Linköpings universitet | Institutionen för Tema Teknik och social förändring Kandidatuppsats | Samhällsplanerarprogrammet
Vårterminen 2021 | ISRN: LIU-TEMA/SAP-G--2021/023-SE
Främja boendeintegration i
översiktlig planering
- En socioekonomisk fallstudie i Linköpings kommun och
Malmö stad
Naima Hassan & Jacqueline Snäll
Handledare: Jessica Berg Examinator: Anna Storm
Upphovsrätt
Detta dokument hålls tillgängligt på Internet–eller dess framtida ersättare–under 25 år från publiceringsdatum under förutsättning att inga extraordinära omständigheter uppstår. Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner, skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten, säkerheten och tillgängligheten finns lösningar av teknisk och administrativ art. Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart. För ytterligare information om Linköping University Electronic se förlagets hemsida https://ep.liu.se/.
Copyright
The publishers will keep this document online on the Internet –or its possible replacement –for a period of 25 years starting from the date of publication barring exceptional circumstances. The online availability of the document implies permanent permission for anyone to read, to download, or to print out single copies for his/hers own use and to use it unchanged for non-commercial research and educational purpose. Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses of the document are conditional upon the consent of the copyright owner. The publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity, This Photo by Unknown Author is licensed under CC BY urity and accessibility. According to intellectual property law the author has the right to be mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected against infringement. For additional information about the Linköping University Electronic Press and its procedures for publication and for assurance of document integrity, please refer to its www home page: https://ep.liu.se/.
Sammanfattning
Storstadskommuner står inför en stor utmaning med boendesegregation. Därav är boendeintegration en förutsättning för att motarbeta socioekonomisk polarisering. Studien ämnar därav att analysera om och hur Linköpings kommun och Malmö stad arbetar för att främja boendeintegration i översiktlig planering. Studien ämnar även att få kunskap om hur forskare beskriver kommuners arbete med boendeintegration. Detta genom att besvara: Vilka problem beskriver kommunerna med boendesegregation? Går det att belysa styrkor och brister i kommunernas arbete med boendeintegration? Hur skiljer sig mål och arbetsmetoder åt mellan kommunerna?
Studiens teoretiska utgångspunkt består av Carol Lee Bacchis kritiska policyanalys och teoretiska begrepp. Arbetets empiriska material och analysmetoder omfattar en kvalitativ innehållsanalys av kommunernas styrdokument samt en intervju. Slutsatserna är att Malmö stad har upprättat ett utförligt integrationsarbete som efterliknar boendeintegration. Detta medan Linköpings kommun måste ändra deras synsätt kring boendesegregation, för att hjälpa dem vidare i arbetet mot boendeintegration.
Nyckelord: Boendeintegration, integration, boendesegregation, Carol Lee Bacchis kritiska
Abstract
Larger municipalities face bigger challenges with housing-segregation. Therefore, it’s necessary to implement housing-integration to counteract socio-economic polarization. This study therefore aims to analyze whether and how Linköping Municipality and Malmö City work to promote housing-integration in general planning together with a researcher's description on municipal’s work with housing-integration. This by answering: What problems do the municipalities describe with housing-segregation? Is it possible to highlight strengths and weaknesses in the municipalities' work with housing-integration? How do goals and workmethods differ between the municipalities?
The theoretical frame of the study consists of Carol Lee Bacchi's critical policy analysis and theoretical concepts. This study’s empirical material and analysis methods include a qualitative content analysis of the municipalities' governing documents and an interview. The conclusions are that Malmö City has established a solid integrationwork that mimics housing-integration. Unlike Linköping municipality, which must change their approach to housing-segregation, to help the further work with housing-integration.
Keywords: Housing-integration, integration, housing-segregation, Carol Lee Bacchi's critical
Förord
Denna kandidatuppsats ingår i kursen självständigt arbete i samhällsplanering 15hp, på Linköpings universitet. Intresset för ämnet boendeintegration kom till oss när vi funderade över på hur boendesegregationen kan motarbetas i kommunal översiktlig planering. Hur kan man bryta mönstret om fokus ligger på segregation? Istället bestämde vi oss för att fokusera på ett positivt laddat begrepp som boendeintegration för att blicka framåt. Därmed landade vi i hur man kan arbeta för att uppnå en boendeintegration med just socioekonomiska perspektiv eftersom det inkluderar alla i samhället, med anledning till att det tidigare har legat mycket fokus på etniska koncentrationer och assimilering av nyanlända i samhället.
Att studera boendeintegration har varit lärorikt av flera olika anledningar. Till en början har det varit intressant att ta oss an ett ämne vi inte studerat tidigare, men också då det är ett relativt outforskat ämne och finns att stöta på bland annat i olika regeringsmotioner. Därmed har vi stött på många uppförsbackar under studiens gång, och inte minst för vår handledare, Jessica Berg, som har hjälpt oss hela vägen när vi varken vetat in eller ut. Till henne vill vi rikta ett stort tack då hon har funnit till hands, givit oss tips och besvarat våra frågor på även obekväma tider.
Vi vill likaså rikta ett stort tack till vår intervjuperson, som gjorde det möjligt för oss att få en ännu djupare inblick inom ämnet, som gav oss flera synvinklar på utmaningarna och väckt ett ännu större intresse.
Linköping, 17/5–2021
Innehållsförteckning
1. Introduktion ... 7
1.1. Syfte och frågeställningar... 8
1.2. Studiens avgränsning... 8 1.3. Disposition ... 8 1.4. Bakgrund ... 9 1.4.1. Linköpings kommun ... 9 1.4.2. Malmö stad ... 9 2. Tidigare forskning ... 10
2.1. Främja integration genom ‘social blandning’ ... 10
2.2. Förtätning som strategi för att främja mångfald... 11
3. Teoretisk referensram ... 12
3.1. Utgångspunkt - Bacchis kritiska policyanalys ... 12
3.2. Teoretiska begrepp ... 13
3.2.1. Integration ... 13
3.2.2. Boendeintegration ... 13
3.2.3. Boendesegregation ... 14
4. Metoder och material ... 15
4.1. Forskningsansats ... 15
4.2. Empiriskt material ... 15
4.3. Analysmetoder ... 16
4.3.1. Innehållsanalys av styrdokument... 16
4.3.2. Bacchis kritiska policyanalys ... 17
4.4. Metoddiskussion... 18
4.5. Forskningsetiska överväganden ... 19
4.6. Källkritisk diskussion ... 19
5. Resultat och Analys ... 21
5.1. Resultat av dokumentstudier ... 21
5.1.1. Linköpings kommuns arbetsmetoder för boendeintegration ... 21
5.1.2. Malmö stads arbetsmetoder för boendeintegration... 23
5.1.3. Analys av dokumentstudier ... 24
5.2. Resultat av intervju... 27
6. Diskussion ... 31
Integration istället för segregation och dess påverkan ... 31
Olika betydelser för boendesegregation - Problem i hela eller delar av staden? ... 32
Möjliga utvägar och strategier... 33
Boendeintegrationens otydlighet i översiktlig planering ... 34
6. Slutsatser ... 35
7. Referenser... 36
8. Bilaga ... 39
1. Introduktion
Flertalet faktorer driver människor att flytta in till storstäder, där fenomenet har kommit kallas för urbanisering. Det finns många faktorer som bidrar till goda effekter av att ha människor samlade på en plats, både ur ekonomiska och ekologiska perspektiv (Gunnartz et al. 2016). Däremot finns det svårigheter kring hur kommunerna ska hantera urbaniseringen med dess ökande befolkningsunderlag, vilket handlar om de sociala hållbarhetsaspekterna (Gunnartz et al. 2016). Dessa utmaningar sätter press på storstäderna, vilka ska kunna förse alla med bostäder, bibehålla en attraktiv bostadsmiljö och samtidigt vara socialt hållbara. Särskilt med hänsyn till olika socioekonomiska grupper då demografiska förändringar sker kontinuerligt (Gunnartz, 2016). En stor anledning till dagens boende- och samhällsstruktur har sin grund i miljonprogrammen som varade mellan åren 1965–1974. Projektet ämnade att uppföra en miljon bostäder runt om i landet för att bemöta den dåvarande bostadsbristen. Detta uppsving i bostadsproduktionen resulterade i att enkla och homogena bostäder producerades i de urbana miljöerna. Dessa bostäder har i efterhand kritiserats och anses vara en av de största orsakerna till den rumsliga segregationen som idag förekommer i samhället (Boverket, 2020a).
I dagens offentliga debatter råder det en samstämmighet om att boendesegregation bidrar till stora klyftor i samhället som inte enbart påverkar den enskilde individen. Utan det ger även negativa effekter i samhällsstrukturerna (Wimark, 2018). Det är viktigt att tillhandahålla alla invånare lika resurser och goda bostadsmiljöer i den utsträckning som kommuner har möjligheter till, vilket i annat fall kan bidra till utanförskap och segregation (Gunnartz et al. 2016). Skillnader i socioekonomisk status i samhället påverkar vilken livskvalité som människor har (Dahlin & Carlander, u.å,). Dessutom påverkar det deras möjligheter att kunna bosätta sig vart de vill, med anledning av ekonomiska begränsningar. Människor med knappa ekonomiska resurser har begränsade möjligheter att välja bostadsområde och bostadstyp. Därav kan de komma att bo kvar i samma område resten av livet, medan resursstarka med bättre ekonomiska förutsättningar har större frihet att bosätta sig där de önskar (Dahlin & Carlander, u.å). Detta bidrar till en socioekonomisk boendesegregation som är svårhanterlig (Wimark, 2018). Resurssvaga människor i ett polariserat samhälle drabbas värre än resursstarka, vilket skapar stora klyftor i samhällsstrukturerna (Wimark, 2018).
Stadsutveckling syftar till att främja livskvalitén för alla, rika som fattiga. Bostadspolitiska insatser har därmed möjligheter att öka blandad sammansättning av människor med olika bakgrunder för att på så vis främja boendeintegration och därmed få bukt på utanförskap och segregation (Boverket, 2008). Mer tyngd bör ligga på integration, snarare än segregation. Detta då kommunernas fysiska stadsutveckling idag saknar tydliga riktlinjer kring hur de ska bemöta problemen i praktiken (Boverket, 2010b). Av denna anledning ämnar studien åt att undersöka hur storstadskommuner arbetar samt använder sig av strategiska arbetsmetoder för att
1.1. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att analysera om och isåfall hur, Linköpings kommun och Malmö stad, arbetar för att främja boendeintegration ur ett socioekonomiskt perspektiv i översiktlig planering. Detta genomförs med hjälp av dokumentstudier och en intervju med en forskare. Följande frågeställningar guidar studien:
1. Vilka problem beskriver kommunerna med boendesegregation?
2. Går det att belysa styrkor och brister i kommunernas arbete med boendeintegration, och isåfall vilka?
3. Hur skiljer sig mål och arbetsmetoder åt mellan kommunerna?
1.2. Studiens avgränsning
Då integration är ett omfattande begrepp (Boverket, 2013) valde vi därför att undersöka en mindre del av det, boendeintegration. Utifrån vår förståelse och av det vi har funnit, verkar forskningen kring boendeintegration idag vara begränsad och outforskad, vilket var en bidragande del till vårt intresse för ämnet. Vi valde att titta utifrån ett socioekonomiskt perspektiv, eftersom det syftar till att involvera och skapa möjligheter för alla människor på bostadsmarknaden oavsett ekonomisk status. Detta för att frångå fokus kring etnicitet och nyanlända som vanligtvis är omdiskuterade i den svenska integrationspolitiken. Här inriktas studien att undersöka hur kommunerna tar itu med utmaningen i översiktlig planering för att planera för alla. Detta istället för att fokusera på bostadspolitiken.
Arbetet undersöker Linköpings kommun och Malmö stads kommunala arbete med hjälp av kommunernas översiktsplaner. Utöver översiktsplanerna har en avgränsning gjorts gällande styr- och policydokument. Då boendeintegration är ett relativt vagt begrepp inom kommunala arbeten, gjordes en övervägning gällande vilka styrdokument som skulle undersökas. Gemensamt för kommunerna emellan blev budgetunderlag som omfattar kommunernas planering från år 2020 och 2021, som ligger till grund för undersökningen. Detta eftersom de innehåller motiv till vad kommunerna planerat att arbeta med de kommande åren. Här har inte budgetkostnader tagits i beaktning, utan endast de motiv som kommunerna framställer inför deras prioriterade och framtida arbete. Utöver detta har kommunernas egna hemsidor använts där information inhämtats som varit relevant i förhållande till arbetet.
1.3. Disposition
Arbetets disposition utgörs av en inledande introduktion, tidigare forskning, teoretisk referensram, metoder och material. Resultat och analys är uppdelade i två avsnitt, ett för dokumentstudier tillsammans med Bacchis kritiska policyanalys, och ett för intervjuresultatet. Sedan följer en diskussion och tillslut slutsatser. I arbetet följer en översiktlig disposition inför varje avsnitt som är tänkt för att underlätta att följa med i arbetets struktur.
1.4. Bakgrund
I detta avsnitt följer en kort bakgrund om vardera kommun samt dess förhållningssätt gällande kommunernas segregationsutmaningar.
1.4.1. Linköpings kommun
Linköpings kommun är Sveriges femte största stad med ungefär 163 000 invånare och med mål om att växa till 200 000 inom snar framtid. En central strategi för staden är att genom kompletteringsbyggande i utvecklings- eller befintliga bostadsområden, kunna fullfölja visionen om att bli en mer sammanhållen, rundare och kompakt stad (Linköpings kommun, 2010).
Linköpings kommun (2020a), uppger att de är en av Sveriges mest segregerade städer, vilket beror på kommunens stora och rumsliga skillnader mellan de olika stadsdelarna. Kommunen poängterar vidare att det är staden som är segregerad och inte stadsdelarna. De socioekonomiska klyftorna ökar mer och mer och det är de resursstarka invånarna som får ökade inkomster. Detta skapar större klyftor mellan resursstarka och resurssvaga grupper i samhället. Att minska inkomstklyftor och skillnader i livsvillkor är viktiga motiv till att kommunen fortsatt arbetar för att motarbeta den rumsliga segregationen. De uppger även att de allra största insatserna inriktas mot resurssvaga bostadsområden, där majoriteten av befolkningen har svagast socioekonomiskt status. Dessa är Berga, Skäggetorp och Ryd, vilka betraktas som utanförskapsområden i staden (Linköpings kommun, 2020a).
1.4.2. Malmö stad
Malmö stad är den tredje största kommunen i Sverige med ungefär 348 000 invånare. Kommunen (Malmö stad, 2018a) arbetar för att vara en socialt-, ekologisk- och ekonomiskt hållbar kommun att leva i. De uppger att stadsutvecklingen börjar från stadens ytterkant och arbetar sig in mot stadskärnan för att nå visionen om en tätare och funktionsblandad stad. I kommunens översiktsplan (Malmö stad, 2018a) framkommer det även att stadens visioner och utmaningar inte går att lösa med traditionella metoder, utan istället måste arbetsrutiner och policys ifrågasättas för att undvika inlåsningseffekter i organisationer och stadsutveckling. Detta för att kunna förverkliga och driva framåt stadens visioner.
Malmö stad är den snabbast växande kommunen i landet, där nativiteten samt inflyttningen är de två största faktorerna till befolkningstillväxten. Staden är mångkulturell med relativt ung befolkning, där halva befolkningen är under 35 år (Malmö stad, u.å). Trots att det råder en mångkulturalitet är staden uppdelad i olika zoner där segregation är en pågående utmaning, som de själva uppger (Malmö stad, 2019). På kommunens hemsida (Malmö 2018b), framkommer det att Malmö stad har blivit tilldelade nästan 1 miljard kronor för att förebygga segregationen som pågår. Detta ska till år 2028, investeras i segregationsrelaterade arbeten. Vidare uppger de att insatserna görs i hopp om öka jämställdhet, bryta segregation samt främja integration.
2. Tidigare forskning
I detta avsnitt behandlas tidigare forskning till studiens huvudämne som skapar en tydligare bild av vilka inriktningar arbetet för att främja boendeintegration kan ta.
2.1. Främja integration genom ‘social blandning’
Enligt Sarkissian (1976) ska en social blandning kunna bidra till en bättre integrering i samhället och därmed minska olikheterna som stadsplaneringen resulterat i. Det teoretiska begreppet har sitt ursprung från engelskans ‘social mix’. Begreppet var tänkt att användas som ett verktyg för att motarbeta segregationen genom att främja och planera för sociala olikheter. En av de centrala utgångspunkterna i artikeln var att med hjälp av fysisk utformning, bestående av större variation, skulle resultera i bättre estetisk effekt i bostadsområdena tillsammans med hjälp av sociala och ekonomiska medel. Det påstods att den större variationen i omgivningen skulle i sin tur bidra till att invånarna eftersträvade en bättre standard som i slutändan bidrog till att den sociala helheten blev till det bättre. En genomtänkt lokalisering av bostäderna, med variation av färg och form skulle underlätta att frångå en trist och enhetlig struktur och därmed skapa livlighet i bostadsområden, enligt Sarkissian (1976).
Enligt Holmqvist och Bergsten (2009) uppmärksammades social blandning inom svensk bostadspolitik på 70-talet för att förebygga socioekonomisk segregation. Författarna betonar att socioekonomisk segregation främst förekom i storstäderna då resurssvaga människor blev koncentrerade i särskilda bostadsområden. Bland annat lyfter Bellander (2005) upp miljonprogrammets försök till att realisera begreppet ‘mångkulturalism’ där människor med blandad socioekonomisk status skulle sammanföras genom bostadsbebyggelsen. Istället huvudstupade idén och resulterade i enskaliga byggnader som i slutändan ledde till outhyrda lägenheter samt boendesegregation. Enligt Holmqvist och Bergsten (2009) låg bland annat detta till grund till att segregation innefattade en negativ betoning som man ville frångå. Istället blev det avsevärt viktigt att social blandning skulle ligga i framkant när det kom till stadsplaneringen. Genom statens uttalanden om att implementera social blandning fanns det hopp om en mer integrerad och jämn fördelning mellan de socioekonomiska skillnaderna i bostadsområden, där önskade förändringar även skulle ske på individnivå. Författarna (2009) lyfter därmed fram att en ökad förståelse mellan individernas sociala skillnader förväntades ske, då de skulle komma att bosättas i samma områden med social blandning som teoretisk utgång.
Andersson et al. (2010) uppger att förebyggande arbeten mot segregation har visat minimala resultat. Till exempel tar de upp tidigare politiska försök som innefattade etniska fokusområden, men de lyfter även ‘bostadsmix och socialmix’. Denna syftade till en socioekonomisk och demografisk blandning som likaså misslyckades enligt analyserna. Däremot påstår de att misslyckandet berodde på ineffektivt genomförande. Inom social blandning rymmer även blandstadsidealet. Enligt Bellander (2005) har blandstadsidealet legat som vision för att frångå zoneringar och andra uppdelningar som har genererat längre avstånd från hemmet, arbetsplatsen och skolan, men framförallt bidragit till segregerade städer. Uppdelningar och zoner är väl uppmärksammade faktorer som orsakat segregation och kan
bedömas vara synonymer. Funktionsseparering har satt sina spår i stadsbilden som syns än idag och därmed blev staden segregerad, enligt Bellander (2005).
2.2. Förtätning som strategi för att främja mångfald
Förtätning är ett planeringsideal som syftar till att uppföra nybebyggelse intill befintlig bebyggelse, såväl på- samt tillbyggnad av existerande bebyggelse (Burton, 2000). Enligt Boverket (2016) är förtätning en av flera utvecklingsstrategier en central fråga inom stadsutveckling. På senare tid har förtätning använts synonymt med begreppet hållbarhet och inte bara ur ett ekologiskt perspektiv, utan även ett socialt perspektiv. Planeringsidealet framförs mestadels som en strategi i översiktsplaner för att främja sammanlänkade stadsdelar och mindre segregation. Vid särskilda tillfällen används även förtätning för att bebygga obebyggd mark i stadsväven. De informerar även om att det råder en stor skillnad mellan bostadsefterfrågan samt vad som egentligen produceras. Nybyggda bostäder bemöter inte människans önskan gällande bostadspriser. Centralt belägna förtätningsprojekt resulterar mestadels i höga bostadspriser, som bidrar till social åtskillnad samt gentrifiering. Boverket (2016) lyfter även att det i sin tur orsakar att invånare i vissa fall inte har möjligheten att bo kvar i sina bostadsområden och blir tvungna att flytta därifrån.
Burton (2000) ser även att en förtätad och kompakt stad genererar mer social blandning. Dessutom påstår hon att det finns en mindre chans för resurssvaga att utsättas för rumslig segregation. Även Ramoroka (2014) påstår att en hög täthet gynnar både mångfald som bostadsutveckling. En bostadsutveckling som ger upphov till beblandade stadsdelar främjar mångfalden som medför hållbara bosättningar. Varierande människor lockas till platser som exempelvis erbjuder blandade bostadstyper och andra användningsområden, vilket är ett vanligt förekommande resultat av förtätningen. Därmed påstår författaren (2014) att människor med olika intressen kan samspelas, vilket i sin tur förstärker den socioekonomiska integrationen. Även Bellander (2005) uppger att bygga tätare kan komma med fördelar. Författaren påstår att ett tätbebyggt område går att använda som en måttenhet då det innebär en större möjlighet att förena bostäder, verksamheter och service på samma yta. Därmed förklarar hon (2005) att ju tätare ett område är desto mer integrerat blir det, eftersom flera människor samlas på en och samma yta oavsett bakgrund.
3. Teoretisk referensram
I detta avsnitt redogörs studiens teoretiska utgångspunkt, Bacchis kritiska policyanalys, samt innebörden av denna. Bacchis kritiska policyanalys diskuteras senare i metodavsnittet för att visa på hur den teoretiska utgångspunkten har använts. Sedan förklaras de tre teoretiska begrepp som sätter grunden för vad studien kommer att behandla.
3.1. Utgångspunkt - Bacchis kritiska policyanalys
Bacchis kritiska policyanalys ansågs vara lämplig för denna studie då den lämpar sig att undersöka det egentliga problemet. Bacchis (2009) kritiska policyanalys grundar sig på poststrukturalistiskt synsätt för att förstå språk samt språkliga konstruktioner. Språk används inte bara för att beskriva verkligheten, utan det skapar även verkligheten. Bacchi fokuserar på sambanden mellan problematisering och hur det formger människors uppfattning av den sanna och sociala världen. Fortsättningsvis förklarar Bacchis (2000) problematiken kring problembeskrivningar i policydokument och hävdar att de är politiskt influerade. Hon menar att den offentliga makten avgör vilka problemrepresentationer som framförs i styrmedel och att det i sin tur påverkar de politiska ställningstaganden som beslutas i samhället. Av denna anledning uppmanar Bacchis (2012) till ett verktyg som kallas WPR-metoden, som är en förkortning av “What’s the Problem Represented to be”. Verktyget är till för att underlätta upprätthållandet av ett kritiskt tillvägagångssätt vid granskning av policydokument. Med hjälp av WPR-metoden går det att belysa hur problem representeras samt vad som undanhålls och därmed finna de effekter som tillkommer när policyproblem är underrepresenterade. Den kritiska granskningen, eller WPR-analys, kan genomföras med hjälp av följande sex frågor:
1. “What’s the ‘problem’ [...] represented to be in a specific policy or policy proposal?
2. What presuppositions or assumptions underpin this representation of the ‘problem’?
3. How has this representation of the ‘problem’ come about?
4. What is left unproblematic in this problem representation? Where are the silences? Can the ‘problem’ be thought about differently?
5. What effects are produced by this representation of the ‘problem’?
6. How/where has this representation of the ‘problem’ been produced, disseminated and defended? How has it been (or could it be) questioned, disrupted and replaced?” (Bacchis, 2012, s.21).
Utifrån Bacchis (2012) utgångspunkt kommer vi i denna studie förhålla oss till WPR-metoden vid analysen av översiktsplanerna och styrdokumenten för att kritiskt granska vilka problematiseringar samt strategier som framhävs och vilka som inte framhävs i dokumenten. Detta för att bättre identifiera vad kommunerna anser vara det verkliga problemet, kontra vad det egentliga problemet är. Den kritiska policyanalysen har använts i tidigare och liknande vetenskapliga studier, bland annat i “How sustainable development is understood in World
Federation of Occupational Therapy policy” (Jenkin et. al., 2016).
3.2. Teoretiska begrepp
Nedanför förklaras tre centrala begrepp som används i studien utifrån en samhällskontext. Boverkets definition har därför legat centralt för denna del, eftersom de är myndigheten för samhällsplanering. Då integration är ett omfattande begrepp (Boverket, 2013), beskrivs det först för att förstå den övergripande innebörden och vad boendeintegration grundar sig på. Sedan förklaras studiens huvudfokus, boendeintegration, för att öka förståelsen om hur det är kopplat till integration. Slutligen presenteras begreppet boendesegregation för att skapa en förståelse för problematiken som ligger till grund till varför boendeintegration behöver bejakas i det kommunala arbetet.
3.2.1. Integration
Social hållbarhet är en av de tre hållbarhetsparametrarna och är viktig att eftersträva i den fysiska planeringen för att främja hållbara samhällen (Boverket, 2010b). Integration har sitt ursprung ur social hållbarhet och kan brytas ner i ett flertal olika delar, varav boendeintegration är vad som studeras i denna studie.
En förening mellan två parter som tillsammans skapar en union kallas för integration (Boverket, 2010b). Integration innebär att människor inkluderas i samhället och begreppet kan både benämnas som en process eller ett tillstånd. För att integration ska ske är det väsentligt att alla människor är delaktiga i denna process. Begreppet har olika definitioner då integration ämnar ta vara på samhällets minoriteter, såsom socioekonomiskt utsatta människor eller invandrare. Den svenska definitionen av begreppet syftar vanligtvis på att nyanlända samt invandrare ska assimileras i samhället och anpassas till det befintliga samhället (Boverket, 2010b). Enligt Urban (2018) introducerades begreppet integration till en början i syfte att få de nyanlända att känna en samhörighet med övriga i samhället genom assimilering. När integration betecknas som ett tillstånd betyder det att alla individer i ett samhälle ska försäkras samma möjligheter samt rättigheter oberoende av individens bostadsadress eller bakgrund (Boverket, 2010b). Denna studie ämnar fokusera på integrering bland olika socioekonomiska grupper eftersom det innefattar alla, oavsett etniska eller kulturella bakgrunder.
3.2.2. Boendeintegration
Enligt Diaz (1996) går definitionen av boendeintegration att beskrivas som en blandad sammansättning av etnicitet, socioekonomisk status och dess förhållande till olika boendeformer. Författaren uppger att lägre socioekonomiska grupper som flyttar från hyreslägenheter till bostadsrätter, eller starkare socioekonomiska grupper som bosätter sig i hyreslägenheter, går att se som en ökad boendeintegration då det sker en utjämning. Boendeintegration handlar i större drag om blandade sammansättningar i olika bostadsområden och valfriheten att kunna bosätta sig var man vill.
Även Boverket (2010b) påstår att när bostadsmarknaden främjar för integration, innebär det att alla människor oavsett ekonomiska förutsättningar har möjlighet till fri bosättning. Detta går att tolka som Boverkets definition av begreppet boendeintegration. Det innebär att människor
3.2.3. Boendesegregation
Boendesegregation härstammar från begreppet segregation som innebär separation eller åtskillnad. Likt integration kan segregation benämnas som en process eller ett befinnande. Boendesegregation betyder en fysisk separation mellan olika befolkningsgrupper i samhället och definitionerna på målgrupperna kan variera, där de mest förekommande definitionerna av begreppet syftar på: socioekonomisk segregation, demografisk segregation samt etnisk segregation (Boverket, 2010b).
Som tidigare nämnt, ligger huvudsakligt fokus i denna studie på ett socioekonomiskt perspektiv och därför används begreppet boendesegregation ur en socioekonomisk kontext. Enligt Boverket (2010b) handlar socioekonomisk segregering om segregation som förekommer mellan skilda yrkes-, inkomst- eller sociala grupper. Ett uttryck som är förekommande i den svenska debatten är “segregerade bostadsområden” och används i motsvarande sammanhang som “marginaliserade” eller “utsatta” bostadsområden. Boverket påpekar även att begreppet segregation i offentliga debatter frångår dess egentliga innebörd. Ett enskilt och utsatt bostadsområde kan inte utmärkas som segregerat. Istället kännetecknas hela staden som segregerad. Resursstarka villaområden, där det råder etnisk homogenitet, är generellt sätt mer segregerat än mångetniska förortsområden. Boendesegregationen visar även på att de mest ekonomiskt utsatta hushållen är lokaliserade i bostadsområden som betraktas vara minst attraktiva, med sämre välfärd. Detta i jämförelse med resursstarka i andra stadsdelar, som i sin tur skapar oenighet. Med boendesegregation tillkommer positiva som negativa effekter. Positiva aspekter med fenomenet är att människor känner mer trygghet av att bo i ett område där de kan relatera till varandra. Kontra de negativa effekterna där människor med olika bakgrunder och ekonomiska förutsättningar åtskiljs, vilket medför att konflikter och ökad tolerans skapas mellan de skilda samhällsgrupperna (Boverket, 2010b).
4. Metoder och material
I detta avsnitt kommer forskningsansatsen att beskrivas djupare, hur det empiriska materialet har insamlats och hur vi har genomfört analyserna med hjälp av innehållsanalys samt Bacchis kritiska policyanalys. Därefter diskuteras metodvalet, de forskningsetiska aspekterna samt källornas trovärdighet.
4.1. Forskningsansats
Forskningsansatsen för studien genomfördes i form av en kvalitativ innehållsanalys (Matta, 2019) av kommunernas policydokument med hjälp av Carol Lee Bacchis kritiska policyanalys. Vidare har en kvalitativ intervju genomförts i syfte att öka förståelsen om boendeintegration med hjälp av en forskares expertiskunskap inom området. Analysen av kommunernas styrdokument ligger därför till grund för denna studie, medan intervjun har använts för att inkorporera ett forskarperspektiv i diskussionsavsnittet. Detta med anledning av Silvermans (2010) rekommendationer om att metodvalen bör baseras på studiens syfte och inte bör förbestämmas. Därav tillämpades metoderna utefter studiens ändamål. Metoderna ansågs vara mest lämpliga för att kunna redogöra för, hur och om, Linköpings kommun och Malmö stad, arbetar för att främja boendeintegration. Studien har genomförts via en induktiv ansats då analysen grundas på det empiriska materialet, d.v.s. policydokument och intervju (Creswell 2016). Detta då den tidigare forskningen och teorin användes för att studera det insamlade materialet och forskningsdesignen karaktäriseras därav som en induktiv ansats (David & Sutton, 2016).
4.2. Empiriskt material
Svenska storstäder är, enligt Boverket (2010a), mer benägna än mindre städer, att drabbas av segregation. Anledningen till att just Linköpings kommun och Malmö stad valdes att undersöka är dels för att de är två av Sveriges fem största kommuner. Dessutom på grund av att Malmö stad sägs ha utarbetat ett omfattande integrationsarbete, som berör socioekonomiska grupper. Detta gentemot Linköpings kommun (2020a), som gav intrycket att brister finns inom satsningar om integrationsarbeten, samtidigt som de själva uppger att de är en av Sveriges mest segregerade städer. Därav ansåg vi att dessa kommuner var av intresse att undersöka för att analysera deras styrdokument och arbetsmetoder.
Studiens empiriska material består av kommunala policydokument. En av dem är kommunernas översiktsplaner som har använts med anledning av att de beskriver kommunernas framtida och visionära arbete, vilket innefattar deras mål, utmaningar och strategier. Då översiktsplaner beskriver det mesta övergripligt, valde vi att även undersöka
- Linköpings översiktsplan, antagen 2010 (Linköpings kommun, 2010) - Budget för 2021, med plan för 2022–2024 (Linköpings kommun, 2020b), - Översiktsplan för Malmö Planstrategi (Malmö stad, 2018a).
- Malmö stads budget 2021: Ett öppet och tryggt Malmö i en ny stad (Malmö stad, 2021).
Bortsett från analys av policydokument, innefattar studien även en intervju med en forskare vid ett svenskt lärosäte, vars forskning handlar om samhällsplanering och stadsbyggnad, med särskilt fokus på bostadsförsörjning. Intervjun ses som ett fall, där intervjun presenteras i berättande form och citat i resultatet, där intervjupersonens namn inte framkommer i studien. Istället hänvisas intervjupersonen med det påhittade namnet Kiben. Kibens forskarkunskap användes i syfte att ställa generella intervjufrågor i hopp om att få med en objektiv insyn av boendeintegration utöver den tidigare forskningen, innehållsanalysen och den kritiska policyanalysen. Intervjun användes i arbetet för att kunna få ta del av sådan information och kunskap som bland annat inte fanns att ta del av i vetenskapliga källor. Därmed genomfördes intervjun i slutet av uppsatsskrivandet för att få en överblick av vad som saknades och behövdes i studien för att komplettera våra frågetecken berörande ämnet boendeintegration och dess utmaningar. Förberedande arbete inför intervjun genomfördes efter att kodningstabellerna och den kritiska policyanalysen hade sammanställts. Därmed kunde relevanta intervjufrågor sammanställas. Intervjun betraktas vara en strukturerad intervju med inslag av en ostandardiserad intervju. Detta eftersom intervjupersonen fick berätta och dela sina erfarenheter, kunskap och perspektiv fritt (David & Sutton, 2016). Intervjuguiden (se bilaga) utgörs av åtta intervjufrågor som är kategoriserade i tre huvudblock; inledande del, huvuddel och avslutande del. Denna struktur rekommenderas av David och Suttons (2016). Intervjuguidens inledande del redogör för demografiska frågor som fokuserar på respondentens bakgrund. Huvuddelen består av kärnfrågor som indelades i tre teman: boendeintegration,
problematik och lösningar. Den avslutande delen består av en öppen fråga som möjliggjorde
för respondenten att tillägga oberörda aspekter.
4.3. Analysmetoder
Här nedan förklaras hur arbetsmetoden gick till under kodningen samt hur Carol Lee Bacchis kritiska policyanalys har använts i arbetet.
4.3.1. Innehållsanalys av styrdokument
Studiens analysmetod resulterade i att gruppera betydelsefull information genom att koda kommunernas översiktsplaner och styrdokument, med stöd av betydelsefulla begrepp som berör arbetet kring boendeintegration. Kodning är en traditionell arbetsmetod inom kvalitativ innehållsanalys och innebär att forskningsmaterialet kodas utefter förutbestämda teman för att jämföra texter och identifiera mönster (David & Sutton, 2016). Kodningsmaterialet sammanställdes i form av två kodningstabeller (tabell 3 & 4), där olika teman eller mönster kring begreppen kunde identifieras som talade för kommunernas olika mål, strategier och åtgärder. Kommunernas huvudsakliga mål presenterades i tabellerna medan strategier och åtgärder har angivits i flytande text. Detta i syftet att kunna presentera kommunernas arbetsmetoder mer utförligt. Sammanställningen betraktades vara till hjälp för att enklare kunna jämföra kommunerna, vilket var motivet bakom att genomföra en kodningstabell för vardera kommun. Nyckelorden som kodades syns i tabellen nedanför (se tabell 1), med hänsyn till olika böjningsformer. Dessa nyckelord valdes för att koda begrepp som berör boendeintegration och boendesegregation, vilka ofta nämns i likartade diskussioner och
sammanhang. Nyckelorden grundar delvis även på begreppens synonymer. De som ansågs vara värdefulla fick komma till användning i kodningen. Nyckelorden kom sedan till användning för att leda arbetet i analysen. Detta för att belysa hur kommunerna väljer att problematisera boendesegregation och redogöra för boendeintegration i policydokumenten. Upprepningar har även sållats bort i resultatet av kodningstabellerna.
Integration Boende- integration Boende- segregation Motverka segregation Segregation Socio- ekonomisk
Mångfald Fördelning Uppdelning Särskilja Barriär Målgrupp
Tabell 1. Nyckelord som har använts som kodningsbegrepp.
Ett flertal nyckelord kunde få många matchningar under kodningen, fast relateras till andra ämnen än just arbetet med boendeintegration. Därför uteslöts dessa matchningar i kodningstabellerna eftersom dessa syftar till att endast belysa kopplingar till arbetet med boendeintegration. Då integration anses vara svaret till att få bukt med segregation (Boverket, 2010b), har segregation därmed använts som nyckelord, trots att studien syftar till att frångå den negativt laddade termen. Det bakomliggande motivet till detta var för att inte förbise värdefull fakta kring ämnet. Nyckelord som inte identifierades i översiktsplanerna eller styrdokumenten, frångick att illustreras i resultatet och syns därmed inte. Endast nyckelord med relevant och värdefull fakta har illustrerats i kodningstabellerna.
När kodningen genomfördes, eftersöktes dessa nyckelord i policydokumenten, där kringliggande stycken har genomlästs och analyserats. Därmed genomlästes inte enbart den enskilda meningen när en matchning blivit funnen. Istället har hela stycket eller sammanhanget tagits vara på och sammanställts. Dessa sammanställningar är vad som utgör vårt resultat, där målen illustreras i form av en tabell. Strategier och åtgärder presenteras därefter under tabellerna då dessa kräver en mer utförlig beskrivning.
4.3.2. Bacchis kritiska policyanalys
Bacchis (2012) kritiska analysfrågor, som presenterades i föregående kapitel, har i denna studie omformulerats och endast tagit användning av de mest relevanta WPR-frågorna, som synliggörs i tabell 2. Detta i enlighet med Bacchis tillåtelse att själv bearbeta och tillämpa frågor (2012). Bacchis originella frågor som har skrivits ihop synliggörs i vänster kolumn, medan frågor vi valt att använda oss av synliggörs i höger kolumn.
Carol Lee Bacchi analysfrågor Omformulerade frågor 1.“What’s the ‘problem’ [...] represented to be in a
specific policy or policy proposal? 4. What is left unproblematic in this problem
1. Hur representeras problemen med boendeintegration i dokumenten och vad
5. What effects are produced by this representation of the ‘problem’?
6. How/where has this representation of the ‘problem’ been produced, disseminated and defended? How has it been (or could it be) questioned, disrupted and replaced?”
(Bacchi, 2012, s.21)
3. Vilka effekter skapas av hur boendesegregation representeras?
Tabell 2. Tabell över hur Bacchis kritiska WPR-frågor har omformulerats.
Resultatet av kommunernas kodningstabeller analyserades sedan i förhållande till Bacchis kritiska policyanalys (2012). Detta för att ta vara på den teoretiska utgångspunkten i studien, vilket tillät oss att kritiskt kunna granska det insamlade materialet om kommunernas arbetsmetoder. Bacchis kritiska policyanalys rekommenderar att material inte ska jämföras, därmed har den kritiska policyanalysen applicerats separat på styrdokumenten. Därefter har det sammanställda materialet vägts emot varandra för att se skillnaderna mellan kommunerna. Den teoretiska utgångspunkten möjliggjorde att undersöka vad som presenteras, undangöms samt ifrågasätta det insamlade materialet och dess tänkta effekter. Studien har därmed tillämpat en innehållsanalys, men även kritiskt granskat den enligt Bacchis (2012) rekommendationer.
4.4. Metoddiskussion
I kvalitativ innehållsanalys ingår tolkningar av området som studien ämnar undersöka, enligt Graneheim och Lundman (2004). Det insamlade materialet kan därmed ha fått en subjektiv tolkning när det uppstått oklarheter. Detta i förhållande till Graneheims och Lundmans (2004) antagande om att kvalitativ innehållsanalys är beroende av subjektiv tolkning, då förståelser av verkligheten kan uppfattas på olika sätt. Detta medför att tolkningarna som gjorts i analys- och diskussionsdelen ligger till grund för de slutsatser som studien landar i. De subjektiva tolkningarna bygger på tidigare erfarenheter, värderingar och vetskap, vilka ligger till grund för den kvalitativa innehållsanalysen (Graneheim & Lundman, 2004). Därmed påstår Thurén (2019) att det är av vikt att reflektera över tolkningar och förförståelse för att således inte låta detta påverka studiens arbetsgång och resultat. Men även för att stärka möjligheten för den intersubjektiva testbarheten, som innebär att studien ska kunna genomföras av andra och leda till samma resultat. En ytterligare fördel med innehållsanalys förklarar David och Sutton (2016) är att arbetsmetoden kan möjliggöra för större tillförlitlighet, då metoden inte är beroende av en annan part som kan tvingas till kodning. Detta kan därmed öka studiens validitet.
Andra svårigheter med en kvalitativ innehållsanalys kan vara att forskaren endast finner det som eftersöks. Det finns stora risker för att relevant information missas för att forskaren riktar in sig på särskilda koder och begrepp. Slutsatserna kan därmed bli vridna och riskerar därmed att utesluta det som inte är aktuellt för ämnet. Följaktligen har en viktig arbetsmetod för arbetet varit att läsa igenom texterna flera gånger samt belysa det som inte heller tas med, i enlighet med Beasley och Bletsas (2012) rekommendationer för en kritisk policyanalys.
Gällande den genomförda kvalitativa intervjun, finns en del fundamentala aspekter att diskutera. Eftersom intervjun var standardiserad medförde det att en god struktur gick att upprätthålla (David & Sutton (2016). Däremot finns risken att intervjumaterialets validitet är låg, eftersom en intervjupersons uttalanden inte alltid behöver stämma överens med den verkliga världen (Denscombe, 2018). Detta blev ett av flera motiv till att studien bygger på två olika kvalitativa metoder, innehållsanalysen och intervjun, för att öka studiens validitet. Emellertid ansåg vi att intervjupersonens uttalanden gick att lita på, då denne är en forskare
inom vårt ämnesområde. En ytterligare svårighet med den kvalitativa intervjumetoden var att det är en socialt beroende metod, vilket innebär att två människor är i behov av att interagera med varandra. Detta menar David och Sutton (2015) kan påverka intervjumaterialets tillförlitlighet, genom att intervjuaren kan både medvetet som omedvetet, styra intervjun. Av denna anledning genomfördes en standardiserad intervjuguide för att undvika att riskera en styrd intervjuform.
4.5. Forskningsetiska överväganden
Intervjun genomfördes i enlighet med GDPR, där ett skriftligt samtyckesdokument signerades av studiens intervjuperson. Med andra ord tog vi hänsyn till principen informerat samtycke med en deltagandefrihet. Det innebär att intervjupersonen deltog i intervjun utan tvång eller manipulation. Ett samtyckesdokument skickades över mejl där intervjuns syfte och det frivilligt deltagande förklarades. Ifall vi inte återfick ett skriftligt medgivande, menar David och Sutton (2016) att ett etiskt problem hade uppstått.
Med intervjupersonens samtycke, togs integritetsskydd i beaktning i form av konfidentialitet. Detta då intervjupersonens integritetsskydd respekteras, genom att personuppgifter inte uppges i denna studie. Intervjupersonen gav sitt samtycke till att tillkännage forskningsområdet. För att ett etiskt problem inte ska uppstå, påpekar David och Sutton (2016) vikten av att informera intervjupersonen om vilken form av konfidentialitet som kommer att upprätthållas i intervjun. Den insamlade datan lagrades samt hanterades konfidentiellt. Intervjun skedde via Microsoft Teams, inspelades och sparades säkert ned på Linköpings Universitets OneDrive. Sedan transkriberades intervjun för att få ned materialet i skrift.
När intervjufrågorna utformades hade vi principen skydd mot skada i åtanke (David & Sutton, 2016). Utifrån en forskares perspektiv, anser vi att studiens problemområde inte behandlar ett känsligt ämne. Detta eftersom en sakkunnig ständigt forskar inom ämnet. Däremot utformades intervjufrågorna så att forskaren inte upplevde att hen blev kritiserad eller ifrågasatt. I förväg skickades intervjuns huvudtema till vår intervjuperson. Detta då David och Sutton (2016) hävdar att innan en undersökning påbörjas, har deltagaren rätten att bli informerad om de ämnen som undersökningen kommer att behandla.
4.6. Källkritisk diskussion
Boendeintegration är ett relativt vagt begrepp inom forskningen och används sällan. Därav har det funnits svårigheter att finna vetenskapliga källor som hänvisar till just boendeintegration. Därav bestämdes den teoretiska utgångspunkten att istället granska dokumenten med hjälp av Bacchis kritiska policyanalys, med hjälp av andra vetenskapliga artiklar och rapporter från myndigheter. Boverket är den statliga myndigheten för samhällsplanering, byggande och boende (Boverket, 2020b). Som en samhällsplanerande myndighet, har de genomsyrat
Den huvudsakliga databasen som har använts har varit Linköpings Universitets, UniSearch. I sökningen användes begrepp som segregation, integration, boendeinteration, boendesegregation, socioekonomi, kommunal planering, social blandning och förtätning.
Dessa söktes även på engelska som till exempel housing integration, housing segregation,
social mix och Carol Lee Bacchi. Att artiklar som använts har varit peer-review, har varit av
stor vikt för att skapa trovärdighet för denna studie. Det var även av stor vikt att källor som har använts har varit relativt nya, särskilt de kommunala policydokumenen. Detta eftersom det är dessa dokument som denna studie bygger på. Endast vid särskilda fall har äldre källor använts, som Linköpings Översiktsplan från 2010. Trots att denna fortfarande är aktuell kan det medföra att viss information kanske inte återspeglar det kommunalt dagliga arbetet. Därmed sågs budgetförslaget som relevant komplement eftersom den görs årligen.
Vad gäller intervjun, anser vi att vår intervjuperson har varit av stor vikt då denne kunnat bidra med betydelsefulla synpunkter som kunnat komplettera vårt arbete. Med tanke på att vår huvudfokus låg på dokumentanalysen, valde vi att bara intervjua en forskare inom ämnet. Vi anser att vår intervjuperson är en pålitlig källa, då hen är forskare inom vårt uppsatsämne. Vi fann att forskaren bidrog med många infallsvinklar där hen problematiserande svårigheterna utifrån hens syn, forskning och uttalande. Därmed såg vi inga konstigheter då forskaren inte verkade ha ett särintresse inom ämnet. Detta var en viktig del för oss när vi letade efter en intervjuperson då vi eftersökte en så objektiv syn inom ämnet som möjligt. Vad som också stärkte den objektiva synen är att vi tilldelade forskaren generella frågor om kommunal planering. Detta, istället för att koppla an till våra undersökta städer, Linköpings kommun och Malmö stad. Dock har vi haft i åtanke att en forskare må vara färgad av sin forskning, både medvetet som omedvetet. Vi har därför en förförståelse för att detta kan avspeglas i denna studie.
5. Resultat och Analys
Detta kapitel är uppdelat i två avsnitt: ‘Resultat av dokumentstudier’ och ‘Resultat av intervju’. Första avsnittet, ‘Resultat av dokumentstudier’, innefattar innehållsanalyserna från Linköpings kommun och Malmö stads styrdokument som presenteras vartefter varandra. Den tredje delen behandlar Bacchis kritiska policyanalys av dokumentstudierna. Resultatets andra avsnitt utgörs av en presentation av intervjuresultatet, som behandlas som ett fall.
5.1. Resultat av dokumentstudier
Nedanför följer resultatet av identifierade mål, med kopplingar till boendeintegration i en tabell för vardera kommun. Tabellerna redogör övergripligt för de huvudsakliga målen medan strategier och åtgärder presenteras i flytande text, då dessa ger utförligare svar om hur kommunerna ställer sig till frågan. De begrepp som inte har resulterat i något resultat har uteslutits i tabellerna.
5.1.1. Linköpings kommuns arbetsmetoder för boendeintegration
Begrepp Identifierade mål
Integration Planerar för att främja integration ur både sociala och etniska perspektiv, för alla samhällsgrupper, i bostadsbyggandet.
Har mål om att människor med olika bakgrunder ska kunna mötas. Vara en socialt hållbar kommun.
Har mål om att finna snabbaste vägen från bidrag till arbete och gemenskap. Därmed arbetar de för att integrera nyanlända snabbt.
Mångfald Arbetar för variationsrikedom och mångfald inom byggande och boende.
Segregation Har mål för att motverka segregation och otrygghet, då de uppger sig själva vara en segregerad kommun med stor boendesegregation.
Barriär Har mål om att skapa en sammanhängande stad utan barriärer. Minimera fysiska gränser mellan invånare och olika områden.
Socio- ekonomisk
Vill öka tryggheten och den sociala sammanhållningen. Har mål för ett jämlikt samhälle. Det innefattar ett likvärdigt bemötande oavsett Introduktion forskningTidigare referensramTeoretisk Metoder och material Resultat och Analys Diskussion Slutsatser
Strategier och åtgärder
För att främja de sociala och etniska perspektiven uppger Linköpings översiktsplan (2010) att de vill inkorporera dessa aspekter i stadsplaneringen, särskilt då de lyfter att de har integrationsutmaningar i kommunen. Därmed vill kommunen involvera invånarnas intressen och engagemang genom att göra dem delaktiga. De lyfter även att de etniska och sociala perspektiven ska speglas i bostadsutvecklingen för att främja integration. Därmed vill de hålla en hög men jämn byggtakt för möjligheter av eget boende (Linköpings kommun, 2020b). Översiktsplanen uppger även att nybyggnationernas riktlinjer är att skapa möjligheter för människor att kunna mötas oavsett bakgrund och att det är genom stadsutveckling som detta kan förväntas kunna ske. Dessutom planerar kommunen för en mer sammanhängande, tätbebyggd stad och bygga fler mötesplatser (2010).
Linköpings kommun (2020b) uppger inte konkret hur de tänkt bemöta utmaningarna, men de lyfter däremot att ansvarsfördelningar och offentliga uppdrag gränsar varandra alltmer närmare och ökar därmed samverkansrelationerna. Samarbete och tydliga prioriteringar är vad som benämns vara nyckeln till kommunens hållbara utveckling. Linköpings kommun (2020b) arbetar hårt för att invånarnas utanförskap och bidragsberoende ska lämnas åt sidan, till att försörja sig själva och in till den gemenskap som arbetet bidrar till. Detta görs genom nära samarbete med arbetsförmedlingen samt andra företag för praktik och provjobb.
Linköpings översiktsplan (2010) benämner mångfald i form av bostadsvariation. Kommunen anger att mångfald ska nås genom nybyggnation. Mångfalden syftar till blandade upplåtelseformer (både hyres- och bostadsrätter), varierande storlekar och hustyper. Även i budgetunderlaget (Linköpings kommun, 2020b) uppger de att mångfalden i form av byggherrar ska utökas. Däremot uppger de senare att Linköping ska innehålla liv och mångfald som uppmuntrar till kontakt eller möten mellan invånarna. De trycker även på att de är en fortsatt segregerad kommun i budgetunderlaget (2020b). Trots detta, nämns inte segregation i kommunens översiktsplan. De lyfter däremot att boendesegregationen ur etniskt perspektiv är särskilt koncentrerad till vissa stadsdelar. Det kommunala arbetet inriktas därmed på att motverka och minimera rumslig segregation. Däremot konkretiserar de inte hur. De uppger även senare att Allians för Linköping har ett ökat samarbete med polis, fler ordningsvakter, trygghetsvärdar i bostadsområden och stadskärnan, för att öka tryggheten. Samarbetet mellan dessa aktörer uppges behöva ökas på grund av dess viktiga roll i samhället samt dess viktiga kunskap och verktyg. Detta i syfte för att stärka tryggheten och minimera segregationen (2020b). I övrigt uppger kommunen att de vill frångå barriärer (2010). För att uppnå en mer sammanhängande och tät stad, uppger dem att barriärerna ska byggas bort. Kommunen lyfter även att den sammanhängande staden kommer bidra till ökad trygghet, generera större tillgänglighet samt bidra till en mer integrerad stad.
5.1.2. Malmö stads arbetsmetoder för boendeintegration
Begrepp Identifierade mål
Integration Arbetar med målsättning för att skapa goda livsmiljöer i stadens alla stadsdelar och analysera hur fysisk planering påverkar Malmöborna utifrån ett integrationsperspektiv.
Arbetar för ett ökat samutnyttjande av samhällsservice som ska utnyttjas av olika individer.
Arbetar för att LSS-bostäder & SÄBO (särskilda boendeformer), ska integreras med andra bostäder.
Mångfald Malmö stad består av en mångfald av människor och fokuserar på att erbjuda invånarna attraktiva bostadsområden. Därav har kommunen som mål att planera för mångfald i bostadsmarknaden.
Segregation Har som mål att planera för att reducera segregation.
Barriär Malmö stad prioriterar att mentala och fysiska barriärer ska byggas bort för att motarbeta sociala och ekonomiska barriärer samt skapa en mer sammanlänkad stadsmiljö.
Socio- ekonomisk
Eftersträvar att uppnå en social synkroniserad stad med socioekonomisk blandning i alla bostadsområden.
Tabell 4. Kodning har skett från Malmö översiktsplan (Malmö stads, 2018a) och Malmös budgetunderlag (Malmö stad, 2021).
Strategier och åtgärder
För att bemöta utmaningarna och arbeta mot målen, uppger Malmö stad (2018a) att det krävs flera riktlinjer samt strategier i översiktlig planering, som genomsyrar hela kommunens arbeten. Detta för att kunna främja socialt samspel i samhället och bli den önskvärda hållbara staden. Fortsättningsvis lyfter kommunen att effektiv markanvändning ska eftersträvas genom nytänkande av integrerande byggnadslösningar. Ett konkret exempel som Malmö stad (2018a) lyfter är genom att införa lokaler i en gemensam huskropp eller bygga höghus med varierande användningsområde per våning.
Malmö stad (2021) anger att MKB fastighets AB, Malmös största fastighetsbolag, ska förse invånarna med goda livsmiljöer, blandade och prisvärda bostäder för att främja integration. Nyproducerade lägenheter ska kunna efterfrågas av MKB:s hyresgäster, oavsett socioekonomisk status. Kommunen uppger att flyttkedjor kan tillämpas som en metod i denna fråga. Därav genomförs en utredning för att underlätta flyttkedjor och stödja hyresgäster. Detta
som nämns i styrdokumentet är att kommunen ämnar tillföra nyproduktion i alla bostadsområden. Det uppges kunna medföra ett ökat utbud av varierande verksamheter samt olika upplåtelseformer och bostadstyper, med fokus att tillgodose nyproducerade bostäder till människor med lägre socioekonomi. Malmö stad (2018a) uppmärksammar att de är i behov av att genomföra satsningar i områden som låg investeras. Malmös stads (2021) nya markanvisningspolicy ska tillämpas som ett verktyg för att ge möjlighet till hållbara bostadspriser och samtidigt premiera varierande upplåtelseformer i äldre som nya bostadsområden. Utöver det ingår Malmö stad i engagemanget The shift som kämpar för hållbara bostadspriser i staden, som kräver mer satsning i form av nya lösningar samt innovativa tillvägagångssätt. Dessutom samarbetar Malmö stad med privata fastighetsbolag, i ett projekt vid namn Mallbo. Projektets huvudsyfte är att ta fram olika tillämpningsmetoder för att reducera bostadspriserna.
5.1.3. Analys av dokumentstudier
Nedanför appliceras Bacchis kritiska policyanalys på kommunernas arbetsmetoder. Dessa sätts i sammanhang till varandra, för att belysa skillnader. Detta görs i samband med att väva in studiens teoretiska begrepp: integration, boendeintegration, boendesegregation.
1. Hur representeras problemen med boendeintegration i dokumenten och vad
osynliggörs?
Linköpings kommun (2010) visade sig inte belysa den rådande segregationen i kommunens översiktsplan. Trots att de på kommunens hemsida (2020a) och i budgetunderlaget (2020b) uppger att de är en fortsatt segregerad kommun. Genom att avläsa Linköpings kommuns mål (se tabell 3) och arbetsmetoder, synliggörs det att de inte har en tydlig förklaring till boendeintegration. Däremot visar kommunen på ett arbete som syftar till att integrera aspekter som efterliknar boendeintegrationsperspektiv. Detta då de nämner att kommunen arbetar för att skapa möjligheter för eget boende och att de etniska samt sociala aspekterna ska speglas i bostadsutvecklingen (Linköpings kommun, 2020b). I förhållandet till detta osynliggörs motivet till varför kommunen skapar möjligheter för eget boende ur ett socioekonomiskt perspektiv, istället belyser de endast att det ska göras. Kommunens förklaring till integration fokuserar mer på etniska aspekter då det framgår flera mål och strategier för att väva in etniska aspekter i planeringen (Linköpings kommun, 2020b; Linköpings kommun, 2010). Detta är vanligt förekommande inom planering, enligt Boverket (2010b), då begreppet boendeintegration i den svenska debatten fokuserar på boendeintegration ur ett etniskt perspektiv.
Det framkommer i Malmö stads mål (se tabell 4) och arbetsmetoder att de arbetar intensivt med att tillgodose alla malmöbor med boende i stadens olika stadsområden, oavsett socioekonomisk tillhörighet. Trots att begreppet boendeintegration inte uttrycks i styrdokumenten, går det genom att tolka de identifierade målen samt arbetsmetoderna till att Malmö stad (2021) problematiserar staden som helhet och enbart inte enskilda stadsdelar. Detta i förhållande till Boverkets (2010b) påstående om att det är en hel stad som är segregerad och inte enskilda stadsdelar. En av Malmö stads arbetsmetoder för att motarbeta segregation, som nämns i översiktsplanen (2018a), är att uppföra nyproducerade bostäder med olika boendeformer samt upplåtelseformer i alla bostadsområden. Dessutom uppmärksammar kommunen att människor med lägre socioekonomisk status ska få möjligheten att efterfråga en nyproduktion i vilken stadsdel som helst (Malmö stad, 2021). Detta förtydligas i citatet: ”[...] för att tillgodose
behoven för alla som inte har ekonomiska möjligheter att efterfråga en nyproducerad bostad”
(Malmö stad, 2018, s.3). Vilket Diaz (1996) antyder är en av grundstenarna i definitionen av boendeintegrationen. Med andra ord problematiserar Malmö stad den ojämlika bostadsmarknaden som orsakar socioekonomiska åtskillnader i stadsmiljön, men begreppet boendeintegration kommer inte till uttryck.
Sammanfattningsvis beskriver Malmö stad problemet med boendeintegration ur ett socioekonomiskt perspektiv utförligt, till skillnad från Linköpings kommun som lagt fokus på det etniska perspektivet. Därmed är det gemensamt för kommunerna att deras arbete indikerar på boendeintegration trots att det inte framkommer tydligt.
2. Vilka antaganden underligger problemet med boendesegregation samt hur
har problemet tillkommit?
Linköpings kommun visar sig vara uppmärksamma på att de har integrationsutmaningar, särskilt då de även nämner i deras budgetunderlag (2020b) om att de är en segregerad kommun. Till och med en av Sveriges mest segregerade städer (Linköpings kommun, 2020a). De uppger även att boendesegregationen är särskilt koncentrerad till vissa stadsdelar ur etniskt perspektiv, vilket även är den första och enda gången som Linköpings kommun både benämner det centrala problemet men även förklarar vad som faktiskt orsakar segregationen, i de undersökta styrdokumenten. Det läggs därmed extra tyngd i att de etniska aspekterna utgör en del av segregationen (Linköpings kommun, 2020a), då kommunen påstår upprepade gånger att sociala samt etniska åtskillnader i stadsmiljön ska motarbetas.
Malmö stad (2018a) uppger att människor med samma bakgrund, med samma socioekonomisk tillhörighet, tenderar att bosätta sig bredvid varandra som orsakar boendesegregation. Val av livsvanor och möjligheter är starkt förknippat med vilken socioekonomisk grupp individen tillhör. Därav hävdar kommunen att deras utmaningar inte går att lösa med traditionella metoder. De uppger att policys måste ifrågasättas för att undvika inlåsningseffekter i stadsutvecklingen (Malmö stad, 2018a). Bland detta uppger kommunen deras ihärdiga arbete med att erbjuda hållbara bostadspriser, som måste lösas med nytänkande och innovativa lösningar. Denna satsning härrör från problematiseringen om de höga bostadspriserna som ökar i takt med nyproducerade bostäder. Kommunen uppger därmed att nyproduktioner inte finns tillgängliga för alla och orsakar därmed ojämlikheter i samhället (Malmö Stad, 2021).
Sammanfattningsvis belyser Linköpings kommun att det är den homogena etniska koncentrationen som utgör större delen av bostadssegregationen och är det centrala problemet när det kommer till integrationsarbetet. Detta till skillnad från Malmö stad, som definierar att de socioekonomiska begränsningarna och ojämlikheten på bostadsmarknaden är det underliggande problemet.
bakgrunder’ har även kommit till stor användning i kommunens styrdokument. Linköpings kommun trycker mycket på att integrera människor med olika bakgrunder, hellre än socioekonomisk status, religion, etnicitet, kön, ålder & funktionsvariation. Detta tydliggörs bl.a. med ett citat nedan:
“Social integration. I den socialt hållbara och kreativa staden möts
människor med olika bakgrunder. Stadsbyggandet kan skapa förutsättningar för att detta ska kunna ske. För att kunna mötas behövs mötesplatser och sammanhang” (Linköpings översiktsplan, 2010, s.52)
Kommunen uppger även som mål att de vill skapa “Möjlighet för människor med olika
bakgrunder att kunna mötas” (Linköpings kommun, 2010, s.51). Citaten visar att de arbetar
för att sammanväva människor med olika bakgrunder för att främja stadens integration och frångå den etniska koncentrationen i vissa stadsdelar. Olika bakgrunder faller inom ramen av många olika aspekter vilket är av vikt för arbetet att främja boendeintegration. Detta eftersom det är först då alla tas in i planeringen som bostadsmarknaden främjar för boendeintegration, enligt Boverket (2010b) och Diaz (1996).
Allteftersom Malmö stad (2021) problematiserar de socioekonomiska olikheterna samt den ohållbara bostadsmarknaden i styrdokumenten, har de utarbetat flera konkreta arbetsmetoder för att bemöta de socioekonomiska utmaningarna. Satsningar som att minska på bostadspriser genom att samarbeta med ett av Malmös mest dominerande fastighetsbolag, ingå i innovativa projekt, tillföra nyproducerade bostäder i stadens alla bostadsområden och eftersträva blandade bostadstyper samt upplåtelseformer. Dessutom diskuterar kommunen utvecklingsmöjligheter såsom att erbjuda kommunalt ekonomiskt bistånd till de resurssvaga och möjliggöra för flyttkedjor. Effekten av deras satsningar är att kommunen fokuserar på att möjliggöra samma chanser för alla invånare, då de uppger att satsningar i resurssvaga områden ska genomföras (Malmö stad, 2018a; Malmö Stad, 2021).
Sammanfattningsvis påvisar arbetet i Linköpings kommun resultera i att strategiskt uttrycka sig till att integrera människor ‘med olika bakgrunder’, istället för att upplysa specifika bakgrundsfaktorer. Detta för att få bukt med den etniska boendesegregation som råder i Linköpings stadsdelar. Detta i jämförelse med Malmö stad som istället lyfter fram flera konkreta strategier och åtgärder för att motverka de socioekonomiska skillnaderna.
5.2. Resultat av intervju
Detta avsnitt presenterar det insamlade materialet från intervjun med en forskare. Studiens intervjuperson anonymiseras och kommer därför att refereras till det påhittade namnet Kiben. Allt som presenteras i denna del, är enbart Kibens uttalanden. Resultatet presenteras i sju delar, som motsvarar intervjufrågorna. Då intervjun presenteras som ett fall, kommer den inte att analyseras. Istället kommer Kibens kunskap och synpunkter användas i nästkommande diskussionsavsnitt.
Kibens definition av boendeintegration
Kiben använde sig inte mycket av begreppet boendeintegration, däremot använde hen begreppet ‘integration’ väldigt mycket. Kiben nämnde att när hen hörde begreppet boendeintegration, fördes tankarna vidare till hens breda syn på integrationsbegreppet. Vilket handlar om hur städer och samhällen hänger samman (Kiben).
“Då kan ju frågan om integration, på flera olika sätt och vis, handla om exempelvis integration mellan boende i vissa områden och mellan boende i ett område. Men det viktiga tror jag i alla fall, är att integrationen handlar mer om att vi ska få städer och samhällen att hänga samman. Mer än att enbart få exempelvis utlandsfödda att komma in i arbete o.s.v. Det handlar helt enkelt om någonting mycket större. Det är väl lite så jag tänker på boendeintegration, att det är någonting som vi alla är med och skapar” (Kiben).
Kiben uppgav att integration sker på olika sätt och att boendet är en väldigt viktig del i det. Hen berättade att det handlar om hur bostäderna formar våra städer, vart de är lokaliserade, vilka typer av bostäder och vem som kan bo i bostäderna. Hen nämnde även att integration också handlar om vilka möjligheter som för möten mellan människor som är sig själva olika.
Att involvera resurssvaga som resursstarka i arbetet med boendeintegration
Kiben uppgav att det är väldigt viktigt att träffa människor som är sig själva olika för att kunna involvera alla i ett ‘integrations-tänk”. Vilket är då som samhällsplaneringen kommer in.
“Samhällsplanering, bostadspolitik och även politik i övrigt, som vi har idag, har gjort att vi får ett samhälle där vi träffar allt mindre människor som är oss själva olika. Vi har ju planerat städer där vi, oavsiktligt, har fått segregations-skolor som är i miljonprogramsområdena, där vi har en ganska hög koncentration av personer med låga inkomster. Sen har vi även villamattor, villaområden och innerstäder där vi har hög konsumtion av personer med högre inkomster. Då menar jag på att om vi har denna typ av samhällsplanering, så kommer vi hamna i läget där vi inte träffar människor som är oss själva olika. Och ju mer vi hamnar i dessa situationer, desto mer osäker blir vi ju också på den andre, så att säga. Vilket då kan främja rädsla och osäkerhet som byggs på och blir nån form av självförstärkande spiral funktion, tänker jag” (Kiben).
