Halter och deposition av luftföroreningar: Förändring över Sverige från 2010 till 2020 i bidrag från Sverige, Europa och Internationell Sjöfart

METEOROLOGI Nr 147, 2011

Halter och deposition av

luftföroreningar

Förändring över Sverige från 2010 till 2020 i bidrag från

Sverige, Europa och Internationell Sjöfart

METEOROLOGI Nr 147, 2011

Halter och deposition av luftföroreningar

Förändring över Sverige från 2010 till 2020 i bidrag från Sverige, Europa och

Internationell Sjöfart

Förord

Denna undersökning har gjorts på uppdrag av Naturvårdsverket. Syftet har varit att genomföra geografiskt upplösta beräkningar av utsläpp, deposition och halter av valda luftföroreningar baserade på PRIMES utsläppsscenarier, samt scenarier där beslutade åtgärder som ska implementeras inom sjöfarten belyses. Förändringen mellan 2010 och 2020 studeras specifikt. Vi vill tacka Titus Kyrklund och Ulla Bertils med flera på Naturvårdsverket för värdefulla kommentarer och diskussioner.

Inom uppdraget rymdes förutom framtagandet av denna rapport även dataleveranser till Cecilia Akselsson (Lunds Universitet) och Jens Fölster (SLU). Mängden data som har producerats inom studien är stor, varför enbart ett urval presenteras i denna rapport. I Appendix, Tabell I, listas framtagen data med information om vad som levererats till ovanstående avnämare.

Sammanfattning

I denna studie presenteras nutid (2010) och förändring till framtid (2020) för ett emissionsscenario baserat på PRIMES energimodell och IMO-beslut för internationell sjöfart. Utifrån dessa

uppskattningar har modellberäkningar gjorts över nutid och förändring till 2020 för deposition av kväve och svavel, samt för lufthalter av sekundära inorganiska aerosoler (SIA; partiklar) och marknära ozon. Bidrag och förändring i detta bidrag till 2020 har presenterats för internationell sjöfart. Även Sveriges och övriga Europas bidrag till deposition i nutid och förändring till framtid har presenterats. Huvudresultaten i studien är:

 Landbaserade utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider, partiklar, kolmonoxid och volatila organiska ämnen förväntas minska i Europa såväl som i Sverige, medan utsläppen av ammoniak förväntas öka till 2020 i Europa.

 Internationell sjöfart förväntas minska sina utsläpp av svaveldioxid på grund av IMO-beslut, men förväntad ökning i trafiken medför ökade utsläpp av NOx.

 Såväl deposition som lufthalter fortsätter vara högst i södra Sverige.

 Utsläppsminskningarna till 2020 medför minskat nedfall av svavel och kväve i Sverige.  Bidraget till kvävedeposition från internationell sjöfart ökar i hela landet till 2020, övriga

bidrag minskar.

 Luftkvaliteten i regional bakgrundsluft i Sverige förbättras för såväl marknära ozon som för SIA.

 De högsta halterna av marknära ozon beräknas minska som en följd av utsläppsminskningar i Europa.

1

INLEDNING ... 1

1.1 Syfte ... 1

1.2 Bakgrund ... 1

2

METODIK ... 1

2.1 Emissionsscenarier ... 2

2.1.1 Emissionsscenarier baserade på PRIMES ... 2

2.1.2 Internationell sjöfart ... 2

2.2 Modellberäkningar ... 5

2.2.1 Beskrivning MATCH ... 5

2.2.2 Utvärdering av MATCH-Europa för 2003 ... 6

2.2.3 Beräkning av bidrag från utsläppskällor ... 7

3

RESULTAT OCH DISKUSSION ... 8

3.1 Utsläpp ... 8

3.2 Luftföroreningar med påverkan på växtlighet ... 8

3.2.1 Deposition av svavel ... 8

3.2.2 Deposition av kväve ... 12

3.2.3 AOT40 – Ackumulerad ozondos över 40 ppbv ... 15

3.3 Luftföroreningar med påverkan på hälsa ... 18

3.3.1 Partiklar – Sekundära inorganiska aerosoler ... 18

3.3.2 Marknära ozon ... 20

4

DISKUSSION OM OSÄKERHETER OCH FELKÄLLOR ... 23

5

SLUTSATSER ... 24

LISTA ÖVER FÖRKORTNINGAR ... 25

REFERENSER ... 26

1

1 Inledning

1.1 Syfte

Syftet med föreliggande studie har varit att genomföra geografiskt upplösta beräkningar av utsläpp, deposition och halter av valda luftföroreningar baserade på PRIMES utsläppsscenarier, samt scenarier där beslutade åtgärder som ska implementeras inom sjöfarten belyses.

1.2 Bakgrund

Ett viktigt komplement till mätningar för uppföljning av miljömålen ”Bara naturlig försurning”, ”Ingen övergödning”, och ”Frisk luft” är modellberäkningar för att kunna beskriva den geografiska fördelningen av deposition och halter för att kunna uppskatta överskridanden av kritisk belastning i valda naturmiljöer samt exponering av befolkningen. Modellberäkningar är även en förutsättning för att kunna göra prognoser och scenarier samt inkludera effekter av ett förändrat klimat.

Med MATCH-modellen kan högupplösta beräkningar av deposition av såväl försurande som övergödande ämnen, samt haltberäkningar av luftföroreningar göras. Dessutom kan de specifika bidragen från enskilda sektorer uppskattas samt tänkta åtgärdsscenarier simuleras där utsläppen ändras. I detta projekt används utsläppsdata baserade på PRIMES energiscenarier för att undersöka nuläge (2010) och förändring till framtid (2020), för jämförbarhet med ett reviderat

Göteborgsprotokoll.

I denna studie tas inte hänsyn till ändring i klimat mellan nutid och framtid. För detta är perspektivet för kortsiktigt1. Förändring i halter och deposition på grund av emissionsändringar och

klimatförändringar studeras inom forskningsprogrammet CLEO (Climate Change and Environmental Objectives; http://www.cleoresearch.se/), där tidsperspektivet är mer långsiktigt.

Här studeras istället enbart effekten av emissionsförändring. Samma tre meteorologiska år används för beräkningar av halter och deposition i nutid och i framtid, för att inte förändringen på grund av utsläpp ska skymmas av påverkan på halter och deposition av meteorologisk mellan-års-variation.

2 Metodik

Studien består av två huvuddelar

 Framställning av geografiskt upplösta emissionsdata för nutid och framtid  Modellberäkningar av utsläpp, transport, deposition och halter

Emissionsdata, för hela Europa, baseras på PRIMES (http://www.e3mlab.ntua.gr/e3mlab/) energiprognoser för 2020 och dessa är framtagna av IIASA (International Institute for Applied Systems Analysis). Emissionsdata för nutid och framtid bildas därpå genom omskalning av befintliga geografiskt fördelade data på sektors och nationell basis. Detta har utförts av EMEP (European Monitoring and Evaluation Programme; personlig kommunikation med Agnes Nyiri, EMEP). Den geografiska fördelningen av emissionsdata följer genomgående samma mönster i varje land och för varje sektor som i EMEPs emissionsdata, men totalemissionerna för länder i nutid och förändring fram till 2020 är konsistenta med IIASAs PRIMES-baserade emissioner.

IIASAs PRIMES-baserade emissionsscenarier innehåller inte information om internationell sjöfart. Nationell sjöfart finns däremot i PRIMES-scenariot. Bidraget från internationell sjöfart beräknades därför med annan metodik. Här används nya skattningar av emissionsfaktorer för 2020, baserat på

1

På 10 år (mellan nutid och framtid) är inte klimatförändringar statistiskt signifikanta, däremot skulle skillnader uppkomma på grund av meteorologisk variabilitet mellan olika år.

2

IMOs beslut (International Maritime Organisation) om svavelhalt i fartygsbränsle. Geografiskt fördelade sjöfartsemissioner för internationell sjöfart beräknas baserat på dessa i kombination med prognoser för förändring av trafikmängder.

Med den regionala spridningsmodellen MATCH utförs simuleringar på Europaskala (ca 50 km) av luftkvalitet och deposition för nutid och framtid, baserat på de framtagna utsläppsscenarierna. I beräkningarna kvantifieras:

 Nutid – deposition av kväve och excess-svavel (icke-havssaltssvavel), samt lufthalter av marknära O3 och PM-komponenten sekundära inorganiska aerosoler (SIA)

 Förändring till 2020 – deposition av kväve och excess-svavel, samt lufthalter av marknära O3 och SIA

För deposition av svavel och kväve kvantifieras bidrag i nutid och för framtidsscenariet 2020 för  Europeiskt (icke-svenskt) antropogent bidrag (inklusive nationell sjöfart)

 Internationell sjöfart

 Svenskt bidrag (inklusive nationell sjöfart).

För varje emissionsår (2010, 2020 samt för bidragsberäkningarna) beräknas halter och deposition för tre meteorologiska år (2003, 2007 och 2008). Samma tre meteorologiska år används i alla

emissionsscenariekörningarna för att särskilja effekten av emissionsförändringarna men ändå minska effekten av mellan-års-variation, vilken kan vara stor (Andersson m.fl. 2007), speciellt för deposition av kväve och svavel. Urvalet av meteorologiska år baserades på att uppnå en god representation av typisk mellan-års-variation samt att utvärderingen utfördes mot mätningar för året 2003.

Genom en efterbearbetning beräknades dessutom torrdepositionsflöde till olika naturtyper, t.ex. lövskog och barrskog.

Nedan följer en mer detaljerad beskrivning av hur resultaten togs fram. Första avsnittet beskriver framtagning av emissionsdata, och efterföljande avsnitt beskriver hur modellberäkningarna gjordes. I det senare avsnittet ingår även en utvärdering av modellens kvalitet.

2.1 Emissionsscenarier

2.1.1 Emissionsscenarier

baserade på PRIMES

Som grund för spridningsberäkningarna har emissionsscenarier från PRIMES-modellen använts (the PRIMES energy system model; http://www.e3mlab.ntua.gr/manuals/PRIMsd.pdf). PRIMES är en modell som används inom EU för prognoser, scenarier inom energiområdet. Modellen simulerar en marknad i jämvikt mellan efterfrågan och tillgång på energi inom EU. Modellen fokuserar på marknadsrelaterade mekanismer som påverkar utvecklingen av efterfrågan och tillgång. PRIMES används för scenarier fram till år 2030.

IIASA har med hjälp av PRIMES-modellen tagit fram en rad emissionsscenarier. De scenarier som använts för denna studie kallas ”PRIMES_BL2009_2010”, samt ”PRIMES_BL2009_2020” i IIASA:s databaser. Scenarierna bygger, som namnen antyder, på basåret 2009 och har sedan projicerats framåt med hjälp av PRIMES-modellen. Emissionerna som tas fram av IIASA är endast i form av sektorsvisa nationella totalemissioner. För att använda dessa i en spridningsmodell krävs att emissionerna fördelas geografiskt. Detta arbete har utförts av EMEP, och fördelningen är identisk med den som används inom EMEP.

2.1.2 Internationell

sjöfart

Från PRIMES-modellen kommer ingen information kring emissioner från internationell sjöfart. För internationell sjöfart under 2010 har därför EMEPs emissioner använts. Under den närmsta 10-årsperioden kommer flera nya riktlinjer kring svavelhalt i bränslet för sjöfart införas av IMO.

Dessutom pekar allt på att sjötransporterna kommer att öka. En särskild ansträngning har gjorts för att ta hänsyn till dessa två faktorer i emissionsscenarierna för 2020.

2.1.2.1 Det finn relevanta Sjöfartsv sjöfart. E bränslet Det scen skattning bränslele med 8,3 utrikes sj Det bör n beräknin ingen me trafiken Övriga tr ökningen (Buhaug transport Omräkna Tabell 1. Oceangå Kusttra Contain Totalt Globalt f för IMO naturliga Vidare h 2020) oc respektiv såväl in-ifrån. Inom sin studie pe 2020. 2.1.2.2 Endast d för Öster område a Annex V Trafiksce

s ett antal oli a av dessa. S verket. Scena En bränsleup är direkt avg nario över brä g av år 2020 everanserna t % från 2010 jöfart som h nämnas att d ngsområdet, ä er noggrann i Östersjön, rafikscenarie n av sjötrafik g m.fl., 2009) tarbetet till b at till basåret Trafikscenari ående fik ner förväntas att :s siffror. I v a geografiska har SIKA (SI

ch färjor med ve 17% mell - som utrikes n åtgärdsplan ekar på att tra

IMOs reg de regler som rsjöområdet av IMO (SO VI Reg. 14 so enarier för s ika framtidss Sammanställn arierna är for ppräkning har görande i det änslemängde är från Ener till inrikes sj 0 till 2020. In anterats här denna procen även om den studie görs t motiveras m er som överv ken förväntas ) på en betyd bl.a. 2020 frå t 2010 ger de io från IMO (B t transportavs vårt scenario a avgränsnin IKA, 2005) r d 34% (också an 2010-202 s sjöfart. Den nering har oc ansportarbet ler m är beslutade + Nordsjön + x Emission C om avser SO sjöfarten scenarier för ningen baser rmulerade so r använts för tta fall, och k er som slutlig rgimyndighet öfart ökar m nrikes sjöfart (utrikes abso ntuella ökning n ursprunglig t.ex. för trafik med att bidrag

vägts är mer s s bli. Till exe dligt kraftigar ån 2007 för in etta scenario (Buhaug m.fl., stånden ökar kommer det gar. Av detta räknat ut att g å 2001-2020 20. De har av nna beräkning ckså Trafikve et för sjöfart e har tagits h + Engelska k Control Area x Emission C 3 r sjöfarten. N ras på person om förändrin r alla emissio kommer att f

gen valts, gru ten (Energim med 10 % från t är inkludera olutmängd br g appliceras ga prognosen ken i Medelh get från trafik svårtolkade. empel visar I re ökning. I nternationell trafikökning 2009) omräkn 22,3 22,3 59,4 32,0 r framöver, o tta inte att sk a skäl beslöts godstranspor

) vilket med vgränsningen g bedöms so erket tagit fra t ökar med m hänsyn till i d kanalen. Dett a). Avgränsn Control Area Nedan följer e nlig kommun ngar i bränsle oner utom sv förändras ma undat på Sjö myndigheten, n 2010 till 20 at i PRIMES ränsle är cirk generellt på n endast gälle havet, som tr ken i Medelh De ger ocks IMO:s Green studien ingår l sjöfart, där gar enligt Ta knat till basåre

och det är ett ke i samma ut s att bortse fr rtarbetet för l rätlinjig inte n svenskt terr om alltför ina am bedömnin mellan 9-13 % denna studie. ta område ha ningen av om as. Det områ

en sammanst nikation med mängder för vaveloxider, d rkant under t fartsverkets b , 2010). Scen 020 samt till -scenariot, s ka 15 gånger utrikestrafik er svensk utri roligen skilje havet inte är l å andra signa nHouseGas s r en prognos 2007 var nor bell 1. et 2010. Enhet antagande so tsträckning, från IMO:s sc lastfartyg ök erpolation ge ritorialvatten aktuell och ha ngar av trafik % i fyra olika . Specifika re ar förklarats mrådet reglera de som avses tällning av de Reidar Grun r inrikes och då svavelhal tidsperioden bedömning, nariot ger att

utrikes sjöfa så det är enda r större än inr ken inom rikes sjöfart. er sig avsevä lika viktigt i naler kring hu studie från 20 s av det globa rmerat till 10 t: %. om ligger til eftersom det cenario. kar med 12% er cirka 6 % n, men inklud har därför bor kökningen. D a scenarier fr

egler har form som ett SEC as i MARPO s visas i Figu e mest ndström, utrikes ten i n. för art ökar ast rikes). Att ärt från Sverige. ur stor 009 ala 00. l grund t finns (2001-derar rtsetts Denna rån 2006-mulerats CA-OL 73/78 ur 1.

Figur 1. A – SOx Em Tidsplan 2010 ant innebär d vilket inn Figur 2. I Det pågå inom sam blir från Ingen pr att emiss främst än Avgränsninge mission Contro nen för införa tas att 1.5 % därmed en re nebär en min Införandet av år för närvara mma område dessa diskus rognos har gj sionerna öka ndrade regle en av SECA in ol Areas. ande och grä svavelhalt fo eduktion med nskning med gränsvärden f ande även di e som nu klas ssioner, och jorts över fra ar proportione r från IMO s om Östersjön änsvärdena fö fortfarande an d ca 93 %. U d 22 %. för svavelhalt iskussioner k ssificeras som denna studie amtida emiss ellt mot trafi som ger geno

4 och Nordsjön ör svavelinne nvänds inom Utanför SECA t i bränslet so kring införan m SECA. De e tar därför in ionsfaktorer ikökningen. O omslag på em n enligt MARP ehåll present m SECA. Sän A går svaveli m är beslutad ndet av NOx et är emellert ngen hänsyn för andra äm Omsättningen missionerna f POL 73/78 AN eras i Figur 2 kningen till 0 innehållet frå de. Emission Co tid inte säker till ett event mnen än SOx n i fartygsflo från internati NNEX VI reg. 2. I basscena 0.1 % svavel ån 4.5 % till ontrol Area ( rt vilken utgå tuellt NECA-x, utan det för ottan är låg o ionell sjöfart 14 S/ECA ariot för lhalt 3.5 %, (NECA) ången -område. rutsätts och det är t. Under

antagand omfattan

2.2 M

2.2.1

Spridnin transport Sverige (se, till e tillämpat städer. M och sprid Modelle denna m som är a från antr direkt ko modellen och And Antropo meteorol simulerin och inter med höjd förorenin viktigt at medelha beräknin (atmosfä I en efter till ett ut (2002). Tabell 2. PASTUR ARABL BEECH DECIDU SPRUC WETLA MOUNT WATER I denna s depositio utsläppsm 2 HIRLAM tillsamma

det att inget N nde förändrin

Modellber

Beskrivni

ngsmodellen tmodell. Den systemet; Pe exempel, And ts på många MATCH inkl dning, kemis n innehåller modul beräkna av intresse i d ropogena uts opplad till de ns uppbyggn dersson m.fl. gena emissio logi i alla sim ngar av väde rpoleras i tid den, med 60 ngar minskar tt använda si alt i lägsta sk ngen baseras ärens stabilite rbearbetning tökat antal m Marktyper til RE LE H/OAK UOUS E/PINE AND TAIN R studie har M on av olika lu minskningar M, High Reso ans med ett fle

NECA områ ngar av emis

räkningar

ng MATCH

MATCH är n är SMHI:s ersson m.fl., 2 dersson m.fl olika skalor, luderar fysik sk omvandlin en fotokemi as den kemis denna studie. läpp beskriv e lokala mete nad se t.ex. R (2007). oner har en in muleringar an erutvecklinge den till varje t m i lägsta sk r nära marke ig av ett värd ikt. I denna s på marktyp et nära mark g över Sverig marktyper. De ll vilka torrdep MATCH tilläm uftförorening r i Europa. D olution Limite ertal europeisk de införs i Ö sionsfaktorer

r

H

en tredimens grundpelare 2004) samt i ., 2009; Gidh , från grova s aliska och ke ng samt våt-sk modul (ca ska bildninge . Halterna av s med en sto eorologiska f Robertson m. nbyggd tidsv nvänder vi S en i Europa. timme i MA kiktet och mä en på grund a de på haltern studie använ (torrdepositi ken). ge beräknas d essa framgår positionsflöde mpats på Eur gar som kan De utsläppsda ed Area Mode ka länder som 5 Östersjön bed rna kommer sionell Euler i såväl Sven i studier av e hagen m.fl., skalor över h emiska proce och torrdepo a 70 kemiska en och omva v direktemitte orleksuppdeln förhållandena fl. (1999), L variation i m SMHI:s väder Indata från H ATCH. Den v äktigare lage av upptag av na som bättre nder vi en ned ionshastighet dessutom tor av Tabell 2. en beräknats s Betes Jordb Björk Lövs Barrs Våtm Berg Vatte ropaskala för förväntas so ata som har a el, är en numer m också använd

döms det därf att ske inom

rsk (”gridpun nsk nationell europeisk, sv 2005; Engar hela kontinen

esser som sty osition av en a komponent andlingen av erade partikl ning i fyra kl a och salthal angner m.fl. odellen med rprognosmod HIRLAM hä vertikala uppl er högre upp. växtlighet o representera dräkning till

ten) och met rdepositions . Metodiken specifikt i en ef smark bruksmark k/Ek skog skog mark smiljö enytor r att beräkna om ett resulta använts för E risk väderprog der modellen för rimligt at m de närmaste nktsbaserad” miljööverva ensk och me rdt, 2008). M nter till högre yr utsläpp, at rad luftföror ter och 130 k de svavel- o ar som havss lasser. Emiss ten i havet. F (1998), Folt timupplösni dell HIRLAM

mtas med tre lösningen i m . Då halterna ch mark (tor ar förhålland 3 m över ma teorologiska flödet av sva finns beskriv efterbearbetnin de förändrin at av planerad uropa har en gnosmodell ut

tt anta att ing e 10 åren. ”) kemi och akning (MAT er avlägsen lu Modellen har e upplösning tmosfärisk tr reningar. kemiska reak och kväveför salter och pa sionen av ha För detaljer o tescu m.fl. (2 ing. Som driv M:s2 operatio e timmars m modellen var a i luft av fler rrdeposition) dena vid mark

arken, där förhållanden avel och kväv ven i Klein m ng. ngar i halter o de n geografisk tvecklad av SM ga TCH-uftmiljö g över ransport ktioner). I eningar artiklar vssalt är om 2005) vande onella ellanrum rierar ra ) är det ken än n veämnen m.fl. och MHI

upplösni modellbe 2007 och I denna r kväve i n där torrd (”gridrut inorgani

2.2.2

För att sä EMEP-n 2004 häm Tabell 4 Tabell 3. SO2 NO2 NH3 SO4 2-HNO3 NO3 -NO3-+HN NH4+ NH3+NH4 O3 medel O3 dygns-max AOT40c AOT40f De störst ammoniu med en k ammoniu överenss Eftersom från SO2 För våtd förklarin väderpro orsaken fås för n modellre sannolik ytterliga ing på 50 km eräkningarna h 2008, för a rapport prese nutid och för depositionen ta”). Vidare p ska aerosole

Utvärderin

äkerställa kv nätverket i Eu mtade från E våtdepositio Jämförelse m Mede obs 0,79 1,66 0,99 0,80 0,14 0,36 NO3 0,56 0,75 4+ 1,23 32,5 - 43,9 8984 17167 ta avvikelser um i partikla kort uppehål um uppdelat stämmelsen b m halterna av 2 till sulfat är deposition (se

ngen till detta ognosmodell till underska atrium. Osäk esultaten på g kt ändå möjlig are storlekskl m och därför h a med MATC att jämna ut v enteras totald rändring till f är ett viktat presenteras ä er (SIA) i nut

ng av MAT

valiteten i res uropa för år 2 EMEP (Vestr on av de ämn mellan observe el Medel modell 0,86 1,72 0,36 0,54 0,11 0,33 0,53 0,60 1,30 31,2 43,2 8163 7 14932 rna mellan m ar i luft med lstid för dess t. Fler station bättre. Även v SO2 samtid r något för lå e Tabell 4) up a är osäkerhe en HIRLAM attning av våt kerheterna i e grund av det gheter att för lasser. har motsvara CH. Alla ber variationer i r deposition sa framtid. Med medelvärde även lufthalte tid och framt

TCH-Euro

sultaten från 2003. Model reng m.fl. 20 nen som är av erade och mod

Bias(%) modell 9,4 3,4 -64 -33 -17 -6,5 -5,5 -20 5,6 -3,9 -1,7 -9,1 -13 modell och ob en underskat sa ämnen i at ner mäter sum

lufthalter av igt är något ö ångsam i mod ppvisar mod eter i den mo M. Även en fö tdepositionen emissionerna finns väldig rbättra result 6 ande horison räkningar me resultaten so amt våt och t d totaldeposi av torrdepos er av marknä tid, baserat p

pa för 200

MATCH ha llen har för d 04). I Tabell v särskilt intr dellberäknade Korrelat dygns värden 0,45 0,52 0,30 0,58 0,21 0,50 0,58 0,57 0,52 0,74 0,78 - - bservationer ttning med 6 tmosfären. D mman av NH v sulfat i part överskattade dellen. dellen genere odellberäknad ör långsam k n av svavel. a av havssalt gt få stationer taten för hav ntella upplösn ed MATCH h om kan förek torrdeposition ition avses su sitionsflöden

ära ozon och på modellerad

03

ar jämförelser denna jämför l 3 redovisas resse i denna e lufthalter av tion s-n Anta dygns värde 20460 15883 2301 24188 4452 10800 13165 6087 13076 36959 36959 - - för lufthalter 64 respektive Det är också f H3 och ammo tiklar, SO42-, e är det trolig ellt lägre resu de nederbörd kemisk omva Den största a t är dock stor r som mäter ssalt i framti ning, 44 km, har körts för omma för in nsflöde av ex umman av vå a till marktyp h partikelkom de halter på 3 r gjorts med relse körts m statistik för a studie. olika kompon al s-en Korrela rumslig 0 0,63 3 0,67 0,90 8 0,76 2 0,58 0 0,79 5 0,87 7 0,89 6 0,65 9 0,68 9 0,85 0,87 0,90 r återfinns fö e 20%. Detta få stationer s onium, TotNH uppvisar rela gt att den kem ultat än uppm d som komm andling av SO avvikelsen i ra och det är havssalt i luf iden genom a valts för tre olika år, ndividuella år xcess-svavel åt och torrde yperna i ett om mponenten se 3m höjd. observatione med utsläppsd lufthalter oc nenter. Enhet: ation g, år An statio 3 6 7 4 0 7 6 7 8 1 9 3 7 4 9 1 5 4 8 10 5 10 7 10 0 10 ör ammoniak kan delvis f som mäter N Hx, och här ä ativt stor avv miska omvan mätt. En del a mer från O2 till sulfat k våtdepositio svårt att utv ft. Det finns att t.ex. inklu

2003, r. l och position, mråde ekundära er från data för ch i ug/m3. ntal oner 5 6 7 2 3 3 0 8 0 06 06 06 06 k och förklaras H3 och är vikelse. ndlingen av kan vara on, -61%, ärdera udera

Tabell 4. mg/m2/år SOx NOy NHx Na Resultate Europask över Eur perfekt ö geografi gäller de bedömer emission

2.2.3

För att sä exklusiv regelmäs Först kör erhålla b är desam forma sk depositio ett bidrag 100%. Denna m vi iställe eftersom emission omkring Det finn lufthalt ä halterna av kväve komman utsläppsm 3 Denna e bildar en jämvikt. N halten av Jämförelse m r. Med obs 398 409 354 103 en är jämförb kala och resu ropa (van Lo överensstämm ska områden etta för ämne r vi resultaten nsdata.

Beräkning

ärskilja bidra ve Sverige) o ssigt använd rs MATCH-bidraget från mma som i ba killnaden me onsavtryck s g för samma metodik anvä et hade valt a m kemin blir m nerna minska g 10-20% är d s dock undan är den fotoke nära källan3 e-svavelkem nde avsnitt. T minskning en effekt kallas fö jämvikt i bak NO tenderar a ozon. mellan observe del s Mede model 8 330 9 278 4 298 33 396

bara med vad ultaten står s oon m.fl. 200 melse mellan n, i detta fall en som emitte n som goda m

g av bidra

aget från sve ch emissione s i EMEPs a modellen för

ett visst utsl asfallet. Halt llan basfallet om visar vad a område, gen änds för att un att minska uts

mycket olinj ar med 100% denna metod ntag. Ett exe emi som bild men minska i vid utsläpp Trots en sämr n förbättrad för titreringsef kgrundsluft. Fä

att förstöra ozo

erad och mode

el ll Bias (% modell -17 -32 -15 -61 d som har re ig också väl 07). Det är vi n modellresu beräkningsru eras och som med tanke på

g från uts

enska emissio er från intern rbete då käll r ett basfall ( äppsområde er och depos t och det min d en 20% min nom att mult

ndvika alltfö släppen i om är vid så stor % på en viss p dik lämplig fö mpel är på o dar marknära a halterna en sminskninga re situation n luftmiljö. ffekten. Den o ärska utsläpp a

on, vilket med

7 ellberäknad vå %) l Korrel måna värd 0,4 0,5 0,5 0,6 edovisats i tid i jämförelse iktigt att kom ultat som repr utor som är 4 m har relativt å att det även

släppskällo

oner, övriga nationell sjöf l-receptorma (bl) med utsl minskades u sition beräkn nskade utsläp nskning med tiplicera avtr ör stora olinjä mrådet med 1 ra emissions plats men int för att beskriv olinjärt förhål a ozon, där en bit bort. Ett ar av SO2 me nära utsläpps orsakas av att o av NOx har en dför att ozonh åtdeposition a ation ads-den An mån vär 6 93 3 93 3 93 0 93 digare utvärd med andra l mma ihåg att resenterar m 44x44 km2, o kort uppehå n finns betyd

or

Europas emi fart användes triser tas fram äpp från ett v utsläppen i o nas så även fö ppsfallet erhå dför. Detta av rycket med en ära effekter i 00% skulle e sförändringar te i andra om va bidrag frå llande mellan n minskning annat exemp en inte NH3. skällan är den ozon, NO, NO n mycket störr halten nära uts

av olika kompo ntal nads-den Korr rum 38 0 37 0 38 0 38 0 deringar av M liknande mod man inte kan edelvärden ö och punktmä ållstid i atmos dande osäker issioner (med s liknande m m. visst emissio mrådet med ör detta emis ålls koncentr vtryck kan dä n faktor 5, så i utsläpp-effe effekten bli v r, men då det mråden, utan s n områden e n utsläpp och av utsläpp te pel är olinjär Det senare d n totala effek O2 och volatila re andel NO jä läppskällor ten onenter. Enhe relation mslig, år A st 0,59 0,61 0,61 0,63 MATCH på deller som ti n förvänta si över stora ätningar. Särs sfären. Samm rheter i d detta avses metodik som onsscenario. 20%, övriga ssionsfält. Ge rations- och ärefter skala å att det mot ekt-förhållan väldigt annor t inte är riml snarare hålle eller sektorer h resulterand enderar att ök ra effekter or diskuteras me kten av en a organiska ko ämfört med de enderar att min et: Antal tationer 81 81 81 81 llämpas g en skilt mantaget s Europa För att a utsläpp enom att s upp till svarar ndet. Om rlunda igt att er sig . de ka rsakade er i olväten enna nska

3 Re

3.1 U

I Tabell europeis antropog med i EM Sverige. Tabell 5. domänet,   CO  NOx  SOx  NMVOC  PM10‐ PM2.5  PM2.5  NH3  Sveriges framför a naturliga sjöfarten Denna in då sjöfar Enligt PR SOX och enligt sc

3.2 L

3.2.1

Svavelne sjöar och största u fartygstr I denna r uppskatt svavelkä övriga E 4 Vissa em exkludera

esultat oc

Utsläpp

5 presentera ska utsläpp sa gena emissio MEPs geogra PRIMES-bas över Sverige, 64.8 (‐4 18.0 (‐3 16.2 (‐4   12.9 (‐1   1.3 (0   3.3 (‐0   6.1 (0 s utsläpp är m allt utsläpp a a källor till sv n har i denna nkonsistens b rtsemissioner RIMES emis h NMVOC. E cenariot, men

uftförore

Depositio

edfall verkar h vattendrag. utsläppen kom rafik. rapport prese tningarna. I s ällor i form a Europa och in missioner från at ur Europa.

ch disku

as de totala ut amt utsläpp f ner från euro afiskt fördela erade utsläpp , övriga Europ 4.2)  0.6 ( 3.1)  0.2 ( 4.1)  0.0 ( 1.9)  0.2 ( .0)  0.0 ( 0.2)  0.0 ( .1)  0.0 ( mycket små i av NOx och S vavel i mode studie inga u borde inte på rna av CO är ssionsscenari Emissionerna n minskninge

eningar m

n av svav

r försurande . Under 1980 mmer idag fr enteras depos svaveldeposi av dimetylsul nternationell n närliggande

ussion

tsläppen, sam från internati opeiska lände ade emission p för 2010 och pa och Interna (‐0.2)  (‐0.1)  (0.0)  (0.0)  (0.0)  (0.0)  (0.0)  i jämförelse m SOx. Förutom ellberäkninga utsläpp av C åverka uppsk r mycket låga io 2010 till 2 a av CO och en är inte lika

med påver

vel

och kan skad 0 och 1990-ta rån bl.a. Tysk sition av exc tionen ingår lfid (DMS) o sjöfart ingår länder utanför 8 mt dessutom ionell sjöfart er, samt ett a nsinventarier h förändring ti ationell Sjöfar 64.2 (‐4.6) 13.8 (‐3.7) 13.8 (‐1.6) 12.6 (‐2)    1.3 (0)    3.0 (‐0.3)   6.1 (0.1) med hela Eu m de angivna arna. Dessa i CO i nutid me kattningarna a jämfört me 2020 minskar grova samt f a stor. Utsläp

rkan på v

da såväl växt alen minskad kland, Polen cess-svavel, d alltså antrop och vulkaner r enbart mäns r Europa inklu uppdelat på t. Övriga eur antal länder a (http://www ill 2020 (i par rt. Enhet: Tg/å 0.0 (0.6 4.0 (0.3 2.4 (‐0 0.2 (0.0 0.0 (0.0 0.3 (0.0 0.0 (0.0 uropa. Den in a bidragen til ingår inte i ta edan det ingå av koncentra ed de totala e r de Europei fina primärp ppen av NH3

äxtlighet

tlighet som f de utsläppen , Tjeckien, S d.v.s. svavel pogena utsläp r. I beräkning skliga utsläp uderas också i svenska utsl ropeiska utslä angränsande w.ceip.at/), m antes) aggreg /år. 6)  3)  .6)  0)  0)  0)  0)  nternationella ll utsläpp så i abellen. Den år utsläpp i fr ationer och d emissionerna ska totalemis artiklars utsl ökar däremo fiskars chans av svavel m Slovakien och från havssal pp samt bidra garna av bidr p. i EMEPs mod läpp, övriga äpp inkluder till Europa s men exkludera gerade totala E a sjöfarten bi inkluderas d internatione framtidsscena deposition nä a av CO. ssionerna av läpp minskar ot med ca 1% er för överle markant i Eur h England sa lt ingår inte i rag från natur rag från Sver dellområde, Sv rar som finns ar EMEP-idrar med essutom ella ariot. ämnvärt v NOx , r också %. evnad i opa. De amt från i rliga rige, verige är

Figur 3. B (övre hög internatio år (2003, Beräknad tota gra hörnet), sa onell sjöfart (n 2007 och 200 al excess-svav amt förändring nedre högra h 08) med utsläp eldeposition i g till framtid ( hörnet). Panel ppsscenarier f 9 i nutid (övre v (nedre vänstra lerna visar års för nutid (201 vänstra hörnet) a hörnet) och sdeposition so 10) och framti t), bidrag från förändring i b om ett medel ö d (2020). Enh n internationel bidrag från över tre meteo het: mg S m-2 å

ll sjöfart orologiska

10

Depositionen av svavel i Sverige (se Figur 3 och Figur 4) reflekterar utsläppsfördelningen i Europa. Det största nedfallet beräknas i södra och sydvästra Sverige och beror delvis på den stora

utsläppstätheten, även i Europeiskt perspektiv, från sjöfart utmed västkusten och mellan Danmark och Norge. Det största bidraget kommer dock från övriga Europa. Även ett maximum i nederbörden i sydvästra Sverige påverkar depositionsbilden.

Det utsläppta svavlet deponeras på omgivande ytor vid marken (torrdeposition) samt omvandlas delvis i atmosfären till sulfatpartiklar som regnar (våtdeposition) eller faller ut (torrdeposition) efter transport med vindar. Totaldepositionen är summan av dessa bidrag. Det största nedfallet sker nära källorna, med minskande nedfall med avståndet. Den vanligaste vindriktningen i Europa är vind från sydväst, vilket medför att utsläpp från den riktningen drabbar Sverige relativt sett mer.

Tabell 6 visar svavels totaldeposition som ett medelvärde över Sverige samt medelvärden över Sveriges län i nutid och förändringen till framtid. Medeldepositionen av svavel förväntas minska till 2020 överallt i Sverige med PRIMES-scenarierna. Den största absoluta minskningen är i Hallands, Skånes och Blekinges län, vilka även har störst deposition idag. Den minsta minskningen finner vi i Norrbottens län, där nedfallet är relativt litet idag.

I tabellen finns även särskilt bidrag och förändring i bidrag till 2020 från mänskliga utsläppsändringar i Europa (Sverige ej inkluderat), internationell sjöfart samt svenska emissioner. Vi ser att det framför allt är utsläppsändringar i internationell sjöfart som är orsaken till minskningen i de flesta län. I Halland är minskningen på grund av ändrade utsläpp i internationell sjöfart nästan en tredjedel av nuvarande medelnedfall, medan nedfallsändringen på grund av utsläppsändringar i Europa är strax under en tiondel av nuvarande nedfall. I Figur 3 visas en karta över bidrag till nedfall från

internationell sjöfart i nutid, samt förändringen i detta bidrag till 2020.

Det svenska bidraget till nedfall av svavel i Sverige är litet, omkring 10 mg m-2, det största bidraget är i Västmanlands län med 25 mg m-2. Mot norr avtar långdistansbidraget (internationell sjöfart och Europeiska utsläpp), vilket innebär att svenska bidraget blir allt viktigare.

Figur 4 visar fördelningen i bidraget till totaldeposition från Sverige, internationell sjöfart samt övriga Europa i nutid och 2020. Totaldepositionen är större än summan av dessa tre bidrag, vilket framför allt orsakas av att det finns naturliga utsläpp av svavel med i beräkningen av nedfallet (dock inte

havssaltssvavel). Skillnaden mellan total och bidrag benämns övrigt i figuren. För kväve orsakas motsvarande skillnad av olinjära effekter i svavel-kväve-kemin; detta diskuteras ytterligare i nästa avsnitt.

Figur 4. B medelvär Sverige, I Tabell II Sveriges torrdepo av dessa Flöden t (Spruce/ Beräknad tota rdesbildat öve Internationell I i Appendix s län till olika osition till oli a nedfall till 2

ill olika mark /Pine) eller ti al (våt+torr) d r aggregerade sjöfart, övrig visar model a marktyper. ika typer av m 2020 finns oc ktyper kan a ill åkermark deposition av e e län i Sverige ga Europa sam lberäknade m Ur tabellen marktyper (s ckså angivet användas för (Arable) i lä 11 excess-svavel e. Staplarna in mt övriga källo medelvärden kan utläsas o se Tabell 5 fö t i tabellen. att ta reda på änet. Totaldep och kväve i n nnehåller äve or. Enhet: mg n av torr och områdenas to ör förklaring) å nedfallet ex positionen ti utid (2010) oc n information S/N m-3. våtdeposition orrdeposition ), samt våtde xempelvis til ll denna mar ch framtid (20 n om bidrag fr n för Sverige n (mixed), eposition. Fö ll granskog rktyp erhålls 020) rån e och örändring om

våtdepos marktyp torrdepo totaldepo Tabell 6. (inom par medelvär Europas b Stockholm Uppsala l Söderma Östergöt Jönköpin Kronober Kalmar lä Gotlands Blekinge  Skåne län Hallands  Västra Gö Värmland Örebro lä Västman Dalarnas  Gävlebor Västerno Jämtland Västerbo Norrbott Sverige 

3.2.2

Kvävene svavelut PRIMES Beräkna 5. Det st de störst Benelux omvandl vindar. D sitionen sum viktade med ostionen till lä ositionen i T Beräknad tota rantes), angiv rde över tre m bidrag, bidrag ms län  län  anlands län  lands län  ngs län  rgs län  än  s län  län  n  län  ötalands län  ds län  än  lands län  län  rgs län  orrlands län  ds län  ottens län  ens län 

Depositio

edfall verkar tsläppen, min S-scenariot ä d fördelning törsta nedfall ta kväveutslä länderna. De las i atmosfä Detta medför mmeras med f delvärdet av änet, och en Tabell 6

.

al (torr+våt) vet som medelv

eteorologiska get från intern Tota 176 (‐ 156 (‐ 167 (‐ 183 (‐ 226 (‐ 272 (‐ 232 (‐ 225 (‐ 296 (‐ 308 (‐ 317 (‐1 222 (‐ 166 (‐ 174 (‐ 167 (‐ 119 (‐ 124 (‐ 106 (‐ 93 (‐1 97 (‐1 84 (‐ 137 (‐

n av kväv

både försura nskat sedan b är ammoniaku g av total kvä

let sker i syd äppen sker i C et utsläppta k ären till mer o

r att nedfallet

flödet till den torrdepositio summering a årsdeposition värde länsvis a år (2003, 200 nationell sjöfa alt Ö 42)  35)  41)  50)  67)  81)  73)  74)  90)  93)  112)  70)  43)  44)  36)  25)  22)  17)  13)  12)  8)  30) 

ve

ande och öve början av 198 utsläppet den ävedeposition dvästra Sverig Centraleurop kvävet kan de oxiderade for t minskar me 12 nna marktyp. onen till resp av denna me n av excess-sva

samt Sverige 07 och 2008) art samt bidra

Övriga Europa 99 (‐14) 83 (‐12) 91 (‐14) 98 (‐16) 120 (‐20) 151 (‐25) 125 (‐19) 119 (‐19) 167 (‐25) 169 (‐27) 149 (‐27) 108 (‐19) 87 (‐14) 91 (‐15) 84 (‐13) 61 (‐10) 62 (‐9) 54 (‐8) 39 (‐7) 42 (‐7) 31 (‐5) 66 (‐11) ergödande. U 80-talet, men n enda gas v n samt föränd ge med mins pa, speciellt s eponera dire rmer, och re ed avståndet . Marktypen pektive län, a ed våtdeposio avel i nutid sa som helhet. Å och är uppde ag från Sverige a S 3 2 3 3 5 6 6 6 7 7 9 5 3 3 2 1 1 1 1 1 2 Utsläppen av n minskninge ars totala uts dring till 202 skande nedfa stora ammon ekt som

torr-gna ut eller f från utsläpp mixed är där alltså den mo onen för sam amt beräknad f Årsdepositione lad i olika bid e. Enhet: mg S Sjöfart 2 (‐28) 7 (‐24) 1 (‐26) 9 (‐34) 3 (‐46) 63 (‐55) 60 (‐53) 62 (‐55) 3 (‐65) 4 (‐65) 4 (‐82) 7 (‐50) 4 (‐29) 4 (‐29) 8 (‐24) 9 (‐16) 7 (‐14) 2 (‐10) 10 (‐7) 10 (‐7) 7 (‐4) 4 (‐20) kväve i Euro en har inte va släpp ökar til 20 presentera all norrut. De niakutsläpp sk eller våtdepo falla ner efter

splatsen. äremot det me odellerade ve mma län ger förändring til en är beräkna drag: Totalt, ö S m–2. Sveri 14 ( 17 ( 15 ( 15 ( 12 ( 10 ( 12 ( 7 (0 11 ( 11 ( 13 ( 14 ( 11 ( 15 ( 25 ( 10 ( 17 ( 11 ( 4 (0 12 ( 6 (0 10 (

opa har, prec arit lika stor. ll 2020. as i Figur 4 o etta är en följ sker i osition, eller r transport m ed erkliga ll år 2020 d som ett övriga ige 0) 1) 0) 0) 0) 0) 0) 0)  0) 0) 0) 0) 0) 0) 1) 0) 1) 1) 0)  1) 0)  0) cis som . I och Figur jd av att r med

Tabell 7. förändrin Årsdepos uppdelad Sverige, s Stockholm Uppsala l Söderma Östergöt Jönköpin Kronober Kalmar lä Gotlands Blekinge  Skåne län Hallands  Västra Gö Värmland Örebro lä Västman Dalarnas  Gävlebor Västerno Jämtland Västerbo Norrbott Sverige  I Tabell medelvä lägsta fö Då vi stu oxiderat av oxide internati Sverige Bidraget minst 50 bidraget störst. N ungefär ungefär Beräknad tota ng till år 2020 sitionen är ber d i olika bidrag samt bidrag fr ms län län anlands län lands län ngs län rgs län än s län län n län ötalands län ds län än lands län län rgs län orrlands län ds län ottens län ens län 7presentera ärde över läne ör Norrbotten uderar bidrag kväve orsak erat kväve, så onella sjöfar och avtar no t från övriga 0% även i No till totala kv Notera att det en fjärdedel en åttondede al (torr+våt) 0 (inom parant räknad som et g: Totalt, bidr rån sjöfart upp Totalt 402 (‐66) 337 (‐52) 456 (‐79) 503 (‐74) 634 (‐89) 707 (‐100) 539 (‐71) 425 (‐53) 719 (‐95) 896 (‐121) 841 (‐120) 601 (‐85) 395 (‐60) 445 (‐70) 399 (‐63) 257 (‐39) 252 (‐38) 208 (‐30) 167 (‐23) 159 (‐22) 121 (‐15) 301 (‐43)  as modellberä en samt hela ns län. Den re get från inter kat av interna åväl på svens rtsemissioner orrut. Europa utgö orrbottens län vävedepositio svenska bidr av depositio el medan sjöf årsdeposition tes), angivet s tt medelvärde rag från övrig pdelat på redu Övriga  Europa 210 (‐43) 179 (‐38) 207 (‐43) 227 (‐47) 307 (‐61) 391 (‐71) 285 (‐52) 266 (‐54) 414 (‐70) 509 (‐93) 464 (‐92) 310 (‐68) 229 (‐48) 223 (‐46) 191 (‐39) 140 (‐30) 133 (‐29) 112 (‐24) 89 (‐20) 84 (‐19) 61 (‐14) 158 (‐33) äknat totalt n a Sverige. De elativa minsk rnationell sjö ationell sjöfa ska som i eur r till kvävede ör det absolut n som är läng onen är som

raget även in onen med vis

farten utgör u

13 n av kväve (red som medelvärd över tre mete ga Europa, bid ucerat och ox Sjöfart 67 (7) 57 (6) 70 (8) 82 (9) 105 (11) 122 (13) 99 (11) 82 (9) 119 (13) 136 (17) 159 (18) 115 (12) 76 (8) 75 (8) 62 (6) 43 (4) 39 (3) 29 (2) 22 (1) 21 (1) 14 (1) 48 (5) nedfall av kv et största ned kningen i kv öfart noterar v art (se Tabell ropiska farva epositionen i t största bidr gst från de st störst i Halla nkluderar nat sa undantag, ungefär en fj ducerat+oxide de länsvis sam eorologiska år drag från inter iderat kväve. E Sverig 103 (‐2 81 (‐20 155 (‐4 164 (‐3 178 (‐3 142 (‐2 117 (‐2 55 (‐10 127 (‐1 180 (‐2 152 (‐3 142 (‐2 67 (‐16 120 (‐2 121 (‐2 47 (‐12 56 (‐13 38 (‐9 20 (‐5 23 (‐5 10 (‐3 60 (‐13 väve samt för dfallet av kvä ävedepositio vi en ökning 7). Detta ors atten (se avsn i Sverige är s raget till den tora kontinen ands län där tionell sjöfar , t.ex. Gotlan järdedel, vilk erat kväve) i n mt Sverige som r (2003, 2007 rnationell sjöf Enhet mg N m ge Sjö NHx 28) 0.9 0) 1.2 41) 0.8 33) ‐0.6 31) ‐0. 26) 0.3 21) ‐0.8 0) ‐1.4 19) ‐2.4 26) ‐4.7 30) 0.8 26) 0.8 6) 3.5  27) 2.4 27) 1.9 2) 2.1  3) 1.5  9) 1.6  5) 1.0  5) 1.1  3) 0.8  3) 0.9 rändringen til äve beräknas on till 2020 ä i nedfallet a sakas av öka nitt 2.1.2). B som förvänta totala kväve ntala källorna också totala rt. Det svensk nd, där det sv ket är relativt

nutid samt ber m helhet. och 2008) och fart, bidrag fr m–2. öfart  x‐kväve  N 9 (0.5)  2 (0.2)  8 (0.8)  6 (1.3)  .7 (1)  1 3 (0.7)  1 8 (1.7)  4 (1.9)  4 (1.5)  1 7 (1.5)  1 8 (0.4)  1 8 (0.7)  1  (‐0.1)  4 (0.3)  9 (0.2)   (‐0.2)   (‐0.1)  6 (‐0.4)  0 (‐0.2)   (‐0.3)   (‐0.3)  9 (0.1)  ill 2020 som för Skåne o är lägre än fö av framför al ade sjöfartsem Bidraget av at störst i syd edepositionen a. Det svensk depositionen ka bidraget u venska bidrag t mer än i an räknad h är rån Sjöfart Oy‐kväve  66 (6) 56 (5) 69 (7) 83 (8) 106 (10) 122 (12) 100 (9) 84 (8) 121 (12) 141 (15) 158 (17) 114 (11) 73 (8) 73 (7) 60 (6) 41 (4) 37 (3) 28 (2) 21 (2) 20 (1) 13 (1) 47 (4) ett ch det ör svavel. lt missioner dvästra n, med ka n är utgör get är ndra län.

Figur 5. B högra hör sjöfart (n 2007-200 Beräknad tota rnet), samt för edre högra hö 08) med utsläp al kvävedeposi rändring till f örnet). Panele ppsscenarier f ition i nutid (ö framtid (nedre erna visar årsd för nutid (2010 14 övre vänstra h e vänstra hörn deposition som 0) och framtid hörnet), bidrag net) och förän m ett medel öv d (2020). Enh g från interna dring i bidrag ver tre meteor et: mg N m-2 å ationell sjöfart g från internat rologiska år (2 år-1. t (övre tionell (2003,

15

Såväl det svenska bidraget som bidraget från övriga Europa minskar till 2020 (se Figur 5 och Tabell 7), trots ökade ammoniakutsläpp. Vid en detaljstudie av Tabell 7 kan man notera att det finns negativa värden i sjöfartens bidrag till deposition av reducerat kväve. För att förstå detta behöver vi diskutera atmosfärskemiska processer som involverar svavel och reducerat kväve.

Utsläppen av svavel är framför allt i form av SO2, vilken med tiden omvandlas till sulfatpartiklar. Dessa sulfatpartiklar reagerar mycket snabbt med ammoniak, vilket bildar ammoniumsulfat. Om det däremot saknas sulfatpartiklar förblir ammoniak i sin form. Depositionen av ammoniak är mycket snabbare än depositionen av ammoniumsulfat, då denna gas är mycket reaktiv och har en hög vattenlöslighet. Detta betyder att om det finns mer sulfatpartiklar för ammoniak att reagera med så stannar det reducerade kvävet kvar längre i atmosfären och depositionen blir mindre inom ett visst avstånd från källan.

För att ta reda på bidraget till depositionen av reducerat kväve orsakat av internationell sjöfart har vi minskat utsläppen för internationell sjöfart med 20% (och skalat upp effekten av detta med en faktor 5). Detta betyder att vi har minskat svavelutsläppen vilket i sin tur betyder att det kommer att finnas färre sulfatpartiklar för ammoniak att reagera med. Samtidigt har vi inte förändrat ammoniakutsläppen; omgivande länder släpper fortfarande ut lika mycket kväve. Detta medför att en minskning av

sjöfartsemissionerna (SOx, NOx, CO) leder till en ökning av nedfallet av reducerat kväve nära källan, men en ökning längre bort.

Detta är precis vad vi kan notera i tabellen: i söder är bidraget av internationell sjöfart till deposition av reducerat kväve negativt och i norr är bidraget positivt. Det finns två möjliga tolkningar av detta resultat. Antingen kan man säga att då sjöfarten inte släpper ut reducerat kväve så är dess bidrag till reducerad kvävedeposition irrelevant, men detta är inte helt korrekt eftersom en emissionsförändring faktiskt skapar denna effekt. Hellre ska man tolka det som att utsläppen av svavel från sjöfart verkar för att minska depositionen av reducerat kväve nära utsläppskällan och öka den längre bort. Det totala bidraget från sjöfartsemissioner till kvävedeposition är dock en ökning: den sammanlagda effekten av sjöfartsemissioner är ett relativt stort bidrag till kvävedepositionen i Sverige (ca 15-20%, något lägre i de nordligaste länen).

Även för kväve presenterar vi torrdepositions- och våtdepositionsflöden till olika markytor, se Appendix Tabell III.

3.2.3 AOT40 – Ackumulerad ozondos över 40 ppbv

Som en indikator för risk för skador på växtlighet på grund av marknära ozon används måttet AOT40. Ozon skadar växtlighet genom att bl.a. följa med in i bladens klyvöppningar då växten tar in luft för fotosyntes. Eftersom ozon är mycket oxidativt så reagerar den med organiska ämnen i växten, t.ex. celler, och såväl storleken på växten som dess kvalitet påverkas.

AOT40 är ett ackumulationsmått av ozonhalter över tröskelvärdet 40 ppb(v) (80 g m-3 ).

Överskridandet över 40 ppb(v) för timvisa ozonhalter under dagtid (8.00-20.00), summeras för att forma måttet5. Måttet kan formas över olika perioder av året, här visas AOT40 (se Tabell 8) för tillväxtperiod för gröda (maj-juli; AOT40c), samt tillväxtperioden för skog (april-september AOT40f). Långsiktigt mål i Sverige för skydd av växtlighet är en gräns på 10 000 g h m-3

gällande AOT40f (Naturvårdsverket, 2008). I EU är gränsvärdet för AOT40c 18 000 g h m

-3

och det långsiktiga målet för samma period är 6 000 g h m-3

.

Då MATCH-modellen likt många andra regionalskaliga modeller underskattar de högsta halterna underskattas mått som AOT40 mer än medelvärden (Engardt m.fl., 2010), dock är underskattningen av

5

Formeln för beräkning av AOT40 framgår nedan. Ch är ozonkoncentrationen för varje timma h, vilken löper över klockslagen 8.00 till 20.00 under månaderna maj-juli.

40 40 ,0

AOT40 presenter nutid och I figur oc inte över (gul-röd scenariot utsläpp f uppfylls juli) är fo förändra negativ p Tabell 8. och 20.00 Sverige so Enhet: g Stockholm Uppsala l Söderma Östergöt Jönköpin Kronober Kalmar lä Gotlands Blekinge  Skåne län Hallands  Västra Gö Värmland Örebro lä Västman Dalarnas  Gävlebor Västerno Jämtland Västerbo Norrbott Sverige  enbart ca 10 rar vi AOT4 h förändring ch tabell fram rskrids i Sver skala för AO t för 2020 fö från internati i hela landet fortfarande in ade bakgrund påverkan på Beräknad ack 0 under maj-ju om helhet. Ha g h m-3. ms län län anlands län lands län ngs län rgs län än s län län n län ötalands län ds län än lands län län rgs län orrlands län ds län ottens län ens län % (som ett g 40 (se Tabell till framtid i mgår att EU-rige, varken OT40c; röd s örbättras AOT ionell sjöfart t till 2020, m nte uppfyllt ö dshalter (intra utsikterna at kumulerad dos uli i nutid sam alten är beräk 201 274 216 245 288 360 448 430 528 522 552 606 395 208 235 183 149 172 114 123 150 230 234 genomsnitt öv 8) i nutid (2 i AOT40 för -gränsvärdet i nutid eller skala för AO T40 som en t; miljömålet medan det lån överallt. Obse ansport från tt uppnå mål-s av marknära mt förändring t knad som ett m

10 Fö 43  63  54  84  00  86  09  87  23  23  60  53  85  50  31  99  29  44  30  05  07  40  16 ver Europa, 010), samt fö r Sverige sam för AOT40 i framtid. De OT40f) översk följd av PRI t (10 000 g ngsiktiga EU ervera att i s icke-Europe - och gränsv a ozon över 4 till år 2020. V medelvärde öv örändring till 2020 ‐1004 ‐729 ‐1006 ‐996 ‐1112 ‐1387 ‐1287 ‐1619 ‐1766 ‐1768 ‐1680 ‐1163 ‐627 ‐819 ‐662 ‐411 ‐487 ‐301 ‐228 ‐267 ‐250 ‐568 se Tabell 3) för framtid (2 mt svenska lä summerat öv et långsiktiga krids däremo IMES utsläpp h m-3 ackum U-målet (6 00 cenariot för eiska utsläpp) ärden till 202 0 ppb(v) (ca 8 Värdena är ytm ver tre meteoro

20 49 444 45 52 60 73 699 84 819 869 90 640 458 478 41 48 47 510 60 66 80 65 i denna stud 2020), och i T än. ver maj-juli ( a målet för sk ot i delar av s psminskning mulerat över a 0 g h m-3 ac 2020 är häns ), vilka poten 20. 80 g h m-3) m medelvärdesbi ologiska år (2 10 61 45 67 18 75 51 94 25 92 98 67 06 82 86 17 22 11 07 14 21 34 39 die. I denna s Tabell 8 pres (18 000 g h kydd av väx södra Sverig gar, trots ökad

april-septemb ckumulerat ö syn inte tage ntiellt kan ha mellan klocksla ildat länsvis s 2003, 2007 och Förändring t 2020 ‐1360  ‐1070  ‐1366  ‐1463  ‐1620  ‐1965  ‐1826  ‐2248  ‐2371  ‐2359  ‐2242  ‐1624  ‐999  ‐1209  ‐1011  ‐824  ‐866  ‐707  ‐706  ‐697  ‐640  ‐1447  tudie senteras h m-3) tlighet e. I de NOx-ber) över maj-n till a en agen 8.00 samt för h 2008). till

Figur 6. A april-sept utsläppss AOT40 i nutid tember (nedre scenarier för n d (vänster) och e raden) som e nutid (2010) o h framtid (hög ett medel över och framtid (20 17 ger). Panelern r tre meteorolo 020). Enhet  na visar AOT4 ogiska år (200 g h m-3 . 40 för maj-juli 03, 2007 och 2 i (övre raden) 2008) baserat ) och t på

3.3 L

3.3.1

I denna s partikelk sulfat, ni och svav För tillfä PM10 oc emission dessa ex anlednin majoritet I Figur 7 bidraget Tabell 9 Precis so av SIA å till 2020 nämnvär Tabell 9. år 2020, y tre meteo Enhet: µg Stockholm Uppsala l Söderma Östergöt Jönköpin Kronober Kalmar lä Gotlands Blekinge  Skåne län Hallands  Västra Gö Värmland Örebro lä Västman Dalarnas  Gävlebor Västerno Jämtland Västerbo Norrbott Sverige 

uftförore

Partiklar –

studie presen komponenten itrat och amm velhaltiga gas ället saknar M ch PM2.5. Se ner av t.ex. d xkluderats ur ngar som vi v t av PM2.5 o 7 presenteras

till SIA halt visas motsv om för depos återfinns i Sk är ungefär a rt till 2020. Beräknad års ytmedelvärdes orologiska år ( g m–3. ms län län anlands län lands län ngs län rgs län än s län län n län ötalands län ds län än lands län län rgs län orrlands län ds län ottens län ens län

eningar m

– Sekundä

nterar vi upp n SIA. Dessa monium, vilk ser (NOx, NH MATCH en f ekundära org damm och ha studien. Av väljer att pres och PM10 i n modellberäk t i nutid från varande i form sition av kväv kåne. Interna av samma sto smedelkoncen sbildat länsvis (2003, 2007 o

med påver

ära inorga

skattningar a a partiklar for ka bildas i atm H3 och SO2). fullständig m ganiska aeros avssalt föränd tekniska skä sentera enbar nutids och fö knade halt av internationel m av medelv ve och svave tionell sjöfar orlek som sjö tration av sek s samt för Sve och 2008) och Totalt  2010 1.1  0.9  1.2  1.4  1.7  1.8  1.6  1.8  2.2  2.6  2.1  1.6  0.8  1.0  0.9  0.6  0.6  0.5  0.4  0.4  0.3  0.8  18

rkan på h

aniska aero

av nutid och rmas i atmos mosfären ge . modellbeskriv soler är ännu dras dessutom äl presenteras rt SIA. Detta örändringsha v SIA i nutid ll sjöfart, och värden över h el avtar lufth rt bidrar med öfartens bidr kundära inorg erige som helh

är uppdelad i Total 2020‐20 ‐0.2 ‐0.2 ‐0.3 ‐0.3 ‐0.4 ‐0.4 ‐0.4 ‐0.4 ‐0.5 ‐0.6 ‐0.5 ‐0.3 ‐0.2 ‐0.2 ‐0.2 ‐0.1 ‐0.1 ‐0.1 ‐0.1 ‐0.1 0.0 ‐0.2

älsa

osoler

förändring ti sfären och be nom oxidatio vning av alla u inte implem m inte mellan s inte heller p a innebär att lterna. d, samt förän h förändring hela Sverige halten av SIA d ungefär 20% ag, men sjöf ganiska partikl het. Halten är i totalt samt b   t 010 ill framtid i l estår av de in onsprocesser a komponente menterade i M n utsläppssce primärt PM. det saknas b dring till fram en i detta bid samt över sv A med ökande

% till lufthal fartsbidraget lar (SIA) i nut beräknad som bidrag från int Sjöfart 2010  0.2 0.2 0.2 0.3 0.4 0.4 0.3 0.4 0.5 0.6 0.4 0.3 0.2 0.2 0.2 0.1 0.1 0.1 0.1 0.1 0.0 0.1 lufthalter av norganiska sa r av utsläppta ter som bygg MATCH. Na enarierna, va Det är av de beskrivning a mtid. Dessut drag till fram venska län. e latitud. Hö lterna. Förän förändras in tid samt förän m ett medelvär ternationell sj Sjö 2020 0 0 0 0 0 0 ‐0 ‐0 ‐0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 alterna a kväve- ger upp aturliga arför essa av en tom visas mtiden. I gst halt dringen nte ndring till rde över jöfart. öfart 0‐2010  0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 0.1 0.1 0.1 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0

Figur 7. B internatio bidrag frå (2003, 20 Beräknade sek onell sjöfart (ö ån internation 007 och 2008) kundära inorg övre högra hö nell sjöfart (ne ) med utsläpps ganiska aeroso örnet), samt fö edre högra hö sscenarier för 19 oler (SIA) i nu örändring till f örnet). Panele r nutid (2010) utid (övre vän framtid (nedre erna visar med och framtid (2 nstra hörnet), b e vänstra hörn delhalt över tr (2020). Enhet: bidrag från net) och förän re meteorolog : g m-3. ndring i giska år

3.3.2

Ozon är och kan överskrid I denna s sommarh skymma 10 och F ozonhalt timmarsm De högst till 2020 detta inn Tabell 10 medelhal samt förä beräknad Stockholm Uppsala l Söderma Östergöt Jönköpin Kronober Kalmar lä Gotlands Blekinge  Skåne län Hallands  Västra Gö Värmland Örebro lä Västman Dalarnas  Gävlebor Västerno Jämtland Västerbo Norrbott Sverige 

Marknära

även farligt bl.a. utlösa a danden av 12 studie presen halvåret, apr a förändringa Figur 8. Det f t (baserad på medelvärdet ta halterna av . Den största nebär en förb 0. Beräknad ko lt under somm ändring till år d som ett mede

ms län län anlands län lands län ngs län rgs län än s län län n län ötalands län ds län än lands län län rgs län orrlands län ds län ottens län ens län

ozon

för människ astmaanfall o 20 g m-3 oc nterar vi tre m ril-september ar i halten. M första är med å timvärden) t för varje dy v marknära o a minskninge bättring av de oncentration a marhalvåret sa 2020 (inom p elvärde över tr Dyg 62 62 60 63 65 68 67 71 68 67 68 65 62 63 61 62 63 61 60 59 57 61 or att andas i och i värsta f ch högre nivå mått på mark r, då de högst Medelvärdena del av markn och det sista ygn. ozon finner v en sker i 8-tim e allra högsta av marknära o amt maximalt t parantes), ytm re meteorolog gnsmedel   2 (‐1.9)  2 (‐2.0)  0 (‐1.8)  3 (‐2.2)  5 (‐2.2)  8 (‐2.3)  7 (‐2.4)  1 (‐2.7)  8 (‐2.4)  7 (‐2.0)  8 (‐2.0)  5 (‐2.1)  2 (‐2.0)  3 (‐2.1)  1 (‐2.0)  2 (‐1.7)  3 (‐1.8)  1 (‐1.5)  0 (‐1.3)  9 (‐1.2)  7 (‐1.0)  1 (‐1.6)  20 in; de reaktiv fall förtidig d åer. knära ozon. A ta halterna u a, samt förän nära ozon, de a är medel av vi i södra Sv mmarsmedel a halterna me ozon angivet s timmedelvärd medelvärdesbil giska år (2003 Dygnsmax 79 78 78 80 82 84 83 86 85 85 86 82 78 79 77 77 77 75 74 72 70 76 va egenskape död. Marknär Alla tre är me uppnås för att dringen i dem et andra måtte v det maxima erige. Alla o lvärdenas dy en det indike som dygnsmax de under somm ldat länsvis sa 3, 2007 och 20 x av 1h‐medel  (‐2.8)  (‐2.5)  (‐3.1)  (‐3.1)  (‐3.0)  (‐3.0)  (‐3.0)  (‐3.0)  (‐3.1)  (‐3.0)  (‐3.0)  (‐2.9)  (‐2.5)  (‐2.8)  (‐2.7)  (‐2.1)  (‐2.1)  (‐1.7)  (‐1.6)  (‐1.4)  (‐1.2)  (‐2.0)

erna hos gase ra ozon överv edelvärden fo t inte vintern m till 2020 p et är medel a ala flytande 8 zonmått min ygnsmax. Det erar en förbät ximum av flyta marhalvåret. H amt för Sverige 008). Enhet:  Dygnsma 65 65 63 66 70 73 71 73 73 72 73 69 67 67 65 65 66 64 62 61 58 64 en retar slem rvakas i form formade unde ns låga halter presenteras i av dygnsmax 8-nskar i hela S t är inte själv ttring i situat ande 8h-mede Halterna visas ge som helhet. g m-3 . ax av 8h‐medel  5 (‐2.1)  5 (‐2.2)  3 (‐1.9)  6 (‐2.5)  0 (‐2.5)  3 (‐2.6)  1 (‐2.7)  3 (‐3.0)  3 (‐2.6)  2 (‐2.3)  3 (‐2.3)  9 (‐2.5)  7 (‐2.3)  7 (‐2.5)  5 (‐2.3)  5 (‐2.0)  6 (‐1.9)  4 (‐1.6)  2 (‐1.4)  1 (‐1.3)  8 (‐1.1)  4 (‐1.7)  mhinnor m av er r ska Tabell ximal Sverige vklart att tionen. elhalt, s för nutid Halten är

Figur 8. B sommarh medelvär meteorolo Beräknat mar halvåret april-rde av dygnets ogiska år (200 rknära ozon i n -september av s maximala fly 03, 2007-2008 nutid (övre ra medelozon (v ytande 8h-timm 8) med utsläpp 21 aden) och förä vänster), mede marsmedelozo psscenarier fö

ändring till fra elvärde av dyg on. Panelerna ör nutid (2010) amtid (nedre r gnsmax av ozo a visar medelh 0) och framtid raden). Medel on (mitten) sa halt över tre d (2020). Enhe

över mt et: g m-3.

Figur 9. M (2020, mö Bredkälen och 2008) Modellerad fr örkblå linje) v n i Jämtland ( 8) av antal tim rekvensfördeln vid tre platser (nederst). Fre halter i 1g m ning för timvä i Sverige: Va kvensfördelni m-3-intervall. E 22 ärden av mark avihill i Skåne ingarna är en Enhet: h (g m knära ozon i nu (överst), Aspv summa över t m-3)-1. utid (2010, lju vreten i Söder tre meteorolog usblå linje) oc rmanland (mit giska år (2003 ch framtid tten) och 3, 2007

23

För att vidare studera hur medel- och maxhalter förändras med förändrade utsläpp presenterar vi även frekvensfördelning av marknära ozons timvärden i nutid och i framtid (se Figur 9).

Frekvensfördelningen baseras på hela årets timvärden. I söder (Vavihill och Aspvreten) ökar antalet timmar med halter mellan ca 30 och 80 g m-3

till 2020. Däremot minskar antalet höga och låga halter i söder. Minskningen i högsta halterna orsakas troligen av minskning i långdistanstransporterade luftföroreningar på grund av utsläppsminskningarna i Europa. I norr, längre från utsläppsändringarna, ser vi mycket liten påverkan på frekvensfördelningen.

På grund av tidigare nämnda icke-linjariteter i den ozonbildande fotokemin föredrar vi att inte presentera bidraget av internationell sjöfart till denna. Istället presenterar vi en känslighetsstudie på vad en utsläppsminskning om 20% i nutid och framtid medför för förändring i ozonhalter. Resultaten av denna studie återfinns i Appendix, Figur I.

En sådan utsläppsminskning medför en ökning av ozonhalter till havs i nutid såväl som i 2020. I nutid minskas halten i Sveriges inland mer för medelhalten, medan dygnsmaxhalterna minskas mer i framtiden av en 20% utsläppsminskning. Effekten av en 20% utsläppsminskning av internationell sjöfart, såväl i nutid som 2020 är dock marginell i hela Sverige. Påverkan på lufthalterna rör sig om mellan -0.34 och 0.1 ppbv (mellan ca -0.68 och 0.2 g m-3

).

4 Diskussion om osäkerheter och felkällor

Emissionsdata utgör alltid en signifikant källa till osäkerheter i denna typ av studier. Internationell sjöfart som har tilldelats särskilt fokus här, är en av de mest osäkra sektorerna. Detta beror dels på brister i eller avsaknad av komplett information om fartygsrörelser, bränslemängder och

bränslekvaliteter, men även på otillräckliga kunskaper om utsläppen av t.ex. partiklar från olika typer av fartyg. Även i flera andra sektorer finns betydande osäkerheter. På grund av dessa osäkerheter i grunddata är det viktigt att se resultaten mer som möjliga scenarier än som prognoser. Resultaten ger uppskattningar av åt vilket håll trenderna för olika föroreningar pekar, samt en uppfattning om deras storlek och genomslag i miljön.

Depositionen i denna studie är en ren modellberäkning, till skillnad från t.ex. nationell

miljöövervakning där även mätningar inkluderas i kartläggningen av dagens tillstånd. Våtdepositionen av såväl svavel som kväve är lägre än vad som uppmäts vid nio EMEP-stationer i Sverige och Norge (-32% för svavel, -39% för NOy-kväve och -54% för NHx-kväve). Detta måste finnas i åtanke vid tolkning och användning av resultaten. Det finns dock inte någon anledning att tro att förändringen till framtid är felaktig, men minskningen i nedfall skulle kunna vara något större.

I denna studie presenteras inte antalet överskridanden i marknära ozons tröskelvärden för skydd av hälsa. Orsaken är modellens underskattning av de högsta halterna. MATCH, liksom andra liknande modeller, har problem att fånga de allra högsta halterna (typiskt halter över gränsvärdet). Denna underskattning medför att underskattningen av antal överskridanden blir stor i nutid. Förändringen i detta mått blir dessutom speciellt missvisande, eftersom det är så känsligt för de högsta halterna då det är en förändring i tröskelvärde. Studier indikerar (t.ex. Engardt m.fl. 2010, Jönsson 2011, Klein m.fl. 2011) att åtminstone vissa maxhalter av marknära ozon i Sverige orsakas av intransport från Polen och andra ostligt belägna europeiska länder under vår och sensommar. En hypotes är att det kan vara knutet till skogs- eller gräsbränder i dessa områden. Detta skulle kunna vara en bidragande orsak till att modellen underskattar de högsta värdena, eftersom dessa emissioner inte inkluderats i modellen eller i emissionsscenarierna.

24

5 Slutsatser

Huvudresultaten i studien är:

 Landbaserade utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider, partiklar, kolmonoxid och volatila organiska ämnen förväntas minska i Europa såväl som i Sverige, medan utsläppen av ammoniak förväntas öka till 2020 i Europa.

 Internationell sjöfart förväntas minska utsläpp av svaveldioxid på grund av IMO-beslut, men då trafiken förväntas öka medför detta ökade utsläpp av NOx från internationell sjöfart.  Såväl deposition som lufthalter fortsätter vara högst i södra Sverige.

 Utsläppsminskningarna till 2020 medför minskat nedfall av svavel och kväve i Sverige.  Bidraget till kvävedeposition från internationell sjöfart ökar i hela landet till 2020, övriga

bidrag minskar.

 Luftkvaliteten i regional bakgrundsluft i Sverige förbättras för såväl marknära ozon som för SIA.

 De högsta halterna av marknära ozon beräknas minska som en följd av utsläppsminskningar i Europa.

25

Lista över Förkortningar

Förkortning Förklaring

AOT40c Ackumulated Ozone Exposure over a Threshold of 40 ppb(v) crops

(maj-juli)

AOT40f Ackumulated Ozone Exposure over a Threshold of 40 ppb(v) forests

(april-september)

BL Basfall

CO Kolmonoxid

DMS di-metyl-sulfid

EMEP European Monitoring and Evaluation Programme

HIRLAM High Resolution Limited Area Model

HNO3 Salpetersyra

IIASA International Institute for Applied Systems Analysis

IMO International Maritime Organization

MATCH Multi-scale Atmospheric Transport and Chemistry

NECA NOx Emission Control Region

NH3 Ammoniak

NHX_N Reducerat kväve i enheter av kväve

Na Natrium NO Kväveoxid NO2 Kvävedioxid NO3 -Nitrat NOx Kväveoxider (NO+NO2)

NOX_N Kväveoxider (NO+NO2) i enheter av kväve

NOy Oxiderat kväve

NOY_N Oxiderat kväve i enheter av kväve

O3 Ozon

PM Partikulär Materia

PMd Partikulär Materia med diameter mindre än d (m)

PRIMES Energimodell

SECA SOx Emission Control Region

SHP Internationell sjöfart

SIA Sekundär Inorganisk Aerosol

SO2 Svaveldioxid

SO4

2-Sulfat