Patienters upplevelser och erfarenheter av att använda mobila diabetesapplikationer : en litteraturöversikt

PATIENTERS UPPLEVELSER OCH ERFARENHETER AV ATT

ANVÄNDA MOBILA DIABETESAPPLIKATIONER

En litteraturöversikt

PATIENTS’ EXPERIENCES IN THE USE OF DIABETES RELATED

MOBILE APPLICATIONS

A literature review

Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng Självständigt arbete, 15 högskolepoäng

Examinationsdatum: 2021-01-25 Kurs: K54

Författare: Lisa Hansson Handledare: Boel Niklasson

SAMMANFATTNING Bakgrund

Utvecklingen av den digitala tekniken i samhället har bidragit till en alltmer digitaliserad hälso- och sjukvård. I takt med digitaliseringen har hjälpmedel så som mobila

applikationer utvecklats. Ett område där mobila applikationer har ökat är inom

diabetesvården. Diabetes ökar i snabb takt i världen och mobila applikationer kan ses som ett hjälpmedel i patientens egenvård. En av sjuksköterskans kärnkompetenser är informatik och innebär bland annat att sjuksköterskan skall stärka patienter i sin egenvård med hjälp av digitala verktyg.

Syfte

Syftet var att beskriva patienter med diabetes och deras upplevelser och erfarenheter av att använda mobila diabetesapplikationer.

Metod

En litteraturöversikt genomfördes och databassökningar utfördes i PubMed och CINAHL. Femton vetenskapliga artiklar, publicerade de senaste fem åren, av kvalitativ och

kvantitativ design inkluderades. Vidare kvalitetsgranskades artiklarna enligt

Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag och analyserades i tre steg som resulterade i en beskrivande sammanställning innehållande teman och subteman.

Resultat

Resultatet sammanställdes i tre övergripande teman som undersökt patienter med diabetes och deras upplevelser och erfarenheter av att använda mobila applikationer: betydelsen av användarvänlighet, behov av stöd samt personliga egenskapers inverkan på upplevelsen. Teknologi, design, tidsåtgång och mätning av hälsodata var viktiga faktorer relaterat till applikationernas användarvänlighet. Kommunikation med vården, utbildning och

motivation var andra faktorer som påverkade deltagarnas upplevelse. Resultatet tog även upp upplevda hinder hos användarna.

Slutsats

Majoriteten av patienter med diabetes var positiva till att använda mobila applikationer som hjälpmedel i sin egenvård. Det fanns skillnader i patienternas upplevelser och erfarenheter av att använda applikationer. Skillnader kan härledas till patientens egenförmåga, personliga faktorer och tillgången till adekvat stöd. Vidare var användarvänligheten och tekniken avgörande faktorer för om mobila applikationer upplevdes värda att använda. För att erhålla mer evidensbaserad kunskap om patienters upplevelser av att använda mobila applikationer i egenvården bör fler longitudinella studier där patienter använt en och samma applikation under längre tid studeras.

ABSTRACT Background

The development of technology has led to an increasingly digitalised healthcare system. Over this period of technological advancement, mobile applications were developed. In the treatment of diabetes care, the use of mobile applications has seen significant growth. The prevalence of diabetes has increased and mobile applications can be used as a tool for patients to administer self-care. A core competency of a nurse is informatics and, within this field, a nurse should direct and assist the patient in the use of digital tools to aid in the patients ability to administer self-care.

Aim

The objective was to describe the experience of patients with diabetes when using diabetes related mobile applications

Method

A literature review was conducted and database searches were performed in PubMed and CINAHL. Fifteen scientific articles, published in the last five years, of qualitative and quantitative design were included. Furthermore, the articles were quality-reviewed according to Sophiahemmet University's assessment data and analyzed in three steps, which resulted in a descriptive compilation containing themes and sub-themes.

Results

The results were compiled into three overarching themes that examined patients with diabetes and their experiences of using mobile applications: the importance of user-friendliness, the need for support and the impact of personal characteristics on the experience. Technology, design, time consumption and measurement of health data were important factors related to the user-friendliness of the applications. Communication with health-care providers, education and motivation were other factors that influenced the participants' experience. The result also addressed perceived barriers among users.

Conclusions

The majority of patients with diabetes were positive about using mobile applications as aids in their self-care. There were differences in patients' experiences when using

applications. Differences can be attributed to the patient's self-esteem, personal factors, and the availability of adequate support. Furthermore, the user-friendliness and technology were decisive factors for whether mobile applications were perceived as worth using. In order to obtain more evidence-based knowledge about patients' experiences of using mobile applications in self-care, more longitudinal studies where patients have used one and the same application for a longer period of time should be studied.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING ... 1 BAKGRUND... 1 E-Hälsa ...1 Mobila applikationer ...2 Sjuksköterskans kärnkompetenser ...4 Diabetes Mellitus...5 Egenvård...6

Teoretisk utgångspunkt – Orems teori ...7

Problemformulering ...8 SYFTE ... 9 METOD ... 9 Design...9 Urval ...9 Datainsamling...10 Kvalitetsgranskning ...13 Dataanalys ...13 Forskningsetiska överväganden ...13 RESULTAT ... 15 Betydelsen av användarvänlighet ...15 Behov av stöd ...17

Personliga egenskapers inverkan på upplevelsen...18

DISKUSSION ... 19 Resultatdiskussion ...19 Metoddiskussion...23 Slutsats ...25 Fortsatta studier ...25 Klinisk tillämpbarhet ...26 Självständighetsdeklaration ...26 REFERENSER ... 27 BILAGA A-B

1 INLEDNING

Digitaliseringen av hälso- och sjukvården och utvecklingen av e-hälsoområdet har i Sverige och världen pågått under en längre tid (e-Hälsomyndigheten, 2020;

Världshälsoorganisationen [WHO], 2016). En ökande digital teknik i samhället har bidragit med ett stort antal olika digitala verktyg som kan hjälpa patienten att hantera sin egenvård (Cahn et al., 2017). Vidare har samhällsutvecklingen bidragit till att

distansmonitorering/egenmonitorering vid kroniska sjukdomar har blivit än mer aktuellt (e-Hälsomyndigheten, 2020; Sveriges Kommuner och Regioner,2020). Något som också har ökat i takt med den digitala utvecklingen är mobila hälsoapplikationer (Hood et al., 2016). Ett område där tillgången av mobila hälsoapplikationer har ökat är inom egenvård vid kroniska sjukdomar såsom diabetes (Cummings et al., 2013).

Diabetes ökar i snabb takt och enligt WHO uppskattas prevalensen vara över 400 miljoner människor i världen år 2014 (WHO, 2019a). I Sverige uppskattas motsvarande siffra vara drygt 420 000 år 2020 (Nationella diabetesregistret, 2020). De höga siffrorna och den snabba ökningen bidrar till utmaningar inom diabetesvården (Cahn et al., 2017). Diabetes leder till stora samhällskostnader, huvudsakligen med anledning av de allvarliga

komplikationer som är förknippade med sjukdomen. Komplikationerna kan leda till sjukskrivning samt innebära ett ökat omsorgs- och sjukvårdsbehov (Socialstyrelsen, 2018).

För att kunna möta ett ökat omsorg- och sjukvårdsbehov behöver sjuksköterskan kunna förstå, använda och initiera utvecklingen av digitala e-hälsotjänster och på så sätt stärka patienters egenvård (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Det är viktigt att anpassa egenvården efter den enskilda individens syn på hälsa och sjukdom (Socialstyrelsen, 2018) eftersom patientens individuella förmåga att förstå och anpassa sig till sjukdomen påverkar egenvården (Hörnsten et al., 2011).

Avsikten med litteraturöversikten var att beskriva diabetespatienters upplevelse av att använda mobila applikationer i egenvården samt att nå ökad kunskap och förståelse av området i relation till sjuksköterskeprofessionen.

BAKGRUND E-Hälsa

Begrepp och definitioner

Det finns ingen entydig definition av begreppet e-hälsa (Liljequist & Florin, 2019). Enligt Svensk sjuksköterskeförening har e-hälsa sin grund i WHO:s definition av hälsa (Svensk sjuksköterskeförening, 2019). Hälsa definieras enligt WHO som ”Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity” (WHO, 2006, s.1). Socialstyrelsen (2020) definierar e-hälsa som användningen av digitala verktyg och utbytet av digital information i syfte att uppnå och bibehålla hälsa. Genom digital teknik kan e-hälsa öka möjligheterna för att uppnå en jämlik och tillgänglig vård för alla i samhället men även ge personer ökat inflytande och delaktighet i sin vård (eHälsomyndigheten, 2019). Hälso- och sjukvården använder alltmer digital teknik i form av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) där e-hälsotjänster är tillgängliga för både medborgare och vård- och omsorgspersonal (Svensk sjuksköterskeförening, 2019).

2

Enligt Socialstyrelsens termbank benämns vård och omvårdnad som sker på distans som telemedicin och bedrivs med hjälp av informations- och kommunikationsteknik

(Socialstyrelsen, u.a.). Begreppen mobil hälsa och mHälsa tillhör begreppet e-hälsa men saknar en allmänt accepterad definition (WHO, 2011; Park, 2016). WHO definierar mHälsa som ”medical and public health practice supported by mobile devices, such as mobile phones, patient monitoring devices, personal digital assistants (PDAs), and other wireless devices” (WHO, 2011, s. 6).

Universell hälsoteckning

Samtliga av WHO:s medlemsländer enades år 2005 om att uppnå universell hälsoteckning. Universell hälsoteckning innebär att alla samhällen och individer skall få tillgång till den hälso- och sjukvård de behöver utan att drabbas av ekonomiska konsekvenser (WHO, 2019b). WHO (2016) har i en rapport kartlagt den globala spridningen av e-hälsa där mer än hälften av WHO:s medlemsländer har en utformad strategi för e-hälsa. E-hälsostrategier skall möjliggöra att universell hälsoteckning uppnås. E-hälsa lyfts fram som en positiv utveckling gällande bland annat tillgänglighet, kostnadseffektivitet och säkerhet (WHO, 2016).

Sveriges strategi för e-hälsa

Sveriges regering har tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

genomfört en omfattande satsning på e-hälsa genom framtagandet av Vision e-hälsa 2025. Visionen innebär att:

Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet. (Regeringskansliet & SKR, 2020, s.6)

Strategin lyfter fram fyra inriktningsmål för att nå visionen (Regeringskansliet & SKR, 2020). Det första inriktningsmålet handlar om att utgå från patienters behov och

förutsättningar för att bli delaktig i sin vård och hälsa. Det andra inriktningsmålet berör vikten av att medarbetare och patient erhåller rätt information och kunskap. Inriktningsmål tre handlar om att hantera och skydda information på ett tryggt och säkert sätt. Den

enskilde har rätt att veta vilka uppgifter som finns och att obehöriga ej får tillgång till personlig information. Det sista målet syftar till att stödja verksamheter och individer för att underlätta för innovation och samverkan i den digitala utvecklingen (Regeringskansliet & SKR, 2020).

Mobila applikationer Användningsområde

Mobila applikationer är mjukvaruprogram som kan laddas ned till smarta mobiltelefoner via internet. Flertalet mobila applikationer kräver tillgång till internet medan vissa mobila applikationer har begränsad funktionalitet utan internetuppkoppling (Cummings et al., 2013). Det finns omkring sex miljoner mobila applikationer tillgängliga för nedladdning (Statista, 2020). Mobila hälsoapplikationer uppskattades år 2017 vara omkring

trehundratusen (Aitken et al., 2017). Utvecklingen av mobila hälsoapplikationer sker främst för att utveckla individers egen hälsa och välbefinnande samt för att tillgodose egenvård vid kroniska sjukdomar som diabetes, kronisk obstruktiv lungsjukdom och hjärt-kärlsjukdom (Cummings et al., 2013). Diabetes är det sjukdomstillstånd där användandet

3

av mobila applikationer har visat sig vara vanligast förekommande (Martínez-Pérez et al., 2013).

Stevens et al. (2019) undersökte den negativa effekten av mobila hälsoapplikationer som ersatte eller kompletterade fysiska möten mellan vårdpersonal och patienter i samband med behandling, hälsoövervakning och vid stöd av egenvård. Det uppmärksammades en möjlig negativ inverkan på patientcentrering och effektivitet, mer tidskrävande arbetsrutiner samt mindre öppenhet i relationen mellan patient och vårdpersonal. Att studera negativa effekter är ovanligt i systematisk forskning på området och blir ofta bara bifynd i forskningen (Stevens et al., 2019).

Kvalitet och säkerhet

Mobila applikationer klassificerade som medicintekniska ska uppfylla Lagen om

medicintekniska produkter (SFS 1993:584). En medicinteknisk produkt definieras enligt 2 § i lagen som en produkt som skall kunna påvisa, förebygga, lindra, behandla eller

övervaka en sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Vidare skall en medicinteknisk produkt, enligt 5 §, vara lämplig för sin användning. Produkten anses lämplig när den används i enighet med tillverkarens riktlinjer samt när den uppnår krav om skydd och personlig säkerhet hos patient och användare (SFS 1993:584). I Läkemedelsverkets föreskrifter om medicintekniska produkter finns ytterligare krav på att medicintekniska produkter ska ha en CE-märkning samt att tillverkare och produkt är registrerad hos Läkemedelsverket (LVFS 2003:11). CE-märkning står för “Conformité Européenne” och intygar att en produkt uppfyller Europeiska Unionens (EU:s) hälso-, miljö- och

säkerhetskrav samt att produkterna med CE-märkning får säljas fritt inom EU. Det är Läkemedelsverket som ser till att EU:s direktiv om medicintekniska produkter följs i Sverige (Svenska institutet för standarder, u.a.; EEG 90/385/EEG). Däremot är det applikationens tillverkare som själva ansvarar för att CE-märka sin produkt

(Läkemedelsverket, 2019).

Det finns ett ansenligt utbud av mobila hälsoapplikationer som avser livsstil, kondition och välbefinnande men som inte klassificeras som medicintekniska produkter och som saknar kvalitetssäkring. Svenska institutet för standarder påbörjade 2019 arbetet att tillsammans med den europeiska standardiseringsorganisationen (CEN) ta fram och fastställa

kvalitetskriterier för hälsoapplikationer (Svenska institutet för standarder, 2019). Arbetet berör hälsoapplikationer som inte klassificeras som medicinska produkter. Syftet är att säkerställa applikationers kvalitet och att de är tillförlitliga under hela applikationens livscykel, från utveckling av applikation tills applikation tagits bort från marknaden (Svenska institutet för standarder, 2020).

Cummings et al. (2013) visar ur ett konsumentperspektiv vikten av hur mobila

hälsoapplikationer behandlar säkerhet och kvalitet. Författarna menar att konsumenter bör vara uppmärksamma på två områden. Det första området handlar om hur lagring av privat information sker, vem som äger de mobila applikationerna, vilka de samarbetar med samt var datainformationen lagras. Det andra området belyser mobila applikationers

tillgänglighet, kliniska effektivitet, trovärdighet, informationskvalitet samt konsumenternas intention gällande användningen av de mobila applikationerna (Cummings et al., 2013). Byambasuren et al. (2018) anser att mobila hälsoapplikationer har en övergripande låg kvalitet och evidensen av applikationernas effektivitet är bristfällig. De undersökta applikationerna var utformade för att hantera tillstånd som diabetes, fetma och mental hälsa (Byambasuren et.al., 2018). Whitehead och Seaton (2016) menar att den blandade

4

evidensen av de mobila applikationernas effektivitet bör förstås utifrån ett samband mellan patientupplevelse, följsamhet och hälsoutfall.

Sjuksköterskans kärnkompetenser

För att säkerställa legitimerade sjuksköterskors kompetens och självständiga ansvar för omvårdnad av patienter finns de sex kärnkompetenser (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Kärnkompetenserna har tagit utgångspunkt i International Council of Nurses’(ICN) etiska kod för sjuksköterskor (ICN, 2012). Nedan beskrivs två av kärnkompetenserna, informatik och personcentrerad vård.

Informatik definieras som ett ”vetenskapligt område som studerar användningen av informationsteknik och av hur sådan teknik bör utformas och tillämpas på ett

ändamålsenligt sätt” (Nationalencyklopedin, 2021). Sjuksköterskan arbetar med många olika digitala verktyg för att utföra arbetet som krävs i verksamheten, till exempel vid dokumentation, kommunikation, planering, uppföljning, kunskapsstöd, utredning och behandling (Swenurse, 2017). Informatik kan även vara stödjande och öka

förutsättningarna i arbetet med de andra kärnkompetenserna; evidensbaserad vård,

förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, samverkan i team, säker och personcentrerad vård (Liljequist & Florin, 2019). Sjuksköterskan ska kunna använda och initiera

utvecklingen av e-hälsotjänster på ett patientsäkert sätt med fokus på vårdkvalitet, tillgänglighet och patienters och närståendes behov och kunskap. Konkret ska

sjuksköterskan stärka patienter och närståendes egenvård samt bidra till ökat inflytande i vården genom att använda Information- och Kommunikationsteknologi (IKT) (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Studier visar att användandet av IKT blir en alltmer naturlig del av sjukvårdstjänster till kroniskt sjuka som bor hemma. Användandet av IKT i

egenvårdssammanhang bör användas i kombination med fysiska möten i sjukvården för att få positiva effekter (Lindberg et al., 2013).

Personcentrerad vård innefattar i praktiken reella interpersonella processer. Genom terapeutiska relationer mellan vårdgivare, patienter och närstående kan ett ömsesidigt förtroende och förståelse skapas. Praktiskt blir personcentrering möjlig i verksamheter och miljöer som främjar ett kontinuerligt utvecklingsarbete (McCance & McCormack, 2019). Den legitimerade sjuksköterskan ansvarar för att utföra en personcentrerad vård.

Personcentrerad vård innebär att patient och närstående blir förstådda som unika personer med individuella behov, resurser, värderingar och förväntningar (Svensk

sjuksköterskeförening, 2017). Vården har som mål att se personen ur ett helhetsperspektiv och uppfylla såväl psykiska och sociala behov som personens fysiska behov (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Vårdmötet skall ta utgångspunkt i patientberättelsen och vården utformas och dokumenteras i ett integritets- och värdighetsbevarande partnerskap (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Vidare innebär personcentrerad vård att personen ges så goda förutsättningar som möjligt att göra evidensbaserade val i förhållande till sin hälsa, men också att respektera de val personen önskar att göra utan att moralisera kring dessa (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Personcentrerad vård har visat sig stärka samarbetet mellan patient och vårdgivare gällande behandlingsplaner, ökad patientnöjdhet samt bidra till förbättrad hälsa. Däremot krävs etablerade rutiner för att införa och

implementera personcentrerad vård för att säkerställa att denna följs på ett strukturerat sätt inom den dagliga vården (Ekman et al., 2011).

5 Diabetes Mellitus

Etiologi, patofysiologi och symtom

Diabetes mellitus är en kronisk sjukdom som uppstår antingen när kroppen inte kan producera tillräckligt med insulin eller när kroppen inte kan använda det insulin som producerats (WHO, 2019a). Insulin är det hormon som reglerar kroppens blodsockernivå. En obehandlad diabetes leder till förhöjda blodsockervärden och kan orsaka allvarliga konsekvenser för hälsan såsom hjärt- och kärlsjukdom, njurskador (nefropati) och

kärlförändringar i ögat (retinopati). Ytterligare kan nervskador uppkomma med ökad risk för bensår och amputation. Diabetes delas in i diabetes typ 1, diabetes typ 2 och

graviditetsdiabetes där diabetes typ 2 är den vanligast förekommande (WHO, 2019a). Diabetes typ 1 innebär att kroppen saknar insulinproduktion och kräver regelbunden insulinbehandling. Typiska symtom är ökad urinproduktion (polyuri), konstant törst, viktminskning, trötthet och synförändringar (WHO, 2019a). Etiologin till diabetes typ 1 är inte helt klarlagd. Vid typ 2 diabetes har kroppen en bristfällig

insulinproduktion samt nedsatt insulinkänslighet. Symtomen liknar ofta de vid typ 1 diabetes men är mer diffusa, vilket kan resultera i att patienten får sin diagnos först när komplikationer redan uppstått (WHO, 2019a). Diabetes typ 2 orsakas huvudsakligen av övervikt och fysisk inaktivitet. Sjukdomen kan förebyggas genom ökad fysisk aktivitet, god kosthållning samt att undvika tobaksrökning (WHO, 2019a). Diabetes är en av de stora folksjukdomarna i världen och kräver omfattande resurser från hälso- och sjukvården. Befintliga och nya resurser behöver användas på ett balanserat sätt för att nå effektivitet vid diabetesvård, inte minst i omvårdnaden och patientens egenvård (Socialstyrelsen, 2018).

Omvårdnad vid diabetes

I Sverige finns det nationella riktlinjer för diabetesvård innehållande behandlingar och insatser, men även förebyggande råd kring diabetes (Socialstyrelsen, 2018). Det är

nödvändigt att diabetespatienter får individanpassad och personcentrerad vård samt tas om hand av vårdpersonal med rätt kompetens. De flesta patienter med typ 1 diabetes samt patienter med komplicerad typ 2 diabetes vårdas på sjukhusens medicin- eller

endokrinkliniker medan de flesta patienter med typ 2 diabetes behandlas i primärvården. Diabetespatienter bör ha tillgång till ett multiprofessionellt team bestående av till exempel sjuksköterska, specialistsjuksköterska, läkare, fotvårdsterapeut, kurator, fysioterapeut och dietist för att kunna erbjudas adekvat vård (Socialstyrelsen, 2018).

Sjukdomen är komplex och kräver patientens ständiga kontroll av faktorer kopplade till sjukdomen (Cramer, 2004). Faktorer kopplade till sjukdomen är bland annat

blodglukosvärden, blodtryck och vikt (Socialstyrelsen, 2018). Således vilar ett stort ansvar på personen och personen är beroende av sin egenvård i hanteringen av flertalet dagliga beslut (Cahn et al., 2017). Omvårdnad vid diabetes bör innehålla stöd och råd till patienter och närstående enligt aktuellt vårdprogram (Socialstyrelsen, 2018). Vidare har alla i det multiprofessionella teamet en uppgift att vägleda patienten i egenvården genom bland annat patientundervisning, individuellt eller i grupp. Patientundervisning är en betydande länk i en fungerande egenvård och syftar till att informera patienten om sin sjukdom, på så sätt skapas en trygghet och kan ge vägledning för att nå individuella behandlingsmål. Hälso- och sjukvården ställs inför krav att ha en frekvent, fördjupad och varaktig kontakt med patienten för att nå behandlingsmål, däremot har patienten ett ansvar att bedriva en god egenvård. Egenvården innebär att följa upp mätvärden såsom vikt, blodtryck och blodglukos. Patienten bör i tillägg ha kunskap om och arbeta preventivt med levnadsvanor

6

som kost, fysisk aktivitet, rökning och alkohol samt ha förståelse för

diabeteskomplikationer och de eventuella följdsjukdomar som kan uppstå (Socialstyrelsen, 2018).

Hörnsten et al. (2011) har i en forskningsstudie identifierat att personens anpassning till diabetes typ 2 sker parallellt med egenvårdsprocessen. När en så kallad vändpunkt nåddes (eng. turning point) i anpassningen av sjukdomen och egenvården accepterade personerna med diabetes både emotionellt, existentiellt och praktiskt att sjukdomen var en del av deras vardag. Processen till att nå en så kallad vändpunkt omfattar allvarligheten och hotet av sjukdomen, intensiteten av den känslomässiga reaktionen, personliga förväntningar och mål av livet både med och utan sjukdom samt uppfattningarna av effekterna och resultatet av egenvården (Hörnsten et al., 2011).

Mobila applikationer och diabetes

Diabetesvården är ett område där tillgången av mobila applikationer ökar i snabb takt och studier visar att utvecklingen av mobila applikationer går märkbart snabbare än forskning inom området (Hood et al., 2016). Omvårdnad och behandling av diabetes är

resurskrävande både för patienten och för diabetesteamet (Hartz et al., 2016). Resurser läggs på såväl frekventa sjukvårdsbesök som tidskrävande mätningar. Vår tids

teknologiska utveckling och användning av mobila applikationer har bidragit till att i realtid kunna utbyta information via våra smarta mobiltelefoner (Hartz et al., 2016). Utvecklingen är en unik möjlighet för patienten samtidigt som den kan bidra till svårigheter både för patient och sjukvård att kunna hålla sig uppdaterade på nya applikationer (Hood et al., 2016).

Med hjälp av mobila applikationer kan patienten få stöd i sin egenvård av diabetes (El-Gayar et al., 2013). Applikationerna kan hjälpa patienten med insulindosering och läkemedelshantering, att registrera och följa blodsockervärden samt ge patienten kostråd och uppmuntra till fysisk aktivitet. Applikationerna kan också stödja patienten med utbildning och information. Värden som till exempel patientens vikt och blodtryck kan följas och hjälpa patienten att fatta beslut baserat på de registrerade mätvärdena. Patienten ges möjlighet att föra loggbok och få påminnelser via applikationen (El-Gayar et al., 2013). De flesta mobila applikationer är designade ur ett patientperspektiv. Det finns även mobila applikationer som gör det möjligt att dela data mellan patienten och sjukvården (Hartz et al., 2016). Det möjliggör för sjukvården att ta del av patientens registrerade mätvärden och anpassa både medicinsk behandling och omvårdnad utifrån aktuellt hälsotillstånd (Hartz et al., 2016).

Egenvård

Nationalencyklopedin (2020) definierar egenvård som “de åtgärder den enskilde själv kan vidta vid enkla och vanliga symtom, sjukdomar och skador”. I Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård (SOSFS 2009:6) definieras egenvård som hälso- och

sjukvårdsåtgärder som legitimerad sjukvårdspersonal anser att patienten själv kan utföra. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSLF-FS 2017:16) är egenvård inte hälso- och sjukvård däremot har hälso- och sjukvårdspersonalen som ansvar att bedöma om hälso- och

sjukvårdsbehandlingen kan utföras som egenvård. Bedömningen skall utföras i samråd med patienten utifrån dennes integritet och behov av säkerhet och trygghet. Bedömningen skall också utgå från patientens psykiska och fysiska hälsa (SOSFS 2009:16). Därefter planeras egenvården tillsammans med patient och eventuellt närstående eller andra aktörer.

7

Den som gjort bedömningen skall ansvara för att ge relevant information till patienten, ansvara för uppföljning och dokumentation samt en eventuell omprövning av egenvården. Om bedömningen visar att det finns risk för att patienten skadas skall egenvård ej anses vara en adekvat behandling (SOSFS 2009:16).

Flink och Ekstedt (2017) har undersökt hur patienter är förberedda för sin egenvård vid hemgång efter en sjukhusvistelse. Studien visar att sjukhuspersonal lägger mycket resurser på praktisk och social planering medan mindre resurser läggs på information till patienten. Exempel på information som utelämnades är vilka uppgifter patienten har i sin egenvård i hemmet samt livsstilsråd. Ofta ägnades kort tid åt utskrivningssamtalet och det visade att flera patienter hade svårt att förstå informationen de gavs. Författarna menar att det är av stor vikt för patienten att förstå information för att kunna bli motiverade i förhållande till egenvården (Flink & Ekstedt, 2017).

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) beskriver hur patienten kan vara delaktig i hälso- och sjukvården på olika nivåer. Dels på organisations-, system- och verksamhetsnivå, dels på individnivå. Delaktighet på individnivå kopplas till begrepp som personcentrering, delat beslutsfattande och stöd till egenvård (SBU, 2017). Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL 2017:30) ska vården bygga på respekt för patientens

självbestämmande och integritet, vara lättillgänglig samt främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen. Detta innebär att patienten är delaktig i vården. Under de senaste årtiondena har olika hjälpmedel för egenvård tagits fram i snabb takt för att främja patientens förmåga att uppnå hög livskvalitet (SBU, 2017). För att patienten skall kunna ta ansvar för egenvården och för att kunna utföra en adekvat egenvård är det väsentligt att få stöd och tillgång till den kunskap som krävs. Genom patientutbildning skall patienten få en ökad kunskap om sin sjukdomsbild och behandling. Utbildningen skall utformas i dialog med patienten och utifrån dennes önskemål och behov. Målet är att genom en förbättrad egenvård öka delaktigheten i vården (SBU, 2017). Wilkinson et al. (2014) har tittat på vilka faktorer som påverkar patientens förmåga till egenvård vid diabetes. En faktor handlar om kommunikation mellan hälso- och sjukvård och patient. En annan faktor är utbildning och syftar till att ge information och utbildning anpassad efter individens förmåga. Personens individuella anpassningsförmåga till en situation, personlig tro samt psykologiska, fysiska och praktiska faktorer inverkar också på egenvårdsförmågan. Ytterligare är tillgängligheten till hälso- och sjukvården samt vikten av ett personcentrerat stöd väsentligt för egenvård vid diabetes (Wilkinson et al., 2014). Förmågan till egenvård är också relaterad till situationsbaserade, sociala och kulturella aspekter. Egenvård beskrivs som en dynamisk process som är under ständig utveckling och varierar från person till person (Wilkinson et al., 2014).

Teoretisk utgångspunkt – Orems teori

Utgångspunkt tas i Dorothea Orems omvårdnadsteori om egenvårdsbalans (Orem, 2001). Då dagens sjukvård många gånger tar plats utanför sjukhusen blir Orems teori aktuell. Orem benämner vikten av att kunna söka information bland annat på internet för att kunna tillgodogöra sig kunskap om hälsa och egenvård (Wiklund Gustin & Lindwall, 2012). Orems omvårdnadsteori belyser personens förmåga att själv tillgodose sig sina

hälsorelaterade behov för att uppnå balans i livet (Orem, 2001). När behoven blir för stora i förhållande till personens egen kapacitet behöver omvårdnaden struktureras på ett sätt som har förmåga att tillgodose dessa. Orem beskriver vad sjuksköterskeprofessionens uppgift blir när personens kapacitet till egenvård brister. Ett av de kunskapsområden hon

8

identifierar är omvårdnadsvetenskap och beskriver hur omvårdnad handlar om att förstå flera aspekter av mänskligt samspel och om hur vård kan organiseras. Sjuksköterskan bör veta vad omvårdnad är samt hur omvårdnad skall bedrivas. Teorin om egenvårdsbalans har tre delteorier; teorin om egenvård, teorin om egenvårdsbrist och teorin om

omvårdnadssystem (Orem, 2001).

Teorin om egenvård handlar om att en persons förmåga till egenvård styrs av flera faktorer (Wiklund Gustin & Lindwall, 2012). Faktorer som ålder, kön, personliga omständigheter, livsstil, och socialt nätverk men även den sociokulturella miljön, den yttre miljön, hälso- och sjukvårdssystemet och tillgången till relevanta resurser.

Den andra delteorin är teorin om egenvårdsbrist och syftar till förhållandet mellan en persons egenvårdskrav och dess egenvårdskapacitet (Orem, 2001). Egenvårdskapacitet handlar om en persons förmåga att möta de egenvårdskrav personen ställs inför på grund av att egenvårdsbegränsningar uppstått. Orem (2001) förklarar egenvårdsbegränsningar som de faktorer som begränsar personens egenvårdskapacitet såsom bristande kunskap och en oförmåga att göra bedömningar och att fatta beslut. Egenvårdsbegränsningar kan också uppstå vid brist på närståendestöd eller annan social support och vid krissituationer. Egenvårdsbrist uppstår när individens förmåga att uppfylla egenvårdskraven är begränsad (Orem, 2001).

Teorin om omvårdnadssystem inkluderar de två andra teorierna. Orem nämner tre olika omvårdnadssystem; fullt stödjande, delvis stödjande samt stödjande- undervisande system (Orem, 2001). Systemen handlar om att sjuksköterskan genom ett systematiserat arbete skapar förutsättningar att möta patientens egenvårdskrav genom att i samråd med patienten utforma en omvårdnadsplan (Wiklund Gustin & Lindwall, 2012). Sjuksköterskan använder sig inom omvårdnadssystemets ramar av hjälpmetoder. Hjälpmetoder kan handla om att ge vägledning, att agera åt en patient eller att ge patienten psykiskt eller fysiskt stöd.

Sjuksköterskan kan även bidra till personens lärande genom olika former för undervisning samt anpassa miljön för att ge förutsättningar till personlig utveckling (Orem,

2001). Patienters upplevelser av egenvård är en viktig del i att förstå hur sjuksköterskan med olika hjälpmetoder skulle kunna stödja patienters egenvård.

Problemformulering

Det sker omfattande tekniska framsteg i samhället och digitaliseringen påverkar hälso- och sjukvården på många områden. Genom personcentrerad vård ges patienten ökat fokus och förväntas ta mer ansvar för den egna hälsan. Kunskapen om hur digitala tjänster påverkar omvårdnad behöver undersökas för att kunna uppnå en jämlik vård och hälsa.

Utvecklingen av e-hälsa ställer nya krav på hur en personcentrerad omvårdnad kan förmedlas till en allt mer kunnig och välinformerad patient. Ett område där tillgången av mobila applikationer ökar i snabb takt är diabetesvården. Tidigare forskning visar på kunskapsluckor om hur mobila applikationer påverkar diabetespatienters upplevelse av egenvården. En av sjuksköterskans uppgifter är att kunna förstå och guida patienten i sin egenvård, därmed är patientupplevelsen viktig för att förstå de mobila applikationernas effektivitet.

9 SYFTE

Syftet var att beskriva patienter med diabetes och deras upplevelser och erfarenheter av att använda mobila diabetesapplikationer.

METOD Design

Utifrån problemformulering och syfte genomfördes en icke-systematisk litteraturöversikt för att skapa en samlad bild av kunskapsläget inom det valda området. Det innebär att på ett strukturerat sätt få fram befintlig forskning på området (Friberg, 2012). I en systematisk litteraturöversikt tar författaren reda på all befintlig forskning inom området. Vid en icke-systematisk litteraturöversikt väljer författaren ut forskning inom ett avgränsat område som svarar på syftet. En systematisk litteraturöversikt ger högre tillförlitlighet än en icke

systematisk då det finns en risk att författaren väljer ut studier baserade på författarens egna åsikter (Rosén, 2017). En litteraturöversikt innehåller olika processer från

problemformulering och litteratursökning till bearbetning, analys och presentation av data (Whittemore & Knafl., 2005).

Urval

Avgränsningar

En litteraturöversikt ska vid urvalsprocessen följa bestämda riktlinjer för att vara tillförlitlig och hålla en hög kvalitet. Litteraturöversiktens reproducerbarhet möjliggörs genom att redovisa urvalets inklusions- och exklusionskriterier. Kriterierna är centrala för att hitta relevanta forskningsstudier som svarar på litteraturöversiktens syfte (Rosén, 2017). För att endast inkludera aktuell forskning inom området begränsades artikelsökningen till ett tidsspann från november 2015 till november 2020. Ytterligare inkluderades artiklar endast publicerade på engelska. Avgränsningar gällande ålder, kön, etnicitet och

geografisk härkomst av studiepopulationen gjordes inte. Artiklarna i litteraturöversikten återfanns i vetenskapliga tidskrifter så kallade ”peer- reviewed” artiklar. Enligt Friberg (2012) visar en artikel som är ”peer-reviewed” att den har granskats och bedömts av framstående forskare inom området. Att i databasen använda sig av ”peer-reviewed”-avgränsning för att finna artiklar i vetenskapliga tidskrifter visar dock inte om en artikel är vetenskaplig eller ej. Därav är det viktigt att i urvalet bedöma artikeln utifrån vetenskaplig status. I litteraturöversikten bedömdes artikelns vetenskapliga status genom

kvalitetsgranskning och genom att inhämta information om tidskriften där artikeln var publicerad (Friberg, 2012).

Inklusionskriterier

Artiklarna i litteraturstudien valdes utifrån relevans för studiens syfte och inkluderade både kvalitativa och kvantitativa studier. Kvalitativa studier tar utgångspunkt i människans subjektiva upplevelser av det studerade fenomenet för att skapa en holistisk bild. Kvantitativa studier bygger på objektivitet och neutralitet genom att klassificera, ordna, kvantifiera och se samband i data. Fördelen med att kombinera studier med kvalitativ och kvantitativ ansats är att ämnet som studeras kan belysas ur olika synvinklar (Forsberg & Wengström, 2013). Artiklar som inkluderades hade studerat patienter med diabetes och deras upplevelser och erfarenheter av mobila applikationer. Ytterligare ett

10

inklusionskriterie var att patienten använt mobila applikationer som stöd i egenvården av diabetes. De inkluderade artiklarna undersökte användandet av mobila applikationer vid både diabetes typ 1 och/eller typ 2.

Exklusionskriterier

Artiklar som enbart undersökt sjuksköterskans upplevelser av mobila applikationer vid diabetes exkluderades då litteraturöversiktens syfte var att beskriva patienternas

upplevelse. Vidare exkluderades systematiska litteraturöversikter med hänsyn till att

litteraturöversikten ska baseras på primärkällor (Polit & Beck, 2017). Eventuella dubbletter uteslöts i datainsamlingen. Ytterligare exkluderas studier som studerat graviditetsdiabetes. Artiklar som uteslutande handlade om patienters villighet att använda mobila applikationer eller inställning till teknologi generellt togs inte med. Artiklar som enskilt undersökt funktioner såsom textmeddelanden, telefonsamtal och talsvarssystem (eng. interactive voice response) exkluderades. Vidare exkluderades andra typer av bärbara mätverktyg som ”personal health records”, ”personal digital assistant” och ”verbal mHealth device” om de inte var kopplade till en mobil applikation.

Datainsamling

Datainsamlingen genomfördes november 2020. Två databaser användes för datainsamling av vetenskapliga artiklar, the Cumulative Index of Nursing and Allied Health Literature (CINAHL) och Public Medline (PubMed). CINAHL tillhandahåller vetenskapliga tidskriftsartiklar inom omvårdnad och PubMed tillhandahåller vetenskapliga

tidskriftsartiklar inom både omvårdnad och medicin (Polit & Beck, 2017). I enlighet med Polit och Beck (2017) gjordes artikelsökningen i CINAHL med Subject Heading List (CINAHL Subject Heading) och sökningen i PubMed med Medical Subject Heading (MeSH). Svensk MeSH är en ämnesordlista som används i databasen PubMed (Karolinska Institutet, u.a.). I båda databaserna kombinerades CINAHL Heading och MeSH Terms med fritextord för att uppnå ett snävare resultat i förhållande till vårt problemområde (Polit & Beck, 2017).

Enligt Svensk MeSH är orden e-hälsa (eng. eHealth), telemedicin (eng.

telemedicine/telenursing), mobil hälsa (eng. mobile health) och mHälsa (eng. mHealth) synonymer. Vi valde att inte använda sökorden eHealth och telemedicin/telenursing eftersom syftet var att enbart undersöka mobila hälsoapplikationer (eng. Mobile health apps/mhealth apps). Då mobila hälsoapplikationer finns att tillgå i smarta mobiltelefoner (eng. smartphones) inkluderades detta sökord. Patienttillfredsställelse (eng. patient satisfaction) och patienters villighet att ta emot hälso- och sjukvård (eng. patient

acceptance of health care) ansågs vara två relevanta begrepp för datainsamlingen. Enligt Svensk MeSH är definitionen av egenvård “att själv genomföra hälsovårdsåtgärder eller behandling som annars skulle ha utförts av hälsovårdspersonal. Begreppet omfattar både egenvård och vård av närstående” (Karolinska Institutet, u.å.). Egenvård översätts enligt Svensk MeSH till self care. En synonym till self care är begreppet self management som handlar om patientens förmåga att ta hand om sin egenvård vid långvarig sjukdom. Båda egenvårdsbegreppen inkluderades som sökord. För att identifiera artiklar om patienters upplevelse och erfarenhet användes MeSH-termerna patient satisfaction, patient compliance och patient attitudes samt fritextordet experience. Svensk MeSH-termen diabetes mellitus användes för att hitta artiklar som undersöker sjukdomen diabetes. I MeSH-termen diabetes mellitus ingår sjukdomstillstånd som karakteriseras av

11

I databaserna kombinerades sökbegreppen med de booleska operatorerna “AND” och “OR”. För att begränsa sökningen och ge ett smalare sökresultat användes “AND” och för att utvidga sökningen och ge ett bredare resultat användes “OR” (Polit & Beck, 2017). Trunkering i form av en asterisk användes för att utvidga ett sökord samt inkludera sökordets olika böjningsformer (Polit & Beck, 2017).

En första blocksökning i PubMed gjordes med termerna mobile applications (MeSH Terms) ”OR” smartphone (MeSH Terms) ”OR” mhealth ”OR” mobile app* ”OR” mobile health. En andra blocksökning genomfördes med termerna patient satisfaction (MeSH Terms) ”OR” patient acceptance of health care (MeSH Terms) ”OR” experience*. En tredje sökning gjordes på diabetes mellitus (MeSH Terms). Därefter lades de tre sökningarna ihop med ”AND” och sökningen begränsades till artiklar publicerade på engelska de senaste fem åren (2015–2020). Sökningen resulterade i 153 träffar. Ytterligare en blocksökning utfördes i PubMed med termerna mobile applications (MeSH Terms) ”OR” smartphone (MeSH Terms) ”OR” mhealth ”OR” mobile app* ”OR” mobile health “AND” diabetes mellitus (MeSH Terms) “AND” self care (MeSH Terms) “OR” self management (MeSH Terms) “AND” experience*. Sökningen begränsades på samma sätt som den tidigare sökningen i PubMed och resulterade i 23 träffar.

I CINAHL gjordes en första blocksökning med termerna (MH “Mobile Applications”) “OR” (MH “Smartphone") ”OR” mhealth “OR” mobile app* "OR” mobile health. En andra blocksökning med termerna (MH "Patient Satisfaction+") “OR” (MH "Patient Compliance+") ”OR” (MH "Patient Attitudes") ”OR” experience*. En tredje sökning med termen (MH ”diabetes mellitus+”). Därefter lades de tre sökningarna ihop med ”AND” och sökningen begränsades till artiklar publicerade på engelska de senaste fem åren (2015– 2020), ”peer-reviewed” och ”research article”. Sökningen resulterade i 68 träffar.

Ytterligare en blocksökning utfördes i CINAHL med termerna (MH "Mobile

Applications") ”OR” (MH "Smartphone") ”OR” mhealth “OR "mobile app* "OR” mobile health “AND” (MH "Self Care+") “OR” (MH "Self-Management") “AND” (MH "Diabetes Mellitus+"). Sökningen begränsades på samma sätt som tidigare och resulterade i 87 träffar. Datainsamligen redovisas i Tabell 1.

Utifrån inklusions- och exklusionskriterier valdes artiklar ut i två steg, en grovsållning genom att titta på titel och abstrakt och ett urval baserat på fulltextartiklarna (Rosén, 2017). De artiklar som ansågs svara på syftet valdes ut medan studier som ansågs irrelevanta utifrån abstrakt och titel sorterades bort (Rosén, 2017). 45 fulltextartiklar lästes, varav 16 vetenskapliga artiklar valdes ut för kvalitetsgranskning. 15 ansågs väsentliga och uppfyllde en tillräcklig vetenskaplig kvalitet. De inkluderade artiklarna sammanställdes i en matris (bilaga B) och markerades med * i referenslistan.

Tabell 1. Presentation av datainsamling Databas Datum Sökord Antal träffar Antal lästa abstrakt Antal lästa artiklar Antal inkluderade artiklar PubMed 2020-11-17 (mobile applications[MeSH Terms]) OR (smartphone[MeSH Terms]) OR ("mhealth") OR ("mobile app*") OR ("mobile

12 health") AND (diabetes

mellitus[MeSH Terms]) AND (patient satisfaction[MeSH

Terms]) OR (patient acceptance of health care[MeSH Terms]) OR (experience*)

Filters applied: in the last 5 years, English PubMed 2020-11-18 ("mobile applications"[MeSH Terms]) OR ("smartphone"[MeSH Terms]) OR ("mhealth") OR ("mobile app*") OR ("mobile health") AND ("diabetes mellitus"[MeSH Terms]) AND ("self care"[MeSH Terms]) OR ("self management"[MeSH Terms]) AND ("experience") Filters applied: in the last 5 years, English 23 13 4 1 CINAHL 2020-11-19 (MH "Mobile Applications") OR (MH "Smartphone") OR mhealth OR "mobile app*" OR "mobile health" AND

(MH "Patient Satisfaction+") OR (MH "Patient Compliance+") OR (MH "Patient Attitudes") OR experience* AND (MH "Diabetes Mellitus+")

Limiters - Published Date: Nov 2015 – Nov 2020; Peer Reviewed; Research Article; English

Language

Search modes - Boolean/Phrase

68 35 5 0 CINAHL 2020-11-19 (MH "Mobile Applications") OR (MH "Smartphone") OR "mhealth" OR "mobile app*" OR "mobile health" AND (MH "Self Care+") OR (MH

"Self-Management") AND (MH "Diabetes Mellitus+") Limiters - Published Date: Nov 2015 – Nov 2020; Peer Reviewed; Research Article; English

Language

13 Search modes - Boolean/Phrase Manuell

sökning *

-

TOTALT 331 155 45 16

*Manuell sökning har inte gjorts Kvalitetsgranskning

Efter datainsamling och urval genomfördes en kvalitetsgranskning av de 16 valda artiklarna för att avgöra om de kunde inkluderas i dataanalysen (Friberg, 2012).

Kvalitetsgranskning av de valda artiklarna gjordes enligt Sophiahemmets Högskolas mall för bedömningsunderlag av vetenskaplig klassificering avseende studier med kvantitativ och kvalitativ metodansats (bilaga A). Bedömningsunderlaget är modifierat utifrån Berg et al. (1999) samt Willman et al. (2016). Artiklarnas kvalitet granskades av båda författarna till litteraturöversikten och graderades utifrån skalan I = hög kvalitet, II = medel kvalitet, III = låg kvalitet. Tio artiklar ansågs vara av hög kvalitet och fem artiklar graderades till medel kvalitet. För att litteraturöversikten skulle vara av god kvalitet exkluderades en artikel som utifrån kvalitetsgranskningen värderats till låg kvalitet.

Dataanalys

Av de valda och kvalitetsgranskade artiklarna analyserades studiernas resultat.

Litteraturöversiktens resultat baserades på 15 artiklar, varav sex kvantitativa artiklar, fem kvalitativa artiklar och fyra artiklar med mixad metoddesign. De analyserade artiklarna sammanställdes och presenterades i en översiktstabell (bilaga B) som stöd för analysarbetet (Friberg, 2012).

Analysen av studierna genomfördes i tre steg i enlighet med Friberg (2012). Först lästes studierna igenom i sin helhet flera gånger för att förstå innehållet och kunna identifiera övergripande sammanhang. Vid nästa steg utfördes en jämförelse av de studier som behandlade samma område. Jämförelsen gjordes genom att hitta likheter och skillnader i studiernas resultat men även likheter och skillnader i studiernas design, syfte, metod och analys (Friberg, 2012). Meningsbärande enheter i artiklarna markerades för att därefter sammanställas i ett dokument. De meningsbärande enheterna bildade subteman och utifrån dessa skapades övergripande teman. Dessa teman och subteman användes sedan som rubriker i resultatredovisningen. I det sista steget genomfördes en beskrivande

sammanställning där likheter och skillnader i studiernas resultat presenterades (Friberg, 2012).

Forskningsetiska överväganden

Ett vetenskapligt arbete handlar om att generera kunskap med syfte om att öka förståelsen kring ett ämnesområde och således kunna förbättra individers liv och samhällets utveckling (Kjellström, 2017). Litteraturöversiktens syfte anses väsentligt eftersom patienters

upplevelse av att använda mobila applikationer kan påverka egenvården och därmed patientens hälsa. Ytterligare kan patienters upplevelse påverka sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Planering, datainsamling och rapportering är delar i

14

forskningsprocessen som Kjellström (2017) uppger ska ha etiska överväganden genom hela examensarbetet. I litteraturöversikten har en etisk motivering av syftet gjorts och i de valda artiklarna för studiens resultat studerades datainsamlingen i förhållande till etiskt godkännande, informerat samtycke, information till deltagare samt konfidentialitet.

En etisk studie bör enligt Kjellström (2017) ta följande aspekter i beaktning: att frågorna är väsentliga, att den har god vetenskaplig kvalitet samt att den har genomförts enligt etiska riktlinjer (Kjellström, 2017). God vetenskaplig kvalitet innebär att den totala

forskningskvaliteten bedöms. Kvaliteten bedöms utifrån bland annat extern och intern validitet, precision och etik (Vetenskapsrådet, 2017). För att denna litteraturöversikt ska vara av god kvalitet har kvalitetsgranskningen av de inkluderade artiklarna behövt uppnå en hög eller medel kvalitet.

Helsingforsdeklarationen innehåller riktlinjer om att balansera risker och fördelar för samhället och individen, behandla rättviseaspekter samt innefatta informerat samtycke (World Medical Association, 2013). I litteraturöversikten tas utgångspunkt i

Helsingforsdeklarationen och artiklar som ingår i resultatet ska ha ett etiskt godkännande. För att klargöra hur forskaren ska bedriva etisk forskning finns det forskningsetiska

kodexar. Kodexarna är en samling etiska regler för hela forskningsprocessen från planering till publicering av forskningsresultat (Vetenskapsrådet, 2017). I tillägg till de etiska

kodexarna, som inte är juridiskt bindande, finns etikprövningslagen i Sverige (SFS 2003:460) för att skydda och respektera den enskilda människan vid forskning (Vetenskapsrådet, 2017). International Council of Nurses (2012) framhåller de etiska principer som sjuksköterskan har att förhålla sig till i sin yrkesutövning. Kjellström (2017) hänvisar till sjuksköterskans etiska principer och nämner att det utifrån sex etiska principer kan härledas rättigheter för att skydda forskningsdeltagare. Deltagare har rätt till att inte skadas, rätt till full information och ges självbestämmande att avbryta medverkan. Vidare har forskningsdeltagare rätt till anonymitet, privatliv och konfidentialitet.

Litteraturöversikten har endast inkluderat studier på engelska för att undvika eventuell feltolkning. Friberg (2012) tar upp risker med en allmän litteraturöversikt som metod då det är en begränsad mängd relevant forskning som inkluderas och analyseras i

litteraturöversikten. På grund av detta fanns risk för selektivt urval och stöd av egna ståndpunkter. Genom att reflektera över förförståelsens betydelse stärker det studiens pålitlighet (objektivitet, reliabilitet och validitet). Förförståelse syftar till att författarnas förhållningssätt påverkas av tidigare erfarenheter och värderingar som inhämtats under livet (Priebe & Landström, 2017).

Kjellström (2017) nämner rapportering som en del i forskningsprocessen och handlar huvudsakligen om hur forskningen redovisas och motiveras (Kjellström, 2017). I litteraturöversikten togs det hänsyn till rapporteringsprocessen genom att motivera och reflektera över valen som gjorts och genom att redovisa på ett hederligt sätt, vilket innebär att litteraturöversikten blir transparent och reproducerbar. Forskning bygger ofta vidare på andras resultat, idéer och metoder. Ett grundläggande krav är författarens tydliggörande av vem som gjort vad genom att alltid ange upphovsman och namn på originaltext

(Vetenskapsrådet, 2017). För att kunna redovisa källor på ett strukturerat sätt användes Sophiahemmets högskolas (2020) version av American Psychological Association (APA). Litteraturöversikten har granskats i databasen Urkund för att uppmärksamma och undvika plagiat så som överensstämmelser i formuleringar alternativt ordagranna

15 RESULTAT

Resultatet i litteraturöversikten baseras på 15 vetenskapliga artiklar som beskrev

diabetespatienters upplevelser och erfarenheter av att använda mobila applikationer. Tre övergripande teman med tillhörande subteman identifierades (Tabell 2). Dessa teman var betydelsen av användarvänlighet, behovet av stöd samt personliga egenskapers inverkan på upplevelsen.

Tabell 2. Översikt av teman och subteman

Tema Subtema

Betydelsen av användarvänlighet Hur teknologi och design påverkar upplevelsen

Tidskrävande versus

tidsbesparande

Att kunna mäta hälsodata

Behovet av stöd Vikten av utbildning och feedback

Önskan om kommunikation med vården

Personliga egenskapers inverkan på upplevelsen

Att få en ökad motivation

Upplevda hinder

Betydelsen av användarvänlighet

Hur teknologi och design påverkar upplevelsen

I flera av studierna upplevde de flesta deltagarna att mobila applikationer var lätta att använda (Adu et al., 2020; Holtz et al., 2019; Huang et al., 2019a; Janatkhah et al., 2019; Rafiullah et al., 2019, Rhyner et al, 2016). Deltagare som rapporterade att applikationen var “mycket lätt att använda” minskade i antal i samband med stigande ålder (Rafiullah et al., 2019). Däremot fann Janatkhah et al. (2019) att pensionärer upplevde applikationen som mest användbar, vilket visade en signifikant skillnad jämfört med till exempel anställda. Majoriteten av studiedeltagarna kunde tänka sig att fortsätta använda

applikationen efter studiens slut (Adu et al., 2020; Huang et al., 2019a; Janatkhah et al., 2019; Menon et al., 2019). I flertalet studier framkom det dock att somliga deltagare hade svårigheter med att hantera mobiltelefon och applikation (Desveaux et al., 2018; Peng et al., 2016; Rafiullah et al., 2019; Torbjørnsen et al., 2019) eller att de inte ansåg den mobila applikationen användbar (Desveaux et al., 2018; Huang et al., 2019a; Peng et al., 2016). Svårigheter som framkom var bland annat relaterade till att mobiltelefonen var liten och knapparna små (Ogrin et al., 2018; Torbjørnsen et al., 2019). Det fanns ytterligare en önskan om att applikationen skulle kunna användas från andra tekniska enheter, som till exempel en dator (Baptista et al., 2019) eller läsplatta (Ogrin et al., 2018).

16

Tekniska problem var återkommande såsom internetuppkoppling, systemfördröjningar, att applikationen kraschade och problem med notifikationer (Holtz et al., 2019; Menon et al., 2019; Rhyner et al., 2016). Det efterfrågades assistans vid de tillfällen tekniska problem uppstod (Menon et al., 2019; Sarkar et al., 2016). Trots tekniska problem upplevdes en potential i att använda mobila applikationer som verktyg för att förbättra egenvården (Sarkar et al. (2016).

Data som inrapporterats i applikationer borde presenteras på ett sätt som är lätt att förstå och tolka (Baptista et al., 2019, Torbjørnsen et al., 2019). Frustration upplevdes angående applikationens navigering och att designen inte var tydlig nog (Sarkar et al., 2016). Det framkom en önskan om att kunna göra noteringar relaterat till inrapporterade höga/låga glukosvärden för att få en ökad förståelse om hur stress eller osedvanliga aktiviteter kunde påverka glukosvärdet (Baptista et al., 2019). I en studie som undersökte en mobil

applikation som hjälpmedel vid insulindosjustering efterfrågades en mer individanpassad design där patienten själv kunde välja vilka visningsalternativ som önskades (Knight et al., 2016). I flera studier upplevde deltagarna att visualisering av data gjorde att man upplevde applikationen användarvänlig (Baptista et al., 2019; Desveaux et al., 2018; Menon et al., 2019; Peng et al., 2016; Torbjørnsen et al., 2019). Deltagare erfor att visualiseringstrender från inlagda data i applikationer ökade känslan av ansvar för deras handlingar. Ytterligare gjorde visualisering av data det möjligt att se positiva resultat mellan sjukvårdsbesök och gav uppmuntran till ökat engagemang (Desveaux et al., 2018).

Att få påminnelser via alarm eller notifikationer upplevdes vara ett verktyg för förbättrad egenvård och säkerhet kring hanteringen av diabetes (Adu et al., 2020; Baptista et al., 2019; Holtz et al., 2019; Peng et al., 2016; Rafiullah et al., 2019; Torbjørnsen et al., 2019). Hos individer med insulinbehandlad typ 2 diabetes efterfrågades alarm som varnar för hypoglykemi medan deltagare med livsstils- eller tablettbehandlad typ 2 diabetes önskade få varningar för hyperglykemi (Baptista et al., 2019). Däremot önskade somliga mer uppseendeväckande och personliga påminnelser, då de annars lätt kunde ignoreras (Peng et al., 2016). Påminnelsenotifikationerna kunde även upplevas som irriterande, vilket en majoritet av deltagarna i studien från Huang et al. (2019a) erfor.

Tidskrävande versus tidsbesparande

I två studier upplevde individer att applikationen var tidskrävande (Torbjørnsen et al., 2019; Peng et al., 2016). Fynden skiljde sig åt från studien av Menon et al. (2019) som undersökt hur en mobil applikation kunde hjälpa patienter med insulindosjustering. Där framkom det att över hälften av deltagarna hade en lägre tidsåtgång relaterat till

insulindosjustering jämfört med innan de använde applikationen (Menon et al., 2019). Liknande fynd sågs i en annan studie där deltagarna tyckte applikationen bidrog till enklare och snabbare insulindosjutering (Knight et al., 2016).

Att kunna mäta hälsodata

Det var stundtals svårt att överföra mätvärden såsom blodglukosvärden till applikationen (Sarkar et al., 2016; Torbjørnsen et al., 2019). Däremot beskrev Torbjørnsen et al. (2019) patienters upplevda fördelar av att snabbt kunna analysera sina testresultat i applikationen och på så sätt snabbare kunna göra livsstilsförändringar anpassat efter dessa. Liknande resultat framkom av Baptista et al. (2019) där det fanns önskan att få omedelbar

utvärdering av mätvärden för att deltagaren på så sätt kunde se hur arbetet mot uppsatta mål fortlöpte.

17

Baptista et al. (2019) undersökte vad vuxna med typ 2 diabetes ansåg vara den perfekta diabetesapplikationen vid egenvård. Flera deltagare beskrev att de önskade en applikation som “hade allt” och som möjliggjorde att följa så mycket som möjligt i deras

egenvårdsaktiviteter (insulindosering, fysisk aktivitet, måltider) och hälsoindikatorer (blodglukosnivåer, vikt, blodtryck, hypo- och hyperglykemi). Ytterligare hade deltagarna en önskan om att kunna följa kliniska testresultat som HbA1c (Baptista et al., 2019). Majoriteten av deltagarna i en studie av Rafiullah et al. (2019) föredrog att använda applikationen främst för blodglukosmätningar, följt av viktmätningar och kaloriintag.

Vid användandet av en diabetsapplikation för insulindosjustering vid typ 1 diabetes ansåg samtliga deltagare att möjligheten att registrera alkoholkonsumtion var viktig för att förstå hur alkohol påverkade blodglukosvärdet (Knight et al., 2016). Samma studie visade att respondenterna var nöjda med möjligheten att registrera fysisk aktivitet för att få hjälp med insulindosjustering och för att förebygga hypoglykemi (Knight et al., 2016). Två individer beskrev tillfällen där applikationen hade skyddat dem mot hypoglykemi. Det framkom att flera deltagare ändå kontrollerade applikationens dos med den manuellt beräknade. Däremot litade en deltagare mer på applikationens kalkyleringsförmåga än sin egen (Knight et al., 2016).

Huang et al. (2019a) jämförde i en RCT studie en kontrollgrupp som fick vanlig diabetesvård med en interventionsgrupp som använde en mobil applikation i tillägg till vanlig diabetesvård under 12 veckor. Resultatet visade att barriärer till medicinsk följsamhet minskade i interventionsgruppen och att barriärer till medicinsk följsamhet ökade i kontrollgruppen. Efter justering av störfaktorer var resultatet statistiskt signifikant. En majoritet av deltagarna erfor att den mobila applikationen ökade medvetenheten om vikten av följsamhet till medicineringen och att de kände sig mer trygga i hanteringen av medicineringen. Påpekas bör att en tredjedel av interventionsgruppen inte tyckte att applikationen minskade stressen vid läkemedelshantering (Huang et al. 2019a). Behov av stöd

Vikten av utbildning och feedback

I en studie där deltagarna använt en diabetesapplikation under ett år efterfrågades mer utbildning av appliaktionen (Torbjørnsen et al., 2019). Det framkom även önskemål om utbildning berörande hälsosamma levnadsvanor, blodglukoskontroll samt information och detaljerad feedback gällande fysisk aktivitet (Peng et al., 2016; Torbjørnsen et al., 2019). I flera studier tog deltagare upp feedback som en bidragande faktor till en fungerande egenmonitorering av typ 2 diabetes (Baptista et al., 2019; Desveaux et al., 2018; Peng et al., 2016). Harvey et al. (2016) undersökte användbarheten av Accu-Chek Guide Meter kopplat till en applikation som används vid egenmonitorering av blodglukosvärden. Majoriteten av deltagarna svarade att guidning och råd i den mobila applikationen hjälpte dem att hantera sin diabetes, gav trygghet samt hjälpte dem att vidta åtgärder. I studie från Rafiullah et al. (2019) efterfrågade en tredjedel av deltagarna utbildning i hur

applikationen skulle användas. Ogrin et al. (2018) beskrev hur en mobil applikation används under 12 veckor av diabetespatienter som hade risk för fotkomplikationer. Merparten av deltagarna tyckte att informationen i applikationen var mycket användbar, dels hos patienter som saknade kunskap om fotkomplikationer, dels hos nydiagnostiserade diabetespatienter. Liknande fynd gjordes i studien av Adu et al. (2020) där deltagarna upplevde att en mobil applikation kunde öka kunskapen hos just nydiagnostiserade diabetespatienter.

18 Önskan om kommunikation med vården

Torbjørnsen et al. (2019) beskrev hur deltagarnas kommunikationsbehov med sjukvården hade förändrats genom användandet av applikationen. Somliga individer kunde själva fatta egenvårdsbeslut som en konsekvens av att använda applikationen. Däremot visade studier att deltagarna önskade diskutera sina resultat med vårdpersonal och uttryckte ett behov av mer stöd (Baptista et al., 2019; Peng et al., 2016; Torbjørnsen et al., 2019). Deltagarna efterfrågade sjukvårdspersonalens rekommendationer om att använda mobila applikationer i de fall det ansågs fördelaktigt för egenvården (Peng et al., 2016). I studien från Huang et al. (2019a) framkom en önskan om att ha några av sjukhusets tjänster och schemalagda läkartider i applikationen samt ha tillgång till en enda personlig applikationen. Knight et al. (2016) beskrev hur samtliga deltagare ansåg att den mobila applikationen var ett lämpligt tillägg till deras sedvanliga diabetesvård.

Personliga egenskapers inverkan på upplevelsen Att få en ökad motivation

Holtz et al. (2019) beskrev hur de flesta deltagare höll med om att applikationen var rolig att använda. Deltagare upplevde att applikationer uppmanade till reflektion om hur olika situationer bäst kunde hanteras (Adu et al. 2020) samt uppmanade till ökad medvetenhet om olika aktiviteters påverkan på egenvården (Desveaux et al. 2018). Det belystes hur deltagarna blev motiverade till att ta hand om sin hälsa och att de gav dem en känsla av kontroll (Adu et al. 2020). Liknande fynd såg Torbjørnsen et al. (2019) där deltagarna upplevde att applikationen inspirerade dem till att skapa meningsfulla rutiner.

Motivationen ökade i de fall de visste vilka mätvärden vårdpersonalen efterfrågade (Torbjørnsen et al., 2019). Deltagarna önskade yttre motivation genom visuell belöning som till exempel ett glatt ansikte. Ytterligare önskades positiv förstärkning genom tips och bekräftelse (Baptista et al., 2019; Peng et al., 2016). Till skillnad från detta resultat var det deltagare som inte ville ha pekpinnar från applikationen med hänvisning till att det inte går att nå en perfekt diabetesvård (Baptista et al., 2019). Deltagare i studien av Peng et al. (2016) tyckte det var en fördel att kunna sätta upp personliga mål i applikationen. Däremot upplevde de att målen måste vara realistiska för att kunna nås och deltagarna tyckte att kortsiktiga mål var att föredra framför långsiktiga mål. Ett fåtal deltagare uppskattade att dela data inom små personliga nätverk som kunde bidra med social support (Peng et al., 2016). Torbjørnsen et al. (2019) beskrev hur några individer tyckte att användandet av diabetesapplikationen gav dem inspiration till förändring. Deltagare menade dock att individen bör vara motiverad till förändring redan från början för att applikationen skall vara fördelaktig. De deltagare som hade en hög egenförmåga innan interventionen uppgav motivering till förändring (Desveaux et al. 2018).

Upplevda hinder

Flera studier belyste hur deltagarna kunde uppleva ett ständigt registrerande av mätvärden som stressande och hur mobila applikationer således blev alltför krävande att använda (Desveaux et al., 2018; Peng et al., 2016; Torbjørnsen et al., 2019). Registrering av mätvärden kopplat till diet upplevdes speciellt svårt (Torbjørnsen et al., 2019) och registrering av fysisk aktivitet upplevdes utmanande (Knight et al., 2016). Utmaningarna uppstod hos de deltagare som inte ansåg sig vara tillräckligt informerade om vilken effekt fysisk aktivitet har relaterat till blodglukosvärden (Knight et al., 2016). Deltagarna var reserverade till att dela personlig data via applikationen då de ansåg att hälsorelaterad data var för privat. Vidare var de oroliga för att informationen skulle användas i

19

rankade applikationens pålitlighet som en av de lägsta variablerna gällande användbarheten.

En studie visade att bristande självförtroendet hos deltagare resulterade i att

applikationerna upplevdes svårhanterliga (Sarkar et al., 2016). Negativa känslor som skuld, oro och stress upplevdes påverka välbefinnandet. Således ville några av deltagarna att en applikation skulle kunna hjälpa dem med att hantera dessa känslor och bli mindre beroende av andra människor (Baptista et al., 2019). Brist på ansvar för enskilda handlingar,

konkurrerande prioriteringar och negativa känslor upplevdes ha en negativ inverkan på stödet från applikationerna (Desveaux et al., 2018). De negativa känslorna handlade om att deltagarna upplevde en känsla av överväldigande med tanken på förändring och en känsla av att vilja ge upp. Deltagarna upplevde minimalt mänskligt stöd i interventionen. De individer som hade låg egenförmåga innan interventionen hade svårigheter att integrera användningen av applikationen i de dagliga rutinerna (Desveaux et al., 2018). Somliga var negativt inställda till att använda applikationen som egenvårdsverktyg då de inte ville vara ansvariga för sina beteenden (Peng et al., 2016). Liknande resultat påvisades av Rafiullah et al. (2019) där en tredjedel av deltagarna var ointresserade av att registrera mätvärden då de inte ville känna till sina hälsoproblem.

DISKUSSION Resultatdiskussion

Vårt syfte var att beskriva patienters upplevelse och erfarenhet av att använda mobila applikationer i sin egenvård. Huvudfynd i resultatet visade att användarvänligheten var viktig för patientens upplevelse. Behov av stöd samt personliga egenskapers inverkan på upplevelsen var andra huvudfynd. Huvudfynden kommer i resultatdiskussionen att diskuteras med utgångspunkt i Orems teori om egenvårdsbalans.

Orem beskriver i sin delteori om egenvård hur olika faktorer kan påverka en persons förmåga till egenvård. I litteraturöversikten har upplevelsen av mobila applikationer i egenvården inte skiljt sig åt gällande olika etniciteter eller geografisk härkomst. Mobila applikationer anses ha en potential att förbättra diabetespatienters egenvårdsförmåga (El-Gayar et al., 2013). Användningen av smarta telefoner ökar i utvecklingsländer, dock bör det poängteras att en stor andel fortfarande saknar en smart telefon och/eller

internetuppkoppling (WHO, 2016). Därav är det av vikt att anpassa teknologin till olika folkgrupper för att applikationerna skall fungera fördelaktigt på individnivå i olika samhällsskikt (Bender et al, 2014).

Ett av huvudfynden var personliga egenskapers inverkan på upplevelsen vilket kan kopplas till Orems delteori om egenvårdsbrist. Teorin syftar till förhållandet mellan en persons egenvårdskrav och dennes egenvårdskapacitet (Orem, 2001). Litteraturöversiktens resultat tyder på att det finns en medvetenhet från deltagarna om egenvårdskrav. Egenvårdskrav kan ses i studien från Peng et al. (2016) där deltagare upplevde en fördel att kunna sätta upp personliga mål i applikationen och att de målen skulle vara realistiska. Andra

egenvårdskrav var strävan efter en känsla av kontroll, strävan efter att bli mindre beroende av andra människor och kravet på att vara informerad.