Örebro Universitet
Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Sociologi
”Happy wife, happy life, brukar man ju säga…”
En kvalitativ studie om mäns upplevelser av att inte vara den främsta inkomsttagaren ihushållet
Sociologi, kandidatkurs, 30 högskolepoäng Självständigt arbete, 15 högskolepoäng Ht 2018
Författare: Matilda Edqvist & Josefhine Björn Handledare: Daniel Sjödin
Örebro University
School of Humanies, Education and Social Sciences Sociology, Advanced course, 30 hp
Essay, 15 hp, Fall 2018
Title: “Happy wife, happy life, brukar man ju säga…” Authors: Matilda Edqvist & Josefhine Björn
Abstract
According to the traditional gender structures the man is seen as the breadwinner and the woman as the housewife. These traditional patterns are slowly being replaced by more equal relationships and today, women are a natural part of the workforce. It is becoming increasingly common nowadays for women in relationships to have a higher income than their partners. Previous research from the United States points out that the connection between the role as family provider and masculinity is still up to date. In this study the man’s experiences about not being the breadwinner is accordingly investigated. Questions about the division of labour in the home, equality in the relationship and how the man experiences the change of the traditional gender structures is in focus. This qualitative study finds its result based on six swedish male respondents experiences concerning not being the main wage earners. The result of the study indicate that these men is actively striving towards an equal daily life as it seems to be the ideal in Sweden. The interviewed men describe that they do not attach significant importance regarding them not being the breadwinner, but shades of strategies that are used to maintain parts of the traditional masculinity can however be interpreted.
Keywords: female breadwinner, breadwinning, traditional masculinity, equality, gender structures, masculine domination, division of labour and responsibilities
Sammanfattning
Enligt de traditionella könsstrukturerna så ses mannen som familjeförsörjaren och kvinnan ses som hemmafrun. Dessa traditionella mönster ersätts sakta men säkert av mer jämställda relationer och idag är kvinnor en naturlig del av arbetskraften. Det blir numer allt vanligare att kvinnan i relationer har en högre inkomst än sin partner. Tidigare forskning från USA poängterar att kopplingen mellan rollen som familjeförsörjare och manlighet fortfarande är aktuell. I denna studie undersöks därmed mannens upplevelser av att inte vara den huvudsakliga inkomsttagaren. Frågor gällande arbetsfördelningen i hemmet, jämställdhet i relationen och hur mannen upplever förändringen av de traditionella könsstrukturerna står i centrum. Denna kvalitativa studie finner sitt resultat baserat på sex svenska manliga intervjupersoners upplevelser angående att inte vara den huvudsakliga inkomsttagaren. Studiens resultat tyder på att dessa män aktivt strävar efter att leva ett jämställt vardagsliv då det tycks vara idealet i Sverige. De intervjuade männen beskriver att de inte fäster någon större betydelse vid att de inte är huvudinkomsttagaren, däremot kan nyanser uttydas av att strategier trots allt används för att bibehålla delar av den traditionella manligheten.
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 1
1.2SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 1
1.3DISPOSITION ... 2
2. TIDIGARE FORSKNING ... 3
2.1MASKULINITET ... 3
2.2KVINNANS PERSPEKTIV ... 4
2.3MOTSÄGELSER I TIDIGARE FORSKNING ... 5
2.4POTENTIAL TILL FÖRÄNDRING ... 6
3. TEORI ... 7
3.2KÖNSKONTRAKTET... 8
3.3HEGEMONISK MASKULINITET ... 8
3.4DEN HETEROSEXUELLA KÄRNFAMILJEN... 9
3.5DEN MANLIGA DOMINANSEN OCH HABITUS ... 9
3.6SAMMANFATTNING TEORI ... 10
4. METOD ... 12
4.1KVALITATIV METOD ... 12
4.2URVAL ... 12
4.3INSAMLING OCH BEARBETNING AV DATA... 13
4.4ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 14
4.5INFORMATION OM INTERVJUPERSONERNA ... 14
4.6TILLFÖRLITLIGHET ... 15
5. ANALYS OCH RESULTAT ... 16
5.1ARBETS- OCH ANSVARSFÖRDELNINGEN ... 16
5.2VIKTEN AV ATT VARA MAN ... 19
5.3JÄMSTÄLLDHET OCH RÄTTVISA ... 21
6. SLUTSATSER ... 25
7. DISKUSSION ... 26
7.1STUDIENS RESULTAT I FÖRHÅLLANDE TILL TIDIGARE FORSKNING ... 26
7.2BEGRÄNSNINGAR OCH FRAMTIDA STUDIER ... 28
REFERENSLISTA ... BILAGA 1 - INFORMATIONSBREV ... BILAGA 2 - INTERVJUGUIDE ...
1. Inledning
Rollen som familjeförsörjare har traditionellt sett varit starkt kopplad till mannen. Enligt de konventionella könsrollerna så är mannen den arbetande som försörjer sin familj ekonomiskt medan kvinnan är ansvarig för hushållet och omvårdnad av barn (Tichenor, 2005:180a). Dessa konventionella ideologier tycks förändras allt mer, bland annat i och med att det blir allt vanligare att kvinnan är hushållets huvudsakliga inkomsttagare (Zuo & Tang, 2000:40). Både män och kvinnor har numera ett mer jämställt synsätt på rollen som huvudinkomsttagare. Män tycks delvis ha gett upp tanken på att det är mannen som ska vara familjens huvudinkomsttagare och är därmed mer uppmuntrande gällande sina kvinnliga partners anställning och lönearbete (Zuo & Tang, 2000:39).
Det tycks vara en stor och viktig del av mannens maskulina identitet att vara familjeförsörjare och därmed en förlust för mannen att inte vara det. Par tenderar därför att delvis vilja bevara de mer traditionella könsrollerna för att på så vis behålla mannens maskulina identitet (Tichenor, 2005:182a). Ibland anstränger sig kvinnliga huvudförsörjare för att upprätthålla den maskulina identiteten hos mannen. Detta genom att till exempel uttrycka sitt uppskattande av mannens bidrag till hushållet (Meisenbach, 2010:16). Forskning visar också på hur kvinnans makt i hushållet inte påverkas av att hennes inkomst överstiger mannens, utan snarare att kvinnan tvingas ge prov på att hon är en tillräckligt bra fru/sambo och mamma genom att utföra mer av hushållssysslorna i hemmet då hon är huvudinkomsttagaren (Tichenor, 2005:199b). Huvudinkomsttagare är ett begrepp som vi använder oss av genomgående i texten och därmed också ett begrepp som vi vill förtydliga. Då vi nämner huvudinkomsttagare syftar vi till den person vars inkomst är högre än sin partners.
1.2 Syfte och frågeställningar
I tidigare forskning finns en viss avsaknad av forskning gällande mannens upplevelser av att inte vara huvudinkomsttagaren. Det är därför av intresse att undersöka hur svenska män i olika åldrar upplever situationen när deras kvinnliga partner är huvudinkomsttagaren i hushållet. Vidare är det också av vikt att se huruvida dessa män upplever att de lever i ett, eller strävar efter att ha ett, jämställt förhållande. Vad som då också är betydelsefullt är att se hur dessa par delar upp hushållsarbetet och ansvaret i hushållet för att ytterligare undersöka relationens jämställdhet samt se om dessa par har några strategier för hur de delar upp arbetsbördan.
Ytterligare bör det undersökas om dessa män på något vis försöker kompensera för faktumet att de inte innehar den traditionellt manliga rollen som huvudinkomsttagare samt utreda möjligheterna till förändring av de rådande könsstrukturerna. Syftet med studien är således att undersöka och analysera mannens upplevelser av att inte vara den huvudsakliga inkomsttagaren i hushållet. För att göra det ska följande forskningsfrågor besvaras:
Hur upplever mannen arbets- och ansvarsfördelningen i hushållet?
Hur upplever och resonerar mannen kring att han inte innehar den traditionellt manliga rollen som huvudinkomsttagare?
Hur ser mannens upplevelser ut gällande jämställdhet i relationen?
1.3 Disposition
Kapitel som behandlas i uppsatsen är tidigare forskning, teori, metod, analys och resultat, slutsatser och diskussion. Tidigare forskning redogör för hur manlighet och familjeförsörjare är kopplat till varandra i kontexter utanför Sverige och vad som krävs för att det ska vara möjligt att förändra de gällande könsstrukturerna. I teorikapitlet skildras på olika vis mannens överordning i relation till kvinnan. Det är med hjälp av begrepp och teorier från detta kapitel som vi får verktyg att analysera hur mannen upplever det att inte vara den huvudsakliga inkomsttagaren. Metod är kapitlet som presenterar de val vi gjort under studiens gång och varför vi valt just dessa tillvägagångssätt. Under analys och resultat analyseras vår empiri och resultat utifrån olika begrepp och teorier. I vår slutsats konkretiseras resultatet för att sedan diskuteras i diskussionskapitlet.
2. Tidigare forskning
I följande avsnitt redogör vi för delar av den tidigare forskningen på området. Detta gör vi under rubrikerna maskulinitet, kvinnans perspektiv, motsägelser i tidigare forskning samt slutligen ett kortare avsnitt om den eventuella potentialen till förändring av de rådande könsstrukturerna. De tidigare studierna som presenteras här är gjorda i USA och därmed andra kontexter än Sverige där förutsättningarna för kvinnliga huvudförsörjare ser annorlunda ut. I uppsatsens diskussion tar vi hänsyn till detta när vi jämför resultatet med tidigare forskning från USA. Sammanfattningsvis visar forskningen bland annat att rollen som familjeförsörjare och manlighet är fortsatt kopplade till varandra. Ett ekonomiskt övertag innebär inte nödvändigtvis mer makt inom relationen och den konventionella kvinnosynen gör att kvinnan utför ännu mer hushållssysslor för att kompensera för att hon är huvudinkomsttagaren i familjen. För att förändring skall kunna ske krävs det att både män och kvinnor är medvetna om de rådande könsstrukturerna och aktivt strävar efter en förändring.
2.1 Maskulinitet
Traditionellt sett har det varit mannens roll att vara den huvudsakliga familjeförsörjaren. Genom att vara den som tjänar pengarna kan han hävda rätten att bestämma över kvinnan och även ha den generella makten över besluten i hushållet. Mannens inkomst bidrar därför till en större makt inom äktenskapet och till följd av detta får han även andra fördelar såsom till exempel mer fritid medan kvinnan tar hand om hem och familj (Tichenor, 2005:191b). I sin kvalitativa intervjustudie konstaterar Tichenor (2005:182a) att rollen som familjeförsörjare är en så stor del av mannens identitet att det kan ha allvarliga följder om han inte innehar den rollen. Både på ett individuellt plan då det kan handla om depression för mannen, men också för hela familjen då det kan vara påfrestande för relationen mellan mannen och kvinnan samt att det eventuellt kan leda till våld i hemmet. Detta beskriver författaren som en anledning till att par tenderar att vilja bibehålla mer konventionella könsroller, i och med att det kan vara en så viktig aspekt av den ena partens välmående (Tichenor, 2005: 182a). Atkinson, Greenstein & Lang (2005:1147) menar i sin kvantitativa undersökning baserad på redan befintligt enkätmaterial att i de fall då mannen i hushållet är familjeförsörjaren, samt ser den rollen och maskulinitet som kopplade till varandra så är det inte så sannolikt att han använder våld i relationen. När mannen däremot inte är familjeförsörjaren men fortfarande ser det som ett manligt attribut så är risken högre att våld brukas inom relationen. Detta kan ses som ett sätt
för mannen att “ta tillbaka” sin maskulina identitet och därmed kompensera för faktumet att han inte är familjens huvudinkomsttagare (Atkinson et. al, 2005:1147).
Riblett Wilkie (1993:262) belyser att när kvinnan är den huvudsakliga inkomsttagaren i familjen så har mannen svårt för att låta kvinnan stå för de viktiga besluten i familjen. Det anses okej att kvinnan i relationen har en inkomst och alternativt en högre inkomst än sin partner, men mannen vill inte förlora rollen som familjeförsörjare då det skulle vara missgynnande för hans maskulinitet (Riblett Wilkie, 1993:275). Män med en lägre inkomst känner ett större behov av att manifestera sin maskulinitet genom att försörja familjen, samtidigt som de inte är lika benägna som män med en högre inkomst att på egen hand försörja familjen (Riblett Wilkie, 1993:276). Den kvantitativa studien vilken grundar sig i befintligt enkätmaterial visar även på hur konventionella ideologier om att mannen i relationen ska vara familjeförsörjaren fortlever. Riblett Wilkie (1993:276) menar på att det främst är gifta män som har den konventionella synen på maskulinitet och att det också kan grunda sig i en lägre nivå av utbildning. Detta bekräftas av Zuo & Tang (2000:38) som poängterar att högre utbildning innebär en mer jämlik attityd, samt att högre ålder i motsats tycks vara en bidragande faktor till ett mer konventionellt synsätt.
2.2 Kvinnans perspektiv
Meisenbach (2010:6) undersökte i sin studie kvinnliga familjeförsörjares upplevelser av att vara den huvudsakliga familjeförsörjaren. Ur de kvalitativa intervjuerna med de 15 kvinnorna som alla var eller hade varit huvudinkomsttagaren i hushållet, uttyddes några huvudsakliga teman som tillsammans kunde användas för att beskriva den samlade upplevelsen av att vara en kvinnlig familjeförsörjare (Meisenbach, 2010:8). Det var teman rörande bland annat känslan av att uppleva press, stress och oro i samband med rollen som familjeförsörjare och känslan av att ha kontroll och makt i deras liv. Ett annat tema handlade om att värdesätta sin partners insats till hushållssysslorna vilket bidrog till att bibehålla hans maskulina identitet (Meisenbach, 2010:8-13). De intervjuade kvinnorna menade också att deras män inte såg behovet av att utföra hushållssysslor i samma grad som dem, och att de därför var i behov av att säga till eller fråga männen när någon hushållssyssla skulle utföras. Dessa kvinnliga familjeförsörjare begränsas alltså av rollen som den främst ansvariga för hushållet och eventuella barn (Meisenbach, 2010:16). Synen på kvinnan som den främsta vårdnadshavaren och kvinnans självständighet var något som skapade spänningar för de kvinnliga familjeförsörjarna, vilket gör att de är mer
troliga att uttrycka skuld och upprördhet än deras manliga partners (Meisenbach, 2010:15). Studiens fokus var att nå kvinnornas upplevelser av att vara en kvinnlig familjeförsörjare. Men resultatet visar också på att en stor del i detta uppdrag ligger i att upprätthålla mannens identitet genom att ständigt lägga positiva värderingar i deras bidrag till hushållet, vilket belyser faktumet att det även av kvinnor anses som en del av den manliga identiteten att vara familjens försörjare (Meisenbach, 2010:16).
Forskning visar också på att trots att kvinnan har en inkomst som gör henne självständig och oberoende av mannen så anses mannen fortfarande inneha rollen som familjeförsörjaren (Tichenor, 2005:192b). I Tichenors (2005:202b) kvalitativa intervjustudie så beskrivs det hur pengar verkar ha en positiv påverkan på makt när det är mannen som tjänar dem, men om kvinnans inkomst överstiger mannens så tycks det inte påverka hennes makt. Däremot så innebär en högre inkomst hos kvinnan att hon tvingas utföra mer av hushållssysslorna för att kompensera faktumet att hon är en arbetande kvinna. På så vis kan hon bevisa att hon fortfarande är en bra fru och mamma (Tichenor, 2005:199b).
2.3 Motsägelser i tidigare forskning
I Zuo & Tangs (2000:39) longitudinella studie baserad på telefonintervjuer framkommer det att både män och kvinnor rör sig mot ett mer jämställt synsätt i förhållande till arbetande kvinnor som dessutom kan försörja familjen. Män är numera mer stöttande gällande sina fruars anställning och därmed har de delvis övergivit inställningen att mannen bör vara den huvudsakliga inkomsttagaren. Män som tjänar mindre än sina fruar tycks ha ett mer jämlikt synsätt, vilket Zuo & Tang (2000:39) delvis förklarar med att dessa män åtnjuter de fördelar som deras fruars ekonomiska bidrag innebär, exempelvis att kunna tillbringa mer tid med familjen. Män som däremot tjänar mer än sina fruar tycks vara mer konventionella i sina synsätt. Detsamma gäller kvinnor, då arbetande kvinnor tenderar att ha en mer jämlik genus-ideologi än kvinnor som intagit rollen som hemmafruar (Zuo & Tang, 2000:30). När det kommer till kvinnornas modersroll hävdar författarna att männen skulle föredra en större jämlik uppdelning än vad deras fruar förespråkar. För kvinnorna kan detta grunda sig i det traditionella synsättet att kvinnans viktigaste uppgift är att vårda och ta hand om barnen. Kvinnorna är alltså mer konservativa och vill behålla omsorgsrollen (Zuo & Tang, 2000:40). Det konstateras således att både kvinnor och män visar på en tendens att tänka mer jämställt, bortsett från kvinnans konservativa inställning till modersrollen. Författarna förutspår slutligen i och med att det blir
vanligare med kvinnliga familjeförsörjare en vidare rörelse mot en mer jämställd inställning hos både män och kvinnor (Zuo & Tang, 2000:40).
Tichenor (2005:179a) menar att kvinnors ekonomiska övertag inte nödvändigtvis bidrar till den jämställdhet som feminismen förutspått. Istället menar författaren att männen, trots att de inte är huvudinkomsttagarna i hushållet, fortsätter att åtnjuta de fördelarna och privilegierna som det genom tiderna inneburit att vara man under de mer konventionella familjeformerna. Kvinnorna kan alltså inte använda sitt förvärvade ekonomiska kapital till att förhandla om maktrelationerna i hushållet. Kvinnorna tycks istället ta på sig mer arbete i hushållet för att på så vis visa sig tillräckligt feminina samt för att undvika en försvagning av mannens maktposition (Tichenor, 2005:179a). Författaren tar också upp hur par i relationer där kvinnan tjänar mer än mannen hittar sätt att fästa en större betydelse vid männens bidrag. Detta för att fortfarande se honom som familjens försörjare trots faktumet att han tjänar betydligt mindre (Tichenor, 2005:180a).
Till skillnad från Zuo & Tang (2000:39) som menar på att relationer mellan män och kvinnor blir allt mer jämlika i och med kvinnans arbete och ekonomiska bidrag, så påvisar Tichenor (2005:178a) istället det faktum att det inte alls ser ut att gå i den riktningen. Hon menar istället att kvinnor får bättre jobb och tjänar mer, men att resurserna inte betyder mycket när det kommer till maktfördelningen i den intima relationen. Det konstateras att maktdynamiken mellan parterna i relationerna har lite att göra med mannen och kvinnans inkomst och att det istället endast är en följd av kön/genus (Tichenor, 2005:179a).
2.4 Potential till förändring
Trots att resultaten i Tichenors (2005:190a) studie visar på en styrka och uthållighet för den konventionella synen på genus så menar författaren att resultaten samtidigt visar på potentiella sprickor i systemet där förändringar skulle kunna ske. För att förändra dessa konventionella könsstrukturer beskriver Tichenor (2005:190a) hur det krävs att både mannen och kvinnan i en relation har ett driv och en vilja att vara rättvisa gentemot varandra. Författaren menar vidare hur det också krävs att båda är lika involverade i hushållets sysslor och omvårdnaden av familjen samt att de har en tydlig vision om hur de kan och vill bekämpa de rådande genusstrukturerna. Det sistnämnda krävs för att den revolutionära potentialen, i dessa så kallade sprickor, ska kunna bli nyttjad enligt Tichenor (2005:192a).
3. Teori
I detta avsnitt presenteras begrepp och teori som används för att analysera de resultat som våra intervjuer inbringar. Vi kommer använda oss av begreppen könsmaktsystemet, könskontraktet och hegemonisk maskulinitet. Ytterligare kommer den heterosexuella kärnfamiljen, Bourdieus teori om den manliga dominansen samt habitus att tillämpas.
3.1 Könsmaktsystemet
Könsmaktsystemet är ett system som mer eller mindre bestämmer hur människan ska handla utifrån vilket kön de föddes med. Både män och kvinnor ser männen som högre uppsatta och de får därmed mer makt och fler möjligheter jämfört med kvinnor (Thomsson, 2012:36). Enligt könsmaktsystemet är det mannen som är normen och kvinnan ska således eftersträva att vara som honom, men inte i för stor utsträckning. För många manliga sysslor kan få kvinnan att framstå som okvinnlig och maskulin. Viktigt är också att mannen ska bibehålla sin maskulina identitet för att inte hamna i underordningens fälla (Thomsson, 2012:51).
Könsmaktsystemet är konstruerat av samhällets uppbyggnad och det är inget som möter motstånd. Systemet tillåts således att existera tack vare att samhällsmedlemmarna underhåller det (Thomsson, 2012:38). Vid utförandet av handlingar så följer vi strukturer för hur vi bör och förväntas handla. När vi handlar inom ramen för dessa mönster så uppstår det inga frågetecken men om vi däremot handlar utanför ramen för strukturerna så blir de mer märkbara (Thomsson, 2012:39). Vi föds in i ett redan existerande system, som en man eller som en kvinna, och redan då är det bestämt vilka valmöjligheter vi har och hur vi bör agera i vissa situationer. Denna struktur går att bryta, men Thomsson (2012:40) menar att det tillkommer konsekvenser av att ”sticka ut”, så som färre möjligheter, att det krävs mer ansträngning eller att det krävs förklaringar till varför man handlar som man gör. Män kan till exempel behöva stå till svars för varför de är pappalediga medan kvinnan kan behöva stå till svars för varför hon inte är hemma med barnen.
Könsmaktsystemet är ett övergripande system som finns för att bibehålla strukturen som vi vet ger oss ett välfungerande samhälle (Thomsson, 2012:50). Generellt så följer de flesta par det givna könsmaktsystemet utan att reflektera över hur eller varför. Männen bestämmer och kvinnorna viker sig (Thomsson, 2012:53). Både män och kvinnor vinner på att följa könsmaktsystemet och kan därmed förlora något om de istället går emot systemet, därför faller det sig oftast naturligt och enklast att följa det (Thomsson, 2012:54). På så vis reproduceras
könsmaktsystemet utan vidare hinder (Thomsson, 2012:38). Om det sker förändringar i könsmaktsystemet så skapas det oro, förvirring och kaos. Denna ovisshet om vad som kan komma att hända om strukturen bryts kan få människor att agera starkare utifrån deras gamla, trygga vanor, som vidare bidrar till att upprätthålla könsmaktsystemet (Thomsson, 2012:55).
3.2 Könskontraktet
Thomsson (2012:183) redogör för betydelsen i termen hushållsarbete och hur det ofta har skilda meningar för kvinnor respektive män. Det handlar inte bara om den grundläggande skötseln av hushållet utan i termen inkluderas även till exempel omsorg och bibehållandet av sociala relationer. Det sistnämnda gäller särskilt för kvinnor då de ofta tycks ta på sig ansvaret för att människorna i deras omgivning har det bra, hålla kvar de sociala kontakterna med släkt och vänner samt vårda och besöka äldre och sjuka. Män däremot inkluderar skötsel av hus, tomt och bil i sin betydelse av hushållsarbete. Denna fördelning av hushållssysslorna beskrivs vara en del av könskontraktet som Thomsson (2012:182) beskriver som ett outtalat och underförstått kontrakt som avgör vilka sysslor som tillfaller mannen respektive kvinnan. Könskontraktet ser i dagsläget annorlunda ut i jämförelse med förr i och med att mannen numera gör mer hushållsarbete än tidigare. Det är dock fortfarande kvinnan som står för den övervägande delen av arbetet i hemmet (Thomsson, 2012:182).
3.3 Hegemonisk maskulinitet
Elvin-Nowak (2012:131) beskriver begreppet hegemonisk maskulinitet som den versionen av maskulinitet som är mest gällande för stunden. Denna hegemoniska maskulinitet varierar över olika tider och kontexter. Vad som gäller som hegemonisk maskulinitet i ett land och en kultur behöver alltså inte ha många likheter med den hegemoniska maskuliniteten i en annan kontext. Författaren beskriver därefter synen på den svenska manligheten och hur den både definieras genom yrkesmässig framgång men också genom att vara en aktiv och närvarande pappa samt att målet är att leva ett jämställt vardagsliv (Elvin-Nowak, 2012:132). Det har till stor del blivit ett gemensamt mål för kvinnor och män att sträva efter jämställdhet. Det ska dock poängteras att det fortfarande finns män som ser jämställdheten som ett hot mot deras manlighet (Elvin-Nowak, 2012:133).
3.4 Den heterosexuella kärnfamiljen
Heterosexuella par tycks vara väldigt jämställda innan dess att de får barn. Dessa par övergår då till att “göra” kön i mycket högre utsträckning än tidigare. Tanken på att det ska vara jämställt finns fortfarande där men uppdelningen får allt som oftast könsspecifika påföljder då den generella bilden av en tillräckligt bra mamma skiljer sig från bilden av en tillräckligt bra pappa (Elvin-Nowak 2012:175). Den heterosexuella kärnfamiljen fungerar därmed emellanåt som en motståndare till jämställdheten och en medvetenhet angående detta kan bidra till ett mer jämställt föräldraskap där att vara mamma och att vara pappa innebär samma sak (Elvin-Nowak 2012:178).
3.5 Den manliga dominansen och habitus
Bourdieu (1999:11) skriver om könsstrukturer och menar att könsstrukturerna är något som är erkänt och vedertaget och som enkelt förs vidare till nästa generation utan några vidare hinder. Därav fortlever dominansförhållanden med förmåner och orättvisor, där odrägliga levnadsförhållanden till viss del kan framstå som naturliga. Det är bland annat med begreppet symboliskt våld som Bourdieu förklarar hur den manliga dominansen vidmakthålls. Det symboliska våldet beskrivs som ett våld som varken känns eller syns, som bedrivs via bland annat underskattning och erkännande av såväl de dominerade (kvinnorna) som de dominerande (männen) (Bourdieu, 1999:11). Det är inte de faktiska biologiska skillnaderna som bestämmer hur könsfördelningen ser ut. Snarare handlar det om en konstruktion utifrån det biologiska, såsom skillnader mellan den manliga och den kvinnliga kroppen. Den manliga dominansen legitimeras således genom att den anses ha en biologisk natur (Bourdieu, 1999:36). Det manscentrerade synsättet har fått en objektiv karaktär som upplevs allmängiltigt. Alla samhällsmedlemmar följer därför denna sociala struktur genom handlingar, tankar och perceptioner vilka ligger i linje med de dominerande gruppernas perspektiv. Dessa har alltså blivit historiskt universella (Bourdieu, 1999:47). Bourdieu (1999:47) menar därmed att den manliga dominansen upplevs så naturlig att den kan utövas utan att ifrågasättas. Kvinnornas ständiga undergivenhet genererar dock en form av intuition som syftar till att kvinnor är mer klarseende och insiktsfulla än män, och förstår därmed i förväg hur något kommer utveckla sig. Detta innebär för kvinnorna att de i sin tur kan utöva makt över männen, vilket dock inte är tillräckligt för att förändra det rådande dominansförhållandet (Bourdieu, 1999:45). Denna kvinnliga intuition utgör en del av ett kvinnligt habitus (Bourdieu, 1999:44).
Habitus är ett system av varaktiga dispositioner vilka införlivar personens tidigare upplevelser. Dessa dispositioner ligger sedan till grund för hur denne upplever världen och således handlar, reagerar och känner om den (Bourdieu, 1977:83). Gårdagens version av oss själva är följaktligen något som påverkar och således avgör hur vi handlar, vilket det finns en omedvetenhet om (Bourdieu, 1977:79). Habitus är alltså en historisk socialt nedärvd produkt, där delar av det förflutna gör sig närvarande i personens handlingar som organiseras utifrån dennes habitus (Bourdieu, 1977:82). Män och kvinnor klassas vidare ha olika habitus vilka grundar sig i en syn av vilka egenskaper som anses manliga och kvinnliga. Dessa habitus bestämmer således vilka arbeten och sysslor som tillfaller vilken part. Manliga handlingar räknas innefatta de mer officiella, farliga och märkbara gärningar, medan kvinnan har hand om det dolda såsom arbetet i hushållet och omsorg av barn (Bourdieu, 1999:43).
Bourdieu (1999:105) skriver om olika faktorer som förändrar genushierarkin. En faktor är att männens dominans inte längre anses vara självklar, utan att den har börjat ifrågasättas. Det finns flera anledningar till att ifrågasättandet har tagits vid, bland annat att kvinnorna har fått ökad tillgång till högre utbildning, hushållsarbetet kan utföras effektivare med hjälpredskap så att färre timmar ägnas på hushållsarbete samt det allt mer vanligt förekommande kvinnliga ekonomiska oberoendet av mannen. Uppdelningen av hushållsarbetet, och den traditionella uppdelningen av ”manliga”- och ”kvinnliga” uppgifter, påverkas också i och med att kvinnorna har börjat förvärvsarbeta i högre utsträckning (Bourdieu, 1999:106).
Bourdieu (1999:127-128) beskriver också hur den rena kärleken kan utgöra en slags frizon där parterna i relationen inte kämpar om den symboliska makten eller sökandet efter erkännande. Dessa relationer är istället baserade på ett ömsesidigt erkännande och en känsla av att höra ihop. Som Bourdieu (1999:128) beskriver det: ”…där två varelser kan förlora sig i varandra, utan att förlora sig själva.”. Den rena kärleken utgör alltså en egen social enighet med en symbolisk självförsörjning, där man i mångt och mycket gett upp det egoistiska tankesättet om att inneha makten i relationen (Bourdieu, 1999:128). Den rena kärleken kan på så vis vara en faktor till förändring av den traditionella könsmaktsordningen.
3.6 Sammanfattning teori
Både Thomssons och Elvin-Nowaks (2012) begrepp samt Bourdieus (1999) teori skildrar på olika vis mannens makt och överordning i relation till kvinnan. Thomsson (2012) beskriver hur
mannen i dominerande position och kvinnan som underordnad. Det kan tydligt kopplas till Bourdieus (1999) teori om den manliga dominansen och de könsstrukturer som ständigt vidmakthålls. Bourdieu menar att dessa strukturer fortlever bland annat tack vare det symboliska våldet som både män och kvinnor svarar upp till samt de könskodade habitus som ligger till grund för hur människor handlar och erfar situationer. Könskontraktet beskrivs av Thomsson (2012) som ett outtalat kontrakt som mer eller mindre säger vilket hushållsarbete som tillfaller mannen respektive kvinnan. Detta kan kopplas till Bourdieus beskrivning av förändringsfaktorer som förändrar genushierarkin, där förändrad fördelning av hushållsarbetet beskrivs som en av dessa faktorer. Bourdieu (1999) redogör också för hur den rena kärleken kan ligga till grund för förändrade könsstrukturer. Den hegemoniska maskuliniteten som Elvin-Nowak (2012) beskriver hjälper oss att förstå hur den gällande och mest eftersträvansvärda maskuliniteten skiljer sig sett över olika kontexter. Vid jämförelse av den manlighet som uttyds ur våra intervjuer med den tidigare forskningen på området som beskriver maskulinitet i andra länder och kulturer blir den hegemoniska maskuliniteten ett användbart begrepp. Dessa begrepp och Bourdieus teori ger oss verktyg för att analysera och förklara mannens upplevelser av att inte vara hushållets huvudsakliga inkomsttagare.
4. Metod
I det här kapitlet presenteras val av metod och hur urvalet har gjorts. En generell beskrivning av undersökningens tillvägagångssätt presenteras också.
4.1 Kvalitativ metod
Då vi i vår undersökning var ute efter att nå respondenternas upplevelser angående att inte vara den huvudsakliga inkomsttagaren i hushållet lämpade sig en kvalitativ metod bra. Det för att respondenterna på ett nyanserat vis skulle kunna beskriva och förmedla sina upplevelser och tankar, vilket inte skulle vara möjligt i samma utsträckning med till exempel en kvantitativ enkätundersökning. Den kvalitativa metoden gjorde det möjligt att besvara våra forskningsfrågor som handlar om personliga erfarenheter samt att undvika eventuella missförstånd i och med att vi hade möjlighet att reda ut oklarheter direkt på plats genom att be våra intervjupersoner utveckla eller förklara något mer utförligt.
Eventuella begränsningar med den kvalitativa metoden är att man inte kan generalisera kvalitativa undersökningar samt att efterarbetet får en mer omfattande karaktär då det är tidskrävande att sammanställa all insamlad data, till skillnad från färdiga svarsalternativ som en kvantitativ enkätundersökning skulle inbringat. En annan begränsning med den kvalitativa metoden då intervjuer är den huvudsakliga datainsamlingsmetoden kan vara att intervjupersonerna är mindre ärliga gällande känsliga ämnen, än vad de hade varit vid till exempel en anonym enkätundersökning (Larsen, 2009:26-27).
4.2 Urval
Då vi upplevde det relativt svårt att hitta de män vars inkomst är lägre än sina kvinnliga partners, som dessutom kunde tänka sig att ställa upp på en intervju, fann vi det relevant att använda oss av icke-sannolikhetsurval med hjälp av urval enligt självselektion och snöbollsmetoden. Urval enligt självselektion innebär att intervjupersonerna själva kontaktar forskarna om de vill ställa upp i en intervju. Vid användning av snöbollsmetoden kontaktar forskaren personer som tros ha kunskap om ämnet och som sedan kan tipsa om ytterligare kontakter som kan ha god kunskap om ämnet (Larsen, 2009:77-78). I det förstnämnda använde vi oss av sociala medier för att informera om vår studie och att vi sökte efter passande intervjupersoner. I det sistnämnda kontaktade vi personer som vi trodde kunde ha bekanta som var av relevans för vår undersökning.
Vi fick inte möjligheten att vara selektiva gällande till exempel respondenternas ålder, inkomstskillnader, eventuella föräldraskap etc. då vi hade svårt att nå män som ville ställa upp. Vi fick kontakt med totalt sex personer vilka blev våra intervjupersoner. Tre personer var yngre, en person var ung medelålder och två personer var äldre medelålder. Samtliga intervjupersoner levde i heterosexuella samboförhållanden. Den procentuella löneskillnaden mellan kvinnorna och männen varierade mellan att mannens inkomst var 11% lägre än sin partners till 56% lägre än sin partner.
4.3 Insamling och bearbetning av data
Sökningen av tidigare forskning gjordes i databasen Sociological Abstracts. För att hitta, för denna studie, relevant forskning gjordes olika sökningar och flertalet abstracts lästes igenom. Några få valdes ut och sedan utgick vi även från deras källor för att hitta central forskning på fältet.
Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade enskilda intervjuer med våra sex deltagare. Båda författarna var närvarande under samtliga intervjuer men hade det huvudsakliga ansvaret för tre intervjuer var. Intervjuerna utfördes på platser som intervjupersonerna själva valde, samtliga i lugna och tysta miljöer. Under intervjuernas gång användes en intervjuguide (se bilaga 2) med frågor som formulerats för att kunna besvara våra frågeställningar. Dessa frågor behandlade ämnen som vi under intervjuerna ville beröra. Deltagarna fick i och med användandet av semistrukturerade intervjuer möjligheten att berätta fritt kring ämnet och vi fick även tillfällen att ställa följdfrågor och delvis leda in våra intervjupersoner på de teman som de inte berörde själva, utan att styra intervjuerna för mycket (Bryman, 2011:415).
När intervjuerna genomförts transkriberades dessa ordagrant av den författare som inte hade haft det huvudsakliga ansvaret för att genomföra intervjun. De transkriberade intervjuerna lästes igenom två gånger av båda författarna. Vid första genomläsningen noterades tankar och idéer på tänkbara teman, för att sedan vid andra genomläsningen koda dessa teman i olika färger för att således underlätta bearbetningen av materialet. Det som markerades i de transkriberade intervjuerna var både direkt uttalade åsikter och upplevelser men också outtalade bakomliggande meningar. Det kodade och kategoriserade materialet resulterade i nio olika teman som sedan koncentrerades till tre övergripande teman som slutligen fick utgöra
utgångspunkter och rubriker i analysen. Analysen utfördes i koppling till teori och tidigare forskning.
4.4 Etiska överväganden
Innan intervjuerna tog plats förmedlades undersökningens syfte till intervjupersonerna för att således följa informationskravet. Intervjupersonerna blev också informerade om att de när som helst kunde välja att avbryta sin medverkan utan att uppge vidare orsak till avhoppet och att all insamlad information om dem således kunde tas bort ur datamaterialet om så önskades. Det förtydligades också att de kunde välja att inte svara på alla frågor om de fann det obekvämt. Uppgifterna om intervjupersonerna behandlades med största möjliga konfidentialitet. Personuppgifterna lagrades så att obehöriga ej hade tillgång till dem, det är således bara författarna som tagit del av materialet som kan avslöja vilka intervjupersonerna är. Analysen och hanteringen av data gjordes också på ett eftertänksamt vis för att på så vis undvika eventuell baklängesidentifikation av intervjupersonerna. I enlighet med nyttjandekravet användes de insamlade uppgifterna endast för forskningsändamålet. Vetenskapsrådets etiska principer följdes på så vis (Vetenskapsrådet, 2002).
Ovanstående information förmedlades dels i ett informationsbrev som skickades ut till våra intervjupersoner innan intervjuerna (se bilaga 1), samt muntligt innan dess att intervjuerna startade. Vi frågade också efter tillåtelse att spela in samtalet innan varje intervju. Intervjupersonerna upplystes även om att de efter avslutad studie får ta del av resultatet om så önskas.
4.5 Information om intervjupersonerna Namnen på intervjupersonerna är fingerade.
Johannes är i 20 års åldern och arbetar 80-85% som lärarvikarie. Han har en månadsinkomst på 13.500 och hans partner har en månadsinkomst på 22.000. Alltså har Johannes 39% lägre lön än sin partner. Johannes har inga barn.
Fabian är i 25 års åldern och utbildar sig till läkare. Hans månadsinkomst är 10.444 och hans partner har en inkomst på 22.500 vilket motsvarar att Fabians inkomst är 56% lägre än sin partners inkomst. Fabian har inga barn.
Albin är i 25 års åldern och är under sin utbildning för att bli lärare. Hans månadsinkomst är 10.444 och hans partners månadsinkomst är 21.000. Albin har en inkomst som är 50% lägre än sin partners inkomst. Albin har inga barn.
Paul är i 35 års åldern, har för närvarande en 50% tjänst som lärare och studerar resterande 50%. När han arbetar heltid har han en månadsinkomst på 33.200 och hans partner har en månadsinkomst på 36.000, vilket innebär att när Paul arbetar heltid har han en inkomst som är 11% lägre än sin partners inkomst. Paul har hemmavarande barn med sin nuvarande partner.
Robin är i 50 års åldern och arbetar som elektriker. Han har en månadsinkomst på 40.000 och hans partner har en månadsinkomst på 50.000. Det innebär att Robin har en inkomst som är 20% lägre än sin partners inkomst. Han har barn som inte längre bor hemma.
Pelle är i 60 års åldern och arbetar som byggnadsplåtslagare. Hans månadsinkomst är 40.500 och hans partners månadsinkomst är 61.000. Alltså har Pelle 35% lägre lön än sin partner. Han har barn som inte längre bor hemma.
4.6 Tillförlitlighet
Den externa reliabiliteten är för oss svår att försäkra i och med att det kan vara problematiskt att replikera forskningen, såvida de nya forskarna inte intar en snarlik social roll som oss. Resultatet i vår studie är inte generaliserbart utan det pekar på just våra respondenters upplevelser av att inte vara den huvudsakliga inkomsttagaren. Resultatet går därmed inte att placera i andra situationer eller sociala kontexter vilket gör att undersökningen också har en låg grad av extern validitet. Däremot har vi hög grad av intern reliabilitet då vi har tolkat det vi sett och hört på ett likartat sätt. Vi har också en hög grad av intern validitet med tanke på att det finns en samstämmighet mellan vårt insamlade material och våra frågeställningar, som vi också har haft möjlighet att korrigera under studiens gång (Bryman, 2011:352). Reliabilitet och validitet är begrepp som ovan visat, något omgjorda, går att införa i kvalitativa studier men att de är mer adekvata i kvantitativa studier. För att diskutera tillförlitligheten i vår studie ytterligare så kan man se till hur trovärdig undersökningen är, om den är överförbar och hur stark pålitligheten är (Bryman, 2011:354). Vår undersökning är trovärdig i och med att det finns väl synliga redogörelser för hur undersökningen är utförd. De medverkande respondenterna kommer få ta del av undersökningens resultat och kan därmed bekräfta att vi har tolkat det som antytts på rätt sätt vilket också påvisar att studien är trovärdig. Studien har tydliga beskrivningar av vad som ingår i de olika kontexterna som berörs vilket tyder på överförbarhet.
5. Analys och resultat
I följande avsnitt uttyds mönster och resultat av vår empiri. Detta analyseras också utifrån begrepp och teori som presenterats i tidigare avsnitt.
5.1 Arbets- och ansvarsfördelningen
Vid frågan om vad intervjupersonerna ser som hushållsarbete är alla överens om att hushållsarbete innefattar mer eller mindre dagliga uppgifter som rör ens hem. Exempel på sådana uppgifter är enligt dem städning, diskning, tvättning och matlagning. Två personer nämner också att om man bor i hus så räknas även skötsel av tomten eller arbete med huset in under kategorin hushållsarbete, men ingen av dessa två personer bor i hus. Det var alltså bara två av respondenterna som delvis inkluderade vad Thomsson (2012:183) beskriver som de sysslorna som män tenderar att räkna in i hushållsarbetet. Ingen av respondenterna nämnde heller någon form av omsorg och sociala relationer som del av hushållsarbete, något som Thomsson (2012:183) menar att kvinnor annars inkluderar. Vid frågan om huruvida de anser att det finns manliga eller kvinnliga hushållssysslor var det dock ingen av respondenterna som antydde att sådana skillnader finns.
Samtliga intervjupersoner uppger på olika vis hur de antingen delar lika på hushållssysslorna eller att ambitionen att det ska vara jämt uppdelat finns där. Johannes, Fabian och Robin förklarar hur de och deras partner har en väldigt jämn uppdelning i hemmet och att de utför lika mycket hushållsarbete. Både Johannes och Robin uppger att deras partners tillbringar mer tid på deras arbeten än vad intervjupersonerna själva gör. Johannes berättar att han arbetar upp mot 80-85% av en heltidstjänst och att hans partner arbetar 100%. Robin skildrar att han arbetar 40 timmar i veckan medan hans partner spenderar 40-45 timmar i veckan på sitt arbete. Trots detta så beskriver båda hur de i relationen strävar efter att båda parterna ska utföra lika mycket hushållssysslor. Johannes beskriver i följande citat uppdelningen i hushållet.
Vi gör egentligen samma saker, vi bara delar upp dom och gör dom olika gånger. Hm.. så vi försöker hålla det, så det blir, lika mycket. Det är inget som vi kör stenhårt på att.. vi har liksom inte ett schema som vi bockar av men brukar ändå köra varannan-principen så att man får lika mycket gjort. (Johannes)
För att mannen inte ska hamna i underordningens fälla så är det för mannen betydelsefullt att bibehålla sin maskulinitet (Thomsson, 2012:51). I och med faktumet att Johannes och Robins partners tillbringar mer tid på sina lönearbetet hotas deras manlighet, mer än bara då kvinnan är den huvudsakliga inkomsttagaren. Om de då också skulle utföra hushållssysslorna i större utsträckning än sin partner så skulle det resultera i ett ännu större hot mot deras maskulinitet. Genom att inte utföra mer hushållssysslor än sin partner bibehåller de således en del av sin maskulinitet och risken för att hamna i underordningens fälla minskas.
På liknande vis som Johannes, Fabian och Robin beskriver uppdelningen av sysslorna så menar Paul och Pelle att de delar på hushållssysslorna så att båda gör lika mycket. Med lite eftertanke så förändras dock svaret från att paret har en jämn fördelning till att kvinnan faktiskt är den som utför den största delen av arbetet, eller att hon åtminstone bär på det största ansvaret. Paul uttrycker det tydligt genom att först berätta att de delar lika på hushållssysslorna, men att han kanske ändå inte utför arbetet i samma utsträckning som sin partner när han tänker till. Pelle berättar i kommande citat liknande att han i slutändan gör mindre:
Jag måste ju vara ärlig… jag tar nog bara… ibland i vissa perioder har jag jättemycket på jobbet. Vi har ju att vi ska vara färdiga, som på fredag, och då tar jag mycket mindre. Så säg att vi tar 50/50 periodvis men sen den andra perioden tar hon mer. Så det är ju faktiskt 70/30 i hennes favör. (Pelle)
Thomsson (2012:182) menar att könskontraktet ser annorlunda ut i dagsläget men att kvinnan fortfarande står för en större del av hushållsarbetet vilket intervjupersonerna ovan exemplifierar. Mannen gör numera mer hushållsarbete och strävan efter att dela lika på arbetsbördan finns där hos samtliga av våra intervjupersoner, men vissa uppger också att det ändå i slutändan resulterar i att kvinnan gör mer.
Alla intervjupersoner utom en berättar om hur deras partner har en lägre toleransnivå än de själva. Några påpekar att det kan vara anledningen till att hon tar tag i hushållsarbetet i större utsträckning. Andra menar att hon åtminstone poängterar att det är dags att ta tag i sysslorna. Paul beskriver hur hans partner stör sig mer på tvätthögen och därför blir det oftare att hon tar tag i det. Pelle skildrar i följande citat att hans toleransnivå är högre än sin partners: “För hon är… hon gillar inte att städa men hon gillar att ha fint. Mig spelar det inte så stor roll. Om det är lite skit i hörnen”. Vidare förklarar Pelle hur han ibland efter tillsägelse av sin partner utför
hushållssysslor för att göra henne glad: ”Happy wife, happy life, brukar man ju säga…”. Manligt och kvinnligt habitus kan vara en faktor till att männen och kvinnorna har olika toleransnivåer. Detta exempelvis i och med kvinnornas utvecklade intuition som syftar till att kvinnor är mer klarsynta än män och därmed ser ett tydligare sammanhang gällande att ha ett respektabelt och välstädat hem (Bourdieu, 1999:45). I flera av intervjuerna beskrivs kvinnorna ha ett större behov av att ha det städat och fint hemma än deras män vilket kan tolkas vara en följd av just denna intuition. I och med att kvinnorna i högre utsträckning än männen ser hur saker och ting kan tänkas utveckla sig är det troligt att kvinnorna här väger in faktumet att det snart kommer bli än stökigare om det inte tas om hand nu. Den traditionella kvinnligheten och det tillhörande ansvaret för hemmet är också en möjlig förklaring till kvinnans lägre toleransnivå. På grund av den traditionella kvinnligheten är det kvinnan, och inte mannen, som tvingas stå till svars för om hemmet inte är välskött vilket kan förklara varför flera av intervjupersonerna beskriver hur kvinnorna bryr sig mer om hemmets utseende än vad de själva gör.
Vid frågan om mindre förekommande uppgifter som storstädning (Johannes & Albin) eller att städa kylskåpet (Fabian) innehar kvinnan således en ännu viktigare ansvarsroll än vid de mer vardagliga hushållssysslorna. Intervjupersonerna menar att den möjliga anledningen till att kvinnan tar mer ansvar kan vara hennes lägre toleransnivå. Enligt könsmaktsystemet och dess förutbestämda handlingsmönster så anses det vara kvinnans uppgift att se till så att hushållssysslorna blir gjorda och att de blir utförda på rätt sätt vilket kan vara en förklaring till varför respondenterna överlämnar ansvaret till partnern (Thomsson, 2012:40). Johannes, Antons och Fabians manliga habitus är en annan möjlig förklaring till varför de inte själva tar det övergripande ansvaret i hushållet. Det eftersom deras habitus bestämmer att det inte är en del av de manliga och märkbara handlingarna att ta det yttersta ansvaret för hushållssysslorna, utan snarare en del av kvinnans mer dolda uppgifter (Bourdieu, 1999:43). Till skillnad från Johannes, Anton och Fabian så beskriver Robin istället hur hans partner inte bryr sig om hushållssysslorna speciellt mycket. Han poängterar även att det är något som bryter mot normen.
Ne. Nu är ju hon en sån typ av människa så att hon tänker inte så mycket på såna saker. Utan hon stör sig inte på om det är eller behövs dammsugas eller diskas det stör inte hon sig på. Utan det kan stå några dagar. Och de kanske är lite ovanligt
Detta citat bekräftar det Thomsson (2012:39) skriver om könsmaktsystemet. Det anses mer vanligt att mannen inte lägger värdering i om det behöver dammsugas eller diskas än om kvinnan inte reflekterar över sådana hushållssysslor. Robin poängterar att det är ovanligt att kvinnan i hushållet inte reflekterar över att det står disk framme eller att det behöver dammsugas. Därmed uppmärksammas det att kvinnan inte följer de strukturer som en kvinna förväntas att följa.
Det är det manliga- och det kvinnliga habitus som är avgörande för vilka sysslor som klassas som kvinnliga och manliga (Bourdieu, 1999:43). Dessa habitus är inte fullt aktuella bland våra intervjupersoner då samtliga respondenter poängterar att inte finns något manligt eller kvinnligt gällande arbetsfördelningen i hemmet. Vissa av intervjupersonernas resonemang, som tidigare visat, pekar dock på att det finns indikationer på att könsstrukturerna fortfarande speglas av deras habitus. Det är möjligt att det till exempel är Robins habitus som får honom att tänka i banorna att det är ovanligt att kvinnan inte lägger någon större vikt vid att det behöver dammsugas eller diskas. Lika så kan det vara Johannes, Anton och Fabians habitus som får dem att lägga det huvudsakliga ansvaret för att hushållssysslorna ska bli utförda på sina partners. Deras partners kvinnliga habitus kan också vara en bidragande faktor till att hon tar det största ansvaret för att hushållssysslorna blir utförda.
5.2 Vikten av att vara man
Samtliga respondenter fick frågan om de anser att faktumet att de inte är huvudinkomsttagare påverkar hur de ser på sig själva som män. Alla svarade ganska bestämt nej på den frågan. När det istället handlar om hur andra människor runt omkring ser på dem på grund av att de inte är huvudinkomsttagaren blir vissa svar och resonemang lite mer vaga. Albin uppger att han av vissa vänner kan få ta emot skämtsamma pikar om att det är hans partner som betalar när han köper saker till sig själv. Han understryker vidare hur detta endast är en skämtsam jargong men att han ändå blir lite förnärmad. Bakom dessa skämt kan det uttydas ett allvar. Pikarna fungerar som ett sätt för omgivningen att reagera på normbrytare och Albin får utstå dessa pikar som en form av social kontroll för att han sticker ut från normen. Han tvingas därmed stå till svars för att han bryter mot könsnormerna i och med att han tjänar mindre än sin partner (Thomsson, 2012:40). Denna sociala kontroll kan också tolkas vara en form av symboliskt våld männen emellan för att vidare kunna upprätthålla den manliga dominansen med alla dess fördelar (Bourdieu, 1999:11). Genom dessa pikar underminerar vännerna faktumet att Albin inte är den
huvudsakliga inkomsttagaren och ger således erkännande till att mannen bör vara familjeförsörjaren och därmed den dominerande.
Pelle uppger att de personer han har närmst sig inte har någon åsikt gällande att han inte är den huvudsakliga inkomsttagaren, men att det är möjligt att mer utomstående personer kan ha åsikter om honom på grund av det. Han upplever att det till skillnad från när han var ung numer är viktigare med pengar och att det, enligt vissa, avgör hur lyckad man är. Både Johannes och Fabian menar att det eventuellt påverkar hur andra ser på dem men att det inte är något som de har någon specifik erfarenhet av.
De flesta intervjupersoner tycks, trots andras eventuella åsikter, vara relativt oberörda av faktumet att deras partner är huvudinkomsttagaren i relationen. Både Fabian och Robin tenderar dock att vilja framföra att de, trots att de tjänar mindre än sina partners, fortfarande innehar vissa traditionellt manliga egenskaper. Fabian och Robin intar därmed en slags försvarsställning när de tydligt poängterar att de ändå har traditionellt manliga egenskaper (Thomsson, 2012:40). De känner att de måste förklara sig själva för att inte riskera att bli misskrediterade som män, vilket kan tolkas som att de trots allt upplever att deras manlighet är ifrågasatt, antingen av dem själva eller av andra. Detta visar sig bland annat i att Fabian flera gånger under intervjun nämner att hans framtida inkomst kommer vara högre än sin partners: “[...] jag har ju hela tiden vetat att så fort jag kommer börja jobba så kommer jag ju gå in på en högre ingångslön än vad hon har nu”. Fabian menar att han därför inte har reflekterat över att han inte är den huvudsakliga inkomsttagaren. Robin betonar att han i sina tidigare förhållanden alltid har varit den huvudsakliga inkomsttagaren. Han nämner också hur han inte tycker att det är påfrestande att hans nuvarande partner har en högre inkomst än honom i och med faktumet att han också tjänar bra.
Det kan vara extra viktigt för just Robin att manifestera sin manlighet i och med att han i sina tidigare förhållanden har varit den huvudsakliga inkomsttagaren. Detta då män som tjänar mer än sina partners tenderar att ha ett mer konventionellt synsätt (Zuo & Tang, 2000:30). Robin kan således leva kvar i den mer konventionella inställningen. För att manifestera sin manlighet poängterar han därmed att det är han som äger bostaden de bor i och att han själv äger en motorcykel, en båt, en husvagn och en sommarstuga. Könsmaktsystemet innefattar hur män eller kvinnor behöver stå till svars då det sker en förändring i det traditionella mönstret
dyrbara ägodelar trots att han inte är den huvudsakliga inkomsttagaren. Då både Fabian och Robin understryker att de har eller kommer ha en hög inkomst bekräftas även den hegemoniska maskuliniteten. Den svenska manligheten definieras genom bland annat en yrkesmässig framgång (Elvin-Nowak, 2012:132). Genom att betona sin goda ekonomi så framstår de således som mer manliga enligt den svenska synen på manlighet. I vissa relationer kan mannens roll som familjeförsörjare vara så viktig för hans egna, såväl som hans familjs, välmående att både mannen och kvinnan anstränger sig för att bibehålla de mer konventionella könsrollerna (Tichenor, 205:182a). Detta kan vara en annan möjlig anledning till att både Fabian och Robin vill betona deras egna framgångar.
Något som, enligt Robin själv, skulle vara annorlunda om han var huvudinkomsttagaren i relationen är att han till exempel skulle bjudit henne mer. Han betonar också att trots att hon har en högre inkomst än honom så är han inte villig att låta henne bjuda.
[…] men jag låter ju inte henne betala mer. Så är det ju. Jag skulle ju aldrig låta henne bjuda mig.
I: Varför skulle du inte det då?
Nej där går gränsen. Vi kan betala lika, men jag kan inte… ta emot något så. (Robin)
Fabian och Robin både stödjer och motarbetar således könsmaktsystemet. Å ena sidan underlättar de för systemet att fortgå genom att tydligt betona att de har en ekonomisk trygghet även utan deras partner och att de således trots allt är manliga vilket stödjer könsmaktsystemet. Betoningen av att deras inkomst är eller framöver kommer vara stabil även utan deras partner pekar även på att de vill försvara sin manlighet, vilket också är en del av könsmaktssystemet. Robin understryker även att han är ägare till flera föremål vilket också skildrar att han intar en försvarsställning för att inte förlora sin maskulinitet. Å andra sidan så poängterar de att hushållssysslorna utförs i samma utsträckning av såväl mannen som kvinnan vilket motarbetar systemet (Thomsson, 2012:40).
5.3 Jämställdhet och rättvisa
Ett framträdande mönster i samtliga intervjuer är att det finns en tydlig strävan efter att ha en jämlik uppdelning när det gäller arbetsfördelningen i hemmet. Några av respondenterna uppger att de strävar efter en rättvis uppdelning också rörande ekonomin. En rättvis och jämlik uppdelning nås enligt flera av respondenterna bäst genom att ha en dialog.
Fabian och Robin beskriver hur de i relationen delar på hushållsarbetet. Uppgifterna kan variera, men mängden är densamma. Fabian beskriver till exempel hur han står för den mesta matlagning medan hon är den som torkar alla ytor i hemmet. Liknande berättar Robin att vem som gör vad beror på vem som är hemma när det är dags att till exempel tvätta men att det tenderar att bli en jämn fördelning. Rättvisa beskrivs dock lite olika i arbetsfördelningen bland intervjupersonerna. Hos de flesta tycks det vara att parterna i relationen ska dela precis lika på arbetsbördan, så som att utföra sysslorna varannan gång eller att kontinuerligt hjälpas åt med hushållsarbetet. Albin är den enda som istället beskriver den rättvisa fördelningen på så vis att de för det mesta försöker dela lika på hushållssysslorna men att han, i perioder, utför den övervägande delen av hushållsarbetet. Detta då hans partner har mer krävande faser på jobbet samt står för den större delen av hushållets inkomst, vilket han i dessa fall också anser vara en rättvis och jämställd fördelning. Detta går då helt emot vad Thomsson (2012:182) beskriver som könskontraktet då parterna i denna relation inte utför könskodat hushållsarbete samt att mannen i relationen, istället för kvinnan, gör mer hushållsarbete.
Paul är den enda av intervjupersonerna som har hemmavarande småbarn. När det kommer till barnen uppger han att han och hans partner generellt försöker dela lika på ansvaret, vilket han menar blir fördelaktigt för både barnen och föräldrarna som således får lika mycket tid med varandra. Faktumet att Paul och hans partner har gemensamma småbarn kan ha inverkan på hur jämställda de är i sin relation då heterosexuella par tenderar att vara relativt jämställda fram till dess att de får barn. När de sedan blir föräldrar skapas motsättningar i könspositioneringarna då bilden av hur man är en tillräckligt bra mamma skiljer sig från bilden av att vara en tillräckligt bra pappa. Parterna i relationen tvingas då förhandla mer om hur arbets- och ansvarsfördelningen ska se ut (Elvin-Nowak, 2012:175). Detta kan på så vis vara en eventuell förklaring till att Paul är en av de intervjupersoner som vid närmare eftertanke uppger att hans partner trots allt utför mer hushållsarbete än honom.
Särskilt framträdande är strävan efter jämställdhet och rättvisa hos de yngre respondenterna, då både Johannes, Fabian och Albin på olika vis nämner hur de i deras relationer diskuterar fram lösningar samt hur de hjälps åt med arbetet i hemmet. Albin betonar hur han och hans partner hjälps åt för att göra de annars tråkiga vardagssysslorna lite roligare. Johannes nämner hur de assisterar varandra för att båda på så vis ska känna sig bekväma med alla typer av
kontinuerligt utför samma hushållsarbete. Vid tillfällen då den ena parten är missnöjd med uppdelningen så är det något som parterna försöker att ta upp direkt för att på så vis ventilera sina åsikter och till följd av detta komma fram till en lösning och en eventuell ny uppdelning. Fabian beskriver i följande citat hur han och hans partner hanterar eventuell frustration i arbetsfördelningen: ”[…] och sen när någon känner att man gör lite för mycket så brukar man säga det så tar vi en diskussion och sen hjälps vi åt”. Ingen av dessa intervjupersoner har hemmavarande småbarn vilket kan ligga till grund för hur de i sina relationer lyckas bibehålla en relativt jämlik uppdelning av hushållssysslorna samt hur de faktiskt har tid och möjlighet att assistera och hjälpa varandra med hushållsarbetet. Något som de, om de hade haft barn, förmodligen inte haft samma möjlighet till. Både Johannes, Fabian och Albin är således i en fas i livet där de förväntas vara ganska jämlika, vilket kan komma att förändras vid ett eventuellt framtida föräldraskap (Elvin-Nowak, 2012:175).
Förutom att hjälpas åt med sysslorna så är det också vanligt förekommande att paren har ambitionen att det ska vara rättvist genom en ”varannan gång-princip” som Johannes benämner det. Båda får då lika mycket gjort och de undviker på så vis att en av parterna blir fast vid en syssla. På frågan om vilka hushållssysslor som mannen respektive hans partner utför så svarar Robin att han och hans partner eftersträvar en jämn uppdelning av det mesta i hushållsarbetet och han uppskattar således att de i snitt gör ungefär lika mycket hushållsarbete.
Detta mönster om rättvisa i intervjuerna visar på att könskontraktet som Thomsson (2012:182) beskriver inte är helt tillämpbart i den undersökta kontexten, då intervjupersonerna beskriver det som att det inte direkt finns några hushållssysslor som bara den ena parten utför. Ambitionen att båda ska kunna göra allt samt att de ska dela lika på arbetsbördan finns hos majoriteten av intervjupersonerna vilket visar på ett förändrat könskontrakt i dessa relationer, då de har en relativt jämställd uppdelning. Detta kan enligt Bourdieus (1999:106) teori tolkas som ett resultat av förändringsfaktorer i genushierarkin och den allt mer ifrågasatta manliga dominansen, att det numera inte finns utpräglade manliga- och kvinnliga arbetsuppgifter i hemmet på samma sätt som tidigare. Snarare tyder mönstret i intervjuerna på att det finns ett ideal att mannen och kvinnan ska dela på arbetsbördan. Däremot, som tidigare nämnt, så finns det fortfarande en tendens till att kvinnorna utför mer arbete i hemmet än vad männen gör. Detta visar därmed att vissa av våra intervjupersoner inte lever upp till idealet om en jämlik uppdelning i hushållsarbetet.
Den kontinuerliga strävan efter rättvisa och jämställdhet hos våra intervjupersoner konfirmerar delvis Elvin-Nowaks (2012:131) beskrivning av den hegemoniska maskuliniteten i Sverige. Den eftersträvansvärda svenska manligheten beskrivs som en strävan efter framgång i yrkeslivet, att vara en bra pappa samt att leva ett jämställt vardagsliv (Elvin-Nowak, 2012:132). Det sistnämnda, att leva jämställt, är något som alla intervjupersoner i denna studie på ett eller annat vis uppger att de antingen gör eller tydligt strävar efter att göra. Denna jämlikhet kan tolkas vara en följd av den rena kärleken. Parterna i en relation söker då inte efter enskilt erkännande och makt i relationen, utan fungerar istället som ett lag som samarbetar och ständigt hjälper samt stöttar varandra. Känslan av att tillsammans bilda en enhet bidrar till att den traditionella könsmaktsordningen successivt förändras (Bourdieu, 1999:128).
När det gäller de mer traditionella könsrollerna och könskodat hushållsarbete så uppger fem av sex intervjupersoner på olika vis hur de upplever att dessa mönster är under förändring, på väg bort eller känns förlegade. De lite yngre intervjupersonerna uppger en tolkning om att de traditionella könsrollerna är mer närvarande inom deras föräldrars generation. En av de äldre intervjupersonerna bekräftar delvis detta då han nämner hur det i hans generation, och ännu mer tidigare har varit en norm att mannen ska tjäna mer än kvinnan, och uttrycker samtidigt en tro om att det är skillnad i de yngre generationerna. Paul uttrycker att de mer traditionella könsrollerna syns mer hos hans föräldrar, men att dessa mönster kanske delvis hänger kvar även i senare generationer. Han uttrycker en önskan om att det ska försvinna helt snart. Pelle beskriver hur han finner det underhållande att hans relation bryter mot de mer konventionella könsstrukturerna: ”Det bryter ju lite mot normen. […] Jag tycker det är roligt. […] Om dom frågar: ‘tjänar din fru bra?’, ‘Gud ja’, säger jag, ‘hon tjänar hur bra som helst.’..”. Pelle understryker därmed hur han inte upplever det som ett hot att hans partner tjänar mer än honom, utan snarare att det är något som han hedrar och ger erkännande. Citatet ovan exemplifierar därmed hur den manliga dominansen inte längre framstår som självklar och indikerar därmed på en förändrad genushierarki (Bourdieu, 1999:11).
6. Slutsatser
I detta avsnitt presenteras studiens slutsatser med hjälp av studiens forskningsfrågor.
Hur upplever mannen arbets- och ansvarsfördelningen i hushållet?
Det finns i samtliga relationer en tydlig strävan efter en rättvis uppdelning när det gäller arbetsfördelningen i hemmet. Strävan efter rättvisa är dock tydligast hos de yngre intervjupersonerna. Däremot har det visat sig att oavsett vem som utför hushållssysslorna i relationen så är det i de flesta fall kvinnan som har det huvudsakliga ansvaret för att hushållsarbetet blir genomfört.
Hur upplever och resonerar mannen kring att han inte innehar den traditionellt manliga rollen som huvudinkomsttagare?
Faktumet att männen inte är huvudinkomsttagarna i relationerna är inget som de explicit uttrycker har någon större betydelse för hur de ser på sig själva som män. Däremot observeras detaljer som tyder på att somliga fortfarande vill bibehålla en del av den traditionella manligheten. Enligt vissa av intervjupersonerna finns det en risk för att utomstående personer lägger större värdering i situationen, men att det inte är något som de själva bekymrar sig om eller fäster någon större vikt vid. Majoriteten av intervjupersonerna uppger också att de traditionella könsstrukturerna är under en genomgående förändring.
Hur ser mannens upplevelser ut gällande jämställdhet i relationen?
Denna studie visar på att det finns en tydlig strävan efter jämställdhet i dessa heterosexuella relationer. Det tycks vara ett ideal att ha en jämställd relation i den svenska kontexten, vilket samtliga intervjupersoner uppger sig vilja leva upp till dock med lite olika framgångar. Det visar sig emellertid att dessa intervjupersoner, som alla är bosatta i Sverige, har kommit långt gällande jämställdhetsfrågan i jämförelse med personer som lever i USA. De könsstrukturer som förekommer i den tidigare forskningen finns även bland våra intervjupersoner men de är betydligt mer svåridentifierade och subtila.
7. Diskussion
I följande avsnitt diskuteras resultatet i anknytning till tidigare forskning och teorier. Begränsningar med studien och förslag till vidare forskning diskuteras också.
7.1 Studiens resultat i förhållande till tidigare forskning
Vårt resultat antyder att jämställdhet är ett framträdande mönster i relationer där kvinnan är huvudinkomsttagare inom den svenska kontexten, då det tycks vara en tydlig norm att män och kvinnor ska vara jämlika. Samtliga intervjupersoner i denna studie upplever att de lever i mer eller mindre jämställda relationer. Zuo & Tang (2000:39) styrker i deras studie resultatet av denna undersökning då de menar på att både kvinnor och män numera har en allt mer jämställd inställning och därmed allt mer jämlika relationer. Övrig tidigare forskning åsyftar istället att män, trots att de inte är huvudinkomsttagarna, fortsätter att besitta de förmånerna som det traditionellt inneburit att vara man (Tichenor, 2005:179a). Det kan ha att göra med att det generellt finns en tydlig strävan efter idealet att vara jämlika i Sverige, i överensstämmelse med den hegemoniska maskuliniteten i den svenska kontexten (Elvin-Nowak, 2012:132). Detta ideal finns inte på samma vis i USA som den tidigare forskningen kommer ifrån. Respondenternas resonemang färgas därför i denna studie då de försöker leva upp till idealet om att vara en bra samhällsmedborgare.
Intervjupersonerna i denna studie uppger att det inte bekommer dem att deras partner har en högre inkomst än vad de själva har. Trots detta så försvarar somliga sin manlighet på olika vis, t.ex. genom att poängtera att de också har värdefulla ägodelar eller att de också har eller snart kommer ha en hög inkomst. De intar alltså en försvarsställning för att inte riskera att bli ifrågasatta som män vilket visar på att de trots allt upplever att deras manlighet är hotad på något vis. Det finns olika tillvägagångssätt för män som upplever sin manlighet hotad att “ta tillbaka” sin maskulina identitet. Enligt Atkinson et. al, (2005:1147) kan män tendera att använda våld för att kompensera för att de inte är den huvudsakliga inkomsttagaren. Männen i denna undersökning understryker istället faktumet att de, trots att de inte är huvudinkomsttagaren, besitter dessa traditionellt manliga egenskaper som ett sätt att “ta tillbaka” sin manlighet.
Framträdande i denna undersökning är också att intervjupersonerna uppger att arbetsfördelningen är relativt lika uppdelad. Det finns dock ett mönster som vittnar om att
