Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola
61-90 p Hälsa och samhälle
Hälsa och samhälle
SJUKSKÖTERSKANS
UPPLEVELSE AV
SAM-ORDNAD
VÅRDPLANE-RING
EN EMPIRISK INTERVJUSTUDIE
HANNAH BJÖRKMAN
JESSICA D’ESTE
SJUKSKÖTERSKANS
UPP-LEVELSE AV SAMORDNAD
VÅRDPLANERING
EN EMPIRISK INTERVJUSTUDIE
HANNAH BJÖRKMAN
JESSICA D'ESTE
Björkman, H & D'Este, J. Sjuksköterskans upplevelse av samordnad vårdplane-ring. En empirisk intervjustudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2012.
En samordnad vårdplan ska upprättas när en patient behöver fortsatt vård efter utskrivning från en vårdavdelning. Berörda parter ska under den samordnade vårdplaneringen komma överens om vilka insatser som ska göras och vem som är ansvarig för dem. Vårdtiderna tenderar idag att kortas ner och vikten av en funge-rande samordnad vårdplanering får allt större betydelse för patientens fortsatta vård. Syfte: Syftet med denna studie är att uppmärksamma sjuksköterskans upp-levelse av samordnad vårdplanering. Metod: Denna studie genomfördes som en empirisk kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med legiti-merade sjuksköterskor på en somatisk vårdavdelning. Datamaterialet har analyse-rats med innehållsanalys enligt Burnard (1991). Resultat: Informanterna upplev-de att förbereupplev-delsetiupplev-den inför upplev-den samordnaupplev-de vårdplaneringen var kort och att förberedelserna underlättades då sjuksköterskan haft omvårdnadsansvar för pati-enten. Resultatet visade att samarbetet med kommunen överlag upplevdes fungera bra men att sjuksköterskorna ibland kände sig ifrågasatta. Sjuksköterskorna upp-levde att de inte fick lov att ge rekommendationer och ibland uppupp-levdes insatserna vara förutbestämda. Slutsats: Slutsatsen av detta resultat är att även om vårdpla-neringen i många avseende fungerar väl finns det förbättringar att göra för att den samordnade vårdplaneringen ska bli ett optimalt möte. Att få till stånd ett optimalt möte skulle kunna ge stora vinster för såväl patient som för inblandade profess-ioner.
NURSE'S EXPERIENCE OF
THE DISCHARGE
PLAN-NING CONFERENCE
AN EMPIRICAL INTERVIEW STUDY
HANNAH BJÖRKMAN
JESSICA D'ESTE
Björkman, H & D'Este, J. Nurse's experience of the discharge planning confer-ence. An empirical interview study. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2012.
A coordinated care plan should be established when a patient requires continued care after discharge from a ward. Involved parties should during the discharge planning conference agree on which interventions are to be done and agree about who are responsible for them. Length of stay in hospital tends nowadays to be shortened and the importance of an effective discharge planning conference is increasingly important for the patient's continued care. Purpose: The purpose of this study is to alert the nurse's experience of the discharge planning conference.
Method: This study was conducted as an empirical study based on
semi-structured interviews with registered nurses at a somatic ward. The data sets were analyzed with content analysis according to Burnard (1991). Results: The in-formants felt that the preparation time for the discharge planning conference was short and that the preparation was facilitated when the nurse had care responsibili-ties for the patient. The results showed that the co-operation with the municipality generally felt to work well but that nurses sometimes felt contested. The nurses felt that they were not allowed to give advice and sometimes perceived efforts to be predetermined. Conclusion: The conclusion of this result is that even if the care planning in many aspects works well, there are improvements to be made so the discharge planning conference will become an optimal meeting. Achieving an optimal meeting could provide major benefits for both patient and the involved professionals.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 4 BAKGRUND 4 SVPL:s utveckling 4 Samordnad vårdplanering 4 SVPL på avdelningen 5 Lagar 6 Omvårdnad 6 Kommunikation 6 Samarbete 7Studiens bidrag till forskningsfältet 7
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 8
METOD 8 Urval 8 Datainsamling 9 Dataanalys 10 ETISKA ÖVERVÄGANDEN 11 RESULTAT 11
Möjlighet till förberedelser 12
Att känna patienten 12
Samarbetet med andra yrkeskategorier 12
Samarbete och kommunikation 13
Sjuksköterskans roll 14 Stötta patienten 14 Förmedla information 14 DISKUSSION 14 Metoddiskussion 14 Urval 15 Datainsamling 15 Dataanalys 16 Validitet 17 Resultatdiskussion 17
Möjlighet till förberedelser 17
Samarbete och kommunikation 18
Sjuksköterskans roll 19
Slutsatser 19
FRAMTIDA FORSKNING 20
REFERENSER 21
INLEDNING
En samordnad vårdplan ska upprättas när en patient behöver fortsatt vård efter utskrivning. Syftet med planen är att berörda parter, de parter som har ett utpekat ansvar i den samordnade vårdplaneringen, ska komma överens om vilka insatser som ska göras och vem som är ansvarig för dem. I mötet med legitimerade sjuk-sköterskor har författarna uppmärksammat att samordnad vårdplanering är ett ämne som diskuteras flitigt och uppfattas som tidskrävande. I fortsättningen kommer samordnad vårdplanering förkortas med SVPL. I en studie av Han m fl (2009) sägs att studier från andra länder har uppmärksammat att sjuksköterskor på grund av tidspress inte prioriterat patientens utskrivningsplanering trots vetskap om att ansvaret varit deras. Vidare presenterar Han m fl (2009) att sjuksköterskor i Sverige och Storbritannien inte lägger fokus på utskrivningsprocessen.
Författarna har i samtal med legitimerade sjuksköterskor även uppmärksammat att samarbetet och samspelet mellan olika professioner vid SVPL uppfattas vara komplicerat. I en studie av Rydeman & Törnqvist (2006) framkommer det att pro-fessionerna som medverkar vid SVPL saknar förståelse för varandras förutsätt-ningar och professionella kunskap.
BAKGRUND
I Skåne infördes gemensamma rutiner för samordnad vårdplanering 2004, vilka reviderades 2007 och 2011 (Kommunförbundet Skåne och Region Skåne, 2011).
SVPL: s utveckling
Betalningsansvaret för färdigbehandlade patienter som vårdats på en somatisk eller geriatrisk avdelning på sjukhus gick över till kommunen i och med ädelre-formen, som infördes 1992 (Motion 1998/99:So436). Detta regleras i Betalnings-ansvarslagen 1990:1404 ändrad 2003:193. Ändringen innebar bland annat att vissa begrepp ändrades. Begreppen medicinskt färdigbehandlad ersattes med ut-skrivningsklar och ansvarig läkare ersattes med behandlande läkare. Landstingen fick i och med ändringen även möjlighet att i samband med underrättandet av in-skrivning lämna patientens namn, personnummer och folkbokföringsadress till kommunen (Region Skåne, 2004).
Kritik som framkom mot ädelreformen visade att det vid överflyttning av en fär-digbehandlad patient med fortsatta vårdbehov, fanns ett behov av riktlinjer kring kommunikationen och samarbetet mellan kommun och landsting (Motion 1998/99:So436). Socialstyrelsen kom med riktlinjer för samverkan vid in och ut-skrivning av patienter i slutenvård SOSFS 1996:32. Dessa riktlinjer upphävdes år 2005 och ersattes med socialstyrelsens föreskrift om samverkan vid in- och ut-skrivning av patienter i slutenvård (2005:27).
Samordnad vårdplanering
Syftet med SVPL är att upprätta en vårdplan där berörda parter är överens om vilka insatser som är nödvändiga för patienten samt vem som är ansvarig för utfö-randet av insatserna. Vid SVPL överförs det medicinska ansvaret för patienten
Sjukvården ska enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) bygga på respekt för patienten och patientens självbestämmande. SVPL genomförs efter det att patien-ten gett sitt samtycke till att informationsutbyte får ske mellan berörda enheter. Det är patienten som avgör om han/hon vill att en SVPL ska genomföras. Patien-ten kan neka till att SVPL sker och att en vårdplan upprättas. Då patienPatien-ten ej är kapabel till att ge samtycke kan menprövning utföras av hälso- och sjukvårds-personal. Vid menprövning säkerställs att personuppgifter som röjs ej kan komma att skada patienten eller dess anhöriga (Kommunförbundet Skåne & Region Skåne, 2011). SVPL regleras i lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård (1990:1404) och socialstyrelsens föreskrift om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård (2005:27).
SVPL består av fyra delprocesser.
Underrättelse om inskrivning i slutenvård.
Inskrivningsmeddelande skickas till berörda enheter då patient bedöms vara i behov av insatser av kommun och primärvård efter utskrivning. Kallelse till SVPL.
Kallelse skickas för att ge förberedelsemöjligheter till berörda parter. Den kan skickas då det är möjligt att bedöma patientens framtida behov av in-satser.
Upprättande av samordnad vårdplan.
Beslut dokumenteras, angående vilka patientens insatsbehov är och vilken instans som ska utföra dem.
Underrättelse om utskrivningsklar.
Berörda parter meddelas om datum då patient kommer vara utskrivnings-klar (Kommunförbundet Skåne & Region Skåne, 2011).
I en studie av Efraimsson m fl (2005) sägs att den samordnade vårdplaneringen betonar tre huvudfrågor i vårdandet. Dessa är patientens rätt till självbestämmande och integritet, personalens skyldighet att främja samverkan och samarbete samt målet att prioritera snabb utskrivning från slutenvården ur ett ekonomiskt perspek-tiv (a a).
Vikten av en fungerande SVPL ökar då vårdtiderna idag tenderar att kortas ner och samordningen av fortsatt vård efter utskrivning får allt större betydelse (Rydeman & Törnqvist, 2006). Platsbrist och förkortade vårdtider på vård-avdelningar är idag en realitet och gör SVPL till ett högaktuellt och än viktigare ämne, då detta har betydelse för patientens framtida hälsa (Watts & Gardner, 2005). En viktig del av SVPL är att förebygga återinläggning (Efraimsson, 2004). Om det av ansvarig läkare bedöms finnas behov av fortsatt vård efter utskrivandet från vårdavdelningen ska en samordnad vårdplan upprättas. Vid den samordnade vårdplaneringen beslutas vilka insatser från kommunens socialtjänst, hälso- och sjukvård och/eller primärvård patienten har behov av (Kommunförbundet Skåne & Region Skåne, 2011).
SVPL på avdelningen
SVPL är en del av det dagliga omvårdnadsarbetet för den legitimerade sjukskö-terskan på avdelningen där studien genomfördes. Det är läkaren som är ansvarig för SVPL och avgör när kallelse ska skickas. På avdelningen där studien genom-fördes är det sjuksköterskan som kallar till möte samt kontaktar anhöriga. Den dagen SVPL ska hållas är det patientansvarig sjuksköterska som närvarar vid mötet.
Lagar
Betalningsansvaret för patienter inom somatisk akutsjukvård, geriatrisk vård eller psykiatrisk vård inom landstinget, övergår till kommunen då patienten är utskriv-ningsklar och en vårdplan upprättats. Detta betalningsansvar regleras i Betal-ningsansvarslagen (1990:1404), lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Kommunens betalningsansvar inträder dagen efter att en patient är utskrivningsklar och en vårdplan upprättats, tidigast fem vardagar efter att kallelsen till SVPL mottagits. Betalningsansvaret övergår till kommunen även om en kommun inte medverkar vid SVPL och patienten som är utskrivningsklar stannar kvar i slutenvården. Kan kommunen inte utföra de insatser som lands-tinget ansvarar för inträder inte betalningsansvar för kommunen (a a).
Socialstyrelsens föreskrifter om samverkan vid in och utskrivning av patienter i slutenvård (SOSFS, 2005:27) gäller vid tillämpning av Betalningsansvarslagen (1990:1404). I SOSFS (2005:27) står beskrivet hur vårdplaneringen ska gå till, vad vårdplanen ska innehålla och hur överföring av information ska ske.
Målet för hälso- och sjukvården är enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) att befolkningen ska ha en god hälsa och att vård ska ges på lika villkor. Även alla människors lika värde ska respekteras då vård ges. Enligt Hälso- och sjukvårdsla-gen (1982:763) ska landstinget tillsammans med kommunen upprätta en individu-ell plan för den patient som är i behov av insatser både från hälso- och sjukvården och från socialtjänsten. Sjukvården ska bygga på respekt för patienten och patien-tens självbestämmande och ska så långt det är möjligt genomföras i samråd med patienten (a a).
Omvårdnad
Enligt Malmö högskolas definition av omvårdnad utgår omvårdnad från ”en humanistisk människosyn med ett existentiellt filosofiskt synsätt där männi-skan ses som aktiv och nyskapande samt som en del i ett sammanhang”. Vidare står det att ”människan är unik och ska bemötas individuellt efter sina förutsätt-ningar. Patientbegreppet inom omvårdnad inkluderar att vårdarna tar hänsyn till patientens familj, närstående, omgivning och miljö”. Se bilaga 6.
Svensk sjuksköterskeförening har utvecklat ett nationellt dokument, Värdegrund för omvårdnad (2010), som beskriver centrala värden inom omvårdnad. Även här, liksom i Malmö Högskolas definition av omvårdnad, definieras omvårdnad utifrån en humanistisk grundsyn. Omvårdnaden beskrivs utgå från en relationsaspekt och en sakaspekt. Med sakaspekt avses att patienten får den omvårdnad och hjälp den är i behov av och relationsaspekt innebär att denna omvårdnad och hjälp ges med gott bemötande. Viktigt är att patient och närstående känner delaktighet och trygghet i omvårdnaden (Svensk sjuksköterskeförening, 2010). Patientens delak-tighet i den egna vården och behandlingen samt en öppenhet för det patienten förmedlar är en förutsättning för god omvårdnad (a a).
Kommunikation
Kommunikation handlar enligt Baggens & Sandén (2009) om ett utbyte av olika signaler mellan människor. Ett faktainnehåll förmedlas men även olika tankar om sakförhållanden, olika känslor och attityder framkommer. Kommunikationen och vad som skapas i kommunikationen påverkas av det sammanhang och de förhål-landen som råder. Det är betydelsefullt både vad någon säger och hur det sägs.
Samförstånd mellan berörda parter i en kommunikation kan uppstå om de signaler och symboler som kommuniceras känns igen av båda parter. Däremot kan en barriär mellan personerna skapas om språket som används inte förstås av samtliga inblandade (a a).
Det finns olika perspektiv på kommunikation. Överföringsmodellen samt den dia-logiska modellen kan beskriva dessa olika synsätt på vad kommunikation är. Inom omvårdnad har överföringsmodellen, där kommunikationen betraktas som en överföring eller transport, länge dominerat. Den fakta som överförs ska vara kor-rekt framförd. I en dialogisk modell samspelar och samordnar båda parter dialo-gen så att samförstånd uppnås och det som sägs lättare ska kunna förstås av andra parten. En gemensam mening och förståelse skapas i kommunikationen (Baggens & Sandén, 2009).
Konversationen under SVPL syftar till att lösa ett känt problem. Forskning har visat att utskrivningsprocessen och patientens möjlighet att delta i denna underlät-tas av god kommunikation (Efraimsson m fl, 2003). Sjuksköterskan bör enligt kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (socialstyrelsen, 2005) på ett lyhört, respektfullt och empatiskt sätt kommunicera med patienter, anhöriga och personal.
Samarbete
Den första etiska koden för sjuksköterskor antogs 1953 av International Council of Nurses (ICN), senast reviderad 2005 (ICN, 2007). I ICN:s etiska kod för sjuk-sköterskor förklaras uttrycket samarbetsrelationer med följande:
”En yrkesrelation baserad på kollegiala och ömsesidiga
handlingar, och ett uppträdande som siktar mot att nå vissa mål” (s 11).
Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005) tar upp de rekommendationer som gäller för sjuksköterskan avseende yrkeskunnande, kompetens och förhållningssätt. Där framkommer att förmåga till samarbete ingår i den kompetens som sjuksköterskan bör besitta. Sjuksköterskan bör arbeta för teamsamverkan och delta i teamarbetet kring patienten men även samverka med övriga aktörer i vårdkedjan (a.a.). Sjuksköterskan ska enligt ICN:s etiska kod (2007) verka för att samarbete med övrig personal fungerar bra. Samarbetet mel-lan professionerna är enligt Atwal (2002) en väsentlig del av SVPL då problem ofta kan uppstå på grund av dålig kommunikation och dålig samordning mellan de berörda parterna, dvs de parter som har ett utpekat ansvar i den samordnade vård-planeringen.
Studiens bidrag till forskningsfältet
Som framkommit ovan är samarbetet vid SVPL viktigt för att patientens omvård-nadsbehov ska kunna uppfyllas och för att patienten ska få den fortsatta vård han/hon eventuellt behöver efter utskrivning från vårdavdelningen. När sökningar gjorts i ämnet har författarna uppfattat att det finns få studier kring sjuksköters-kans upplevelse av SVPL. Ämnet ter sig, enligt författarna, viktigt för vidare studier då kunskap om sjuksköterskans upplevelse av SVPL skulle kunna bidra till ett optimalt möte, ett möte där patientens bästa är i fokus och där den fortsatta omvårdnad som patienten är i behov av tillgodoses. Sjuksköterskan har, enligt Atwal (2002), en central roll i den samordnade vårdplaneringen och författarna
menar att sjuksköterskans upplevelse av SVPL därför är av betydelse och skulle kunna väcka idéer och tankar kring vårdplaneringsmötet.
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med studien är att uppmärksamma sjuksköterskans upplevelser av SVPL. Hur upplever sjuksköterskan möjligheterna till förberedelse inför SVPL?
Hur upplever sjuksköterskan samarbetet och kommunikationen mellan profess-ionerna i samband med SVPL?
METOD
För att få fram sjuksköterskans upplevelser av SVPL besvarades studiens syfte och frågeställningar med hjälp utav en kvalitativ empirisk metod. Semistrukture-rade intervjuer användes för att samla in data. För att kvalitativt analysera materi-alet användes innehållsanalys enligt Burnards (1991) 14 steg.
En kvalitativ studie startar ofta med en bred forskningsfråga som har sitt fokus i ett område där kunskap saknas. Forskaren försöker förstå människans levda erfa-renhet. Ofta används en berättande och subjektiv insamling av data och dataanalys (Polit & Beck, 2006).
Vetenskapliga artiklar i ämnet har sökts via databaserna PubMed och Cinahl. Litteratur och artiklar har sökts via Malmö högskolas bibliotek, Google Scholar och Google. MUEP, en databas för uppsatser skrivna på Malmö Högskola, har använts för att kartlägga eventuella tidigare examensarbeten i ämnet.
Studien genomfördes på en medicinavdelning på ett universitetssjukhus i södra Sverige hösten 2011.
Urval
Antal intervjupersoner till en kvalitativ studie bestäms utifrån undersökningens syfte. Vanligtvis behövs mellan 5 till 25 informanter för att studiens syfte ska kunna besvaras. Ett för stort antal informanter gör datamaterialet svårtolkat och ett för litet antal minskar möjligheterna att generalisera materialet (Kvale & Brink-man, 2009). Trost (2005) anser att materialet kan bli för stort, om allt för många intervjuer genomförs, vilket gör det svårt att få en överblick. Detta ger en ökad risk för att viktiga detaljer gällande likheter och skillnader missas.
För att kunna besvara denna studies syfte, inom den givna tidsramen beräknade författarna att 5-8 intervjupersoner skulle vara tillräckligt. Efter att ha gjort sju intervjuer upplevde författarna att ingen ny information tillkom och datamättnad uppnåtts. Studien omfattar således sju intervjuer. Informanter har rekryterats från en medicinavdelning på ett universitetssjukhus i södra Sverige. Avdelningen till-hör kliniken akutcentrum och har 24 vårdplatser. Den genomsnittliga vårdtiden är 7,0-7,3 dygn.
Enhetschefen som även fungerade som gatekeeper, dvs den person som kan ge forskarna tillträde till platsen för datainsamling (Polit & Beck, 2010) erhöll pro-jektplanen via e-mail. Enhetschefen presenterade sedan studien kort vid en arbets-platsträff och samlade in intresseanmälningar. Vid författarnas första möte med enhetschefen erhölls namn på de som visat intresse. Dessa uppsöktes sedan på avdelningen och muntlig samt skriftlig information lämnades (se bilaga 1). Tid för intervju bokades med var och en vid detta tillfälle. De som ej var i tjänst denna dag fick skriftlig information och ombads att, om intresse fanns, kontakta förfat-tarna. Sex intervjuer bokades in och vid senare tillfälle ytterligare en. Alla sju intervjuer fullföljdes.
I urvalet inkluderades sjuksköterskor med erfarenhet av SVPL, som varit verk-samma på avdelningen sedan minst 3 månader tillbaka. Maximal variation har eftersträvats avseende kön, ålder samt erfarenhet av sjuksköterskeyrket.
I studien deltog 6 kvinnor och 1 man. Informanterna var mellan 29 och 50 år med en medelålder på 37 år. De hade varit verksamma som sjuksköterskor mellan 5 månader och 18 år och varit verksamma på avdelningen mellan 5 månader och 5 år. Samtliga hade erfarenhet av SVPL.
Datainsamling
Datainsamlingen skedde med hjälp av semistrukturerade intervjuer mellan den 7-18 november 2011. En intervjuguide med tre övergripande temafrågor hade utarbetats för att kunna svara på studiens syfte (se bilaga 4). Följdfrågor ställdes till informanterna utefter de svar som gavs.
Semistrukturerade intervjuer möjliggör användandet av en intervjuguide med i förväg konstruerade förslag på frågor men öppnar även upp för möjligheten att följa upp intervjupersonens svar (Kvale & Brinkman, 2009). När forskaren vill uppmuntra informanten att tala fritt om ämnet men samtidigt har förutbestämda huvudteman eller frågor, kan semistrukturerade intervjuer användas (Polit & Beck, 2006).
Intervjuerna hölls med en informant åt gången i avskilt rum i anslutning till arbetsplatsen. De varade mellan 14-36 minuter med en medeltid på 26 minuter. Båda författare deltog vid samtliga intervjuer och genomförde intervjuerna ge-mensamt. Trost (2005) menar att det ibland kan vara en fördel för intervjuarna att vara två, då detta kan ge ett bra stöd och en större informationsmängd kan erhål-las. En förutsättning för detta är att intervjuarna är samspelta. När två personer intervjuar, kan detta dock medföra att informanten känner sig utsatt (Trost, 2005). Innan intervjuerna startade erhöll informanterna ett skriftligt informationsbrev. Information gavs även muntligt om att deltagandet var frivilligt och när som helst kunde avbrytas. Vidare informerades att intervjun skulle spelas in och att allt material skulle komma att avidentifieras. Därefter skrevs samtyckesblankett under av informanten (se bilaga 2).
Alla intervjuer spelades in med två olika mobiltelefoner. Trost 2005, menar att fördelar med att använda sig av bandspelare är att tonfall kan höras i det infor-manten säger och materialet kan lyssnas igenom ett flertal gånger. Dessutom kan lärdom fås om hur bra eller mindre bra intervjun varit när den lyssnas igenom i efterhand. Vidare kan intervjuarna under intervjun koncentrera sig helt på de
frå-gor och svar som behandlas under intervjun istället för att lägga ner tid på anteck-ningar (a a).
Intervjuerna transkriberades i nära anslutning till intervjutillfället och författarna valde att enskilt transkribera hälften av materialet var. Materialet uppgick till 42 sidor och förvarades så att ingen obehörig fick tillgång till det. Det inspelade materialet förvarades i låst mapp på författarnas mobiltelefoner.
Dataanalys
Det transkriberade materialet från intervjuerna analyserades med hjälp av inne-hållsanalys. Innehållsanalys är enligt Lundman & Hällgren- Graneheim (2008) en lämplig analysmetod för att förutsättningslöst tolka texter.
Efter varje intervju togs anteckningar om vilka ämnen som avhandlats detta enligt Burnards (1991) 14 steg. Innehållsanalys lämpar sig för semistrukturerade inter-vjuer som spelats in och transkriberats(a.a). Burnards 14 steg presenteras i bilaga 5. Författarna har valt att i sin analys av materialet inte använda sig av steg 6 och steg 11. Istället har en student vid Sjuksköterskeprogrammet på Malmö högskola kontrollerat huvudkategorier och underkategorier mot en transkription.
Steg 1 genomfördes gemensamt i direkt anslutning till intervjun. När alla inter-vjuer genomförts lästes alla transkriberingar igenom av författarna var för sig och steg 2 genomfördes också enskilt. För att lättare få fram allmänna teman gjordes understrykningar med olika färger i transkriberingarna. De teman som framkom jämfördes och diskuterades tillsammans. Steg 3 till 5 gjordes gemensamt och en slutlig lista med kategorier skapades. Exempel på hur den öppna kodningen gjor-des kan ses i tabell 1. Steg 7 genomförgjor-des individuellt men gemensamma diskuss-ioner hölls under tiden. Intervjuerna kodades i enlighet med steg 8 och i detta steg använde sig författarna av färgkodning och numrering för att lätt hitta tillbaka till rätt intervju. Delar till varje kod klipptes ut med sax och samlades ihop under lämpliga huvudkategorier och underkategorier enligt steg 9 och 10. De utklippta delarna klistrades upp på pappersark, under huvudkategorier och underkategorier, för att få en tydligare överblick över materialet. Stegen 12-14 genomfördes ge-mensamt. De slutliga huvudkategorierna med tillhörande underkategorier present-eras nedan i tabell 2.
Tabell 1. Exempel på öppen kodning enligt steg 3 i Burnards (1991) 14 steg
Ja det är inte alltid så bra. Det beror på hur mycket tid man har. Ibland har man ju känt patienten i flera dagar och då kan det va lite lättare, men annars ibland så hinner man kanske bara läsa på i fem minuter och inte ens ha träffat patienten innan. Det är så olika från dag till dag tycker jag.
Möjligheterna till förberedelse beror på hur mycket tid man har och hur väl man känner patienten.
Tabell 2. Resultatmatris i form av huvudkategorier och underkategorier
HUVUDKATEGORI UNDERKATEGORI
Möjlighet till förberedelse
Samarbete och kommunikation
Sjuksköterskans roll
Att känna patienten
Samarbete med andra yrkeskategorier
Stötta patienten Förmedla information
ETISKA ÖVERVÄGANDEN
Tillstånd för att genomföra studien har inhämtats från Malmö Högskolas etiska nämnd vid ett av högskolan anordnat etikseminarium. Enhetschefen på berörd avdelning har gett tillstånd för studiens genomförande (se bilaga 3). Diskretion har eftersträvats i avseende att informanterna i minsta möjliga mån ska kunna identifieras. Intervjuerna har ordnats efter bokstäver med vilka citat presenteras. Dessa bokstäver har tilldelats slumpmässigt och har inget med intervjuordningen att göra.
Informanterna har gett av sin tid och författarna har ansett det viktigt att sträva efter att visa respekt och ge ett bra bemötande tillbaka. Författarna har även ansett det viktigt att följa de etiska principerna beskrivna i Etiska riktlinjer för omvård-nadsforskning i Norden (2003). Alla informanter har informerats om konfidentia-litet, frivillighet att delta samt att deltagandet kan avbrytas utan vidare motivering och efterföljande konsekvenser.
RESULTAT
Denna studie har uppmärksammat sjuksköterskans upplevelse av samordnad vårdplanering. Under analysarbetet av intervjumaterialet har författarna funnit tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Samtliga kategorier fokuserar på sjuksköterskans upplevelser av SVPL. I intervjumaterialet har den enskilda sjuksköterskans upplevelse av SVPL framkommit och författarna har funnit att de övergripande gemensamma upplevelserna kan delas in i nedanstående kategorier.
Möjlighet till förberedelse -Att känna patienten
-Samarbete med andra yrkeskategorier Samarbete och kommunikation
Sjuksköterskans roll -Stötta patienten -Förmedla information
Respektive huvudkategori med tillhörande underkategorier presenteras nedan och representativa citat har använts för att illustrera informanternas upplevelser.
Möjlighet till förberedelser
Fem informanter upplevde att det är kort om tid till förberedelser men att de ge-nom att prioritera och planera sitt arbete kan skapa möjlighet till förberedelse.
”Jag tar mig tid till det alltid, det gör jag. Men ja, det är tufft ibland. Jätte-mycket att göra ibland.” (ssk: G)
”Man får kanske skjuta på vissa saker, men man måste väl ändå hinna med allt. Men ja /.../ så man måste bara omprioritera lite” (ssk: D)
Informanterna upplevde att förberedelsearbetet inför SVPL underlättas av i hu-vudsak två faktorer: hur väl sjuksköterskan känner patienten samt hur involverade andra yrkeskategorier varit och är. Dessa två faktorer presenteras nedan i underka-tegorierna att känna patienten och samarbetet med andra yrkeskategorier.
Att känna patienten
Om sjuksköterskan under några dagar haft omvårdnadsansvaret för den patient som ska vårdplaneras, upplevde alla informanter en stor skillnad i möjligheterna till förberedelser jämfört med om sjuksköterskan ska hålla i SVPL första dagen hon/han träffat patienten. Den tid det tar att förbereda inför SVPL upplevdes av informanterna bli mycket kortare om sjuksköterskan känt patienten i några dagar.
”För att kan man patienten så kan de fråga i stort sett vad som helst för då har man det färskt. /..../ Så det tycker jag faktiskt är en enorm skillnad. Man känner sig inte så stressad som när man får en patient man inte känner.” (ssk: B)
Informanterna upplevde att det finns information om patienten som inte går att läsa sig till i journalanteckningarna. En förutsättning för att få tillgång till denna information är att ha varit involverad i vården av patienten.
Två informanter nämnde att de upplevde en större trygghetskänsla hos patienten om sjuksköterskan hunnit lära känna denna några dagar innan vårdplaneringen. Det upplevdes av alla informanter att om sjuksköterskan kände patienten kunde frågor från kommunen besvaras i större utsträckning, detta för att allt inte går att läsa sig till.
”Att man kanske bara har sagt hej till patienten sen ska jag sitta och dra hela deras sjukhistoria. Det känns nog inte så tryggt för patienten heller kan jag tänka mig och ibland får man ju lite följdfrågor och så och det känns inte alltid så bra. Man kan ju bara det lilla man har läst och man kan ju inte läsa sig till allt” (ssk: D)
Samarbetet med andra yrkeskategorier
Ett flertal informanter upplevde att de vid SVPL för andras talan och de förbere-der sig inför SVPL genom att läsa på journalanteckningar av arbetsterapeut, sjuk-gymnast och läkare. Möjligheten till förberedelse är beroende av andra yrkeskate-gorier och att de har dokumenterat sitt arbete. Trots förberedelser upplevde infor-manterna att de ibland inte kan svara på frågor från kommunen eftersom det inte
är deras egna beslut som ifrågasätts. En informant upplevde att det till och med är konstigt att sjuksköterskan svarar på frågor om vad andra gjort och beslutat.
” Ibland är det så att det ifrågasätts saker som sköterskan inte kan svara på och då vill man inte vara i den sitsen, för man gör ju inte de besluten själv utan det ska ju vara rätt yrkeskategori på rätt plats tycker jag.” (ssk: F)
Om läkaren är med på vårdplaneringen upplevde informanterna att deras eget för-beredelsearbete underlättades.
”Först och främst, vet jag att det är en läkare som verkligen är med så bru-kar jag ta bort den här medicinska delen, då får doktorn dra den och sen får jag läsa på arbetsterapeut och sjukgymnasts anteckningar om det finns be-hov av det” (ssk: C)
Samarbete och kommunikation
Upplevelsen att samarbetet med kommunen överlag fungerar bra är gemensam för fyra informanter. Dock upplevde de att det finns situationer då samarbetet med kommunen inte alls fungerar.
” Ja för det mesta så är det jättebra samarbete tycker jag. Dom lyssnar på oss och de lyssnar på anhöriga, men ibland kan det vara så att de kör sitt race” (ssk: B)
Tre informanter menade tvärtemot att samarbetet överlag var dåligt men att det i vissa situationer och med vissa stadsdelar och biståndshandläggare fungerade bra.
”Alltså det finns ju riktiga guldkorn/.../ men sen överlag så känns det inte särskilt bra. Det är oftare att man känner sig väldigt kritiserad” (ssk:A)
Fem informanter upplevde att slutenvården och kommunen har ett gemensamt mål med patientens bästa i fokus. Men sex informanter upplevde att målet ibland är svårt att nå då kommunen är styrd av ekonomi och andra intresseområden och lagar än slutenvården är. Detta visar sig enligt informanterna i att de upplevt det som om kommunen i ett flertal fall redan från början bestämt sig för vilken insats patienten ska få.
”Det är, vi arbetar ju, vi har ju patienten som ett gemensamt intresse, men vi arbetar utifrån olika lagar och intresseområden känns det som” (ssk: C) ”Ibland så känns det som att dom kommer med ett....att dom redan har be-stämt sig för vad dom ska göra att det inte spelar så stor roll vad man har att komma med” (ssk: A)
Sex informanter upplevde även att de inte får rekommendera vad patienten skulle behöva för insatser. De måste hålla sig neutrala inför beslutet som biståndshand-läggaren tar och får inte ifrågasätta detta beslut.
”Vi rekommenderar det här. Men vi får inte säga så, vi får inte säga korttid eller något sånt. Framförallt inte för de här som är lite kinkiga. Då får man på huvudet. Det har jag fått ett par gånger när jag sagt att korttid hade va-rit bra. Det får ni inte säga säger dom då” (ssk: B)
Sjuksköterskans roll
Informanterna upplevde att deras roll främst var att förmedla information. Alla informanter upplevde även att deras roll var att stötta patienten.
Stötta patienten
Alla informanter såg det som en del av sin roll att stötta patienten under SVPL. Informanternas upplevelser av att vara den som stöttade patienten skiljde sig åt. Sex informanter upplevde att denna roll enbart framkom om inte anhöriga fanns närvarande medan en informant upplevde att denna roll antogs oberoende av om anhöriga fanns där eller ej.
”För vi har ju sådana patienter också, som inte har insikt kanske i sin situ-ation och så. Då ska man ju vara lite observant på att få in anhöriga som kan prata för dom. Har dom inte anhörig i värsta fall, så får man ju själv ta den biten och liksom förklara att så här är det” (ssk: F)
”Ibland känns det som att det är vi som får föra patientens talan, om de inte har någon anhörig eller så med. Försöka hjälpa dom” (ssk: D)
”Jag känner mig som språkrör för patienten och anhöriga” (ssk: B) Förmedla information
Informanterna upplevde att deras roll vid SVPL är att informera kommunen vil-ken vård patienten fått, vilka beslut som tagits av läkaren och vad sjukgymnastens och arbetsterapeutens utredningar visat.
”Jag sitter med och förmedlar vården som patienten har fått här” (ssk: E) ”/.../ att man både är språkrör för avdelningen som talar om att så här har vi gjort” (ssk: B)
DISKUSSION
Diskussionen är upplagd med metoddiskussion, resultatdiskussion och slutsats. Inledningsvis diskuteras studiens upplägg med urval, datainsamling, dataanalys och validitet. Resultatet diskuteras under rubrikerna Möjlighet till förberedelse, Samarbete och kommunikation och Sjuksköterskans roll. Resultatet kommer att jämföras med tidigare forskning i ämnet. I slutsatsen sammanfattas resultatet, för-slag till vidare forskning ges och studiens nytta tas upp.
Metoddiskussion
Författarna till denna studie valde att använda sig utav en kvalitativ intervjumetod. Detta för att syftet var att uppmärksamma sjuksköterskans upplevelser av samord-nad vårdplanering. En kvalitativ intervjumetod är enligt Trost (2005) lämplig att använda när syftet med en studie är att försöka förstå människors levda erfaren-heter.
Semistrukturerade intervjuer användes för att täcka in alla aspekter på syftet och för att möjliggöra uppföljning av informantens svar. Fördelen med att använda
semistrukturerade intervjuer är enligt Kvale & Brinkman (2009) att det finns möj-lighet att följa upp informantens svar med följdfrågor.
Innehållsanalys enligt Burnards (1991) 14 steg användes då denna struktur upp-levdes tydlig och enkel att använda.
Urval
I studien ingick sju informanter. Författarna ansåg att 5-8 informanter var ett rim-ligt antal för att uppnå studiens syfte. Fler intervjuer hade kanske kunnat bidra till ett rikligare material men när sju intervjuer genomförts ansåg författarna att data-mättnad uppnåtts och att materialet var tillräckligt stort för att analyseras. Förfat-tarna ansåg även att för att kunna handskas med materialet och inte få ett för svår-tolkat material var sju informanter tillräckligt. Kvale & Brinkman (2009) menar att ett för stort material kan vara svårtolkat.
Rekryteringen av informanter från en medicinavdelning var relevant för syftet med studien då patientgruppen på en medicinavdelning ofta kräver vårdplanering. Dock är det en begränsning för studien att den genomförts på enbart en avdelning. Detta för att rutinerna kring SVPL kan skilja sig åt mellan avdelningarna och det kan bli svårt att överföra resultatet till andra avdelningar.
För att få tillträde till informanterna krävdes kontakt med en gatekeeper. Risken med en gatekeeper kan enligt Trost (2005) vara att urvalet av informanter blir styrt av gatekeepern och en risk finns att endast en viss grupp av informanter väljs ut. Författarna upplevde ej att valet av informanter styrts av gatekeepern utan att intresset att delta byggde på frivillighet. När författarna besökte avdelningen och erhöll lista med intresseanmälningar tillkom ytterligare informanter som anmälde sig direkt till författarna vilket visar på att ett intresse av att delta fanns.
För att få en så stor spridning som möjligt på informanterna valdes att inkludera alla sjuksköterskor med erfarenhet av SVPL. Dock fanns kravet att de skulle ha varit verksamma på avdelningen i minst 3 månader. Detta för att de skulle haft möjlighet att ha varit med på en vårdplanering på avdelningen. Författarna ville få informanter med olika lång erfarenhet av såväl sjuksköterskeyrket som av SVPL och valde därför att inte exkludera fler. Önskemål fanns från författarna om större spridning vad gäller kön. Enbart en man på avdelningen anmälde sitt intresse. Författarna hade gärna sett fler manliga informanter men begränsades i sitt urval då det inte fanns möjlighet att söka informanter på annan avdelning. Med större spridning i kön hade möjligheter att utforska genusperspektivet i upplevelser av SVPL funnits. Då bara en man deltog hade studien för stora begränsningar för att några slutsatser skulle kunna dras angående skillnader hos män och kvinnors upp-levelser.
Datainsamling
Alla intervjuer schemalagdes efter informantens önskemål och genomfördes på arbetstid. Detta upplevdes av författarna minska informanternas stress inför inter-vjun. Intervjuerna genomfördes i en lokal som tillhandahölls i anslutning till avdelningen. Detta möjliggjorde att intervjuerna kunde genomföras på arbetstid och informanterna ej behövde avsätta fritid till intervjun. Alla intervjuer hölls i samma lokal för att få så likartade förutsättningar som möjligt. Samtliga intervjuer fullföljdes och författarna upplevde att samtliga intervjuer var av jämn kvalitet och därför jämförbara.
Vid första tillfället höll båda författarna i intervjun. Detta upplevdes positivt och gjordes därför även under övriga intervjuer. Författarna upplevde att samspelet dem emellan under intervjun bidrog till en trygg intervjusituation. Enligt Trost (2005) kan en otränad intervjuare ha stöd av att det är två som intervjuar. Reflekt-ioner om att informanten skulle kunna känna sig utsatt gjordes innan beslutet togs att vara två intervjuare. Trost (2005) menar att informanten kan känna sig i under-läge om det är två som intervjuar, men även att det i vissa situationer kan vara för den intervjuades bästa med två intervjuare.
Författarna har aldrig tidigare genomfört intervjuer vilket kan vara en begränsning för studien. Dock såg författarna inte att den första intervjun skiljde sig nämnvärt från den sista och att detta skulle ha påverkan på resultatet. För att få så bra inter-vjuer som möjligt har författarna noggrant gått igenom intervjuupplägget och även utvärderat varje genomförd intervju. Ledande frågor har försökt att undvikas. I intervjusituationen fanns intentionen att informanten skulle känna sig bekväm och trygg. En intervjuguide användes för att säkerställa att alla områden täcktes in. I förväg bestämda temafrågor utarbetades men ordningsföljden styrdes av infor-mantens svar. På så sätt uppmuntras informanten att tala fritt om ämnet inom givna teman. Enligt Polit & Beck (2006) är användandet av semistrukturerad in-tervjumetod ett sätt att möjliggöra för informanten att på ett naturligt sätt svara med sina egna ord. Semistrukturerade intervjuer är lämpliga att använda för att uppmuntra informanten till att tala fritt (a.a.).
Intervjuerna genomfördes enskilt. Författarnas intresse låg i att få fram sjukskö-terskans upplevelse av SVPL och för detta ansågs enskilda intervjuer lämpa sig bäst. I en gruppintervju kan det enligt Trost (2005) lätt bli så att den tystlåtna in-formantens upplevelser inte kommer fram och endast de informanter som är dominanta för fram sina upplevelser.
Eftersom båda författarna studerar till sjuksköterskor var SVPL bekant sedan tidi-gare och en viss förförståelse fanns. Denna upplevdes av författarna vara till nytta inför och under intervjuerna eftersom temafrågor lättare kunde utarbetas och följdfrågor lättare infann sig.
Dataanalys
För analys av materialet användes innehållsanalys enligt Burnards (1991) 14 steg. Stegen översattes av författarna och även en översättning från Malmö Högskola- fakulteten för hälsa och samhälle erhölls, vilken presenteras i bilaga 5. Både för-delar och nackför-delar upplevdes med att använda dessa 14 steg. Överlag upplevdes stegen som strukturerade och väl fungerande trots att steg 6 och 11 valdes bort. Vissa delar upplevdes otydliga och författarna fick gå tillbaka till Burnards (1991) artikel för att tydliggöra vad som skulle göras i dessa delar. Steg 6 och 11 valdes bort främst beroende på att det fanns svårigheter att få kollegor att ställa upp och på grund av organisatoriska svårigheter. Författarna lät en studentkollega på sjuk-sköterskeutbildningen läsa igenom en transkribering och jämföra denna med hu-vudkategorier och underkategorier. Vidare genomfördes steg 2 och 3 individuellt och en ständig diskussion fördes angående kategorier och underkategorier. Under hela analysarbetet försökte författarna att ständigt gå tillbaka till ursprungsmateri-alet för att ej tappa sammanhanget och helheten vilket är viktigt enligt Burnard (1991). Författarna har försökt hålla sig öppna inför materialet under analysarbetet
Validitet
För att svara på hur trovärdigt ett resultat är kan begreppet validitet användas. Enligt Lundman & Hällgren-Graneheim (2008) kan begreppet validitet anses vara kopplat till kvantitativ forskningstradition och motsvarande begrepp giltighet, höra samman med kvalitativ forskning. Vidare nämner Lundman & Hällgren-Graneheim (2008) att vissa forskare anser att väletablerade begrepp så som validi-tet inte nödvändigtvis måste bytas ut. Författarna har därför valt att använda sig av begreppet validitet. Även Burnard (1991) använder detta begrepp i sin analysme-tod.
En intervjuguide gjordes i förväg för att täcka in studiens syfte och frågeställning-ar. Enligt Polit & Beck (2006) kan användandet av en intervjuguide med huvud-teman säkerställa att alla frågor täcks in under intervjun. Båda författarna var med på samtliga intervjuer och försökte medvetet se till att informanten inte kände sig stressad. Trost (2005) menar att inledningen på intervjun är avgörande för hur resten av intervjun blir och hur förtroenderelationen i situationen utvecklas. För-fattarna ansåg att det därför var viktigt att skapa en avstressad miljö. Intervjun planerades i förväg och författarna gick gemensamt igenom eventuella svårigheter som skulle kunna uppstå i intervjusituationen. Detta för att öka studiens validitet. Steg 6 och 11 i Burnards (1991) 14 steg valdes bort i analysen. Detta medför viss försvagning av studiens validitet. För att öka validiteten, tog författarna ut teman var för sig för att sedan jämföra dessa teman gemensamt. Vidare läste en studie-kollega till författarna igenom en transkribering och jämförde denna med förfat-tarnas slutliga huvudkategorier och underkategorier.
Författarna har försökt att noggrant beskriva urvalsprocessen och analysarbetet. Detta för att enligt Lundman & Hällgren-Graneheim (2008) ger det läsaren en möjlighet att kunna bedöma tolkningarna. Vidare menar Lundman & Hällgren-Graneheim (2008) att representativa citat ökar validiteten. Resultaten har således valts att presenteras med citat.
För att stärka validiteten visas ett exempel på kodning i tabell 1.
Resultatdiskussion
Resultatet bygger på de upplevelser av SVPL som informanterna delgett under intervjuerna. Det resultat som redovisas är informanternas upplevelser av SVPL på den avdelning där studien genomförts. Samtliga informanter hade erfarenhet av SVPL och alla hade därmed upplevelser att delge författarna.
Möjlighet till förberedelse
I denna studie upplevdes att tiden till förberedelse var kort men att sjuksköters-korna tog sig tid till förberedelse. Detta kan tyda på att sjuksköterssjuksköters-korna anser förberedelserna till SVPL vara en viktig del av det dagliga arbetet. En studie av Watts & Gardner (2005) visar tvärtemot att sjuksköterskor som ingick i den stu-dien inte prioriterade utskrivningsprocessen utan att de vid hög belastning priori-terade bort denna del. Enligt Efraimsson m fl (2005) har tidsfaktorn betydelse för vårdplaneringens kvalitet.
Enligt Kommunförbundet Skåne och Region Skånes riktlinjer för SVPL (2011) ska SVPL bygga på ömsesidig tillit mellan berörda parter. Detta kan tänkas kräva
en kontakt mellan sjuksköterska och patient eftersom det är då tillit mellan patient och sjuksköterska kan byggas upp. Svensk sjuksköterskeförening (2010) menar i dokumentet Värdegrund för omvårdnad, att tillit är en förutsättning för att patien-ten ska kunna anförtro sig till vårdaren. Vidare står det att engagemang, öppenhet och förtroende är faktorer som kan bidra till en känsla av tillit (a.a). Informanterna upplevde att de, då de inte kände patienten, helt fick förlita sig på journalanteck-ningar vilket medförde att viss information missades. Författarna har inte kunnat hitta tidigare studier som direkt tar upp vikten av att inför SVPL få möjlighet att lära känna patienten. Dock presenteras i en studie av Atwal (2002) att sjukskö-terskor upplever svårigheter att få information från patienten i de fall då patienten är konfusorisk och inte har någon anhörig, och att sjuksköterskan då får förlita sig helt till det som dokumenterats. Detta skulle kunna tyda på att det är svårt att läsa sig till all information och att möjligheten att lära känna patienten är viktig för att få med så mycket information som möjligt.
Flera informanter upplevde att trots förberedelser kan de inte alltid svara på frågor från kommunen. Detta för att frågorna rörde sådant som de själva inte tagit beslut om. Vissa informanter upplevde att de förväntades svara på frågor om vad andra yrkeskategorier beslutat och att detta var konstigt. Rydeman och Törnkvist (2006) presenterar i sin studie att sjuksköterskorna ibland upplevde att de under SVPL hamnade i situationer då de fick hantera problem och oklarheter som egentligen hörde till någon annans ansvarsområde.
Samarbete och kommunikation
Enligt kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska ska sjuksköterskan ha förmåga att planera, konsultera, informera och samverka med andra aktörer i vårdkedjan. Det framkom i denna studie att en del informanter kände sig kritise-rade och ifrågasatta i samarbetet med kommunen och att samarbetet inte alltid fungerat bra. Atwal (2002) skriver att samarbetet mellan professionerna är en vik-tig del av utskrivningsprocessen och att de problem som uppstår ofta gör det bero-ende på att kommunikationen och samarbetet mellan slutenvården och öppenvår-den inte fungerar.
Trots att de flesta informanter upplevde att det fanns ett gemensamt mål vid SVPL så upplevde många att slutenvården och öppenvården styrs av olika intresseområ-den, såsom lagar och ekonomi, och målen därför ibland kan vara svåra att uppnå. Efraimsson m fl (2005) säger i sin avhandling att för att samarbetet mellan öppen-vård och slutenöppen-vård ska fungera, krävs det förståelse för varandras resurser och villkor. Hon menar även att vårdenheternas olika målsättningar kan bidra till för-sämrat samarbete. För att utveckla samverkan mellan slutenvård och öppenvård har försök gjorts där de olika vårdenheterna mötts. Mötet har gått ut på att öka förståelsen för varandras verksamheter. Detta har resulterat i bättre vårdplanering-ar beroende på att förståelsen för vvårdplanering-arandras villkor ökat och att attityderna föränd-rats (Efraimsson m fl, 2005).
I studien av Efraimsson m fl (2003) presenteras i resultatet att professionernas sätt att konversera på under SVPL skilde sig åt från gång till gång. Konversationen kunde vara allt ifrån artig, respektfull och öppen till direkt defensiv, kritisk och krävande. Detta överensstämmer med denna studies resultat där informanterna upplevde samarbetet som både bra och dåligt beroende på situationen.
Alla utom en informant upplevde att de inte fick komma med rekommendationer om de insatser patienten skulle kunna behöva. Sjuksköterskan har haft omvård-nadsansvar för patienten under hans/hennes tid på avdelningen och har sett vad patienten klarar av och inte klarar av. Sjuksköterskans rekommendationer borde enligt författarna tillvaratas då de grundar sig på den yrkesmässiga omvårdnads-bedömning som gjorts.
Flertalet informanter upplevde att kommunen bestämt sig redan från SVPL:s bör-jan om vilken insats patienten skulle få. Efraimsson m fl (2003) har i sin studie funnit och presenterat flera olika omständigheter som tyder på att beslut tagits redan innan vårdplaneringsmötets början. I Kommunförbundet Skåne & Region Skånes (2011) samordnade vårdplaneringsrutiner står att hälso- och sjukvården ska ske i samråd med patienten och att SVPL är en viktig del i vårdkedjan. Infor-manternas upplevelser av att beslut tagits i förväg skulle kunna innebära att pati-entens rätt att vara med och påverka vid SVPL inte tillgodosetts.
Sjuksköterskans roll
Informanterna upplevde att det ingick i deras roll att stötta patienten då det fanns behov av detta. I tidigare forskning som författarna tagit del av, presenteras sjuk-sköterskans roll vid SVPL som central och samordnande (Atwal, 2002). Författar-na har dock vid granskning av tidigare studier inte kunFörfattar-nat se något specifikt om sjuksköterskans roll av att stötta patienten. I värdegrund för omvårdnad (Svensk sjuksköterskeförening, 2010) betonas att vårdpersonal har ett stort ansvar att främja patientens självbestämmande i de fall då patientens förmåga till självbe-stämmande är nedsatt. Sjuksköterskan ska enligt kompetensbeskrivning för legi-timerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005) ha förmåga att utifrån patientens önskemål och behov föra dennes talan. Informanterna upplevde även att det ingick i deras roll att förmedla information till kommunen om den vård patienten fått på avdelningen. Sjuksköterskorna i en studie av Efraimsson m fl (2004) upplevde att deras roll dels är att vara en representant från avdelningen och dels är att vara en professionell vårdare.
Slutsatser
Slutsatsen av detta resultat är att även om vårdplaneringen i många avseende fun-gerar väl finns det förbättringar att göra för att den samordnade vårdplaneringen ska bli ett optimalt möte. Denna studie lyfter fram sjuksköterskans upplevelse av den samordnade vårdplaneringen. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde tiden till förberedelse som kort men att tid togs till förberedelser genom att struk-turera och planera omvårdnadsarbetet. Resultatet visar även att det upplevdes vara stor skillnad i förberedelsearbetet om patienten, som skulle vårdplaneras, var känd sedan några dagar till skillnad mot om vårdplaneringen ägde rum första dagen sjuksköterskan hade omvårdnadsansvaret för patienten. Förberedelsearbetet upp-levdes vara lättare om läkaren närvarade vid SVPL. Vidare lyfter studiens resultat fram att många upplevde rollen att stötta patienten samt att delge information om den vård patienten erhållit under vårdtiden, som en viktig del i sjuksköterskans roll vid SVPL. I resultatet framkommer att sjuksköterskorna upplevde att samar-betet med kommunen överlag fungerade bra men att de ibland kände sig ifråga-satta, fick svara på frågor som borde besvarats av någon annan och inte fick ge rekommendationer om insatser.
Vårdtiderna på sjukhus tenderar idag att kortas ner och vården efter utskrivningen blir allt viktigare (Rydeman & Törnqvist, 2006). Författarna anser det viktigt att
den samordnade vårdplaneringen fungerar för att patienten ska få den fortsatta vård som behövs och för att minska antalet återinläggningar. Det skulle även in-nebära en ekonomisk vinst. Eftersom sjuksköterskan har en central roll i den sam-ordnade vårdplaneringen (Atwal, 2002) så menar författarna att sjuksköterskans upplevelser skulle kunna leda till idéer om förbättringar vid SVPL. Att få till stånd ett optimalt möte skulle kunna ge stora vinster för såväl patient som för inblan-dade professioner.
FRAMTIDA FORSKNING
Under arbetet med studien har författarnas intresse väckts angående de övriga professionernas upplevelse av SVPL. Det vore intressant att få en insikt i hur de upplever SVPL eftersom de olika upplevelserna skulle kunna öka professionernas förståelse för varandras arbetssätt och kunna leda till ett bättre samarbete. Alla parter skulle vinna på ett fungerande vårdplaneringsmöte. För att få insikt i vad som krävs för detta behövs mer forskning inom ämnet. I en framtida studie skulle det vara intressant att uppmärksamma övriga involverade professioners upplevelse av den samordnade vårdplaneringen.
REFERENSER
Atwal, A (2002) Nurses' perceptions of discharge planning in acute health care: a case study in one British teaching hospital. Journal of advanced nursing, 39, 450-458.
Baggens, C & Sandén, I (2009) I: Friberg, F & Öhlén, J (red) Omvårdnadens
grunder – perspektiv och förhållningssätt. Lund: Studentlitteratur, s 201-234.
Betalningsansvarslagen 1990:1404.
Burnard, P (1991) A method of analysing interview transcripts in qualitative research. Nurse Education Today, 11, 461-466.
Efraimsson, E m fl (2003) Discharge planning: 'fooling ourselves?' - patient participation in conferences. Journal of Clinical Nursing, 13, 562-570. Efraimsson, E m fl (2004) How to get one's voice heard: the problems of the discharge planning conference. Journal of Advanced Nursing, 53, 646-655. Efraimsson, E m fl (2005) Vårdplaneringsmötet, en studie av det institutionella samtalet mellan äldre kvinnor, närstående och vårdare. (Avhandling ISBN 91-7305-883-1). Umeå Universitet: Institutionen för omvårdnad.
Etiska riktlinjer för omvårdnadsforskning i Norden (2003)
>www.sykepleien.no/ikbViewer/Content/337889/SSNs%20etiske%20retningslinj er.pdf< 2011-12-12.
Han, C-Y m fl. (2009) Emergency department nurses' understanding and experiences of implementing discharge planning. Journal of Advanced Nursing, 65,(6), 1283-1292.
Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763.
ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (2007) Stockholm: Svensk sjuksköterskeföre-ning.
Kommunförbundet Skåne och Region Skåne (2011) Samordnad vårdplanering-rutiner vid samordnad vårdplanering i samverkan mellan kommunförbundet Skåne och region Skåne. Gäller från 2007-03-01, anpassad 2011-01-28. Kvale, S & Brinkman, S (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Stu-dentlitteratur.
Lundman, B & Hällgren-Graneheim, U (2008) Kvalitativ innehållsanalys I: Gran-skär, M & Höglund-Nielsen, B (red) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-
och sjukvård. Lund: Studentlitteratur, s 159-172.
Polit, D & Beck, C (2006) Essentials of nursing research. Methods, appraisal and
utilization (6:e upplagan). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Polit, D & Beck, C (2010) Essentials of nursing research: appraising evidence for
nursing practice (7:e upplagan). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Region Skåne (2004) Samordnad vårdplanering- i samverkan mellan kommunför-bundet Skåne och region Skåne.
Rydeman, I & Törnqvist, L (2006) The patient's vulnerability, dependence and exposed situation in the discharge process: experiences of district nurses, geriatric nurses and social workers. Journal of clinical nursing, 15, 1299-1307.
Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. SOSFS 1996:32. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd – informations-överföring och samordnad vårdplanering.
SOSFS 2005:27. Socialstyrelsens föreskrifter om samverkan vid in och utskrivning av patienter i sluten vård.
Svensk sjuksköterskeförening (2010) Värdegrund för omvårdnad, Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Trost, J (2005) Kvalitativa intervjuer (3:e upplagan). Lund: Studentlitteratur. Watts, R & Gadner, H (2005) Nurses perceptions of discharge planning. Nursing
BILAGOR
Bilaga 1: Informationsbrev. Bilaga 2: Samtyckesblankett. Bilaga 3: Tillståndsblankett. Bilaga 4: Intervjuguide.
Bilaga 5: Innehållsanalys ur Burnards 14 steg.
Bilaga 6: Omvårdnadsdefinition från Malmö Högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle, enheten för omvårdnad.
INFORMATIONSBREV
Bilaga 1 Projektets titel:Sjuksköterskans upplevelse av samordnad vård-planering
Datum:
Studieansvariga:
Hannah Björkman hss08144@student.mah.se Jessica D’Este hss08160@student.mah.se
Studerar vid Malmö högskola, Hälsa och samhälle, 206 05 Malmö, Tfn 040- 6657000
Utbildning: Sjuksköterskeprogrammet Nivå: Kandidat
Vi är två sjuksköterskestudenter som skriver vårt examensarbete, c-uppsats, i ämnet omvård-nad. Syftet med studien är att belysa och uppmärksamma sjuksköterskans upplevelser av sam-ordnad vårdplanering. Vi anser att ämnet är relevant eftersom ökad kunskap om sjuksköterskans upplevelse av samordnad vårdplanering är viktig, då den skulle kunna bidra till ett optimalt möte med patientens bästa i fokus.
För att få tillgång till dessa upplevelser skulle vi vilja intervjua sjuksköterskor på er avdelning. Vi önskar att ni som deltar har erfarenhet av samordnad vårdplanering och har arbetat som sjuk-sköterska på avdelningen i minst 3 månader. Intervjuerna beräknas ta ca: 30-60 min och kom-mer ske under veckorna 46-48.
Allt material kommer att avidentifieras och största möjliga konfidentialitet kommer att efter-strävas, vilket innebär att ingen obehörig får ta del av det inspelade materialet samt att inga per-sonliga uppgifter kommer publiceras i studien. Efter godkänd uppsats kommer det inspelade materialet förstöras.
Medverkan i studien är frivillig och kan när som helst avbrytas utan vidare motivering och ef-terföljande konsekvenser.
Kontakta oss gärna via mail eller telefon vid eventuella frågor.
Härmed tillfrågas Du om deltagande i studien. För att kunna schemalägga intervjuerna ber vi dig att anmäla eventuellt intresse till studieansvariga snarast möjligt.
Jessica D’Este 0709-xxxxxx Hannah Björkman 0702-xxxxxx
SAMTYCKE
Bilaga 2
Projektets titel:Sjuksköterskans upplevelse av sam-ordnad vårdplanering
Datum:
Studieansvarig/a:
Hannah Björkman hss08144@student.mah.se Jessica D'Este hss08160@student.mah.se
Studerar vid Malmö högskola, Hälsa och samhälle, 206 05 Malmö, Tfn 040-6657000 Utbildning: Sjuksköterskeprogrammet
Nivå: Kandidat
Jag har muntligen informerats om studien och tagit del av bifogad skriftlig information. Jag är medveten om att mitt deltagande är frivilligt och att jag när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande.
Jag lämnar härmed mitt samtycke till att delta i ovanstående undersökning:
Datum: ………..
TILLSTÅND
Bilaga 3
Projektets titel:
Sjuksköterskans upplevelse av samordnad vårdplane-ring
Datum: 2011-11-04
Studieansvariga:
Hannah Björkman - hss08144@student.mah.se Jessica D'Este - hss08160@student.mah.se
Studerar vid Malmö högskola, Hälsa och samhälle, 206 05 Malmö, Tfn
040-6657000
Utbildning: Sjuksköterskeprogrammet
Nivå: Kandidat
Härmed ger jag följande student/er vid Malmö högskola tillstånd att genomföra ovanstå-ende undersökning i min verksamhet.
Namn: ……… ……… Verksamhetschef/motsvarande vid: ……….. ……… Datum: ……… Underskrift: ……… Namnförtydligande: ………
INTERVJUGUIDE
Bilaga 4Hur upplever du möjligheterna till förberedelse inför SVPL? Hur upplever du samarbetet med övriga deltagare vid SVPL?
Vilken roll upplever du att du som sjuksköterska har i den samordnade vårdplane-ringen?
Bilaga 5
Stegen i innehållsanalys
1. Anteckningar görs efter varje intervju om vilka ämnen som avhandlats. 2. Utskrifterna av intervjuerna läses igenom och anteckningar görs om
allmänna teman. Målet är att fördjupa sig i materialet.
3. Öppen kodning. Utskrifterna läses igenom igen och så många rubriker som möjligt skrivs ner för att beskriva alla aspekter på innehållet. ”Skräp” exkluderas.
4. Listan över kategorier ses över och grupperas under högre klassificerade rubriker. Målet är att reducera antalet kategorier genom att komprimera liknande in i bredare kategorier.
5. Den nya listan över kategorier och underrubriker arbetas igenom och ständigt återkommande eller mycket liknande rubriker plockas bort för att skapa en slutlig lista.
6. Två kolleger gör egna kategorilistor och de tre listorna diskuteras sedan och nödvändiga förändringar görs. Målet är att öka validiteten i
kategoriseringsmetoden och att se upp för författarbias.
7. Utskrifterna läses återigen igenom med den slutliga listan vid sidan om för att se om kategorierna täcker in alla aspekter på intervjuerna.
Anpassningar utförs vid behov.
8. Varje intervjuutskrift arbetas igenom och kodas enligt listan med kategorier och underrubriker.
9. Utskrifterna bryts ner så att delar till varje kod samlas ihop. Görs med sax eller med datorns hjälp.
10. Koderna sätts samman med lämplig underrubrik och överrubrik. 11. Validitetstest utförs genom att låta en intervjuperson kontrollera
kategorisystemets tillämpbarhet.
12. Allt material förvaras tillsammans för direkt referens till
rapportskrivningen. Kopior av de fullständiga utskrifterna av varje intervju sparas.
13. Rapportskrivning. Författaren bearbetar varje del för sig, väljer ut olika exempel ur materialet och ger en kommentar som binder samman exemplen. Författaren håller sig öppen för intervjumaterialet och utskrifterna under hela skrivprocessen det är då möjligt att hålla sig närmare den ursprungliga betydelsen och innehållet.
14. Alternativ 1. Skriva ner fynd, använda exempel ur texten för att illustrera. Skriva en separat del som binder samman fynden med litteratur inom ämnet och göra jämförelser och åtskillnader. Alternativ 2. Skriva ner fynd
Ur Burnard P. (1991) A method of analysing interview transcripts in qualitative research. Nurse Education Today 11, 461-466.
Bilaga 6
Omvårdnad
Omvårdnad, huvudområdet inom sjuksköterskans utbildning, innefattar förebyggande, stödjande, vårdande och rehabiliterande åtgärder inom hälso- och sjukvård i olika miljöer och sammanhang, baserat på forskning och beprövad klinisk erfarenhet. En del av forskarutbildningsämnet Vårdvetenskap utgörs av omvårdnad. Omvårdnad sträcker sig från livets början genom hela livet till ålderdomen, döendet och döden. Det innefattar också kunskaper relaterade till hur livet med funktionsnedsättning, långvarig sjukdom och fysisk och psykisk ohälsa kan underlättas och lindras.
Omvårdnad utgår från en humanistisk människosyn med ett existentiellt filosofiskt synsätt där människan ses som aktiv och skapande samt som en del i ett sammanhang. Ett grundläggande antagande inom disciplinen är att omvårdnad sker på personnivå. Människan är unik och ska bemötas individuellt efter sina förutsättningar. Patientbegreppet inom omvårdnad inkluderar att vårdarna tar hänsyn till patientens familj, närstående, omgivning och miljö. Även vårdarbetets organisation inkluderas.
Maj 2011
Fakulteten för Hälsa och samhälle
