Främling i mitt egna land
- En kvalitativ studie om identitetsskapandet hos andra generationens
invandrare.
Maida Cucovic & Hedil Kazem
Kandidatuppsats
Socionomprogrammet, 15hp.
ABSTRAKT
Författare: Cucovic. M & Kazem. H
Titel: Främling i mitt egna land - En kvalitativ studie om identitetsskapandet hos andra generationens invandrare
Examensarbete i socialt arbete, 15 högskolepoäng.
Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa and samhälle, 2020. Handledare: Mats Högström
Socialt arbete inkluderar ofta individer som på något sätt lever utanför det normativa
samhället. Fall som berör personer med utländsk bakgrund kan ofta missförstås eftersom den eurocentriska ideologin inte alltid är rådande för alla. Syftet med denna studie är att
undersöka hur vuxna födda på 90-talet med två utrikes födda föräldrar skildrar sin identitet samt vilken inverkan miljön har haft på deras identitetsskapande. Med denna studie vill vi även få en ökad kunskap om frågor som rör identitet i förhållande till etnicitet och hur andra generationens invandrare påverkas av benämningen invandrare. Vi har genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex personer födda i Sverige med olika kulturell bakgrund. För att få ett bredare perspektiv har vi ställt frågor om hur deras etniska bakgrund har
påverkat deras skapande av identitet i det svenska samhället. Vår analys bygger på det empiriska materialet som även vidare kopplas till den tredje identiteten och andra relevanta teoretiska begrepp som; attributionsteorin, människans behov av tillhörighet och kulturell identitet och dess tillhörighet. Resultaten av vår studie har visat att omgivningen spelar en viktig roll i respondenternas identitetsbildning. Respondenternas etnicitet var avgörande i vilken utsträckning de känner tillhörighet till det svenska samhället. Den etniska bakgrunden bidrog således till en känsla av utanförskap då samhället inte tillät dem att identifiera sig som de ville. Sammanfattningsvis visade den insamlade empirin på att intervjupersonerna växt upp med två kulturella världar som varit betydande för processen av identitetsskapandet. Deras dubbla kulturella band har varit en kärn faktor i hur dem skildrar sin identitet.
Respondenterna ansåg deras dubbla kulturella band som en svårighet i deras unga dagar då ett sökande efter tillhörighet aldrig upphörde. Men beskrev den som en tillgång i dagens läge då de funnit sig själva och sin plats i samhället.
Nyckelord: Andra generationens invandrare, Attributionsteorin, Etnisk identitet, Globalisering, Kulturell identitet, Tillhörighet
Stranger in my own country
- A qualitative study of the identity creation of second-generation
immigrants.
Maida Cucovic & Hedil Kazem
Degree project in social work
ABSTRACT
Authors: Cucovic. M & Kazem. H
Title: Stranger in my own county - A qualitative study of the identity creation of second-generation immigrants.
Degree project in social work 15 högskolepoäng.
Malmö University: Faculty of Health and Society, 2021. Supervisor: Mats Högström
Social work often includes individuals who in some way live outside the normative society. Cases involving people with a foreign background can often get misunderstood because the Eurocentric ideology is not always prevalent for everyone. The purpose of this study is to investigate how adults born in the 90s with two foreign-born parents portray their identity and what impact the environment has had on their identity creation. With this study, we also want to gain an increased knowledge of issues concerning identity in relation to ethnicity and how second-generation immigrants are affected by being referred to as immigrants. We have conducted qualitative semi-structured interviews with six people born in Sweden with different cultural backgrounds. To get a broader perspective, we have asked questions about how their ethnic background has affected their identity creation in swedish society. Our analysis is based on the empirical material which is also further linked to the third identity and other relevant theoretical concepts such as; the attribution theory, man's need for belonging and cultural identity and its belonging. The results of our study have shown that the environment plays a significant role in the respondents' identity formation. The
respondents' ethnicity was decisive in the extent to which they felt a sense of belonging to swedish society. The ethnic background thus contributed to a feeling of exclusion as society did not allow them to identify themselves as they wished. In summary, the collected empirical evidence showed that the interviewees grew up with two cultural worlds that were significant for the process of identity creation. Their dual cultural ties have been a core factor in how they portray their identity. The respondents considered their dual cultural ties to be a difficulty in their young days when a search for belonging never ceased. But described it as an asset in today's situation when they have found themselves and their place in society.
Keywords: Attributiontheory, Belonging, Cultural identity, Ethnic identity, Globalization, Second generation immigrants
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING 6
1.1 Problemformulering 7
1.2 Syfte 7
1.3 Frågeställningar
2. KUNSKAPSLÄGE & TIDIGARE FORSKNING 8
2.1 Litteratursök 8
2.2 Vad är identitet? 8
2.3 Etnisk identitet 9
2.4 Att vara mittemellan 9
2.5 Föräldrars efterföljande 10
2.6 Att överleva i diasporan 11
2.7 Globalisering och Socialt arbete 12
3. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER 14
3.1 Den tredje identiteten 14
3.2 Attributionsteori 15
3.3 Människan behov av tillhörighet 16 3.4 Kulturell identitet och dess tillhörighet 17
4. METOD 17
4.1 Förförståelse 17
4.2 Metodval 18
4.3 Urval 19
4.4 Semistrukturerade intervjuer 19
4.5 Bearbetning och analys 20
4.5.1 Transkribering 20 4.5.2 Kodning 20 4.5.3 Tematisk analys 21 4.6 Metodens tillförlitlighet 21 4.7 Etiska övervägande 22 4.8 Arbetsfördelning 22
5. RESULTAT OCH ANALYS 23
5.1 Mellan. Varken eller… 23
5.2 Tillhörighet och inkludering 26
5.3 Utanförskap och stereotyper 30
5.4 Språkets betydelse 32 6. SLUTDISKUSSION 34 7. REFERENSER 37 8. BILAGOR 40 8.1 Informationsblad 40 8.2 Intervjuguide 41
1. INLEDNING
1.1 Problemformulering
Begreppet invandrare är ett ord som i dagsläget används i olika kontexter med en rad olika betydelser. Det finns alltså inget som menar på hur ordet definieras och i vilka sammanhang det är rätt eller fel. Man kan utgå från de objektiva juridiska aspekterna som exempelvis omfattas av medborgarskap, födelseland eller modersmål. Men även de subjektiva aspekterna som omfattar exempelvis utseende eller kunskap i språket. Det finns alltså inget som säger huruvida en person bör betrakta sig som svensk eller tvärtom. (kulturdepartementet, 2000) I slutet av 1960-talet valde myndigheterna termen "invandrare" för att ersätta ordet
”utlänning" då man på den tiden ansåg att ordet var negativt laddat. Uppgiften för
invandrings undersökningen var att förstå svenska invandrares status samt att föreslå åtgärder inom olika områden. Undersökningen resulterade i att man förstod att begreppet invandring var för komplext samt otydligt. I delrapporten "Immigration Enquiry 1” menar utredarna på att man generellt sett avser termen invandrare av utlänningar som är bosatta i Sverige med utländsk bakgrund. Detta med främst fokus på personer som kom till Sverige efter andra världskriget. Den vanligaste invandringen var arbetskrafts relaterad fram till 1970-talet, därefter började invandrare främst få uppehållstillstånd genom anhöriga eller av politiska skäl. Periodvis berör ordet invandrare alla bosatta i Sverige med utländsk bakgrund, alltså även personer födda i Sverige med utländsk härkomst. (kulturdepartementet, 2000)
Idag består Sveriges befolkning av 10,3 miljoner invånare (SCB, 2020a) varav utrikes födda utgör 19.6 procent av dessa det vill säga strax över två miljoner invånare. Det är ca dubbelt så många jämfört med år 2000 där utrikes födda utgjorde strax över en miljon av Sveriges befolkning (SCB, 2020b). I en annan tabell på statistiska centralbyrån redovisas antalet personer med utländsk bakgrund ca 25 procent av Sveriges befolkning med en siffra på 2,6 miljoner (SCB, 2020c).I denna statistik hamnar inrikes födda personer med endast en utländsk förälder inte under kategorin “personer med utländsk bakgrund”. Därför kommer vi i denna uppsats enbart fokuserar på medborgare med två utrikes födda föräldrar.
I rapport skriven av Kulturdepartementet tas problematiken upp kring de olika begrepp som används för inrikes födda personer med en eller två föräldrar med invandrarbakgrund. Termerna ”andragenerationsinvandrare”, ”andragenerationssvensk” och ”invandrarbarn” är vanligast förekommande idag men är enligt rapporten missvisande då det inte är personen i fråga i sig som invandrat. De menar att individer som kallas eller själva kallar sig för någon av dessa benämningar vanligtvis har starkare anknytning till Sverige än till något annat land. Då de benämns som invandrare i det egna landet blir det svårare att känna en tillhörighet till varken landet man är född i eller landet föräldrarna har sitt ursprung. Känslor av utanförskap och icke tillhörighet präglas då och ett ”vi och de” tänkande skapas i samhället som ett resultat av de olika benämningarna. Genom att fel benämna en grupp människor hamnar dessa i en kategori där de inte hör hemma. Individerna blir då även en del av den problematik som medföljer, exempelvis medias skildring av invandrare, boendesegregation eller andra sociala problem. (kulturdepartementet, 2000)
Dessutom har begreppet invandrare fått en negativ laddning som är synonymt med olikhet och annorlundaskap. På så sätt utvecklas begreppet in i ett sammanhang som spär på ett ”vi-och-dom-tänkande”. I den meningen står ”vi:et” för svenskarna och ”dom” för invandrarna, vilket i sin tur gör att dessa två anses vara fundamentalt olika och tillhöra
motsatta grupper. Detta leder i sin tur att invandrare har kommit att bli avskilda från svenskarna och dess svenskhet; vilket tydliggörs när invandrare upprepade gånger likställs med ”främmande” och ”exotiska”. Ett annat tydligt exempel går att hitta bland Sveriges ungdomar där ”vi-och-de-tänkandet” genomsyrar språket. Där används ”vi” i vardagligt tal och särskiljer ”invandrarungdomar” från ”svenska ungdomar”. Människor som alltså levt hela eller majoriteten av sina liv i Sverige anses som ”icke svenskar” på grund av det ökade stigmat i invandrarbegreppet. Stigmatiseringen leder utifrån den analysen till att invandrare inte anses vara tillhörande Sverige eller det svenska samhället. I det avseendet är
beteckningen ”Invandrare” inte ett neutralt och problemfritt begrepp, utan snarare ett hjälpmedel för att kategorisera människor som inte anses vara delaktiga och tillhöra det svenska ”vi:et” (ARA, uå)
Att ständigt bli ifrågasatt, försöka bli accepterad, anpassa sig samt att undvika hamna i utanförskapet är ett problem som berör flertal generationer av invandrare skriver Lina
Abusagr i Arbetarbladet. Man kan inte låta bli att påverkas av hur människor i ens omgivning ser på en eller undvika den ständiga återkommande diskussionen kring huruvida man är svensk eller inte. Lina skriver om hur hon i dagsläger bor i ett svenskt område men trots att ha bott i Sverige 23 år känner sig annorlunda gentemot de andra som bor runt om. ”En invandrare bland alla svenskar” uttrycker hon det som och tar även upp det tidigare nämnda ”vi och de” tänkandet. (Abusagr, 2015).
- “Jag känner att jag efter mina 23 år på jorden fortfarande befinner mig i en
identitetskris. Är jag en invandrare för mitt palestinska ursprung som är orsaken till att jag inte har det etniskt svenska utseendet? Eller får jag bli sedd som den svensk jag känner mig då jag är född och uppvuxen i landet?” - Lina Abusagr
1.2 Syfte .
Syfte med denna studien att undersöka hur vuxna födda på 90-talet med två utlandsfödda föräldrar skildrar sin identitet och vilken påverkan omgivningen och benämningen “andra generationens invandrare” har haft på deras identitetsskapande.
1.3 Frågeställningar .
Har omgivningen en påverkan på hur de skildrar sin identitet? Hur upplever de sin känsla av tillhörighet?
2. KUNSKAPSLÄGE & TIDIGARE FORSKNING
.
I detta kapitel lyfter vi det nuvarande kunskapsläge och tidigare forskning relaterat till vår problematik. Begreppen identitet och etnisk identitet är avgörande för att kunna besvara våra frågeställningar. Vidare lyfter vi tre studier som är relevanta för vårt forskningsområde. I studien “att vara mittemellan” lyfter författaren hur spanskamerikanska ungdomar lever med dubbla kulturer. Studien “föräldrars efterföljande” belyser skillnaderna hos andra
generationens invandrare, turkiska pojkars integration versus deras föräldrar. Den tredje studien tar upp hur assyriska/syrianska ungdomar skildrar sin identitet i förhållande till aspekter som globalisering, kultur och kodväxling. Det som utmärker vår studie jämfört med studierna vi använt som underlag är att vi fokuserar på en helhet istället för en specifik grupp. I detta kapitel kommer vi även redovisa för globalisering och socialt arbete. Globalisering och socialt arbete kommer framföras i vår diskussion där vi lyfter socialarbetarens roll i samband med forskningsområdet.
2.1 Litteratursök .
Vi har använt oss av databaser som Swepub och Lubsearch för att hitta vetenskapliga artiklar samt rapporter relevanta till vårt syfte och frågeställning. Samtliga vetenskapliga artiklar vi använt oss utav är granskade som vi även kunnat bekräfta genom funktionen
”peer-reviewed”. Mängden utvald forskning anses vara adekvat med hänsyn till studiens omfång. Då syftet med vår undersökning är att granska hur andra generationens invandrare skildrar sin identitet samt vilken påverkan omgivningen har haft i identitetsprocessen har vi valt att använda sökord som ”identitet” ”andra generations invandrare” samt ”etnicitet”. Sökorden gav oss en överblick som vi sedan fick avgränsa i olika teman som vi anser har varit relevant för att kunna undersöka vidare.
2.2 Vad är identitet?
Begreppet identitet är ett väldigt komplext och mångfacetterat begrepp som kan förklaras ur olika perspektiv. Johansson (2006) beskriver begreppet identitet utifrån två olika perspektiv. Det ena perspektivet beskriver identitet som en personlig identifikation till en nation eller viss kultur som i sin tur blir en del av en etnisk identitet. Det andra lyfter begreppet självbild som syftar på individens medvetenhet om sig själv. Johansson (2006) nämner också i sin
beskrivning av identitet om subjektiva identitetsupplevelsen där fokus ligger på upplevelsen att jag är samt upplevelsen vem jag är i relation till andra. Löden (2005) beskriver identitet som både en subjektiv- och intersubjektiv kvalite, det vill säga hur man ser på sig själv och hur man ser på sig själv utifrån andras uppfattning. Hermansson (1985) förklarar begreppet identitet som individens kontextbundna svar på frågorna: vem är jag? Vilken status har jag i samhället i förhållande till andra och vilket värde har det? Även Mead (1934) lyfter fram hur identiteter skapas i samspel med andra. Genom iakttagandet av omgivningens reaktioner på sig själv samt förmågan att se utifrån andra partens syn får man ett perspektiv på sig själv och vem man är. Detta bekräftar även Greenwood (1994) som ser på identiteten som ett socialt fenomen. Greenwood (1994) menar på att i vilken mån vi lyckas omfatta värden som normer och värderingar ger upphov till känsla av tillhörighet eller icke tillhörighet. Identiteten är även föränderlig, kan utvecklas, förändras och ersättas. Det alla dessa forskare har
gemensamt om hur identitet beskrivs är att identitet alltid speglas i hur du ser på dig själv utifrån omgivningens perspektiv.
2.3 Etnisk identitet
Max Weber beskriver etnisk identitet som :
human groups (other than kinship groups) which cherish a belief in their common origins of such a kind that it provides the basis for the creation of a community. This belief may be based on similari- ties of external custom or practice or both, or on memories of colonization or migration. (Runci- man 1978)
Där en tro om gemensamt ursprung lägger grunden för ett gemenskap.
Den etniska identiteten grundar sig i den subjektiva föreställningen om sitt ursprung. Den subjektiva uppfattningen bidrar till en stark känsla av samhörighet vid gemensam
härstamning och därmed blir den etniska identiteten kronisk. Människor använder sig av olika kriterier i den gemensamma härstamningen för att rättfärdiga sin uppfattning om den. Det kan handla om att finna likheter i kulturella drag, fysiska likheter, språk, delad historia och erfarenhet eller gemensam religion. Då den etniska identiteten grundar sig i den
subjektiva tron om något gemensamt är den föränderlig och öppen för omtolkningar till följd av förändrade omständigheter. (Olsson, Erik, 2000). Olsson bekräftar också i sin recension av Mapuchefolket — i gränsernas land (2002) att tex språk, religion och traditioner är fundamentala aspekter som visar på en gemensam härstamning.
Författaren Linda Park (2014) skriver i sin studie om andra generationens koreaner i Amerika där hon undersökt identitetsskapande i förhållande till etnicitet och ålder. Respondenterna i Parks studie beskriver sin etniska identitet utifrån faktorer som kultur, musik, mat och språk. Parks lyfter skillnaderna mellan hur respondenterna i barndomen ofrivilligt blev tillskrivna sin etniska identitet av familj och “vita” vänner, medan de i senare dagar självmant bekantat sig med sin utländska bakgrund och ångrat att dem inte gjort det tidigare.
Den etniska identiteten är betydelsefull och bestående för individen eftersom den ofta lagts till grund under dess tidiga socialisation. Under barndomen har tidigare generationer
förmedlat vidare sin kunskap om härstamningen, därför blir känslan av samhörighet djupare (Liebkind K & Henning-Lindblom A, 2015). Överföringen av det etniska kulturen överförs hemifrån, det sker genom socialisation med andra som delar samma kulturella uppfattning till exempel släkten. I samband med socialisationen skapas en etnisk kommunikation som
karaktäriserar normerna i den kulturen. De unga lär sig att identifiera sig med denna norm och därmed utvecklar en etnisk identitet (Andrea Amft, 2007).
2.4 Att vara mittemellan
Borgström har genomfört en studie “ att vara mittemellan, 1998” gällande ungdomar som lever med dubbla kulturer. Studien berör hur spanskamerikanska ungdomar i sverige
uppfattar villkoren för sin sociokulturella identitetsutveckling. Borgströms (1998) förmedlar en kvalitativ intervjustudie av ungdomarnas uppfattning av hur de utvecklar och tacklar det flerkulturella systemet i sitt liv, det svenska samhället och föräldrarnas ursprungskultur. Borgström (1998) lyfter i sin studie att den sociokulturella identiteten utvecklas genom interaktion med andra. Hon har studerat de yttre sociala och kulturella faktorerna som har påverkan på ungdomars sociokulturella identitetsutveckling. Den sociokulturella identiteten omfattar i studien tre aspekter: språk, kultur och identitet. Hon använder även ett uttryck som förklarar Sveriges syn och kategorisering på individer med annan nationell bakgrund än den svenska, ”jus sanguinis”. “Jus sanguinis” innebär att individen inte klassas som svensk då hen uppfattas efter föräldrars ursprung även om födelselandet är Sverige.
Borgström (1998) kommer fram till att vissa ungdomar i studien beskriver sig själva utefter den etnicitet “den andre” har tillskrivit dem, det vill säga samhället. Samt påpekar att den andre kan skilja på oss oberoende av hur mycket man anpassat sig i samhället utifrån utseendet. Men trots det var en av två viktiga faktorer för bekräftelsen av identiteten utseendet. Vikten av att finna likheter i kroppsdelar med sin familj var även betydande för familje tillhörigheten, ett tydligt synligt familjearv. Den andra var individens historia, att vara blodrelaterade till en bakgrund, en plats, en historia satte djupa spår för utvecklandet av identiteten.
Den “nya” platsen eller den “enda” för vissa det vill säga Sverige var för ungdomarna också väldigt betydelsefull i frågan “vem är jag?”. Samtliga informanter hade någon slags koppling till förorten Rinkeby i Stockholm och presenterade betydelsen av platsen utifrån fyra punkter, varav två av aspekterna var positiva och de andra två negativa. Stadsdelen i sig och språket var två negativa punkter som ungdomarna skämdes för i sin beskrivning av sin identitet i förorten Rinkeby. Stadsdelen var negativt stämplad och hade fått en etikett av massmedier som förstärkts i hela Stockholmsregionen. Dess dåliga rykte gjorde att ungdomarna helst inte berättade vart de bodde vid tex jobbintervjuer men stolt berättade när de skall hävda sig framför andra, då områdets namn medför en typ av rädsla. Områdets negativt laddade namn bidrog också till något informanterna kallar för Rinkebysvenska, man talade inte “ren” svenska som många av informanterna ville. Det dåliga ryktet och sämre språkkunskaper medförde generaliseringar av samhället där man utgick ifrån att alla från Rinkeby bidrog med problem och talade dålig svenska. Löden (2005) belyser även i sin studie problematiken kring det svenska språket och att tala bra svenska var en viktig markör för att identifiera sig med “svenskhet”. Men han menade däremot att denna markör automatisk inte bidrog till en känsla av tillhörighet då även den etniska bakgrunden var av betydelse i känslan av tillhörighet. Vidare berättar respondenterna i Borgströms (1998) studie att de kände sig utanför, orättvist behandlade och utpekade vilket bidrog till dålig självkänsla i undervisningen, på grund av den tilldelade “Svenska II” eller antagande i vilken grad de skulle behärska språket. Däremot var trygghet och befolkningsomsättning positiva aspekter Rinkeby medförde. Informanterna upplevde en stark trygghet i området då deras familjer bodde där samt den starka
grupptillhörigheten bland vänner (Borgström, 1998).
I artikeln ”Code-switching and code-mixing in Welsh bilinguals' talk” uttrycker Musk (2010) språkets betydelse, kodväxling och ordlån som viktiga aspekter hos tvåspråkiga ungdomar i en skola i Wales, samt att språket bidrar till en känslan av grupptillhörighet. Språket är kommunikationens viktigaste vapen och ett sätt att uttrycka sig på. Ungdomarna med gemensamt språk kodväxlar sinsemellan, det vill säga byter mellan walesiska och engelska. Både medvetet och omedvetet då de blandar ord från båda språken för att uttrycka sig bättre, främst för att vissa uttryck ger större mening åt innebörden till exempel i syfte att citera andra. Ordlån var även det väldigt vanligt bland tvåspråkiga ungdomar, de söker stöd i det ena språkets ordförråd då det andra inte var tillräckligt. Att tala två språk gjorde att
ungdomarna kunde känna grupptillhörighet men även förvirring i vilken grupp de tillhörde.
2.5 Föräldrars efterföljande
I studien ”Turkiska pojkar andra generations invandrare” belyser Yazgan (1993) de eventuella skillnaderna mellan andra generationens invandrares integration i samhällen kontra deras föräldrar. Syftet med undersökningen är att undersöka de påverkande faktorerna kring integrationen med fokus på deras social bakgrund och bostadsområdets effekt. Yazgan berättar hur andra generationens invandrare i större omfång socialiseras till
majoritetssamhällets kultur. Detta betyder dock inte att majoritetssamhällets kultur blir deras ”första” kultur, utan endast att det sker på ett annorlunda sätt kontra deras föräldrar.
Anledningen till att det sker på ett mer ”anpassbart” sätt är för att de redan i tidig ålder influeras av normer, värderingar, kultur samt språk från den övervägande samhällskulturen. Detta på grund av att barn redan i förskole- samt skolår skapar sociala interaktioner och utvecklar sin identitet utifrån det sociala samt intellektuella formandet.
Professorerna Zheng Wu, Christoph Schimmele och Feng Hou (2012) har även de i sin studie tagit upp skillnaderna bland dem olika generationernas integration i samhället. Det visade sig att den andra generationens invandrare hade lättare att anpassa sig till det nya samhället men att de även identifierade sig med majoritetssamhället bättre än föräldrarna. De lyfter även utmaningen i att bosätta sig bland obekanta kulturer och miljöer som kan bidra till känsla av utanförskap då mycket är främmande. Yzgan (1993) menar vidare att andra generationens invandrare samtidigt influeras, dock i mindre utsträckning av sin hemmamiljö. Föräldrarna förmedlar vidare sin kultur, sitt språk och sina normer till barnen från ursprungslandet, detta för att bevara känsla av anknytningen till hemland. Precis som Yzgan (1993) lyfter även Wu, Schimmele och Hou (2012) att andra generationens invandrare influeras av hemmamiljön. Professorerna poängterar hur influerandet av föräldrarnas ursprungskultur kan komma att påverka barnens sociala integration men även vara avgörande för känslan av tillhörighet. Många andra generationens invandrare besöker ursprungslandet under semestrar och stärker anknytningen till “ursprungs” landet. Detta resulterar i att majoriteten av andra generations invandrare lär sig språket, tar med sig kultur, traditioner och normer från föräldrarnas ursprungsland för att bevara föräldrarnas position från hemlandet i förhållande till det nya samhället. Vidare kan det komma till uttryck under integrationsprocessen i invandrings landet då första generationens invandrare söker den närmaste anknytning i form av att bosätta sig i bostadsområden med invandrartäthet. Detta gör det lättare att bibehålla de traditionella samt kulturella synsätten från ursprungslandet men kan ge konsekvenser i form av sämre
integration (Yzgan, 1993).
Fortsättningsvis, lyfter Yazgan (1993) hur andra generationens turkar ser på arbete, utbildning samt umgänge i det nya samhället. Undersökningen visar att de flesta har en dröm om att utbilda sig på universitetsnivå och nämner även att deras föräldrar inte hade den möjligheten i hemlandet. De är även i större utsträckning i kontakt med svenska barn genom exempelvis skola samt fritidsaktiviteter. Detta resultera i att de oftast har en annan social ställning till samhället jämfört med första generationen. Yazgan lyfter även den sociala ställningen i jämförelse till en undersökning om tredje generationens judiska invandrare i USA. Det visa sig märkvärdiga skillnader mellan generationerna i förhållande till arbete och utbildning då den första generationen oftast var hantverkare medan den andra samt tredje generationen inrikta sig i yrken med hög status, exempelvis tjänstemän och affärsverksamhet. Varje generation hade uppnått en annan social status än tidigare. Till skillnad från de turkiska barnen i undersökningen visade det sig i att judiska efterföljande generationerna inte tog med föräldrarnas judiska traditioner, utan valde istället att göra sig fria från dem.
2.6 Att överleva i diasporan .
I studien om hur assyriska/syrianska ungdomar i Sverige uppfattar sin identitet i en global kontext belyser Deniz, Özmen och Goldstein-Kyaga (2006) aspekter som identitet i samband med globaliseringen, kodväxling, kultur. Även språkets betydelse framkom under flera
aspekter i studien. Informanterna består av assyrier och syrianer som är andra generationens invandrare eller kom till Sverige i tidig ålder.
Den kvalitativa studien visade att individer med kopplingar till fler än ett land har ett bredare perspektiv i frågan om globaliseringen än personer med tex svenska föräldrar. Deras två- eller fler- kulturellasystem gav dem fördelen till anpassning och förståelse av andra kulturella system. Den västerländska synen på globalisering kritiserades för att vara ytlig, liksom västvärldens förståelse av nöd i andra världsdelar och engagemang för att ta till sig andra kulturers synsätt. I studien lyfts de negativa konsekvenser av den kulturell globalisering och hur den västerländska kulturen dominans riskerade att förstöra och släta ut icke dominerande kulturer. Men även positiva aspekter av globaliseringen framkommer i studien. Forskarna har i studien även kommit fram till att ha familj och släktingar i olika länder, som individer med ett mångkulturellt system oftast har, ger större möjligheter att utforska världens olikheter. Att utforska nya miljöer, lära sig nya saker, att se kontraster utvecklar ens förståelse och tänk kring andra kulturer och miljöer. En annan positiv aspekt är att kunna se sin medmänniska oberoende av deras kulturella- eller religiösa tillhörighet. Kunskap kring andra kulturer bidrar till en ökad betydelse av människovärdet (Deniz, Özmen och Goldstein-Kyaga , 2006). Ungdomarna har ställts inför många symboliska system, både i det etniska men även det svenska majoritetssamhället. Detta har gett dem en mångkulturell vana som de har haft nytta av både privat och yrkesmässigt. De mångkulturella miljöerna ungdomarna utsatts för har varit en bidragande faktor till varför behärskningen av att växla mellan olika kodsystem faller dem så naturligt. På samma sätt som språkets kodväxling sker talar man också om ett
växlandet i identiteten mellan olika aspekter. Vad man identifierar sig som är kontextbundet, ungdomarna yttrade att beroende på plats och umgänge identifierar man sig olika. Ibland är man svensk, ibland blatte, ibland arab och ibland assyr/syrian det vill säga man representerar både en västerländsk men även en österländsk civilisation. Något som även kom upp bland ungdomarna är att de först i ett samspel med sina släktingar i hemlandet insåg hur “svenska” de egentligen är men samtidigt klassades som “blattar” i det svenska samhället (Deniz, Özmen och Goldstein-Kyaga , 2006).
Precis som Musk (2010) tar upp i sin studie “Code-switching and code-mixing in Welsh bilinguals' talk” och Deniz, Özmen och Goldstein-Kyaga i sin studie “att överleva diasporan” språkets, kodväxlingen betydelse gör även Karlsson, Nygård Larsson &
Jakobsson i sin studie “ flerspråkighet som en resurs i NO-klassrummet”. Karlsson, Larsson & Jakobsson (2016) ser kodväxlingen som en underlättande resurs genom att ta till ord och uttryck för att göra sig bättre förstådd. I artikeln “ Kulturella och pragmatiska aspekter på kodväxling i tvåspråkiga ungdomssamtal i Haparanda, Stockholm och Helsingfors” Av Jaana Kolu (2017) kan man även där läsa vikten av kunskapen att kunna växla mellan olika
kodsystem.
2.7Globalisering och Socialt arbete
Globalisering omfattar alla samhällets aspekter: allt från ekonomi, turism, teknologi, kultur, politik. Det grundade sig i första hand i ekonomiprocesser men övergått till att omfatta flertal aspekter. Globaliseringen har även på senare tid blivit klassad som en mångdimensionell och komplex process (Thörn, H. 1999). Vidare beskriver Kolmodin, A (2008) globaliseringen som stort antal sociala fenomen som integreras genom hela världen och internationaliseras successivt.
I boken Global transformations: Politics, Economics and Culture, beskriver Held m.fl. (1999) globalisering som:
“a process or (a set of processes) which embodies a transformation in the spatial organization of social rela- tions and transactions – assessed in terms of their extensity, intensity, velocity and impact – generating transcon- tinental or interregional flows and networks of activity, interaction, and the exercise of power.”
Med andra ord kan globaliseringen beskrivas som en ständigt pågående transnationell process av information, service, kommunikation, människor, kultur osv.
När man talar om globaliseringen utgår man oftast ifrån den ekonomiska globaliseringen. Globaliseringen, även den ekonomiska, har i sin tur satt sina spår och påverkat det sociala arbetet. Den ökade globaliseringen har bidragit till att kontakter knutits mellan olika länder och intresset bland forskare vidgats till sociala problem på ett globalt plan. Detta på grund av att den globaliserade strukturella förändringen haft en negativ påverkan på individers välfärd och hälsa. Den strukturella förändringen har påverkats av den ekonomiska globaliseringen på grund av nedskärningar av arbetstillfällen och lokala skyddsnät. Detta har resulterat i att konsekvenserna för många människors livsvillkor har varit svåra (Kamali, 2012). Kamali (2012) menar att det sociala arbetet måste inkludera och ta hänsyn till vissa
perspektiv i samband med ökad globalisering och konsekvenserna av globaliseringen i arbetet av glokal kontext. Han pratar om perspektiv som är av betydelse för socialarbetaren och det sociala arbetet i ett globaliserat samhälle. Ett av perspektiv som tas upp är det
socioekonomiskt perspektiv som syftar på att världen är uppdelad i privilegierade och icke-privilegierade länder. De socioekonomiska förutsättningarna skiljer sig åt enormt och påverkar individernas och samhällets livschanser och levnadsvillkor. Chanserna till lika möjligheter och rättigheter är betydligt mindre på grund av fattigdom och dess relaterade problem. Som socialarbetare måste man vidga sina vyer och utgå från ett bredare perspektiv än enbart “klientorienterade” arbetsmetoder. Ett annat perspektiv är migrationsperspektivet som menar att människor förflyttar sig idag mer än någonsin, både ofrivilligt och frivilligt för bättre livschanser. Migrationen ökar trots de svårigheterna dem möter på vägen. Många som tar sig till Europa hamnar utanför viktiga sammanhangen, förblir billig arbetskraft och lever åtskilda från majoritetssamhället. Konsekvenserna blir sociala problem som barnfattigdom, kriminalitet, trångboddhet och så vidare, listan är lång på konsekvenserna av segregationen. Vidare lyfter Kamali (2012) Lika rättighets- och möjlighetsprincipen som ingår i en av de grundläggande principerna för socialt arbete. Oavsett etnicitet, kön, klass, religion och land skall denna princip gälla. Socialt arbete har detta som grundprincip men varken på
internationell eller nationell nivå är fallet så. Socialt arbete ska vara associerat med denna princip men samtidigt medveten om att lika rättigheter inte medför lika möjligheter för alla individer och att kategorier som etnicitet, kön, klass, religion och land har en betydande roll för detta. Privilegiumprincipen är ytterligare en princip som lyfts och innebär att priviligerade och icke- privilegierade individer och grupper uppstår på grund av de ojämlika villkoren i samhällen. För att undvika reproduktionen av de ojämlika villkoren måste socialarbetaren även blicka inåt på sin ställning och sig själv inte bara utåt på de socioekonomiska
orättvisorna. Som socialarbetare socialiseras och utbildas man in i ett orättvist samhälle. De dominerande globala och nationella mekanismerna som bidrar till ojämlikheterna har påverkat alla på olika sätt.
Fortsättningsvis tar Kamali (2012) upp en viktig aspekt för att socialarbetare inte ska hamna efter i utvecklingen av den globaliserade världen. Den viktigt aspekt är kritiskt medvetande det vill säga, socialarbetaren bör ha en kritisk inställning till sig och hur hen uppfattar den dominerande världsuppfattningen och ideologin. De västerländska ideologierna är rådande i samhället idag men som socialarbetare är det viktigt att ha i åtanke att denna ideologin inte är självklar för alla.
3. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER
.I detta kapitel kommer vi presentera vald teori som består av fyra teman. Dessa fyra teman struktureras i följande ordning: Tredje identiteten, attributionsteorin, människans behov av tillhörighet och kulturell identitet och dess tillhörighet. Dessa teman kommer tillämpas för att analysera det insamlade empiriska materialet. Genom att använda begreppet den tredje
identiteten får vi en ingång och förståelse av hur individer med dubbla identiteter det vill säga en individ som har band till två kulturer känner samhörighet till flera grupper. Då ett
identitetsskapande bygger på flera aspekter är det även relevant att lyfta attributionsteorin, tillhörighet och kulturell identitet som ett komplement för att få en helhetsbild.
3.1 Den tredje identiteten
Goldstein-Kyaga och Borgström (2009) förklarar i sin forskning om den tredje identiteten, de menar att globalisering ger upphov till nya identiteter som är gränsöverskridande.
Identiteterna blir i olika situationer föränderliga och mångdimensionella genom
globaliseringen. Nationella och etniska identiteter bildar en slags tredje identitet som innebär “både-och” snarare än vardera identitet för sig själv.
Den tredje identiteten är vanligare bland personer som bor i ett mångkulturellt land eller vistas i multietniska miljöer. De beskriver den även som en blandad identitet, en
gränsöverskridande identitet som varken är det ena eller det andra. Den är varken “ren” traditionellt svensk eller kombinerad av två nationaliteter som exempelvis svensk-bosnisk. Denna typ av identitet beskrivs som en identitet som inte baserar sig på en känsla av ”vi och dom”, eller ett ”antingen-eller”, utan baseras av ”både-och”. Att acceptera en sådan identitet innebär att ta avstånd från kulturer som gör skiljaktighet på andra grupper. Den tredje identitetens huvudfokus ligger på dem kulturella och etniska aspekterna utifrån ett inifrånperspektiv men andra sociala faktorer förnekas inte. De olika aspekterna har olika tyngd och kan variera beroende på folkgrupp där vissa folkgruppers fokus är den etniska kulturen samtidigt som de känner samhörighet med det svenska och har en kosmopolitisk identitet, medan andra folkgruppers fokus ligger i till exempel religionen. Det gemensamma man finner oavsett tyngdpunkt är gränsöverskridandet och att flera tillhörigheter inkluderas i identiteten. Det handlar om tolkning av sitt liv där man skall sätta delar av sitt liv i ett
sammanhang genom att binda dem samman (Goldstein–Kyaga et.al. 2009).
Vidare förklarar Goldstein-Kyaga och Borgström (2009) den tredje identiteten som utvecklas främst av människor i mångkulturella miljöer som en tolkning över tid eller ett
förhållningssätt som är byggt på sammankopplingar av identifikationer som tex nationella, etiska och kosmopolitiska. Man pratar inte om att individen utvecklar flera identiteter utan känner koppling och-eller samhörighet med flera grupper, livsstilar, yrken, ideologier osv, där alla dimensioner utgör en helhet. Den tredje identiteten kan medföra negativa konsekvenser som rotlöshet men även många positiva aspekter som vilja att utforska och lära sig om dem
kulturella kontexterna man ingår i, kunna behärska dess traditioner, normer och kulturella koder samt kunna växla utan svårigheter mellan språk, kulturella och sociala koder. Andra positiva aspekter som är följd av den tredje identiteten är kosmopolitism, passion för andra delar av världen och förmågan att se ur flera perspektiv (Goldstein–Kyaga et.al. 2009). Som nämnt tidigare kan den tredje identiteten medföra negativa konsekvenser som rotlöshet. Rotlösheten brukar oftast spöka under puberteten då sökandet efter tillhörighet är störst under denna livsperioden. Detta är även normalt bland ungdomar som inte känner ett mittemellan läge på grund av sin etnicitet. Först när dem olika tillhörigheterna accepteras och ett “jag” utformats brukar känslan av rotlösheten övergå till något positivt, en kosmopolitisk livssyn (Goldstein–Kyaga et.al. 2009). Stor vikt läggs på kosmopolitism i denna teorin då
kosmopolitism är mycket synligare och tydligare bland individer i invandrartäta orter och individer som lever i mångkulturella miljöer (Goldstein–Kyaga et.al. 2009).
Den tredje identiteten ger upphov till något som Goldstein-Kyaga och Maria Borgström (2009) beskriver som kodväxling. Kodväxlingen är positivt laddad och menas anpassning av de olika kulturerna det vill säga förmågan att kunna växla mellan kulturerna. Den tredje identiteten utvecklas och upprätthålls genom relevanta koder, lärdom om de olika kulturerna och språkkunskaper. Genom dessa aspekter ökar känslan av “hemma” på olika platser, ökad förståelse och anpassningsförmåga. Man lär sig att växla mellan olika kulturella koder genom att man ingår i ett mångkulturellt kontext. Kodväxlingen sker för att anpassa sig till
situationen och för att göra sig förstådd där och då. Man lär sig även anpassa beteendet utifrån vad situationen kräver när man behärskar kodväxlingen. Språket är bland annat en av aspekterna man relaterar till i kodväxlingen, att vara flerspråkig ger kommunikationen en ny dimension. Språket bidrar även till känslan av delaktighet i ett land samt ett kulturellt
gemenskap. Det är ett verktyg vi använder för att dela med oss av vår erfarenhet, tankar, teorier etc. Genom livsberättelser binder vi samman våra liv, vi använder språket som hjälpmedel till detta. På så sätt blir språket en brytningspunkt mellan kontext och kontinuitet (Goldstein–Kyaga et.al. 2009).
3.2 Attributionsteorin .
Attribution, även kallat tillskrivande, är en psykologisk vardags teori som menar på hur människor tillskriver föreställningar och egenskaper gentemot varandra i olika sammanhang då dessa människor observeras. Teorin intresserar sig i underförstådda orsaksslutledningar. Man söker alltså orsaker till yttre och inre händelser och försöker hitta en orsak kring andras, men även sitt egna, beteende. Dessa orsaksslutledningar uppfattas inte som hypoteser utan konkreta observationer och fakta. Den huvudsakliga anledningen till att man tillskriver andra människor sina egna orsaks-föreställningar som om de vore fakta är för att hitta mening och förklaring kring beteenden som vidare har en inverkan på ens reaktionerna kring beteendet. När tillskrivningarna visar sig vara konkreta och i överensstämmelse ökar den faktiska kontrollen av den sociala omgivningen. Det leder även i sin tur till att människan lättare anpassar sig till miljön då man känner en starkare kontroll till situationen med människorna runt omkring. (Lange, 1981)
Å andra sidan kan attributionerna vara helt felaktiga då människor kan ha förutfattade meningar om att ett visst beteende har en viss specifik orsak. Dessa risker är ett sorts förenklande eller redan förutsatta uppfattningar i tillämpningen som grundar sig i fördomar samt stereotyper, snarare än felaktiga orsaksslutledningar. Människor har generellt tendens att lägga tyngd vid personliga faktorer. Vi lägger mindre vikt kring situationen faktorers
människor lättare kan koppla andras beteende till personlighetsdrag medan vårt egna
beteende tolkas som situationsbetingat. En annan attributionell felställning är att man lägger grund redan i sociala normer och utgår från detta när man drar orsaksslutledningar.
Människor drar slutsatsen om att ”vanliga” och ”normala” handlande är situationsbundna medan ”ovanliga” och ”avvikande” handlande är egenskaps styrt av personen. Mycket av denna problematiken ligger i att vi letar efter en orsak när något är ”sämre” eller ”fel”, men inte när det är ”bra” och fungerar som det ska. Det kan beror på att normer inte behöver förklaras utan det är redan förväntat av oss och omgivningen, eftersom att de redan är vanliga. (Lange, 1981)
3.3 Människan behov av tillhörighet .
Psykologen Maslow förklarar hans motivationsteori och beskrivit begreppet belogningess som en del av det universella mänsklig behovet och en del av teorin. Behovstrappan som är en av flera namn av teorin som beskriver hur de mänskliga behoven prioriteras i olika nivåer och vilken inverkan det har på individen. Ett av dessa behov är tillhörighet, som Maslow menar på är en del av drivkraften för människans beteende samt utveckling. Den
psykologiska teorin kring känsla av tillhörighet är en utökning av Maslows begrepp där han beskriver tillhörighet som en subjektiv känsla av att vara en del av ett socialt system. Idag finns det vidare forskning som beskriver känslan av tillhörighet ur olika djupa perspektiv, så som de sociologiska samt psykologiska perspektiven. Det sociologiska perspektivet handlar om att känna en specifik grupptillhörighet eller som tidigare nämn en specifik tillhörighet till ett socialt system medan det psykologiska handlar om hur man som individ upplever sin tillhörighet i olika sammanhang. (Ljung Egeland, 2015)
Fortsättningsvis, menar man inom socialpsykologin att människors behov av tillhörighet är en inre motivation att ansluta sig till andra människor och känna sig socialt accepterad samt uppmärksammad. Det räcker alltså inte bara med att bekanta sig med andra människor. Detta behov kommer sedan spela betydelse i andra sociala fenomen så som självpresentation och social jämförelse. Människor representerar sig ofta på ett visst sätt för att känna att de tillhör en specifik social grupp. Alltså kommer behovet av att tillhöra hänvisas till tanken att
människor har en grundläggande motivation att accepteras i relationer med andra och att vara en del av sociala grupper. Det faktum att tillhörighet är ett behov innebär att människor måste skapa och upprätthålla en minsta mängd bestående relationer. Dessa relationer kommer då vara meningsfulla och betydelsefulla hos individen (Försterling, 2001)
Dagens samhälle är väldigt komplext och gränserna är ständigt föränderliga och flytande, speciellt i storstäderna. Detta gör det svårare för individers identiteter att kategoriseras eller beskrivas i begrepp av tillhörighet till enskilda grupper. Samtidigt är det lättillgängligt för individer att söka sig till andra samt annat än det dem har växt upp med på grund av dagens teknologi. Detta förblir en möjlighet för individer att leva mellan olika länder på ett sätt som tidigare inte var möjligt det vill säga med hjälp av mängder kontakter över nations- och kulturgränserna. Dessa nya förhållanden bidrar med ett okontrollerat och föränderlig
samhälle som gör att individer gärna söker sig till sina primära identiteter: etniska, religiösa, nationella och territoriella för att skapa personlig trygghet. Identiteten blir en huvudkälla för att uppnå social mening (Goldstein–Kyaga et.al. 2009).
3.4 Kulturell identitet och dess tillhörighet
Forskaren Joan Nagel beskriver hur den kulturella tillhörigheten har betydelse för individens etniska formande. Han menar på att formandet är under en ständig skapandeprocess för både individer och grupper i samhället då de finns interna men även externa förhållanden kring det. Etnicitet har tidigare kopplats till de biologiska faktorerna, men senare forskning visar på att den kulturella aspekten har en större betydelse. Begreppet etnicitet består av de centrala delarna, kultur och identitet. Dessa aspekter formar i sin tur etniska gränser som är platser och faktorer som är grundläggande aspekter i den kulturella tillhörighetsprocessen. (Nagel, 1994)
Nagel använder sig av den metaforiska kundvagnen där han menar att människor i olika sociala interaktioner fyller sin kundvagn med kulturella ”varor”. Dessa varor innefattar allt från musik och religion till normer och åsikter, vilket även gör att de inte är kontextbundna. ”Varorna” omformas, byts ut och förnyas genom olika tider men även platser. Samtidigt som det är frivilligt i vilka ”varor” individen väljer att ta del av menar Nagel på att etnicitet inte endast är ett personligt val. Samhället strukturer begränsar individen i vilka ”varor” som finns tillgängliga och dess utbud under olika omständigheter. Dessa strukturer kan ge form av sociala samt politiska faktorer som påverkar den individuella skapandeprocessen.
Som tidigare nämnt är kultur en av dem grundläggande faktorerna kring de etniska gränserna. De etniska gränserna förblir då en viktigt aspekt och ger upphov kring känslan av individens grupptillhörighet samt dess identifikation. (Nagel, 1994)
4. METOD
.
I detta kapitel lyfter vi studiens tillvägagångssätt samt diskuterar och motiverar övervägande val av metod. Vi inleder kapitlet med vår förförståelse kring ämnet och vidare redogörs följande; metodval, urvalsprocessen, bearbetning och analys, redogörelse för intervjuerna samt metodens tillförlitlighet. Vi avslutar metoddelen med en diskussion kring etiska överväganden samt en beskrivning av vår arbetsfördelning.
4.1 Förförståelse .
Vi båda har föräldrar som är utlandsfödda och har under vår uppväxt sett hur våra föräldrar kämpat med att anpassa sig i samhället för att kunna förmedla detta vidare till oss. Deras identitet är uppbyggd i respektive hemländer, Forna Jugoslavien samt Irak, vilket skiljer sig väldigt mycket från det svenska samhället. De har en syn på hur ett välmående och
fungerande samhälle skall se ut där folket är enade och ser till varandras bästa. Bådas föräldrar är enade om att detta är ett mycket fungerande samhälle men att välmåendet och enigheten bland folket står väldigt långt ner på listan. Samt att deras identitet redan är uppbyggd med en specifik kultur medan deras efterkommande präglas av flera kulturer. Många diskussioner har förts med respektive föräldrar och sinsemellan, därmed även intresset för ämnet. Men även att vi båda hamnar under “kategorin” andra generationens invandrare men inte delar samma erfarenhet kring att växa upp med dubbla kulturer och vilken påverkan det haft på identitetsskapandet. En förförståelse kring ämnet fanns sedan tidigare då ämnet står oss båda väldigt nära. Vi bär med oss sedan tidigare erfarenheter och uppfattningar om ämnet.
Under studiens gång reflekterade vi över möjlig påverkan på undersöknings föremålet då en förförståelse fanns samt egna erfarenheter och uppfattningar. Vi kunde finna både för och
nackdelar med detta. Trots att vi medvetet arbetat med funnet material i kunskapsläge, teori och empiri ur ett objektivt och neutralt perspektiv under studiens gång kan urvalet och tolkningen av materialet påverkats av vår tidigare förförståelse. Vår förförståelse av andra generationens invandrare och dess identitetsskapande har varit till en fördel i arbetet, vi kunde koppla information till ett verkligt sammanhang som inte hade varit möjligt utan en tidigare förståelse om ämnet. Alan Bryman (2011) betonar vikten av att kunna tolka
undersökningobjektets värderingar i ett sammanhang. Med detta menar Bryman (ibid.) att vi måste ta hänsyn till miljön undersökningsobjektet är verksamma i för att förstå dess
beteenden och värderingar. Samt att under intervjuerna kunde informanterna yttra sig och använda begrepp som inte behövde förklaras och utvecklas då vi förstod innebörden av dessa. Även att vi uppfattade en specifik stämning under intervjuerna som var avslappnad och öppen. Informanterna yttrade sig vid flera tillfällen med “ni förstår” och att de inte behövde tänka över ordval utan kunde tala fritt. Detta gav oss utrymme till mer avslappnade
följdfrågor samt möjlighet till att gå djupare i de olika frågorna.
4.2 Metodval .
Avsikten med vår studie är att få en ökad förståelse i hur andra generationens invandrare förklarar, diskuterar och förhåller sig till sitt identitetsskapande samt vilken påverkan omgivningen haft på detta. Genom att välja en kvalitativt forskningsmetod kunde vi komma åt informanternas uppfattning mycket djupare och mer personligt, därmed blev kvantitativ forskningsmetod uteslutet. Bryman (2011) skriver att den kvalitativa forskningsmetoden syftar att fånga upp forsknings objektets sociala verklighet genom att få tillgång till dennes medvetande och detta sker genom direkt samspel. Samt att vilken riktning studien tar i en kvalitativ undersökning bygger helt på informanternas perspektiv.
I och med den kvalitativa forskningen valde vi ett mindre urval av informanter till insamling av empiri som studerats på mikronivå. Ett mindre och begränsat urval av informanter gav oss möjlighet att kunna avsätta mer tid för varje informant och undersöka ämnet på ett djupare plan. Vi kunde även få en bättre insyn på deltagarna åsikter och värderingar om fenomenet då informanterna inte var tidspressade av något slag och hade utrymme att fundera och
reflektera. Detta gav även oss möjlighet att kunna ställa följdfrågor och be om utvecklande svar.
Vi kunde finna några begränsningar med vald metoden. Resultatet i studien kan inte
generaliseras på grund av det låga deltagarantalet. Detta kan medföra att resultatet uppfattas som mindre trovärdigt och tillförlitligt (Bryman, 2011). Detta behöver dock inte
nödvändigtvis vara en begränsning, med koppling till undersökningens syfte och
frågeställning har den centrala punkten legat på respondenternas upplevelse kring fenomenet. En annan begränsning vi fann var, trots att metoden ger en ökad förståelse då man är i direkt samspel med undersökningspersonerna bygger resultatet på vad forskaren anser vara viktigast (ibid.). Som nämnt tidigare skriver Bryman (2011) att kunna tolka undersökningobjektets värderingar i ett sammanhang ger ökad förståelse. Denna förståelse har vi lagt fram som en fördel tidigare men den kan även vara en begränsning. Eftersom vi författare själva definieras som “ andra generationens invandrare” kan resultatet påverkats av vad vi anser är viktigaste i förhållande till vår egna tolkning kring ämnet.
Vi som intervjuare fann en medvetenhet att vår närvaro kunde påverka informanternas svar på frågorna. Även om man inte kunnat konstatera vilka konsekvenser intervjupersonerna har på informationen medför faktorer som kön, social bakgrund och etnicitet till ett vinklat svar (Bryman, 2011). Att vi själva definierar oss som “andra generationens invandrare” och att
informanterna möjligtvis också antagit det på grund av vårt utseende trots att vi aldrig nämnt det kan ha medfört att vissa svar inte utvecklats då ett antagande om att vi förstår fanns. Risken finns även att informanterna tros ha en uppfattning om vad vi intervjuare vill ha eller förväntar oss för svar och därmed utvecklat sina svar efter antagande. Några orsaker till detta kan ha varit vår aura, attityd och beteende kring ämnet och hur vi ställde frågorna. Självklart har detta om så är fallet negativa konsekvenser på vårt resultat då vi kan ha förlorat viktig information. För att minska på intervjueffekten som detta kallas hade vi försökt arbeta fram en ordentlig intervjuguide, inte inryckningar med egna åsikter under intervjuerna och haft generöst med tid under varje intervju för att båda parterna skulle få ut så mycket som möjligt av tiden.
4.3 Urval .
För att uppnå vårt syfte valde vi att intervjua personer som identifierar sig som “andra generationens invandrare” då detta är begreppet vi utgår från i vår undersökning när vi talar om inrikes födda personer med två utlandsfödda föräldrar. Eftersom
undersökningsenenheterna är i begränsat antal valde vi informanter som är relevanta i förhållande till studiens forskningsfrågor för att samla in användbar och rik information (Lind, 2019). Vi kunde även välja informanter som var lämpliga för vår studie genom ett målinriktat urval. Detta var ett strategiskt urval där forskaren handplockar informanter utefter kriterier som är lämpliga för forskningens ändamål (Bryman, 2011). Vi hade två kriterier, 90-talister och två utlandsfödda föräldrar. Vidare använde vi oss av bekvämlighetsurval som innebär att personer finns tillgängliga för forskaren. Samt att sannolikheten för en hög svarsfrekvens är stor vid bekvämlighetsurval som strategi (ibid.). Vi hade tillgång till informanterna då det var vänners vänner. Vi berättade om vår undersökning till våra vänner som hade många personer tillgängliga i sin omkrets som uppfyllde kriterierna. Vänner som stod oss nära var uteslutet på grund av att den nära relationen kunde bidra till intervjueffekten som vi nämnt tidigare i metodavsnittet. Med bekvämlighetsurvalet som strategi följde också en nackdel, det är inte möjligt att generalisera resultatet. Då syftet med vår studie inte är att kunna generalisera utan få en större inblick i tankar och värderingar om ämnet var denna strategin passande.
Vi intervjuade sex personer födda på 90-talet med två utlandsfödda föräldrar. Vi begränsade oss till 90 talister som definieras som andra generationens invandrare med två utlandsfödda föräldrar dels för att 90 talisterna utgör majoritet av andra generationens invandrare i vår omgivning. Kravet på två utlandsfödda föräldrar berodde på statistiska centralbyrån statistik över personer med utländsk härkomst endast räknar personer med två utlandsfödda föräldrar i kategorin “personer med utländsk härkomst”(SCB, 2020c), därmed den avgränsningen. Vi var medvetna att våra avgränsningar kunde ha lett till miste om viktiga aspekter och
information som kunde ha varit relevant för vår undersökning. Vid sökande efter informanter kontaktade vi våra vänner som vidarebefordrade informationen till deras vänner då vi inte ville intervjua personer som stod oss nära, vi avgränsade sökandet med våra två kriterier. Samtidigt fokuserade vi på att hitta informanter vars föräldrars härkomst var geografiskt utspritt runt om i världen. Tanken bakom den utspridda geografin var att få ett större perspektiv trots begränsningarna. Ahrne och Svensson (2015) menar på för en ökad
sannolikhet att insamlad material inte är bundet till personliga uppfattningar räcker det med 6-8 intervjupersoner, vi valde att intervjua sex personer.
4.4 Semistrukturerade intervjuer .
med informanterna. Bryman (2011) skriver att vid semistrukturerade intervjuer utgår man från en intervjuguide som omfattar specifika områden som berörs. Vi utgick även från Brymans (ibid.) råd och anvisningar vid utformandet av vår intervjuguide, där exempel lyfts som man ska undvika för att inte leda informanterna. Frågorna ska vara relevanta i
förhållande till frågeställningen samt att undvika ledande frågor. Vi utformade en
intervjuguide utifrån dessa råd och anvisningar som byggde på huvudteman. Frågorna var ställda öppet och gav informanterna möjlighet och flexibilitet att ta upp mer och fokusera på det de var intresserade av. Det gav även oss möjlighet att ställa följdfrågor till svaren vi fick utifrån vår intervjuguide. Bryman (ibid.) tar även upp vikten av att lämna viss struktur åt ödet, brist på viss struktur ökar möjligheten att fånga upp undersökninsobjektets riktiga perspektiv.
På grund av den rådande pandemin genomfördes alla intervjuer digitalt via olika plattformar för att följa rådande restriktioner. Vi använde oss av videosamtal via Facebook och Zoom. Anledningen till olika plattformar var för att underlätta deltagandet för intervjupersonerna. Enligt överenskommelse med intervjupersonerna spelades varje intervju in. Vi valde
medvetet att inte spela in en videoinspelning då vi ansåg att informanterna kan bli obekväma vid videosamtal vilket kan resultera i att svaren blir påverkade utan enbart ljudinspelning. Bryman (2011) belyser problematiken vid en inspelning där inspelning kan medföra oro för informanterna som leder till ökad självmedvetenhet i hur dem uttrycker sig och vad dem säger. Ett annan problem Bryman (ibid.) lyfter vid intervjuer är att anteckna samtidigt som man intervjuar. Det kan leda till att viktig information missas och inte utvecklas. En ljudinspelning ger möjligheten att lyssna och fokusera på intervjupersonen utan att behöva anteckna samtidigt som man sedan kan lyssna på upprepade gånger för att få med det viktigaste från varje intervjuperson.
4.5 Bearbetning och analys 4.5.1 Transkribering
.
Vi började med att spela in alla intervjuer och transkribera dem. Ljudinspelningarna gav oss möjlighet att lyssna på materialet vid flera tillfällen för att inte missa viktig information under transkriberingen. Vi turades om att transkribera intervjuerna och skriva ut dem, dels för att minska känslan av tiden som behövs för en transkribering (Bryman, 2011) men även för att lära känna vårt material, och i samband med lyssnande och skrivande påbörjade ett
tolkningsarbete (Ahrne & Svensson, 2015). Båda två lyssnade och granskade både inspelat och transkriberat material för att inte missa viktig information. Problemet med all
transkribering är tiden det tar men att transkribera direkt efter intervjun ger forskaren möjlighet att bli medveten om dem olika teman som dyker upp under intervjuerna som hen kan använda och fördjupa sig i vid återstående intervjuer (Bryman, 2011.)
4.5.2 Kodning .
Efter transkriberingen kodades all material, det skrevs ut i pappesform för att synliggöra samband och mönster (Jönson, 2010). För att kunna orientera oss och analysera större mängd av data behövde vi begränsa material och kategorisera de olika delarna som var nödvändiga och av vikt för att på bästa sätt undersöka intervjupersonernas sociala verklighet. Vi letade sedan efter kopplingar mellan olika teman bland det kodade materialet för att kunna vidarekoppla till teori. Kodningsprocessen ska påbörjas så tidigt som möjligt för att underlätta och göra materialet hanterbart (Bryman, 2011). Vi använde oss utav Brymans
(ibid.) råd och påbörjade kodningsprocessen snarast, rättare sagt efter varje transkriberad intervju. Vi lyssnade på och läste igenom intervjuerna flera gånger för att inte missa viktiga uttryck och värderingar innan vi började koda materialet. Därefter markerades text som kunde kopplas samman med samma färgpenna för att underlätta arbetet och analysen av resultatet.
4.5.3 Tematisk analys .
Vi använde oss utav tematisk analys som strategi för att analysera insamlad data. Tematisk analys som strategi innebär att man söker efter teman under kodningsprocessen. Dessa teman kan framställas på olika sätt, dels genom mönster som innebär återkommande synpunkter eller i skillnader och likheter bland insamlad data (Bryman, 2011). Då enbart sökande efter repetitioner inte varit tillräckligt för att skapa en helhetsbild av respondenternas sociala verklighet analyserade vi datan utifrån båda kriterierna för att skapa teman.. För att framhäva informanternas variationer som förekommer i deras sociala verklighet använde vi oss som tidigare nämn av målstyrt urval. Denna variation kunde fångas upp genom en kombinationen mellan målstyrt urval och tematisk analys.
4.6 Metodens tillförlitlighet .
Vad gäller tillförlitlighet vid kvalitativ forskning omfattas det av fyra bedömningskriterier: trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att styrka och konfirmera
För att skapa trovärdighet i en studie krävs det att forskaren följt dem regler som finns samt att det slutgiltliga resultatet presenteras för deltagarna i studien så att dessa kan bekräfta att forskaren uppfattat deras verklighet rätt (Bryman, 2011). För att säkerställa trovärdigheten i vår studie kommer intervjupersonerna ta del av resultatet innan det offentliggörs.
Eftersom överförbarheten i kvalitativ forskning fokuserar på djupet snarare än bredden och fokuserar på den mindre gruppen i sin undersökning blir resultatet svårt att generalisera. Det kvalitativa resultatet fokuserar på den kontextuella förståelsen av informanternas sociala verklighet. Överförbarheten bedöms utifrån hur detaljrikt respondenterna redogör och beskriver fenomenet (Bryman, 2011). Vi har eftersträvat en överförbarhet genom att ge intervjupersonerna så mycket utrymme och flexibilitet i sitt uttalande som möjligt för att ge oss en detaljerad beskrivning.
För att säkerställa pålitlighet i kvalitativ forskning krävs det att alla processer redogörs utförligt. De olika tillvägagångssätt ska under forskningsprocessen granskas och bedömas av utomstående . Ytterligare en aspekt som är viktig för att säkerställa pålitligheten i kvalitativ forskning är bedömning av de teoretiska slutsatserna, hur relevanta de är (Bryman, 2011). Genom att redogöra för alla steg i forskningsprocessen i metoddelen och ständig granskning av handledare under arbetets gång försöka vi säkerställa pålitligheten i vårt arbete.
Vidare, betyder möjlighet att styrka och konfirmera en medvetenhet hos forskarna att uppnå fullständig objektivitet i samhällelig forskning inte är möjligt. Forskarna ska även säkerställer att de agerat i god tro och inte tillåtit slutsatserna och utförandet av undersökningen påverkas av personliga värderingar (Bryman, 2011). Eftersom vi båda definiera oss som andra
generationens invandrare har vi varit jättenoga med att reflektera över våra erfarenheter och inte låta det påverka intervjupersonerna genom att leda samtalet utan enbart utgått från vår intervjuguide och följdfrågor till svaren vi fick.
4.7 Etiska övervägande .
All forskning styrs av lagar och överenskommelser i hur forskare ska förhålla sig till andra forskare men främst till undersökningspersonerna. Etikprövningslagen reglerar
forskningsetiska frågor i Sverige men även av personuppgiftslagen som värnar om individens integritet. Det finns även ett EU-direktiv (GDPR) i hur insamlad material får lagras. Men Vetenskapsrådet har en betydande roll i frågor som rör etik i forskningssammanhang (Lind, 2019). Humanistiska-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (2002) har utformat fyra huvudkrav som utgör riktlinjerna för forskningsprocessen: Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet
Informationskravet är det första huvudkravet som syftar på att forskningens syfte ska
framföras till deltagarna samt deras uppgift i undersökningen. Deltagarna ska informeras om att deltagandet är frivilligt och kan avslutas när som helst (HSFR, 2002). Vi skrev ett
informationsbrev som alla respondenter fick ta del av som inkluderade ändamål, villkoren för deltagande och hur insamlad data skulle användas och lagras. Med informationsbrevet
skickades även en samtyckesblankett, samtyckeskravet är det andra huvudkravet.
Samtyckeskravet syftar på eget bestämmande vid deltagande. Eget bestämmande innebär att deltagarna har rätt att besluta på vilka villkor, hur länge och hur mycket deltagandet sker utan negativa följder (ibid.)
Vidare, är konfidentialitetskravet det tredje huvudkravet som vetenskapsrådet lyfter. Kravet rör hantering av personuppgifter dvs konfidentialitet syftar på avidentifiering. Deltagarna ska inte kunna identifieras av utomstående (HSFR, 2002). Detta framkom även i
informationsbrevet vi skickade till alla vi intervjupersoner. Vi refererar till deltagarna via siffror för att både vi och allmänheten ska veta att det handlar om fler respondenter. Det sista huvudkravet som utgör riktlinjerna för forskningsprocessen är nyttjandekravet.
Nyttjandekravet berör insamlade uppgifter, all insamlad data kommer enbart användas av oss för forskningsändamål (ibid.)
4.8 Arbetsfördelning
Vi har genom arbetets gång använt oss av Google drive dokument vilket gör att vi haft tillgång till varandras skrivande under hela processen. Dokumentet har underlättat då vi vid varsin datorn kunnat skriva i samma dokument och kunnat justera samt kommentera i varandras texter om något skulle varit oklart eller fundersamt. Vi har under större delen av arbetet suttit med varandra och planerat tillsammans vilka delar som ska skrivas och vad vi tycker är viktigt att uppmärksamma. Detta även för att kunna bolla idéer och tankar under arbetets gång på ett smidigt sätt. Vi läste kunskapsläge samt teori separat för att sedan ta upp det vi tyckte varit mest relevant att ha med, efter det började vi avgränsa det material vi fått ihop tillsammans. Vi valde att göra första intervjun tillsammans då vi båda var lite osäkra på upplägget och även frågorna. Därefter valde vi att dela upp deltagarna mellan oss för
smidigast arbetsprocess. För att sedan effektivisera kodningsprocessen valde vi att transkribera varandras intervjuer vilket gjorde att vi snabbare kunde ta del av varandras intervju svar. Resultat och analys skrev vi tillsammans då vi kände att det varit det mest effektiva.
5. RESULTAT OCH ANALYS
.
I detta kapitel kommer vi analysera det empiriska materialet. Detta kommer vi göra genom att dra kopplingar till tidigare valda teoretiska utgångspunkter samt tidigare forskning. Utifrån kodningen som gjorts av resultatet av insamlad data mynnade det ut i fyra huvudrubriker i följande ordning; Mellan. Varken eller..., tillhörighet och inkludering, utanförskap och stereotyper samt språkets betydelse. Detta för att det ska bli lättare att orientera sig genom arbetet. Med hänsyn till respondenterna och dess integritet har vi valt att använda
förkortningar R1, R2, R3, R4, R5 och R6 för respondenterna i löpande text. Detta för att behålla anonymiteten.
5.1 Mellan. Varken eller… .
Identitet är ett mångfacetterat begrepp som kan förklaras ur flera perspektiv. När vi tog upp begreppet identitet och dess betydelse för respondenterna var det inte enbart en identitet som kom på tal. Alla respondenter uttryckte sig och pratade via två identiteter, den svenska identiteten och identiteten från föräldrarnas ursprungsland. Dessa två identiteter gick hand i hand med varandra för respondenterna. R2 uttryckte det som en inlärd anpassningsförmåga, bland svenskarna är hen på ett sätt medan bland invandrare är hen på ett annat. Vilken identitet som fick uttrycka sig i stunden berodde på omgivning och situation. Vilket vi även kan koppla till Johansson (2006) beskrivning om identitet som ett samspel mellan
upplevelsen av jag är och upplevelsen vem jag är i relation med andra.
- ”Det är svårt eftersom man inte vet vad svenskhet är egentligen? Ingen vet det, inte ens en etnisk svensk. Men jag känner mig ibland svensk och ibland inte. Jag väljer vad jag vill känna mig som, men jag tvivlar mer på min svenskhet än min afghanska sida... Känslan av att kunna vara både och, varken eller, eller någon av dessa
specifikt är på grund av att man egentligen inte vet vad man är så man bara försöker göra det bästa och vara det som krävs i stunden” (R6)
Både Hermansson (1985) och Mead (1934) lyfter samhällets betydelse i formandet av identiteten. Samt att den främst skapas i samspel med andra. Detta var något våra
respondenter bekräftade då samtliga menar på att deras svenskhet ifrågasätts i samspel med andra etniska svenskar då bland de första frågorna alltid handlar om vart man “egentligen” kommer ifrån.
- “Det känns onaturligt att jag skulle kalla mig själv för svensk. Jag vet egentligen inte varför. Det känns bara som att svenskarna aldrig kommer se mig som en svensk, så varför skulle jag kunna se mig själv som svensk då?...“ (R3)
En av våra intervjufrågor var om respondenterna har fått frågan “Vart kommer du ifrån?” Om ja, vad har svaret då varit och varför?. Samtliga respondenter besvarade frågan på ungefär samma sätt beroende på vem det är som ställer frågan. Som tidigare nämnt förekommer oftast frågorna om ens etnicitet i första möte med etniskt svenskar. Vissa av respondenterna
påpekade irritationen kring att denna fråga alltid uppstår samt är av stor betydelse för fortsatt relationsbygge medan andra la mindre värde i detta.
- ”Det beror på vem som frågar mig. Jag tänker ju själv att jag är både svensk och chilenare men när svenskar ställer den frågan förstår jag vad dom menar, frågan är baserad på mitt utseende. Jag brukar faktiskt svara att jag är svensk när en svensk person frågar mig vart jag kommer ifrån, lite för att provocera… men jag är ju
