IDENTITET, KÄRLEK OCH
JÄMSTÄLLDHET
En litteraturstudie gällande sexualitet och relationsundervisningen
för svenska som andraspråk
Identity, love and equality
A literature study regarding sexuality and relationship teaching
for Swedish as a second language
FRIDA FALLGREN KAMEL AOUDEH
Akademin för utbildning, kultur Handledare: Karl Ågerup och kommunikation
Svenska som andraspråk Examinator: Gerrit Berends Självständigt arbete i lärarutbildningen
Grundnivå HT20 2020
Akademin för utbildning EXAMENSARBETE
kultur och kommunikation SSA247 15hp
HT20 2020 SAMMANDRAG
___________________________________________________________ Frida Fallgren, Kamel Aoudeh
Identitet, kärlek och jämställdhet
En litteraturstudie gällande sexualitet och relationsundervisningen för svenska som andraspråk Identity, love and equality
A literature study regarding sexuality and relationship teaching for Swedish as a second language
2020 Antal sidor: 39
____________________________________________________________ Denna uppsats utforskar möjligheten att använda Jonas Hassen Khemiris Allt jag inte minns (2015) och Marjaneh Bakhtiaris Kalla det vad fan du vill (2005) som undervisningsunderlag i förhållande till sexualitet och relationer i svenska som andraspråk på gymnasiet. Studien utgår ifrån en hermeneutisk ansats. Resultatet visar att böckerna kan användas som material i undervis-ningen och de exempel och citat vi lyft fram i analysen kan därmed skapa en meningsfull under-visning. Skönlitteratur kan därför fungera som ett stöd för lärare i svenska som andraspråk för att belysa och problematisera identitet, kärlek och jämställdhet samtidigt som det främjar språkut-vecklingen hos elever.
____________________________________________________________ Nyckelord: Relationer, vänskap, identitetsbildande faktorer, didaktiskt verktyg, svenska som andraspråk, litteraturläsning.
I
nnehållsförteckning
1 Inledning ... 5
1.1 Syfte och forskningsfrågor ... 7
1.2 Studiens disposition ... 7
2 Bakgrund och tidigare forskning ... 8
2.1 Svenska som andraspråk ... 8
2.2 Begreppsteori ... 9 2.2.1 Identitet ... 9 2.2.2 Kärlek ... 10 2.2.3 Jämställdhet ... 11 2.2.4 Kulturell jämställdhet ... 11 2.3 Tidigare forskning ... 12
2.3.1 Skönlitteraturens roll i undervisningen ... 12
2.3.2 Allt jag inte minns av Jonas Hassen Khemiri ... 13
2.3.3 Kalla det vad fan du vill av Marjaneh Bakhtiari ... 14
3 Material och metod ... 16
3.1 Material och urval ... 16
3.2 Metod ... 16
4 Presentation av böckerna och författarna ... 18
4.1 Allt jag inte minns ... 18
4.2 Kalla det vad fan du vill ... 18
5 Analys ... 20 5.1 Identitet i vänskapsrelationer ... 20 5.2 Identitet i kärleksrelationer ... 23 5.3 Jämställdhet ... 26 5.3.1 Jämställdhet i relationer ... 26 5.3.2 Kulturell jämställdhet ... 28 6 Avslutning ... 31 6.1 Sammanfattning ... 31 6.2 Metoddiskussion ... 34 6.3 Vidare forskning ... 34 Referenslista ... 36
5
1 Inledning
Många har nog någon gång befunnit sig i en situation där det varit eller känts obekvämt att prata om sex och samlevnad. Som elever minns vi att undervisningen var bristfällig och gene-rande för elever och lärare. De nya direktiven (Regeringskansliet 2020a) gällande sexualitet och relationer som kom våren 2020 innebär att skolan måste möta samhällsutvecklingen. Skol-verket (2019b) menar att ungdomar har en friare sexualitet som påverkas av värderingar och normer utifrån media och pornografi. Detta innebär att vi som nyexaminerade lärare ska kunna undervisa om sexualitet och relationer även om det kan kännas obekvämt.
Sexualundervisningen behöver stärkas i skolan. [...] Alla elever har rätt till bra undervisning om sex och samlevnad. Det kräver utbildade lärare med rätt kompetens. Granskningar som gjorts av sex- och sam-levnadsundervisningen i skolan visar att många lärare tycker att det är svårt att undervisa om sex och samlevnad och att mer utbildning i frågorna behövs. För att nyutexaminerade lärare ska kunna undervisa i frågor om identitet, sexualitet och relationer inför nu regeringen nya examensmål i lärarutbildningarna. (Regeringskansliet 2020a).
Med ovanstående som grund för studien upplever vi, som blivande lärare i svenska som and-raspråk, ett behov att stärka sexualitet- och relationsundervisningen på gymnasiet. Vi vill att elever ska känna sig säkra i gruppen och veta att de accepteras och respekteras oavsett vem de är och varifrån de kommer. Att lyfta fram obekväma och komplicerade känslor, tankar och åsikter kan skapa en trygghet och en nära relation till elever. I kursplanen för svenska som andraspråk på gymnasiet (Skolverket 2011:182) finns det tydliga anvisningar att elever ska få möjlighet till att ständigt samtala och diskutera om skönlitteratur, samhällets normer, värde-ringar och hitta sitt unika jag. I och med detta framhåller Gunilla Molloy (2003:48) att skönlit-teratur kan engagera läsaren beroende på vad som uppmärksammas i texten. Molloy menar att lärare kan använda det underförstådda för att visa elever olika tolkningar som kan finnas. Böcker öppnar upp för en värld av både verklighet och fantasi och kan dessutom användas för att stärka elevers språk och lärande. På så vis har skönlitteratur en viktig och central roll för andraspråkselever. Språkets funktion tillsammans med en ökad förståelse för den makt som språkkunskaper innebär, skapar möjligheter för andraspråkselever i både samhället och indivi-den. Att belysa, diskutera och ständigt arbeta med frågor som både berör och möjliggör olika tolkningar hos elever och skapar en meningsfull undervisning. Genom skönlitteratur anser vi att elevers lärande kring sexualitet och relationer kan utvecklas så att lärare kan känna sig
6
trygga i situationen. Agnes Dahné (2019) beskriver vikten av att lyfta fram frågor och föra samtal för att öka kunskapen hos elever och menar:
För att kunna fatta beslut som rör sex och relationer behöver vi människor kunskap om kropp och sexu-alitet och få möjlighet att föra samtal om dessa frågor med andra. Det är viktigt för såväl vuxna som unga. Har man dessutom flyttat till ett nytt land och håller på att lära sig ett nytt språk behöver man ord för att kunna delta i sådana samtal. Kunskap om kropp och sexualitet är en mänsklig rättighet. Som lärare har du alltså en mycket viktig roll för att möjliggöra samtal och ökad kunskap. (Dahné 2019:9). Därför är identitet, kärlek och jämställdhet aktuella att lyfta fram eftersom vi anser att en relat-ion många gånger utgår från dessa begrepp. Genom att lyfta fram identitet, kärlek och jäm-ställdhet i undervisningen kan det leda till att unga vuxna utvecklas och gör medvetna val. Vår förhoppning är att lärare ska kunna känna sig bekväma att samtala och diskutera om sexualitet och relationer med hjälp av skönlitteratur.
7
1.1 Syfte och forskningsfrågor
Syftet med studien är undersöka hur lärare kan använda skönlitteratur i svenska som andra-språksundervisningen för att främja diskussioner kring identitet, kärlek och jämställdhet. Detta kommer ske genom en analys av två böcker som vi anser är relevanta ur ett svenska som and-raspråksperspektiv.
• På vilka sätt skildras identitet, kärlek och jämställdhet i Kalla det vad fan du vill (2005) av Marjaneh Bakhtiari och Allt jag inte minns (2015) av Jonas Hassen Khemiri? • Hur kan de två böckerna användas som underlag för diskussioner och lärande kring
identitet, kärlek och jämställdhet i svenska som andraspråk på gymnasiet?
1.2 Studiens disposition
I kapitel 2 redovisas bakgrund och relevant forskning om läroplanen i svenska som andraspråk för gymnasiet, begreppsteorier, skönlitteraturens roll i undervisningen och böckerna. I kapitel 3, följer en redogörelse för material och metod där urvalet speglas. I kapitel 4 presenteras böck-erna och författarna. I kapitel 5 följer en analys av böckböck-erna tillsammans med didaktiska inslag. Slutligen sammanfattas, i kapitel 6, de viktigaste resultaten tillsammans med slutsatser. Däref-ter följer en metoddiskussion och vidare forskning.
8
2 Bakgrund och tidigare forskning
Svenska som andraspråk har länge varit ett omdebatterat ämne både i samhället och skolan. Skolverket (2003:3) belyser att ämnet svenska som andraspråk infördes 1995 på gymnasiet, vilket resulterade i att elever därmed kunde få betyg i ämnet. Forskning gällande svenska som andraspråk har pågått sedan 1970-talet och fortsätter att utvecklas. Enligt skollagen (SFS 2011:185 kap. 5, § 14) finns det riktlinjer gällande vilka elever som har rätt till svenska som andraspråk genom tre olika urvalsprinciper. Detta beslutas av rektorn på den enskilde skolan och det kan variera hur beslut tas mellan olika skolor. Statistiska centralbyrån (2017) visar att det i Sverige finns cirka 25% barn som har utländsk bakgrund mellan åldrarna 0–17 år. Kenneth Hyltenstam (2013:13) belyser att elever med utländsk bakgrund i större utsträckning inte når målen för gymnasieskolan. ”Skolämnet svenska som andraspråk utgör för många av dessa ele-ver en nyckel till övriga ämnen och till skolframgång mer generellt och är därför av stor bety-delse för en demokratisk utveckling av det flerspråkiga och mångkulturella samhället.” (Hyl-tenstam 2013:10). Samtidigt menar Hyl(Hyl-tenstam att elevers undervisning många gånger påskyn-dar deras språkutveckling istället för att relatera till deras erfarenheter och referensramar. På så vis blir svenska som andraspråksundervisningen paradoxalt nog inte tillräcklig, då språkut-vecklingen stressas fram och elevers referensramar och erfarenheter hamnar i skymundan.
2.1 Svenska som andraspråk
Svenska som andraspråk finns som skolämne från lågstadiet upp till gymnasiet. Vi kommer i denna studie rikta oss mot gymnasieskolans kursplan för svenska som andraspråk (Skolverket 2011:182). I läroplanen för gymnasieskolan (Skolverket 2011) finns det många aspekter att ta hänsyn till såsom att elever ska undervisas och få kunskaper gällande grammatik och korrekt språkbruk. Dessutom framställer samtliga kursplaner att läsning är en viktig del för att utveckla språket. Detta synliggörs i svenska som andraspråk 1 (Skolverket 2011:183) som understryker att undervisningen ska innehålla:
Läsning av och samtal om texter som används i vardags-, samhälls-, studie och arbetsliv. Läsning av och samtal om modern skönlitteratur författad av såväl kvinnor som män som ger inblick i olika kulturer, allmänmänskliga teman och svenska referensramar. (Skolverket 2011:183–184).
I årskurs ett utgörs läsningen av samtida romaner och textutdrag författade av kvinnor och män som berör olika kulturer, allmänmänskliga teman och svenska referensramar. I årskurs två går det att tolka att läsningen fokuseras mot litteraturhistoria där dåtida och nutida romaner kan inkluderas.
9
Läsning av och samtal om texter som används i vardags-, samhälls-, studie och arbetsliv. Läsning av och samtal om skönlitteratur författad av såväl kvinnor som män från olika kulturer och tider som ger un-derlag för att utveckla språket och samtala om berättarstrukturer, allmänmänskliga teman och vanliga litterära motiv. (Skolverket 2011:190).
Dessutom klargörs det att undervisningen i årkurs 3 för svenska som andraspråk ska innehålla: Läsning av och samtal om texter av olika slag, med tonvikt på att strukturera, referera, värdera och kritiskt granska större textmängder, samt diskutera dispositionen, språket och stilen i texter av vetenskaplig ka-raktär. Läsning av och samtal om skönlitteratur författad av såväl kvinnor som män från olika kulturer och tider, med tonvikt på att sammanfatta, tolka, värdera och referera till texterna. (Skolverket 2011:196). Genom citaten går det att se en progression av läsningen i skolämnet svenska som andraspråk på gymnasiet. Elever ska få möta skönlitterära böcker genom historien och mer modern litte-ratur från vår samtid. Progressionen kan ses som att elever först börjar med modern littelitte-ratur i årskurs ett för att sedan i årskurs två möta litteraturhistoria genom tiden. I årskurs tre får skön-litteratur en större plats eftersom elever då ska kunna läsa en större textmängd än tidigare. Utifrån de allmänmänskliga teman och olika kulturer går det att se hur Kalla det vad fan du vill (2005) och Allt jag inte minns (2015) kan få en plats i undervisningen oavsett om det är i årskurs 1, 2 eller 3. Elever ska få förutsättningar att möta omgivningen, få lärdom om identitetsskap-andet, känna att de är en del av gemenskapen och få kunskap om sexualitet och relationer. Därför är vår bedömning att de valda böckerna kan användas i årskurs ett för att starta arbetet gällande sexualitet och relationer. Det är en fördel att elever tidigt på gymnasiet lär känna varandra och skapar en trygg grupptillhörighet för att diskutera svåra och ibland obekväma ämnen. Dock kan böckerna användas eller återkomma i de senare kurserna med tanke på tolk-ningsutrymmet i läroplanen.
2.2 Begreppsteori
I följande avsnitt presenteras begrepp och teorier kopplade till identitet, kärlek och jämställd-het. Detta ligger sedan till grund för begreppsanvändningen i studien.
2.2.1 Identitet
Identitet är ett begrepp där olika identitetsbildande faktorer har en avgörande roll i uppfattning av ens identitet. Nationalencyklopedin (2020a) framhåller att identitet kan ses utifrån två per-spektiv. Det ena perspektivet innebär en medvetenhet om sin unika egenart. Medan det andra perspektivet handlar om individens medvetenhet om den egna personligheten. Jonas Stier (2003) poängterar att identitet förknippas med likhet och kan ses som att en individ vill finna
10
en samhörighet till en eller flera grupper genom ett socialt samspel. Vidare förklarar Stier (2003:22) att identitet handlar om att imitera andra människors agerande och handlingar.
Anthony Giddens (1999) betonar att identitet är sammankopplat till jaget som ständigt är föränderligt. Giddens framhåller en syn på identitet där livsstilar, valen man gör och vem man väljer att vara är något som innefattar identitetsbildandet. Fortsättningsvis belyser Giddens att samhället som det ser ut idag har gett oss fler möjligheter till flera olika livsstilar. Därtill skriver Giddens (1999:202) om inflytandet massmedia har på identitet och att globaliseringen bidrar till ökade valmöjligheter. På så sätt menar Giddens att livsstilar påverkas av socioeko-nomiska och kulturella förhållanden och gemenskaper.
Stier (2003:61) belyser identitetskontexter som finns i olika sammanhang där bland an-nat sexualidentiteten framhävs. Det handlar om hur människan attraheras av antingen män, kvinnor eller båda könen. Vidare förklarar Erving Goffman (2014:22) de olika roller en individ åtar sig för att skapa en identitet. Goffman belyser att människan i olika sammanhang tar på sig en roll för att kunna interagera och för att kunna visa egenskaper som anses vara fördelakt-iga i olika situationer.
2.2.2 Kärlek
Nationalencyklopedin (2020b) förklarar att “kärlek beskrivs av de flesta människor som en varm och intensiv känsla av ömhet, omtänksamhet och känslomässig närhet som kan, men inte behöver, vara förknippad med sexuell åtrå.” Likt identitet, är kärlek ett brett begrepp. Giddens (1995:9) belyser att vad som är acceptabelt i en vänskapsrelation och en kärleksrelation skiljer sig åt. Med detta menar han att en kärleksrelation utmärks av känslomässig jämställdhet medan en vänskapsrelation utmärks av tillfredsställelse och intimitet när det kommer till det sociala.
Eva Illouz (2020:43) förklarar att kärlek har förändrats över tid. Tidigare har kvinnor behövt gifta sig för att exempelvis ha sexuellt umgänge. Men idag har kärleksrelationer blivit flyktiga och sexuella förbindelser är inte förpliktigande på samma sätt som tidigare. De mora-liska och kulturella ramarna har flyttats, sex är inte längre förknippat med en synd och jäm-ställdheten mellan män och kvinnor har växt fram. I dagens samhälle kännetecknas kärlek inte av de romantiska filmbeskrivningarna längre. Dessutom belyser Illouz (2020:87) att ”Dessa förändringar har gjort sexualiteten extremt mottaglig för marknadens värden, vokabulär och grammatik och förvandlat den till ett område för självbekräftelse och en stridszon mellan kvin-nor och män.” Citatet visar att det finns en maktkamp mellan kvinkvin-nor och män som handlar om jämställdhet där båda parter vill ha lika mycket att säga till om.
11
Ulf Ellervik förklarar (2014) att det går att dela upp kärlekens kemi i olika faser. Den första fasen handlar om lust eller sexuell attraktion. Nästa fas handlar om förälskelse, vilket slutligen leder till kärlek eller djup vänskap. Erik Centerwall (2000) har en liknande beskriv-ning om hur kärlek kan upplevas på olika sätt. Centerwall (2000:46) skriver att kärlek finns överallt såsom i en individs tankar, känslor och i de förhållanden en individ har till andra män-niskor. Centerwall förklarar att identitetsskapande under tonåren är en intensiv fas och sker ofta med hjälp av sexuella handlingar. Sexuella relationer som ofta sker under tonårstiden möj-liggör för individer att finna sin identitet genom kärlek.
2.2.3 Jämställdhet
Enligt Regeringskansliet (2020b) förklaras jämställdhet som följande: “Jämställdhet handlar om att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Området omfattar bland annat frågor som makt, inflytande, ekonomi, hälsa, utbildning, arbete och fysisk integritet”. Jämställdhetsmyndigheten (2019) betonar att jämställdhet inte enbart handlar om en jämn könsfördelning. De menar att det dessutom handlar om attityder, normer och värde-ringar på grupp och individnivå. Därtill beskriver Skolverket (2020a) att skolan ska arbeta med jämställdhet och att det finns ett jämställdhetsuppdrag som måste följas.
Vår tolkning är att jämställdhet ska fokuseras mot alla grupper i samhället och ska vara jämställt oavsett vilket kön, etnicitet och tillhörighet någon förknippar sig med. Därtill ska ingen utsättas för trakasserier eller diskriminering. I Agenda 2030 (2019, mål 5) betonas ”Att leva ett liv fritt från våld och diskriminering är en grundläggande mänsklig rättighet och helt avgörande för att människor och samhällen ska utveckla sin fulla potential.” Med detta i åtanke anser vi att människors lika värde i samhället får en stor och viktig plats men att den etniska aspekten behövs lyftas fram. Därför anser vi att det finns ett behov att lyfta fram kulturell jäm-ställdhet.
2.2.4 Kulturell jämställdhet
Nationalencyklopedin (2020c) förklarar att etnisk diskriminering innefattar en negativ särbe-handling av personer med invandrarbakgrund. Utifrån begreppet etnisk diskriminering skapar vi begreppet kulturell jämställdhet som vi anser är relevant mot bakgrund till studien. Som tidigare nämnt framhåller Giddens (1999:202) hur massmedia har en avgörande roll. I samband med detta lyfts dessutom diskussioner gällande hedersrelaterat våld. Skolverket (2019b) fram-håller att begreppet hedersrelaterat våld och förtryck inte ska användas när det kommer till undervisning om sexualitet och relationer. Detta på grund av att andra typer av förtryck och
12
våld inte ska försvinna eller förminskas utan att skolan ska vara en plats för inkludering. Alek-sandra Ålund (2011) menar att under åren har debatten om hedersvåld fått ett nytt perspektiv i det mediala samhället. Ålund (2011:46) lyfter fram att hedersrelaterat våld framställs som brott av invandrare kopplat till kultur och etnicitet. Ålund poängterar att liknande brott som begås av etniska svenskar däremot beskrivs som personliga problem. Dessutom belyser Ålund att oavsett om våldet begås av en invandrare eller etnisksvensk så bör det likställas. Här går det tydligt att se hur kulturell jämställdhet kan användas som begrepp för att förklara skillnader mellan olika kulturer, jämställdhet och etnicitet.
2.3 Tidigare forskning
I följande avsnitt kommer forskning om skönlitteraturens betydelse i undervisningen att be-handlas. Sedan presenteras forskning om böckerna Allt jag inte minns (2015) och Kalla det vad fan du vill (2005).
2.3.1 Skönlitteraturens roll i undervisningen
Forskning gällande skönlitteratur, och vikten av att läsa, berör barn från tidig ålder upp till gymnasiet. Margaret Obondo & Susanne Benckert (2001:11) framhåller att läsning från tidig ålder bidrar till ökat ordförråd, utvecklat språk och en utökad språkförmåga för att kunna åter-berätta och samtala om omvärlden i olika sammanhang. Författarna (2001:5–6) belyser att barn med en invandrarbakgrund eller från lägre socioekonomiska förhållanden ofta inte har samma kultur av läsning. Lise Iversen Kulbrandstad (2003:227) skriver att elevers förståelse av texter hör ihop med deras ordförråd. Därtill menar Kulbrandstad att bristande förkunskaper försvårar för andraspråkselever när det kommer till att förstå en text.
Molloy (2008) framhåller skönlitteraturens positiva effekt när det kommer till under-visning. Skönlitteratur kan bidra till att elever får en ökad medvetenhet för det som är an-norlunda samtidigt som det kan belysa ojämställda förhållanden, stereotypiska könsroller, extr-emism och rasism. Enligt Molloy (2008:289) kan läsning öka förståelsen hos elever och hjälpa dem att förstå hur andra människor tänker, känner och utveckla sin identitet. Vidare belyser Pauline Gibbons (2006:120) vikten av att andraspråkselever skapar sig en uppfattning om vad en bok handlar om innan läsningen påbörjas. Som lärare är det därför viktigt att ge elever för-kunskaper och göras medvetna om språkliga svårigheter. Dessutom bör böckerna spegla ele-vers erfarenheter och referensramar samt innehålla en språklig nivå som inte är för svår.
Carl-Johan Markstedt & Martin Sandberg (2019:17) förklarar vikten av att läsa hela böcker för att inte missa berättelsernas budskap eller intentioner. De framhåller att
13
romanläsning i klassrummet är viktig och påpekar att arbetet ger bra resultat, samtidigt som tankeverksamheten ökar. Vidare framhåller Inger Norberg (2003:63) att värderingar och för-hållningssätt som elever har med sig hemifrån med hjälp av skönlitteratur kan förändras. Dels genom att påverka självbilden, dels ur ett socialt perspektiv. Skönlitteratur kan alltså bidra till att elevers självständighet och identitet utvecklas. Markstedt & Sandberg (2019:18) menar att litteraturundervisningen som byggs upp runt hela böcker ger elever möjlighet till djupare dis-kussioner, en bredare syn på böckernas karaktärer och miljöer samt känna igen sig. Ur ett and-raspråksperspektiv kan ett tematiskt arbete bidra till att elever utvecklar sin skriv- och läsför-ståelse, ordförståelse och öka kunskaper inom andra ämnen.
Jan Nilsson (2007) anser att tematisk läsning bör ses som en stor del av undervisningen. Nilsson (2007:211) belyser att läsning som en gemensam aktivitet kan få elever att känna sig delaktiga. Dessutom förklarar Nilsson att skönlitteratur bör väljas efter vilket kunskapsområde som ska behandlas. Lars-Göran Malmgren och Jan Nilsson (1997) visar att skönlitteratur som läses tematiskt går att ses som en kunskapskälla som kan bidra till ökad förståelse. Malmberg och Nilsson (1997:243) menar att detta kan leda till nya upplevelser för elever samtidigt som det kan ge nya perspektiv på andra kulturer.
2.3.2 Allt jag inte minns av Jonas Hassen Khemiri
Jonas Hassen Khemiris böcker berör ofta samma teman. Analyser som gjorts av hans böcker belyser vanligtvis en människas identitet, människors olika syn på samhället, kärlek och hur relationer framställs genom olika karaktärer, vilket även finns i Allt jag inte minns (2015).
Christian Mark Gullette (2018) har analyserat Khemiris böcker utifrån identitetsskap-ande, jämlikhet och kärlek. Gullette framhåller att Khemiris böcker ofta använder karaktärer som speglar utanförskap och menar att detta är ett sätt att försöka belysa jämställdheten i vår samtid. Därutöver skildrar Gullette (2018:1) att Khemiri, använder kärlek som en konceptuell strategi där homosexuella karaktärer går att urskilja. Gullette (2018:44) betonar att karaktärerna successivt förändras under böckernas gång. De försöker finna sig själva samtidigt som de skapar en identitet. Vidare menar Gullette (2018:81) att karaktärerna i Allt jag inte minns (2015) formats från icke-normativa svenskar där karaktärernas etnicitet ställs mot de tradition-ella normerna för “svenskhet”. Karaktärer som vanligen förknippas till förorter såsom Rinkeby eller Tensta får i boken beblanda sig med den övre medelklassen.
Sanna Lilja (2020) har analyserat Allt jag inte minns (2015) utifrån identitet, etnicitet och jämställdhet. Lilja menar att Khemiri använder identitetsskapandet som en problematise-ring för att definiera någons identitet. Därmed anser Lilja (2020:23) att identitetsskapande
14
bildas genom erfarenheter, intressen och egenskaper. Vidare förklarar Lilja att omgivningen kategoriserar karaktärerna utifrån deras sexuella identitet och beskriver hur deras egenskaper kan förknippas med homosexualitet. Lilja (2020:21) poängterar att etniciteten påverkar alla karaktärer och hur de blir bemötta av samhället. Dessutom belyser Lilja (2020:24) jämställdhet genom genusnormer och feminism och betonar att karaktärerna bryter mot de genuskontrakt som en man och kvinna innefattas av. Vidare illustrerar Lilja (2020:25) feminismens plats ge-nom att presentera karaktärers ojämställda villkor och vilka skillnader i förutsättningar kvinnor och män har. Lilja menar att karaktärernas identiteter ifrågasätts när det kommer till sexualitet, etnicitet och socioekonomiska aspekter.
Joakim Tjøstheim (2019:76) undersöker hur identiteten kan tolkas i Allt jag inte minns (2015) och beskriver hur karaktärernas personliga identitet omförhandlas när nya möjligheter dyker upp. Den personliga identiteten ställs mot den nationella och binds samman med etnici-tet. Tjøstheim (2019:80) tydliggör hur identiteten konstrueras från karaktärernas olika särdrag. Sammantaget menar Tjøstheim (2019) att identiteten är det stora temat i boken. Den berör hur erfarenheter, egenskaper och intressen formar en karaktärs identitet. Dessutom menar Tjøst-heim (2019:74–77) att kärlek, jämställdhet och etnicitet berörs men hör ihop med identiteten.
2.3.3 Kalla det vad fan du vill av Marjaneh Bakhtiari
Den forskning som finns kring Marjaneh Bakhtiaris bok Kalla det vad fan du vill (2005) berör olika teman. Vi fokuserar på studier som främst kopplas samman med identitet, kärlek och jämställdhet.
Therese Andersson (2007) har studerat Kalla det vad fan du vill (2005) utifrån aspekterna kulturmöte och identitet. Andersson (2007:24) belyser att ursprung påverkar en in-divids identitet. Vidare nämner Andersson hur karaktärerna möter olika attityder och förutfat-tade meningar. Andersson (2007:30) menar att ett utanförskap synliggörs där religion, kultur, etnicitet, hårväxt och hårfärg bidrar till omgivningens segregering och uteslutning. Dessutom framhåller Andersson hur Kalla det vad fan du vill (2005) formar och utvecklar karaktärernas identitet utifrån kulturmöten. Sammantaget belyser Andersson (2007) att karaktärerna omfattas av gemenskaper och relationer som bildar en identitet där jämställdhet har en viktig roll.
Magnus Nilsson (2010) beskriver hur Kalla det vad fan du vill (2005) berättar en histo-ria om hur såväl invandrare som svenskar misslyckas att förstå den etniska mångfalden. Nilsson (2010:206) illustrerar hur karaktärer försöker förstå andra kulturer genom att visa ett intresse. Nilsson (2010) betonar att uppfattningen av vissa karaktärers identitet skapas av massmedian, vilket bidrar till ojämställda villkor utifrån samhällets syn. Vidare förklarar Nilsson (2010) att
15
identitetsskapande möjliggör diskussioner om jämställdhet i samhället utifrån synen på de som lever i utanförskap.
Satu Gröndahl (2010:235) behandlar identitetsskapandet i Kalla det vad fan du vill (2005) och framhåller en syn på ”intern självvald identitet” som omfattas av ras, etnicitet och skapandet av identitet. Gröndahl menar att detta handlar om en person som skiftar mellan att tillhöra olika kategorier. Vidare skriver Gröndahl (2010:244) att ”Berättaren hos Bakhtiari un-derstryker ett flertal gånger att den påtvingade, rasifierade identiteten som invandrarkvinnor tillskrivs inte kan ses som identisk med den frivilligt valda subjektspositionen.” Med detta i åtanke finns det en koppling mellan boken och skapandet av en identitet utifrån samhällets syn.
16
3 Material och metod
I följande avsnitt beskrivs material, urval och metod. Dessutom motiverar vi böckerna för stu-dien. Sedan presenteras valet av metod tillsammans med analysverktyg.
3.1 Material och urval
Böckerna som ligger till grund för studien är Jonas Hassen Khemiris Allt jag inte minns (2015) och Marjaneh Bakhtiaris Kalla det vad fan du vill (2005). Dessa böcker valdes dels eftersom de ingått i lärarutbildningen, dels för att böckerna har använts i undervisningen för svenska som andraspråk på vår övningsskola. Böckerna innehåller delar där kulturmöten, olika kulturer och svenska referensramar ständigt är närvarande. Dessutom har författarna en invandrarbak-grund och böckerna är författade av en man och en kvinna, är relativt moderna och har en koppling till verkligheten och elevers referensramar. Kursplanen för svenska som andraspråk på gymnasiet (Skolverket 2011:182) bidrar till valet av böckerna och hur de kan användas i undervisningen.
3.2 Metod
Lennart Hellspong (2001:160) skriver att en hermeneutisk analys handlar om att tolka och för-stå en text. Hellspong påpekar att metoden kan användas för att visa det dolda innehållet och sådant som kan stå mellan raderna och vara underförstått. Detta möjliggör olika tolkningar av texter. Ingrid Westerlund (2015:71) beskriver att ”Hermeneutiken är lämplig att använda när syftet med studien är att få tillgång till informanternas egna upplevelser av fenomen samt när informanterna ska ges ett stort utrymme att själva välja vad de vill tala eller skriva om.” På så sätt används hermeneutisk analys för att söka och bearbeta tolkningar i böckerna genom att undersöka det som går att utläsa mellan raderna.
Vi har dessutom använt Aidan Chambers (2014:129) boksamtal i den didaktiska ana-lysen. Chambers (2014) förklarar att ett boksamtal inte ska följa några strikta ramar eller regler utan att frågor ska anpassas efter elevers behov. Dessutom framhåller Chambers (2014) att elever själva ska tolka och ge förslag på vad som sker i boken och lärare bör inte ställa frågor som leder elever mot rätt svar. Istället kan lärare fråga elever om deras påståenden och vilka belägg de har utan att kontrollera situationen. Dessutom belyser Chambers (2014:202–203) att elever ibland kan behöva mer tid att fundera och formulera sina åsikter. Då är det viktigt att avbryta samtalet för att sedan återuppta det när elever fått mer tid. Vidare behöver lärare ha en plan om det blir otrevlig stämning och ska då avbryta boksamtalet. Chambers framhåller att en
17
läsdagbok är bra för elever där de kan sammanfatta och skriva upp tankar under läsningens gång. Dessutom kan svåra ord som framkommit under läsning tas upp och diskuteras i helklass för att skapa en ökad förståelse för samtliga elever. Obondo & Benckert (2001:11) belyser att genom läsning utvecklar elever sitt ordförråd och sitt språk, något som är viktigt för svenska som andraspråkselever. Dessutom betonar de vikten av läsning och att det ger elever en utökad språkförmåga. Detta kan leda till att diskussionerna kring böckerna blir mer nyanserade. Ge-nom att ständigt ge elever möjlighet att diskutera vem man är och hur det upplevs utifrån kan detta bidra till en djupare syn på identitetsskapande.
Vidare framhåller Goffman (2014:22) att det finns två roller som är vanliga att ty sig till. Den ena ses som uppriktig och den andra som cynisk. När en individ väljer att tro på sin roll och sitt eget framförande upplevs individen som äkta och tar sig an den uppriktiga rollen. När en individ istället väljer en mer cynisk roll görs detta för att lura gemenskapen och omgiv-ningen. Detta anser vi skapar en möjlighet att tolka det underförstådda i böckerna. Hermeneu-tisk analys tillsammans med Goffmans metod kan hjälpa oss att förstå böckernas innehåll och våra frågeställningar utifrån de tolkningar vi gör. Dessutom kan elever se hur Goffmans roll-beskrivning kan appliceras på de olika karaktärer som finns i böckerna för att kunna se hur identiteten förändras.
Böckerna lästes först enskilt flera gånger, från början till slut för att kunna identifiera teman som kan kopplas till sexualitet och relationer. Sedan diskuterade vi varje kapitel för att hitta intressanta citat som vi kunde använda för att koppla det till identitet, kärlek och jäm-ställdhet. Därefter valde vi att dela upp identitet i vänskapsrelationer och identitet i kärleksre-lationer. Detta eftersom vänskap och kärlek bidrar till identitetsskapande. I båda böckerna såg vi hur personers identitet beskrivs beroende på om de är i en vänskaps- eller kärleksrelation. Även jämställdhet delades upp i två kategorier där den ena berör jämställdhet i relationer me-dan den andra berör kulturell jämställdhet. Böckerna jämfördes seme-dan med gymnasieskolans kursplan för svenska som andraspråk och den tidigare forskningen för att kunna finna didak-tiska synvinklar.
18
4 Presentation av böckerna och författarna
I följande avsnitt beskrivs författarna och böckernas handling. Detta för att ge en förståelse av böckerna och skapa en grund för analysen.
4.1 Allt jag inte minns
Jonas Hassen Khemiri är en välkänd författare, född i Stockholm, och flera av hans verk har filmatiserats. Allt jag inte minns (2015) är hans fjärde bok och är översatt till många andra språk. Khemiri tilldelades 2015 Augustpriset för Allt jag inte minns som är en kärleksberättelse där läsaren får möjlighet till att vara medskapande och fylla i tomrummen i berättelsen.
Boken handlar om Samuel och hans relation till Vandad, Laide, Pantern, hans mamma och mormor. Parallellt kommer andra personer till tals genom intervjuer i boken. Huvudperso-nen Samuel har dött och någon försöker ta reda på vad som har hänt. Vem var Samuel och vad kände han? Boken följer inte en kronologisk ordning och hoppar mellan nutid och dåtid. Inter-vjuerna sker i nutid men när en person berättar om Samuel och beskriver tiden fram tills hans bortgång berättas det i dåtid. Som läsare lämnas en åt att försöka förstå de olika karaktärernas relation till Samuel och varför han körde in i ett träd. Det krävs hela tiden att läsaren tänker till vem som berättar vad eftersom boken varierar mellan olika karaktärer. Vandad beskriver hur han ser Samuel utifrån hans perspektiv medan Laide beskriver hur Samuel och hon hade det. Det krävs koncentration och en medvetenhet från läsaren när karaktärerna går tillbaka och be-skriver olika händelser. Känslor, relationer, ångest och identitet speglas i romanen men det är inte förrän i slutet av boken vi får ta del av Samuels känslor och tankar. Frågan är om det går att berätta saker man inte minns.
4.2 Kalla det vad fan du vill
Marjaneh Bakhtiari föddes i Iran men flyttade till Sverige. Kalla det vad fan du vill (2005) var Bakhtiaris debutroman. Bakhtiari har själv beskrivit i intervjuer att hon inte vill bli kategorise-rad av samhället men anses ofta tillhöra författare med invandrarbakgrund. Kalla det vad fan du vill är hennes ställningstagande till just dessa människor som kategoriserar henne och hen-nes litteratur.
Kalla det vad fan du vill (2005) är en satirisk roman som handlar om familjen Irandoust och flyr till Sverige från Iran. De har höga förväntningar på det svenska samhället och hoppas på en bättre framtid i Sverige för sina barn. Familjen möter flera motgångar och försöker förstå sig på det svenska samhället. Handlingen utspelar sig i nutid där läsaren får följa familjen
19
Irandoust och många andra karaktärer. Familjen Irandoust består av mamma Panthea, pappa Amir, dottern Bahar och sonen Shervin. Därtill möter vi andra karaktärer såsom Bahars pojk-vän Markus, pappa Bengt och mamma Pernilla, farfar Bertil, läraren Max Levin, kunder till pappan, grannar till familjen och klasskamrater till barnen. Romanen beskrivs genom vardag-liga scener, framför allt under Bahars ungdom. Bahar och hennes bror Shervin påminns stän-digt av samhället och människorna omkring dem att de är annorlunda. Mamma Panthea och pappa Amir försöker anpassa sig till det svenska samhället på olika sätt. Båda föräldrarna vär-nar om och värdesätter att familjen ska anamma den svenska kulturen utan att motsätta sig den. Bakhtiari skriver som karaktärerna pratar, oavsett om det är Markus skånska farfar eller om det är någon av föräldrarna som pratar med brytning.
20
5 Analys
Utifrån Allt jag inte minns (2015) och Kalla det vad fan du vill (2005) beskrivs nedan hur identitet i vänskapsrelationer, identitet i kärleksrelationer, jämställdhet i relationer och kulturell jämställhet synliggörs i böckerna. Dessa kommer sedan tillsammans att utgöra grunden för hermeneutisk och didaktisk analys med avseende på undervisning i ämnet svenska som andra-språk utifrån studiens forskningsfrågor.
5.1 Identitet i vänskapsrelationer
En vänskap behöver inte vara beständig utan kan förändras över tid. Det är därför viktigt att redogöra och förklara hur elever kan jämföra sin vardag med böckernas olika berättelser. Chambers (2014) framhåller att en läsdagbok kan hjälpa elever att minnas och enkelt kunna gå tillbaka till de har läst. På så sätt kan de reflektera och tolka hur Samuels identitet förändras i boken kring vänskapsrelationer. Elever skulle kunna få läsa Allt jag inte minns (2015) i helhet och ständigt ha denna passage i åtanke när de reflekterar kring Samuels identitet i en vänskaps-relation. “Jag började undra vem Samuel var egentligen. Pratade han som jag när han var med mig? Vem var han när jag inte var med? Kände jag ens hans riktiga jag?” (Khemiri 2015:259).
Vänskapsrelationerna i böckerna är både djupa och ytliga. I Allt jag inte minns (2015) finns dels barndomsvännen Pantern, dels den nyare vänskapen till Vandad. Samuel och Pan-terns relation upplever vi som en bror och syster relation. De vet var de har varandra och relat-ionen kan tolkas som självklar. Dessutom tolkar vi att Pantern känner en typ av tacksamhets-skuld gentemot Samuel och hans familj.
Vi förvandlades till bror och syster, när jag hade knas hemma fick jag krascha hos honom, hans mamma blev som min extramamma, hon förstod utan att behöva veta för mycket, hon frågade aldrig varför jag behövde rymma, jag välkomnades in i deras familj och det kommer jag alltid vara tacksam för. (Khemiri 2015:54).
Som Gibbons (2006:120) förklarar bör elevers erfarenheter få en större plats i undervisningen och det kan skapa diskussioner och olika tolkningar. Citatet kan leda till diskussioner om elever själva har haft det jobbigt hemma. Har de haft en vän som ställt upp på ett speciellt sätt? Har de själva någon vän de anser är som en bror eller syster? Dessutom kan de diskutera citatet “Vissa vänskaper överlever allt.” (Khemiri 2015:163). Vad betyder det? Vad menar Samuel när han säger så?
Vänner förknippas ofta med samhörighet och gemenskap. Att ha vänner och vara en del av en vänskapskrets är därför viktigt. I Allt jag inte minns (2015) framkommer det att Samuel
21
umgicks med få vänner, vilket gjorde honom sårbar. “Samuel hade en tendens att umgås väldigt intensivt med en eller två personer åt gången. Det gjorde honom sårbar.” (Khemiri 2015:37). I boken är det Vandad och Pantern som illustreras som dessa två personer som Samuel kände en samhörighet till. Elever kan läsa citatet och få diskutera om Samuels smala kompiskrets gör honom sårbar och i sådant fall på vilket sätt? Finns det tydliga exempel i boken eller är det underförstått? Är det att föredra att ha många vänner framför några få? Tror elever att det finns någon anledning till att Samuel bara umgås med en eller två personer?
Vandad och Samuels vänskapsrelation påbörjas senare i livet men det upplevs som att de känt varandra länge. Utifrån egna erfarenheter är det vanligt att vänner glöms bort när en person inleder en ny relation. “Ja. Okej. Jag erkänner. Jag saknade Samuel. Alltså inte saknade honom som att jag trodde att vår vänskap var över utan att min plats i hans liv skulle tas av någon annan.” (Khemiri 2015:106). Genom illustreringen synliggörs det hur Vandad känner sig bortglömd när Samuel träffar Laide. Elever kan genom denna passage ledas mot frågeställ-ningar om hur vänskapsrelationer påverkas av förhållanden. Varför tror elever att Vandad kän-ner som han gör? Hur kommer det sig att Vandad är rädd att någon annan ska ta hans plats i Samuels liv? Upplever elever att Vandad och Laide konkurrerar med varandra om Samuel? Vad beror detta på?
Identitetsskapande har en central roll i Kalla det vad fan du vill (2005). Shervin vill hitta sig själv men omgivningen anser att hans identitet ska präglas av hans kultur. Diskussioner kring identitet kan skapas genom hur Shervin framställs.
Även om Shervin var svenskar än sina föräldrar, den första generationen, så var han ändå inte riktigt … Alltså, det var fortfarande något etniskt över honom. Och av den enkla anledningen krävdes det av Sher-vin att han skulle ha en identitet med rötter djupt förankrade i hans egen »kultur«. (Bakhtiari 2005:125). Citatet kan möjliggöra diskussioner där elever kan fundera kring varför omgivningen anser sig bestämma över Shervins identitet. Frågor kan alltså riktas mot elevers egna referensramar, er-farenheter och hur de uppfattar sig själva. Dessutom skulle elever i mindre grupper kunna få berätta hur de uppfattar varandra för att sedan kunna samtala högt om det. Dock ska detta ske med försiktighet, såsom Chambers (2014) poängterar och att lärare måste vara uppmärksamma på att någon elev inte upplever det som kränkande.
Vidare kan elever uppmärksammas på att det finns en underförstådd mening när det kommer till Shervin. Han har vänner och vill vara en del av det svenska samhället men känner kraven från sitt kulturella arv. Vi tolkar det som att Shervin inte vill bli bedömd utifrån vad folk tror om honom utan själv skapa sig en identitet genom olika vänskapsrelationer. En
22
passage skulle kunna vara att läsa högt för att synliggöra Shervins roll i boken där han vill finna en grupptillhörighet. Shervin vill passa in genom att försöka blondera håret, vilket han miss-lyckas med och både vänner och familj skrattar åt honom. “Hans budskap hade inte gått fram. Ingen hade fattat det typ var meningen att folk liksom skulle se honom och inte den som dom kanske liksom trodde han var.” (Bakhtiari 2005:128). Frågor vi anser relevanta är om elever har några erfarenheter av utanförskap? Har elever försökt att anpassa sig på olika sätt för att passa in i samhället eller sin omgivning? Är det viktigt att man passar in? Upplever elever att det finns en form av grupptryck när det kommer till att passa in?
Av egna erfarenheter vet vi att människor söker likheter eller en känsla av samhörighet i en vänskapsrelation. I Kalla det vad fan du vill (2005) gestaltas olika vänskapsrelationer. En relation som tydlig visar på likheter och samhörighet är vänskapen mellan Moses och Bahar. Som Stier (2003) framhåller handlar identitet om att efterlikna gemenskapens beteende. Bahars identitet skildras genom ett beteende där hon är ärlig och rak med vad hon tänker och tycker, vilket även Moses är. “Just detta beteende fick Bahar att fortsätta umgås med Moses och hon kunde räkna med honom som en av sina äldsta vänner. Hans hänsynslösa ärlighet var en trygg-hetskälla.” (Bakhtiari 2005:97). Genom denna del kan elever få diskutera vad som får dem att umgås med sina vänner. Vilka beteenden är viktiga i deras vänskapsrelationer? Varför då? Vad händer om dessa beteenden förändras?
I Allt jag inte minns (2015) kan diskussioner ske genom att elever får fundera på hur vänskapsrelationer formar karaktärernas identitet.
Och jag vet inte varför jag la märke till det eller vad det förändrade, men jag minns att jag tänkte att Laide fortfarande satt kvar i Samuel, fast dom hade separerats och aldrig skulle bli ihop igen så var hon en del av honom för alltid. Jag hoppades att jag hade fel. (Khemiri 2015:271).
Dessutom kan lärare genom citatet lyfta fram ett tydligt exempel där detta går att visa. Således kan elever uppmärksammas att identiteten är föränderlig beroende på vem som tolkar det. Hur tolkar elever att Samuels identitet förändras? Finns det belägg i boken för det?
Båda böckerna innehåller viktiga aspekter gällande hur vänskapsrelationer är aktuella för integration i samhället. Dessutom visar de att vänskap är en betydelsefull del för skapandet av en identitet. Böckerna kan tillämpas i undervisningen då de berör vänskapsrelationer som är destruktiva eller hållbara. På så vis kan diskussioner kring hur en vänskapsrelation bidrar till identitetsskapande lyftas fram. Lärare kan arbeta med hur vänskaper ser ut i olika gemenskaper och hur ens identitet förändras beroende på vem man umgås med.
23
5.2 Identitet i kärleksrelationer
I Allt jag inte minns (2015) nämns flera sorters kärleksrelationer. Relationerna beskrivs olika beroende på den heterosexuella eller den homosexuella relationen. Ett exempel är förälskelsen mellan Samuel och Laide där vi ser likheter med Ellerviks (2014) förklaring av hur kärlek kan upplevas.
Kyssen övertygade mig. Det var vi. Våra tungor snuddade varandra, först mjukt och försiktigt, sedan mer intensivt. Vi föll in i varandra, vi dansade en slowtajm fast låten var snabb, vi höll om varandra fast alla såg, vi ville mera, jag rörde mig mot honom, han väste, jag gned mig mot honom, han gnydde. (Khemiri 2015:147).
Citatet kan fungera som diskussionsunderlag för att kunna börja samtala, reflektera och ut-veckla sin förståelse kring hur en kärleksrelation kan upplevas. Har elever upplevt eller känt något liknande? För att vidare diskutera identiteten i kärleksrelationen mellan Samuel och Laide kan deras uppbrott fungera som en utgångspunkt. Laides identitet har förändrats och trots att hon älskar Samuel vill hon hitta sig och väljer därmed att avsluta relationen.
Jag blir en person som jag hatar när jag är såhär och jag behandlar dig på ett sätt som inte är schysst och varje gång jag inte är med dig mår jag så dåligt att stunderna när vi är tillsammans omöjligt kan balansera upp det och jag vet att du förstår vad jag menar för jag märker på dig att du har börjat stänga av, [...] Fast i ärlighetens namn vet jag inte hur mycket att det här jag fick sagt för jag började gråta efter bara någon minut. (Khemiri 2015:267).
Genom citatet synliggörs att Laide tappat bort sig och inte vet vem hon är. Genom Laides resonemang går det att ifrågasätta filmers illustreringar av att kärleken övervinner allt. I dagens samhälle möts elever av många filmer som belyser kärleken som positivt men i Allt jag inte minns (2015) kan de diskutera motsatsen. Frågor som kan lyftas fram är: hur det går att avgöra om ett förhållande är osunt? Hur skulle elever förklara hur ett sunt förhållande ser ut i en kär-leksrelation? Hur tar man sig ur ett osunt förhållande? Gör Laide rätt som avslutar relationen? Är rätten till att vara den man är viktigare än själva relationen?
I Kalla det vad fan du vill (2005) beskrivs främst heteronormativa relationer. Boken beskriver hur motsatta typer attraheras av varandra och illustrerar äktenskapet mellan mamma Panthea och pappa Amir där omgivningen ansåg att de inte hörde ihop då äktenskapet bröt mot normer. “Många ögonbryn hade höjts om att han och Panthea skulle gifta sig. [...] Han, en sann vän av litteratur (humanist, social). Hon, en fysiker med kvantteorin som specialitet (forskare, karriärinriktad).” (Bakhtiari 2005:109). Föräldrarnas beslut att gifta sig, flykten till Sverige och anpassningen till det nya samhället anser vi medför en öppenhet och acceptans gentemot
24
Bahars relation. Boken illustrerar även relationen mellan Bahar och Markus. När Bahar och Markus möts finns det ett ointresse från Markus som får henne att bli intresserad. “Han visade inget intresse! Därför hade Bahar blivit nyfiken på Markus.” (Bakhtiari 2005:80). Elevers olika erfarenheter om kärleksrelationer kan därför öppna upp för frågor om ett ointresse skapar ny-fikenhet? Kan elever känna igen sig i detta? Hur bör man visa sitt intresse? Hur förstår man att den andra personen är intresserad?
I Allt jag inte minns (2015) upplever vi att det finns en homoerotik mellan Samuel och Vandad. Elever kan uppmärksammas på små indicier som antyder att Vandad från början är fysiskt attraherad av Samuel och att känslor finns dolda mellan raderna. “Folk dansade artigt som skyltdockor. […] Men mitt ibland dom fanns Samuel.” (Khemiri 2015:15). En utgångs-punkt skulle kunna vara att elever diskuterar hur karaktärernas sexuella läggningar framställs i boken. Elevers känslor och tankar om relationer och sexualitet kan få en större del i undervis-ningen för svenska som andraspråk med hjälp av boken. Detta kan bidra till intressanta aspekter för klassrumsdiskussioner. Tidigt får man som läsare reda på Vandads känslor men vad tror ni att Samuel känner?
Vidare kan diskussioner utvecklas till samtal om psykisk misshandel, psykisk ohälsa, problematisering gällande homosexualitet samt normer och de förväntningar som finns i sam-hället. Som tidigare nämnts, kan diskussionen bli känslig (Chambers 2014). Därför kan en god idé vara att använda elevhälsoteamet som kan tillstå med information som en lärare inte har. För lärare är det viktigt att hålla diskussionen relevant och påpeka de rättigheter som finns. Det finns kulturella aspekter i svenska som andraspråksundervisning som är viktiga. Dessa aspekter kan beröra de mänskliga rättigheterna, den fria viljan och yttrandefrihet utifrån andra kulturer och samhällsnormer. Utifrån detta kan frågor utvecklas till vem som bestämmer normen för ett förhållande. Finns det nya insikter som kommit fram under läsningen? Finns det egna erfaren-heter och referenser kring om homosexualitet upplevs som negativt?
I båda böckerna finns det ordval som berör homosexualitet och vi upplever att orden används i ett negativt sammanhang. I Allt jag inte minns (2015) illustreras det genom “Vem är bögen?” (Khemiri 2015:47) eller där man ändrat livsstil genom “[...] utan som i bög som blivit hetero.” (Khemiri 2015:175). Liknande uttryck finns i Kalla det vad fan du vill (2005) där “Dom ser ut som bögar.” (Bakhtiari 2005:30) illustreras. Tillsammans kan böckerna an-vändas för att arbeta med etik och moral. Lärare skulle kunna fråga om varför de uttrycker sig som de gör och upplever elever ordet “bög” som något negativt? Är valet av livsstil viktigt? Vad anser elever är normen idag? Är ett homosexuellt förhållande accepterat? Varför? Varför inte? Hur påverkas ens identitet av den sexuella läggningen? Vidare kan dessutom
25
konversationen mellan Laide och hennes syster fungera som en ingång för att synliggöra hen-nes tveksamhet kring Samuels läggning.
- Det känns som om han hela tiden hittar på svepskäl för att inte ses. - Då är han gay.
- Han säger att han har haft flickvänner. Men jag vet inte när. - Då är han inte intresserad.
- Han ringer typ var tredje dag och vi har samtal som aldrig tar slut.
- Då vette fan vad han håller på med. Sluta svara och se vad som händer. (Khemiri 2015:141).
I Kalla det vad fan du vill (2005) anser vi att homosexualiteten nämns mellan raderna. Den gestaltas genom något som kan smitta av sig eller där någon blir utsatt för förtryck. “I två år var han ett chockat skilsmässobarn, grovt mobbat på grund av sin pappas sexuella läggning. I två år mobbades han på grund av sin egen påstått ärftliga sexuella läggning, som dessutom kunde smitta av sig på dom andra [...]” (Bakhtiari 2005:17). Dessutom tolkar vi att mamma Panthea tar avstånd från homosexualitet. “Panthea tog ut den första boken och bläddrade fram till innehållsförteckningen: [...]. Nej, Panthea var inte alls intresserad av homosexuella.” (Bakhtiari 2005:53–54). Boken problematiserar homosexualitet men utan att beröra det på dju-pet. Lärare kan tillsammans med elever diskutera rätten till att vara den man är. Dessutom kan lärare få elever att ifrågasätta hur böckerna framställer relationer mellan samma kön. När det kommer till undervisningen finns det möjligheter att samtala om vad som får skrivas och varför det är bra att få läsa om både hetero- och homosexuella relationer.
Skolverket (2011:182) understryker att skönlitteratur ska användas i undervisningen för att elever ska få möjlighet till att utveckla språket. Genom att skapa ett intresse och få elever att känna sig delaktiga (Nilsson 2007) möjliggörs språk- och kunskapsutvecklingen hos elever. Obondo & Benckert (2001) ger en liknande bild och att det är viktigt, framför allt för andra-språkselever. Dessutom ska elevers tankar och erfarenheter hjälpa varandra att utvecklas. Alltså skulle böckerna kunna fungera som en utbildningsmöjlighet gällande homosexualitet, hetero-sexualitet och kärleksrelationer. Giddens (1999:202) och Ålund (2011:46) belyser massmedias roll och hur den påverkar samhället. Genom median skapas ett inflytande som går att se i böck-erna. Samtidigt kan vi se hur personer själva får välja vem de inleder förhållanden med. Dess-utom har normen ändrats och sexuella förbindelser behöver inte nödvändigtvis vara mellan en man och kvinna(Illouz 2020:43). Vi anser därför att HBTQI-frågor ska lyftas i samband med användningen av böckerna och behöver lyftas i ett klassrum. Det är viktigt att våga diskutera rätten till att få vara den man är och leva med den man själv vill.
26
5.3 Jämställdhet
I följande avsnitt kommer jämställdheten i böckerna att analyseras. De delas upp utifrån jäm-ställdhet i relationer och kulturell jämjäm-ställdhet.
5.3.1 Jämställdhet i relationer
Skolverket (2011:5) belyser vikten av jämställdhet mellan kvinnor och män i deras grundläg-gande värden. Att vara jämställd i en relation är något alla parter behöver arbeta med och fun-dera kring. Kvinnor och mäns ojämställda villkor är något som skildras i Allt jag inte minns (2015) och ifrågasätts. Vandad och Samuels relation upplever vi som ojämställd men de själva illustrerar att det jämnar ut sig i längden, trots att Samuel betalar för mycket. Eftersom Samuel betalar mycket anser vi att detta påverkar Samuel och Laides relation. Dels eftersom Samuel aldrig har pengar kvar, dels för att Laide får betala för det mesta. ”Oj, sa Samuel när kassören sa totalsumman. Jag sträckte fram mitt kort och betalade. Som vanligt. […] Vi gick vidare. Jag kände att jag behövde försvara mig på något sätt, men jag var inte säker på mot vad.” (Khemiri 2015:204–205). Mot bakgrund av detta upplever vi att Laide känner sig missnöjd och att relat-ionen inte är jämställd. Lärare kan ställa frågor om Laides missnöje och vad elever tror hon behöver försvara sig mot. Vem tycker elever är den som ska betala för saker i ett förhållande? Varför?
Vidare finns det konflikter mellan Samuel och Laide, liknande Giddens (1995:9) reso-nemang hur kärleksrelationer och vänskapsrelationer skiljer sig åt när det kommer till accep-tans. Ett exempel är att deras relation till en början kan ses som jämställd men utvecklas till en avundsjuka och misstro. I undervisningen skulle lärare kunna använda Laides irritation mot Vandad eftersom hon anser att Vandad utnyttjar Samuel. “[...] TACK Samuel för att du bjuder oss på lunch. Sen sneglade hon på mig som om hon ville att jag skulle säga efter henne som en dresserad apa. Jag sa inte tack. [...]” (Khemiri 2015:246). Elever kan diskutera händelsen där Samuel hamnar mellan Vandad och Laides konflikt. Genom citatet kan elever uppmärksammas på Laides misstro mot Vandad. Kvinnor och mäns ojämställda villkor blir centralt och som lärare kan frågor som, om vänskapsrelationer är mer jämställt än kärleksrelationer? Är det vik-tigt att dela på kostnader i relationer? Hur tycker elever att Samuel skulle ha agerat?
I Kalla det vad fan du vill (2005) anser vi att pappa Amir får rollen som en jämställd-hetsaktivist. “Och Amir trodde på jämlikhet mellan könen. Så varför göra skillnad mellan dom i form av hon och han? Alla är vi människor.” (Bakhtiari 2005:65). Lärare kan utgå från citatet och arbeta med synen på kvinnor och mäns ojämställda villkor. I böckerna synliggörs jäm-ställdhet genom feminismens roll. Bahar framställs som en stark feministisk kvinna som
27
bestämmer över sitt liv, sin kropp och går sin egen väg. Samtidigt kan elever uppmärksammas på hur Bahar i sitt förhållande med Markus utövar en form av makt. “Markus var inte säker på att Bahar hade förstått att hon tagit sig an en hel livsstil. Han skulle bara hålla käften hade hon meddelat.” (Bakhtiari 2005:270). Lärare kan med hjälp av citatet leda elever mot hur Markus anpassar sig efter Bahars tycke. Detta kan skapa samtal och ge ett perspektiv där feminismen står för rättvisa och jämställdhet samtidigt som den kritiserar skillnader mellan kvinnor och män.
I böckerna finns det likheter mellan Laide (Khemiri 2015) och Bahar (Bakhtiari 2005). Bland annat kan elever uppmärksammas på hur Laide framställs. Hon, likt Bahar, tolkar vi som en stark feministisk kvinna som bestämmer hur hon vill leva, vilka vägar hon vill ta i livet och vilka hon vill hjälpa. Dessutom tar Laide starkt avstånd från könsordet “man” och kräver ett användande av det könsneutrala ordet “en”.
Hur kan du säga att kvinnor är svagare än män? – det finns ju jättestarka kvinnor. Och varför använder du ordet ”man” det är ju faktiskt tredje person för människa men symboliserar samtidigt bara människor som har penis så jag föredrar att säga det könsneutrala ”en”. (Khemiri 2015:150–151).
Laides syn på hur ordval förstärker ojämställdheten mellan män och kvinnor är något som är viktigt att problematisera och samtala om i undervisningen. Allt jag inte minns (2015) öppnar upp för diskussioner om män och kvinnors roller i samhället. Tycker elever att ordvalet ”man” är nedsättande mot kvinnor? Varför? Hur skulle elever vilja använda ordet ”en”? Kan elever komma fram till något annat ord som är könsneutralt?
Med hjälp av böckerna kan frågor gällande feminism, patriarkala strukturer och jäm-ställdhet lyftas och problematiseras i undervisningen, liknande det som Lilja (2019) funnit i sin studie. Vi anser att detta är en ingång till hur jämställdhet kan diskuteras i ett klassrum. Vad betyder jämställdhet för elever? Hur ser elever på jämställdhet? Kan pengar göra att jämställd-heten förskjuts? Är det rättvist att män ofta tjänar mer än kvinnor? Har elever känt sig orättvist behandlade någon gång på grund av sitt kön? Vilka tankar finns det kring feminismens ifråga-sättande och synliggörande i böckerna? Som lärare är det viktigt att ha en åtgärdsplan om det framkommer patriarkala åsikter i klassrummet där ojämställdhet ses som något acceptabelt. Alltså måste lärare vara medvetna om rätten till trygghet, vilket styrdokumenten (Skolverket 2011:5–8) framhåller. Detta skapar möjligheter att diskutera känsliga ämnen på en djupare nivå, liknande det Markstedt & Sandberg (2019:18) förklarar.
28 5.3.2 Kulturell jämställdhet
I båda böckerna finns det faktorer som gör att vi väljer att uppmärksamma kulturell jämställd-het. I Kalla det vad fan du vill (2005) synliggörs det genom familjens anpassning till det svenska samhället, kulturen och deras sätt att leva. I boken gestaltas det mångkulturella sam-hället som vuxit fram och fortsätter att växa. “Det var midsommar i början av nittiotalet och Panthea hade bestämt att familjen Irandoust skulle ta seden dit dom kommit.” (Bakhtiari 2005:28). Genom citatet tolkar vi att familjen försöker bli en del av gemenskapen och finna en samhörighet. Elever kan genom denna del jämföra med egna erfarenheter hur de upplever att samhället ser ut. Upplever elever att man ska ta seden dit man kommit? Tycker elever att de lever i ett mångkulturellt samhälle och hur ser de på detta? Är den egna kulturen viktig att bevara eller kan olika kulturer vävas samman?
Vidare synliggör Kalla det vad fan du vill (2005) eventuella problem som personer med invandrarbakgrund kan möta.
Och att vara invandrare, det vet vi alla, icke- invandrare som invandrare, nysvensk som gammalsvensk, att vara invandrare är lika med att ha och/eller vara problem. Nu var dom inte längre bara familjen Irandoust. Nej, nu var dom en familj från en annan kultur. Med andra traditioner och andra värderingar. (Bakhtiari 2005:34).
Genom illustreringen ovan blir det tydligt att andra personers attityder, förutfattade meningar och samhällets vilja att kategorisera påverkar karaktärernas identitetsskapande. I undervis-ningen kan elever få diskutera hur de själva upplever att de blir bemötta. Kan elever relatera till citatet? Anser elever att samhället kategoriserar invandrare? Hur? Varför? Hur påverkas elevers identitet utifrån omgivningens kategorisering?
Vidare framställs det i Kalla det vad fan du vill (2005) hur invandrare integreras i sam-hället. Syskonen Bahar och Shervin börjar skolan i ung ålder och får möjlighet till en tidig gemenskap. Parallellt ser vi hur mamma Pantheas språkliga brister och kulturella skillnader medför problem att integreras i samhället.
Och vad, mamma? Du vet inget om dom. Vi har bott här i snart tio år och ni vet inte hur dom är. Hur är dom, mamma? Hur är svenskar? Hur många svenska kompisar har du? Hur många av dom som ni bjöd hem i början bjöd tillbaka? (Bakhtiari 2005:68).
Mamma Panthea har svårt att passa in i gemenskapen. Trots att hon anstränger sig genom att bjuda hem personer och anamma den svenska kulturen har hon svårt att skapa svenska bekant-skaper. På så sätt upplever vi att mamma Panthea trots sina försök, fastnar i gamla vanor och
29
umgås med personer med samma kultur och talar samma språk. En bidragande faktor är att hennes utbildning och kunskaper är mindre värda.
Jag är ledsen, men om du inte har erfarenhet av det yrket här i Sverige, eller nån här som kan intyga att din utbildning är likvärdig den som finns i Sverige blir det nästan omöjligt att hitta jobb inom just det område du vill. [...] Dom här dokumenten du har är bra, men inte speciellt relevanta, tyvärr. Om man ska vara realistisk räcker det inte långt i jämförelse med dom som utbildar sig här idag. (Bakhtiari 2005:117). Föräldrarna är högutbildade i sitt hemland och vi anser att det borde skapa arbetsmöjligheter. Trots detta lyckas föräldrarna inte integreras och behöver ständigt anpassa sig till det svenska samhället. Boken lyfter fram problem kring jämställdhet i förhållande till utanförskap, segre-gering och kulturella skillnader. Av egna erfarenheter vet vi att samhället inte alltid accepterar det annorlunda såsom religion, kultur och etnicitet. Därför anser vi att det är en viktig del att lyfta fram i undervisningen. Som lärare kan man arbeta med frågor om elever kan känna igen sig. Varför är det viktigt att bli accepterad utifrån samhället? Upplever elever att Shervin och Bahar blir en del av samhället från början? Skapas samma förutsättningar för föräldrarna? Upp-lever eUpp-lever att föräldrarnas utbildning inte är lika mycket värd? Vilka faktorer tror eUpp-lever kan påverka integrering?
I Allt jag inte minns (2015) beskrivs svårigheter en person med invandrarbakgrund kan möta i dagens samhälle. Boken synliggör hur Samuel fått ett namn som är anpassat för det svenska samhället. “[...] hans pappa ville att han skulle heta Samuel för att han hade börjat fatta vilken behandling som utländska namn fick av arbetsgivare och hyresvärdar. Pappan ville inte att sonen skulle möta samma sak.” (Khemiri 2015:63). Utifrån egna erfarenheter är frågor gäl-lande vad man heter, var man kommer ifrån och vilken kulturell tillhörighet man har, något som kan kännas utpekande. På så vis kan andraspråkselever få diskutera om de har liknande erfarenheter. Har elever mötts av attityder kring kulturell tillhörighet? Har elever behandlats annorlunda på grund av sitt namn? Har elever upplevt en diskriminering på grund av sin etni-citet?
Vandad är den som får gestalta den stereotypiska invandrarkillen med kriminella drag och svårigheter att hitta ett lagligt arbete. Dessutom beskriver andra karaktärer Vandad som någon som bara bryr sig om sig själv.
Folk säger att Vandad gjorde vad som helst för cash. [...] Folk säger att Vandad lät Samuel betala för allt. När dom flyttade ihop tog han ut en helt sinnessjuk hyra bara för att slippa jobba. När han tog över ansvaret för huset började han pressa dom som bodde där på pengar, [...]. (Khemiri 2015:321–322).
30
Genom citatet anser vi att Vandad får en roll där han inte ska framstå som svag. Men mellan raderna anser vi att det går att urskilja en mjuk och snäll person som gör allt för de han bryr sig om. I Allt jag inte minns (2015) behöver elever uppmärksammas på det som går att läsa mellan raderna, vilket vi anser medför en annorlunda bild av Vandads identitet. Diskussioner kan ta utgång i varför Vandad gestaltas som han gör. Elever ges då möjlighet till att reflektera om Vandad verkligen är så tuff som han illustreras. Alltså kan detta sammankopplas till elevers erfarenheter. Frågor som kan ställas i undervisning mot bakgrund av detta är: Hur är gestalt-ningen av Vandad relevant för boken? Hur kommer det sig att människor vill kategorisera andra utifrån ursprung, kultur, etnicitet och förutfattade meningar? Om Vandad inte beskrivits på det sätt han gör, skulle elever känna annorlunda och tolka honom på ett annat sätt?
Andersson (2007) förklarar att ursprung är en bidragande faktor till en individs identitet. Människors attityder går att se hur de är kopplade till kulturella skillnader såsom Ålund (2011:46), Giddens (1999:202), Nilsson (2010:206) och Andersson (2007:24) beskriver. Uti-från ovanstående är det relevant i undervisning lyfta fram kulturell jämställdhet genom att re-flektera, analysera och samtala om språkets relevans. Dessutom skulle frågor kring språkkrav, validering av utbildning och segregation kunna lyftas fram och diskuteras i undervisningen för svenska som andraspråk. Dessa frågor går att koppla till läroplanen (Skolverket 2011) gällande jämställdhet. Utöver detta kan andra aspekter återkomma i diskussioner kring samhällets vär-deringar om invandring.
31
6 Avslutning
I studiens sista avsnitt presenteras en sammanfattning av de slutsatser som vi kommit fram till. Därefter förs en diskussion kring metoden för att sedan avslutas med förslag på vidare forsk-ning.
6.1 Sammanfattning
Syftet med studien var att se hur Allt jag inte minns (2015) och Kalla det vad fan du vill (2005) behandlar identitet, kärlek och jämställdhet utifrån en hermeneutisk tolkning. Dessutom ville vi se hur böckerna går att använda som exempel för att belysa sexualitet och relationer i ämnet svenska som andraspråk. Vår inspiration till studien grundades i de nya direktiven från Rege-ringen (Regeringskansliet 2020a) gällande sexualitet och relationer där vi anser att vår utbild-ning inte gett oss tillräckliga kunskaper kring ämnet. I och med de nya direktiven har relations-skapande och identitet fått en större roll i sex- och samlevnadsundervisningen. Med detta i åtanke valde vi därför att se på identitet som en viktig del i vårt fortsatta arbete med undervis-ningen. Relationer kan bestå av både kärlek och vänskap som innefattas av ett jämställt tanke-sätt. Eftersom Skolverket (2020a) framhåller att skolan har ett jämställdhetsuppdrag anser vi att jämställdhet bör innefattas i arbetet med sexualitet och relationer.
Den tidigare forskning tillsammans med begreppsteorier hjälpte oss att förstå dels hur böckerna tidigare analyserats, dels hur begreppen kan vara komplicerade att förklara i en klass-rumsmiljö. Böckerna framhåller viktiga aspekter om identitet, relationsskapande och jämställd-hetens roll för en bra relation. Dessutom finns negativa konsekvenser av karaktärernas hand-lande som går att skapa intressanta diskussioner kring och lyfta fram i ett klassrum. Samtidigt behöver elever bli medvetna om underförstådda budskap som finns i böckerna. Därför kan skönlitteratur vara en bidragande faktor för att öka elevers ordförråd samtidigt som det utveck-lar förståelsen för andra texter (Kulbrandstad 2007:227). Därtill möjliggör böckerna för att sexualitet och relationer ska kunna implementeras i undervisningen utan att lärare upplever det som obekvämt. Böckerna kan dessutom användas för att uppfylla många av kursplanens mål i svenska som andraspråk exempelvis målet som berör modern skönlitteratur författad av såväl kvinnor som män (Skolverket, 2011:184). Dels genom att böckerna är författade av olika kön, dels genom att böckerna berör det svenska samhällets normer och strukturer gällande kultur.
Identitet, kärlek och jämställdhet går att sammankoppla till det centrala innehållet som berör allmänmänskliga teman. Dels gestaltas det i vänskapsrelationerna, dels i kärleksrelation-erna. Sett utifrån relationer finner vi det intressant hur både djup kärlek, vänskap och
