka fram det som stod ut och på så vis fick jag fram de karaktäristiska nyanserna i intervjuerna. Jag läste och lyssnade igenom intervjuerna flera gånger för att sakta men säkert tyda nyanserna och processa intervjumaterialet. (Stukát 2011)
3.3 Urval
Intervjuerna genomförde jag på en mellansvensk högstadieskola. Urvalet blev ett bekvämlighetsurval då informanterna passade bra in på forskningskriteriet för den undersökning som jag ville genomföra. Det var en bra spridning på informanternas ämneskompetenser, erfarenheter och åldrar vilket genererade en bra förutsättning och underlag för min forskningsstudie. Mina informanter rörde sig lyckligtvis i lite olika miljöer på skolan och jag har därför kunnat täcka många av skolans konflikt och mobbingmiljöer. Mina informanter var personal på högstadieskolan och bestod av fem kvinnor och en man som jobbade med eleverna utifrån olika yrkeskompetenser. En informant var kurator, en var idrottslärare, en var svenskalärare, en var special pedagog, en arbetade som skoldiakon/kamratstödjare och en var matematiklärare. Mina informanter var mellan åldrarna 30 till 55 år. (Denscombe 2009)
3.4 Forskningsetiska aspekter
Det är viktigt att beakta och delge mina informanter de forskningsetiska krav som karaktäriserar den vetenskapliga forskningen. (Vetenskapsrådet 2002) Jag har som forskande lärare försäkrat mig om att min forskning inriktat sig på väsentliga frågor, varit tillnytta och hållit en hög kvalitet. Det fanns även fyra mycket viktiga
forskningsetiska krav som jag som forskande lärare garanterade mina informanter om. Först var det informationskravet och därigenom min skyldighet att informera om studiens syfte. Där delgav jag villkoren för deltagandet och alla faktorer som kunde påverka deltagarens vilja att delta. Jag informerade om att deltagaren ställde upp på frivillig basis i min forskningsstudie. Jag talade om vad resultatet skulle användas till. Sedan hade jag samtyckeskravet där jag informerade att deltagarna genom fri vilja hade här rätt att bestämma om i vilken omfattning de skulle medverka (t.ex. om ljud eller bildupptagning fick ske). Jag informerade här om deltagarens rätt att
närsomhelst utan påtryckning och negativa följder kunna avbryta sin medverkan. Sedan hade jag konfidentialitetskravet där jag som forskande lärare förband mig att inte sprida etiskt känsliga uppgifter och att enskilda deltagare inte skulle kunna
identifieras av utomstående. Sist hade jag nyttjandekravet där jag tydliggjorde för informanten att mina insamlade uppgifter endast skulle användas i forsknings sammanhang. Här var jag tydlig med informationen om att forskningsuppgifterna skulle komma att användas som underlag i mitt examensarbete och att myndigheter inte fick använda sig av mina insamlade uppgifter. (Denscombe 2009)
3.5 Genomförande
Intervjuerna genomfördes i ett enskilt rum där informanterna i lugn och ro kunde besvara mina frågor. Intervjuerna bestod av tio öppna semistrukturerade frågor till informanterna. Urvalet av informanter bland lärare och personal var slumpmässigt och jag tillfrågade de lärare som fanns tillgängliga och ville ställa upp. Utifrån om det fanns fler än sex informanter att välja på prioriterade jag personal ur skolans
elevvårdsteam (som arbetar aktivt med likabehandlingsplanen och reviderar den) specialpedagogiska lärare(som undervisar elever med funktionsnedsättningar) samt ämneslärare (i den rangordningen). Jag klargjorde noggrant de forskningsetiska aspekter som jag tidigare nämnt här ovan för alla mina informanter och deras rättigheter i informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet innan intervjuerna och innan min studie sattes igång och
intervjuerna genomfördes. Jag mailade ett informationsbrev med en presentation av mitt forskningsarbete och syftet med undersökningen. Jag tillfrågade först rektorerna och skolledningen om tillstånd att genomföra min forskning med skolans personal, i ett förstamail (se bilaga). När jag sedan hade fått tillåtelse så skickade jag mitt följebrev till alla informanter, som innefattade de forskningsetiska principerna om informanternas rättigheter och skyldigheter samt mina skyldigheter att följa detta kontrakt(se bilaga). Informanterna fick i förväg läsa alla mina intervjufrågor, så att de kunde vara någorlunda förberedda på alla de komplexa frågor och den
begreppsförståelse som mina intervjufrågor innefattade. Jag genomförde mina intervjuer med ett digitalt fickminne och vi kunde sitta i sköna fåtöljer med ett litet bord mitt i mellan där det digitala fickminnet låg. Informanten hade fått ett utskrivet papper med alla frågor i förväg, där de även hade chans att göra stödanteckningar. Jag frågade informanten om de hade någon fråga angående min studie eller mina intervjufrågor innan jag startade intervjun. Intervjun genomfördes i ett svep och det tog ungefär 20-30 minuter per intervju. Jag genomförde alla sex intervjuer under tre dagar med två intervjuer per dag. Jag kunde därför transkribera mina färska
intervjuer omgående när jag kom hem efter arbetsdagen. Jag överförde
intervjufilerna till min laptop och kunde på så vis enkelt pausa och transkribera eftersom, det gjorde mina intervjuer lätt manövrerade. Jag fick mycket uttömmande och detaljerade intervjusvar, det genererade ett informationsrikt material att ösa ur när jag skulle transkribera, sammanställa, bearbeta och analysera mina resultat i min undersökning. (Denscombe 2009)
3.6 Trovärdighet/Giltighet
Min undersökning omfattade endast ett fåtal representanter ur hela personalstyrkan och dess olika upplevelser och erfarenheter av konflikter och mobbing. Därför kan min forskningsstudie inte ses som en allmängiltig studie för hur mobbing och
kränkningar synliggörs på den aktuella högstadieskolan. Den kan heller inte ses som en studie representativ studie för all den personal som jobbar på högstadiet där min studie genomfördes. Den kan snarare ses som ett utfall av fyra lärare och två personal ur elevhälsoteamets erfarenheter av mobbing på skolan. Jag genomförde mina
likabehandlingsplanen och det ger en större giltighet och en stadigare grund och trovärdighet i min intervjuundersökning.
4. Resultat
I resultatdelen återger jag och redovisar informanternas svar löpande. Jag kommer här att presentera informanternas svar fråga för fråga för att få en enklare helhetsbild i resultatdelen och för att bättre kunna analysera arbetet i min analysdel. Först
presenterar jag en fråga och sedan alla informanters svar på den frågan, och på så vis får jag en mer överskådlig bild av alla frågor och svar i min resultatdel. Härmed benämner jag också mina informanter med I1, I2, I3, I4, I5 och I6. Det gör jag av det enkla skälet att två av mina informanter inte jobbar som lärare utan arbetar i olika elevvårdsteam. Jag har gjort en blankrad mellan alla mina informanters svar för att enklare hålla isär deras svar. Jag har även valt att ta med några målande citat från mina informanter, för att bättre kunna illustrera stundens ingivelse i intervjuerna.
1. I vilken mån förekommer mobbning på skolan, enligt din uppfattning?
I1 framhåller ”Definitionen av mobbing är alltid svår, men jag är helt övertygad om att det förekommer mobbing på skolan”. I1 menar att mobbing både förekommer verbalt och troligtvis även via nätet, ett forum som skolan inte täcker och därför är det svårt att få en helhetsbild av vidden på nätmobbingen. Vidare säger I1 att det alltid dyker upp nya forum s0m man inte känner igen och menar att man kan vara anonym på nätet, via mobil och Facebook och andra forum där mobbingen sker. I2 konstaterar att det definitivt förekommer mobbing på skolan men att den mest handlar om triviala saker som hur tjejer klär sig och mode samt de senaste
teknikprylarna bland pojkarna och inte om hudfärg eller någon av de andra diskrimineringsgrunderna.
I3 menar att det sker i väldigt spridda områden. ”Utfrysning, grupper i klasser, av enskilda elever, kränkningar med hora och fitta, bög men det är inte mobbing!”. I3 menar att kränkningar är mest förekommande just nu och inte mobbing, utan att det är mer hot och våld som förekommer mellan personer i den mån det förekommer. I4 understryker ”I den mån som är ganska vanlig på en högstadieskola inbillar jag mig”. Här menar I4 att det traditionellt sett förekommer många fall av trakasserier på skolan men att det inte leder till mobbing i den bemärkelsen att det sker vid enskilda tillfällen och inte återkommande och att det sammantaget inte räknas som mobbing. I5 påpekar att det dagligen förekommer kommentarer som kan upplevas som
mobbing och kränkande men även att det är mycket skojbråk med slag och knuffar. I6 svarar ”Jag hoppas att det inte förekommer någon mobbing. Jag har ingen
uppfattning av att det sker någon mobbing. Det är mer små enskilda incidenter som är riktade mot enskilda elever under en längre tid”.
2. Hur upplever du mobbingen här på skolan?
I1 menar att det är sällan man ser direkta fall av mobbing och att den är svår att upptäcka, och påpekar att personalen på skolan är ganska lyhörd. ”Är det någon som slänger ur sig en kommentar som jag hör, så visar jag att det inte är ok!” I1 brukar kolla med både den som sa och den som fick kommentaren om det är ok, om det är något hon reagerar speciellt på i språket tar hon upp det direkt.
I2 svarar ”Det är lika mycket som tidigare, däremot har det ju blivit en mobbing som man inte ser!” I2 menar att om det förr var en mobbing som var mer öppen och synlig, har alla elever idag datorer och därför kan man mobbas dygnet runt på nätet via Facebook, exempelvis är svårare att säga ”jävla bögjävel” men att det är desto lättare att skriva det och skicka som ett meddelande! Det har gjort språket mycket råare, där man säger eller gör saker upplevs jobbigare och ryktet sprids fortare. I2 menar att du inte är fri från mobbarna när du lämnar skolan utan att den kliver in i ditt vardagsrum så att du blir påmind via all digital teknik. Den fysiska mobbingen finns absolut kvar enligt I2, killar är mer fysiska och kan slå ner någon elev, medan I2 upplever att det är mer utfrysning bland tjejer. Det ligger kvar mycket längre med tjejernas utfrysningsmetod och att det beror på vilka som är mest kompis med andra och vilka får mest uppmärksamhet samt vilka elever som håller ihop och driver! ”Mobbingsfrågan är lite av en temperatur på klimatet i skolan, hur beredd är man att ta i saker och ting och istället kunna lyfta upp värderingar!” Det handlar mer om vilka värderingar av mobbing som existerar på skolan och vilka signaler personalen tycker är okej mellan elever och personal enligt I2.
I3 påstår att hon de senaste åren har upplevt att eleverna har olika <vi emot de> konstellationer, som elever tampas emot, kränker och mobbar ut varandra. Att det är mobbning och kränkning på nätet som har tillkommit nu och i mobilen via sms och forum. ”Även rykten och det blir då ofta legender och en historia som inte ens är sann. Sen ger de sig på den här personen som de har hittat på en historia om. Ofta ett flertal personer mot en person upplever jag”. Sedan menar I3 att eftersom det är många nationaliteter på skolan existerar det även mobbing mellan
invandrareleverna. Enligt I3 är det somalierna som är slavar åt araberna medan irakier, kurder och romerna har kommit upp sig i rangordningen men att det också kan vara konflikter mellan klanerna bland somalierna. Vidare säger I3 att det dock är mindre konflikter mellan svenska barn och invandrare nu men att mobbingen på nätet är vanligare och att den ofta sker under helgen och att det påverkar
skolsituationen.
I4 konstaterar att skolan egentligen fungerar ganska bra, och att personalen faktiskt jobbar mycket med att få bort all mobbing som upptäcks på skolan. Det sker genom att det finns många starka lärare som reagerar och inte släpper förbi mobbing. Men samtidigt finns det många fall av mobbing som inte skolan upptäcker menar I4. I5 säger: ”Jag upplever inte att det är någon som är mobbad. Men vi har ju elever som har känt sig väldigt utsatta och mobbade, i varje fall. De har vi jobbat hårt med”.
I6 menar att det under vissa perioder är mycket konflikter som sker mer ute i korridorer där det inte finns vuxna närvarande. För varje ny elev som introduceras och kommer in i klassen och på skolan får eleverna börja om och hitta sina roller, och genom elevers rollsökande blir det också många nya konflikter enligt I6.
3. Vad finns det för konkreta åtgärdsprogram som skolan arbetar med för att ta itu med mobbing och konfliktproblem?
I1 konstaterar att det finns en nolltoleransblankett som ska fyllas i om det
förekommer någon form av kränkning eller konflikt. Det är läraren och eventuellt en elev som får fylla i blanketten och lämna den till mentorn. Där berättas kort vad som hänt och mentorn tar det med eleven, det kan även bli samtal hem och det kan gå
vidare med en uppföljning hos kuratorn och elevvårdsteamet med föräldrarna inkopplade. Uppföljning sker inom ett par veckor och om det är en elev som ofta förekommer i protokollen, då kan protokollen gå direkt till rektorn för vidare utredning menar I1.
I2 menar att det finns en likabehandlingsplan på skolan, men vet inte vad den innefattar och vill därför inte svara på den här frågan.
I3 säger att det inte finns några konkreta åtgärdsprogram utan att man försöker ta tag i problemet så fort det finns tid. ”Jag har jobbat med tre mobbningsärenden här på förmiddagen och skulle just börja på mitt fjärde!” I3 menar att man pratar med varje individ, dels den som har varit utsatt och den som mobbar eller kränkaren och sedan försöker man sammanföra dessa elever. Om inte det fungerar kontaktas
föräldrar och då sker det ett möte med en part i taget och sedan ett gemensamt möte. I4 framhåller att skolan har nolltoleransblanketter som lärare skriver i vid ett tillbud, om tillbudet är tillräckligt stort får mentorn blanketten och samtalar med de elever som är inblandade, sedan kontaktar mentorn hemmet och ofta pratar man med eleven och parterna direkt om det är ett mindre tillbud.
I5 påpekar att personalen jobbar efter likabehandlingsplanen och att den finns på det digitala forumet It´s learning och att personalen även jobbar utifrån dialoger med mentorer och personal som utvärderar mobbing och konfliktfallen.
I6 understryker att det är nolltoleransblanketter som fylls i när det sker incidenter. Läraren fyller i blanketten och ger den sedan till elevens mentor som i sin tur tar kontakt med eleven och elevens föräldrar för att reda ut konflikt eller mobbing situationen.
4. Hur ser likabehandlingsplanen på skolan ut, och vilka mål belyser den?
I1 menar att det är elev och hälsoteamet som arbetar fram likabehandlingsplanen och att den grundar sig i att man på skolan inte ska acceptera någon form av kränkande behandling utifrån diskrimineringsgrunderna och skolans styrdokument.
I2 säger ”Det kan jag inte uttala mig om eftersom det är första gången jag ser den! Min värld är…… att ju fler som är med och skapar den, desto bättre kan det bli!” I3 understryker att hon är dåligt påläst på likabehandlingsplanen, men menar att det finns mycket mer som lärare skulle kunna arbeta med i undervisningen inom
Samhällskunskapen, och att punkterna i diskrimineringsgrunderna är viktiga i det arbetet och att eleverna får ett större ansvar att vara pålästa om dessa grunder. I4 svarar ”Vår likabehandlingsplan är en mycket bra och klok plan, däremot står det kanske lite för mycket så att man inte kan orka med att följa allting”. I4 menar att det står väldigt lite om nätmobbing och den nya mediamobbingen och sådana trakasserier, men att personalen jobbar mycket för att eleverna ska må bra och trivas. I5 framhåller att likabehandlingsplanen ju är väldigt omfattande om vad som berör diskrimineringsgrunderna och trakasserier och att den i princip är kopierad ur diskrimineringslagen till punkt och pricka och skulle kunna förenklas avsevärt. I6 menar att dessa heter trygghetsplan, likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling och säger att de finns upplagda ute på skolans hemsida på It´s Learning.
5. Hur ofta revideras likabehandlingsplanen och varför?
I1 säger att likabehandlingsplanen revideras en gång årligen och att det exempelvis kommer upp nya ärenden som inte finns i den förra som blir vägvisande för nästa. I2 påstår sig inte ha någon koll på den och kan därför inte svara på frågan.I2 jobbar som kamratstödjare på kommunens alla grundskolor och det gymnasium som finns och är således inte insatt i alla skolors separata likabehandlingsplaner.
I3 menar att den revideras en gång om året i juni månad.
I4 svarar att likabehandlingsplanen ska revideras varje år men vet inte riktigt när. I5 konstaterar att den revideras en gång per år, och att det sker på höstlovet. I6 poängterar att den ska revideras varje år och att den reviderades slutet på förra läsåret.
6. Vilka parter är med om att skapa likabehandlingsplanen?
I1 konstaterar att det är elevhälsoteamet med specialpedagoger, kurator,
skolsköterska och rektor som jobbar med likabehandlingsplanen. I1 har varit med i ett antimobbingsteam och i kamratstödjarverksamhetsutbildningar där ett tryggt klimat på skolan har varit målet för hela verksamheten.
I2 säger sig inte vara insatt i hur likabehandlingsplanen skapas.
I3 påpekar att det är elevvårdsteamet med speciallärare, sjuksyster, kurator och rektor som skapar likabehandlingsplanen på skolan.
I4 menar att likabehandlingsplanen skapas och revideras av resursteamet.
I5 svarar elevhälsoteamet och att den ska vara så lättbegriplig som möjligt och nu är den kopierad från de nationella styrdokumenten och lagarna för diskriminering. I5 skulle vilja att föräldrar och elever lättare skulle kunna greppa den.
I6 poängterar att rektorerna i sista ledet gör formuleringarna, elevvårdsteamet med skolsköterskorna, kurator och specialpedagogerna går igenom punkterna och målen.
7. Hur jobbar du personligen för att stoppa mobbing på skolan?
I1 säger att det är viktigt att ta tag i konfliktsituationer som dyker upp. ”På lektionen ser man ju inte allt som sker, särskilt nu när eleven har I Pad´s, datorer och
mobiler”.
I2 menar att han jobbar mycket med korridorsarbete och försöker vara där eleverna oftast är som i korridorer och uppehållsrum samt ute på skolgården, på
uppehållsområdet på de här platserna där det kanske inte är många vuxna. I2 jobbar mycket med att bygga relation och relationen har jag till hjälp när jag aktivt ska förebygga mobbing! ”Att synliggöra varje elev med att gå fram och säga hej hur mår du? Och då kommer möjligheten för den som är ensam att bli sedd, och det kan räcka!” I2 träffar de här eleverna i mellanstadiet och här på högstadiet men även på gymnasiet. Det gör att I2 får ett längre perspektiv på dessa mobbade elever över tid.
I2 kan redan på mellanstadiet se konstellationer och vad som är på gång hit till
högstadiet. Medan I2 menar att lärare som jobbar här på skolan tänker att de har fyra år på sig och agerar utifrån det och på så vis släpper lärarna ansvaret efter skolan. I3 arbetar med att stoppa mobbningen dels i direkta möten med barn och ungdomar, och försöker vara ute i korridorer och på skolgården så mycket som möjligt. I3
kommenterar och säger att det inte är okej att kalla varandra diverse kränkande saker och menar att det är tjejerna som håller på med det här med kommentarer och
”taskigheter” medan killar kör mer med ”raka rör” och kan ”dra till någon på käften” och sedan gå.
I4 understryker att hon reagerar ofta och försöker lyfta de elever som är svaga och hålla nere de som är taskiga och håller på att mobba andra, trakasserier beror ofta på elever som har ett ovårdat språk.
I5 svarar att hon jobbar som en trygghetsfaktor i klassen och arbetar först med eleverna, mentorn och sedan föräldrarna och kuratorn.
I6 framhåller att det är genom att försöka få eleverna att samarbeta trots olikheter i nationalitet, språk och kultur.
8. Hur jobbar man med inkludering och hållbar utveckling för att lösa konflikter? I1 svarar att man arbetar med uppstartsaktiviteten i årkurs sex, då det är mycket samarbetsaktiviteter som ger trygghet i gruppen och mellan elever och personal. Speciellt menar I1 att det är viktigt att personal sitter med även i matsalen och äter pedagogiskt för att förhindra konflikter som uppstår.
I2 menar att istället för att inkludera, så tar man avstånd och exkluderar för att det blir så omständigt eftersom det inte finns någon som pratar om likabehandlingsplan eller hänvisar till det dokumentet. I2 menar vidare att det blir en pappersprodukt, sedan gör man något annat av den.
I3 vet inte säkert vad som menas med de begreppen och vill därför inte besvara frågan.
I4 understryker att personalen ibland har haft temadagar i inkludering och hållbar utveckling samt att det ligger nära styrdokumenten och läroplanerna.
I5 påpekar att skolan har specialpedagogiska resurser i klassrummet för att eleverna ska slippa bli utplockade, utan de ska finnas med i klassrummet som alla andra. I6 framhåller att det handlar om att man ska diskuttera och samarbeta med varandra, och inte bara jobba utifrån att eleverna får allt serverat. I6 talar om hur viktigt det är att alla elever får lära sig att samarbeta med alla i klassen och inte bara med bästisen.
9. Hur fungerar relationen med föräldrarna till dessa mobbade barn?
I1 menar att relationen till föräldrarna är viktig, en bra kontakt och nära samtal om det är någonting. När det gäller kontakten med och mellan föräldrar så menar I1 att det är väldigt olika med kontakten beroende på föräldrars bakgrund och nationalitet. I2 konstaterar att det inte går att säga något generellt, men har ibland varit med om att det har varit bra relationer mellan parterna och fall mellan föräldrar och med kontaktlärare och mentorer där kemin inte stämmer.
I3 svarar att föräldrarna kommer till skolan och samtalar med elevvårdsteamet som tillsammans med föräldrarna gör upp en plan för hur de ska lösa dessa problem. Teamet tar sedan kontakt med mobbaren/kränkaren och de träffas tillsammans. Mobbarens föräldrar har de oftast då pratat med tidigare.
I4 säger att mentorerna håller kontakten med föräldrarna under elevärendets gång. I5 framhåller att det har fungerat väldigt bra speciellt med kontrakt som har skrivits med eleverna och föräldrarna.
Enligt I6 är det ett mycket bra samarbete mellan föräldrarna till mobbade barn och skolan. Föräldrarna tar kontakt med skolan och vill reda ut saker som händer.
10. Hur fungerar relationen med mobbarnas föräldrar?
I1 konstaterar attdet ju händer att föräldrarna kallas till möten ibland, då är det känsliga ämnen. Det händer att lärare har ett möte med de drabbade elevernas
föräldrar om den parten vill vara med och går då igenom händelsen och försöker reda ut.
I2 svarar att det för några år sedan fanns ett elevvårdshälsoteam och på den tiden hade man lite bättre koll och kontakt med föräldrarna.
I3 menar att föräldrarna kommer till skolan och samtalar och gör upp en plan för hur skolan tillsammans med föräldrarna ska lösa dessa problem.
Enligt I4 är det väldigt sällan som de kallas till skolan i ett mobbingfall.
I5 framhåller att där eleven har blivit utsatt där har föräldrarna tagit kontakt och löst problemen och att skolan uppmuntrar föräldrar att ta kontakt med varandra
beroende på vilken slags mobbing det rör sig om.
I6 säger att föräldrarna till mobbarna kontaktas och får avtala en tid då de kommer till skolan för att med elevvårdsteamet reda ut vad som har hänt och vilka åtgärder som bör tas.
11. Finns det någon kontakt mellan de båda parternas föräldrar?
I1 understryker att det är väldigt beroende på hur föräldrar reagerar, samtidigt är det mycket beroende på vilken mentor eleverna har.
I2 påpekar attmånga elever ju kanske har skilda föräldrar eller om elever kommer från en annan kultur och därför ringer oftast inte föräldrar upp. Men mammor är bättre på att ta kontakt enligt I2 men då hänger det på att den enskilda föräldern är stark.
I3 menar att det är beroende på nationalitet, men det är inte vanligt att man ringer till varandra och ibland när det har hänt på helgen får I3 be föräldrarna kontakta varandra och inte vänta med det till skolan. I3 säger sig ha hört att i något enstaka fall att de inblandade ringer varandra och reder ut detta.
I4 konstaterar att skolan inte har några givna direktiv, men tror inte att föräldrarna tar kontakt med varandra.
I5 säger att skolan uppmuntrar föräldrar att ta kontakt med varandra beroende på vilken slags mobbing det rör sig om.
I6 framhåller att överhuvudtaget visar föräldrarna att de vill ha ett bra samarbete med skolan och blir därför ofta glada om I6 hör av sig angående att deras barn ofta slänger ur sig elaka kommentarer. Det har aldrig hänt att I6 behövt hålla något möte med båda parterna.
12. Vad skulle du vilja ändra med likabehandlingsplanen här på skolan? I1 konstaterar att hon inte skulle vilja ändra på något i likabehandlingsplanen.
I2 säger att det handlar lika mycket om värderingar som diskrimineringsgrunder, och skulle därför vilja se fler initierade värderingar som skolan ställer sig bakom.
I3 menar att hon skulle vilja ta bort det gröna korset som är namnet på skolans nolltoleransblankett för den inte har funkat, sedan skulle I3 vilja att man under en viss period arbetar med värderingsfrågor om vad skolan står för. ”Sedan skulle jag vilja ta bort kamratstödjarna. För vems skull har vi kamratstödjarna?”
I4 framhåller att hon skulle vilja göra likabehandlingsplanen lite mindre, och att det vore bra att diskutera saker i elevråd eller klassrådet.
I5 har inte sett någon likabehandlingsplan och kan därför inte svara på frågan. I6 påstår att likabehandlingsplanen är omfattande och tydlig samt att det genomgående finns förklaringar i den.
13. Vilka individer är det som mobbar och vilka individer är det som blir mobbade på skolan?
I1 säger: ”Sen tror jag kanske att det har blivit fler tjejer som mobbar och att de är nedvärderande mot varandra och kanske kommentarer och just kring utseendet och jag tror att det kanske mycket är tyst mobbing och kanske det här med utfrysningar”
I2 menar att den fysiska mobbingen sker bland pojkarna på skolgården, men att all annan mobbing sker via nätet och på mobilen och oftast bland tjejer.
I3 konstaterar att de barn och ungdomar som är mest utsatta nu är de som har en neuropsykiatrisk diagnos, samtidigt som de kan sticka ut väldigt mycket själva för att de inte förstår hur relationer fungerar, och hur illa man kan göra andra personer och det har en egen problematik. I3 menar att hon generaliserar lite också, men att dessa elever i varje fall får specialpedagogisk hjälp. I3 menar att personalen försöker stärka dessa elever med hur de ska klara sig utanför skolan och göra de redo för resten av livet. Vidare menar I3 att det är rätt många elever med autistiska symptom och ADHD-problematik och diagnoser samt invandrarelever som inte förstår de sociala koderna, utan kastar ur sig vad som helst är mycket problematiskt.
I4 understryker att de som mobbar är inte nöjda med sig själva och sätter sig därför på andra och att de kanske inte har en värdefull fritid samt att föräldrarna också kan ha dåliga mönster och det förs över på barnen.
Enligt I5 handlar det oftast grupptryck som gör att man utsätter individer och att det alltid finns en ledare som skickar fram sina underhuggare för att komma lindrigare undan.
I6 påstår att det inte förekommer någon mobbing på skolan, men att det kan förekomma konflikter och trakasserier. I6 menar att det finns elever, främst killar som agerar kungar. Med ord, attityd och blickar styr de sin omgivning. Elever kanske är rädda för att kungarna ska göra någonting. Hur kungar styr de andra vet I6 inte, men det är inte lika förekommande bland tjejerna. Det syns mer uppenbart när killar trakasserar.
14. Var på skolan sker oftast mobbingen, och varför?
I1 framhåller att mobbingen sällan sker i klassrummet utan på olika nätforum som exempelvis Ask.
I2 konstaterar att det sker där det finns få vuxna och även i ytterområdena, var går skolans gräns? I2 menar vidare att det handlar om att elever försöker göra det så osynligt som möjligt, överlag är tjejernas och kvinnornas mobbing mer sofistikerad eftersom de är smartare.
I3 säger att mobbing och kränkningar sker i idrottshallen i omklädningsrum och duschar, tidigare hängde mobbarna borta i C ingången, det berodde på att det var minst personal och folk där. ”Elever med invandrarbakgrund hänger mycket i A ingången och man vet inte vad de säger heller, men det är mycket högljutt”. I4 poängterar att den sker på många ställen på skolan exempelvis i klassrum, korridorer och på skolgården, men nätmobbingen har blivit desto större och där måste skolan sätta in åtgärder.
I5 svarar att det alltid sker när det inte finns vuxna med och i det dolda, i
korridorerna på fritiden och att det som inte sker på skoltid får ändå lösas på skoltid. I6 menar att det sker mobbing på facebook, instagram, twitter eller andra digitala forum. En form av mobbing är om eleven gör en uppdatering på facebook och är kompis med halva skolan och ingen reagerar eller gillar det.
5. Analys
Här sammanfattar och analyserar jag alla mina informanters svar på varje fråga och gör en analys över vad som sammanfaller och vad som särskiljer mina informanter. Jag återkopplar även analysen i svaret av varje fråga till mina fyra forskningsfrågor. 1. I vilken mån förekommer mobbning på skolan, enligt din uppfattning?
I fråga ett är de särskiljande åsikterna tydliga hos mina informanter. När det gäller definitionen av mobbing är det bara I1 och I2 som upplever att mobbing förekommer på skolan. Mina andra informanter menar att det är trakasserier och enskilda
incidenter som inte kan påvisas som mobbing eftersom det inte sker återkommande mot samma elev, där påvisar Thors (2007) att individuella värderingar krig
mobbning hos lärare och skolpersonal är avgörande för elevers trygghet och framtida skolgång. Det gör att mina informanters svar i intervjufråga ett går återknyta till min första forskningsfråga om hur skolans personal upplever förekomsten av kränkningar och mobbing på skolan. Anmärkningsvärt är att I1 är den enda av mina informanter
som går ut direkt i första frågan och menar att nätmobbing förekommer på skolan, och enligt Slonje (2013) har den anonyma nätmobbingen idag tagit över den
traditionella synliga verbala och fysiska mobbingen på grundskolan. I2 tar avstånd från att mobbingen på skolan berör diskrimineringsgrunderna. Annars är det flest särskiljande åsikter i fråga ett om vilken form av trakasserier som förekommer på skolan. Enligt I1 handlar det om osynlig mobbing via nätet. Enligt I2 handlar
mobbingen om triviala saker. Enligt I3 är det verbala kränkningar med hot och ibland våld men inte mobbing. Enligt I4 sker trakasserierna utan något mobbingmönster. I5 menar att det snarare handlar om trakasserier med fula kommentarer och skojbråk. I6 säger att mobbing absolut inte förekommer och menar att det istället handlar om små incidenter för att återkoppla till forskningsfråga fyra om vad som särskiljer och sammanför mina informanters individuella upplevelser och erfarenheter av
kränkningar och mobbing i skolan. Det är tydligt att I1 för ett resonemang i fråga ett om att det är svårt att få en helhetsbild av mobbingen på skolan. Mina informanter är väldigt säkra på hur mobbingen på skolan sker förutom I1 som har ett mycket större perspektiv på skolans verksamhet och därför innefattar nätmobbingen i fråga ett. 2. Hur upplever du mobbingen här på skolan?
I fråga två blir diskussionen vidare och mer komplex, när informanterna utvecklar sina upplevelser av mobbingen på skolan och även här påvisar svaren hos mina informanter ännu fler särskiljande bidrag av upplevelser och erfarenheter i enlighet med min första och fjärde forskningsfråga. I1 menar att det är svårt att se några direkta fall men att personalen aktivt arbetar tydligt och förebyggande för att stoppa kränkningar och mobbing för att återknyta till min andra forskningsfråga, och enligt Ellmin (2011) är aktiv konflikthantering en förutsättning för att skapa trygghet och en hållbar utveckling på skolan. I2 utvecklar här detaljrikt sina upplevelser kring hur mobbing förekommer på nätet och säger sammanfattningsvis att mobbingen idag sker mindre synligt och att personalen därför måste bli mer tydliga med värderingar kring osynlig mobbing som enligt Slonje (2013) gör att eleven i praktiken kan bli utsatt dygnet runt för nätmobbing utan personalens vetskap för att återkoppla till min andra forskningsfråga. I3 talar mer om konstellationer med vi emot de
grupperingar och inbördes hierarkier bland mobbarna där (Frånberg 2011) menar att det ofta förekommer många olika situationer som är social konstruerade utifrån regler och koder för social samvaro. I4 menar att skolan har en stark personal som jobbar aktivt för att förhindra mobbing, men att det har blivit svårare att upptäcka mobbing som Ellmin (2011) påvisar som en stark grund för bra konflikthantering i skolan ur ett hälsofrämjande perspektiv och att skolan arbetar aktivt även för att lösa osynlig mobbing i enlighet med min andra och tredje forskningsfråga. I5 menar att det inte förekommer mobbning trots att elever har känt sig utsatta och mobbade. I6 säger att elevers rollsökande i tonåren skapar konflikter och att mobbningen sker när vuxna inte är närvarande som enligt Thors (2007) är en indikator på att skolan
behöver sätta in extra resurser inom elevvård och kuratorstöd gällande både I5 och I6 svar där osunda maktrelationer mellan elever och mellan elever och lärare är tydliga i enlighet med min tredje forskningsfråga om hur lärares upplevelser av kränkningar och mobbing synliggörs i skolans verksamhet. Sammanfattningsvis så påvisar mina informanter i fråga två svårheten i att se och aktivt förebygga osynlig mobbing för att återkoppla till min andra forskningsfråga om hur personalen på skolan arbetar med stöttning konflikter och likabehandlingsplan.
3. Vad finns det för konkreta åtgärdsprogram som skolan arbetar med för att ta itu med mobbing och konfliktproblem?
Här finns det många gemensamma faktorer men ännu fler särskiljande bidrag av upplevelser och erfarenheter av vilken konflikthantering och vilka åtgärdsprogram som gäller för mina informanter för att återkoppla till min andra och fjärde
forskningsfråga. I1 visar tydligt sina kunskaper och färdigheter gällande det åtgärdsprogram som finns och dess ordning av förfarandet kring
nolltoleransblanketten som ska fyllas i och genomföras steg för steg med eleven. Det råder inga tvivel för I1 om vilka åtgärder som gäller eller i vilken ordning åtgärderna ska vidtas. I2 tar tydligt avstånd från den här frågan och visar tydligt sin osäkerhet på vad likabehandlingsplanen innehåller. I3 påstår att det inte finns några konkreta åtgärdsprogram utan att det enda som gäller är att försöka sammanföra parterna i konflikten och söka lösa situationen. I4 visar färdighet kring förfarandets gång med nolltoleransblanketten i ett mobbningsärende liksom I1 gjorde. I5 påpekar att allt finns att läsa på personalens internetbaserade forum It´s Learning och talar om nolltoleransblanketten men inte om ärendets gång i programmet. I6 framhåller likt I1 och I4 sin färdighet i kunskaperna kring ett mobbningsärendes gång i
nolltoleransblanketten och likabehandlingsplanen som enligt Ellmin (2011) är en handlingsplan som är rektorns och skolpersonalens särskilda ansvar och skyldighet att upprätta, genomföra och följa upp och utvärdera punkt för punkt enligt gällande grundskolans styrdokument (arbetsmiljölagen, brottsbalken, skollagen, läroplanen) i förebyggande syfte för att motverka kränkande behandling och mobbing på skolan. Mina informanter har därmed olika mycket vetskap och kunskap om hur
åtgärdsprogramet fungerar kring nolltoleransblanketten och ärendets gång i ett mobbingfall på skolan för att återknyta till min andra och tredje forskningsfråga och i förlängningen vad skolans styrdokument säger som enligt Erdis (2011) är en
skyldighet för grundskolans personal att känna till.
4. Hur ser likabehandlingsplanen på skolan ut, och vilka mål belyser den?
Här särskiljer sig mina informanters erfarenheter i mycket, för att återkoppla till min första och fjärde forskningsfråga. Det som sammanför några informanters svar är samstämmigheten om att likabehandlingsplanen är alltför omfattande och
svårbegriplig för föräldrar och elever i enlighet med min andra och tredje
forskningsfråga, där Kolfjord (2009) menar att ett tätt samarbete mellan skola, fritid och familj ska göra konflikthanteringen tydligare och mer lätthanterlig. I fråga fyra som hör ihop med fråga tre visar I1 liksom i fråga tre att det inte råder några tvivel om vilka mål som likabehandlingsplanen belyser enligt min andra forskningsfråga. I2 visar däremot föga insatthet och förståelse i likabehandlingsplanens mål, även det i enlighet med forskningsfråga två. I3 säger sig vara dåligt påläst på
likabehandlingsplanen men talar här om att målet istället skulle vara för lärare och specialpedagoger att ta upp likabehandlingsplanen och diskrimineringsgrunderna som en del i samhällskunskapsundervisningen för att eleverna bättre ska
internaliseras i målen för att återknyta till min andra och tredje forskningsfråga. I4 menar att likabehandlingsplanen är alltför omfattande och att nätmobbingen är för dåligt representerad samt att det övergripande målet i planen är trivsel. I5 reflekterar här över hur onödigt omfattande och i många fall även hur svårbegriplig
likabehandlingsplanen är. I5 menar liksom I4 att språket skulle kunna bearbetas och att målen skulle vara mer lättlästa. I6 hänvisar här till dokumenten som finns på It´s Learning. Sammanfattningsvis lyfter jag här återigen fram vikten av att skolans
personal ska vara insatta och medvetna om vad skolans styrdokument säger om kränkningar och mobbing och vara insatta i likabehandlingsplanen för att kunna räkna upp de övergripande mål som diskrimineringslagen belyser och som Erdis (2011) menar är skolpersonalens skyldighet att arbeta efter och en förutsättning i arbetet kring konflikthantering.
5. Hur ofta revideras likabehandlingsplanen och varför?
Åsikterna om när under läsåret som likabehandlingsplanen revideras går isär hos mina informanter och det beror således på att revideringstidpunkten har varit olika från år till år för att återkoppla till min andra och fjärde forskningsfråga. När det gäller anledningarna till att likabehandlingsplanen revideras visar I1 och I6 prov på att vara insatta i hur revideringsrutinerna fungerar och varför. Det är
anmärkningsvärt att I2 inte alls är insatt i likabehandlingsplanens innehåll eller hur den revideras. Förklaringen är enligt I2 att han jobbar som kamratstödjare på
kommunens alla grundskolor och gymnasium och således inte är insatt i alla skolors separata likabehandlingsplaner och när eller varför de revideras och det framgår tydligt av min intervju. I3, I4 och I5 vet däremot att likabehandlingsplanen revideras en gång per år och att den fortgående uppgraderas med ny information. Därmed skiljer sig mina informanters uppfattningar och åsikter mycket om när på läsåret och varför likabehandlingsplanen revideras, dock är alla informanter förutom I2 eniga om att likabehandlingsplanen revideras årligen i enlighet med Erdis (2011). Jag kopplar genomgående här informanternas svar till forskningsfråga två tre och fyra. 6. Vilka parter är med om att skapa likabehandlingsplanen?
Det finns flest gemensamma uppfattningar och erfarenheter hos mina informanter kring vilka parter som är med att skapa likabehandlingsplanen på skolan i enlighet med min fjärde forskningsfråga. I1 säger insiktsfullt att det är elevhälsoteamet med specialpedagoger, kurator, skolsköterska och rektor som jobbar med
likabehandlingsplanen. I2 hoppar härmed över alla frågor om likabehandlingsplanen för att återkoppla till min andra forskningsfråga. I övrigt finns det stor insikt om vilka parter som är med att skapa likabehandlingsplanen hos alla mina informanter. Det som sticker ut är att I4 kallar elevvårdsteamet för resursteamet men menar samma sak. Svaret är sammanfattningsvis för att återknyta till min andra forskningsfråga intressant att lyfta fram utifrån mina informanters insikt i vilka som ingår i
elevhälsoteamet som enligt Ellmin (2011) skapar likabehandlingsplanen.
7. Hur jobbar du personligen för att stoppa mobbning på skolan?
Här visar alla mina informanter upp målinriktade självbilder för ett aktivt
konflikthanteringsarbete för att stoppa mobbningen på skolan trots sina olikheter i konflikthanteringsmetoder i enlighet med forskningsfråga två. Därmed sammanfaller mina informanters bidrag till ett aktivt och målinriktat konflikthandteringsarbete på skolan som svar på forskningsfråga två tre och fyra. När det gäller att jämföra mina informanters erfarenheter finns det definitivt fler särskiljande bidrag. I1 tar upp problematiken med elevernas användande av datorer och telefoner på lektionstid och konstaterar att mobbing även kan ske på lektionstid utan att läraren vet om det som
enligt Slonje (2013) sammanfaller med dagens rådande problematik kring osynlig nätmobbing. I2 arbetar mycket aktivt ute på skolgården och i korridorerna för att bygga hållbara relationer till eleverna och mellan eleverna med kamratstödjande verksamhet som enligt Kolfjord (2009) är en av de absolut viktigaste och mest effektiva konflikthanteringsmetoderna i grundskolan. I3 arbetar aktivt med att stoppa mobbningen dels i direkta möten med barn och ungdomar, och försöker vara ute i korridorer och på skolgården så mycket som möjligt. I4 understryker att hon ofta reagerar och att trakasserier ofta beror på ett ovårdat språk hos elever.
I5 jobbar som en trygghetsfaktor i klassen som enligt Nilholm (2011) är
specialpedagogernas viktiga roll i klassrummet för att förhindra kränkningar och mobbing. I6 konstaterar att det är genom att försöka få eleverna att samarbeta trots olikheter i nationalitet, språk och kultur. I6 påstår ju tydligt att det inte förekommer någon mobbing på skolan men visar samtidigt i sina att hon svar har en
välfungerande och utvecklad konflikthanteringsmetod om det skulle förekomma någon forma av mobbing på skolan i enlighet med Martinsson & Reimers (2008) som menar att det är viktigt att ha ett ständigt normkritiskt perspektiv på rådande normer i skolan där elever och lärare uppmuntras att ifrågasätta traditionella normer i
skolans verksamhet. Sammanfattningsvis är det viktigt att personalen agerar aktivt och målinriktat på många olika plan och täcker upp olika miljöer för att kunna ringa in alla tänkbara synliga och osynliga mobbingzoner i skolan men även utanför skolan. Här återkopplar jag mestadels informanternas svar till forskningsfråga två och tre. 8. Hur jobbar man med inkludering och hållbar utveckling för att lösa konflikter? Här visar alla mina informanter förutom I3 att de har koll på vad begreppen betyder och påstår sig därigenom arbeta aktivt med konflikthantering och mobbing utifrån inkludering och hållbar utveckling för att återkoppla svaren till forskningsfråga två tre och fyra. Det gör ju även I3 trots att hon inte känner till vad inkludering och hållbar utveckling innefattar som begrepp så visar I3 genom intervjun en djup
förståelse av konflikthantering som svar på forskningsfråga två. Informanternas svar sammanfaller därför mycket trots att det skiljer sig åt i konflikthanteringsmetoder av inkludering och hållbar utveckling hos mina informanter för att återkoppla svaren till forskningsfråga tre och fyra. I1 svarar att man arbetar med uppstartsaktiviteten i årkurs sex, där det är mycket samarbetsaktiviteter som ger trygghet i gruppen och mellan elever och personal som enligt Kolfjord (2008) är viktigt för att skapa trygghet och trivsel som grund för konflikthantering. I2 menar att istället för att inkludera, tar man istället avstånd och exkluderar för att det blir så omständigt eftersom det inte finns någon i personalen som pratar aktivt om de olika diskrimineringsgrunderna i likabehandlingsplanens mål eller hänvisar till det dokumentet och menar vidare att det därför blir en pappersprodukt i hyllan som enligt Erdis (2011) ska vara en aktiv del av undervisningen enligt grundskolans styrdokument. I3 säger sig inte veta vad som menas med de begreppen. I4 understryker att personalen ibland har haft temadagar i inkludering och hållbar utveckling samt att det ligger nära
styrdokumenten och läroplanerna, helt enlig Erdis (2011) som genomgående tar upp inkludering och hållbar utveckling då det genomsyrar skolans alla styrdokument. I5 påpekar att det på skolan finns specialpedagogiska resurser i klassrummet så att eleverna ska slippa bli utplockade. Eleverna med funktionsnedsättning ska enligt I5 istället ses som en resurs i klassrummet som enligt Nilholm (2011) är en viktig förutsättning för inkludering och hållbar utveckling i specialpedagogisk verksamhet. I6 talar om vikten av att alla elever i klassen får lära sig att samarbeta över alla gränser och inte bara arbeta med bästisen. Sammanfattningsvis visar alla mina
informanter att de är aktivt insatta i begreppen trots att det skiljer sig åt vilka konflikthanteringsmetoder som används. Här återknyter jag genomgående mina informanters svar på begreppen till min andra tredje och fjärde forskningsfråga. 9. Hur fungerar relationen med föräldrarna till dessa mobbade barn?
Det framgår av mina informanters svar att kontakten och relationen med föräldrarna fungerar bra med reservation för I1 och I2 som menar att det inte går att säga något generellt som svar på min fjärde forskningsfråga. När det gäller kontakten med och mellan föräldrar så menar I1 att det är väldigt olika med kontakten beroende på föräldrars bakgrund och nationalitet. I2 har ibland varit med om att det har varit bra relationer mellan parterna men även fall mellan föräldrar och med kontaktlärare och mentorer där kemin inte stämmer, här visar båda exemplen I1 & I2 det som enligt Frånberg (2008) tyder på att mobbing är en social konstruktion som är beroende av kulturella normer och maktstrukturer som det kan vara svåra att bryta. Enligt I3 fungerar den bra och det finns en tydlig plan i skolan med föräldrakontakt vid konflikt och mobbningssituationer. I4 säger att mentorerna håller kontakten med föräldrarna under elevärendets gång. I5 framhåller att det har fungerat väldigt bra speciellt med kontrakt som har skrivits med eleverna och föräldrarna, I3, I4 och I5 har erfarenheter helt i enlighet med vad Erdis (2011) menar finns fastslaget i styrdokumenten för grundskolan. I6 påpekar att det är ett mycket bra samarbete mellan föräldrarna till mobbade barn och skolan. Föräldrarna tar kontakt med skolan och vill reda ut konflikter med kränkning och mobbing enligt Thors (2007) som förespråkar en bättre kontakt mellan skolan och hemmet, för att kunna skapa en bättre grundtrygghet hos barnen. Sammanfattningsvis så bär mina informanter på en mångfald erfarenheter av hur föräldrakontakten med de mobbade barnens föräldrar fungerar olika beroende på konfliktsituation, bakgrund och kultur som svar på min första, andra och tredje forskningsfråga.
10. Hur fungerar relationen med mobbarnas föräldrar?
Här sammanfaller mina informanters åsikter om att det är elevvårdsteamet som kallar mobbarnas föräldrar tills skolan, och att informanterna menar att det väldigt sällan sker som svar på min fjärde forskningsfråga. I1 konstaterar att det ju händer att lärare har ett möte med de mobbande elevernas föräldrar om den parten vill vara med och försöker då reda ut händelsen. I2 svarar att han för några år sedan jobbade i ett elevvårdshälsoteam på skolan och på den tiden hade man lite bättre koll och kontakt med föräldrarna. I3 menar att föräldrarna kommer till skolan och samtalar och gör upp en plan för hur elevvårdsteamet ska lösa mobbingproblem tillsammans med föräldrarna. Enligt I4 är det väldigt sällan som de kallas till skolan i ett
mobbingfall. I5 menar att skolan uppmuntrar föräldrar att ta kontakt med skolan och med varandra beroende på vilken slags mobbing det rör sig om. I6 säger att
föräldrarna till mobbarna kontaktas och får avtala en tid då de kommer till skolan för att med elevvårdsteamet reda ut vad som har hänt och vilka åtgärder som bör tas.
Sammanfattningsvis menar alla mina informanter liktEllmin (2011) att det är elevvårdsteamet som bör hålla kontakten med mobbarnas föräldrar i mobbing ärenden för att få en bättre struktur i arbetet som svar på forskningsfråga två.
