Examensarbete 15hp Malmö universitet Handikapp och rehabiliteringsvetenskap Hälsa och Samhälle
FÖRFATTARE: DENISA BUCONJIC
SAMARBETE
SAMARBETE MELLAN PROFESSIONELLA OCH
FÖRÄLDRAR TILL BARN MED
FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR INOM
KORTTIDSVERKSAMHET
SAMARBETET
SAMARBETE MELLAN PROFESSIONELLA
OCH FÖRÄLDRAR TILL BARN MED
FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR INOM
KORTTIDSVERKSAMHET
FÖRFATTARE: DENISA BUCONJIC
Författare 1/Buconjic, D. Samarbetet. Samarbete mellan professionella och föräldrar till barn med funktionsnedsättningar inom korttidsverksamhet. Examensarbete i Handikapp- och rehabiliteringsvetenskap. 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för
Socialpedagogiskt arbete inom funktionshinderområde, 2021.
Bakgrund: Det är många punkter som väcker nyfikenhet med arbete kring
människor. Människan har en grundläggande, medfödd kommunikationsförmåga och ett behov av att kunna kommunicera, att ge och ta emot svar. Denna uppsats kommer att fokusera på professionellas uppgifter inom korttidsverksamhet, som i detta arbete handlar om samarbete med föräldrar till barn med
funktionsnedsättningar. Denna typ av samarbete sker på en daglig basis inom kortidsverksamhetens insats och är viktig grund för en god relation mellan alla inblandande parter.
Syfte: Studiens syfte är att skapa en förståelse kring hur professionella inom korttidsverksamheter enligt LSS (§6 & §9) upplever samarbete med föräldrar till barn med funktionsnedsättningar. Detta utifrån organisatoriska och
socialpsykologiska perspektiv.
Metod: En kvalitativ studie genomfördes med databaserad empiri på genomförda fokusgrupps intervjuer. I studiens empiriska del har det genomförts en intervju med fyra informanter med olika yrkestitlar, varav hälften (2) arbetar som socialpedagoger med kortare yrkeserfarenhet och resterande (2) arbetar som stödassistenter med längre yrkeserfarenhet. Informanterna arbetar på olika korttidsverksamheter och var slumpmässigt i tjänst dagen då intervjun ägde rum. Resultat: Efter analys av insamlad empiri från intervjuerna sammanställdes två huvudteman och fem underteman. Första huvudtemat handlar om samarbete och kommunikation, med kompletterande undertema i resultat och analysdelen:
Samarbete & Kommunikation
Kommunikation som hindrande faktor inom samarbete och Kommunikation som ledande faktor inom samarbetet.
Organisatoriska hinder och möjligheter
Möjlighet kring kompetens
Professionaliseringsprocess och nya professioner Vart finns hinder finns möjlighet
Studiens resultatet visar att ett samarbete mellan professionella och föräldrar till barn med funktionsnedsättningar är befintligt, men att det är i behov utav
förbättring och utveckling. Brist på kunskap och kommunikationssvårigheter ansågs av informanterna som de största hindren för ett gott samarbete. Det visade sig att evidensbaserad kunskap inom LSS saknas enligt tidigare forskning, vilket speglas i resultatet. Professionella utformar sina roller efter personliga preferenser. De viktigaste faktorerna kring samarbetet ansågs vara det socialpedagogiska arbetets struktur och ledarskap som var organisatoriska frågor. Avslutningsvis var informanterna eniga om att samarbetet mellan professionella och föräldrar till barn med funktionsnedsättningar samt olika aktörer som är inblandade i barnets nätverk är av stor vikt.
Slutsatser: Resultaten bekräftar påståenden från tidigare forskning inom samma ämne år 1992, som förklarar bristande kommunikation och missnöje från föräldrar med bar med funktionsnedsättningar. Resultatet från denna studie kan innebära att undersökningen har kastat nytt perspektiv i kommunikationsanalys av samarbetets möjligheter eller hinder utifrån Organisationsteori och Social representations teori.
Nyckelord: Kommunikation, Professionalitet, Organisatoriska hinder och möjligheter, Kunskap, Sociala representationer, Samarbete, LSS,
THE
COOPERATION
COOPERATION BETWEEN PROFESSIONALS
AND PARENTS OF CHILDREN WITH
DISABILITIES IN SHORT-TERM OPERATIONS
AUTHOR: DENISA BUCONJIC
Author 1/Buconjic, D. The Cooperation. Coorperation between professionals and parents of children with disabilities in short-term operations. Degree project in Disability and Rehabilitation Science. 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Pedagogical Work in the Disability Area, 2020.
Background: There are many subjects that evoke curiosity about working with people. The interest in man has a basic, inherent ability to communicate and a need to be able to communicate, give and receive answers. This essay focuses on the professionals' tasks in short-term operations, which in this essay focuses on the collaboration with parents of children with disabilities. This type of
cooperation takes place on a daily basis within the short-term operations and is an important basis for a good relationship between all parties involved.
Aim: The aim of the study is to create an understanding of how professionals in short-term operations according to LSS (§6 & §9) experience cooperation with parents of children with disabilities, from an organizational and social
psychological perspective.
Method: A qualitative study was conducted with empirical data on completed focus group interviews. In the empirical part of the study, an interview was conducted with four informants having different professional titles, of which half (2) worked as social educators with shorter professional experience and half (2) worked as support assistants with longer professional experience. The informants came from various short-term operations and were randomly on duty the day that the interview took place.
Results: After the analysis of collected empirical data, two main themes and five sub-themes were compiled. The first main theme is about collaboration and communication with complementary sub-themes in the results and analysis part:
Cooperation & Communication
Communication as a barrier to cooperation
Communication as a leading factor for cooperation
Organizational barriers and opportunities
Opportunity for competence
Professionalization process and new professions Where there are obstacles, there is opportunity
The results show that a collaboration between professionals and parents of children with disabilities exists, but that it is in need of improvement and
by the informants as the biggest obstacles to good cooperation. It turned out that evidence-based knowledge within LSS is lacking according to previous research, which is reflected in the results. Professionals design their roles according to personal preferences. The most important factors around the collaboration were considered to be the structure and leadership of the social pedagogical work, which were organizational issues. In conclusion, the informants agreed that the cooperation between professionals and parents of children with disabilities and various actors involved in the child's network is of great importance.
Conclusions: The results confirm claims from previous research on the same subject in 1992, which explain the lack of communication and dissatisfaction from parents with bar with disabilities. The results may mean that this study has thrown a new perspective in communication analysis of the collaboration's possibilities or obstacles based on Organizational Theory and Social Representation Theory.
Keywords: Communication, Professionalism, Organizational barriers and opportunities, Knowledge, Social representative, Cooperation, LSS, Short-term operations
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 Introduktion ... 7
1.1 Korttidsverksamhet ... 7
1.2 Problemformulering ... 9
1.2.1 Samarbete och kommunikation ... 9
1.2.2 Professionaliseringsprocessen och kunskap ... 9
1.3 Syfte ... 10
2 Bakgrund ... 10
2.1 Förförståelse ... 10
2.2 Socialpedagogik ... 10
2.3 Kommunikation ... 11
2.4 Föräldraskap – att vara föräldrar till barn med funktionsnedsättningar ... 13
2.5 Korttidsverksamhet ur ett barnperspektiv ... 14
3 Tidigare forskning ... 17
3.1 Kommunikation och samarbetet ... 17
3.2 Professionaliseringsprocessen inom kortidsverksamhet ... 19
4 Teori ... 20
4.1 Bloman & Deal`s Organisationsteori ... 20
4.2 Varför Organisationsteori? ... 21
4.3 Det strukturella perspektivet ... 22
4.4 Moskovici`s Sociala Representationsteori ... 23
5 Metod ... 24 5.1 Kvalitativ metod ... 24 5.2 Kvalitativ intervju ... 24 5.2.1 Fokusgruppmetod ... 25 5.2.3 Genomförandet av intervjun ... 25 5.3 Urval ... 26 5.4 Kvalitativ analys ... 27 5.4.1 Analys av empiri ... 28 5.5 Forskningsetik ... 28
6 Resultat & Analys ... 29
6.1 Samarbete & Kommunikation ... 30
6.1.1 Kommunikation som hindrande faktor inom samarbete ... 30
6.1.2 Kommunikation som ledande faktor inom samarbete ... 32
6.2.1 Möjlighet kring kompetens ... 34
6.2.2 Professionaliseringsprocess & nya professioner ... 37
6.2.3 Där hinder finns, finns möjlighet ... 39
7 Diskussion ... 42 7.1 Sammanfattning ... 42 7.2 Metoddiskussion ... 43 7.3 Resultat Diskussion... 43 7.4 Vidare Forskning ... 45 REFERENSLISTA ... 46 BILAGOR ... 49 Bilaga 1 - Tillståndsblankett ... 49 Bilaga 2 - Informationsbrev ... 50 Bilaga 3 - Samtyckesblankett ... 51 Bilaga 4 – Intervjuguide... 52
1 Introduktion
Människan har en grundläggande, medfödd kommunikationsförmåga och ett behov av att kunna kommunicera, att ge och ta emot svar. Människan utvecklar sin kommunikationskompetens genom att samverka med andra människor i sin närhet. Inom yrken där vi arbetar med människor ska vi kunna utöva och tillämpa ett sammanhang som kan leda till att kunskap och utveckling sker på individ- och professionell nivå (Hanssen, 2016).
Samarbetet mellan professionella och föräldrar till barn med funktionsnedsättningar sker dagligen under arbetspassen inom kortidsverksamhetens insats.
1.1 Korttidsverksamhet
Korttidsverksamheter kan komma till att vara barnets första upplevelse hemifrån en längre tid utan sina föräldrar och deras tillsyn. Barnet som befinner sig på ett korttidshem kan ta del av sociala interaktioner med andra barn som befinner sig i samma situation. Barnens upplevelse av insatsen kan vara en plötslig förändring i deras liv att befinna sig med en grupp främmande människor, särskilt utan
föräldrarnas närvaro.
Strandberg (2009) betonar vikten av att inkludera föräldrarnas kunskap och erfarenhet med professionella inom korttidsverksamhetens arbete. Professionellas och föräldrars erfarenhet och kunskap inom korttidsverksamhet kan inbringa både förförståelse, utvecklingshopp, kreativitet genom aktiviteter. Korttidsverksamhet är en av de tio insatserna som kan beviljas enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Enligt 7§ LSS ska korttidsverksamhet vara villkoret för personer med utvecklingsstörning och förvärvad hjärnskada. Den enskilde ska genom insatser garantera goda levnadsvillkor, insatserna ska vara hållbara, samordnande och anpassade till individuella behov.
Korttidsverksamhet utöver detta ska kunna erbjuda förförståelse, utvecklingshopp, kreativitet genom aktiviteter utifrån individuella behov. Korttidshem eller
korttidsvistelse innebär att personer som tillhör personkretsen LSS har rätt till ett tillfälligt boende. Barnet får ett miljöombyte och avkoppling samt sociala
interaktioner med andra inom verksamheten. Familjer eller anhöriga får möjlighet till avlösning/avlastning och får även möjlighet att ägna lite tid åt sig själva.
Korttidsvistelse kan erbjudas både som regelbunden insats och som en lösning vid akuta situationer till exempel sjukdom eller plötslig förlust av anhöriga (Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, 2020)
Examensarbetet kommer att handla om samarbetet mellan professionella och föräldrar till barn med funktionsnedsättningar och koppla samman vikten av föräldrarnas aktörskap inom korttidsverksamhet. Vilka förväntningar har professionella på samarbetet med föräldrar och vad är deras upplevelser kring kommunikation och samarbete inom korttidsverksamhets kultur? Intresset för samarbete i kommunikation mellan människor har legat till grund för
examensarbetet, även professionaliseringsprocessens betydelse inom korttidsverksamhet med tema samarbete med föräldrar till barn med funktionsnedsättningar.
Vidare i problemformuleringen presenteras två teman. 1. samarbete och
kommunikation, 2. professionaliseringsprocessen och kunskap. Båda teman har ett gemensamt mål, samarbete, men de har stort beroende av varandra som ska sammanflätas i resultat delen.
1.2 Problemformulering
1.2.1 Samarbete och kommunikation
Missuppfattningar bland kommunikation och samarbete kan hända under
arbetstiden inom korttidsverksamhet som leder till en ömsesidig irritation mellan professionella och föräldrar. Kommunikationen hinder kring samarbete kan uppstå mellan professionella och föräldrar kring skolan på grund av bristande information mellan varandra. Tidigare forskning av Karns (1992) förklarar hur professionella ska lära sig för att kunna stödja familjen effektivare genom att öka empati, öka respekt samt föräldrasamarbete och kommunikation som en viktig punkt. Söder och Hugermarks bok Bara funktionshindrad? (2016) beskriver språkbarriärer eller kommunikationsbarriärer som kan ses som ytterligare ett hinder för individens fullständiga delaktighet. Dock gäller det mestadels vårdnadshavarens och professionellas språkmässiga kunskaper. Olika faktorer som påverkar samarbeta och kommunikation med varandra är en styrande och central problemformulering inom detta arbete.
Vidare presenteras problemformulering kring professionalisering. Tanke med detta är att sammanfläta en helhet kring temat samarbete.
1.2.2 Professionaliseringsprocessen och kunskap
Här belyses problemet kring professionaliseringsprocessen beträffande professioner i förhållande till uppgifterna som de utför utifrån deras kunskap. Inom alla professioner, även nya yrkesroller kan det förekomma spänning mellan de olika förväntningar, av en stödpedagog, stödassistent eller omsorgspedagog inom korttidsverksamhet. De tre angivna nya yrkesrollerna inom
kortidsverksamhet skiljer sig inom teoretisk kunskap och praktisk kunskap med en gymnasial kompetens och en efter gymnasial kompetens (Muhli, 2018).
Professionellas förväntningar är en situation vart föräldrar kan ifrågasätta professionellas kompetens kring hur man möter människor i en ledande dialog eller professionellas ifrågasätt kring kompetensen kring barnens
funktionsnedsättningar. Det sprids osäkerhet och brist på motivation hur man löser problemet konfliktlösning på ett professionell sätt eller en pedagogisk sätt. Vem som ska kontakta föräldrar och dela informationen? Idag inom nya
yrkesroller kan professionella inta olika roller samtidigt och måste ta ställning till om det är möjligt i praktiken (Røkenes och Hanssen, 2016). Professionella har mer administrativa arbetsuppgifter idag, nya yrkesroller är inte tydliga för arbetsuppgifter och anledningen till detta professionella kan ha väldig många olika ansvarsområde eller roller i sitt dagliga arbete som påverkar samarbetes förmågor med olika aktörer bland annat föräldrar med barn med
funktionsnedsättningar.
Sammanfattningsvis kommer problemformuleringarna som beskrivits ovan att speglas genom examensarbetet och även ligga till grund för syftet. Problemen kring samarbete, kommunikation och kunskap motiverade till val av kvalitativ studie då förståelse är viktig för att få insikt och på så sätt även ta reda på vad som kan bidra till lösningar och förbättringar ur yrkesutövarens perspektiv. Vald metod för den empiriska studien är fokusgruppsintervjuer då det är av stor vikt att professionerna tillsammans diskuterar både positiva och negativa aspekter kring samarbete med föräldrar till barn med funktionsnedsättning, dela med sig av sina upplevelser vilket i sin tur kan bidra till förbättring och nya perspektiv.
1.3 Syfte
Studiens syfte är att skapa en förståelse kring hur professionella inom
korttidsverksamheter enligt LSS (§6 & §9) upplever samarbete med föräldrar till barn med funktionsnedsättningar, utifrån organisatoriska och socialpsykologiska perspektiv.
För att förstå hur professionella upplever samarbetet med föräldrar till barn med funktionsnedsättningar inom korttidsverksamheter behöver följande frågor besvaras
- Hur upplever professionella samarbetet med föräldrar inom korttidsverksamhet kring barnen med funktionsnedsättningar?
- Hur upplever professionella professionaliseringsprocessen i frågan om samarbete med föräldrarna till barn med funktionsnedsättningar inom korttidsverksamhet?
2 Bakgrund
2.1 Förförståelse
I detta kapitlet kommer begreppen socialpedagogik, kommunikation,
föräldraskap, Kortidsverksamhet, samarbete/samverkan, professionalisering att presentera., De anses som centrala begrepp för frågeställningarna framtagna i syftet. Socialpedagogiken ligger till grund för denna uppsats, som en
kompetensutveckling när det gäller att möta och jobba med barn med funktionsnedsättningar. Detta utifrån evidensbaserad kunskap som implementering inom professionaliseringsprocessen.
Många års arbete inom LSS korttidsverksamhet och möten mellan föräldrar och andra yrkesaktörer har utvecklat mitt intresse för samarbetet och
kommunikationssamspelet inom funktionshinderområdet. Inom
korttidsverksamhet påbörjades professionaliseringsprocess och tilldelades nya yrkesroller utifrån kunskap eller så kallad identifiering av kunskapsluckor enligt Arvidsson (2019).
Vidare har själva intresset utvecklats genom påbörjad utbildning inom
socialpedagogik, arbetet inom funktionshinderområde som gav mig mer kunskap, reflektion och ett bredare perspektiv kring människosyn, mänskliga behov av förförståelse samt sociala interaktioner mellan varandra, det vill säga en helhetssyn på människan.
2.2 Socialpedagogik
Eriksson (2000) menar att inom socialpedagogiken använder man sig av situationsanpassad och pragmatisk kunskap grundad i erfarenhet. För att kunna lyfta fram socialpedagogiska handlingar krävs det en grundläggande människosyn och hennes roll i samhället med en vetenskap och evidensbaserad kunskap. Inom
korttidsverksamhet utförs dagligt arbeten som påminner om det socialpedagogiska arbetssättet, alltså utifrån individen. Individens åsikter, känslor och tankar tas i beaktande vid insatser och aktiviteter. Ett socialpedagogiskt förhållningssätt skall alltså stödja människor i deras arbete genom att individen kan se sina egna
resurser och förmågor (Ibid.). Karns (1992) betonar vikten av kunskap och menar att vid arbete med barn med funktionsnedsättningar är det viktig kunskap att kunna bedöma och bygga vidare enskilda styrkor och förmågor hos barn med funktionsnedsättningar samtidigt med samma färdigheter kunna motivera och driva familjen.
Vidare utvecklar Eriksson (2000) vikten av socialpedagogiska arbetet, att man ska lyfta fram det friska hos människan och undanröja hinder i utvecklingen. Inom socialpedagogiskt förhållningssätt kan man förhindra identitetskonstruktion inom verksamhet under professionaliseringsprocessen. Utöver att professionella befinner sig i en roll där de samarbetar med föräldrar till barn med
funktionsnedsättningar inom korttidsverksamhet samt utifrån socialpedagogiskt arbete och vissa övergripande verksamhetsmål (Røkenes och Hanssen, 2016). I tidigare forskning visade Hübel (2008) hur en personalgrupp uppfattar sitt pedagogiska arbete, det visade sig att omständigheten ändrade sig från en positiv till en negativ syn som påverkar den pedagogiska arbetssituationen. Barn med autism har mycket lägre frekvens av sociala interaktioner med sina vårdgivare än barn med andra funktionsnedsättningar. Hübel (2008) redovisade i sin forskning att personalen saknade kompetens att nå individer och kunskap kring pedagogiska verktyg som en träning för att öka personalens känslor av kompetenshantering. Vikten av socialpedagogisk kompetens och behovet av struktur har en stor betydelse inom korttidsverksamhet för att kunna implementera pedagogiska verktyg genom att inkludera barn i en gemenskap (Hübel, 2008).
Inom socialpedagogik strävar man efter att inkludera alla människor i en samhällsgemenskap oavsett livsstil, särskilda behov eller funktionshinder. Alla individer ska inkluderas. Socialpedagogiken är inget svar på sociala och
pedagogiska krissituationer, utan snarare en fråga om socialisation i betydelse att bidra till individens sociala utveckling (Madsen, 2011).
Organisatoriska sammanhang kan samtidigt sätta ”Käppar i hjulet” för individens utveckling. Genom socialpedagogik kan man göra människor delaktiga i
samhället men utmaningen är kunskap som utvecklas inom alla områden genom professionalisering och implementering av nya yrkesroller inom
korttidsverksamhet. För att professionella ska kunna hantera den mängd kunskap som skapas behöver professionella utveckla kunskapen vilket i sin tur leder till kontakter med en mängd av olika professioner för individen (Cedersund m.fl., 2019).
2.3 Kommunikation
I denna del av texten beskrivs kommunikationens betydelse för samarbete samt professionens kunskap kring kommunikation i relation till föräldrar till barn med funktionsnedsättningar. Beröring, kläder och föremål, upplevelse av tid, bilder, ansiktsuttryck och kroppsspråk förmedlar vilken mening och betydelse.
Människan i sig lägger i det moderna samhället störst vikt i språklig kommunikation dels i talande form dels i form av texten (Johansson och Malmsten, 2009).
Människan har en grundläggande, medfödd kommunikationsförmåga och ett behov av att kunna kommunicera, att ge och ta emot svar. I tidigare forskning kring kommunikation och samarbete förklarade Kerns (1992) vikten av att kommunicera och att kunna stödja familjer effektivare. Samtidigt att
professionella kan lära sig att stödja familjen genom att öka empati, öka respekt och betydligt mer bygga på relation genom att utveckla föräldrasamarbetet och ha en öppen kommunikation. Alla verksamheter som jobbar med människor och är i någon form av kommunikation har en stor betydelse som i detta arbete handlar om barn korttidsverksamhet i möte med olika aktörer. Människan utvecklar sin
kommunikationskompetens genom samverkan med andra människor i sin närhet. Inom yrken där vi arbetar med människor ska vi kunna utöva och tillämpa ett sammanhang som kan leda till kunskap och utveckling både som individ och som yrkesverksamma (Røkenes och Hanssen, 2016).
Konsten att kunna kommunicera kan bli effektiv genom att komma överens om vilka relation vi har till varandra (Nilsson och Wademarson, 2015).
Vidare förklarar Røkenes och Hanssen, (2016) vikten och risken kring att kunna kommunicera och arbeta med människor vilket i stor del innebär att gå in i en hjälprelation. Risken i en sådan situation är att professionella inom
kortidsverksamhet kan visa en väldig handlingsiver som innebär att de vill göra något med den andre eller åt den andre. Tidigare forskning av Petry, m fl. (2007) förklarar föräldrarnas och professionellas fullständiga partnerskap som menas med öppenhet. I denna forskning lyfter föräldrar och professionella fram en ömsesidig respekt mellan varandra och varandras arbete i en öppen
kommunikation samt samråd av utbytesinformation. Föräldrarnas samarbete och erfarenhet med professionella skulle leda till barnens delaktighet inom
kortidsverksamhet.
Hanssen beskriver att människan har behov att ha kontakt med andra människor i sin närhet och att skapa en genuin dialog. Dialogen utgör en kärna eller
bekräftelse av att vara människa (Røkenes och Hanssen, 2016).
”Alla har vi en desperat inre längtan efter att bli ”mötta”- mötta som unika, i vår helhet och sårbarhet. Vi längtar efter en genuin uppskattning från andra för dem vi är, till och med för att vi är...” (Hanssen, s. 44, 2016).
Anledningen till citatet från 2016 är att reflektera till tidigare forskning från 1992 av Kerns som gjorde ett uppföljningsarbete kring att stödja familjer effektivare. I undersökningen visade sig att föräldrarna var nöjda särskilt när interaktionen byggde på ömsesidig respekt, förståelse för varandras samarbete och att föräldrarna respekteras som kompetenta medlemmar i ett team (Kerns, 1992). Socialstyrelsen (2015) lyfter fram kommunikationens betydelse och hur viktigt det är för individer med funktionsnedsättning som har svårigheter att framföra sin talan och att detta ansvar ligger på omgivande personerna det vill säga på
professionella inom verksamhet och anhöriga. Vikten i detta är att det ska finnas professionella som är tillgängliga och mottagliga för vad som kommuniceras från individen.
Kommunikationens vikt kring samarbete och professionalitet speglas genom hela arbetet och analyserats utifrån organisationsteori och sociala representation teorier.
2.4 Föräldraskap – att vara föräldrar till barn med funktionsnedsättningar
Barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling och ska hjälpa barnet att få det som barnet har rätt till. (Barnkonventionen, 2020). Med detta vill belysa vikten i samarbete med föräldrarna och professionella i frågan kring barnen. I texten nedan kommer jag att reflektera till andra forskare kring familj och familjerelation samt deras vikt i barnets livskvalité.
Brown, och Brown, (2003) förklarar vad en familj är i sin bok ”Quality of Life and Disability”, där de beskriver att familjer har funnits i alla mänskliga
samhällen och att genom alla år av studier förklaras att familjesystemet är ett stort fokusområde i vissa akademiska discipliner. Inom forskningsstudie kring familjer och funktionshinder i fokus ligger på familjens verklighet samt en fullständig beskrivning av familjens livskvalité. Brown (2003) lyfter fram och förklarar att en familj består av de personer som uppfattar sig som en del av familjen, oavsett om de är relaterade till blod, äktenskap eller inte relaterad alls, samt att dem stödjer varandra jämt. Det lyfts fram att och är viktigt att familjesammansättningen bestäms av familjemedlemmarna och inte av professionella eller av de som forskar kring familjerna. Det vill säga att den definition kan tillämpas för
professionella som arbetar med familjer som har funktionshindrade medlemmar. Det är familjecentrerat, eftersom det respekterar familjernas egen synvinkel och reagerar på de särskilda familjernas funktion. Professionella som jobbar eller möts inom familjesystemets perspektiv kan hjälpa till genom att sätta grunder för positiva kvaliteter i familjen. I familjecentrerat definition om professionella måste vara medvetna om att de ibland kan uppleva konflikter mellan en familjs egen definition och en definition av familj eller tjänst för familj (Brown, 2003). Därför i tidigare forskning både av Kerns (1992) och Petry, m fl., (2007) förklarar hur viktigt är för familjen/anhöriga att vara respekterade att ha förståelse för varandra samt att de respekteras som kompetenta medlemmar i nätverket kring sina egna barn.
Föräldraskap är en strävan att skapa eller bygga upp ett gott liv för sitt barn. Detta lyfts fram inom barnkonventionen om föräldraskap och föräldrarnas ansvar, som även gäller för barnfamiljen med funktionshinder (Möller, 2003)
När barn växer upp flyttar de vanligtvis hemifrån och påbörjar sitt vuxna liv, då brukar föräldrarnas vårdande och omsorg även avta eller upphöra. Barn och ungdomar med funktionsnedsättningar kan komma att uppleva sitt vuxna liv annorlunda då de många gånger kommer att behöva vård och omsorg livet ut för att kunna klara sig i sin vardag samt i samhälle och att uppnå sin självständighet (Möller, 2003).
Enligt Røkenes och Hanssen (2016) menar hur viktigt är relation kompetens som en grund för kommunikation i arbete med individer. Det vill säga förståelse och respekt på varandras kunskap i möte med individer samt viljan för samarbete.
Vidare förklarar Blomgren (2010) kring föräldrarnas ansvar för barn med funktionsnedsättningar innebär ett stort ansvar. Det kan vara ett livslångt ansvar samt att fysiska funktionsnedsättningar tar det praktiska omvårdnaden väldigt mycket tid av och vid den psykiska funktionsnedsättningen är den mentala
uppmärksamheten mest krävande. Oftast är det en kombination av både den fysiska och psykiska funktionsnedsättningen.
Vikten av korrtidsverksamhetens insats i detta sammanhang har en stor betydelse för familjen och syskonbarnen. Att ha möjlighet att återhämta sig och tillbringa mer tid med syskonbarnet. Samhällsinsatser har en stor betydelse för att avlasta familjen, samt att man ska känna att syskonet har ett betydelsefullt livsvillkor som fungerar och att familjen känner tillit och trygghet när dem lämnar barnen till verksamhet för att ingen vill att syskonet ska kännas sig ensamt. Samt att det kan bli en press att spela en stort social roll (Blomgren, 2010).
2.5 Korttidsverksamhet ur ett barnperspektiv
Korttidsvistelse utifrån barnperspektiv ska ge ett barn möjlighet att delta i samhället som alla andra. Enligt barnkonventionen (2020) som är ett rättsligt bindande internationellt avtal som bestämmer att barn är individer med egna rättigheter och det är inte föräldrarnas eller andra vuxnas ägodelar.
Barnkonvention innehåller 54 artiklar som är lika viktiga och utgör en helhet. Av de 54 artiklar väljes för detta arbete fyra grundläggande och vägledande principer som alltid ska tas hänsyn till när det handlar om frågor som rör barnet, vilka är:
“1. Alla barn har samma rättigheter och lika värde, 2. Barnens bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn, 3. Alla barn har rätt till liv och utveckling, 4. Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den
respekteras, 5. Barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare har huvudansvar för barnets uppfostran och utveckling och ska hjälpa barnet att få det som barnet har rätt till.” (Barnkonventionen, 2020)
Paulsson & Jansson, (2011) förklarar i sin bok om boende och sociala
sammanhang – för människor med funktionhinder. De förklarar att hemmet har många innebörd möjligheter. Intimitet, trygghet, förankring, identitet,
självbestämmande, gemenskap och plats för sociala relationer.
Tanken med korttidsvistelsen är att den ska vara en hemliknande miljö. Barnen med biståndsbeslut kan ha mer än ett dygn att vistas på korrtidsvistelse och målet med insatsen är att uppnå en känsla av självbestämmande, integritet, delaktighet, intimitet e t c. Rummets och platsens miljö handlar om hur människor uppfattar vad som är viktigt eller inte. Bostaden förklaras i vanliga fall för oss flesta som en fast punkt i tillvaron, en utgångspunkt för arbete, fritidsverksamhet och ett socialt liv. Genom att skaffa oss en existentiell utgångspunkt och relatera till eller för omgivningen vilka vi är då förvandlas bostaden till en del av vår identitet. Ett hem som innebär en trygghet men det kan också vara sårbarhet.
2.6 Samverkan och samarbete
I detta stycke beskrivs innebörden av samverkan och samarbete, teman som i intervjuerna beskrivs som viktiga för professionella yrkesverksamma. Dessa förklaras sedan vidare i analysen.
Samverkan och samarbete används i många olika sammanhang och har många olika betydelser. Gemensamt för dessa begrepp är att genomföra eller
åstadkomma något tillsammans som kan gälla både individer och organisationer. Røkenes och Hanssen, (2016) förklarar att professionella kan befinna sig i en roll där de samverkar med föräldrar och övriga aktörer som har andra förväntningar på varandra än om de skulle träffas privat . Vikten av yrkeskompetens för att kunna utöva har ett krav på möte inom professionellas sammanhang. Detta är ett krav enligt Hanssen som ställs för professionella för att kunna tillgodose de aspekterna och krävs att professionella ska ha en relation kompetens som innebär att förstå och samverka med andra människor som dem möter dagligen (Røkenes och Hanssen, 2016).
Samarbete innebär att människor eller organisationer arbetar tillsammans det vill säga att det handlar om möte mellan människor och deras interaktion med
varandra för att kunna uppnå gemensamma mål (Ekholm, 2015).
För att kvalitetssäkra samverkan behöver det finnas en stabil kunskap om organisationen eller om organisationerna som överensstämmer för samverkan. Danermark (2004) förklarar byggstenar som inte finns samverkan det vill säga att det rör sig om något annat. Danermark (2004) förklarar genom att redogöra för samverkans minsta gemensamma nämnare är att två eller fler personer integrerar om något i ett specifikt syfte.
- Att integrera betyder att i någon form ha utbyte av något som i
samverkansprocessen handlar om utbyte av information samt att interaktion kan ske i många olika former som till exempel formell och informell
interaktion. Formell interaktion består av till exempel av möte eller
konferenser jämfört med den informella som handlar om av småprat när man är på till exempel fika/kaffepaus. Oavsett om interaktion är formell eller informell har ändå sin betydelse hur vi uppträder mot, bemöter och kommunicerar med motparter (Danermark, 2004).
- Samverka om något betyder en främmande tanke om att man ska samverka utan att ha klarlagt vad vi ska samverka om. Det vill säga att vi inte behöver ha en föreställning av en bild av när, var och hur vi ska samverka, men vi ska ha en föreställning om att vi ska samverka om något definierat problem till exempel om barn med funktionshinder.
- Syfte med samverkan är varför man går in i en samverkansprocess. Den här uppsatsen handlar om samarbetet mellan professionellas roll i relationen till föräldrar om barn med funktionsnedsättningar. Syfte med detta uppsatsen är att genom samarbetet eller möte med varandra är att tillsammans uppnå gemensamma mål kring barn med funktionsnedsättning. Vad kan korttidsverksamhet göra bättre?
Samverkan identifieras från fall till fall, man kan integrera på olika sätt samt att det är viktigt att man måste ha ett objekt om vilken man ska kunna samverka som leder till möte mellan människor och olika aktörer (Danermark, 2004).
2.7 Professionaliseringsprocessen och professionalitet
Brante (2013) förklarar i sitt arbete innebörd av professionalism som en
specialutgåva av yrke och professionalism som förklarar som en övergång av ett yrke från en icke-yrke till ett yrke som är grunden till professionalisering. I denna del av texten tänker jag förklara varför jag valde Professionaliseringsprocess och
professionalitet. Eftersom tema till detta arbete är samarbete mellan professionella i förhållande till föräldrar med barn med funktionsnedsättningar. Samtidigt att kunna besvara en av syftens fråga kring hur upplever professionella
professionaliseringsprocessen kring nya yrkesroll i frågan om samarbete med föräldrarna med barn med funktionsnedsättningar inom korttidsverksamhet. Genom att beskriva den historiska framväxten av fälten och övergången från kompetens och profession till fullt yrke utifrån tidigare forskning kring samma tema.
Dunér och Olin (2011) förklarar i sitt arbete om den kommunala
funktionshindradeverksamhet som är en av de med största yrkesområde i Sverige. Anställda eller baspersonal som jag kallar i mitt arbete professionella jobbar med i direkt kontakt med brukare inom verksamhet. Korttidsverksamhet är en av de funktionshindradeverksamhet vart professionella jobbar direkt med barn och är i kontakt med föräldrar eller anhöriga dagligen. Vidare lyfter de farm Socialstyrelse utredningen förklarar de att baspersonalens eller professionellas dagliga
arbetsuppgifter innefattar att ge stöd, hushållsgöromål, personlig hygien, gemenskap och aktivering samt att ge stöd av mer psykologiska karaktär. Socialstyrelse tog upp kring utvecklingen om professionalisering som handlade om kompetensförsörjning som saknades av stor del av anställda med en formell yrkesutbildning. Socialstyrelse utredningen beslutade att all personal bör ha grundläggande utbildning eller yrkeskompetens. Samtidigt att utredarna lyfter fram vikten om vidare kompletteringar och specialisering inom omvårdnadsyrke (ibid).
Vidare förklarar Arvidsson (2019) om professionalisering inom olika yrkesroller kan vissa en spänning (revir) mellan de olika yrke som stödassistent, stödpedagog och omsorgspedagog inom korttidsverksamhet är förväntningar. Det vill säga rollkonflikter kan uppstå om arbetsfördelningen är otydlig. Vem vet bäst och vem vet mest kan drabba barnen/brukare inom verksamhet om kunskap eller
kompetens mellan professionella kan inte samarbeta med varandra.
Det handlade om spetskompetens inom socialt arbete, pedagogiska arbete eller Hälso- och sjukvård samtidigt att det efter frågades flera personal med universitet eller högskoleutbildning (Dunér och Olin, 2011). Denna historiska bakgrund förklarar varför professionaliseringsprocessen startades inom
funktionshindradeverksamhet. Samtidigt att det förklarades tidigt vilka risker kan uppstå som bland annat att detta kan försämra kvaliteten inom omsorgsarbete och förstärka maktasymmetri mellan omsorgstagare och omsorgsgivare som en nackdel. Det vill säga att kunskap kan leda till olika uppfattningar kring vad som är den viktigaste kompetensen för ett kvalitativt omsorgsarbete.
Brante (2013) menar att forskningen har gett många fallstudier av enskilda yrke och att det finns behov av jämförelse kring de olika yrke som ett socialt fenomen. Den professionella landskap, ett makrosociologiskt koncept påstår att fånga upp professionellas gruppen i sin helhet och placera det i ett större samfälliga sammanhang.
Varför landskap? Brante (2013) förklarar att landskap ses som ett område med karaktär som resulterats av influenser och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer, en interaktion mellan människor och miljön genom tusentals år. Det vill säga att professionalitet inom samhälle förändras årligen på samma
sätt som landskap förändrar sitt utseende i tandem eller grupp av två med förändringar i samhälle.
3 Tidigare forskning
I följande avsnitt presenteras övergripande forskning kring uppsatsens
huvudområde samarbete. I avsnittet kommer professionellas roll i relation till föräldrar till barn med funktionsnedsättning i korttidsverksamhet delas i två teman som problematiseras tydligare utifrån tidigare forskning med betoning på
samarbete. Tema (1) ”Samarbete och Kommunikation” kommer att reflekteras genom tidigare forskning. Det är viktigt att poängtera kring samarbete inom mina studier handlar om samarbetet mellan professionellas roll i förhållande till
föräldrar till barn med funktionsnedsättningar. Anledningen till att jag väver in samverkan är på grund av att den kommer fram under diskussion med
fokusgruppintervju och att inom tidigare forskning kommer de olika begrepp fram som jag har tidigare förklarat i bakgrunden. Vidare i tema (2)
”Professionaliseringsprocessen inom korttidsverksamhet” redogör för studier kring professionellas relation till föräldrar i frågan kring samarbete utifrån organisation.
Tidigare forskning skiljer sig mycket åt i olika delar av världen samtidigt att professionalitet finner vi i alla yrkeskategorier kring barnen med
funktionsnedsättningar. Specificerad forskning kring professionella i
korttidvistelser saknas inom forskningsområde. Forskningsökning genomfördes via Malmö Universitets bibliotek: Libeserch, Libris, Google scholar, Swepub. Den äldsta liknade artikeln inom detta studerade ämne är från 1992 som lyfter frågan kring samarbete, kommunikation, kompetens i relation till förädlarna med barn med funktionsnedsättningar. Läsare kommer snabbt att upptäcka kring tidigare forskning att det handlar om nästan en och samma tema genom olika år som kommer i form av acceptans, gemenskap, respekt, samarbete, stödja, motivera, kommunikation, empati, förförståelse e t c som ligger i grunden för detta arbete.
3.1 Kommunikation och samarbetet
Kerns (1992) gör en uppföljning med frågeformulär hur professionella bör lära sig att stödja och motivera familjer effektivare. Enligt Hein (2012) förklarar att språkbruk/kommunikation ofta är oreflekterat och ordet motivation som kan användas i olika sammanhang alltså används från mänskliga drivkrafter, positiva och negativa påfrestningar inom till exempel företag och organisationer samt till positiva och negativa emotionella och psykiska tillstånd.
Det handlar om respekt för varandra, hur man bör motivera till samarbete mellan föräldrarna och professionella eller stödja familjer effektivare.
Enligt Petry, m. fl. (2007) förklarar att föräldrar och professionella lyfter fram en ömsesidig respekt mot varandra och varandras arbete genom öppen
kommunikation samt samråd av utbytesinformation med varandra. Vidare lyfter Karns (1992) fram att genom ökad empati, ökad respekt och betydligt mer föräldrasamarbete och kommunikation rapporterades i uppföljningsformulären som visar att föräldrarna är särskilt nöjda när interaktioner bygger på ömsesidig
respekt, förståelse för varandra samt samarbetet. Förtroende i studierna
identifierats som ett avgörande inslag i att utveckla ett sant partnerskap. Vikten att lyfta fram att de flesta föräldrar i studierna är nöjda med deltagande i deras barns särskilda utbildningsprogram samt att dem vill erkännas och respekteras som kompetenta medlemmar i laget (Kanes, 1992). Røkenes och Hanssen (2016) menar att professionellas skicklighet är att se hela människan kunskapa och att en bra samverkan med andra genom att bidra till att skapa trygghet, tillit, öppenhet, respekt och bekräftelse. För att kunna förstå föräldrarnas motivation kring frågan om barnens livskvalité genomsyras kring Barnkonventionen. Enligt
Barnkonventionen (2020) är föräldrarnas huvudansvar barnens uppfostran och utvecklingen för att föräldrarna ska kunna hjälpa barnen att få det som barnen har rätt till. Således att ge andra möjlighet att komma till tal och medverka i vissa beslut som i detta arbete handlar om föräldrar med barn med
funktionsnedsättningar som vill komma till tals och ses som kompetenta partner i frågan kring samarbete. Socialstyrelsen (2015) lyfter fram vikten av
kommunikationens betydelse för individer med funktionsnedsättningar som har svårigheter med att framföra sin talan språkligt. Socialstyrelsen (2015) betonar att ansvaret ligger på omgivande personer som i detta fall är föräldrar och
professionella. Ekholm (2015) betonar vikten av Samarbete vad den innebär för människor eller organisationer att arbeta tillsammans, att det handlar om mötet mellan människor och deras interaktion mellan varandra för att kunna uppnå gemensamma mål (Ekholm, 2015).
Den professionella skickligheten menar Karns (1992) med exempel på
specialpedagogerna som har befogenhet att bedöma och bygga vidare enskilda styrkor och förmåga hos barnen med funktionsnedsättningar måste börja använda dessa färdigheter för att möjliggöra och driva familjen. Vikten med detta är en rad av möjligheter till interaktion och deltagande ges för att passa på familjens unika styrkor (Kerns, 1992). Utifrån socialpedagogiskt perspektiv beskrivs lärande och identitetsutveckling som en sammanflätande process vilken är beroende av sammanhangen, omgivningen, villkoren och människorna, som ger regi och formar förväntningar på både anpassning och avvikelse. Vi blir till i möten med andra och speglar våra uppfattningar om oss själva i andra (Cederlund &
Berglund, 2017).
Hein (2012) lyfter vidare fram att motivation definierar en faktor hos individen vilken kan väcka, styra in och observera ett viss beteende kontra ett säkert mål. Motivation kan vara något som vi bestämmer oss själva för genom att till exempel sätta upp mål som i sin tur kan leda oss till personlig utveckling.
En liknade forskning kring samarbete och kommunikation är gjord av Petry, m. fl., (2007) som vidare har utfört forskning kring föräldrar och personal som befinner sig kring vuxna och barn med svårartade intellektuella och multipla funktionsnedsättningar. Syftet med studien var att utforska vad som kännetecknar ett stöd som förknippas med livskvalitet för personer med funktionsnedsättningar som svårartade intellektuella och multipla funktionsnedsättning. I studierna framkommer vikten av fast personal och missnöje över för många personer i gruppen eller alldeles för hög personalomsättning. Studierna lyfter fram vikten av gemenskap och samarbetet mellan personal och föräldrarna till vuxna och barn med funktionsnedsättningar samt mål och förmedla sin kompetens till varandra under formella och informella möten. 76, 3 procent av respondenterna ansåg att ett fullständigt partnerskap mellan personal och föräldrar var en viktig del i det dagliga arbetet med vuxna och barn med funktionsnedsättningar. Med fullständigt partnerskap menas öppenhet, ärlighet, förtroende, förståelse, samt en ömsesidig respekt mot varandra och för varandras arbete, öppen kommunikation och samråd
och informationsutbyte med varandra. I studierna lyfts vikten fram om utbyte av information eller att regelbundet utbyta information mellan personal och föräldrar. Studierna vill lyfta fram utbyte av information på grund av barnens begränsningar i kommunikativa kompetens. I studien hade Informanterna uppfattningen att föräldrarnas samarbete och erfarenhet med personalen skulle leda till barnens delaktighet genom att själva vara delaktiga i beslut rörande barnen (Petry, m. fl., 2007).
3.2 Professionaliseringsprocessen inom kortidsverksamhet
Definition om vad profession innebär en grund till vad som kan betraktas vara den högsta kunskapen inom ett område och att praktiken vilar på denna kunskap, praktik och teoretisk kunskap går således hand i hand med varandra (Brante, 2014). I sin artikel belyser Muhli (2018) professionell identitet för professionella inom vård och omsorgsarbete kring funktionshindrade tjänster i Sverige. Syftet med artikeln var att analysera vårdarbetets betydelse av
professionaliseringsprocessen angående deras nuvarande yrke och yrkesidentitet i förhållningsätt till arbetsuppgifter som utförs i kontakt med personer med
funktionsnedsättningar.
Brante (2013) förklarar i sitt arbete om ”Professionellas landskap” den historiska utvecklingen av yrken i Sverige. Yrke är kunskapsbaserat, där kunskapen är abstrakt, systematisk och ofta svårbegriplig. Brante förklarar att yrke integreras som vetenskapliga yrke och är grund till vad som betraktas högre (bättre, säkrare, mest erkända) teoretiska principer som kan omvandlas till praktisk handling. Själva begreppet professionell avser en eller flera yrken som ingår i område som svar på djupgående samhällsutveckling och förändring (Brante, 2013).
Vidare lyfter Muhli (2018) fram professionaliserings projekt som genomförs av 4 viktiga mål som: 1.) Hur säkerställa kompetensnivån och främja
kompetensutveckling inom verksamheter, 2.) Främja högre status för vårdare inom funktionshinderområde, 3.) Säkerställa framtida rekrytering till dessa tjänster inom verksamheter och 4.) Ersätta antal yrkestitlar. Dessa framtida yrkestitlar bestämdes i hela Sverige och tilldelades nya yrkestitlar som
stödassistenter med gymnasiekompetens och stödpedagoger med yrkeshögskolans kompetens. Detta innebär att nya professioner bör utföra en viss typ av arbete som är nödvändigt för samhällets insatser genom att erbjuda verksamheter av hög kvalitet för personer med funktionsnedsättningar, för att samhället ska fungera bra. Arbetet bör utföras utifrån beprövad erfarenhet och evidensbaserad kunskap.
Arvidsson (2019) har genomfört licentiatavhandlingar och analyserat vad som händer när den svenska LSS-policyn omsätts i praktikens vardag. Han lyfter i sitt arbete fram välfärdsstatens verksamheter inom sjukvård, utbildning och
socialtjänstens utveckling med stort inflytande över hur människors livsvillkor formas. Fokus riktar sig mot hur sociala instruktioner organiseras, fungerar och förändras samt hur detta påverkar sociala aktörer och hur identiteter konstrueras. En annan relevant artikel med en enkätstudie beskriver personalens samarbete som betraktas under en period av tre och ett halvt år som sköter en ung pojke med autism och intellektuella funktionshinder och som bor tillsammans med sina vårdnadshavare. I enkätstudien inkluderade personalen (två män och två kvinnor) en gemensam öppen dagbok, upprepade individuella intervjuer och
intervjuer som motiverar att personalen uppfattar sitt pedagogiska arbete, lagarbete och arbete (Hübel,m. Fl.,2008).
Cedersund m.fl., (2019) förklarar hur relation inom socialpedagogik är viktigt. Betydelsen av goda relationer/sociala relationer är viktig för kommunikation och möte med andra parter i sin omgivning. Cedesund m fl menar att relation är det faktiska målet med all pedagogisk verksamhet som ger goda förutsättningar för gott samarbete mellan individer. Hur personalen eller professionella bör tillgodose denna kunskap kan variera, det kan handla om utbildning, reflektion,
kommunikation gruppövningar.
Vidare förklarar Hübel, m fl (2008) hur personalgrupp uppfattar sitt pedagogiska arbete, timarbete och arbete. Omständigheten ändrades från en positiv till en i stort sett negativ syn som påverkade den pedagogiska antagna strategier.
Resultaten visade en tydlig arbetssituation, med brist på varaktiga mål, feedback och pedagogiska övervakning som har påverkat samarbetet negativt
arbetsprocessen och personalens ansträngningar för att skapa struktur och
ömsesidig förståelse i det pedagogiska arbetet. Hübel, m fl., (2008) visade att barn med autism visar mycket lägre frekvens av social interaktion med sina
vårdgivare/personalen än andra barn med andra funktionsnedsättningar. Inom följaktighet finns det en stor utmaning och kräver en pedagogisk utmaning för personalen är att nå dessa individer, och att denna interaktion inte är möjligt att inse om personalen inte har nödvändig kompetens samt lämpligt verktyg som tillräcklig träning är nödvändig och ökar personalens känslor av kompetens. Själva begreppet kompetens kan relateras till organisation och kraven som ställs in inför individen/personal för att kunna utföra en arbetsuppgift inom ett speciellt yrke. Kompetensen kan relateras till professionella eller personalens olika
uppfattningar om vilka specifika egenskaper, förmågor och kunskaper krävs för att utföra en vis arbetsuppgift (Dunér och Olin, 2011).
4 Teori
I denna del av uppsatsen presenteras och redogörs två teoretiska perspektiv. Den ena teoretiska utgångspunkten är av Bloman & Deal´s (2006) som riktar sig på att förstå organisationen och de faktorer som spelar roll i dess utformning. Den andra utgörs av Serge Moskovic (2000) Sociala representationsteori som riktar sig till förklaring och ge en upplevelse av verklighet inom praktik som genom speglas via observation. Det som således är osynligt kan göras synligt genom att lyfta fram olika aspekter som kan påverka samarbete utifrån professionellas upplevelse eller observation. Den organisationsteoretiska utgångspunkten skulle kunna ses som mer övergripande medan social representationsteori fokuserar på de begränsade, psykologiska fenomenen. Bolman & Deal’s organisationsteori och Moskovici sociala representationsteori kan därmed tänkas komplettera med varandra på ett bra sätt då empirin dels kan analyseras ur ett organisatoriskt, dels ur ett
socialpsykologiskt perspektiv.
I valet av organisationsteori visar sig att Bloman Och Deal (2006) var det
lämpligaste alternativet till detta arbete. Utgåva av Bloman och Deal är näst nästa utgåva, det finns utgåvor från 1995 och 2014. Den uppdaterade utgåvan från 2014 gick inte att hitta, därför utgår detta arbete från utgåvan av Bloman och Deal (2006). Anledningen till valet av Bloman och Deals organisationsteori är att den används vid många lärosäten och bland annat av Lunds Universitet.
Organisationsteori av Bloman och Deal (2006) beskriver väl utformad och den förmedlar några nya och relevanta aspekter som nya kunskaper avseende
forskningsområdet. Samtidigt representerar författarna fördelar och nackdelar med organiserade verksamhet.
Bloman och Deal (2006) presenterar sin organisationsteori som ett sätt att förstå sig på organisationer. De menar att organisationer är någonting som är ständigt närvarande i människans liv samt att den förändras, till exempel menar författarna att vi arbetar inom olika organisationer, vi utbildas i skolor och universitetet, ägnar år lagsport, gå med olika klubbar och föreningar. Spridningen av den sammanfattning kring organisationer har gjort den praktiska taget att alla
mänskliga aktiviteter har blivit kollektiv. Organisationer som har byggt upp sig är för att kunna tillgodose mänskliga/våra behov.
Bloman Och Deal (2006) framför att det finns sämre sidor med organisationer då de utnyttjar människor, skapar frustration och att många organisationer skapar så lite mening för sina medarbetare att de bara går till jobbet enbart för att få sin lön. Enligt målformuleringar och offentliga garantier finns det idag inte en verksamhet som inte strävar efter att kunna utveckla sina anställda och ge tillfredsställelse, men trots detta misslyckas många organisationer att göra detta; till exempel skolor ges skuld för samhällsproblem, universiteten beskylls för att sluta studenternas sinne i stället för att öppna dem och myndigheter anklagas för att vara fastlåsta och överdrivet byråkratiska (Bloman & Deal, 2006). Bloman och Deal, (2006) menar att förbättra ledningen och ledarskapet är den vanligaste strategin som används och den moderna mytologin utlovar fantastiska resultat om
organisationen styrs på rätt sätt.
4.2 Varför Organisationsteori?
Anledningen till valet att använda sig av Bloman och Deals organisationsteori är att informanterna som har medverkat under intervju har pratat om många olika faktorer som påverkar samarbete mellan professionella och föräldrar med barn med funktionsnedsättningar. Det vill säga att de olika faktorer som har återfunnits i detta teoretiska perspektiv. Organisationsteoretisk utgångspunkt möjliggjorde en analys av informanternas uttalande där resultatet kunde komma att peka på
organisatoriska utmaningar, som till exempel ”Käppar i Hjulet”. Organisatoriska förutsättningar är viktiga att synliggöra då organisation är en stor del av
människans vardag (ibid). Till denna bakgrund tillkom valet att i detta arbete använda ett av fyra organisationsteoretiska perspektiv av Bloman och Deal, (2006) som presenterar: det strukturella perspektivet som var mest relevant i relation till mitt arbete då tema och begrepp inom detta perspektiv framkommer under analysdelen av empirin. Det är viktigt att poängtera att alla teorier i sig har sina brister och misslyckande som begränsar deras användbarhet på olika sätt. Enligt Bloman och Deal`s (2006) organisationsteori är viktigt att förklara att den tenderar att fokusera på affärsverksamheter där konkurrens och vinstintresse förekommer till högsta grad. Antigen Funktionsstödförvaltningen eller Socialtjänst har som främsta mål att maximera sin vinst eller uppnå bästa
konkurrensmöjligheter. Reflektioner kring detta perspektiv belyser
organisatoriska villkor, vilka inte är helt oviktiga, men organisationen i sig är sällan den enda bidragande faktor till varför vissa situationer uppkommer.
4.3 Det strukturella perspektivet
Ett av de fyra organisatoriska perspektiv som Bloman och Deal (2006) presenterar är det strukturella perspektivet som formar av en uppfattning på rationalitet och att om den formella ordningen som är utformad på rätt sätt. Detta kan minimera uppkomst av problem och slutliga resultatet maximeras. Det strukturella
perspektivet rekommenderar ett mönster av förbestämda roller och relationer där set finns utrymme för både kollektiva syfte och individuella skillnader, om den formella ordningen är utformad på rätt sätt (ibid). Det strukturella perspektivet hämtar inspiration från sociologi och managementvärld och lägger tonvikt på mål, specialiserade roller och formella relation. Själva strukturen fungerar som en ritning över förväntningar och utbyte mellan olika interna aktörer (chefer, arbetsledare och anställda) som kan ses som ett skelett eller pelare som ger både möjlighet och begränsningar för organisation. Strukturen anpassas till och utformas utifrån organisationens omgivning och teknologi (Bloman & Deal, 2006). Fördelar inom organisationer är olika aktörskap ansvar som skapar regler, policy, procedurer och hierarkier i syfte att samordna aktiviteter i en övergripande strategi. Uppgiftsallokering utgör således strukturens hörnstenar och handlar om att specialiserade roller skapas för att viktiga uppgifter ska bli gjorda (Ibid). När det kommer till strukturens utformande av en organisation finns det två centrala frågor som grundläggande spänningar, nämligen hur arbetsuppgifter fördelas (s.k. differentiering) och hur roller och enheter samordnas när ansvarsområdena bestäms (s.k. integrering).
På personliga konstellationer som t. ex. en vanlig familj, är det av behov att komma överens om vem som ska göra vad, eller när det ska göras och hur allas ansträngningar ska samordnas för att fritid och livskvalité ska bibehållas (Ibid). Enligt Bloman och Deal (2006) menar att chefer ställs ytterst sällan inför fastställda problem och med tydliga lösningar samt att problem som ledningen möter liknar snarare strukturella dilemman och svåra kompromisser utan enkla lösningar. Vidare utvecklar Bloman och Deal (2006) och förklarar att
differentiering kontra integrering är en typ av strukturellt dilemma som uppstår av de spänningar som kan leda till följd av människans behov att fördela
arbetsuppgifter och sedan samordna de olika arbetsinsatserna. Denna samordning och kontroll kan uppnås i två sätt antigen genom vertikal samordning genom den formella befälsordningen och lateral samordning, via möte, nätverk,
samordningsroller eller (vilket oftast är bäst) en kombination av dessa tekniker (Ibid).
En vertikal samordning innebär att de högre nivåerna i organisationen kontrollerar medarbetarna på lägre nivåer genom formell makt (sätt att integrera individens, enhets, insatser är att utse en chef som besitter formell makt), regler och policy (förhindrar handlingsfriheten men ökar samtidigt förutsägbarheten och helhet så att olika situationer hanteras på samma sätt, att man hindrar personliga eller politiska krafter från att komma i vägen för organisationens mål) och planerings- och kontrollsystem (tendensen att förlita sig på system för planering och kontroll, prognos- och mätsystem har utvecklats i takt med samhälles datorisering), en så kallad top-down styrning (Bloman & Deal, 2006).
Den laterala tekniken växte fram för att tillgodose de tomrum som uppstod när vertikala tekniker inte kunde tillgodose eller slutade att fungera till följd av människors beteende i stort grad förbli opåverkat av befallningar, regler och systemet. Laterala samordningsformer är vanligtvis mindre formaliserade och mer flexibla än makt grundade regler och systemet som innebär ofta en genomsnittlige och snabbare samordningsform. Det formella mötet och informell kommunikation utgör hörnstenar i den laterala samordningen som innebär att ett organ
(myndighet) kan kontakta ett annat organ (myndighet) utan att behöva gå via chefen, vilket gör tänkbart genom att ledningen kan fokusera på att utforma mål och rationaliserar verksamhet (Bloman & Deal, 2006). Den laterala
samordningsstrategin har sina för- och nackdelar, formella och informella möten kan således riskera och ta allt för mycket tid och energi i begäran. Ett annat fenomen är dålig tydlighet vilken uppstår när de anställda inte är på det klara med vad de förväntas att göra och då utformar de sina roller efter personliga
preferenser i stället för organisationernas mål, vilket kan leda till problem (Ibid).
4.4 Moskovici`s Sociala Representationsteori
Anledningen till valet av social representationsteori är för att den ger ett verktyg för att kunna beskriva professionellas upplevelser med föräldrar i frågan kring samarbete. Sociala representationer utgår från ett sociologiskt och
socialpsykologiskt perspektiv som härstammar från Serge Moscovici. Avhandling som publicerades femton år senare 1976 i en mer tillgänglig och reviderad utgåva (Moscovici, 2014).
Moscovici (2014) förklarar att den sociala representationen inte är vad som skiljer oss från varandra, utan tanken på en teori om att sociala representationer är att förklara vardagskunskap bland grupper och hur den påverkar hur individer handlar samt ser på sin omvärld vart de befinner sig. Moscovici (2000) förklarar hur människor bildar sina åsikter på olika sätt i sin miljö var de befinner sig och hur människa kan ge en omedveten orientering i det sociala sammanhanget. Genom detta perspektiv motiverar människan sitt behov av sammanhang och bekräftelse att kunna orientera sig och skapa ett samspel med andra i gruppen ett samspel genom att kommunicera. Ett sådant sammanhang av sociala
representation skapas alltså i grupper med varandra och människan har möjlighet att genom kommunikation svara och gensvar samt att uppnå den sociala
bekräftelsen. Utöver Moscovici förklarar även andra forskare sociala representationsteorins verklighet.
Rateau (2011) förklarar hur Social representationsteori möjliggör förståelse och förklaring till hur individer tänker ut och förvandlar kommunikation i denna sociala verklighet. Med social verklighet menas att det handlar om vilka vi är samt att vi använder vår handlande för att förklara och förstå världen runt om oss. Rateau (2011) menar att syftet med teorin är att hitta sammanhang och stabilitet samt att teori har olika utvecklingar som en stor samling av metoder och verktyg som är direkt relevanta på analys med ett brett spektrum av sociala frågor. Social representation kan definieras som ”system av åsikter för kultur”, en social
kategori eller en grupp med synpunkter på objekt i den sociala miljön (Ibid). Danermark (2004) förklarar social representation som ett verktyg till
representationer vilka kan ställas mot en verklighet, och att innehållet kan
bedömas med verklighet som en referens. Vidare förklarar han att föreställningar som styr i praktiken skulle i syfte ta reda på om de är överensstämmande med
verkligheten. Danermark (2004) menar om samverkan hamnar i den situationen att olika representationer kommer i konflikt med varandra då ska man granska deras kunskapsbas, samt vända sig till vetenskapen. Social representation uppstår och bli mer omfattande inom ett kollektiv, till exempel inom en yrkesgrupp eller verksamhet i situationen av ömsesidig förståelse och bekräftelse. (Danermark (2004) beskriver att samverkan är en arbetsform som är under sin utveckling och som blir allt mer vanligare som kunskapsbehovet är stort. Danermark har
utvecklat ett strukturellt perspektiv på samverkan där han betona tre olika typer av faktorer som kan starkt påverka samverkan: organisatoriska former, regelsystem och kunskapstraditioner, dessa tre former kan vara både främjande och hindrande faktorer.
Inom perspektiv på sociala representation förklaras att våra utbyte och vår kommunikation med andra samt vår verklighet i världen runt bildas under våra kontakter med varandra. Engagemangen och motivationen med olika sociala grupper vi själva förvärvar och överför kunskap, övertygelse och värderingar som leder till att vi gemensamt skapar uppfattning om saker och andra (Rateau, 2011) Olikheter behövs som inte ska ses som ett hinder. Det kan vara stimulerande och utvecklande för samverkan som till exempel korttidsvistelsens personalkompetens och erfarenhet gör att de kompletterar med varandra samt när det kommer ny information eller kunskap sprids det genom interaktion med varandra på ett indirekt sätt. (Danermark, 2003).
5 Metod
I denna del framförs vilka metodologiska perspektiv som har tillämpats och varför.
5.1 Kvalitativ metod
Arbetet är av kvalitativ metod med kvalitativa intervjuer genomförda
(fokusgruppintervju), vilka anses vara det bästa alternativet för att kunna besvara studiens frågeställningar och ta sig an dess problemformuleringar. Motiverade till valet av kvalitativ metod är förståelse. En öppen diskussion med informanterna kan bidra till insikter och förståelse kring ämnet. Uppsatsarbetet grundar sig på organisationsteori och social representationsteori. Den organisationsteoretiska utgångspunkten skulle kunna ses som mer övergripande medan den sociala representationsteorin fokuserar på de begränsade, socialpsykologiska fenomenen. Dessa två teorier kan därmed tänkas komplettera varandra på ett bra sätt då empirin dels kan analyseras ur ett organisatoriskt, dels ur ett socialpsykologiskt perspektiv.
Därför utgår jag från informanternas berättelse och tankar kring samarbetet. Samtidigt det är viktigt att informanterna får möjlighet att förklara och reflektera med varandra hur dem tänker och upplever samarbetet i relation med föräldrar till barn och deras funktionsnedsättningar samt vad detta betyder för de.
5.2 Kvalitativ intervju
Empiri ligger till grund för uppsatsarbetet som har inhämtats genom en metod som syftar till att komma nära människors egna föreställningar, förväntningar och uppfattningar. Frågeställningarna belyser en viktig del av oss människor, våra sociala handlingar och interaktioner med varandra. Frågeställningarna bygger på
organisationsteori och social representationsteori eftersom de handlar om samarbetet som kan vara organisatoriska, individuella och samhälleliga. Genom social representation med varandra samt individens handlande, bekräftelse inom gruppen kan vara relevanta för att förstå hur de kan ”styra” individer eller påverka deras tänkande och hur de förmedlas i praktiken. I den kvalitativa
forskningsstrategin lyfts ett induktivt synsätt fram på förhållandet mellan teori och forskning, där tyngdpunkten läggs på generering av teori (Bryman, 2014). Val av organisationsteori och social representation som teoretisk utgångspunkt, leder till nya utmaningar och målsättningar för studier att söka sig vidare till ny
information eller andra synvinklar (Kvale, 2009). Målet med kvalitativ metod är att skapa en förståelse och djup dyka in i de professionellas upplevelser av samarbetet med föräldrar till barn med funktionsnedsättningar. Metoden i sig har gett en möjlighet till att följa upp idéer, sondera svar och gå in på känslor.
5.2.1 Fokusgruppmetod
Fokusgruppmetod har använts för denna studie, vilken innebär att flera personer intervjuas samtidigt gällande ett visst tema eller en frågeställning som forskaren har valt ut. Frågorna koncentreras på ett avgränsat område och fokus ligger på samspelet mellan intervjugruppen som skapar ett gemensam
betydelsekonstruktion. Metoden i sig utnyttjar interaktioner i gruppdiskussion (Bryman, 2014) och ger möjlighet till att följa upp forskningsområdet . Detta är en specifik form av mänskliga interaktioner med varandra samt att samspel leder till kunskapsutveckling genom en dialog med varandra (Kvale, 1997). Syfte och val av fokusgruppintervjun är baserad på att undersöka informanternas tolkningar och uppfattningar om angivna teman relevanta för forskningsområdet, som är komplexa och svåra för en oerfaren att förstå sig på. På detta sätt kan gruppen reflektera och stödja varandra utifrån egna erfarenheter samt att jag som forskare få mer insamlad empiri (Wibeck, 2010).
I gruppen befinner sig fyra professionella från två olika korttidsvistelser inom Malmö stad. Två av de professionella är stödassistenter och två av de
professionella är stödpedagoger med olika arbetserfarenhet inom korttidsverksamhet.
Alla medverkande har en uppfattning och förförståelse om forskningsobjektet (Fangen, 2005, s. 49). Uppfattningar och förförståelse behöver inte vara negativa så länge de inte påverkar studien indirekt i högsta grad för att man har en slags förförståelse för något. Tidigare förutfattade meningar behöver inte tas bort och kan vara öppen för andras tankar och inte förskjuta nya perspektivet i fråga. Genom att stå i relation till öppenhet får man tillgång till referens om personernas subjektiva verklighet (Fangen, 2005, s. 53).
Fokusgruppsintervju transkriberades så snart som möjligt efter intervjutillfället och därefter skrevs ut ordagrann dock med språkliga korrektioner.
5.2.3 Genomförandet av intervjun
Intervjuerna utgick från en färdig, halv-strukturerad fokusgruppintervju samt av några ord som uppvärmning innan intervjufrågorna startade. Anledning till detta är att gruppen ska slappna av, ha en tid att lära känna varandra innan vi startar med frågor till det angivna temat samt att starta en indirekt process av omedvetna förberedelser. Rennstam & Wästerfors (2015) förklarar kring narrativ analys den
