Hälsa och samhälle
HUR PÅVERKAS
RÖKANDE PATIENTER AV
ETT RÖKFRITT
SJUKHUS?
En empirisk kvalitativ intervjustudie
LINNEA GUSTAFSSON
FRIDA LÖFGREN
Examensarbete Malmö högskola
Kurs OV1052 Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö
HUR PÅVERKAS
RÖKANDE PATIENTER AV
ETT RÖKFRITT
SJUKHUS?
En empirisk kvalitativ intervjustudie
Linnea Gustafsson
Frida Löfgren
Gustafsson, L & Löfgren, F. Hur påverkas rökande patienter av ett rökfritt
sjukhus? – En empirisk kvalitativ intervjustudie. Examinationsarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2005.
Syftet: Syftet med denna studie var att undersöka hur rökande patienter påverkas av att ligga inne på ett rökfritt sjukhus samt belysa sjuksköterskans roll i denna situation. Metod: Studien har en kvalitativ grund, med inspiration av
fenomenografi. Datainsamlingen gjordes med hjälp av sex intervjuer.
Urval: Inklussionskriterier för deltagande i studien var bland annat att patienterna skulle ha varit inneliggande minst två dagar på en ortopedisk avdelning samt ha svårigheter att förflytta sig. Resultatet: Resultatet presenteras i form av fyra huvudteman; upplevelsen av ett rökfritt sjukhus, rökningens betydelse under sjukhusvistelsen, hanterbarhet och sjuksköterskan stödjande roll. Resultatet visade bland annat att förmågan att ta till sig information kan vara en faktor som
påverkas av att inte få röka när man vill. Även stressfyllda situationer är något som kan påverkas. Med denna kunskap som studien frambringat kommer
sjuksköterskan att kunna erbjuda och ge bättre omvårdnad till denna patientgrupp. Nyckelord: hanterbarhet, omvårdnad, rökande patient, rökfritt sjukhus,
HOW DO SMOKING
PATIENTS GET INFLUED
OF A SMOKEFREE
HOSPITAL
ENVIRONMENT?
An empirical conducted interview study, based on
qualitative methods
Linnea Gustafsson
Frida Löfgren
Gustafsson, L & Löfgren, F. How do smoking patients get influed of a smokefree hospital environment? An empirical conducted interview study, based on
qualitative methods. Degree project, 10 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2005. Purpose: The purpose of the study was to acquire experiences from smokers regarding the smokefree hospital environment and to light up the nurses caring role. Method: The study was based on qualitative methods, with elements of phenomenography. Sample: Data was collected through six interviews. The patients should have been in an orthopaedic clinic for at least two days and have had troubles to move to be included in the study. Result: The findings identified four head- themes; the experiences of a smoke free hospital, the meaning of smoking during time at a smoke free hospital, cooping and the supporting role of the nurse. One finding in this study is that patients who can´t smoke whenever they want can have trouble understanding given information. Even stress related situations can influed. With this knowledge the nurse will be able to offer and give a better nursing to this group of patients.
Keywords: cooping, nursing, smoke free hospital, smoking patients, the role of the nurse
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 6
BAKGRUND 6
Ett hälsofrämjande sjukhus 6 Rökningens förekomst och skadeverkningar 7
Lagstiftning 7
Tobaksberoende 7
Fagerströms beroendeskala 8 Vikten av att fråga om rökning 8 Tidigare forskning 8 SYFTE 9 Frågeställningar 9 METOD 9 Litteraturgenomgång 10 Urval 10 Datainsamling 10 Etiska aspekter 11 Bearbetning och Analys 11
RESULTAT 12
I. Upplevelsen av ett rökfritt sjukhus 13 I: 1 Funderingar kring rökförbudet 13 I: 2 Rökrutornas funktion 13
II. Rökningens betydelse under sjukhusvistelsen 14 II: 1 Psykologiskt beroende 14 II: 2 Relationen mellan röksug och smärta 15 II: 3 Följder av att inte få röka när man vill 15 II: 4 Reflektion av att röka mindre 16
III. Hanterbarhet 17
III: 1 Stressfyllda situationer 17 III: 2 Förmågan att ta till sig information 17
IV. Sjuksköterskans stödjande roll 18 IV: 1 Hur sjuksköterskan gav stöd 18 IV: 2 Rökavvänjning 19 IV: 3 Hur sjuksköterskan bör stödja 19 Sammanfattning av resultat 20 DISKUSSION 21 Författarnas förförståelse 21 Metoddiskussion 21 Litteraturgenomgång 21 Urval 21 Datainsamling 22 Bearbetning och Analys 23 Resultatdiskussion 23 I. Upplevelsen av ett rökfritt sjukhus 23 II. Rökningens betydelse under sjukhusvistelsen 24 III. Hanterbarhet 24 IV. Sjuksköterskans stödjande roll 25
Ett rökfritt sjukhus för patienten 25
FRAMTIDA VÄRDE 26 REFERENSLISTA 27 BILAGOR 28
INLEDNING
Idag blir fler och fler sjukhus rökfria. Universitetssjukhuset MAS är ett av dessa som har varit rökfritt sedan 1 jan 2003. Beslutet togs på grund av att de anställda inte ska utsättas för passiv rökning. Patienten får anpassa sig till beslutet och endast röka på anvisade platser. Men vad händer med de patienter som har svårt att förflytta sig? Hur påverkas rökande patienter av att inte få röka? Har rökande patienter svårare att ta till sig information? I så fall, leder detta till att
sjuksköterskan ger sämre omvårdnad till dessa patienter?
Det är väl känt att innan ett rökstopp ska man försöka undvika negativa
situationer. Rökstoppet ska vara väl planerat och motivation en av grundpelarna för att lyckas. Att hamna på sjukhus kan vara en situation fylld med stress och är därför kanske det sämsta tillfälle att sluta röka. Många studier belyser hur de anställda påverkas av ett rökfritt sjukhus, men få tar upp den rökande patientens situation. Vi tycker att man borde ha undersökt hur den rökande patienten påverkas, innan man fattade ett sådant beslut.
Som sjuksköterskestuderade anser vi därför att det är angeläget att fråga hur patienten upplever detta. För att få svar på dessa frågor valde vi att göra en empirisk kvalitativ intervjustudie.
BAKGRUND
För att förstå problematiken kring ämnesvalet har författarna valt att guida läsaren genom det rökfria sjukhuset och vikten av tobaksprevention. Förekomsten av rökning, dess skadeverkningar kartläggs och tobaksberoendet beskrivs. Allt detta för att underlätta för läsaren, att förstå en rökares problematik och vad hon/han ställs inför vid inläggning på ett rökfritt sjukhus.
Författarna beskriver också vad som är utforskat inom området, vilka studier som är gjorda. För att mäta deltagarnas tobaksberoende har Fagerströms beroendeskala använts (bilaga 1). Detta instrument beskrivs som en egen rubrik på sidan 8.
Ett hälsofrämjande sjukhus
Region Skåne och distriktsnämnden tog 2001 beslut om en tobakspolicy. I uppdragsbeskrivningen nämndes också att universitetssjukhuset MAS skulle utvecklas till ett hälsofrämjande sjukhus. Detta resulterade i att sjukhuset anslöt sig till WHO: s nätverk för hälsofrämjande sjukhus, vilket innebär att sjukhuset arbetar aktivt med att förebygga ohälsa och främja människors hälsa. Ett krav för medlemskap i nätverket är att sjukhuset ska arbeta med minst tre projekt, vars avsikt är att skapa hälsovinst för patienter, medarbetare samt för hela
befolkningen. Ett av de anmälda projekten var att sjukhuset skulle bli rökfritt. Detta för att medarbetarna inte skulle utsättas för passiv rökning (Löwdahl, 2003). Den 1 januari 2003 blev universitetssjukhuset i Malmö rökfritt. Detta innebär att
För rökande patienter innebär det att rökning endast får ske på anvisade platser och att nikotinersättningspreparat erbjuds (Universitetssjukhuset MAS, 2002).
Rökningens förekomst och skadeverkningar
Enligt statistiska centralbyrån (2002) röker ca 17% av männen i åldern 16-84 och bland kvinnor i samma ålder röker drygt 19%. Varje år dör cirka 10 000 svenskar på grund av rökning. Rökaren har en ökad risk för att drabbas av bland annat lungcancer, hjärt-kärlsjukdomar, astma och kol (Post & Gilljam, 2003).
Den som röker en cigarrett andas själv in högst en fjärdedel av röken. Resten går ut i omgivningen. Den passiva rökaren drabbas då både av nikotinet och de övriga kemikalier som en brinnande cigarett producerar (Pellmer & Wramner, 1997). Risken för lungcancer ökar enligt ett flertal rapporter med ca 20- 30 % för den passivt rökande som lever tillsammans med en rökare (Post & Gilljam, 2003). När det gäller att värdera sambandet mellan passiv rökning och hjärt- kärlsjukdomar har detta varit svårare. Man vet dock att det räcker med 30 minuters passiv rökning för att blodströmmen i hjärtat hos en frisk, icke rökare ska påverkas negativt (Stanton mfl, 2001).
Lagstiftning
Tobakslagen (SFS 1993:581) trädde i kraft den 1 juli 1993. Våren 1994 beslöt riksdagen att skärpa lagen på vissa punkter och den ändrade lagen trädde kraft den 1 juli 1994.
Rökning är inte tillåten inom barnomsorg och skola till och med gymnasium, hälso- och sjukvårdslokaler, gemensamhetslokaler till exempel ålderdomshem och inte heller inom inrikes lokaltrafik, inklusive vänthallar. Rökförbudet gäller också lokaler dit allmänheten har tillträde, såsom idrottsanläggningar, möteslokaler och butiker (SFS 1993:581).
Arbetsgivaren ansvarar för att en arbetstagare inte mot sin vilja utsätts för tobaksrök i sin arbetslokal, eller i liknade utrymme där arbetstagaren är verksam (a a).
Tobaksberoende
Ett paket cigaretter är inte bara laddat med nikotin utan med trygghet, kärlek, avslappning, oberoende och frihet på samma gång. En del personer styrs mer av vanan att röka medan andra har svårt att klara sig utan det psykologiska och sociala stödet som cigaretter ger. Abstinensbesvären brukar blomma ut 1-2 dygn efter tobaksstoppet eller vid plötslig minskning av nikotintillförsel (Post & Gilljam, 2003).
Enligt Pellmer och Wramner (1997) finns det olika tobaksberoende, det
fysiologiska beroendet och det emotionella beroendet. Det fysiologiska beroendet visar sig som abstinensbesvär, där huvudvärk, yrsel, trötthet, svettningar,
darrningar och koncentrationssvårigheter är vanliga symtom.
Det emotionella beroendet visar sig mer som oro, rastlöshet och irritabilitet. Kasten mellan skratt och gråt, ilska och sorg kan vara häftiga och svåra att hantera (Pellmer &Wramner, 1997).
Många kan sluta röka för en kortare tid, men i kristillfällen uppkommer ofta intensiva känslor, vilket kan leda till att längtan efter nikotin blir för stark. Efter en tids tobaksabstinens finns det många som vittnar om hur tidigare problem som oro, ångest, labilitet, ensamkänslor samt tvångstankar blir mer påtagliga. Det är därför viktigt att man under de första veckorna utan rökning undviker negativa känslor (a a).
Fagerströms beroendeskala
Enligt Post och Gilljam (2003) syftar Fagerströms beroendeskala (bilaga 1) till att bedöma hur starkt nikotinberoende en person har. Skalan visar det fysiska samt det psykologiska beroendet. Ofta ökar det fysiska beroendet i takt med högre konsumtion. De som ligger högst på skalan är de som vaknar på natten för att röka. Det psykologiska beroendet utmärks i hur stora doser av nikotin man
använder. Små doser av nikotin är uppiggande, medan stora doser är lugnande och ger en avslappnande effekt. De sistnämnda används ofta för att hantera situationer och känslor av både positiv och negativ karaktär (a a).
Vikten av att fråga om rökning
En av sjuksköterskans uppgifter är att förebygga ohälsa. Att behandla rökning är svårt och kräver både tid och kunskap. Det allra viktigaste är att vårdgivaren tar upp frågan om rökning och att den ägnas uppmärksamhet. Det är viktigt att
utnyttja varje tillfälle att stärka motivationen då den tillslut leder till handling. Vid ett möte vet man inte var personen befinner sig på motivationskurvan, men kanske ett påpekande gör att personen gör slag i saken (Post & Gilljam, 2003).
I en amerikansk studie uppmättes en betydligt högre patienttillfredsställelse om vårdgivaren hade fört rökning på tal och givit råd. Somliga rökare kände sig dock lättade om rökning inte fördes på tal och tog det som intäkt för att rökning inte är viktigt. Motståndet verkar alltså inte ligga hos rökarna eftersom de tycks
värdesätta båda diskussion och rådgivning om tobaksbruk (Barzilai mfl, 2001).
Tidigare forskning
Några studier är gjorda på hur anställda påverkas av ett rökfritt sjukhus, men få på hur patienter upplever detta. Goldstein mfl (1992) skriver att majoriteten av rökfria sjukhus har implementeringsproblem. Trots rökförbudet fortsatte knappt hälften av patienterna att röka under sjukhusvistelsen. Majoriteten av patienterna fick aldrig information om rökavvänjning och ingen av sjukhusen som
undersöktes kunde erbjuda specialiserad rökavvänjning till patienterna. Både anställda och patienter höll med om att ett rökfritt sjukhus gynnar de anställda mer än patienterna.
Passannante mfl (1991) menar att det krävs noggrann planering och kontroll för en lyckad implementering av ett rökfritt sjukhus. Det är också viktigt att vara medveten om vilka svårigheter det innebär att införa ett rökfritt sjukhus. De skriver vidare att det är lättare att förändra anställdas rökvanor, men tyvärr är det svårare att ändra på patienternas rökvanor. Vad detta beror på låter dock forskarna vara osagt (a a).
SYFTE
Studien syftar till att beskriva hur rökande patienter, som har svårt att förflytta sig, upplever och påverkas av ett rökfritt sjukhus. Studien syftar också till att ta reda på vilken roll sjuksköterskan har i omvårdnaden kring dessa patienter.
Frågeställningar
• Hur upplever rökande patienter, som har svårt att förflytta sig, att förmågan att ta till sig information påverkas av ett rökfritt sjukhus? • Hur uppfattar rökande patienter, som har svårt att förflytta sig, en rökfri
sjukhusmiljö?
• Vilken är sjuksköterskans roll i omvårdnaden kring rökande patienter, som har svårt att förflytta sig på ett rökfritt sjukhus?
METOD
Föreliggande studie har en kvalitativ grund med inspiration av fenomenografi. (Marton & Booth, 2000) Kvalitativa undersökningar karakteriseras av att man försöker nå förståelse för livsvärlden hos en individ eller hos en grupp individer. Med detta menas att man försöker ta reda på hur de ser på sig själva, på
omgivningen runt dem och hur de upplever sin situation (Hartman, 1998; Kvale, 1997).
Grundtanken i fenomenografin är att försöka beskriva olika fenomen i världen såsom andra betraktar dem. Fenomenografi är varken en metod eller teori, utan en ansats för att identifiera, formulera och hantera vissa typer av forskningsfrågor (Marton & Booth, 2000). Fenomenografer är empiriskt inriktade. De studerar andras erfarenheter medan fenomenologi är en filosofisk metod där forskaren utforskar sin egen erfarenhet. Fenomenografin och fenomenologin delar forskningsobjekt, men på olika sätt. Båda strävar dock efter att avslöja det mänskliga erfarandet och medvetandets natur. I ett fenomenografiskt
forskningsarbete finns forskaren, som försöker lära sig om ett visst fenomen, det vill säga hur andra erfar fenomenet i fråga i en forskningssituation, som forskaren själv format (a a).
Den lämpligaste datainsamlingsmetoden inom kvalitativ forskning med
fenomenografisk ansats är intervju (a a). Syftet med intervjuer är att beskriva och förstå de centrala teman som den intervjuade upplever och förhåller sig till. Intervjuer ger en hög svarsgrad och ett rikt material. En intervjuguide skrevs i syfte att beröra vissa frågeområden (bilaga 2). Guiden gör att frågorna till en viss del är strukturerade, så kallad semistrukturerade enligt Polit mfl (2001).
instrument har en hög standardisering, vilket innebär att exakt samma frågor, i samma ordning, ställs till samtliga deltagare (Hartman, 2000).
Litteraturgenomgång
För att få en uppfattning om forskningsområdets bredd söktes vetenskapliga artiklar på databaserna; Pubmed, Elsevier samt Elin. De sökord som användes var attitudes, patients, smoke free hospitals, smoking bans, inpatients. Dessa sökord har kombinerats på olika sätt. De artiklar som inte gick att finna i fulltext hittades sedan via Googles databas där man sökte direkt på aktuell artikel.
Författarna valde att fördjupa sig i hur rökning, passiv rökning och abstinens påverkar människan samt i de lagar som styr tobaksfältet. Information om detta fann vi i facklitteratur, artiklar och i Sveriges Rikes lagbok.
I ett tidigt skede av studien kontaktades Elisabeth Löwdahl, som är projektledare för ”Umas - ett rökfritt sjukhus”. Där tillhandahölls broschyrer om det rökfria sjukhuset.
Urval
Efter att författarna planerat studiens storlek och den tid som fanns till förfogande bestämdes att sex patienter skulle intervjuas. De urvalskriterier som gällde för att kunna delta i studien visas nedan:
• Patienten ska ha rökt i minst 1 år och röker ca 15 cigaretter/dag när de inte är inlagda på sjukhus.
• Patienten ska vara över 18 år
• Patienten ska vara inlagd på en ortopedisk vårdavdelning i minst 2 dygn • Patienten ska ha svårigheter att ta sig till rökrutorna utomhus
• Både män och kvinnor inkluderas
De deltagare som intervjuades hade alla svårt att förflytta sig. Den som hade det lättast att förflytta sig gick med hjälp av kryckor, medan den som hade svårast var rullstolsbunden och var beroende av hjälp vid förflyttning.
Datainsamling
Tillstånd om att författarna fick komma och lämna information om studien till patienterna inhämtades av ansvarig sjuksköterska utifrån de urvalskriterier som angivits ovan. Efter ett godkännande lämnade författarna information om undersökningen både skriftligt och muntligt till patienterna genom besök på avdelningen. Intervjun skedde vid ett senare tillfälle, då patienterna hunnit tänka igenom om de ville ingå i studien. Då inhämtades också det samtycke som patienterna skrivit under (bilaga 3).
Då författarna hade träffat deltagaren tidigare kändes det avslappnat vid själva intervjutillfället. För att uppnå en trygg och avspänd stämning småpratade intervjuaren med deltagaren innan själva intervjun. Det är viktigt att intervjuaren skapar en trygg atmosfär under intervjun så att deltagaren lättare kan tala fritt om sina känslor och upplevelser. För att skapa den här atmosfären är de första minuterna i intervjun avgörande. På kort tid ska deltagaren få förtroende för intervjuaren (Kvale, 1997).
Författarna valde att intervjua var för sig. För att vara så samspelta som möjligt och för att beröra samma områden i intervjuerna skrevs en intervjuguide. Detta rekommenderar Dahlberg (1997) som ett stöd för intervjuare. Såsom Kvale (1997) rekommenderar testades bandspelaren inför varje intervju och en kortfattad
förklaring angående hur den fungerar berättades för informanten. Författarna berättade också kortfattat om studiens syfte inför varje intervju.
Efter de två första intervjuerna valde författarna att ta bort frågan om vad välbefinnande är. Ordet välbefinnande upplevdes som något ouppnåeligt, vilket inte var meningen. Författarna valde därför att ta bort ordet helt från
intervjuguiden.
Etiska aspekter
Tillstånd gällande studien godkändes 041102 av Malmö högskolas lokala etikprövningsråd. Detta betyder att vi kommer att ta hänsyn till Helsinki deklarationens (1964) etiska principer.
Deltagarna kunde när som helst utan någon förklaring avbryta sin medverkan i studien. Patienterna förhöll sig anonymt i undersökningen då varken uppgifter om efternamn eller födelsedatum samlades in under intervjun. De inspelade banden kommer att förstöras efter att studien är klar.
Bearbetning och Analys
Intervjuerna spelades in på ljudband för att sedan transkriberas, vilket innebär att de inspelade banden överförs till text (Dahlberg, 1997).
För att forskningsmaterialet skulle kunna beskrivas, förstås och användas på ett adekvat sätt behövdes det bearbetas. Bearbetningen innebar att data analyserades och strukturerades för att sedan mynna ut i en resultatbeskrivning (Dahlberg, 1997).
Materialet bearbetades i tre faser, som kan beskrivas som helhet – delar – helhet. Den första fasen kallas för den bekantgörandefasen, vilket innebär att forskarna läser texten upprepade gånger (Dahlberg, 1997). Denna fas arbetades igenom enskilt av varje författare utan diskussion sinsemellan. Detta för att inte färga varandra utan låta ens egna tankar flöda fritt och inte bli påverkad. När författarna med enkelhet kunde beskriva exempelvis de olika intervjuerna var det dags att gå vidare till nästa fas som Dahlberg (1997) rekommenderar.
Denna fas kallas för den analyserade fasen. När datamängden framstår som en helhet förändras präglingen på läsningen. Nu börjar istället de olika delarna att framträda och uppmärksamhet riktar sig mer till de olika likheterna och
olikheterna i materialet. Genom att arbeta med dessa likheter och olikheter uppstår det ett mönster. Avsikten under analysen är att förstå data och den mening varje person försöker belysa. Därför läggs vikt på till exempel uttryck för tveksamheter, pauser och hummande som kan ge en ledtråd till innebörden (Dahlberg, 1997). Efter att ha läst materialet ett flertal gånger tydliggjordes likheter och olikheter. Ett mönster sågs och likheter och olikheter bearbetades tillsammans och de olika intervjuerna smältes samman. Frågor ställdes sedan till materialet för att bekräfta
att vi fått svar på studiens syfte och frågeställningar. Därefter gjordes en mindmap för att tydliggöra teman.
Det var under den sista fasen som underteman bildades som sedan
sammanställdes till fyra huvudteman. Detta för att det sammanställda materialet ska bli så hanterbart och presenterbart som möjligt (a a).
RESULTAT
Under analysens gång utkristalliserades flera underteman. Dessa teman bildade sedan fyra huvudteman som en grund för resultatet (tabell 1).
Tabell 1 Schematisk tabell över resultatets underteman och huvudteman
HUVUDTEMAN
UNDERTEMAN
I. Upplevelsen av ett rökfritt sjukhus
I: 1 Funderingar kring rökförbudet I: 2 Rökrutornas funktion
II. Rökningens betydelse under sjukhusvistelsen
II: 1 Psykologiskt beroende
II: 2 Relationen mellan röksug och smärta II: 3 Följder av att inte få röka när man vill II: 4 Reflektion av att röka mindre
III. Hanterbarhet III: 1 Stressfyllda situationer III: 2 Förmågan att ta till sig information
IV. Sjuksköterskans stödjande roll
IV: 1 Hur sjuksköterskan gav stöd IV: 2 Rökavvänjning IV: 3 Hur sjuksköterskan bör stödja Källa : Enligt författarna
Alla deltagare utom en hade ett högt beroende enligt Fagerströms beroendeskala (bilaga 4). Bilaga 4 visar resultatet av Fagerströms beroende skala där varje deltagares svar presenteras enskilt. Skalan användes parallellt under analysens gång för att för att finna likheter respektive olikheter i svar beroende på om deltagaren hade ett högt eller lågt rökberoende. Resultatet är presenterat i löpande text med citat ur intervjuerna som styrker de olika temana.
I. Upplevelsen av ett rökfritt sjukhus
Vid analysen framkom två underteman som berörde och engagerade deltagarna mycket.
• I: 1 Funderingar kring rökförbudet • I: 2 Rökrutornas funktion
Majoriteten av deltagarna hade liknade åsikter om det rökfria sjukhuset, där ambivalens var en gemensam känsla. Samtliga deltagare hade svårigheter att ta sig till rökrutorna, vilket några reflekterar över.
I: 1 Funderingar kring rökförbudet
Under analysen framkom att flera av deltagarna tyckte att rökförbudet på
sjukhuset var bra, samtidigt som de upplevde att det var problematiskt att inte få röka när de ville. De respekterade dock förbudet och förstod orsaken till
uppkomsten av förbudet. Det fanns ingen skillnad i åsikter om ett rökfritt sjukhus beroende på om deltagaren hade ett högt eller lågt rökberoende enligt Fagerströms skala (bilaga 1).
”Jag tycker det är bra. Samtidigt som det är jobbigt eftersom jag är rökare” ( deltagare 4)
”Det är klart att det är bra att det är slut på rökning, men alla oss andra då?” (deltagare 2)
” Jag tycker det är bra men /…/ så länge dem inte skickar oss till rökbåsen /…/ (deltagare 6)
En av deltagarna tyckte dock att det inte fanns något positivt med förbudet då man inte hamnar på sjukhus frivilligt. Hon hade svårt att förstå hur sjukhuset kunnat ta ett sådant beslut när patienterna blir lidande.
”/…/ det är förjävligt. Människor som åker in på sjukhus gör det inte av fri vilja. Här är man ju för att man hamnar här. Sen dessutom att inte kunna få röka, det är två bakslag på samma gång.” (deltagare 3)
” De vill ju antagligen en god sak, men det är andra som blir lidande. Jag tycker inte att man kan förbjuda rökning utomhus även om det är ett sjukhus.”
(deltagare 3)
I: 2 Rökrutornas funktion
Den närmaste rökrutan för patienter på ortopediska kliniken ligger på innergården. Denna rökruta är svår att ta sig till om man har svårt att förflytta sig, vilket leder till att rökning sker vid huvudentrén. Vid analysen framkom även att flera av deltagarna inte visste var närmaste rökruta fanns.
” Nä jag går inte runt om. Jag går ner till entrén och sätter mig.” (deltagare 1) ”Jag vet faktiskt inte hur man kommer dit./…/ men jag står nedanför och röker.”(deltagare 6)
”/…/ det var en hög tröskel så jag hade inte klarat det själv.” ( deltagare 2) ”Alla står utanför porten och inte ute på gården. Synd om de som går ut och in.” (deltagare 5)
”Jag har inte hört att det finns några rökrutor.” (deltagare 3)
En av deltagarna upplevde detta som ett stort problem då hon ”tvingades” att göra fel, vilket hon egentligen inte ville. Hon tyckte det var obekvämt att röka utanför entrén då hon upplevde att folk tittade snett på henne.
” Jag har bara stannat utanför entrén för det finns ingen möjlighet för mig att komma ut till rökrutan eftersom jag är rullstolsbunden. Sen känner man sig som en stor bov när man sitter där nere. Antirökarna tittar!” (deltagare 4)
II. Rökningens betydelse under sjukhusvistelsen
Under analysen kom flera viktiga teman fram gällande vad rökning betyder och hur man påverkas av att inte få röka när man vill. Trygghet och lugn var några viktiga begrepp som nämndes när deltagarna skulle beskriva vad rökning betyder för dem. Det framkom också att smärta och röksug är beroende av varandra likt en balansvåg (figur 1, s 14). Flera av deltagarna rökte mindre under sjukhusvistelsen och uppfattade detta som något positivt. Majoriteten av deltagarna påverkades negativt av att inte få röka när de ville.
De underteman som författarna fann under analysens genomgång var följande: • II: 1 Psykologiskt beroende
• II: 2 Relationen mellan röksug och smärta • II: 3 Följder av att inte få röka när man vill • II: 4 Reflektion av att röka mindre
II: 1 Psykologiskt beroende
Då båda författarna är icke-rökare valde de att försöka förstå vad rökning betyder för deltagarna i vardagen. Detta för att sedan kunna förstå hur det påverkar dem under sjukhusvistelsen. Enligt deltagarna var rökning något som både var förenat med trygghet och lugn. Majoriteten av deltagarna beskrev även att det sociala beroendet styrde mer än det fysiologiska beroendet gjorde. Även vana var något som nämndes. Dessa fyra begrepp; trygghet, lugn, socialt beroende och vana, utkristalliserades tydligt under analysens gång.
”Det är ett lugn på ett visst sätt. Har man inte cigaretter klättrar man på väggarna.”(deltagare 1)
”/…/ det är ju lugnande på något sätt att röka. Det är mer en lugnande effekt och det är en social grej.”(deltagare 6 )
”/…/ det är en trygghet/…/”(deltagare 6)
”Vana, man vänjer sig. När man inte röker känns det som att något saknas.” (delatagre 5)
”/.../för mig är det inte nikotinet, utan själva grejen att hålla något i handen och blåsa. Det är mer den här vane grejen.” (deltagare 5)
En av deltagarna uttryckte även att rökning hade extra stor betydelse i en känslig situation som till exempel att vara inlagd på sjukhus.
”Det är mycket speciellt i de här sammanhangen. Man behöver det för att lugna ner sig.” (deltagare 3)
II: 2 Relationen mellan röksug och smärta
Under analysen framkom att smärta var något som styrde röksuget. Dessa två begrepp är beroende av varandra. Vid mycket smärta minskade röksuget och i många fall helt. När smärtan minskade kom röksuget åter, se figur 1.
Källa: Författarna
Flera av deltagarna uttryckte tydligt att de två begreppen hörde ihop och beskrev också hur de förhöll sig till varandra.
”När det gör ont /…/ så tänker man inte på det. Det klart när man mådde bättre så tänkte jag nu ska jag ut och röka.” (deltagare 5 )
”/…/ dagen efter operation var jag kanske inte så jättesugen, för då mådde jag dåligt. Då tänkte jag inte på det. Andra dagen efter operation var jag tvungen att röka.” (deltagare 3)
”/…/ då hade jag så ont att jag inte tänkte på att jag var röksugen./…/ röksuget kom åter när jag blev friskare – åh gud vad gott med en cigarett.”(deltagare 6) ”Jag har inte mått psykiskt dåligt av det /…/ jag har ju varit ganska fri/.../om jag varit sängliggande och någorlunda frisk hade jag nog blivit grinig och känt att jag måste röka, jag måste röka!” (deltagare 4)
II: 3 Följder av att inte få röka när man vill
Flera känslor tydliggjordes när deltagarna fick berätta hur de mådde av att inte få röka när de ville. Majoriteten av deltagarna uttryckte detta som något negativt. Några av deltagarna lade också tyngd vid att röksuget ökade vid tanken på att man inte kunde röka när man ville.
” Kroppen laddar upp. Man blir inte hypernervös, men det är en början. /…/ Det där tvånget när man inte får, då kommer det.” (deltagare 2)
Balansvåg mellan smärta och röksug
Figur 1: Relationen mellan smärta och röksug enligt
författarna. Ökar smärta, minskar röksuget. Minskar smärtan, ökar röksuget.
RÖKSUG
” Då mår jag inte riktigt bra, det gör jag inte. Då mår jag dåligt. Jag börjar klättra på väggarna. Jag börjar leta efter mina egna fickor.”(deltagare 1) ”Vet jag att jag inte får röka, blir jag mer röksugen.” ( deltagare 5) ”Jag blir irriterad och lite små sur.” (deltagare 6)
En av deltagarna påverkades inte av att inte få röka hur hon ville. Detta berodde på att hon var mobil under hela sjukhusvistelsen. Hon spekulerade dock om hon varit sängliggande och hur detta hade påverkat henne.
”Jag har inte mått psykiskt dåligt av det /…/ jag har ju varit ganska fri/.../om jag varit sängliggande och någorlunda frisk hade jag nog blivit grinig och känt att jag måste röka, jag måste röka!” (deltagare 4)
Deltagarna som hade lite smärta men som var tvungna att vara sängliggande mådde sämre än de deltagare som hade lite smärta och var mobila. En av
deltagarna beskrev detta på ett bra och tydligt sätt. Det är dock viktigt att tillägga att deltagaren var mobil vid intervjutillfället och tänkte tillbaks hur det hade varit tidigare när han hade lite smärta men inte fick röra sig på grund av operation. ” Jag blev lite sur och lättirriterad, om jag hade fått röka hade det varit lättare. Nu när jag inte fick blev jag sur och ville inte snacka med någon och jag drog mig undan. Man vill inte se dem ens.” (deltagare 1)
II: 4 Reflektion av att röka mindre
Deltagarna med ett högt beroende enligt Fagerström visade sig röka mindre under sjukhusvistelsen. Deltagaren med lågt beroende rökte dock lika mycket som vanligt och reflekterade därför inte över det.
”Men som idag har jag rökt två cigaretter. I normala fall hade jag rökt tio cigaretter /…/ ” (deltagare1)
”Jag har inte rökt sedan igår kväll och det går bra /…/” (deltagare 2)
Deltagare 5 hade enligt Fagerström ett lågt rökberoende och tyckte inte det var någon skillnad i cigarettkonsumtionen på sjukhuset.
”Nej, jag röker egentligen inte mindre här.” (deltagare 5)
En av deltagarna reflekterade över att röka mindre och tyckte att det var positivt. Deltagaren uttryckte inte en vilja att sluta röka, men har ambitionen att försöka hålla nedtrappningen även hemma.
” En ask har hållit i tre dagar jämfört med en dag i vanliga fall. Det har varit väldigt positivt. Jag ska försöka hålla det när jag kommer hem.” (deltagare 4) ”Det som är positivt är att man inte har rökt så mycket.” ( deltagare 4)
III. Hanterbarhet
Hanterbarhet utvecklades ur två underteman; • III: 1 Stressfyllda situationer
• III: 2 Förmågan att ta till sig information
En av sjuksköterskans uppgifter är att skapa goda förutsättningar för att patienten ska vara så lugn som möjligt inför till exempel en undersökning. Information och tidigare erfarenheter är kända faktorer som har betydelse för hur patienten
hanterar stressfyllda situationer (Almås, 2002). Författarna till studien valde därför att ta reda på om att inte få röka när man vill är ännu en faktor som kan påverka patienten i en stressfylld situation.
En annan viktig uppgift som sjuksköterskan har är att förmedla information till patienter. Även här är det känt att flera faktorer spelar in i förmågan att ta till sig information (a a). Då sjukhuset blivit rökfritt ställer sig författarna frågande till om att inte få röka när man vill, är en faktor som påverkar förmågan att ta till sig information.
III: 1 Stressfyllda situationer
Att hantera stressfyllda situationer kan vara svårt för patienter. En av deltagarna tyckte att hon blev mer stressad inför en undersökning då hon inte fick röka när hon ville. Flertalet deltagare upplevde dock inte att de blev mer stressade och tyckte därför inte att det påverkade nämnvärt.
”Man blir mycket mer uppstressad. Det lugnar ju ner en med en cigarett.” (deltagare 3)
”Det spelar ingen roll, det tror jag inte.” (deltagare 5)
”Vid stressituationer har man ju aldrig kunnat ta ett bloss, utan man har varit tvungen att behärska sig.” (deltagare 4)
När frågan ställdes om hur förmågan att hantera stressfyllda situationer påverkas svarade vissa deltagare med att beskriva hur de rent praktiskt hanterar sådana situationer.
” /…/ då tar jag en cigarett och man blir lugn. ” (deltagare 2)
”Efter en undersökning vill jag ha en cigarett.” (deltagare 6)
III: 2 Förmågan att ta till sig information
Under analysen uppkom flera olika uppfattningar om hur förmågan att ta till sig information påverkades av att inte få röka när man vill. Några av deltagarna upplevde att de blev negativt påverkade och hade därför svårare att ta till sig information som sjuksköterskan gav dem.
”Jag blev lite sur och lättirriterad. Om jag hade kunnat röka hade det varit lättare. Nu när jag inte fick, blev jag sur och ville inte snacka med någon och drog mig undan. Man vill inte se dem ens.” (deltagare 1)
”Bara precis den stunden. /…/ precis som det gått ut genom andra örat.”
(deltagare 2)
Andra uppfattade att deras förmåga att ta till sig information inte påverkades nämnvärt.
”Man har vant sig vid det, så det påverkar inte” (deltagare 4)
”Nej, inte särskilt mycket faktiskt.” (deltagare 6)
Deltagare fem med lågt rökberoende enligt Fagerström tyckte inte att förmågan påverkades. Hon upplevde att hon rökte när hon ville och såg inte det rökfria sjukhuset som något som försvårade hennes rökning.
”Men jag röker när jag vill.” (deltagare 5)
IV. Sjuksköterskans stödjande roll
Under bearbetning framkom tre underteman vilka resulterade i temat, sjuksköterskans stödjande roll. Dessa underteman är;
• IV: 1 Hur sjuksköterskan gav stöd • IV: 2 Rökavvänjning
• IV: 3 Hur sjuksköterskan bör stödja
Det är viktigt att vårdgivaren tar upp frågan om rökning och ägnar det
uppmärksamhet. Stödet kan sedan ges på olika nivåer men det är frågan som är dörren till vidare samtal (Post & Gilljam, 2003). Deltagarna i studien lägger dock tyngd vid att man ska respektera patientens åsikter och inte tjata och älta.
Majoriteten av deltagarna i studien var inte motiverade till att sluta röka och kände därför inget större behov av varken stöttning eller rökavvänjning. IV: 1 Hur sjuksköterskan gav stöd
Majoriteten av deltagarna blev erbjudna nikotinersättningsmedel. Ingen tyckte dock att detta hjälpte utan alla var beroende av att få komma ut och röka. Några upplevde att sjuksköterskan inte hade pratat så mycket om rökning och att de inte hade tid för det. En av deltagarna var dock övertygad om att om hon velat ha hjälp hade hon fått det.
”Man får sin plåsterlapp.” (deltagare 2) ”/…/ de har inte sagt så mycket.” (deltagare 3)
” /…/ dom har inte sagt någonting/…/ Men dom hade stöttat mig om dom märkt att jag hade behövt det.” (deltagare 6)
”De har erbjudit nikotinplåster eller tuggummi. Så på det viset har de försökt hjälpa mig.” (deltagare 4)
”Jag fick en plåsterlapp på ryggen./…/ Sköterskorna har inte pratat så mycket om rökning, de har annat att tänka på.” (deltagare 1)
IV: 2 Rökavvänjning
Ingen av deltagarna blev tillfrågade om de ville ha hjälp med rökavvänjning. Vissa reflekterade dock över detta och kom fram till att de antagligen ändå inte hade tagit till sig informationen om den givits.
” Nej ingen, jag hade nog ändå inte brytt mig.” (deltagare 1) ”Nej, då hade jag inte tagit det till mig”(deltagare 3)
Deltagare sex var den enda i studien som var motiverad till att sluta röka. Hon hade velat att sjuksköterskan hade frågat om rökning och att de hade samtalat kring det.
”Nej, inte här på avdelning men jag hade kanske velat att dom frågat.” (deltagare 6)
En av deltagarna tyckte att sjuksköterskan inte hade något med hennes rökning att göra. Att fråga i den situationen som hon befanns sig i då, hade endast påverkat henne negativt och gjort henne upprörd och arg. Att sluta röka är ett beslut som rökaren själv ska fatta enligt deltagaren.
”Jag hade blivit förbannad om sjuksköterskan sa till mig att inte röka. De har inte med det att göra. De är här för att hjälp mig med foten och inte att sluta röka.” (deltagare 3)
IV: 3 Hur sjuksköterskan bör stödja
Majoriteten av deltagarna uppfattade att sjuksköterskan gjorde vad hon kunde och var nöjda med det. Vissa poängterade också att tjat endast förvärrar röksuget. ”Nä, det kan inte hjälpa, de gjorde vad de kunde.” (deltagare 1)
”Det finns inte så mycket de kan göra.”(deltagare 5) ”/../ de som verkligen har problem får hjälp.” (deltagare 4)
”Att dom inte ältar och tjatar. Ja det hade inte hjälpt” (deltagare 3)
” Det kan dom ändå inte. Det blir bara tjat. Börjar de tjata om det blir man ännu mer röksugen, det blir man alltså.” (deltagare 2)
Den enda deltagaren som gav uttryck för en annan åsikt var samma som i föregående undertema som var motiverad till att sluta röka. Hon hade velat att sjuksköterskan givit förslag på andra sätt att dämpa sitt röksug än att röka. ” /…/ kanske sagt att jag skulle titta istället på TV och ta ett nikotinplåster eller tuggummi.” (deltagare 6)
Sammanfattning av resultat
Majoriteten av deltagarna hade liknade åsikter om det rökfria sjukhuset, där ambivalens var en gemensam känsla. De respekterade förbudet och tyckte att det var bra att ha ett rökfritt sjukhus samtidigt som upplevde det problematiskt och svårt att inte få röka när de ville. Samtliga deltagare hade stora svårigheter att ta sig till närmaste rökruta, vilket ledde till att rökning skedde utanför entrén och inte på hänvisad plats. En av deltagaren tyckte att detta kändes obekvämt då folk tittade snett på henne. Flera av deltagarna visste inte var närmaste rökruta fanns. Alla deltagare utom en hade ett högt rökberoende enligt Fagerströms skala (bilaga 1). Trygghet och lugn var några viktiga begrepp som förknippades med rökning. Majoriteten av deltagarna beskrev även att det är det sociala beroendet som styr mer än det fysiologiska beroendet. Ett samband sågs mellan röksug och smärta, där variablerna förhåller sig till varandra likt en vågskål (figur 1, sid 14). Flertalet av deltagarna gav uttryck för detta samband. Att inte få röka när man vill var något som upplevdes negativt. De patienter som var sängbundna men utan smärta, upplevde detta som ett större problem än de övriga. Rökstoppet på sjukhuset medförde att deltagarna rökte mindre än vanligt, vilket vissa tyckte var positivt. En av sjuksköterskans uppgifter är att skapa goda förutsättningar för att patienten ska vara så lugn som möjligt inför till exempel en undersökning eller operation. Att inte få röka när man vill, visade sig vara en faktor som kan öka stressen. Även förmågan att ta till sig information, kan vara något som påverkas.
Ingen av deltagarna blev tillfrågade om de ville ha hjälp med rökavvänjning. De flesta kom fram till att de ändå inte hade tagit till sig denna information om den givits. Däremot gav en deltagare uttryck för en annan åsikt, hon hade velat att sjuksköterskan hade tagit upp frågan. Flertalet blev erbjudna
nikotinersättningsmedel, men få upplevde att det hjälpte. Majoriteten av
deltagarna upplevde att sjuksköterskan gjorde vad hon kunde och var nöjda med detta.
DISKUSSION
Till att börja med beskriver och diskuterar författarna sin förförståelse kring ämnet. Därefter följer den faktiska diskussionen som är uppdelad i metod-
Författarnas förförståelse
Författarnas förförståelse för ämnet var relativt liten. Den bygger på erfarenheter från tidigare kurser som tagit upp tobaksprevention, tobakens skadeverkningar och hur man motiverar rökare att sluta. Vi röker inte själva, vilket minskar förförståelsen.
Metoddiskussion
Metoddiskussionen är uppdelad i litteraturgenomgång, urval, datainsamling samt bearbetning och analys.
Litteraturgenomgång
Då tiden var knapp redan från början gjordes ett medvetet val att inte söka allt för länge i databaser. Detta kan ha lett till att det finns relevanta artiklar som
författarna inte tagit del av och som kunnat påverka studien. Det finns dock inget som tyder på det, då de artiklar som gick att finna, inte refererade till studier som specifikt berörde ämnet.
Urval
Polit mfl (2001) skriver att det inte finns några särskilda kriterier för minimum- och eller maximumgräns, då det gäller antalet deltagare i en kvalitativ
intervjustudie. Kvale (1997) rekommenderar ett deltagarantal mellan 15 ± 10. Detta beror dock helt och hållet på hur mycket tid och resurser man har att tillgå. Efter att författarna planerat studiens storlek och den tid som fanns till förfogande bestämdes att sex patienter skulle intervjuas.
Att finna deltagare till studien tog längre tid än beräknat. Nackdelen med detta var att mer tid än planerat gick åt till att söka deltagare. Denna tid var planerad till analysarbetet, vilket alltså inte var möjligt vid den tidpunkten. Då deltagarbrist rådde valde författarna att intervjua de patienter som fanns. Detta ledde till att det blev fler kvinnor än män som ingick i studien, vilket inte var tanken från början. Fördelen med tidsförskjutningen var dock att författarna fick tid till reflektion, vilket innebar att intervjuguiden utvecklades.
Då det var sjuksköterskan på avdelningen som valde vilka patienter som skulle tillfrågas om studien, kan hon omedvetet ha exkluderat vissa patientgrupper, till exempel patienter med mycket smärta, patienter med dåligt allmäntillstånd eller psykiskt dåliga patienter. Alla som tillfrågades att ingå i studien tackade ja. En anledning till detta kunde tänkas vara att rökarna ville berätta hur de kände sig på ett rökfritt sjukhus. En allvarligare anledning skulle kunna ha varit att patienten kände sig i beroendeställning till sjuksköterskan och därav tackade ja.
För att finna deltagare som matchade inklussionskriterierna valde författarna den ortopediska kliniken då flera av patienterna där har svårigheter att förflytta sig. Vi skulle ha kunnat ha valt de flesta andra kliniker men det hade troligen blivit svårare att finna patienter som matchade vårt urval.
En fördel med att författarna intervjuade deltagare från tre avdelningar var att hela klinken omfattades. Detta minskade risken för att intervjupersonerna talat med varandra om studien mellan intervjuerna. Hade alla deltagare från en och samma
avdelning intervjuats finns risken att resultatet visat en grupps åsikter och tankar, vilket inte var tanken med studien.
Datainsamling
Tre av deltagarna blev intervjuade i sina rum och två ute i dagrummen samt en på en läkarexpedition. Detta kan ha påverkat deltagarnas svar. Troligen är det
tryggare att bli intervjuad i sitt rum än på en läkarexpedition. Hade möjligheten funnits hade alla intervjuer ägt rum på deltagarens rum. Kvale (1997) lägger tyngd vid att intervjua på en plats där deltagaren känner sig avspänd och trygg.
Andra faktorer som kan ha spelat in i samspelet mellan intervjuaren och deltagaren är ålder och kön. Intervjuarna upplevde viss osäkerhet att intervjua deltagare som var äldre än de själva, vilket kan ha påverkat intervjusituationen. Det fanns dock ingen skillnad i svarsmängd beroende på åldern.
Då intervjuarbetet upptog en stor del av tiden valde författarna att intervjua var för sig. Om vi däremot valt att intervjua tillsammans hade det kunnat uppstå en maktposition där deltagaren känt sig underlägsen och därmed hämmad. Detta hade i så fall kunnat leda till att deltagarna undvikit att berätta om sina känslor och gett spontana kommentarer.
Nackdelen med författarnas val var dock att det blev en individuell prägel på intervjun, vilket kan ha lett till att svaren blivit olika beroende på den som intervjuat. För att minska denna felkälla användes en intervjuguide (a a).
Författarna tränade också på att provintervjua varandra för att vara så samspelta som möjligt samt att träna på att intervjua. Nyckeln till att bli en bra intervjuare innefattar bland annat att läsa intervjuer och iaktta erfarna intervjuvare, men framförallt att intervjua själv (Kvale, 1997).
Efter de två första intervjuerna upptäcktes att ett par frågor var svåra att förstå till exempel uppfattningen av begreppet välbefinnande. När intervjuaren skulle förtydliga dessa blev de istället något ledande Vi valde därför att ta bort frågan om välbefinnande och även förenkla vissa andra frågor i intervjuguiden. Då
huvudinnehållet i guiden inte ändrats tyckte författarna att de två första intervjuerna ändå kunde inkluderas i studien.
Om mer tid hade funnits till förfogande och framförallt fler patienter valts att intervjua hade en pilotintervju gjorts innan. Detta hade troligen lett till att intervjuguiden inte hade behövt ändrats under studiens gång. Ytterligare något som en pilotintervju hade kunnat medföra var att intervjuarna hade känt sig mer säkra. Detta är något som Kvale (1997) bekräftar då träning ger färdighet. Att genomföra en pilotstudie innan själva intervjuerna skapar också trygghet hos intervjuaren (a a).
Under de första intervjuerna var författarna dåliga på att använda tystnaden som ett redskap för reflektion. Detta utvecklades under tiden författarna blev allt mer erfarna av att intervjua. En möjlig nackdel med vald metod låg dock i författarnas oerfarenhet av att intervjua.
Författarna valde att använda Fagerströms beroendeskala (bilaga 1) sist i
intervjun. Detta för att instrumentet lätt kan upplevas som stelt och låsa patienten i att endast ge korta svar.
Bearbetning och Analys
Det finns flera risker med transkribering till exempel att intervjuarna inte hör och förstår vad som sägs på banden. En åtgärd här var att författarna strök de
meningar som ej gick att höra. Felskrivningar är också allvarliga då det kan ge upphov till felaktig analys och är därför en validitets fara (Kvale 1997). För att minimera dessa felkällor transkriberades banden så fort som möjligt av personen som hållit intervjun. En fördel med detta val var också att den som utfört intervjun lättare kom ihåg ansiktsuttryck, stämning och känslor som rådde. För att minimera felkällor lyssnade och läste författarna tillsammans igenom intervjuerna efter transkriberingen.
För att undvika felkällor under analysen valde författarna att ta god tid på sig under denna fas i arbetet. Intervjuerna lästes igenom ett flertal gånger för att sedan finna mönster i materialet. Likheter och olikheter framkom och olika teman växte fram. En möjlig risk under denna fas kunde eventuellt vara författarnas
oerfarenhet.
Resultatdiskussion
Resultatdiskussionen är uppdelad efter varje huvudtema. Eftersom författarna inte fann några relevanta studier som belyste ämnet, fanns ingen möjlighet att
diskutera resultatet med anknytning till dessa. Författarna valde av denna anledning att även diskutera resultatet utifrån facklitteratur.
I. Upplevelsen av ett rökfritt sjukhus
De flesta rökare är ständigt ambivalenta när det gäller rökning. Rökningens skadeverkningar kontra rökningens positiva effekter balanseras ständigt, oftast på ett omedvetet plan (Post & Gilljam, 2003). Ambivalens gav även de flesta
deltagare uttryck för under intervjuerna. Det positiva med ett rökfritt sjukhus uttrycktes samtidigt som de ansåg det besvärligt att inte få röka när de ville. Implementeringsproblem är vanligt när ett rökfritt sjukhus ska införas (Goldstein, 1992). Både personal och patienter har många gånger svårt att följa de regler som ett rökfritt sjukhus innebär. Ett problem av detta slag gav samtliga deltagare uttryck för då ingen rökte vid rökrutorna. Detta kan dock vara typiskt för just denna verksamhet, då närmaste rökruta var svårtillgänglig.
Hälften av deltagarna visste inte var närmaste rökruta fanns. Hade personalen redan från början vid inläggning av en rökande patient informerat om var närmaste rökruta fanns, hade troligen färre rökt utanför entrén. Om personalen inte säger något, ökar risken att patienterna står någon annanstans och röker och inte vid rökrutorna. Samtidigt anser vi att de rökande patienterna har ett eget ansvar att följa sjukhusets regler. Alla visste ju att de inte fick röka utanför entrén, men gjorde det ändå.
Många av patienterna som ligger på en ortopedisk avdelning har svårt att förflytta sig. Att då placera den närmaste rökrutan på ett ställe dit det är svårt för
patienterna att ta sig är negativt. Rökrutan hade förmodligen varit mer besökt om den varit mer lättillgänglig.
II. Rökningens betydelse under sjukhusvistelsen
Rökning förknippas ofta med något positivt och rökare har därför svårt att sluta på beställning. Många cigaretter röks dock enbart av gammal vana. Rökningen verkar också psykologiskt med en avslappnande effekt samt fungerar som en slags belöning (Almås, 2002). Även resultaten i denna studie kan bekräfta detta. Flera cigaretter röktes endast av vanan och inte av ett faktiskt röksug. Detta kan förklara varför nedtrappning gick bra.
Att smärta och röksug var beroende av varandra var något som alla deltagare utom en gav uttryck för. Precis dagen eller dagarna efter en operation hade alla så ont att de knappt skänkt rökning någon tanke. Då majoriteten av deltagarna gav tydligt uttryck för förhållandet mellan smärta och röksug, anser författarna att detta ökar trovärdheten i resonemanget. Den enda deltagaren som inte gav uttryck för denna åsikt hade kronisk smärta. Detta kan bero på att balansvågen inte är applicerbar på patienter med kronisk smärta då man anpassar och lär sig leva med sin smärta. Detta går dock endast att spekulera i och vidare undersökning behövs för att kunna påvisa detta resonemang.
Sammantaget kan således sägas att när patienten hade mycket smärta hade sjuksköterskan en mindre roll, gällande att stötta patienten i problematiken kring röksug. I ett senare skede när smärtan minskade fick sjuksköterskan en större roll när det gäller röksugets problematik. Resultatet i föreliggande studie ger
sjuksköterskan en ökad kunskap i hur de rökande patienterna känner och kan därför anpassa vården ännu bättre efter just deras behov.
Alla deltagare utom en hade ett högt beroende enligt Fagerströms skala (bilaga 4). Ur intervjuerna framkom att patienten med lågt beroende inte upplevde att vara inlagd på ett rökfritt sjukhus var något problem. Hon var den enda som inte rökte mindre under sjukhusvistelsen och tyckte inte heller att hon påverkades av
rökförbudet medan de andra upplevde det som ett större problem. Resultatet hade troligen sett annorlunda ut om fler med lågt beroende deltagit.
III. Hanterbarhet
När det gäller att ta till sig information som sjuksköterskan ger patienter finns flera faktorer som spelar in i samtalet. Att inte få röka när man vill var för vissa deltagare något som försämrade förmågan att ta till sig information. Om detta var ett uttryck för abstinens framkom inte av resultatet. Post & Gilljam (2003) skriver att vid abstinensbesvär är koncentrationssvårigheter vanliga och det kan vara svårt att samla sina tankar. Detta kan vara orsaken till att deltagarna upplevde att
förmågan att ta till sig information blev lidande. Oavsett om det är ett uttryck för abstinens eller inte, bör sjuksköterskan vara medveten om att detta är en faktor som kan påverka rökande patienters förmåga att ta till sig information.
Förmågan att hantera stressfyllda situationer kan också påverkas av att inte få röka när man vill. Detta skulle också kunna vara ett uttryck för abstinens.
Sjuksköterskan bör även här vara medveten om detta och anpassa vården efter patientens behov.
skulle göra för att klara av situationen, men inget om hur förmågan egentligen påverkades, vilket var tanken från början. Hade författarna varit mera
uppmärksamma på ett annat svar under intervjun, hade frågan eventuellt ställts annorlunda, men detta var något som först upptäcktes under analysen.
IV. Sjuksköterskans stödjande roll
Majoriteten av deltagarna var omotiverade till att sluta röka. Beroende på var man är i sin motivationstrappa är man olika mottaglig för att ta till sig information om rökavvänjning. Att fråga i en situation där patienten är omotiverad att sluta, ger ett givet svar (Post & Gilljam, 2003). Enligt flertalet av deltagarna kunde inte
sjuksköterskan hjälpa och stötta dem. Att erbjuda rökavvänjning upplevdes som onödigt, då sjuksköterskan hade talat för döva öron. Hade flera av deltagarna varit motiverade till att sluta röka hade troligen temat kring detta sett annorlunda ut. Sjuksköterskan hade då troligen fått en större roll när det gäller att stödja patienten.
En av deltagarna var dock motiverad till rökstopp och hade gärna velat att sjuksköterskan hade tagit upp frågan med henne. Att diskutera rökning med en sjuksköterska hade kanske ökat hennes motivation till rökstopp.
Ett rökfritt sjukhus för patienten
Att fånga upp motiverade patienter till att sluta röka borde vara en av det hälsofrämjande sjukhusets uppgifter. Även Vårdförbundet menar att ansvaret gällande minskning av rökning vilar på hälso- och sjukvårdspersonalen (Post & Gilljam, 2003).
Det borde finnas en gemensam policy på sjukhuset där sjukvårdspersonal frågar om patientens motivation till att sluta röka på samma sätt som man tar blodtryck på patienten. För att göra detta möjligt krävs kunskap. Man skulle kunna utbilda sjukvårdspersonal i hur man tar upp den känsliga frågan på ett bra sätt. Ett team skulle kunna finnas till som är specialiserad på rökavvänjning. Dit skulle sedan sjukvårdspersonalen kunna hänvisa motiverade patienter.
Hade denna kedja fungerat idag hade kanske den motiverade deltagaren fångats upp av sjukvårdpersonalen och blivit erbjuden rökavvänjning. Kanske hade hon då också klarat av att sluta röka. Detta hade inte bara då givit deltagren
hälsovinster utan också samhället. Rökavvänjning hade gett samhället
FRAMTIDA VÄRDE
Studiens resultat kommer förhoppningsvis att öka sjuksköterskans förståelse för denna grupp och i och med det kunna erbjuda bättre omvårdnad. Resultatet kommer också att hjälpa sjuksköterskan i sin stödjande roll. Förhoppningsvis kommer även en rökpolicy utvecklas och därmed öka chanserna att fånga upp patienter med motivation till att sluta röka.
Vi vill uppmuntra andra att fortsätta forska inom detta område som är av stor betydelse, både för den rökande patienten och för vårdpersonal. Författarna uppmuntrar till att forska vidare och undersöka den rökande patienten med motivation till att sluta röka.
REFERENSLISTA
Almås, H (2002) 1 Klinisk Omvårdnad, Stockholm: Liber AB
Barzilai, D.A, Goodwin, M.A, Zyzanski, S.J & Stange, K.C (2001) Does Health habit counseling affect patient satisfaction? Preventive Medicine,
33(6): 595-9
Dahlberg, K (1997) Kvalitativa metoder för vårdvetare, Lund: Studentlitteratur
Goldstein AO, Westbrook WR, Howell R & Fischer PM (1992) Hospital efforts in smoking control: remaining barriers and challenges, Journal of Family
Practice, 34 (6): 729-34
Hartman, J (1998) Vetenskapligt tänkande Från kunskapsteori till metodteori, Lund: Studentlitteratur
Helsinki deklarationen (1964) World Medical Association Declaration Of
Helsinki dokument 17.C (Omarbetad 2002)
Kvale, S (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund: Studentlitteratur Löwdahl, E (2003) Delrapport- Rökfritt sjukhus, Malmö Region Skåne
Marton, F & Booth, S (2000) Om lärande, Lund: Studentlitteratur
Passannante MR, Espenshade J, Reichman LB, Hymowitz N & Sia A (1991) The making of a smoke-free hospital may not be as easy as you think. American Journal of Preventive Medicine, 7 (4): 214-8.
Pellmer, K & Wramner, B (1997) Tobaksbruk – förekomst, effekter och Förändringsmöjligheter, Lund: Studentlitteratur
Polit, DF, Beck C T & Hungler B P (2001) Essentials of Nursing Research Methods,
Appraisal, and Utilization (5th edition), Philadelphia: Lippincott.
Post, A & Gilljam, H (2003) Tackla Tobak Tobaksprevention i teori och praktik, Lund: Studentlitteratur
SFS 1993:581. Tobakslagen. Socialdepartementet, Stockhom: Nordstedts Tryckeri
Stanton A, Glantz, William W & Parmley (2001) Even a little secondhand smoke is dangerous, Journal of the American Medical Association.
286:462-462. Statiska centralbyrån
>http://www.scb.se/templates/Listning2 90732.asp< 2004-12-06 Kl 09:30
BILAGOR
Bilaga 1: Fagerströms beroendeskala Bilaga 2: Intervjuguide
Bilaga 3: Samtyckesblankett
Bilaga 4: Resultat av Fagerströms beroendeskala
Bilaga 1
Fagerströms beroendeskala
Frågor Svar Poäng Poängräkning Hur många cigaretter
per dag röker du?
Upp till 15 16-24 25 eller fler 0 1 2 Hur lång tid efter
uppvaknandet röker du? Inom 30 min Senare än 30 min 1 0 Röker du mera på morgonen än under resten av dygnet? Ja Nej 1 0 Vilken nikotinhalt innehåller ditt cigarettmärke? Upp till 0,8 mg 0,9-1,2 mg 1,3 mg eller mer 0 1 2 Har du svårt att låta
bli att röka i situationer där rökning ej är tillåten, t.ex. bio, teater?
Ja Nej 1 0 Röker du om du är så sjuk att du åtminstone tidvis är sängliggande? Ja Nej 1 0 Vilken eller vilka
cigaretter är svårast att undvara? Den första på morgonen Någon annan 1 0 Drar du halsbloss? Alltid
Ibland Aldrig 2 1 0 Totalpoäng:__________________
Bedömning: Lågt beroende= 0-6 poäng Högt beroende = 7-11 poäng
Bilaga 2
Intervjuguide
Öppna frågor
Kan Du beskriva vad rökning betyder för Dig? Vilka tankar har Du kring ett rökfritt sjukhus?
Hur mår Du när du inte får lov att röka när du vill?
Följdfrågor
Hur upplever Du att inte få röka när Du vill?
Hur hanterar Du ditt rökbehov under sjukhusvistelsen?
Påverkas Din förmåga att ta in information som sjuksköterskan ger Dig? Hur påverkas Din förmåga att hantera stressfyllda situationer som t.ex. en undersökning?
På vilket sätt har sjuksköterskan stöttat Dig när det gäller att inte röka? Är det någon som frågat om Du vill ha hjälp med rökavvänjning? På vilket sätt skulle Du vilja att sjuksköterskan stöttar Dig?
Jag har inga fler frågor nu men vill Du berätta något mer innan vi avslutar intervjun?
Bilaga 3
MALMÖ HÖGSKOLAN Hälsa och samhälle Avd f omvårdnad
Samtyckesblankett
Jag har muntligt informerats om studien och tagit del av skriftlig information. Jag är medveten om att mitt deltagande är helt frivilligt och att jag när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande.
Datum, Deltagare Datum, Studieansvarig
Bilaga 4
Resultat av Fagerströms beroendeskala
Frågor Svar Poäng Deltagare 1 2 3 4 5 6 Hur många
cigaretter per dag röker du? Upp till 15 16-24 25 eller fler 0 1 2 1 0 1 2 0 1
Hur lång tid efter uppvaknandet röker du? Inom 30 min Senare än 30 min 1 0 1 1 1 1 0 1 Röker du mera på morgonen än under resten av dygnet? Ja Nej 1 0 0 1 0 0 0 1 Vilken nikotinhalt innehåller ditt cigarettmärke? Upp till 0,8 mg 0,9-1,2 mg 1,3 mg eller mer 0 1 2 1 1 1 1 0 1 Har du svårt att låta bli att röka i situationer där rökning ej är tillåten, t.ex. bio, teater? Ja Nej 1 0 1 0 1 0 0 0 Röker du om du är så sjuk att du åtminstone tidvis är sängliggande? Ja Nej 1 0 1 1 1 1 1 1
Vilken eller vilka cigaretter är svårast att undvara? Den första på morgonen Någon annan 1 0 1 1 0 1 0 0
Drar du halsbloss? Alltid Ibland Aldrig 2 1 0 2 2 2 2 2 2 Totalpoäng 8 7 7 8 3 7 Bedömning: Lågt beroende= 0-6 poäng
Högt beroende = 7-11 poäng
