Betraktarens rum
En komparativ utställningsanalys av Hilma af
Klints verk De tio största genom två olika
rumsligheter.
Av: Linnea Wik
Handledare: Charlotta Nordström
Södertörns högskola | Institutionen för kultur och lärande Kandidatuppsats 15 hp
Abstract
The spatiality of a viewer. A comparative exhibition analysis of Hilma af Klint's work The ten largest through two different spatialities.
I have studied a viewer’s encounter with Hilma af Klint’s work The ten largest through two different spatialities, the exhibition room at Moderna Museet Malmö and Moderna Museet Malmös Instagram account. With my research, I have wanted to get an insight into how a digital room such as an Instagram account can function as an exhibition room for art in a time when more and more is digitalized, which escalated during the year when physical experiences were limited due to a global pandemic. Through a comparative exhibition analysis of the two different spaces and with the help of phenomenological theory primarily based on Maurice Merleau-Ponty further developed by Bia Mankell and phenomenological theory in the digital based on Emmanuel Alloa, the Instagram account has been set in relation to the exhibition room at the museum. This comparative analysis showed that the two spatialities as exhibition room for the same work is both two separated exhibitions with characteristics influenced by space they are shown through but also as two inevitably intertwined exhibitions and spaces influenced by each other and each other's characteristics.
Keywords: Spatiality, Instagram, The ten largest, Moderna Museet Malmö, viewer.
Populärvetenskaplig sammanfattning
I den här uppsatsen har jag undersökt en betraktares möte med Hilma af Klints verk De tio största genom två olika rumsligheter, visningsrummet på Moderna Museet Malmö samt Moderna Museet Malmös instagramkonto. Jag har med min undersökning velat få en inblick i hur ett digitalt rum så som ett instagramkonto kan fungera så ett visningsrum för konst i en tid då mer och mer digitaliseras, vilket under året eskalerat då fysiska upplevelser begränsats på grund av en global pandemi. Genom en komparativ utställningsanalys av de två olika rumsligheterna och med hjälp av fenomenologisk teori framförallt utifrån Maurice Merleau-Ponty vidareutvecklad av Bia Mankell och fenomenologisk teori i det digitala utifrån Emmanuel Alloa har instagramkontot satts i relation till visningsrummet på museet. Denna komparativa analys ledde fram till en syn på de två rumsligheterna för samma verk både som två separata utställningar med egenskaper påverkade av det rum de visas genom men även som två oundvikligen sammanflätade utställningar och rum påverkade av varandra och varandras egenskaper.
Innehåll
1 Inledning ...1 1.1 Syfte ...2 1.2 Teori ...2 1.3 Metod ...7 1.4 Material ...8 1.5 Forskningsläge ... 11 1.6 Disposition ... 132 Att uppleva konst – hur en betraktare och verken De tio största aktiveras genom olika rum ... 14
2.1 Upplevelse av De tio största genom det fysiska rummet, Moderna Museet Malmös visningsrum ... 14
2.2 Upplevelse av De tio största genom det digitala rummet, instagramkontot modernamuseetmalmo ... 17
2.3 Instagram som en del av upplevelsen av De tio största i det fysiska rummet på Moderna Museet Malmö ... 21
2.4 Jämförelse av aktiveringen av betraktaren och av De tio största genom två olika rumsligheter ... 23
3 Slutdiskussion ... 25
Källor och litteratur... 28
1 Inledning
Gott folk – markera 4 april 2020 i kalendern. Då öppnar årets i särklass största satsning här på museet – ”Hilma af Klint. Konstnär, forskare, medium”! Det blir en utställning som med cirka 230 verk tar hela museibyggnaden i anspråk. Sju år efter Moderna Museets retrospektiv ”Hilma af Klint. Abstrakt pionjär” vill vi ge nya insikter i Hilma af Klints systematiska forskande och gränsöverskridande arbetssätt. Hela museet kommer därför under ett halvårs tid att bli Hilma af Klints tempel, och bland annat visas den kompletta serien ”De tio största” från 1907 troligtvis för sista gången på väldigt länge. Hoppas vi ses! #ModernaMuseetMalmö #HilmaafKlint .1
Citatet ovan kommer från Moderna Museet Malmös instagramkonto och är ett inlägg som gjordes den 11 december 2019. Inlägget är det första som behandlar utställningen Hilma af Klint. Konstnär, forskare och medium som ska äga rum på Moderna Museet i Malmö och i vilken de lovar nya insikter, den största satsningen och möjlighet till en upplevelse som kan vara sista gången på länge. Sommaren 2020 var jag i Malmö och hade turen att Moderna Museet där hade öppnat igen efter att ha varit stängt under våren på grund av covid-19 pandemin. Hela museet upptogs av utställningen Hilma af Klint. Konstnär, forskare och medium med ca 230 verk av konstnären Hilma af Klint (1862–1944). Precis som många andra blev jag väldigt tagen av utställningen, tidigare hade jag bara sett några enstaka verk på Moderna Museet i Stockholm samt bilder på verk och dokumentärfilmen Bortom det synliga – filmen om Hilma af Klint på SVT play.
Hösten 2020 är museet stängt igen. Detta på grund av att smittspridningen av covid-19 ökat efter sommaren. På museets hemsida och på dess Instagram går det dock att besöka utställningen genom bilder, texter och filmer. I en tid då platser där folk samlas stänger ner och då mer och mer flyttas till att göras hemifrån och digitalt började jag fundera på hur det fungerar att uppleva konsten via Instagram istället för på ett museum. Instagrams roll i konstvärlden är något som på senare år uppmärksammats på olika sätt. Appen används både av konstnärer själva, av museum och av museibesökare.2 Under covid-19 pandemin har många aktiviteter flyttats över till digitala rum, både för arbete och för underhållning och därför vill 1 Instagram, modernamuseetmalmo, 11 december 2019, https://www.instagram.com/modernamuseetmalmo/ [hämtad
2020-11-05].
2 Anders Karnell, ”Konsten att instagramma konst”, Verk 2018-04-01. https://www.verktidskrift.se/anders-karnell [hämtad
2020-11-09], Instagram, modernamuseetmalmo, Adam Suess, ”Instagram is changing the way we experience art, and that’s a good thing”, The Conversation 2018-01-31. Instagram is changing the way we experience art, and that's a good thing (theconversation.com) [hämtad 2020-11-26].
jag i denna uppsats undersöka Instagram som ett digitalt rum för att betrakta konst som är ämnad för att mötet med betraktaren ska ske i ett fysiskt rum.
1.1 Syfte
Syftet med uppsatsen är att undersöka en betraktares möte med Hilma af Klints verk De tio största genom två olika rumsligheter, visningsrummet på Moderna Museet Malmö samt Moderna Museet Malmös instagramkonto. För att stötta uppsatsens syfte har tre frågeställningar använts:
Hur ser växelverkan ut mellan aktiveringen av en betraktare och aktiveringen av De tio största genom det fysiska visningsrummet?
Hur ser växelverkan ut mellan aktiveringen av en betraktare och aktiveringen av De tio största genom Instagram som ett visningsrum?
På vilket/vilka sätt skiljer sig Instagram som visningsrum för konstverken från ett fysiskt visningsrum för konstverken?
Med betraktare avser jag i denna uppsats den person som befinner sig i ett rum där konstverken visas och som engagerat betraktar verken. Genom uppsatsens undersökning kommer det vara jag själv som tar rollen som betraktare. Vem som är betraktare påverkar upplevelsen då olika betraktares förutsättningar så som sociokulturella och socioekonomiska aspekter samt värderingar och kunskap är av betydelse för hur verken och rumsligheterna aktiverar betraktaren. Med rumsligheter menas i den här uppsatsen olika miljöer som konst kan visas i, i det här fallet används ett fysiskt visningsrum på ett museum, Moderna Museet Malmö och ett digitalt rum via sociala medier, Instagram. Med aktivering menar jag hur en betraktare tar del av och är en del av upplevelsen av att betrakta ett konstverk i en rumslighet. Med växelverkan mellan aktiveringen av en betraktare och aktiveringen av verk menar jag i denna uppsats det samspel och den växling som sker då en betraktare både aktiveras av och aktiverar konstverk och rum. Det är en pågående process mellan betraktare och verk vid en viss plats och en viss tid.
1.2 Teori
För att undersöka hur två olika rumsligheter med verken De tio största aktiverar en betraktare kommer begrepp som betraktare, kropp och rum vara viktiga och därför har fenomenologiskt teori använts. Bia Mankell skriver att grundläggande i den estetiska fenomenologin är viljan att vara nära de objekt som studeras samtidigt som den kroppsliga förankringen i den visuella upplevelsen betonas. Mankell använder sig av fenomenologi för att se på och tolka konst där kroppens närvaro och kroppens betydelse är avgörande för kontakten med konstverken. Den fenomenologi som Mankell utgår ifrån är filosofen Maurice Merleau-Pontys teorier där kroppens betydelse för medvetenhet och för den omgivande världen
är central. Merleau-Ponty menar att kroppen kan jämföras med ett konstverk i vilket mening inte kan skiljas från verkets materiella realisering och förändras något i det materiella så förändras också verket och dess mening. Detsamma gäller för människans kropp som är vår tillgång till världen, det är genom den vi är världen och förändras vår kropp så förändras också tillgången till världen och därmed världen i sig. Mening skapas genom kroppens egen aktivitet i en cirkulär rörelse med ett objekt. Subjektet, kroppen, och objektet är beroende av varandra och ny menings skapas i samspelet mellan dem.3 Merleau-Ponty menar att för att ansluta sig till något så räcker det med att se det men att vi bara kan se något som vi betraktar, det vi ser är alltså beroende av rörelsen betrakta. Seendet är beroende av vårt tänkande och vårt tänkande påverkas av det som sker i vår kropp.4 Ett verks ljus och färger finns bara då en kropp tar emot dem och där väcker ett eko. När vi betraktar ett verk ser vi enligt eller med verket istället för att se verket, blicken irrar runt i verket istället för att fixeras vid den plats där verket hänger.5 Den teoretiska avgränsningen har gjorts utifrån teorier som dels behandlar hur verk och rum aktiverar en betraktar utifrån fenomenologisk teori och hur fenomenologisk teori kan appliceras i det teknologiska, dels teori om museibesökares Instagram användande.
1.2.1 Betraktaren
En upplevelse av en utställnings verk är beroende av betraktaren. I betydelsen av betraktaren tar Mankell upp begreppet materialitet som ett mellanrum eller ett möte mellan representation och presentation i en bild som skapar ett samspel. Materialitet är både det fysiska i den visuella materian i ett verk och även en betraktares inlevelse och upplevelse av verket.6 Människan kommunicerar om vem vi är, vem vi vill vara och hur vi vill att andra ska uppfatta oss genom visuella markörer. Bilden är utgångspunkten för identitet, identifikation, kunskapsproduktion och förståelse. Hur människan ser på bilder påverkas av kulturstyrda strukturer som styr vad som betraktas som väsentligt och som kunskap.7 Mankell tar även upp konsthistorikern W.J.T Mitchells syn på medium, så som de uttrycks i boken What Do Pictures Want (2005), som något som inkluderar både mottagare och sändare. Ett medium är inte bara en teknik, praktik och ett material utan ett system där bland annat skolor, kritik, gallerier, museer och ateljéer ingår. Äldre medier påverkar hur vi upplever nya medier, föreställningen om måleri och skulptur påverkar hur vi bedömer bilder genom tv och datorer. Samtidigt är alla medier mixed media, de nya betyder inte slutet för de äldre och det finns inget medium som är ”rent”. Ett medium är en plats för en bild att leva i, det är en 3 Bia Mankell, Bild och Materialitet. Om föreställningar, synsätt, material och uttryck i måleri, teckning och fotografi. (Lund:
Studentlitteratur AB, 2013), s. 25f.
4 Maurice Merleau-Ponty. Lovtal till filosofin: Essäer i urval. (Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposion, 2004), s. 284,
300.
5 Merleau-Ponty 2004, s. 286f. 6 Mankell 2013, s. 15, 20. 7 Mankell 2013, s. 44f.
miljö och ett system.8 I den här uppsatsen använder jag begreppet medium både för att prata om konstverkens teknik och material men även utifrån det vidare begreppet där medium även är platsen för en bild att leva. På så sätt faller både Moderna Museet Malmö och instagramkontot modernamuseetmalmo under begreppet medium genom den här uppsatsen. I sin diskussion om mediespecifika fenomen tar Mankell upp betraktarens betydelse för den kommunikativa processen och att ett medium, material, teknik och praktik även påverkas av strukturer från sociala, politiska och ekonomiska fält som medför strukturer som präglas av klass, kön, ideologi och etnicitet. Dessa strukturer påverkar betraktaren och hur en betraktare uppfattar och upplever mediet.9 Hur en betraktare upplever en plats och en rumslighet är också olika från person till person. Enligt samhällsvetaren och geografen Massey påverkar en persons klass, genus och etnicitet hur en plats och en rumslighet upplevs samt hur tillgången till olika platser och rumsligheter ser ut.10
1.2.2 Betraktare, kropp och rum
Rummet är också av betydelse för betraktarens upplevelse. Då betraktaren och mötet mellan betraktare och konstverk är en del av materialitet blir även det performativa en viktig del, hur verket visar sig för betraktaren och hur det skapar kroppsliga och rumsliga effekter i upplevelsen av mötet med verket.11 Mankell lyfter konstvetaren Margareta Rossholm Lagerlöfs tankar om performativitet, rumslighet och upplevelser av konst från boken Inlevelse och vetenskap – om tolkning av bildkonst (2007) där rumsligheten sätter fokus på både material och materialitet samt kroppen och rummet. Med rum menas både rummet som visningsplats för konstverk och det bildrum som det går att leva sig in i och som gör att en betraktare rör sig mellan värld och medium. Rossholm Lagerlöfs tankar om performativ mening som Mankell beskriver dem handlar om att den performativa meningen skapas genom de effekter som kommer fram då en betraktare lever sig in i ett konstverk.12 Mankell menar att materialitet betyder kroppslig och använder sig av filmvetaren Karl Hanssons materialitets begrepp från avhandlingen Det figurala och den rörliga bilden. Om estetik, materialitet och medieteknologi hos Jean Epstein, Bill Viola och artintact (2006) där materialitet och plasticitet är en viktig del i upplevelsen av visuella objekt. Här handlar det figurala begreppet inte om figurativa eller nonfigurativa bilder utan något som upplevs i ett möte med en bild och där det figurala inte handlar om representation eller form utan betonar bilden som närvaro. Det figurala handlar om upplevelser av kroppslighet, tidslighet och rumslighet vilka aktiveras och möjliggörs
8 Mankell 2013, s. 39f. 9 Mankell 2013, s. 33f.
10 Doreen Massey. “A Global Sense of Place”, i Space, Place and Gender. Minneapolis: University of Minnesota Press (1994),
s. 2.
11 Mankell 2013, s. 17. 12 Mankell 2013, s. 18f.
av materialet. Materialitet är mer än material då det också är upplevelser och sinnlighet och genom det engageras kroppen i seendet, genom kroppen rummet och genom rummet engageras tiden.13 Som Merleau-Ponty ser det så är ett rum något som räknas med en själv som nollpunkt och som levs inifrån en själv, du är inlemmad i rummet.14
1.2.3 Betraktare, kropp och teknik
För att förstå upplevelsen av aktivering av konsten genom utställningens representation på Instagram används teorier från forskningsantologin Fenomenologi, teknik och medialitet. I bokens förord tas medialitet upp som en av de viktigaste frågorna för teknikfilosofiska reflektioner, en modern västerländsk människa är beroende av olika medier för att få vår kunskap om världen, både från olika platser, händelser och tidsperioder. Detta beroende har idag blivit så naturligt att vi inte ens tänker på det. Vårt kanske äldsta medium, det talade språket, är precis som bilden ett oumbärligt verktyg för att förstå, beskriva och tala om världen och kunskap. Förhållandet mellan människors kunskap och medier är intimt och innebär att varje medietekniks uppfinning för med sig både kognitiva förändringar och utvidgar våra möjligheter att producera och reproducera kunskap och att förmedla denna kunskap. Medier har använts i alla samhällen som sätt att bevara kunskap och befästa redan existerande strukturer samt att ifrågasätta sanningar och sociala hierarkier.15
I Emmanuel Alloas bidrag till forskningsantologin Fenomenologi, teknik och medialitet diskuteras relationen mellan fenomenologi och kommunikation, mellan kropp och medier utifrån föreställningen om att tekniken möjliggör en allomfattande närvaro och sammankopplar avstånd. Synen på teknik som en förlängning av kroppen, hur vi till exempel snarare identifierar vår plats med den plats som vår muspekare visar än den plats vi faktiskt sitter på och att musen smälter samman med vår kropp. Denna identifiering och sammansmältning kan dock får ett abrupt slut i att exempelvis batterierna i musen tar slut och musen blir bara sin materialitet, inte längre en del av vår kropp. 16Alloa frågar sig om verktyg så som musen verkligen kan ses som en förlängning av människan. Att som fysikern Wiener i Die Erweiterung unserer Sinne (1900) se medier som en förlängning av våra sinnen, en förlängning av vår kropp, skulle göra att erfarenheter av kroppen även skulle kunna översättas och beskriva erfarenheter av medier. Men den motståndskraft som finns i mediernas objekt ger oss en erfarenhet av att vi inte kan agera genom dem så
13 Mankell 2013, s. 20f. 14 Merleau-Ponty 2004, s. 303.
15 Leif Dahlberg & Hans Ruin, ”Förord”, i Fenomenologi, teknik och medialitet, red Leif Dahlberg & Hans Ruin. (Södertörns
Högskola 2011), s. 15f.
16 Emmanuel Alloa, ”Verktyg – skrift - element. Från en fenomenologi om medier till en medial fenomenologi”, i
som vi kan genom vår kropp. Ett verktyg kan vi röra oss runt medan vår kropp är infogad i oss, verktyget är ett avstånd från kroppen.17 Alloa menar att ett nytt sätt att se på erfarenheten av medier i en multimedial tid är att tänka dem som ett mellanrum mellan subjekt och objekt, mellan kropp och verktyg. Då blir utgångspunkten för mediets dess egna egenskaper och att framträdande alltid är ett framträdande-genom, det finns inget rent framträdande.18
Adam Suess menar att Instagram ändrar hur besök av konstutställningar upplevs, delas med andra och hur konsten uppfattas. Att försöka förbjuda besökare att fotografera konsten med utgångspunkt i att fotograferandet skulle komma emellan och förstöra upplevelsen kan ses som kulturell elitism där konst bara kan upplevas på ett bestämt sätt. Att få fotografera och instagramma konsten kan dessutom ge besökare, konstnärer och curatorer nya dimensioner av arbetet med konsten. Forskning visar att Instagram används av besökare som en del av konstupplevelsen bland annat genom att försätta sig själv som en del av bilden till exempel genom att klä sig på ett sätt som matchar konsten. Kulturella institutioner behöver inkludera Instagram då besökares upplevelser och förväntningar har ändrats. Curatorer kan använda sig av Instagram i planerandet av en utställning för att utöka sin publik och för att stärka relationen till besökare.19 Suess tar även upp digitalt fotografi som något som bland annat används för ens identitet, här menar Suess att forskningen kring det digitala fotografiet även kan säga något som Instagram. Att dela fotografier från konstutställningar stimulerar både konversationer och ger en känsla av identitet.20 Utifrån egen forskning ser Suess att museibesökare använder Instagram bland annat för att ge en autenticitet till den identitet de vill ha och att andra ska få intryck av.21 I sin diskussion om hur vi använder medier lyfter konstvetaren Linda Fagerström och litteraturvetaren Maria Nilson det faktum att vilka medier vi använder ger en uppfattning om en persons identitet. Vår identitet skapas också delvis av de medier som vi omger oss med då var uppfattning av begrepp skapas av vår kontext.22 I den här uppsatsen är Instagram det medium som identitet delvis skapas genom. Vad en person väljer att instagramma, att följa eller kommentera på Instagram är med och skapar vår kontext och hur vår och andras identitet uppfattas. Framträdande-genom används i den här uppsatsen som ett sätt att se på hur konstverk upplevs påverkas av det medium som vi använder för att ta del av konstverken. Ett museums strukturer och uppbyggnad
17 Alloa 2011, s. 119–123. 18 Alloa 2011, s. 138. 19 Suess 2018-01-31.
20 Adam Suess, ”Instagram and Art Gallery Visitors: Aesthetic experience, space, sharing and implications for educators”,
Australien art education vol. 39, nr.1 (2018), s. 109f.
21 Adam Suess, Instagram and the art gallery: Aesthetic experience, space, and sharing, doktorsavhandling (Australien:
Griffith University, 2020), s. 228.
skapar museets specifika egenskaper som konstverk upplevs genom. På samma sätt har Instagram sin uppbyggnad med egenskaper som påverkar både konstverk och identiteters framträdande-genom mediet.
1.3 Metod
Den metod som använts för undersökningen i denna uppsats är en komparativ utställningsanalys. Hur en betraktare både aktiverar och aktiveras av konst genom en utställning i ett fysiskt rum jämförs med en representation av utställningen i ett digitalt rum. Undersökningarna av de olika rummen har gjorts utifrån personliga upplevelser med mig som betraktare. Det innebär att upplevelserna är styrda utifrån mina förutsättningar och erfarenheter, en person med andra förutsättningar och erfarenheter skulle kunna uppleva verken, utställningen och den digitala representationen av utställningen på andra sätt. För undersökningen av upplevelserna i de två olika rumsligheterna är det jag själv som har rört mig i rummen genom att gå runt i visningsrummet på Moderna Museet Malmö och genom att gå in på och scrolla mig fram till de olika inläggen på instagramkontot modernamuseetmalmo. Genomgående i uppsatsens undersökning skriver jag om upplevelserna i jagform för att tydliggöra att det är jag själv som iklätt mig rollen som betraktare. Vem betraktaren är har betydelse för hur upplevelsen av verk och rum ser ur. Konstvetaren Maria Hirvi-Ijäs poängterar betraktarens roll i skapandet av det rum som ett möte med ett konstverk ger. När konst visas är konstverket och hur det presenteras sammankopplade vilket innebär att visandet av verket är komplext och behöver ses som individuella sammanhang.23 Genom att se utställningar av konst som något performativt blir utställningen ett eget medium beroende av sin institution och konstverk. Här menar Hirvi-Ijäs att en utställning har sitt eget sanningsvärde som, beroende på vem betraktaren är, kan diskuteras och ifrågasättas.24 Hirvi-Ijäs tar även upp kulturteoretikern Irit Rogoff som diskuterar besökare som medvetet eller omedvetet tagit rollen som betraktare och hur deras aktivering av en utställning tar över utställningens mise-enscene (hur en utställning dramaturgiskt, tekniskt och visuellt satts samman).25 Ur det perspektivet är det alltså betraktaren som aktiverar utställningen vilket går i likhet med Merleau-Pontys tidigare beskrivna perspektiv där det är aktiveringen av kroppen i relation till objektivet som skapar mening. En utställning både aktiveras av en betraktare och aktiverar en betraktare i mötet mellan konstverk och kropp där mening skapas.
Besöket på Moderna Museet Malmö och användandet av Instagram före, under och efter besöket gjordes innan en problemställning för en uppsats formulerats och har skrivits ner och analyserats i efterhand
23 Maria Hirvi-Ijäs, Den framställande gesten. Om konstverkets presentation i den moderna konstutställningen,
doktorsavhandling (Helsingfors: Helsingfors Universitet, 2007), s. 48f.
24 Hirvi-Ijäs 2007, s. 81f. 25 Hirvi-Ijäs 2007, s. 87.
utifrån minnen, anteckningar och bilder på verken och utställningsrummen. Besöket i det digitala rummet, Moderna Museets instagramkonto, upplevdes när uppsatsen och problemformulering för uppsatsen börjat ta form, som en del av uppsatsen och har skrivits ner och analyserats under arbetet med uppsatsen. Analyserna av hur verken aktiverar en betraktare i de olika rumsligheterna har gjorts genom att först uppleva de olika rummen, visningsrummet och Instagramkontot, sedan har upplevelserna skrivits ner. Efter det har teorin samlats in för att användas för att förstå och jämföra upplevelserna. I den här uppsatsen har alltså två analyser gjorts av en betraktares möte med De tio största genom två olika rumsligheter. Analyserna jämförs och samlas sen i ett gemensamt resultat.
1.4 Material
Det material som kommer att användas för undersökningen är Moderna Museet Malmös utställningsrum för verken i serien De tio största, instagramkontot för Moderna Museet Malmö med inlägg från utställningen samt de tio verken i serien De tio största. För extra kunskap kring utställningen och verken utöver det personliga besöket har utställningskatalogen Hilma af Klint. Konstnär Forskare Medium (Iris Müller-Westermann & Milena Høgsberg (red), 2020) använts. För förtydligande beskrivning över utställningens rum har Moderna Museet Malmös utställningshäfte med planritning använts. Med den teori som valts för uppsatsen, fenomenologi, som beskrivs i uppsatsens teoridel är rum, verk och kropp sammankopplade och betraktaren och betraktarens kropp är en del av materialiteten. Kroppens deltagande i mötet med objekten är det som skapar mening. Med den fenomenologiska teorin är därför även jag själv i rollen som betraktare en del av materialet, vem jag är påverkar det material som blir i mötet mellan rum, verk och betraktare. Som tidigare nämnts påverkas vem betraktaren är av olika socioekonomiska aspekter, kunskaper och värderingar. Den avgränsning som gjorts i arbetet har dels varit att bara fokusera på ett av utställningsrummen i Moderna Museet Malmös utställning Hilma af Klint: Konstnär, forskare och medium, dels att bara fokusera på Instagram som digitalt rum som representerar utställningen (hemsida och Youtube har inte tagits med i undersökningen). Avgränsningen till just Instagram har gjorts då det är en digital plattform som vuxit snabbt och har många användare.26 Instagram har även uppmärksammats i konstsammanhang som något att förhålla sig till så väl för konstnärer som kulturarbetare, curatorer, museiverksamhet och museibesökare.27
26 The marketing helpline, 120+ Instagram stats and facts of 2020, 2020-07-27, https://themarketinghelpline.com/instagram-stats-facts/ [hämtad 2020-11-09].
1.4.1 Moderna Museet Malmös utställning Hilma af Klint: Konstnär, forskare och medium
Utställningen Hilma af Klint: Konstnär, forskare och medium på Moderna Museet Malmö skulle visas från den 4 april 2020 till och med den 27 september 2020. Den 19 mars 2020 stängdes dock museet på grund av smittspridningen av covid-19, planeringen var att öppna igen den 3 april, det ändrades sen till den14 april. Det datum som de till slut kunde öppna igen för att visa Hilma af Klint: Konstnär, forskare och medium som byggts upp under stängningen men sen stått tom utan besökare var den 16 juni och då krävdes det att biljetter köptes i förväg och utställningen förlängdes också till den 21 februari 2021. 28 På grund av att smittspridningen av covid-19 ökat igen efter sommaren har museet återigen stängt från och med den 30 oktober och med i dagsläget osäkert öppningsdatum.29 Utställningen Hilma af Klint: Konstnär, forskare och medium består av ca 230 verk och upptar alla museets utställningslokaler. Curatorer för utställningen är Moderna Museet Malmös chef Iris Müller-Westermann och frilanscuratorn Milena Høgsberg. De vill med utställningen poängtera Hilmas andliga praxis och menar att centralt för hennes konstnärskap och förståelsen av verken är faktumet att hon arbetade som medium. hon lät information från sitt medvetande flyta igenom sig för att sedan uttrycka den i konsten.30
1.4.2 Moderna Museet Malmös Instagram
Instagram är en digital plattform som lanserades 6 oktober år 2010 och är ett av de största och mest populära sociala nätverken. Instagram har över 1 miljard användare och över 500 miljoner använder Instagram varje dag. I Sverige använder 55 procent av befolkningen Instagram vilket gör oss till det fjärde landet med flest användare i procent till befolkningen. Videor som läggs upp på Instagram ger mer än två gånger mer engagemang än bilder som läggs upp.31
Moderna Museet Malmös instagramkonto heter modernamuseetmalmo och har 11,7 tusen följare och har 532 inlägg. På kontots profil står det ”Take an art brake in central Malmö! Our museum has something for everyone – from art lovers to beginners. On view now: Hilma af Klint!”. På kontot finns det 42 inlägg som berör utställningen av dessa är 15 inlägg med 14 bilder och en video där verk från serien De tio största syns.32 Bilder på alla 14 inlägg med bilder finns i bilagan. Det första inlägget på modernamuseetmalmo som berör utställningen Hilma af Klint. Konstnär, forskare och medium gjordes
28 Instagram, modernamuseetmalmo, 12 mars 2020, 18 mars 2020, 14 maj 2020 [hämtad 2020-11-05]. 29 Moderna Museet Malmö, Museet är tillfälligt stängt, 2020-11-13,
https://www.modernamuseet.se/malmo/sv/2020/10/29/museet-tillfalligt-stangt/ [hämtad 2020-11-16].
30 Gitte Ørskou, ”Förord”, i Hilma af Klint. Konstnär Forskare Medium, red. Iris Müller-Westermann & Milena Høgsberg.
(Berlin: Hatje Cantz Verlag GmbH, 2020), s. 5f.
31 The marketing helpline, 120+ Instagram stats and facts of 2020 och Omnicore, Instagram by the numbers: Stats,
Demographics & Fun Facts, 2020-10-28, https://www.omnicoreagency.com/instagram-statistics/ [hämtad 2020-11-09].
11 december 2019. Bilden till inlägget är en bild på ett av verken, nr 6, Mannaåldern, från serien De tio största och texten till inlägget är det citat som denna uppsats börjar med i inledningen. I den texten berättas det vilket datum utställningen Hilma af Klint. Konstnär, forskare och medium på Moderna Museet Malmö öppnar och vad som gör den värd att besöka. Alla museets lokaler tas i anspråk av utställningen som ska ge nya insikter om Hilma af Klints konst och arbete. Utöver det visas hela serien De tio största för vad de menar kan vara sista gången på länge.33
1.4.3 De tio största
Under tio års övade sig Hilma af Klint i mediala tekniker innan hon lät sig kanalisera informationen från högre medvetande. den information som hon var en kanal för uttryckte sig i ett visuellt språk som skiljde
33 Instagram, modernamuseetmalmo.
Bild från Instagramkontot modernamuseetmalmo, 2019-12-11. Borttagen för publicering online
sig från sin samtid. hon utvecklade ett bildspråk som var abstrakt redan 1906 vilket var flera år innan genombrottet för den abstrakta konsten. Hilma var övertygad om att den nyskapande konst hon skapade var ett resultat av budskap vilka hon omvandlade och utryckte visuellt på ett unikt sätt. Av sitt viktigaste vägledande andeväsen Amaliel fick hon när hon var redo för sitt centrala uppdrag, sviten Målningarna till templet. Under åren mellan 1906 och 1915 arbetade Hilma med sviten Målningarna till templet som består av 193 verk. 34 Målningarna till templet innehåller bland annat serierna Eros, Sjustjärnan, De tio största, Urkaos, De stora figurmålningarna, Evolutionen, Svanen, Duvan och kärnan i sviten, Altarbilderna. 35
Serien med De tio största består av tio målningar tillverkade av tempera på papper och skapades mellan den 2 oktober 1907 och den 7 december 1907.36 De tio målningarna i De tio största är, som namnet på serien anger, stora målningar med över tre meter på höjden och över två meter på bredden. Målningarna i De tio största beskrivs i Moderna Museet Malmös utställningshäfte som obundna av plats och tid, precis som många andra av serierna i Målningar till templet. Det är tio dukar på vilka mjuka pastellfärger, virvlande former och rytmiskt skrivna ord interagerar och bildar visuella dikter. I en serie hänförd till utforskandet av en människas livscykel som går från barnaålder, ynglingaålder, mannaålder och till slut till ålderdom syns kronblad, blommor, äggledare och spiraler som pulserar som gnistor. Verken som målades på pappersark klistrades på dukar och det är troligt att verken målades liggandes på ateljégolvet då de är så stora. I Hilma af Klints verk syns många symboler vilka Hilma uppfattade att hon fått från högre medvetande. Exempel på symboler är snäckan eller spiralen som symboliserar utveckling och andlig evolution. Symbolerna hyskan och haken står för det kvinnliga respektive det manliga, andra representationer för det kvinnliga och manliga är färgerna blått och gult samt symbolerna liljan och rosen. Den mandelform som bildas av att två cirklar går in i varandra står för skapandet av liv och är en uråldrig symbol. I vissa verk syns bokstaven W som står för materia och bokstaven U som står för ande. 37
1.5 Forskningsläge
Instagrams utveckling och betydelse för företag och marknadsföring har också påverkar konstvärlden. För konstgallerier är Instagram ett viktigt verktyg för marknadsföring, interaktion, deltagande och för att förhöja besökares upplevelser. Men det finns begränsade forskning på besökares användande av Instagram 34 Stiftelsen Hilma af Klints verk, Om Hilma af Klint, u.å., https://www.hilmaafklint.se/om-hilma-af-klint/ [hämtad
2020-11-09].
35 Milena Høgsberg & Iris Müller-Westermann, ”Utanför ramen”, i Hilma af Klint Konstnär Forskare Medium, red. Iris
Müller-Westermann & Milena Høgsberg. (Berlin: Hatje Cantz Verlag GmbH, 2020), s. 9f.
36 Caroline Levander, ”Målningar till templet – En översikt”, i Hilma af Klint Konstnär Forskare Medium, red. Iris
Müller-Westermann & Milena Høgsberg. (Berlin: Hatje Cantz Verlag GmbH, 2020), s. 256.
och dess betydelse för upplevelsen.38 Den digitala tidskriften Verk har publicerat artikeln Konsten att Instagramma Konst skriven av Anders Karnell. Karnell ser något intressant i bildkonstnärers närvaro på Instagram och menar att appen tycks vara gjord för dem. Den huvudsakliga funktionen är att kommunicera och det görs genom att använda Instagram som konsthall, artist´s book eller som en visuell dagbok öppen för andra att ta del av. Karnell menar att Instagram som var mans utställningsrum där alla blir sin egen curator gör att alla blir lite mer avslappnade vilket öppnar för en bredare och djupare bild.39
I tidigare kandidatuppsats på Södertörns högskola har det skrivits om Instagram genom Jo Alfredssons Instagram, det nya galleriet – En undersökning av konstbetraktande i sociala medier, med utgångspunkt i Jesper Walderstens Instagramkonto. Här undersöker Alfredsson vad som sker i relationen mellan betraktare, konstverk och konstnär i vad författaren kallar eran av Web. 2.0. Alfredsson menar att Instagram och dess egenskaper har skapat ett nytt rum att se konst genom och vill försöka förstå det. Uppsatsen leder fram till att Instagram är ett sorts rum för konstbetraktande som är nytt och appen är en viktig del i en deltagarkultur som eran Web 2.0 består av. Författaren menar att det som skapar den på Instagram uppladdade bildens specifika egenskaper är betraktarens deltagande vilket även påverkar hur andra betraktare ser konsten. 40 Lev Manovich bok Instagram and Contemporary Image handlar om Instagram som en bildkultur inom en rik kulturell och historisk kontext där bland annat grafiskdesign, fotografiets historia, film, nutida sociala medier, musikvideos, k-pop och design trender räknas in. Instagram användes här även som ett sätt att blicka in på den yngre globala generationens identiteter i relation till sociala medier, visuell estetik och kulturell medvetenhet. I boken kombineras ett traditionellt kvalitativt perspektiv på medieteori och från konstkonstvetenskap med ”big cultural data” och beräkningsmetoder, kvantitativa analyser.41
Utöver forskning kring Instagram i konstvetenskapliga sammanhang rör sig den här uppsatsen kring den forskning som handlar om utställningar och visningsrum. Detta material är mer gediget när det kommer till tidigare forskning, några exempel på böcker som behandlar ämnet är Utställnings rum av Lennart Palmqvist, Hans Ulrich Obrist: A Brief History of Curating av Daniel Birnbaum och What Makes a great Exhibition? av Paula Marincola (red). Vid sökning på utställningsanalys på Google Scholar är listan av uppsatser som, precis som den här uppsatsen, använder sig av detta som metod lång. En lista som kan
38 Adam Suess 2018, Australien art educations, s.107. 39 Karnell 2018.
40 Jo Alfredsson, Instagram, det nya galleriet – En undersökning av konstbetraktande i sociala medier, med utgångspunkt i
Jesper Walderstens Instagramkonto, kandidatuppsats (Huddinge: Södertörns Högskola, 2015).
41 Lev Manovich, ”Introduction”, i Instagram and Contemporary Image, (Attribution-NonCommercial-NoDerivatives 4.0
sägas vara ett tecken på att analyser kring utställningar är ett för många intressant område. Boken The Curators’s Egg. The evolution of the museum concept from the French Revolution to the present day av Karsten Schubert handlar om att istället för att fokusera på specifika institutioner eller specifika år inom museihistoria ge en mer sammanhängande beskrivning av hur curatoriska, olika skolors, politiska och ekonomiska aspekter påverkat museiverksamheter.42 Schubert tar upp synen på museum som en plats för utbildning men att museet idag snarare är en plats för debatt om museets plats i sig, om dess natur och metodik.43 I den sista delen av boken som lagts till i den tredje upplagan från 2009 menar Schubert att museidebatten har gått över till ett slag mellan den nyare synen i att museum ska locka mycket besökare och den äldre synen att museum ska vara en plats vars mål är utbildning.44 Även Suess tar upp aspekten av utbildning inom det curatoriska arbetet. I sin avhandling skriver han att Instagram används av både galleri och besökare som ett utbildningsredskap.45 I den här uppsatsen kommer den utbildande aspekten av utställningar inte att behandlas utan fokus ligger på upplevelsen, hur verken aktiverar en betraktare i olika rumsligheter samt hur verken i de olika rumsligheterna aktiveras av betraktaren. Fokus på upplevelsen handlar alltså om verken och rumsligheten och inte om utställningens eventuella utbildande egenskaper.
1.6 Disposition
Uppsatsens undersökning, kapitel 2, görs genom en komparativ utställningsanalys och är uppdelad i fyra delar. Den första delen, 2.1, behandlar upplevelsen i det fysiska rummet, den andra delen, 2.2, tar upp hur verken aktiverar och aktiveras en betraktare som upplever dem genom Instagram och den tredje, 2.3, delen behandlar Instagram som en del av upplevelsen av det fysiska rummet. I den sista delen, 2.4, görs en jämförelse mellan de olika upplevelserna och de olika rummens aktivering av betraktaren för att ge ett svar på uppsatsens syfte hur en betraktares möte med Hilma af Klints verk De tio största i två olika rumsligheter, visningsrummet på Moderna Museet Malmö samt Moderna Museet Malmös instagramkonto ser ut . I de två första delarna behandlas först den personliga upplevelsen av rummen och sedan jämförs upplevelserna med teorier. I den andra delen är teorin mer närvarande direkt och här ges endast en kort redogörelse för den egna upplevelsen, detta då den tredje upplevelsen mer är en sammanflätning av de två tidigare. I uppsatsen tredje kapitel som är slutdiskussionen jämförs och diskuteras de olika upplevelserna och betraktarens aktivering av upplevelserna av Hilma af Klints verk De tio största genom de två olika rumsligheterna. Här ges även uppslag för fortsatt forskning.
42 Karsten Schubert, The Curators’s Egg. The evolution of the museum concept from the French Revolution to the present
day, 3: e. (London: Ridinghouse, 2009), s. 10.
43 Schubert 2009, s. 15. 44 Schubert 2009, s.157. 45 Suess 2020, s. 226.
2 Att uppleva konst – hur en betraktare och verken De tio största aktiveras
genom olika rum
2.1 Upplevelse av De tio största genom det fysiska rummet, Moderna Museet Malmös
visningsrum
När jag kommer in på Moderna Museet Malmö kliver jag direkt in till shopen med kassa som även fungerar som reception. Det är i receptionen/kassan som biljetter till utställningarna köps, i det här fallet var biljetten dock redan köpt via förköp något som har varit ett måste sedan covid-19 pandemin bröt ut. När jag går fram till receptionen/kassan för att visa min biljett går jag förbi produkter i vilka jag möter Hilma af Klints konst, där finns bland annat böcker, vykort, affischer, anteckningsblock och brickor som på olika sätt skildrar eller är illustrerade med de olika konstverken. När jag visat min biljett, hängt av mig jackan och kliver in på själva utställningen kliver jag in i turbinhallen. I turbinhallen som är museets nedre och största rum har två skiljeväggar ställts upp för att dela av rummet. De två skiljeväggarna står vinklade så att de bildar ett eget rum åt en av utställningens serier Det tio största. Den ena skiljeväggen har dessutom ett parti som sticker ut på andra sidan från rummet för De tio största för att dela av ytterligare i andra delar av utställningen. På övervåningen i de övre gallerierna och i nya galleriet fortsätter utställningen med Hilma af Klints verk. När jag kliver in i turbinhallen och utställningens början möts jag först av en textbaserad introduktion till Hilma af Klint och sedan fortsätter utställningen med serien Eros och serien Sjustjärnan. När jag svänger runt hörnet från Sjustjärnan kommer jag in i det med hjälp av skiljeväggarna avdelade rummet för De tio största.
2.1.1 Moderna Museet Malmös visningsrum för De tio största
Tavlorna i serien De tio största är placerade så att det är fyra på varje skiljevägg (två på varje vinklad del av skiljeväggarna) och två placerade på de fasta väggarna mitt emot varandra, en vid den fasta väggen precis när jag svänger in från Sjustjärnan och en på den fasta väggen mittemot mellan skiljeväggarna. Står jag i mitten av rummet är jag på så sätt omringad av de tio tavlorna som ingår i serien De tio största. I mitten av rummet står en rombformad sittmöbel, den är utan ryggstöd och stor nog för minst fyra besökare att sitta på (dock inte med avstånd anpassat för covid-19 pandemin). Möbeln ser ut att var i trä och är målad i samma gråa nyans som golvet. Rummets skiljeväggar går inte hela vägen upp till taket vilket skapar en känsla av rymd och luftighet. Alla väggar är målade i vitt. När jag svängt in i rummet genom ingången från Sjustjärnan är serien De tio störstas första målning De tio största, nr 1, Barnaåldern placerad på den fasta väggen direkt till vänster om mig sedan fortsätter serien i vänster riktning med målningarna De tio största, nr 2, Barnaåldern och De tio största, nr 3, Ynglingaåldern på den ena vinkeln av den ena skiljeväggen och med De tio största, nr 4, Ynglingaåldern och De tio största, nr 5, Mannaåldern på den andra vinkeln av den första skiljeväggen. På den fasta väggen mittemot väggen med den första målningen hänger De tio största, nr 6, Mannaåldern. På den andra skiljeväggen hänger De tio största, nr 7, Mannaåldern och De tio största, nr 8, Mannaåldern för att sedan avslutas på den andra vinkeln på den andra skiljeväggen med De tio största, nr 9, Ålderdomen och De tio största, nr 10, Ålderdomen. På grund av restriktioner som genomförts med hänsyn till covid-19 pandemin var det inte många besökare samtidigt på museet, detta gjorde att jag i stunder kunde stå nästan helt själv inne i rummet och på så sätt ostört se alla tavlor på samma gång genom att vrida på mig. Tavlornas placering gör det möjligt att röra sig runt i en cirkel i rummet och ta in tavlorna både tillsammans och i ordning efter varandra.
2.1.2 Betraktarens och verkens aktivering genom visningsrummet med De tio största på Moderna Museet Malmö
Om jag tittar på målningarna i ordningen från nr 1 till nr 10 går de från ett lugn i det blåa och mer fasta former i Barnaåldern till starkare färger i orange och lila och mer snirklande rörigare former i Ynglingaåldern och Mannaåldern. Målningarna blir sen blekare i färgerna från den sista i Mannaåldern till de två sista i Ålderdomen. I de två målningarna i Ålderdomen upplevs formerna också mer återhållna då de är mer symmetriska och geometriska. När jag först kommer in i rummet med alla de tio stora målningarna är det lätt att bli lite överväldigad, inte bara av storleken utan även av alla starka färger. Även placeringen av målningarna bidrar till den känslan då de omringar mig och jag kommer inte undan dem. Efter en stund går känslan av överväldigande över och jag kan röra mig mellan målningarna, studera dem nära i detalj och gå längre bak och ta in helheten och känslan av dem tillsammans. Målningarna är vackra
var för sig men tillsammans bildar de en helhet och blir en cirkel som går runt, inte bara i hur de är hängda utan även i färg och form, de är som ett kretslopp som börjar om och om igen. Hade tavlorna istället varit hängda efter varandra på en rak vägg hade kanske den känslan av kretslopp gått förlorad. Verken och rummet inger ett lugn och en harmoni, rummet är luftigt och ljust och känns inte instängt. Att stå och bli omringad av så stora tavlor ger känslan av att vara i tavlorna, i det här fallet är tavlorna målade med mjuka och livfulla former och färger och på ett sätt så att penseldrag och färgens flytande vattnighet syns. Det ger känslan av att var i och flyta runt i det mjuka och livfulla, en känsla av lugn och harmoni. Färgen som använts är tempera och den är tunnare och vattnigare på vissa ställen för att på andra ställen vara starkare och mer täckande.
Mankell beskriver att tempera har en täckande karaktär men kan spädas för att bli mer laserande. Tempera har en tendens att flyta ut från penseln vilket gör att konstnären blir underordnad färgen.46 Den utspädda och laserande känslan i måleriet i De tio största gör att det påminner en del om akvarell som även den är en färg som får sprida ut sig över pappret. Inom akvarellmålning är pappret alltid närvarande och synligt (även om det är övermålat)47. I De tio störstas målningar är pappret som temperan målats på också väldigt närvarande i det att det på sina ställen är veckat och lite skrynkligt och på andra ställen träder fram under de tunnare och mer lanserande färgpåläggningarna. Det ger nästan intrycket av att pappret är för tunt och svagt för färgen. De stora pappersarken måste ha blivit tunga av väta av den vattenspädda temperan och det är inte konstigt att de inte kunde hållas helt sträckta utan veck. Tempera har en torr och matt yta och är täckande men kan som sagt också få laserande effekter om den späs ut. Tempera har en tendens att flyta från penseln och grunden som färgen målas på är av betydelse och färgen målas på i tunna skikt. Temperan kan ge sinnliga upplevelser hos en betraktare genom sitt visualiserade yttre och temperans kolorit och lyskraft.48 I akvarellmålningar finns det en känsla av att ljuset kommer inifrån målningen själv och akvarellens ljusverkan och naturliga material (vatten och färgpigment) ger akvarellen en föreställning om äkthet och känslan av något unikt. Akvarellen ger en känsla hos betraktaren av både en verklighet och en sublim värld, den har förmågan att gestalta atmosfäriskhet och akvarellen passar för experimentell verksamhet.49 I mötet med verk är både upplevelsen av material och rum av betydelse då både bildrummet och verkets visningsplats är rum som betraktaren rör sig i. Materialitet är både material, upplevelse och sinnlighet genom vilka kroppen engageras genom seendet vilket leder till att rummet engageras via kroppen.50 I mötet med De tio största blir min upplevelse och min kropp tillsammans med verken i rummet
46 Mankell 2013, s. 108. 47 Mankell 2013, s. 115, 121. 48 Mankell 2013, s. 108, 111. 49 Mankell 2013, s. 112, 114f, 117. 50 Mankell 2013, s. 17–21.
till en enad materialitet. Kroppen är en del av seendet och ett verks ljus och färger finns i det att en kropp tar emot dem. Som betraktare av ett verk ser vi inte verket utan vi ser med och enligt verket. 51 Verken, bildrummen i verken, verkens material och visningsrummet för verken samverkar tillsammans med betraktarens kropp till upplevelsen av verken. Det är detta tillsammans som aktiverar en upplevelse hos betraktaren och ändras något av det så ändras också hela upplevelsen.
2.2 Upplevelse av De tio största genom det digitala rummet, instagramkontot
modernamuseetmalmo
Den här delen av undersökningen handlar om att välja att gå in på instagramkontot modernamuseetmalmo för att betrakta och uppleva de verk som ingår i serien De tio största. Precis som när du besöker ett museum kan du betrakta konst på Instagram tillsammans med någon annan eller ensam. För att göra konsten och inläggen rättvisa, för att hålla fokus på uppgiften och eftersom jag framför allt upplevde konsten i det fysiska rummet på egen hand valde jag att även uppleva konsten på Instagram ensam. Upplevelsen av verken på Instagram kan även ske var som helst där det finns internet och du har tillgång till en digital enhet, som till exempel en telefon eller dator, och olika platser kommer att ge olika upplevelser. Jag satte mig bekvämt ner i mitt eget privata rum där det var tyst och där jag känner mig lugn och trygg. Jag släckte ner lite för att fokusera på telefonen och inläggen på Instagram.
2.2.1 Instagram som visningsrum för De tio största
När jag plockar upp mobilen och öppnar Instagram börjar jag automatisk att scrolla i flödet av bilder innan jag söker mig till Moderna Museet Malmös instagramkonto. Väl inne på modernamuseetmalmo letar jag mig ner till det första inlägget om utställningen Hilma af Klint: Konstnär, forskare och medium. Inlägget är en bild av verket De tio största, nr 6, Mannaåldern. Genom telefonen håller jag verket i min hand, jag ser färgskiftningarna, nyanserna och penseldragen men i ett mycket mindre format än det verkliga. Bilden i inlägget är beskuren så att inte riktigt hela verket syns och texten till inlägget som är ganska lång lockar till att läsa istället för att titta på bilden. Jag scrollar uppåt, jag scrollar förbi fem inlägg som inte handlar om utställningen för min undersökning för att komma till ett inlägg med en bild av verket De tio största, nr 9, Ålderdomen. Jag håller verket i min hand, jag ser penseldrag och färger men återigen är bilden beskuren så att hela verket inte syns. Och återigen är det en text under som informerar om utställningen. Jag scrollar vidare, förbi inlägg som inte handlar om utställningen och sen förbi inlägg om utställningen men inte om just De tio största. Åtta inlägg scrollas förbi innan det kom ett med en bild på Moderna Museet Malmös chef Iris Müller-Westermann som står framför verket De tio största, nr 6, Mannaåldern.
I det här inlägget syns ännu mindre av verket och fokus i bilden blir på Müller-Westermann. Texten till inlägget tar inte heller upp något om verket utan är en hälsning från Müller-Westermann angående läget med covid-19 pandemin och som avslutas med orden: ” Jag ser fram emot dagen då vi kan öppna dörrarna till museet igen och låta er alla ta del av Hilma af Klints storslagna idévärld!. / Iris Müller-Westermann, museichef #ModernaMuseetMalmö #HilmaafKlint ”. 52 Ord som bjuder in och som lovar en storslagen upplevelse av Himla af Klints verk utställda i ett fysiskt visningsrum.
Jag scrollar förbi fyra inlägg till ett inlägg med tre bilder på produkter med motiv av Hilma af Klints verk, den tredje bilden är en bild på utställningsaffischen med verket De tio största, nr 6, Mannaåldern. Nästa inlägg efter produktinlägget är ett 17 sekunder videoklipp som handlar om De tio största. I videoklippet står en kvinna framför verket De tio största, nr 6, Mannaåldern och berättar att hon på Moderna Museets Youtubekanal berättar mer om De tio största. I videon är det inte mycket av själva verket som syns utan fokus ligger på kvinnan i bild. Videon avslutas med en länk till Youtubekanalen. I texten till inlägget finns det information om att du även kan se videoklipp om andra verk på Youtubekanalen. Efter att ha scrollat förbi fem inlägg till kommer jag till ett inlägg med en bild där två av verken i serien De tio största syns. Verken är De tio största, nr 6, Mannaåldern och De tio största, nr 7, Mannaåldern. I bilden syns även en person som sitter på den rombformade sittmöbeln i mitten av rummet där De tio största hänger. Personen sitter med ryggen mot bilden och ser ut att betrakta De tio största, nr 6, Mannaåldern. Inlägget är det första där jag ser rummet, de vita väggarna och den luftiga känslan av rymd. De två verken som är med i bilden drar blicken till sig i det annars vita rummet. Jag upplever att jag sugs in i bilden mot verken. Färgerna är starka och jag kan se de olika laserande färgskiftningarna. Jag dras inte till att läsa texten under bilden även om den är lika lång som i de andra inläggen.
Jag fortsätter att scrolla uppåt förbi tre inlägg till ett inlägg där verket De tio största, nr 2, Barnaåldern syns, bredvid verket skymtar en del av De tio största, nr 3, Ynglingaåldern. Men fokuset i bilden blir förbi skiljeväggen med verken från De tio största och längre in i rummet mot det verk som hänger mot mig som betraktare av bilden. När jag ändå fokuserar på att titta på De tio största, nr 2, Barnaåldern kan jag se temperans färgskiftningar men jag önskar att få se verket mer framifrån, med fokus på just det. Inte heller till det här inlägget dras jag till att läsa texten under utan nöjde mig med bilden och scrollar vidare, efter tre inlägg uppåt kommer ett nytt inlägg med en bild på verket De tio största, nr 5, Mannaåldern. Jag kan se skiljeväggen som verket hänger på, golvet och en del av den fasta väggen bakom med två verk från en annan serie. Bilden är tagen så att jag kan se verket mer framifrån än i det förra inlägget och verken
från den andra serien tar inte fokuset lika mycket. Nästa inlägg är med en bild av en liten bit av verket De tio största, nr 2, Barnaåldern och med en text i olika färger över med orden: ”SJÄLVPORTRÄTT HILMAS VERKSTAD”. Under bilden informeras det om att verkstaden på museet är stängd men att de bjuder in till Hilmas verkstad på deras Youtubekanal istället.
I nästa inlägg är det en bild på rummet där sju av de tio verken i De tio största syns, verken är nr 2 till och med nr 7 och nästan halva nr 8. Här syns hela den ena skiljeväggen med nr 2 till nr 5, nr 6 på rummets fasta vägg och den en del av den andra skiljeväggen där nr 7 till nr 10 hänger. Även i det här inlägget finns en person som betraktar verken med i bilden. Äntligen får jag se fler av verken tillsammans men tyvärr blev de väldigt små i bild. Efter fyra inlägg uppåt kommer det ett inlägg från 31 juli 2019 med en bild på verket De tio största, nr 4, Ynglingaåldern. Bilden är lite beskuren så att lite av verket inte syns, jag läser texten till inlägget under bilden.
Utställningen "Hilma af Klint – Konstnär, forskare, medium" har snart haft öppet i två månader och fått ett oerhört varmt mottagande av våra besökare. Här är några röster: "Magisk upplevelse! Kommer nog aldrig glömma mitt besök".
"Wow för Hilma af Klint! Vilket enastående konstnärskap. Den konsten berör verkligen ända in i själen".
"Hilma af Klint golvade mig totalt".
Efter att jag scrollat förbi tre inlägg till kommer ett inlägg med en bild tagen på verket De tio största, nr 4, Ynglingaåldern. I bilden syns även en del av De tio största, nr 3, Ynglingaåldern och De tio största, nr 5, Mannaåldern. På golvet framförverken syns en person som går förbi. Bilden är ganska suddig vilket gör att jag inte känner samma sug in i bilden fram till verken som jag gjort i tidigare inlägg med bilder på verken i rummet. I det femte inlägget när jag fortsätter att scrolla uppåt kommer ett inlägg med en bild på verken De tio största, nr 8, Mannaåldern, De tio största, nr 9, Ålderdomen och De tio största, nr 10, Ålderdomen. På bilden syns skiljeväggen som verken hänger på och på golvet framför sitter tre personer på kuddar. Personerna sitter med ryggen mot och ser ut att betrakta verken på väggen framför dem. De tre verken i bilden är de tre avslutande i serien De tio största och är de som har blekare färg. Jag upplever inte samma dragningskraft in i bilden till verken, betraktarna av verken tar över i färg och kontrast. Texten till inlägget berättar att det finns möjlighet att boka guidade meditationer framför ett utvalt verk från serien De tio största. Upp två inlägg till så kommer det ett inlägg med en bild av De tio största, nr 3, Ynglingaåldern. I bilden syns inte hela verket och framför verket står en person som betraktar det. Den här bilden är tagen så pass nära verket att pappret med dess veck syns. Detaljerna av papprets närvaro ger en känsla av närhet till verket som inte tidigare upplevts. Efter att ha betraktat det en stund scrollar jag
vidare, förbi två inlägg upp till det sista inlägget med verk från serien De tio största.53 I det här inlägget syns skiljeväggen med verken nr 2 till nr 5 från serien och en del av verket nr 6 på den fasta väggen. I bilden syns golvet med den rombformade sittmöbeln och en person som betraktar verken på skiljeväggen. Bilden är suddig och min blick har svårt att fastna på något. Orden ”Viktig information” som börjar inläggstexten drar blicken till sig och texten till inlägget lyder:
Viktig information till dig som köpt biljett till ”Hilma af Klint – Konstnär, forskare, medium” under perioden 30 oktober-16 november 2020!
.
Återköp av biljetter sker automatiskt från Tickster till det konto köpet genomfördes ifrån. Detta gäller förköpta biljetter för perioden 30 oktober–16 november 2020.
Den 30 oktober 2020 stängdes museet igen på grund av covid-19 pandemin, från början med tanken att öppna den 17 november igen men efter en uppdatering på hemsidan den 13 november finns ingen information om datum för öppning utan endast att museet är tillfälligt stängt.54
2.2.2 Betraktarens och verkens aktivering genom Instagram som visningsrum för De tio största
Upplevelsen av representationen av utställningsrummet för De tio största på Instagram visade att känslan av liv och rörelse i temperan gick igenom skärmen. Bilderna med rum gav en annan upplevelse än de med bara verket. De med bara verket drog inte in mig som betraktare lika mycket som de bilder där en del av det rum som verken hänger i var med. Det var mer dragningskraft i bilderna på både verk och rum, rumsligheten bidrog till känslan av verket och till att stanna upp och betrakta verket istället för att bara scrolla vidare eller börja läsa inläggets text istället. En del text till inlägg berättade om upplevelser via Youtube medan andra gjorde det tydligt att ett besök till museet var viktigt för att verkligen uppleva konsten. Både kommentarer från de som arbetade med utställningen samt kommentarer från besökare till utställningen poängterade själva besöket som viktigt. Att uppleva verken via Instagram gav inte det flöde som en upplevelse av verken i ett rum där de hänger runtom en. Precis som beskrivningen av mitt scrollande här i texten är ett upprepande avbrott för dig som läser upplevde jag det som ett avbrott i betraktandet av verken. Även kroppen blev en del av upplevelsen i betraktandet av verken genom Instagram både min egen kropp i det att jag höll verken och utställningen i min hand, att jag kunde välja hur och var min egen kropp befann sig men också andra betraktares kroppar. De bilder som hade med kroppar som betraktade verken gav en större inlevelse till verken för mig som betraktade genom
53 Hämtandet av information och betraktandet av inlägg på Instagram gjordes 2020-11-05, fler inlägg berörande De tio
största kan ha lagts ut på modernamuseetmalmo efter det.
Instagram. Undantag från det var de bilder som var suddiga samt den bild som var på de tre sista verken i serien De tio största som har blekare färger och där det var fler än en betraktare, här tog betraktarna på bilden över fokuset.
Precis som Alloa beskriver så blir inte mobilen och Instagram en del av kroppen hos mig som betraktar. Precis som att en datormus kan påminna mig om att den inte är en del av min kropp genom att batterierna tar slut gör scrollandet på mobilen, de olika notiserna som dyker upp, alla möjligheter till distraktion via mobilen att vi påminns om den som något jag använder, inte något som är en del av mig.55 Samtidigt är mobilen och Instagram inte bara ett ting, ett objekt utan något som jag upplever något igenom. Här blir Instagram genom mobilen det mellanrum mellan kropp och verktyg, subjekt och objekt som Alloa menar att erfarenheten av medier ska ses som. Upplevelsen blir mellan att uppleva något nära med kroppen och att uppleva något på avstånd med verktyg.56 Även om det inte är samma upplevelse att se verken på Instagram som det är att se dem i ett fysiskt utställningsrum så betyder det inte att jag inte har sett och upplevt dem. Som Alloa menar så är alla mediers utgångspunkt deras egna egenskaper och framträdande är alltid framträdande-genom.57 Som tidigare nämnt tar Mankell upp Mitchells syn på medium där medium utöver att vara teknik, praktik och material även inkluderar system så som skolor, kritik, gallerier, museer och ateljéer. Det finns inget rent medium, ett medium är en plats för en bild att leva i och olika medier påverkar varandra, föreställningen om måleri påverkar hur vi bedömer bilder genom tv och datorer. 58 Med den synen på medier är museet ett medium och verken där ett framträdande-genom lika mycket som Instagram är ett medium där upplevelsen av verk påverkas av Instagrams egenskaper. Det innebär även att hur en betraktare ser verken när de framträder-genom Instagram påverkas av synen på måleri och hur vi upplever måleri i ett fysiskt rum.
2.3 Instagram som en del av upplevelsen av De tio största i det fysiska rummet på
Moderna Museet Malmö
Instagram kan som i ovanstående fall användas för att digitalt besöka ett rum med konst men kan även användas vid ett besök i ett fysiskt rum. Suess menar att Instagram används av galleribesökare som ett sätt att utöka, förstärka och utveckla sin upplevelse. Enligt Suess kan Instagram användas av besökarna i en process som består av tre steg, före besöket, under besöket och efter besöket. Stegen kan delas upp i följande, före besöket: ett delande på Instagram genom att betrakta andras inlägg och att börja tänka på
55 Alloa 2011, s. 117f. 56 Alloa 2011, s. 122, 138. 57 Alloa 2011, s. 138. 58 Mankell 2013, s. 39f.
ett eget besök. Under besöket: att ta sig till galleriet, att uppleva rummet, betrakta konsten och fotografera konsten. Efter besöket: reflektion och ett delande genom att själva lägga upp inlägg från besöket och genom att kommentera andras inlägg.59. Besöket på utställningen Hilma af Klint. Konstnär, forskare och medium som undersöks i den här uppsatsen följde ungefär samma mönster. Intresset för utställningen väcktes innan jag såg några inlägg om den på Instagram men jag såg inlägg delas innan jag själv var där vilket kan ha påverkat att jag faktiskt tog mig dit. Under besöket gick jag runt i rummen och upplevde både dem och konsten samt att jag fotograferade konsten. Efter besöket både tittade jag på och pratade om verken som jag fotograferat, en sorts reflektion samt att jag delade två filmer från rummet med De tio största där jag hade filmat runt i rummet så att alla verken syntes. Filmerna delades på Instagrams funktion Händelser, jag kommenterade inte på någon annans inlägg eller händelser men däremot fick jag kommentarer på min händelse av personer som själva ville besöka utställningen och senare såg jag hur dessa personer på Instagram delade sitt besök på utställningen. Även om mitt användande av Instagram vid besöket var lik Suess process så behöver inte alla besökare ta alla tre stegen i bestämd ordning och alla besökare följer inte alla steg.
2.3.1 Betraktares användning av Instagram vid besök till konstutställningar
I sin avhandling undersöker Suess hur Instagram används av besökare till konstgallerier, hur Instagram påverkar besökares upplevelse, delandet och rumsligheten.60 Besökare kan som sagt genom Instagram förlänga och utveckla sin upplevelse av en utställning. De kan förstå och bygga kunskap kring konsten på sina egna villkor. Förlängningen av upplevelsen sker genom att upplevelsen börjar och/eller slutar före och/eller efter själva besöket till galleriet. En annan förlängning är att efter besöket reflektera över vad som ska delas på Instagram eller genom att diskutera med andra på deras Instagram inlägg. Användandet av Instagram kan även utveckla konstupplevelsen genom att öka insikter och uppmärksamheten, besökare kan bli mer observanta och se fler detaljer då de letar efter upplevelser att fotografera och dokumentera. Genom avhandlingens undersökning visade det sig att aktiviteter som utvecklade konstupplevelsen var fotograferande, fotoredigerande, reflektion, delande, och ökad medvetenhet och observation. Användandet av Instagram var ett sätt att komplettera och förstärka konstupplevelsen.61 Upplevelsen av rummet där konsten visas påverkas också av användningen av Instagram. Besökare letar efter objekt, upplevelser och rum som kan tänkas vara passande för Instagram och rör sig i galleriet på ett sätt påverkat av detta.62 Användandet av Instagram ger på så sätt besökarna ett speciellt sätt att se på objekt, upplevelser
59 Adam Suess 2018, s.116. 60 Suess 2020, s. 223. 61 Suess 2020, s. 229f. 62 Suess 2020, s. 231f.
och rum, ett sätt utifrån vad som är passande för Instagram. Ett exempel på detta som syntes i undersökningen var bilder tagna på en besökare som betraktar konsten med ryggen mot kameran så att bilden visade en persons rygg och ett verk som betraktas. Rummet blir en del av det som passar för Instagram. Instagram används inte bara för att visa och representera vad en besökare betraktar utan visar även de rum som besökaren är en del av.63
2.4 Jämförelse av aktiveringen av betraktaren och av De tio största genom två olika
rumsligheter
Som tidigare diskuterats så finns det inget rent medium, olika medier påverkar varandra och alla medier är ”mixed media”.64 I den här uppsatsens undersökning blir det tydligt att det två medierna museum och Instagram påverkar varandra. De två medierna går in i varandra och är en del av varandras sätt att aktivera en betraktare. Det fysiska visningsrummet på museet är en del av hur det digitala rummet på Instagram upplevs och Instagram är en del av hur det fysiska visningsrummet upplevs. Framträdandet är ett framträdande-genom där utgångspunkten är mediets egna egenskaper.65 Men framträdandet-genom är inte genom ett rent medium utan ett framträdande-genom medier påverkade av varandra. Upplevelsen av verken påverkas av det medium som verken framställs genom och de egenskaper som det medium har. När de två medierna museum och Instagram går in i varandra blir upplevelsen av verken påverkad av denna sammanslutning. Instagramanvändare har som Suess visar i sin avhandling medvetet eller omedvetet insett att rum och kropp är en del av hur konstverk aktiverar och aktiveras av en betraktare då det är vanligt att de interagerar detta i sin representation av en konstupplevelse på Instagram.66 Jag som betraktare av en representation av en konstutställning på Instagram upplever att bilder där ryggen på en person som betraktar konstverken aktiverar mig mer och hjälper mig att leva mig in i verket. Kroppen aktiveras av utställningen och utställningen aktiveras av kroppen i en pågående process. Av verken De tio största hängandes runt en i ett fysiskt visningsrum blev upplevselen av att rum och kropp är en del av hur verken aktiverar en tydlig. Verken i serien De tio största i utställningsrummet på Moderna Museet Malmö aktiverar en betraktare både genom verk och rum i mötet med betraktaren. Kombinationen av tio stora tavlor med mycket färger och former placerade på ett sätt så att de omsluter betraktaren gör att rummet och verken tar över betraktaren. Verken blir till i betraktaren som rör sig i rummet. Verk, rum och betraktare sammansluts.
63 Suess 2020, s. 235. 64 Mankell 2013, s. 39f. 65 Alloa 2011, s. 138. 66 Suess 2020, s. 235.
