Vem vågar prata om pornografi med ungdomar?: Elevhälsans förhållningssätt till skolungdomars  pornografikonsumtion

AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV

Avdelningen för socialt arbete och kriminologi

Vem vågar prata om pornografi med ungdomar?

Elevhälsans förhållningssätt till skolungdomars pornografikonsumtion

Erika Gustafsson & Frida Johansson 2020

Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Socialt arbete

Socionomprogrammet Examensarbete i socialt arbete

Handledare: Annemi Skerfving Examinator: Pia Tham

Abstract

Title: Who dares to talk to young people about pornography - Student health worker’s attitude towards student’s pornography consumption.

Authors: Erika Gustafsson and Frida Johansson

The purpose of the study was to investigate how staff in school health services respond to young people's thoughts and questions on topics related to pornography. The study was conducted through qualitative interviews with eight professional school social workers and school nurses.

The main results showed that according to the interviewees there were no general picture of how the work with questions related to pornography should be handled in their schools and the approach differs between professionals. On the other hand, an ongoing process of change was described, as the staff in school health services show a commitment to share their knowledge with the pupils and teachers at the school. The interviewees emphasized in particular the importance of conveying curiosity to the adolescents and to work preventively, with questions about pornography, sexuality, norms and gender equality. The informants' experiences were also that adolescents can be negatively affected by pornography consumption, as it is perceived to give a distorted view of sexuality, which, among other things, reinforces already existing gender stereotypes in the society.

Keyword: Student health, pornography, youth, young people, sexuality, sexuality education

Sammanfattning

Titel: Vem vågar prata om pornografi med ungdomar? – Elevhälsans förhållningssätt till skolungdomars pornografikonsumtion

Författare: Erika Gustafsson och Frida Johansson

Studiens syfte var att undersöka hur personal inom elevhälsan förhåller sig till ungdomars tankar och frågor om ämnen relaterade till pornografi. Studien genomfördes via kvalitativa intervjuer med åtta kuratorer och skolsköterskor. Av intervjuerna framkom att det inte fanns någon enhetlig bild över hur arbetet med frågor relaterade till pornografi ska se ut i de aktuella skolorna och att förhållningssättet skilde sig åt mellan informanterna. Däremot beskrevs en pågående förändringsprocess, då informanterna beskrev sitt engagemang för att nå ut och sprida kunskap till ungdomar och andra pedagoger på skolan. Informanterna betonade vikten av att förmedla en nyfikenhet till ungdomars funderingar och arbeta förebyggande med frågor om pornografi, sexualitet, normer och jämställdhet. I resultatet framkom informanternas upplevelse av att ungdomar kan påverkas negativt av pornografikonsumtion eftersom det upplevs ge en skev syn på sexualitet, som bland annat förstärker de stereotypa könsnormer som råder i samhället.

Nyckelord: Elevhälsan, pornografi, ungdomar, sexualitet, sexualundervisning

Förord

Vi vill börja med att tacka informanterna som deltagit i vår studie, utan dem hade vi inte kunnat genomföra vår uppsats. Ett stort tack till vår fantastiska handledare Annemi Skerfving för de goda råd och kunskap hon tillfört samt det stöd och uppmuntran vi fått under

processens gång. Vi vill även tacka våra familjer för det tålamod och uppmuntrande ord de gett under vår studie.

Uppsatsen är ett gemensamt arbete, där vi båda har till lika delar ansvarat och bidragit till uppsatsens alla delar och moment.

Stockholm, Juni 2020

Erika Gustafsson & Frida Johansson

1

Innehållsförteckning

1. Inledning 3

1.1 Bakgrund 4

1.2 Syfte 5

1.4 Relevans för socialt arbete 5

1.5 Uppsatsens disposition 6

2. Begreppsdefinition 7

2.1 Pornografi 7

2.2 Ungdomar 7

2.3 Elevhälsan 7

3. Forskningsöversikt 8

3.1 Frågor om jämlikhet, relationer och normer i undervisningen 8

3.2 Brist på vuxna att prata med om sexualitet och pornografi 9

3.3 Pornografi kopplat till sexuellt beteende, genus och normalisering 10

3.4 Sammanfattning av tidigare forskning 11

4. Teoretiska perspektiv 13

4.1 Socialkonstruktionismen 13

4.2 Genusperspektivet 14

4.3 Tillämpning av Teorier 15

5. Metod 16

5.1 Forskningsdesign 16

5.2 Tillvägagångssätt 16

5.2.1 Urval av tidigare forskning 16

5.2.2 Urval för intervjuer 17

5.2.3 Datainsamling 18

5.2.4 Analysverktyg 19

5.3 Uppsatsens trovärdighet 20

5.3.1 Reliabilitet 20

5.3.2 Validitet 20

5.3.3 Generaliserbarhet 20

5.4 Förförståelse 21

5.5 Etiska överväganden 21

6. Resultatredovisning 23

6.1 Presentation av informanter 23

6.2 Metoder eller förhållningssätt för att bemöta frågor om pornografi 23

6.2.1 Förekomsten av pornografi och skolans bemötande 23

6.2.2 Samverkan inom organisationen och mellan olika verksamheter 25

6.2.3 Främjande och förebyggande arbete 26

6.3 Samtala och undervisa om pornografi 28

2

6.3.1 Viktigt att förmedla 28

6.3.2 Upplevd osäkerhet och svårigheter 30

6.4 Pornografins budskap och konsekvenser 31

6.4.1 Pornografin kopplat till sexuellt beteende, normer och attityder 31

6.4.2 Pornografin kopplat till genus 32

7. Analys 34

7.1 Metoder eller förhållningssätt för att bemöta frågor om pornografi 34

7.2 Samtala och undervisa om ämnet pornografi 35

7.3 Pornografins budskap och konsekvenser 36

8. Diskussion 39

8.1 Resultatsammanfattning 39

8.2 Resultatdiskussion 40

8.3 Metoddiskussion 43

8.4 Förslag på vidare forskning 44

Referenser 45

Bilagor 52

Informationsbrev 52

Samtyckesblankett 53

Intervjuguide 54

3

1. Inledning

I takt med den växande mediekonsumtionen i samhället ökar även diskussionen om pornografins tillgänglighet och påverkan på ungdomar (Bergström 2006; Johansson &

Hammarén, 2006). Forskning visar att ungdomar i allt yngre åldrar och i allt större utsträckning kommer i kontakt med pornografiskt material samt att de flesta killar och merparten tjejer har konsumerat pornografi någon gång under tonåren (Mattebo, 2014; Lim, Agius, Carrotte, Vella

& Hellard, 2017). Pornografi har länge varit ett hett ämne i det svenska samhället särskilt vad gäller dess relation till könsroller och sexualitet. Sedan pornografin legaliserades i Sverige 1991 har innehållet och spridningen förändrats och de bilder som samhället definierade som pornografi för några årtionden sedan visas nu i mainstream media. Synligheten och tillgängligheten för hardcore pornografi i det offentliga rummet har ökat dramatiskt under det senaste decenniet, inte minst på grund av att pornografibranschen lanserar och marknadsför sina produkter via ungdomskanaler och webbplatser. Med andra ord har relationer skapats mellan pornografi och ungdomskultur, vilket beskrivs vara en ny utveckling (Löfgren- Mårtenson & Månsson, 2010).

Debatten om pornografins påverkan har rört sig från feministiska kretsar till en mer politisk agenda och handlar ofta om hur de unga påverkas av de bilder som förmedlas i media, rörande könsroller, våld och övergrepp (Bergström, 2006). Tidigare forskning visar ingen enhetlig bild över hur pornografikonsumtion påverkar ungdomar. Åsikterna går isär från mer alarmerande rapporter om pornografins påverkan, till de som beskriver det som en plats för att utveckla förståelsen för sexualitet, identitet och relationer (Spišák, 2019). Även om inte pornografikonsumtionen nödvändigtvis är skadlig så menar ändå Spišák att det ofta visar en ensidig beskrivning av sex, vilket är viktigt att lyfta och prata med ungdomar om (Spišák, 2016). Mattebo (2014) beskriver att i samtal med ungdomar framkommer att de saknar någon att fråga och prata med om vad de faktiskt stöter på i det pornografiska materialet.

Johansson och Hammarén (2006) beskriver att debatten i det svenska samhället präglas av skilda åsikter om pornografi och inställningen är generellt negativ. Dock ser det politiska läget annorlunda ut för de som försörjer sig på pornografi, mot dessa korresponderar samhället inte lika negativt. Författarna lyfter även att det inte är ovanligt att ungdomar intar en liberal hållning till pornografi, då den fria och öppna kommersiella marknaden lockar mer än den med censur (Johansson & Hammarén, 2006).

4

1.1 Bakgrund

I Sverige har sexualundervisningen en lång historia då den kom att bli obligatorisk i skolan redan år 1955. Denna undervisning har skiljt sig åt under varje decennium genom att när olika problem med anknytning till sexualitet dykt upp i samhället har det förväntats att utbildningen ska möta dessa med förebyggande insatser och ny kunskap (Skolverket, 2019).

Identitet, tillhörighet och normalitet är förknippat med stor osäkerhet under ungdomsåren (Johansson & Hammarén, 2006). I sexualundervisningen är det vanligt att frågor som handlar om vad som är normalt lyfts av eleverna. Osäkerheten hos ungdomarna kan präglas av de bilder som framhävs i media och vad pornografi förmedlar gällande könsroller, utseende och prestation (Rogala, 2006). Skolverket påtalar skolans ansvar att lyfta frågor som rör sexualitet, relationer, kroppslig integritet, normer och jämställdhet, som kan motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling (Skolverket, 2020). Skolan ansvarar också att utifrån ett normkritiskt perspektiv synliggöra normen, som i vissa fall kan vara bra och fungerande men som i andra fall kan vara begränsad och diskriminerande. Gällande arbetet mot diskriminering och kränkande behandling uppmanar Skolverket att all personal och alla eleverna ska ges tillfälle och diskutera normer, attityder och relationer (Socialstyrelsen, 2016).

Enligt skollagen ska varje skola ha tillgång till en så kallad elevhälsoteam, det vill säga personal med medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska kunskaper som arbetar främst med förebyggande och hälsofrämjande arbete. Det hälsofrämjande arbetet handlar om att stärka och bibehålla elevernas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. I det förebyggande arbetet ligger fokus på arbetet att förhindra uppkomsten av skador, fysiska, psykiska eller sociala problem, minska riskfaktorers inflytande och istället stärka skyddsfaktorer. Elevhälsan kan även arbeta åtgärdande med att hantera de problem och situationer som uppstår i skolan, både på grupp och individnivå (Socialstyrelsen, 2016).

I samverkan med lärarna och rektorn kan elevhälsan stödja eleverna, utveckla värdegrundsarbetet och förbättra arbetsmiljön. Elevhälsans arbete med frågor kopplade till pornografi och sexualitet kan ske både i enskilda samtal med elever, i grupp men kan också innebära ett stödjande arbete för skolans övriga personal. I dag ingår jämställdhet, sexualitet, relationer, normer och identitet i flera kurs- och ämnesplaner. Detta ökar förutsättningen för en lärarledd och ämnesintegrerad undervisning inom dessa ämnen (Socialstyrelsen, 2016).

5 I uppdrag från regeringen ska Skolverket göra ändringar i läroplanen som är mer anpassade till den verklighet som ungdomar möter i dagens samhälle. Ett av de ämnen som regeringen lyft som Skolverket ska beakta är frågor om pornografi (Skolverket, 2019). Trots detta är det svårt att få en enhetlig bild över hur skolan hanterar och arbetar med frågor om pornografi och begrepp relaterade till ämnet samt vem som är ansvarig för att lyfta ämnet i undervisningen. I Inspektionen för vård och omsorgs (2015) rapport beskrivs elevhälsan väl medvetna om deras förebyggande ansvar gentemot ungdomar, men på grund av hög arbetsbelastning blir det förebyggande arbetet lidande. Skolverkets (2019) nya riktlinjer och vetskapen om pornografins förekomst i ungdomars vardagsliv och oron över dess påverkan borde vara nog för att skolorna ska se över det långsiktiga arbetet kring detta (Skolverket, 2019).

1.2 Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka hur personal inom elevhälsan förhåller sig till ungdomars tankar och frågor om ämnen relaterade till pornografi.

1.3 Frågeställningar

• Vilka metoder eller förhållningssätt har personal inom elevhälsan för att bemöta ungdomars frågor om pornografi?

• Vilka erfarenheter av och tankar om att samtala om pornografirelaterade frågor har personal inom elevhälsan?

• Hur ser personal inom elevhälsan på pornografins budskap och konsekvenser för ungdomars sexuella erfarenheter och relationer?

1.4 Relevans för socialt arbete

Vår studie undersöker hur elevvårdspersonal i sju olika högstadieskolor i Stockholmsområdet beskriver att de arbetar med frågor relaterade till pornografi inom elevhälsan på respektive skola. Att undersöka hur skolan arbetar med frågor om pornografi med ungdomar ser vi som relevant för socialt arbete, då vi kan se både forskning som visar olika riskbeteenden kopplat till pornografin som tex social- och sexuell utsatthet samt efterfrågan av samtal med vuxna om pornografi och sexualitet från ungdomar. Vår studie kan vara till nytta för exempelvis lärare, rektorer, elevhälsoteam och politiker då den synliggör vilka insatser som görs i skolan för att lyfta frågor relaterade till pornografi såsom jämställdhet, sexualitet och normer.

6

1.5 Uppsatsens disposition

Studien är indelad i åtta kapitel och inleds av det första kapitlet som omfattar inledning och bakgrund som efterföljs av studiens syfte och frågeställningar. I det första kapitlet presenteras också studiens relevans för socialt arbete samt uppsatsens disposition. Begreppsdefinitioner återfinns i det andra kapitlet. I det tredje kapitlet redogörs studiens forskningsöversikt utifrån tre olika teman som avslutas med en kort sammanfattning av den tidigare forskning vi fann relevant utifrån studiens forskningsområde. Det fjärde kapitlet presenteras de teoretiska perspektiv som används och som återkommer i studiens analysdel. Vårt femte kapitel behandlar studiens valda metod, innehållande forskningsdesign, tillvägagångssätt, uppsatsens trovärdighet, förförståelse samt etiska ställningstaganden. Detta avsnitt följs av kapitel sex där studiens resultatredovisning presenteras och som analyseras i kapitel sju. I kapitel åtta redovisas en resultatsammanfattning, följt av en diskussion där vi jämfört studiens resultat med tidigare forskning. Kapitlet avslutas med en diskussion om metodval och förslag på vidare forskning.

Avslutningsvis presenteras referenserna i en separat sektion tillsammans med studiens bilagor.

7

2. Begreppsdefinition

Nedan definierar vi några av studiens centrala begrepp, allt för att öka läsbarheten och skapa en tydlighet i den fortsatta läsningen.

2.1 Pornografi

Begreppet pornografi är ett omdiskuterat fenomen, vars huvudsakliga uppgift är att verka sexuellt upphetsande genom bilder, texter eller filmer. Denna breda definition av begreppet gör det oerhört svårt att avgränsa vad som är pornografi (Folkhälsomyndigheten, 2017). I denna studie har vi främst fokuserat på pornografiskt material i form av text, bild och film som ungdomar kommer i kontakt med via internet.

2.2 Ungdomar

Ungdomsstyrelsen (2010) menar på att ungdom som begrepp består av allt från 13- åriga högstadieelever till 29-åriga unga vuxna och det breda åldersspannet visar på den stora skillnaden som finns i denna heterogena grupp (Ungdomsstyrelsen, 2010). Då studien avsett att undersöka förhållanden vid högstadieskolor kommer vårt huvudsakliga fokus vara på högstadieungdomar i åldrarna 13-16 år. Utifrån informanternas berättelser och erfarenheter har åldersspannet i några fall vidgats för att omfatta ungdomar som omnämns.

2.3 Elevhälsan

Elevhälsan omfattar personal bestående av skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens (Socialstyrelsen, 2016). I denna studie avgränsas elevhälsan som begrepp till främst professionella kuratorer och skolsköterskor som kommer i kontakt med ungdomar gällande frågor om pornografi.

8

3. Forskningsöversikt

I följande avsnitt redogörs tidigare forskning som har anknytning till studiens forskningsområde. Tillvägagångssättet för urvalet beskrivs i studiens metodavsnitt. Den tidigare forskning vi fann relevant för vår studie valde vi att dela in i tre teman som framträdde utifrån syfte och frågeställningar för studien. Dessa teman är; Frågor om jämlikhet, relationer och normer i undervisningen, Brist på vuxna att prata med om sexualitet och pornografi, samt Pornografi kopplat till sexuellt beteende, genus och normalisering. Avsnittet avslutas med en kort sammanfattning av den tidigare forskning som presenteras.

3.1 Frågor om jämlikhet, relationer och normer i undervisningen

Skolverket (2020) påtalar att skolan bär ett ansvar för att lyfta frågor som rör sexualitet, relationer, könsmönster, kroppslig integritet, normer och jämställdhet, men att detta är något som varierar stort mellan och inom skolorna. Dessutom saknas enligt Skolinspektionen (2018) elevmedverkan, genusperspektiv samt en tydlig koppling mellan sex och samlevnad och skolans övergripande värdegrundsarbete. Detta är något som också Folkhälsomyndighetens rapport (2017) beskriver och redogör för behovet av att verksamheter som arbetar med insatser om frågor rörande hälsa och sexualitet bland unga i Sverige, bör utveckla och kontinuerligt följa upp arbetet i relation till jämlikhet. Rapporten lyfter studier som visat att skolan undervisar om den sexuella hälsan och graviditetsförebyggande åtgärder, snarare än om jämlikhet, hbtq-frågor eller relationer. Folkhälsomyndigheten påtalar att skolan är en viktig arena för unga, där sex- och samlevnadsundervisningen samt elevhälsans insatser bör främja elevernas kunskapsbas kring strukturella perspektiv som lagstiftning, normer samt individuella perspektiv på ungdomars sexuella hälsa och relationer. Skolinspektionen (2018) lyfter att i de fall arbetet med dessa frågor i skolan brister, kan detta innebära en försämrad skolmiljö innehållande kränkningar och diskriminering. Genom att ge elever mer kunskap om normer och värderingar samt att diskutera kränkande och nedsättande ord, sexuella trakasserier och jämställdhet, beskriver Skolinspektionen att man ger de unga en chans att utveckla ett förhållningssätt i enlighet med skolans värdegrund.

I en amerikansk studie av Fisher och Cummings (2016) lyfts lärares erfarenheter och uppfattningar om sexualundervisning, för att identifiera faktorer som påverkar undervisningen.

Författarna i studien beskriver att med hjälp av ökad förståelse och insyn i pedagogernas arbete är det lättare att identifiera och isolera problem samt utveckla framtidens sexualundervisning

9 (Fisher & Cummings, 2016). Utifrån en svensk studie med personal som arbetar med ungdomar lyfter Mattebo (2014), hur viktigt det är med ett professionellt bemötande som bör anpassas utifrån ungdomarnas behov. Resultatet i studien tydliggör också vikten av att fånga upp spontana samtal som uppstår i t.ex. korridoren eller väntrummet. Personalen i studien efterfrågar och ser behov av relevant utbildningsmaterial, för att öka kvaliteten på sex- och samlevnadsundervisning och rådgivning inom ämnet (Mattebo, 2014). En slutsats som Allen (2005) drar från sin studie om 16 till 19 åriga ungdomar från Nya Zeelands syn på en “bra”

sexualundervisning, är att ungdomar efterfrågar ökad kunskap hos lärare om sexualundervisning, vilket de uppfattar skulle gynna deras sexuella hälsa och välbefinnande.

3.2 Brist på vuxna att prata med om sexualitet och pornografi

Spišák (2016) beskriver hur debatten om pornografi och minderåriga främst har inriktas mot frågor om kontroll, reglering och mediepolitik samt vikten av att skydda barn från faran med sexuellt innehåll. En slutsats som Spišák drar från sin studie som genomfördes i Finland, är att ungdomars syn på pornografi skiljer sig från den offentliga debatten, då de istället vill prata om det faktiska pornografiska innehållet de stöter på, med vägledning av de vuxna. Wallmyr och Welin (2006) uppger, utifrån en svenska studie med 15 till 25 åriga ungdomar, att den vanligaste informationskällan till sexualitet är genom samtal med kamrater. Wallmyr och Welin pekar på ett behov av informationstillfällen för ungdomar, där möjlighet ges att diskutera frågor om sexualitet och pornografi för att motverka bilden av sexualiteten som presenteras i media. I en amerikansk studie lyfter Rose et al. (2019) att samtal om sexualitet är viktiga för att ge elever information och kunskap för att förebygga riskbeteenden och öka förståelsen för den sexuella utvecklingen och sunda relationer. I en undersökning av Baker (2016) med ungdomar och lärare i London är båda målgrupperna överens om att skolan bör inkludera pornografi i skolundervisningen och att de bör tala om de risker som associeras med pornografi.

Enligt Mattebo (2014) kommer tillgången till pornografi förmodligen att förbli obegränsad och därför bör ungdomar erbjudas att prata om innehållet som presenteras i pornografins värld.

Detta menar Mattebo är för att öka medvetenheten hos de unga om pornografins stereotypa könsroller. Folkhälsomyndigheten (2017) ser det som viktigt att omvärlden har ett stödjande förhållningssätt till de ungas sexualsyn för att påverka ungdomars sexuella hälsa i rätt riktning.

De förebyggande och hälsofrämjande insatserna bör lyfta normer och kommuniceras tydligt till unga för att stärka identiteten, relation till andra samt främja deras hälsa, enligt

10 Folkhälsomyndigheten. Stanley et al. (2018) lyfter i en studie baserad på ungdomar i fem europeiska länder, att sexualundervisningen i skolan är något som också som nödvändigt för att ge ungdomar verktyg för att kritiskt kunna granska pornografi och kunna särskilja våldet och de stereotypa könsnormer som visas i materialet.

3.3 Pornografi kopplat till sexuellt beteende, genus och normalisering

Utifrån tidigare forskning visar en del studier att den offentliga debatten om konsekvenserna och riskerna med pornografikonsumtion för unga har ökat kraftigt, mycket på grund av en bredare tillgång till digitala medel (Spišák, 2016; Baker, 2016). Baker (2016) beskriver att den oron som finns över ungdomars ökade tillgång till pornografiskt material har lett till mer forskning om pornografins påverkan på ungas relationer, sexuella beteenden och sexuella attityder, men med en följd av skiftande resultat.

Flera forskare pekar på att ungdomar kan påverkas av regelbunden användning av pornografi.

Löfgren-Mårtenson och Månssons (2010) visar utifrån en svensk studie att ungdomar använder pornografi som en källa för information och stimulans för sexuell upphetsning samt som en referensram för kroppsideal och sexuella föreställningar. Författarna talar för att det kan tyda på en normaliseringsprocess utifrån pornografin. De flesta av ungdomarna i Löfgren-Mårtenson och Månssons studie berättar också att de konsumerar pornografi på ett förnuftigt och reflekterande sätt. Mattebo (2014) lyfter vuxnas upplevelser av hur ungdomar påverkas av det pornografiska materialet. Det framkommer i Mattebos studie att informanterna upplever att pornografin bidrar till en ojämställd syn på kvinnor och män, vilket i sin tur bidrar till att befästa stereotypa könsroller. Stanley et al. (2018) visar i sin studie att ”sexting”¹ är något som blivit vanligare och normaliserats bland unga, vilket kan reproducera olika beteenden från pornografi såsom kontroll och förnedring.

Peter och Valkenburg (2016) presenterar en studie om relationen mellan pornografikonsumtion och dess konsekvenser för ungdomar genom att studera tidigare publicerat engelskspråkigt material mellan år 1995 och 2015. Författarna synliggör sambandet mellan pornografi och förekomst av tillfälliga sexuella kontakter, sexuellt riskbeteende samt sexuell- aggression och förtryck utifrån flera studier. Resultatet i Peter och Valkenburgs studie visar även att unga som konsumerar pornografi har en mer tolerant attityd gentemot sex och starkare könsstereotypa

1 Skicka och ta emot meddelanden med sexuellt innehåll via digitala kanaler (Axelsson, 2018).

11 åsikter. Stanley et al. (2018) uppmärksammar också pornografins påverkan genom en koppling mellan regelbunden användning av pornografi och unga mäns våldsamhet, sexuella tvångshandlingar och utnyttjanden. Lim et a. (2017) lyfter även i en australiensisk studie att hög pornografikonsumtion hos ungdomar kan associeras med psykisk ohälsa, tidig sexdebut samt erfarenhet av analsex. I motsats till detta framför medieforskaren Spišák (2016) kritik mot den panik som råder omkring pornografins konsekvenser och menar att den forskning som finns om ämnet är begränsad samt att det saknas bevis för att ungdomar ska ta skada av att konsumera pornografi. Flera andra forskare drar samma slutsats och tydliggör bristen på stöd för den potentiella kausala påverkan av pornografikonsumtion (Peter & Valkenburg, 2016; Lim et al, 2017). Peter och Valkenburg förklarar att det också är viktigt att beakta de sociala och kulturella förhållanden som finns i olika länder för att förstå relationen mellan pornografikonsumtion, sexuella attityder och riskbeteenden.

Folkhälsomyndigheten (2017) framför argument för både positiva och negativa aspekter till pornografikonsumtion. Det positiva som lyfts är att pornografin kan bekräfta den sexuella identiteten samt fungera som inspirationskälla för att berika sexlivet. Däremot påtalas pornografins negativa inverkan på attityder, beteende och sexuell hälsa. Kritik riktas mot de budskap som pornografi sänder ut, genom att befästa stereotypa könsroller och reproducera kvinnors underordning. Folkhälsomyndigheten uppmärksammar också att i ett större sammanhang utnyttjas kvinnor av den pornografiska industrin i allt större utsträckning och efterfrågan på nya, unga kvinnor för att producera pornografi ökar. Folkhälsomyndigheten tydliggör också att man kan se tecken på att den allt mer våldsamma pornografin används som inspiration och kopieras av personer som begår våldshandlingar och sexualbrott.

3.4 Sammanfattning av tidigare forskning

Den tidigare forskningen pekar på ett behov och önskemål från ungdomar att få tillfällen att prata med vuxna om frågor relaterade till pornografi och sexualitet (Spišák, 2016; Wallmyr &

Welin, 2006). Skolan beskrivs därför som en viktig roll och bör inkludera pornografi i skolundervisningen och att personal samtalar om eventuella risker, framför normkritik samt påverkar ungdomars sexuella hälsa och attityder i ”rätt riktning” (Baker, 2016;

Folkhälsomyndigheten, 2017; Stanley et al., 2018). Forskning visar att det finns en hög efterfrågan från både lärare och elever om mer stöd, kunskap och utbildningsmaterial till lärarna för att höja kvaliteten på sex och samlevnadsundervisning (Allen, 2005; Mattebo, 2014).

12 Utifrån tidigare forskning kan vi se en tudelad uppfattning, om huruvida pornografin har någon inverkan på ungdomars beteende, attityd och sexualitet (Spišák, 2016; Baker, 2016). Spišák (2016) menar att det saknas bevis för att ungdomar ska ta skada av att konsumera pornografi, hon menar att den forskning som finns om ämnet är begränsad och den ”panik” som råder omkring pornografins konsekvenser är oproportionerligt stor. Andra forskare, såsom Stanley et al. (2018) menar att det finns en påtaglig koppling till regelbunden pornografikonsumtion och unga mäns våldsamhet, sexuella tvångshandlingar och utnyttjanden. Mattebo (2014) beskriver också att pornografin upplevs bidra till en ojämställd syn på kvinnor och män vilket i sin tur bidrar till att befästa stereotypa könsroller.

13

4. Teoretiska perspektiv

I följande avsnitt beskrivs de teoretiska utgångspunkter vi valt att använda i vår analys som hjälp att öka förståelsen för forskningsområdet. De två valda teorier som presenteras är socialkonstruktionismen och genusperspektivet. Teorierna valdes då vi såg dem som relevanta utifrån studiens syfte samt utifrån det som framkom av tidigare forskning om ämnet. Avsnittet avslutas med en kort summering av hur vi valt att tillämpa dessa teorier i vår studie.

4.1 Socialkonstruktionismen

Utifrån socialkonstruktionistiska idéer tydliggör Payne (2015) att verkligheten ses som en social konstruktion och att människor, i samspel med varandra, beskriver den sociala verkligheten omkring dem, utifrån sina sociala, historiska och kulturella kontexter. Payne lyfter sociologerna Berger och Luckmann (1971) som grundare till idén om social konstruktion, som beskriver att den sociala verkligheten utgör social kunskap, något som är konstruerat av människor. Människor i interaktion med varandra kommer överens om hur saker fungerar och vad som accepteras som sanning. Människor tolkar sin omgivning på skilda sätt, vilket även gör att den sociala verkligheten kan uppfattas olika. Den sociala verkligheten ses också som rörlig, något som ständigt förändras via sociala processer och handlingar. Våra sociala aktiviteter blir till vanor som i en process skapar socialt accepterade riktlinjer och regler (Payne, 2015). I Angelöw, Jonsson och Stier (2015) lyfts Berger och Luckmann förklaring till att verkligheten kan ses som socialt definierad och att människor och grupper definierar sin verklighet via den sociala praktiken. Detta beskrivs genom de tre processerna; externalisering, objektivering och internalisering. Externalisering innebär att vi ger uttryck för våra idéer genom våra sociala och fysiska handlingar. En person som ger uttryck kan i nästa skede påverka en åhörare som i sin tur objektifierar idén och ger den eget liv. Med tiden kan idéerna tolkas som faktiska och därmed internaliseras genom att nya mottagare tar till sig idéerna som fakta snarare än de resonemang som de ursprungligen var (Angelöw, Jonsson & Stier, 2015).

Angelöw, Jonsson och Stier (2015) lyfter fyra grundantaganden inom socialkonstruktionismen.

Den första premissen handlar om att anta en kritisk hållning mot vår förgivettagna förståelse av världen, inklusive oss själva. Detta innebär att vi vid en första observation inte kan tolka hur saker och ting är konstruerade enbart utifrån våra erfarenheter och observationer. Den andra punkten är att kunskap är historiskt och kulturellt specifik, vilket betyder att människor formas av den tidsepok och normkultur som är rådande. Därmed kan man förstå att vårt sätt att se på

14 världen inte nödvändigtvis är närmare sanningen än det synsätt som varit socialt accepterat historiskt. Att kunskap blir varaktig genom sociala processer är det tredje grundantagandet, som handlar om att människor delar kunskap genom vardagliga samtal och sammanhang. Fjärde definitionen handlar om att kunskap och sociala handlingar går hand i hand och utgår från att de olika beskrivningar som finns av verkligheten, även kallat “sunt förnuft” kan te sig på olika sätt och mängder av sociala konstruktioner skapar olika handlingsalternativ. Dessa beskrivningar ligger sedan till grund för individens tankar, ideal och handlande (Angelöw, Jonsson & Stier, 2015).

Payne (2015) beskriver att socialkonstruktionistiska idéer har influerat socialpsykologin på så vis, att den traditionella psykologin har ifrågasatts, liksom att den medfödda personligheten ses som något konstant. Konstruktionistisk psykologi hänvisar istället till att individens personlighet är föränderlig och kan omformas i en social process. Synen på verkligheten som föränderlig är också något som det riktats kritik mot. Kritikens huvudsakliga ståndpunkt mot socialkonstruktionismen kallas “relativism”. Inom denna ståndpunkt görs anmärkning på

konsekvensen av perspektivets idéer, vilket innebär att vi saknar en fast och trygg bas. Kritiken bemöts och förklaras som att den process som leder till förändring och konstruktioner sker långsamt och gradvis, vilket gör att vi blir medvetna och hinner anpassa oss och förstå den förändringen som sker (Payne, 2015).

4.2 Genusperspektivet

Genus som begrepp är skapat av språket och är en socialkonstruktivistisk modell av begreppet kön, där genus ses som det sociala könet (Piuva & Karlsson, 2012). De Beauvoir skriver om de socialt konstruerade förhållanden kring kön och menar att “man föds inte till kvinna, man blir det” (de Beauvoir, 2012, s.325). Författaren beskriver hur människor får olika förutsättningar beroende på kön, om en föds till pojke eller flicka (de Beauvoir, 2012). Det biologiska könet utgår traditionellt från fysiska skillnader i kroppen, medan genus beskriver tankar och föreställningar om manligt och kvinnligt, något som genomsyrar vårt samhälle (Hirdman, 2001). Beroende på vilket kön man tillhör så överförs olika värderingar och attityder och vi socialiseras in i olika könsroller, vilka konstrueras genom olika beteendemönster och samspel mellan individen och omgivningen. Det kön man föds till bestämmer vilket beteende som accepteras eller inte för en individ samt de stereotypa förväntningar som finns kopplat till manlighet eller kvinnlighet (Angelöw & Jonsson, 2000).

15 Begreppet genus användes fram till 1980-talet i Sverige som en term inom språkläran, men började sedan figurera mer inom den feministiska forskningen, som använde den svenska översättning av det engelska ordet gender. Gender betyder, precis som det svenska ordet genus, det vill säga slag eller sort, men det betyder också kön, som i “det täcka könet”. Inom den feministiska forskningen används begreppet för att betona övertygelsen att bakom “kvinnligt”

och “manligt” ligger sociala faktorer, såsom fostran, prägling och underordning (Hirdman, 2001). Skillnader gällande barnuppfostran mellan könen var något som Angelöw och Jonsson (2000) lyfte för 20 år sedan och beskriver att redan från tidig ålder uppmuntrades pojkar till självständighet och stolthet och flickor till passivitet och stillhet. Hirdman beskriver i Christiansson (2016) en genusordning byggd på hierarki och separation, som skapat en obalans och över- och underordning mellan man och kvinna. Denna könsuppdelning visar sig på arbetsplatser, i hemmet och i uppfostran. Hirdman menar att genusordningen upplevs som

“självklar” och att många kvinnor därför själva accepterat situation. På så vis vidmakthålls det stereotypa genuskontraktet, där kulturellt nedärvda skyldigheter och rättigheter bibehålls (Christiansson, 2016). Människor förhåller sig till en tilldelad plats i en förutbestämd genusordning genom att agera och uppträda på ett visst sätt i vardagslivet, utifrån de förväntningar som finns (Connell, 2003).

4.3 Tillämpning av teorier

Socialkonstruktionismen och genusperspektivet används i studien för att på ett övergripande sätt analysera vårt empiriska material. Med hjälp av ett socialkonstruktionistiskt perspektiv kan vi tolka och förstå en situation och det studerade fenomenet i sin kontext och beakta sociala och kulturella faktorers påverkan (Payne, 2015). I analysen kommer vi utifrån socialkonstruktionismen belysa och förklara hur sexualundervisningen och samtal om frågor relaterade till pornografi ser ut i skolorna och försöka öka förståelsen för hur ungdomar kan komma att påverkas av en mer lättillgänglig pornografi. Med genusperspektivet som bygger på

idén om kön som något socialt konstruerat (Piuva & Karlsson, 2012), kommer vi att belysa pornografins potentiella påverkan på ungdomars sexualitet och relationer.

16

5. Metod

I detta avsnitt presenteras inledningsvis en redogörelse för studiens forskningsdesign. Därefter beskrivs tillvägagångssättet där urvalsprocessen, datainsamlingsmetoden samt analysverktyg inkluderas. Avsnittet avslutas med en redogörelse för uppsatsens trovärdighet, vår förförståelse samt etiska ställningstaganden, utifrån studiens metod och genomförande.

5.1 Forskningsdesign

Vi har valt att göra en empirisk undersökning för att besvara studiens syfte och frågeställningar.

Genom en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer har vi fått möjlighet att förstå hur människor uppfattar sin omvärld utifrån deras tankar och erfarenheter om det undersökta fenomenet (Kvale & Brinkmann, 2014). Med denna forskningsdesign har vi genom öppna frågor samlat in informanternas känslor, sättet att tala och normer som framkommer under intervjutillfället (Ahrne & Svensson, 2015). En annan fördel med intervjuer som metod är att den kan anpassas allt eftersom intervjun fortsätter och kan därför kan komma att skapa en variation i både frågor och svar vilket ger en bred bild och nyanser till fenomenet (Eriksson- Zetterquist & Ahrne, 2015).

5.2 Tillvägagångssätt

5.2.1 Urval av tidigare forskning

Vår litteratursökning inleddes via Socindex samt Eric med avgränsningar på “peer reviewed”,

“linked full text” samt mellan åren 2005 – 2020, för att artiklarna skulle vara relevanta för vår studie. Vi använde oss av sökorden “sex education or sexual health education”, “teenagers or adolescent or young adults”, “porn or pornografy”, “student health”, “school counselor” och kombinerade dessa på olika sätt i sökningsprocessen. Abstrakten gav oss en indikation på artikelns relevans för vår studie. För att söka svenska studier valde vi att använda oss av söktjänsten Swepub och sökorden “ungdomar”, “sex- och samlevnad, genus, pornografi”,

“elevhälsa”, “skolkurator” i olika kombinationer, vilket inte gav oss några relevanta sökträffar. Vidare sökning gjordes på svenska myndigheter, för få en bättre förståelse för forskning i Sverige.

Vi hittade elva relevanta artiklar för vår studie samt tre rapporter från svenska myndigheter, för att få bättre förståelse för hur det ser ut i den svenska skolan och vad den har att förhålla sig till.

17 Artiklarna och rapporterna valdes utifrån våra frågeställningar och med fokus på de studier som handlade om pornografins budskap till ungdomar och dess konsekvenser, både ur professionellas och ungdomars perspektiv. För att studera tidigare forskning om hur skolan och elevhälsan arbetar med dessa frågor, valdes artiklar som handlade om hur personal och elever resonerar om pornografi i undervisningen. Det fanns få artiklar som enbart fokuserade på pornografi, därför inkluderade vi även artiklar som handlade om sexualundervisning i skolan.

Av artiklarna fanns både kvalitativa studier som individuella- och fokusgruppsintervjuer samt kvantitativa studier som enkätundersökningar. Vi fann sex nordiska studier, varav tre rapporter från statliga myndigheter i Sverige och hittade åtta internationella studier som vi bedömde var relevanta.

5.2.2 Urval för intervjuer

I denna studie har vi valt att avgränsa vårt urval till högstadieskolor i Stockholmsområdet. För att få kontakt med informanter från olika skolor valde vi att göra ett tvåstegsurval. Vi tog därför kontakt med rektorerna som arbetar på skolor i olika områden via mejl, för att sedan bli hänvisad till ansvarig personal på skolan som samtalar om pornografi med ungdomarna (Eriksson- Zetterquist och Ahrne, 2015). Under denna process valde vi även att skicka ut samma förfrågan till skolkuratorerna på respektive skola i hopp om att nå ut till fler, varar ett flertal visade intresse att delta i studie. Vi fick då god återkoppling från kuratorerna samt en skolsköterska och på så vis blev elevhälsan vårt fokusområde. Med detta urval såg vi möjligheten att belysa vårt forskningsfenomen utifrån olika professioner och perspektiv.

Den kvalitativa forskningens främsta kriterium för urvalsprocessen är kvalitet. Då urvalets information ska ge svar på forskningsfrågan, är antal informanter beroende på undersökningens syfte (Kvale & Brinkmann, 2015). Vi utförde sju intervjuer med åtta informanter, då två av informanterna arbetade på samma skola. Antalet intervjuer grundades på dels tidsaspekten av studien samt utifrån Eriksson- Zetterquist och Ahrne (2015), som skriver att antalet intervjuer ökar säkerheten att det material man får ut är relativt oberoende av enskilda personers väldigt personliga åsikter. Vi upplevde under studiens gång att antalet informanter gav oss tillräckligt med material till att känna en slags mättnad, vi såg mönster i det insamlade materialet som visade att svaren återkom och inte gav oss någon mer relevant information (Eriksson- Zetterquist & Ahrne, 2015).

18 Valet att begränsa urvalet till skolor i Stockholmsområdet gjordes på grund av det geografiska avståndet, då vi båda bor i Stockholm. I studiens startskede var planen att intervjua informanterna på respektive skola, men under denna process kom samhället att få nya regler och restriktioner om social distansering på grund av Covid - 19:s spridning. När informanterna tackat ja till att delta i vår studie, bokades tid för intervjun och informanterna fick välja om de ville samtala via Skype eller telefonsamtal (det vill säga med eller utan bild). Sex av informanterna deltog via telefonsamtal och två informanter via Skype med video. Eriksson- Zetterquist och Ahrne (2015) lyfter både positiva och negativa aspekter med telefon- och skypeintervjuer. Nackdelen är att de kan bli formella och att det är svårt att fånga in den kultur eller de föreställningar som finns i den särskilda miljön. Däremot kan det vara tidseffektivt och fungera bra i undersökningar som handlar exempelvis om hur en arbetsplats eller organisation hanterar vissa frågor eller problem, vilket passade bra med studiens syfte och frågeställningar.

5.2.3 Datainsamling

För att samla in data till vår studie har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide (se bilaga 3), kopplad till vårt syfte och frågeställningar. En semistrukturerad intervju innefattar vanligen öppna frågor som är förutbestämda och beroende på informanternas svar kan forskaren ställa olika följdfrågor. På så sätt kan forskaren anpassa intervjun till viss del (Danielsson, 2012). Intervjuguiden kan ses som en checklista med samtalsämnen och frågor som är relevanta till studien och kan vara tematiserade med ett visst antal öppna underfrågor (Larsson, 2005). Denna strategi gav oss en struktur men ändå en frihet under intervjutillfället då vi fick möjlighet att följa med i informantens historia.

Inför intervjuerna skickade vi mejl till informanterna med ett informationsbrev (se bilaga 1) och samtyckesblankett (se bilaga 2). I detta brev gav vi information gällande undersökningens syfte, metod samt våra etiska ställningstaganden. Brevet innefattade även information att vi kommer att spela in intervjun och kontaktuppgifter till författare och handledare för studien.

Samtyckesblankettens innehåll informerade informanterna om att deltagandet var frivilligt samt att denne närsomhelst kunde avbryta intervjun (Öberg, 2015). För att säkerställa att informanten tagit del av informationen på samtyckesblanketten frågade vi om detta vid intervjutillfället.

Under våra intervjuer har vi använt oss av datorn och telefonens inspelningsfunktioner vilket möjliggjort en mer korrekt datainsamling, då vi under intervjutillfället kunnat koncentrera oss

19 på att följa med i informanternas berättelser. Detta har gett oss utförliga och ordagranna citat från informanterna och en solid databas att utgå ifrån i vår analys (Larsson, 2005). För att undvika problem som kan uppstå vid ett alltför stort insamlat material, planerade vi att intervjuerna skulle hålla på i 30 till 45 minuter (Kvale & Brinkmann, 2014). Samtliga intervjuer höll sig inom den ramen, som visade sig vara en bra tid för att samla in det material vi behövde för vår studie. Under samtliga intervjuer deltog vi författare, där en av oss intervjuade och den andra ställde följdfrågor, vilket gav oss ett naturligt flöde i samtalet. Vi upplever att genom att tillsammans närvara under alla intervjuer gav oss möjlighet till ökad förståelse och likvärdig information när resultat och analys skulle sammanställas.

5.2.4 Analysverktyg

Det inspelade materialet från intervjuerna transkriberades för att sedan tematiseras och analyseras. Genom transkriberingen omvandlas berättarformen till en skriftlig diskurs vilket innebär en förlust av kroppsspråk, tonfall och gester (Kvale & Brinkmann, 2014). Vi valde därför att skriva ut hela dialogen ordagrant och inte ta anteckningar under intervjutillfället, vilket vi upplevde gjorde oss mer närvarande under intervjun.

Genom att använda kodning bröt vi ner vår text i mindre enheter för att tillsammans med valda nyckelord underlätta vår identifiering av uttalanden i texten. Utifrån det transkriberade materialet identifierade vi tre övergripande teman som kunde kopplas till studiens syfte och frågeställningar. Vi valde att färgkoda citat från intervjuerna utifrån dessa teman. Detta gav oss en översikt i vårt material och vi kunde skilja ut informanternas svar för att hitta eventuella likheter eller olikheter i dessa. Det transkriberade materialet och de teman vi kunnat utläsa har sedan legat till grund för redovisningen av resultatet. Med hjälp av meningstolkning kunde vi vidga vår kodade text för att ge den en större förståelse med en hermeneutisk ansats (Kvale &

Brinkmann, 2014). Meningstolkning syftar till att förstå meningen mer på djupet än det som framkommit på en mer allmän nivå genom intervjuer (Larsson, 2005). Därför valde vi att koda och tolka vårt material med hjälp av en hermeneutiska ansats genom att jämföra våra framtagna teman med studiens syfte och frågeställningar. Kvale och Brinkmann beskriver den hermeneutiska tolkningen som en process vilken växelvis går mellan delarna och helheten (Kvale & Brinkmann, 2014). Under vår process fördes ett samspel mellan empirin, tidigare forskning och teorier för att se hur empirin korrelerar till teorierna.

20

5.3 Uppsatsens trovärdighet

Ahrne och Svensson lyfter vikten av en forskningstexts transparens då studiens trovärdighet ligger i att tydligt redogöra för forskningsprocessen (Ahrne & Svensson, 2015). Följande avsnitt beskriver begreppen reliabilitet, validitet och generaliserbarhet samt hur dessa aspekter beaktas i samband med vår förförståelse, allt för att öka uppsatsens trovärdighet.

5.3.1 Reliabilitet

Reliabiliteten i kvalitativ forskning handlar enligt Kvale och Brinkmann (2014) om resultatets konsistens och tillförlitlighet. Detta handlar om huruvida studiens resultat kan återskapas av andra forskare om studien utförs igen. Reliabiliteten i en studie kan påverkas av intervjuarens frågor och teknik, vilket kan resultera i att informanter ger olika svar till olika intervjuare (Kvale

& Brinkmann, 2014). För att öka reliabiliteten utgick vi från en intervjuguide för att minska risken att påverka informanternas svar. Under intervjun var det alltid samma person som följde denna guide för att frågorna skulle ställas så likvärdigt som möjligt under samtliga intervjuer.

5.3.2 Validitet

Gällande validiteten i en studie diskuteras ofta om studien undersökt det som den påstås undersöka (Kvale & Brinkmann, 2014). I strävan efter att uppnå hög validitet har vi varit noggranna och detaljerade i beskrivningen av genomförandet och tillvägagångssättet samt återkoppla till uppsatsens syfte och frågeställningar genom hela processen. För att öka validiteten har vi noggrant transkriberat vårt material samt analyserat materialet systematiskt.

Detta för att inte viktig information för vår analys och resultat skulle utelämnas. Vi har även löpande granskat våra källor och tillvägagångssätt (Kvale & Brinkmann, 2014).

5.3.3 Generaliserbarhet

Inom kvalitativ forskning handlar studiens generaliserbarhet om huruvida resultatet går att föra över på andra personer, sociala miljöer eller verksamheter. För att undersöka generaliserbarheten kan forskaren studera andra områden för att se om det går att finna någon likhet till den egna studerade miljön eller fenomenet (Svensson & Ahrne, 2015). Med detta i åtanke och för att öka studiens generaliserbarhet har vi valt att utgå från sju skolor i olika delar av Stockholm. Detta för att få ett bredare material att jämföra med samt för att det ger större möjlighet att se likheter och olikheter mellan skolorna.

21 För att öka studiens generaliserbarhet kan forskaren jämföra sina resultat med andra liknande studier (Svensson & Ahrne, 2015). Detta förutsätter att det finns likheter i tidigare forskning vilket blev problematiskt i vårt fall, då vårt område är relativt outforskat. Däremot har vi kunnat jämföra vårt resultat med tidigare forskning och liknande studier som vi fann relevant, detta för att öka studiens generaliserbarhet (Svensson & Ahrne, 2015).

5.4 Förförståelse

En forskningsintervju kan ses som ett kunskapande samtal och tolkningen av meningar sker via en process där textens enskilda delar formas hur man förstår textens helhetliga mening (Larsson, 2005). Genom att ha detta i åtanke genom våra intervjuer kunde vi ur vår förförståelse se att vi båda har viss kunskap inom ämnet som vi erhållit via olika föreläsningar och kurser. Vi har även haft i beaktning att vår förförståelse påverkas av debatter som råder i media om ämnet.

Detta har vi fått ha i åtanke under hela arbetsprocessen och har försökt lägga vår egen uppfattning om pornografin åt sidan för att inte vår förförståelse ska genomsyras i resultat eller analys.

5.5 Etiska överväganden

Allea (2018) betonar vikten av att hålla god forskningssed genom några grundläggande principer. Dessa principer är följande; tillförlitlighet, ärlighet, respekt och ansvarighet, vilka ska vägleda forskaren i arbetet kring att hantera etiska, praktiska samt intellektuella problem som kan uppstå i forskningsarbetet (Allea, 2018). Dessa etiska principer är avgörande för hur resultat av forskning kan användas i utvecklingen av vårt samhälle. I en studie har forskaren ett stort ansvar gentemot de individer som medverkar i forskningen samt mot de som indirekt kan påverkas av den. Detta har vi beaktat genomgående i vår forskningsprocess, genom att på ett medvetet sätt granska och redovisa våra utgångspunkter och resultat, ha en god ordning och struktur för vårt material samt undersöka tidigare forskning med en rättvis bedömning (Allea, 2018).

I vår studie utgick vi även från vetenskapsrådets forskningsetiska principer, vilka kan kallas informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Dessa principer hjälpte oss att strukturera upp arbetet inför och under vår intervjustudie. Innan intervjuerna sände vi ut ett informationsbrev, där vi gav informanterna tydlig information om

22 studiens syfte, tillvägagångssätt samt vilka som skulle ta del av arbetet. Informanterna fick information om att deltagandet var frivilligt samt att de när som helst kunde avbryta intervjun och ställa frågor. Då informanterna avidentifierats, så har vi under hela processen sett till så att materialet hanterats med stor noggrannhet och försiktighet, för att personer eller verksamheter inte skulle kunna identifieras (Vetenskapsrådet, 2002). Av etiska skäl och för att öka informanternas trygghet, valde vi att radera allt inspelat material efter transkriberingen (Kvale

& Brinkmann, 2014). Informanterna erbjöds att ta del av studiens resultat för att öka studiens transparens (Vetenskapsrådet, 2002).

23

6. Resultatredovisning

I följande avsnitt ges en kort presentation av våra informanter, följt av våra resultat som är indelade i olika teman utifrån våra frågeställningar. Dessa teman är: Metoder eller förhållningssätt för att bemöta frågor om pornografi, Samtala och undervisa om pornografi samt Pornografins budskap och konsekvenser. Resultatet baseras på vår tolkning av det material som vi samlat in under intervjuerna, där vi haft som strävan att försöka att inte låta vår förförståelse påverka redovisningen för att presentationen ska bli så autentisk som möjligt.

6.1 Presentation av informanter

Informanterna arbetade inom elevhälsan på sju olika skolor i Stockholmsområdet. Vi har valt att anonymisera informanterna, då vi ville att de skulle känna sig trygga med att svara ärligt på frågorna. Informanterna skulle inte heller behöva oroa sig för att de själva eller arbetsplatsen skulle kunna identifieras. Av de åtta informanterna arbetade en som skolsköterska och sju som kuratorer. Alla hade varit verksamma olika länge inom elevhälsan. Två av informanterna arbetade på samma skola. Samtliga skolkuratorer hade socionomutbildning och skolsköterskan var utbildad specialistsjuksköterska inom barn och ungdom. I resultatredovisningen har vi valt att benämna informanternas citat som I (informant) och vid siffror då detta ska ge en tydlighet i vår redovisning, det vill säga i I 1, I 2 och så vidare.

6.2 Metoder eller förhållningssätt för att bemöta frågor om pornografi

Frågan om huruvida eleverna på skolan konsumerar pornografi beskrevs av informanterna som svårt att besvara, då detta sällan är något som eleverna själva pratar om, men att de tog det för givet liksom att det förekommer i allt yngre åldrar, trots att barnen och ungdomarna själva inte berättar om det för en vuxen.

Det är svårt att helt svara på, men jag är väl mera så att jag förutsätter att det är så på högstadiet. Vi jobbar utefter att det är många som gör det och att det även är i dom yngre årskullarna både frivilligt, men framförallt ofrivilligt kanske de får ta del av pornografi. (I 5)

Vikten av att vuxna måste våga ställa frågan direkt till ungdomar för att få igång ett samtal om pornografi och frågor relaterade till det, var också något som framkom.

24 Hur elevhälsan arbetar med frågor om pornografi, verkade skilja sig åt mellan skolorna och enligt informanterna var dessa frågor inte så vanliga i undervisningen. Frågor om sexualitet, relationer och normer var däremot mer frekventa i undervisning och i samtal med elevhälsan.

Några av informanterna beskrev att de var osäkra på om och vem som pratade om pornografi på skolan. En av informanterna sade att elevhälsan jobbar väldigt lite med pornografi och berättade att hen hade frågat de andra lärarna hur de arbetade med ämnet inför vår intervju.

(...) jag har hört lite med lärarna som jobbar med sex och samlevnad (...) och då har de svarat att i årskurs åtta tar man inte upp ämnet alls, till min förvåning. (I 6)

Något som samtliga informanter var överens om var att det är ett viktigt ämne som inte får komma i skymundan eller bortprioriteras. Flertalet informanter berättade dock att arbetet med pornografi inte sker i den utsträckning de själva önskade. En informant beskrev också att det inte finns någon tydlig bild över hur arbetet med pornografi ska se ut på skolan, utan att det beror på enskilda lärare om eleverna får ta del av dessa frågor i undervisningen.

Det är ju väldigt varierat, det landar tyvärr ofta på hur enstaka lärare gör, vilket förhållningssätt man har, hur trygg man är att prata om vissa saker. (I 5)

Av intervjuerna framkom att vissa av informanterna arbetade utifrån olika teman, där de bland annat diskuterade sexuella bilder i sociala medier. Även arbetet med digitala verktyg lyftes av två informanter, som beskrev att de brukar gå ut till redan till de yngre årskurserna för att prata om vad som är lämpligt material på nätet. Flera berättade att de har samtal i både helklass och halvklass samt ibland uppdelat i grupper utifrån kön, tjej- och killgrupper. Flera av informanterna önskade att de kunde dela upp klasserna i mindre grupper oftare, men att detta var svårt att få till på grund av resursbrist i form av tid och personal.

(...) arbetet med digitala verktyg som vi försöker påbörjar sedan i årskurs 3 (...) överhuvudtaget vilket material som är lämpligt, hur ska ni kolla på det och vad gör ni om det kommer upp, och alla de här skyddsmekanismerna, prata med en vuxen, blockera mm.

(I 8)

En informant berättade att hen tillsammans med personal från andra skolor, tog fram ett material för att arbeta med barn och ungdomar, kring bland annat normer, jämställdhet värderingar och

25 kränkningar. Informanten förklarade att dessa ämnen var viktiga då de ligger till grund för sexuell utsatthet, prostitution och pornografi, men att det var svårt att komma in på dessa ämnen mer direkt.

Jag har samlat på mig material och böcker utifrån olika åldersgrupper. Jag är med i en grupp där vi försöker få det här att det ska gå ut i klasserna att det ska, vi pratar ju mycket om jämställdhet och kränkningar. Men att gå från sexualkunskapen till porren är ett jättestort steg. (I 4)

Samtliga informanter var eniga om det ges för få tillfällen för ungdomar för att få möjlighet att lyfta frågor om pornografi. Ett fåtal uppgav att eleverna själva söker upp personal från elevhälsan för att prata om sexualitet och att de istället försökte fånga upp elever i korridorerna för att starta reflektioner om pornografi samt sprida information om vart de själva kan gå in och läsa om sexualitet.

Jag vet att vi inte är där vi behöver vara på den här skolan än, så försöker jag kompensera lite. Så då har jag pratat med kanske 10 killar om just porr (...) för att börja väcka tanken vad det handlar om men då snappa upp på deras nivå och kanske kasta in lite fakta (...) Men det har ju hänt liksom vid ett tillfälle eller vid två tillfällen så det är ju ingenting som är systematiskt på skolan än. (I 6)

6.2.2 Samverkan inom organisationen och mellan olika verksamheter

Utöver samtalen med ungdomarna framkom av flera informanter att elevhälsan riktade fokus på att stötta andra pedagoger på skolan i arbetet med frågor om sexualitet och pornografi.

Majoriteten av informanterna beskrev att de själva kände sig trygga när det gällde att prata om pornografi med ungdomar, men att de hade erfarenhet av att lärare på skolan tyckte det var svårt. En informant berättade att elevhälsan då fungerat som stöd och att det är viktigt att man som lärare vågar be om hjälp om så är fallet.

(...) då är det ju viktigt att man prestigelöst kan hjälpas åt. Att man släpper in mig till exempel, som inte tycker det är jobbigt att prata om sånt, det kan också vara lite varierande, det är inte alla lärare som vill det, utan man vill ha sitt ämne och du som kurator sköter ditt.

(I 5)

26 Majoriteten av informanterna talade om hur viktigt det är att alla barn ska få tillgång till samma information och att material och utbildning finns tillgänglig för pedagogerna. Flera informanter beskrev att elevhälsan arbetat för bättre samverkan inom skolan och har därmed funnits med som stöd i klassrummen och förmedlat kunskap och material vidare, vilket tycks uppskattas av pedagogerna.

Det som jag har gjort är att jag har haft diskussionsforum med lärarna. Jag visade de dokumentären Pornland och sen har vi diskuterat könsnormer, alltså fördomar vi har eller vad som förväntas av oss i ett samhälle och hur man kan implementera det i undervisningen.

Och där kommer det ju fram att de önskar ju mer verktyg för hur man ska jobba med det här. (I 3)

Informanterna lyfte att det är viktigt att hela skolan arbetar tillsammans för lyfta och inkludera pornografi i fler ämnen och samtal och att de inte kan invänta att Skolverket ska komma med nya riktlinjer. En informant berättade att hen bjöd in en gästföreläsare som pratade om ungas nätvanor i hopp om att fler pedagoger skulle förstå vikten av ämnet.

(...) det blir ett arbete i att lärarna också får upp synen för hur viktigt de här extra sakerna är innan skolverket tar in nya riktlinjer i läroplanen. (I 6)

Alla informanter berättade att skolan samverkar med Ungdomsmottagningen (UMO) och att ungdomarna besöker UMO vid ett tillfälle under årskurs åtta eller nio. Flertalet informanter tog upp problemet med att väldigt mycket information ska förmedlas under detta enda besök. De önskade att det istället kunde vara fler besök och tidigare än i årskurs åtta och nio. En av informanterna uttryckte att samarbetet borde utvecklas mer, då UMO är mer inriktat mot sexuell hälsa än på pornografi:

(…) så träffar de ju inte ungdomsmottagningen förens i nian på vårterminen och det kan bli ett problem tycker vi, eftersom de exponeras för porr om de slår in en felgrej på youtube och sen så plötsligt sitter det en naken tjej. (I 8)

6.2.3 Främjande och förebyggande arbete

Trots att informanterna beskrev att de inte arbetar med frågor relaterade till pornografi i den utsträckning de önskar, så beskrevs en vision för hur detta arbete ska utvecklas. En informant

27 berättade att elevhälsan infört att de ska påbörja ett arbete i årskurs sju där de ska gå ut i klasserna och samtala med fokus på pornografins konsekvenser. Att implementera frågor om pornografi i fler skolämnen för att få igång mer diskussionerna med eleverna ansåg flera av informanterna som ytterst viktigt.

Vi har börjat strukturera vårt förebyggande arbete nu och vill börja jobba tillsammans med mentorer och gärna i anslutning till ämnen (...) porr hade ju relaterat kanske mest till, dels så har vi sociala medier som de pratar om i So:n, men också i No:n och sex och samlevnad.

(I 8)

Det framgick av informanternas utsagor att de ansåg att det förebyggande arbetet med normer bör påbörjas i de yngre årskurserna och att det är viktigt att samtalen och undervisningen anpassas utifrån barnens ålder. Just könsnormer var något som lyftes som extra viktigt att prata om då skolan, enligt informanterna ska vara en plats som arbetar för att bryta den mansnorm som pojkar växer upp med.

För de växer ju in i det här, hur ska en kille vara, hur en kille ska vara när man har sex. Så man måste ta upp det redan i sexualkunskapen, för det glider in i, vad är en hora, vad är en prostituerad vad är porr. Allt hänger samman så att man binder ihop det vartefter och då tänker jag att man pratar i helklass och har diskussionsämnen och visa bilder och ställer frågor och dom får jobba i smågrupper (...) men det gäller att våga ta orden i munnen. (I 4)

En av informanterna beskrev det som viktigt att arbeta med exempelvis samtyckeslagen och diskrimineringslagen med barn och ungdomar på skolan. Detta skulle kunna vara ett försök att arbeta förebyggande mot de många övergrepp som hen upplevde sker bland ungdomar. En annan av informanterna menade att en snabbare förändring behöver ske i lagstiftningen, att det är bra med den nya samtyckeslagen, men att förändringen går för långsamt och att vi måste arbeta hårdare och mer förebyggande för att skydda barn och ungdomar mot destruktiv sex.

(...) jag menar om de nu skriver porr i Google fältet när de är 11 och så får de upp en bild av gagging² till exempel, ja men de klart att de tror att de är sant eller de är så de tror att vi har sex. ( I 3)

2 När en kvinna tåras och kräks av att få ett manligt kön nedstucket långt ned i halsen (1000 Möjligheter, 2018).

28 I samband med att informanterna berättade hur de önskade att det förebyggande arbetet skulle se ut när det gällde pornografi så var tidsbrist något som ofta kom på tal. En informant uttryckte en stor frustration över att elevhälsans arbete ofta var akutstyrt och att detta påverkar det främjande arbetet negativt.

Vi försöker jobba oss in och vill jobba förebyggande och främjande (...) men det är jättesvårt med en skola med många elever, det är ständigt i skolans värld “men när ska det hinnas med då”, men det finns ju viljan absolut (...) vi ska ju inte jobba akut egentligen men det är ju det vi gör, vi ska ju mer jobba främjande och förebyggande (...) där är porr ett tema (...) och diskrimineringsgrunderna som vi vill fokusera på. (I 8)

Majoriteten av informanterna uttryckte en önskan att arbetet med frågor om pornografi och sexualitet skulle vara utformat likvärdigt i alla skolor så att alla elever får tillgång till rätt information och tillfällen att prata. Informanterna påtalade även en brist i kursplanen och att de vill se frågor om pornografi inkluderade i undervisningen och att elevhälsan kunde ha en uppgift att fylla då.

(...) då kan ju lärarna om de är osäkra på ett ämne istället ta in (...) elevhälsopersonal men då att det finns redan i strukturen. Det skulle vara det absolut bästa, och då skulle det bli mer likvärdigt också. Så det är ju det som är galet nu, att det är ett lotteri vilken skola du hamnar på och i vilken kommun du bor i och det gäller ju många saker när det kommer till barns rättigheter och förutsättningar. (I 6)

6.3 Samtala och undervisa om pornografi

Det framkom av flera informanter uppfattningen att elever på skolan tycks uppleva att det är spännande att prata om pornografi och att ungdomar vill ha mer samtal om det. Informanterna beskrev att vuxna därför behöver finnas tillgängliga och vara mottagliga för att bemöta ungdomar som vill prata om sina funderingar om sexualitet och pornografi.

(...) man låter dom prata om de här sakerna och bara dom från början, tror jag gör att dom är lite mer öppna kring att reflektera sen. Så man inte är den här vuxna som sätter upp en mur och “bara nä det där vill inte jag ta i”. ( I 7)