Gotiska teman som
analysverktyg på
kanon
En läromedelsstudie som tillskriver värde i grundskolans
skönlitteratur
KURS:Examensarbete för grundlärare 4-6, 15hp
PROGRAM:Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 FÖRFATTARE:Alexander Olsson
EXAMINATOR:Maria Bäcke TERMIN:VT20
JÖNKÖPING UNIVERSITY Examensarbete för grundlärare 4-6
School of Education and Communication 15hp
Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 Vt20
SAMMANFATTNING
___________________________________________________________________________ Alexander Olsson
Gotiska teman som analysverktyg på kanon. En läromedelsstudie som tillskriver värde i grundskolans skönlitteratur.
Antal sidor: 26 ___________________________________________________________________________
Skönlitteratur har ofta framställts som en väg till att undervisa om värdegrunden i skolan. Ett möjligt problem är läroplanens övergripande och vaga formuleringar kring att
skönlitteratur till exempel ska ge elever ”förutsättningar att utveckla […] den egna identiteten” utan att detta specificeras. Läromedelsstudien ökar kunskapen om den litteraturkanon som finns tillgänglig för undervisningen vilken behandlar svåra
värdegrundsfrågor genom användandet och tillämpandet av skräcklitteraturens teman som analysverktyg. Syftet är att visa att skräcklitteraturens teman kan användas på den litterära kanon som behandlas i läromedlen för att lyfta fram värdegrunden. Den frågeställning jag har valt att utgå ifrån är; vilka teman återfinns i gotisk litteratur som även återfinns i fyra litterära verk för barn? Hur förmedlas de teman i de verken?I läromedelsstudien har metoden tematisk innehållsanalys använts för att undersöka läromedlens behandlande av skräcklitterturens teman för att bistå de frågor värdegrundsundervisningen ska behandla. Resultatet har visat att skräcklitteraturens teman är ett sätt att belysa värdegrundsfrågor som värdegrundsundervisningen ska ta upp i klassrummet när de teman appliceras på skönlitteratur som tillhör grundskolans kanon. De frågor som värdegrundsundervisningen tar upp vilka är skräcklitteraturens teman är obehagligheter som tillhör de sublima känslor som subjektiva värdar tar upp som olösbarhet, högre ordning, förfall, undergång och labyrintiska egenskaper.
_______________________________________________________________________ Sökord: grundskolans kanon, gotikens teman, värdegrundsundervisning
Abstract
___________________________________________________________________________ Alexander Olsson
Gothic themes as a tool for analysis on canon. A coursebook analysis which subscribe value to primary school literature.
Pages: 26
___________________________________________________________________________ Fiction has often been displayed as an opportunity to teach core values in school. A possible problem has been the teacher´s guide´ extensive and vague writings about that fiction will give pupils for instance ” the opportunities to develop […] their own identity” without it being specified further. This study increases the knowledge of the literature which exists in the curriculum, available for education of the value education problems through the use and appliance of gothic themes as measurement. The purpose is to show that the gothic themes can be of use when applied on the fiction used in curriculum of the primary school which being described in the coursebooks to front the values it describes. The questions I have chosen to answer is which themes are being displayed in gothic which are displayed in four chosen Vilka teman återfinns i gotisk litteratur som även återfinns i fyra litterära verk för barn?
Hur förmedlas de teman i de verken?In the course material study the method thematic analysis being used to review how it could help the education of the values which the school will provide the pupils with. The result has shown that horror fiction themes are a way to show the values about values-education that shall be present in the education when the themes being applied on fiction which belongs to the curriculum. The values which the value-education brings to light is the horror fiction themes which belongs in the sublime feelings, as higher structure, nihilism, destruction, unresolved, labyrinthic expressions.
_______________________________________________________________________ Search words: literature in primary school, gothic themes , core values education
Innehåll
SAMMANFATTNING ... Error! Bookmark not defined.
Abstract ... 3
Inledning ... 5
Syfte och frågeställningar ... 6
Bakgrund ... 6
Gotikens bakgrund, tre definitioner och deras tillhörande teman ... 6
Redogörelse för skolans värdegrund, värdegrundsuppdrag och värdegrundsundervisning ... 9
Metod och teori ... 13
Inklusion ... 13
Urval ... 14
Teori - Skolans värdegrund jämfört med gotikens världar ... Error! Bookmark not defined. Tematisk innehållsanalys ... 15
Analys ... 16
Resultat ... 16
Flickan med svavelstickorna ... 16
God natt, Alfons Åberg ... 19
Adjö, herr Muffin ... 21
Björn! ... 23 Diskussion ... 25 Metoddiskussion ... 25 Resultatdiskussion ... 27 Referenslista ... 33 Teoretiska verk ... 33 Studerade verk ... 34 Nämnda verk... 35
Inledning
I dagens klassrum är det viktigt att läraren har de redskap som krävs för att undervisa eleverna i värdegrundsfrågor. Värdegrundsuppdraget medför att undervisning i dessa frågor är ett måste och beskrivningen av uppdraget anger endast förslag på hur uppdraget kan utföras (jmf Skolverket, u.å.). Jag argumenterar för att skräcklitteraturens, närmare bestämt gotikens, teman är ett möjligt redskap för att arbeta med värdegrunden i
klassrummet eftersom annan skönlitteraturs teman redan använts i det syftet (jmf Skolverket, 2016, s. 70). Det här är min åsikt som jag ämnar understödja i min studie.
Worthy, Moorman och Turner (1999) samt Ivey och Broaddus (2002) förklarar att det finns budskap att ta del av i skräcklitteraturen som annan litteratur inte tar upp för vilket bidrar den undervisning där den litteraturen är närvarande. En anledning bakom att gotikens teman inte behandlats i värdegrundsundervisningen tidigare kan vara den uppfattningen med läroplanens vaga formulering att litteraturen ska ge elever
förutsättningarna att utveckla deras identitet utan att specificera detta. Skräcklitteraturen har därför valts bort från undervisningssituationer eftersom den ansetts vara ful men om den bidrar värdegrundsundervisningen fyller den en möjlighet hos eleverna för att lära sig om svårigheter människan utsätts för (Bäckström & Olsson, 2019). De svårigheter som beskrivs är de obehagligheter som tillhör gotik genrens uppbyggnad och är svår att erhålla inom diskussioner i andra genrer (Bäckström & Olsson, 2019, s. 5-6).
Konversationer med lärare under den verksamhetsförlagda utbildningen har samtidigt visat att de inrättningar av EQ (equal)- undervisning och klassens timme inte har bidragit eleverna med goda värderingar på det sätt lärarna förväntat sig. Det har visat sig i att eleverna agerar utifrån sina värderingar och principer även om de tagit del av
värdegrundsundervisningen tiden innan.
Mitt anförande är att det finns en avsaknad av undervisningsmaterial och lärarens
reflektion om det material som används för att möta värdegrundsuppdraget. Planeringstid och läromedel är en bristvara inom tilläggsämnen som värdegrundsundervisning och eftersom läromedel, metoder eller verktyg är en bristvara i förmedlandet av värdefulla
värderingar krävs det ett nytänk (Skolinspektionen, 2012, s. 18-19). Det skulle behövas en konstruktion, en planering utifrån ett granskat undervisningsmaterial, som används i värdegrundsundervisningen för att göra eleverna införstådda i värdegrundsfrågorna.
Denna studie undersöker hur skönlitteratur som lånas till användning i
värdegrundsundervisningen tolkas genom tillämpandet av analysverktyget gotikens teman som Mattias Fyhr presenterar i sin doktorsavhandling (2009, s.64) för att hantera frågor om livsödet samt känslor tillsammans med eleverna. Gotikens teman är de
subjektiva världar som kan vara atmosfärer av undergång, förfall eller avsaknad av högre ordning samt egenskaper som är labyrintiska.
Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att genom ett visande att de gotiska teman kan användas som ett analysverktyg till värdegrundsarbetet, skapas nytt material som kan användas till det arbetet. I studien har följande texter analyserats för att öka kunskapen om de gotiska temans användningsområden: God natt, Alfons Åberg, Björn, Flickan med
svavelstickorna, Adjö, herr Muffin. De fyra texterna är skönlitterära och kan användas som läromedel i grundskolans årskurs 4-6.
Frågeställningarna som studien besvarar är den följande
Vilka teman återfinns i gotisk litteratur som även återfinns i fyra litterära verk för barn?
Hur förmedlas de teman i de verken?
Teori
Följande definitioner av gotik, värdegrund samt gotik och värdegrund används för att ge läsaren de förkunskaper vilket behövs vid läsningen av resultat- och
diskussionsavsnitten.
Gotikens bakgrund, tre definitioner och deras tillhörande teman
Ett av den gotiska litteraturens tidigaste verk är Horace Walpoles roman The Castle of Otranto (1764). I samband med verkets publicering lades även grunden till den moderna
skräcklitteraturen. Romaner som Frankenstein (1818), vilken är en mer allmänt känd roman som idag räknas som typisk gotisk skräcklitteratur tillsammans med Walpoles samtida roman, blev den senare gotiska litteraturen en påbyggnad med litterära verk som Dracula (1897), Cthulhu vaknar (1928) och The Brothers Grimm (1830), The Raven (1845). De verken som under 1800-talet senare del bildade plattformen för den moderna gotiska berättelsen som återfinns idag med exempel som Rum 213 (2011). Det som har utmärkt och utmärker den gotiska romanen är dess typiska karaktärsdrag vilka är de teman som åkallar obehagliga känslor vilket skrämmer, åberopar fruktan och förvirrar antingen läsaren eller protagonisten i berättelsen (Richard et.al, 1999)
Fyhr (2009. s.19) menar att det som skrämmer är det som skildras i handlingen för läsaren. Det som skildras anspelar på en association som tillhör en sfär som utgör det som skrämmer läsaren. Därav är det de yttre ting som skrämmer som kan vara skildrat eller sublimt, det som gestaltade för läsaren (Lovecraft, 2011, s.25). Yttre ting som skrämmer är den Atmosfär av förfall vilket är det tema som beskriver det fysiska förfallet ur huvudpersonens syn. Ett förfall i den meningen är gestaltandet av exempelvis rämnade byggnationer där tiden beskrivs som den utlösande faktorn för förfallet.
En atmosfär av förfall kan också uttryckas vara subjektet njutningslystet levnadsätt som har lett till förfall genom dess utövande av en urartad livsstil. Den tolkningen av
begreppet förfall kan framkomma i gestaltandet av miljön och de objekt som besitter miljön vilket blir en spegling av subjektets sinnesstämning som beskrivs för den upplevda (Fyhr, 2009, s.74-75). Det kan betyda att subjektet är ovetande om den speglingen och inte upplever känslorna själv utan förfallet tar uttryck i sitt eget förfall som beskrivs. Här beskrivs sinnets förfall vilket är den upplevda känslan av hopplöshet som uppstår när tiden kommer subjektet ikapp. Den ackumulerade effekten blir slutligen överväldigande för subjektet som inte längre kan utröna det kommande
händelseförloppet i sitt eget agerande.
Atmosfär av undergång är inte ett förfall men tillhör ändock de yttre ting som skrämmer. Undergång är det som hotas med en slutgiltig förstörelse (Fyhr, 2009, s.83). En slutgiltig förstörelse är en förändring av exempelvis materiella ting på en plats som genomgår förändring eller ett tankemönster som förstörs genom förändringen vilket kan vara
mognad, uppväxt eller en sorg. Atmosfären av undergång hänvisar även till en förändring av tidräkning där personen förändras fundamentalt efter upplevda upplevelser vilket
medför att personen genomgår en kroppslig eller mental förändring (Howells, 1995, s.26). Ytterligare exempel är övergången från barn till tonåring, från ovisshet till förståelse.
Den amerikanska skräckförfattaren H P Lovecrafts (2011) definition av skräck är likställd med den definition Fyhr presenterat där det är de yttre ting som skrämmer men med formuleringen att det är fruktan för det som är okänt som skrämmer. Det som är okänt för läsaren lockar den till att läsa om gotikens teman i litteraturen där läsaren ur karaktärens ögon upplever det gestaltade och bearbetar det (Lovecraft, 2011, s.25). De gotiska teman som återfinns i litteratur vilket är likställt med fruktan för det som är okänt är temat avsaknad av högre ordning. Avsaknad av högre ordning är det tema där
subjektet i berättelsen upplever en avsaknad av högre ordning samtidigt som en önskan av en högre maktordning utlyses vilket beskrivs som en form av en fruktan för det okända. Motsättningen är ett styre som är till för att utreda det subjektet diktera utgången för (Fyhr, 2009. sid:69).
Ordning avser här den samhällsordning som Fyhr (2009, s.69) beskriver är en maktstruktur som ämnar till att fördela och strukturera makt där subjektet inte kan hantera det som för den är okänt förutbestämt. En avsaknad av en emotionell ordning är till skillnad från den fysiska maktordningen den ordning där subjektets varande har förorsakat en obalans i dess sinnesstämning vilket har resulterat i att denne har retirerat tankemässigt till det faktiska nuet för att hantera situationen. Problemen som för subjektet ej är hanterbara i en nära framtid och den ordning som subjektet söker finns som strävande mål långt framåt i tiden. (Tracy, 1981, s.5). Menat att när verkligheten skakar runt subjektet krävs en reträtt som beskrivs av en uppgivenhet inför en högre makt där subjektet blir ledd.
Enligt Öhman (2002, s.78) är begreppet gotik det som upplevs irrationellt vilket
motsätter det rationellt upplevda och är för läsaren okänt, ett yttre ting som skrämmer. I bemötandet av en sanning, upplever läsaren ett obehag, om den är åtskild från en tidigare rationellt upplevd sanning. I den företeelsen uppstår det irrationella vilket förvirrar och skapar obehag hos läsaren. Öhman (2002. s, 77) skriver att den gotiska romanen gestaltar företeelser som inte existerar eller upplevs som om de inte existerar vilken har en
funktion att bidra läsaren med en lärdom om en sanning som strider mot förnuftets iakttagelser som att monster inte kan existera. En lärdom eller en högre sanning som
utvecklas skapar konflikt hos läsaren när det nya tankemönstret ersätter det gamla. De gotiska teman som återfinns i litteratur vilket är likställt med det irrationellt upplevda som skrämmer är atmosfär av olösbarhet och labyrintiska egenskaper.
Atmosfär av olösbarhet är temat som beskriver en händelse som ej går att återkallas där det tillståndet som varit går ej att återgå till (Fyhr, 2009, s.89). Olösbarhet kan samtidigt vara en sinnesstämning där ett problem upplevs för stort för att kunna lösas av den ensamme (Just, 1997, s.90-92). Problemet försöks hanteras av subjektet men förblir när det återvänder till den initiala formen med avsaknad av förändring. Återvändandet till den initiala formen är en cyklisk händelse som har upprepats där subjektet som upplever befinner sig i den fysiska världen eller den metafysiska med ett tankemönster som den ej kan undfly (Just, 1997, s.90-92).
Labyrintiska egenskaper är det tema som Fyhr (2009, s.94) menar är det som skapar dessa egenskaper som exempelvis är narratologiska tekniker som används av författaren i berättandet vilket gör att läsaren uppfattar den skildrade värden som labyrintisk. Det innebär att miljöbeskrivningar eller tankemönster är paradoxalt framskrivna sett ur subjektets perspektiv vilket ger upphov till de labyrintiska egenskaperna där subjektet blir tilldelad platser som är nya för denne som upplevs parallellt med den tidigare upplevda platsen. Skräcken som infinner sig hos karaktären av att vara på en ny okänd plats är att inte känna igen sig i det som beskrivs (Bäckström & Olsson, 2019, s.1).
Redogörelse för skolans värdegrund, värdegrundsuppdrag och värdegrundsundervisning
Skolans värdegrund står framskrivet i läroplanens två första kapitel men utgör en del av alla läroplanens ämnen med värde och värderingar som är den kunskapssyn som ämnena tillämpar (Anderström, 2017, s.8-9). Skolans värdegrund är de värden och värderingar som skolan ska upprätthålla vilka är etiska, moraliska och humanitära (Anderström, 2017). Skolans värdegrund ska därför vara till bistånd för individen och gruppens samexistens där demokratiska värderingar är gällande för att alla ska få möjligheten att vara delaktiga, hörda och inte diskrimineras eller bli åsidosatta. Värdegrundsuppdraget tillhör skollagen och är det uppdrag som bygger på värdegrunden där riktlinjer för verksamheten kartläggs och presenteras. De värden och värderingar som skolan ska enligt lag upprätthålla tillhör värdegrundsundervisningen och utgör en del av skolans
värdegrundsarbete där lärarna är de som arbetar tillsammans med elevers rättigheter och skyldigheter (Wahlström, 2015, s.74).
I läroplanen för grundskolan står det att skolväsendet, som vilar på demokratisk grund, syftar till att ge eleverna möjligheterna att diskutera varje människas egenvärde
(Skolverket, 2018, s.7). Värden som skolan har i uppdrag att förmedla är även solidaritet för de utsatta och svaga vilket sker genom etablerandet av tolerans och ansvarstagande. Det är genom förståelse för den andre och elevens förmåga till inlevelse som omsorgen för den enskilda motverkar kränkande behandling (Anderström, 2017, s.54). Intolerans motverkas därför genom aktivt med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Det medför att arbete med det som tillhör elevernas värde och värderingar ger en trygghet i deras egen identitet som utvecklas för att kunna bruka förmågan att leva sig in i andras villkor och förstå dem.
Skolan ska ge eleverna möjligheten till att lyfta personliga ställningstaganden som uppfattningar vilket verkar för saklighet och allsidighet i elevernas förståelse
(Skolverket, 2018, s.8). (Skolverket, 2017, s.7) En likvärdig utbildning ska ha en tydlig utgångspunkt i elevernas tidigare erfarenheter vilket är ett arbete som bedrivs från deras förutsättningar och behov som anges i de nationella målen. Viktigt för undervisningen är lärarens uppfattning om att det finns olika vägar att nå de målen (Skolverket, 2017, s.7). De rättigheter och skyldigheter som skolan ska förvissa sig om är att det inte är
tillräckligt att enbart förmedla kunskaper utan att det också krävs arbetsformer som förbereder eleverna för personligt ansvar och inflytande.
(Möller, 1999, s. 27) Skolans uppdrag är att värna omsorgen av individen för att fostra eleverna och bidra familjerna med stöd i deras ansvar för barnets fostran. Uppdraget utgår ifrån den gemensamma referensram som hemmet delar med skolan med att värna för elevernas kunskaper om att leva och verka i samhället (Skolverket, 2018, s.9). Eleverna möter det uppdraget genom att dem kommunicerar i rika miljöer där tillfället ges för dem att samtala, läsa och skriva om värden och värderingar vilket är där eleverna skapar sin identitet (Noddings, 2008, s.166-167). Elevernas undersökande skapas således utifrån deras kreativitet och nyfikenhet sker genom det lärandet där problem löses genom idéer om handlingar för det solidaritetstänkandet.
Det etiska perspektivet är det perspektiv som utvecklar förmågan att ta ställningstagande och agera utifrån de ställningstagandena (Anderström, 2017, s.9-10). Det är den
harmoniska utveckling som utbildas genom gemensamma erfarenheter som ger
förutsättningar för utvecklande i den sociala och kulturella värld eleverna tar del av där hälso-och livsfrågor behandlas (Skolverket, 2018, s.10). Anmärkningsvärt är att eleverna utifrån upplevda känslor och stämningar ska ge uttryck för den kunskap de erhåller, genom att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta dessa kunskaper med utgång i erfarenheter. Med det vinner eleverna en tillfredställelse och glädje i att övervinna svårigheter (Skolverket, 2018, s.11).
Skolans värdegrund jämfört med gotikens världar
Värdegrundsundervisningen i skolan utgör som tidigare beskrivet en del av skolans värdegrundsuppdrag som i sin tur utgör en del av skolans värdegrund som står
framskrivet i skolans läroplan (Anderström, 2017). Värdegrundsundervisningen använder de övergripande mål och riktlinjer för skolans verksamhet, vilket även återfinns i
grundskolans ämnen, i dess undervisning. Det står i skolans läroplan ” […] ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet och solidaritet […] samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet. ” (Skolverket, 208, s.13). Eleverna ska ges möjligheterna och förutsättningar att påverka och medverka med sina funderingar om demokratisk rättvishet, rätt och fel, problem som gäller humanitära, etiska och moraliska ställningstaganden (Skolverket, 2017, s.7). Eleverna ska därför även ges ” […] förutsättningarna att visa respekt för den enskilda individen läraren ska, öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem […] ” (Skolverket, 2018, s.13).
De problem som eleverna ska behandla är de frågor som ställs i undervisningen vilka måste vara grundande i ett material som exempelvis litteratur eller skrivet talat material. Eleverna ska analysera, föra argumentationer, diskutera och reflektera utifrån problemen som återfinns i läromaterialet (Skolverket, u.å). Lärarens planering hämtas från tidigare granskat material men kan även hämtas från skönlitteratur och annan litteratur från andra ämnen för att lyfta frågor vilket läraren vill ska diskuteras (Doyle, 1992). Läraren väljer sedan ut delar av material eller hela materialet som den anser belyser en fråga vilket kan vara underlag för diskussioner och reflektioner för eleverna.
Eleverna konfronteras sedan med texten enbart för att lokalisera problemet som läraren vill lyfta med sin undervisning eller utifrån frågan diskutera ställningstaganden och problemet som presenteras i texten. Läroplanen skriver att elever ska utveckla
kunskaperna; ”Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola, kan använda sig av självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, kan utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra, har fått kunskaper om samhällets normer […]” (Skolverket, 2018, s.13-14).
Konfrontationen med material som ifrågasätter elevernas kunskaper kan upplevas som obehagliga vilka kan likställas med de associationer på yttre ting som skrämmer, som är irrationella, och okända för läsaren. Det här medför att gotikens teman kan lokalisera det obehagliga och lyfta fram det ämnat för en den diskussion som läraren söker med
problem och frågor som tillkommer den.
Enligt Richard Hurds (1911) ställningstagande är det den gotiskt sublima terrorn i skönlitterära verk som gör dem eftertraktade för läsaren (the fancies of our modern bards). Verken blir eftertraktade eftersom obehagligheter som belyses tilltalar läsaren att fortsätta genomlida skildringar utan att de bli avhyst av framställningen. Obehagligheter tolkas som obehagliga skildringar vilket framkommer i Hurds ordval; ”the manners they paint” (Hurd, 1911, s.114). Obehagligheterna är med det sublima eftersom de förutsätter en tankeverksamhet hos läsaren som formar tankemönstren (ideas min tolkning) vilket skapar en mening i skönlitteraturen. I undervisningssammanhang har metoden kommit att kallas för att läsa mellan och bortom raderna (Skolverket, 2016, s.36). Läsandet med metoden som hjälpmedel skapar djupare förståelse för litteraturen eftersom läsaren omformar texterna utifrån deras perceptionsförmåga (Skolverket, 2016, s.36).
De sublima känslorna som här beskrivs uppkommer vid reflektioner om den egna
undergången (Fyhr, 2009, s.37). Hotet som undergången ställer läsaren är inte ett verkligt hot men ett sublimt sådant därför blir känslan svårhanterad eftersom läsaren inte kan avgöra om känslan har ett ursprung i det sentiment som sympati utgör eller ur terror. Det analysverktyg som Fyhr och även Burke skapat utifrån teman vilka kan appliceras på en skönlitterär text för att utröna vad i den texten som är obsceniteter, storheter,
oändligheter och smärta (Fyhr, 2009, s.37). Läsaren som läser de textstycken upplever sublima känslor hos den vilket kan medföra känslan av terror. Känslan beskrivs oftast
med orden ensamhet vilket är en reflektion som förklaras med att läsaren upplever den svår att överkomma och med det hantera.
Det är de obehagligheter som formuleras till problem normer, värde och värderingar som eleverna ska konfronteras med vilket kan upplevas som obehagliga. Läroplanen skriver ”Skolans mål är att varje elev för normer och värden, kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper samt personliga erfarenheter,
medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation” (Skolverket, 2018, s.12-13).
Gotikens teman visar en värld för läsaren där inslag av obehagliga tankemönster finns. Mötet med det främmande vilket kan åkalla obehagliga känslor är ett exempel på de tankemönster som ska behandlas i värdegrundsundervisningen (Skolverket, 2018, s.11). Innehavandet av obehagliga tankemönster i värdegrundsundervisningen breddar
värdegrundsuppdraget till att även innehålla undervisning utifrån gotikens subjektiva världar för att exempelvis användas i klassrumsdiskussioner. Gotikens roll i
undervisningen har med det förnyats till att innebära mer än det som Bäckström och undertecknad i en studie (2019, s.2) har valt att beskriva som en njutningsfull bisyssla, för att dessutom inbegripa reflektioner över svåra problem.
Metod
I kapitlet presenteras den metod och teori som använts för läromedelanalysens resultat. Först ges en beskrivning av hur informationssökningen har bedrivits för att sedan beskriva de kriterier för inkludering som jag har använt mig av. Slutligen har jag sammanställt litteratururvalet i tabellform (se Tabell 1).
Inklusion
I valet av relevanta läromedel för studien undersöktes det vilka material som fanns tillgängliga vilka kunde användas i en värdegrundsundervisning där beskrivningar för dess användningsområde inte finns tillgängligt. Läromedlen som analyseras ska behandla svårigheter för att tillräknas studien vilka är viktig för värdegrundsundervisningen.
Läromedel är allt det material granskat som ej granskat som används i en
undervisningssituation för att lära ut. Det vidgade läromedels begreppet i svenska ämnet som här beskrivs är det som klassas till att tillhöra svenskämnets kanon som bänkböcker, sagor och utvalda delar för användning i diskussionssammanhang vilka anses även vara läromedel som kan används för värdegrundsundervisningens ändamål.
Kanon är ett samlingsbegrepp för en utvald mängd litteratur som uppfyller kriterier för att tillräknas en samling. Det betyder att en kanon med kriteriet att det ska vara litteratur som behandlar obehagligheter eller är passande för en klassrumsdiskussion tillfaller det kanonbegreppet.
Läromedlens användningsområde i inklusionen i studien medgivit att de ska kunna vara tillhörande kanon av svenska ämnet. Läromedlen är ett material som tidigare har använts i den undervisningen bortsätt värdegrundsundervisningen trots det att materialet
behandlar svårigheter. Läromedels begreppet innefattar här all läromedel från
skönlitterära böcker till granskat material. Urvalet resulterade därför i valen; en bänkbok (Björn), två diskussionsmaterial (Adjö, herr Muffin och God natt, Alfons Åberg ) samt en saga (Flickan med svavelstickorna). Det som är intressant för studien är att även om åldern för läromedlen inte alltid (God natt, Alfons Åberg och Adjö, herr Muffin) riktar sig till en årskurserna 4-6 kan materialet fortfarande användas i samma syfte som tidigare eftersom eleverna i årkurs 4-6 lättare ser skillnader och kan distansera sig till materialet när materialet är enklare framställt. Elever kan se skillnader och distansera sig till materialet i sina diskuterar när ett material som är enkelt framställt behandlar samma problem och är obehagligt till de teman som beskrivs.
Anledningen till det urval jag har utfört är dels för att den litteraturen tillhör en lärorik miljö för eleverna att behandla obehagligheter samtidigt som jag visar att en bok behöver inte direkt behandla obehagligheter för att en diskussion ska utföras. En diskussion där läraren utröner obehagligheter i de utvalda segment som går att diskutera i en klass ska vara ett kriterium. En andra anledning till urvalet av dessa böcker är att litteraturen inte behöver vara samtidigt som den kan vara en bänkbok (se exempel Björn och God natt, Alfons Åberg) för att diskuteras i klassammanhang.
Urval
Tabell 1
Författare Titel År Land Läromedels typ
Ulf Nilsson & Anna-Clara Tidholm Adjö, herr Muffin 2002 Sverige Diskussionsmaterial Gunilla Bergström God natt, Alfons Åberg 1972 Sverige Diskussionsmaterial H C Andersen & Jan Gustavsson Flickan med svavelstickorna 1989 Sverige Saga
Bengt Nilsson Björn! 1998 Sverige Bänkbok
Tematisk innehållsanalys
Metoden som används är tematisk innehållsanalys som arbetar med information i teman där de utvalda delarna läses utifrån min teori för att klassificera segmentmeningar och sektioner av litteraturen i de temana (Bryman, 2011, s.528). Kategoriseringar som likställs kodas med tema där meningen, sensmoralen likställs med en specifik definition med den generella definitionen av ett tema. En tolkning utförs sedan huruvida ett segment förhåller sig till temat med den specifika definitionen samt det analyserade materialet där ett resultat, den tolkning jag har gjort framgår (Bryman, 2011, s.528). Varje bok tilldelas de gotiska teman som överensstämmer med det litteraturen har visat finnas. Det är inte förutbestämt att alla teman kommer att bli representerade i
undersökningen. Varje bok har sin egen rubrik och får teman tilldelade boken eftersom undersökningen undersöker hur litteraturen behandlar de teman.
Resultat och analys
Resultatet är formulerad utifrån bakgrund som utreder det problemområde som uppfylls av mitt syfte och frågeställningar. Bakgrunden förklarar de ämnesområden som utgör problemområdet för att sedan utifrån bakgrunden sammanställa en slutsats där jag sammanför gotiken och skolans värdegrund för att beskriva samma. Användandet av det ena ämnesområdet kan således belysa det andra ämnesområdet.
Bakgrunden definieras utifrån vad gotik är, vad obehagligheter är och deras subjektiva världar för att visa att värdegrunden med sina värden och värderingar som är de normer om etik och moral med demokrati som verktyg är. Skolans värdegrund visas sedan tillhöra samma världsbild som den av gotiken och kan med det jämföras med den värld gotiken gestaltar att båda ämnesområden beskriver obehagligheter där eleverna
konfronteras i undervisning med det material vilket förändrar och påverkar dem. Slutsatsen är den att gotiken med sina teman kan appliceras på värdegrunden för att belysa den på ett nytt sätt som är lämpligt för värdegrundsundervisningen.
Den slutsatsen blir den teori som används för att verifiera resultat. Teorin behöver verifieras och styrkas med empirisk undersökning vilket visar dels användningsområdet för de gotiska teman som appliceras på skönlitteratur men även vilken tolkning görs utifrån ämnesområdet gotik och skönlitteraturen samt de teman som kommer till användning vid innehållsanalysen.
Resultat
Här nedanför presenterar jag min läromedelsanalys av fyra skönlitterära böcker. Jag har valt att presentera dom en efter den andra med gotikens teman applicerat på de olika böckerna med de teman som jag anser böckerna behandlar.
Flickan med svavelstickorna
Flickan med svavelstickorna skriven av H C Andersen är berättelsen om en döende flickas sista hopp och hennes drömmar om att överleva en kall kvälls försäljning av svavelstickor.
Avsaknad av högre ordning är likställd med en avsaknad av maktstyre vilket
framkommer i berättelsen när flickan som inte sålt några svavelstickor vet om att det inte längre går att återvända hem. Det står ” […] hon frös bara ännu mer och hem tordes inte gå, eftersom hon inte hade sålt några svavelstickor eller fått ett enda öre.” (Andersen & Gustavsson, 1989, s.8). Förklaringen är den att flickan som har gått i den kalla snön hela dagen är nu under kvällen bunden till den maktordning som hemmet med pappan har bistått henne med (Andersen & Gustavsson, 1989, s.4, 8). Hon är bunden till sitt ansvar att vara kvar ute i snön dels för rädslan att inte visa upp några pengar när hon kommer hem eftersom rädslan för eventuella repressalier är större än att fortsätta vara ute. Avsaknaden av maktordning uttrycks även i att hon samtidigt bedja till en högre makt genom att påminna sig om dagens innebörd nyårsafton där ingen förutom hon arbetar (Andersen & Gustavsson, 1989, s.4). Under tiden staden har tagit ledigt och kölden av att ha tappat skor och hungern närmar sig visar hennes välkomnande av den högre
maktordning vilket infinner sig när flickan drar svavelstickorna en efter en med
kraftigare intensitet (Andersen & Gustavsson, 1989, s.4,14). Tryggheten som infinner sig när allt elände pågår omkring henne kommer i formen av mormodern som slutligen friar henne (Andersen & Gustavsson, 1989, s.20, 22).
Atmosfär av förfall är kriteriet om en urartning som uppfylls med tiden som den utlösande faktorn vilket visar på en livsstil som leder subjektet till det sämre. Sagan fortsätter ”om hon bara tordes dra ut en enda och stryka eld på den mot väggen och värma fingrarna!” (Andersen & Gustavsson, 1989, s.10). Förfallet i det här avseendet är den urartning flickan visar när hon gör något hon inte får göra. Den bakomliggande logiken är att hon använder en inkomstkälla för eget bruk (Andersen & Gustavsson, 1989, s.10, 6). I det fallet att en svavelsticka värmer där hon inte kan förbise
konsekvenserna av sitt eget handlande i situationen vilket leder henne åter till den njutningslystna livsstilen om igen under kvällen. Även om en svavelsticka inte betyder något för dagskassan har svavelstickorna en ackumulerande effekt på den kassan
eftersom flickan är med det i ett sämre livsskede före hon dragit första tills hon dör med den sista svavelstickan (Andersen & Gustavsson, 1989, s.12, 24). Konsekvensen kan antas vara det straffet att agerandet kostar henne hennes liv i slutet där girigheten har tagit hennes liv.
Atmosfär av undergång är en slutgiltig förstörelse som skildras i berättelsen genom det tankemönster vilket är uppväxt mognad och slutligen sorg. Berättelsen fortsätter ” Jag vet att du är borta när svavelstickan slocknar” (Andersen & Gustavsson, 1989, s.20).
Undergången skildras på formen av det tankemönster som är levnadsmognad vilket har skett under kvällen och under natten. Det berör inte flickan att samla ihop pengar längre, värma sig eller få mat i magen utan vetskapen om den misär flickan bli varse om medför en möjlighet för att en mognad ska inträffa (Andersen & Gustavsson, 1989, s.6, 20). Flickans vetskap om att kölden och hungern kommer tillbaka när stickan slocknar vilket flickan förkunnar för sin döde mormor i sitt delirium visar flickans förståelse att
undergången accepteras när hon ber slutligen mormodern att ta henne från det nedfall hon förorsakat (Andersen & Gustavsson, 1989, s.20, 22).
Atmosfär av olösbarhet är en atmosfär av ensamhet i fallet med flickan med
svavelstickorna. Det står att ”Ingen hade köpt några stickor av henne på hela dagen, ingen hade skänkt henne ett öre.” (Andersen & Gustavsson, 1989, s.6). Ensamheten infinner sig i den reflektion som är flickans konstaterande. Det betyder att flickan är medveten om att ingen har bidragit eller tagit kontakt med henne under hennes arbetspass där ingen heller enligt henne bidragit med ett konstaterande över den digra situationen (Andersen & Gustavsson, 1989, s.6, 8). Läsaren hade annars förväntat sig att någon hade frågat över flickans tillstånd eller sett till att någon hade frågat för att göra sig varse om att flickan mådde bra när hon gick frusen genom snön (Andersen & Gustavsson, 1989, s.6). Ensamheten finns också närvarande i den kontrast åldern medför mellan henne och dem som är ute på kvällen. Hon som barn är inte hemma för att fira nyåret utan måste även jobba en dag som den (Andersen & Gustavsson, 1989, s.4, 6). Det här bidrar också till att hon söker skydd i ensamheten på egen hand i en vrå för att erhålla skydd och hopp för att värma sig när hon drar den första stickan (Andersen & Gustavsson, 1989, s.8, 10).
Labyrintiska egenskaper är de fysiska som psykiska vägledningar som för flickan tillbaka till samma ställe utan att situationen har förändrats. Det står ” […] i en vrå mellan husen satt […] flickan när morgonen kom […] Hon var död […] ” (Andersen & Gustavsson, 1989, s.24). De labyrintiska egenskaper uppstår för flickan i hennes delirium där hon färdas på en resa i det mentala. Flickan tänder svavelstickorna och ser härliga ting som ingjuter trygghet likt värme, mat och umgänge med mormodern som tillåter
henne vara ett barn utan några tankar på de grymheter hon annars erfar (Andersen & Gustavsson, 1989, s.14, 17, 20). Under tiden befinner sig kroppen på samma ställe som läsaren lägger märke till i texten när morgonen återigen stiger och nattens händelser uppdagas i ljuset (Andersen & Gustavsson, 1989, s.24, 22). Flickan har inte rest, hon är inte varm och hon är inte mätt. Flickan har hela tiden befunnit sig i samma stad i samma vrå mellan husen som hon befann sig när vilade sig kvällen innan.
God natt, Alfons Åberg
God natt, Alfons Åberg är berättelsen skriven av Gunilla Bergström som handlar om Alfons svårigheter att finna ro för att sova en kväll när tiden för insomnandet ska ske.
Avsaknad av högre ordning är en struktur med regler som verkar kring Alfons i
berättelsen och det yttre befäl som dikterar hans liv. Det står ”I kväll är han busig för han är ledsen: han vill inte sova.” (Bergström, 1972, s.6). Ordningen i det här fallet utgörs av Alfons pappa som bestämmer reglerna för vad han ska göra. Alfons pappa beskrivs som att vara ibland lite för snäll med sina regler vilket resulterar i att Alfons mot bättre vetande försökt med att försena sänggåendet därför sover Alfons inte och är med det ledsen (Bergström, 1972, s.8, 12). Alfons vet inte vad som är det bästa för honom själv och kan inte förklara varför han är busig eftersom pappan inte gör något för att förbättra tillståndet än att mota Alfons tillbaka till sängkammaren (Bergström, 1972, s.6, 20). Det pappan gör har ingen effekt på Alfons disciplin och oråd sprider sig eftersom Alfons är ledsen vilket är ett uttryck för den avsaknad av högre ordning som han eftersöker (Bergström, 1972, s.6, 18). Alfons vill vara glad men är inte det och vet inte om att det beror på avsaknaden av regler som är till för att göra tillvaron bättre för Alfons i den här situationen.
Atmosfär av förfall är en atmosfär av njutningslystet förfall med tiden som utlösande faktor som visar sig i Alfons levnadssätt. Det står ” Han råkar visst spilla det sista i sängen. Eller kanske spiller han med vilja?” (Bergström, 1972, s.14). Det levnadsättet som leder Alfons i sitt förfall är det njutningslystna i hans visande genom hans agerande under kvällen när tiden för läggdags har infunnit sig. Alfons vill göra olika saker som inte har med hans sovande att göra och hittar på ursäkter som att gå på toa, borsta tänder och att han är törstig (Bergström, 1972, s.16, 10, 12). Det är en skenmanöver när Alfons
frågar efter vatten för att skapa sig en möjlighet för att sedan lägga sovtiden (Bergström, 1972, s.14). Pappan som besitter makten av högre ordning bestämmer att det inte är bra om Alfons ligger och sover i en kall blöt säng och problemet måste därav lösas för att Alfons på nytt ska återgå till sovandet vilket är den logik Alfons nyttjar i sitt förfogande (Bergström, 1972, s.14, 15, 8). Alfons tänker bara på sig själv och vill ha mer av tiden genom att förse sig med den tiden vilket försätter honom i ett förfall med konsekvenser.
Atmosfär av undergång är en förändring i Alfons tankemönster som förknippas med den sorg som framkommer när en ändring är irreversibel. Det står ”han är busig ibland och snäll ibland. I kväll är han busig för han är ledsen…” (Bergström, 1972, s.6). Barn som Alfons kan skapa förhinder när de ska sova vilket handlar om barnets sömnsvårigheter eller nattskräck som består till dess att deras tankemönster om det att inte somna inte är farligt. Det är viktigt för Alfons att inse det och bli trygg i sitt sovande vilket kan ta tid till dess att han lugnat ner sig och slutligen är tillräckligt trött (Bergström, 1972, s.6, 26). Alfons pappa vill att Alfons finner sig i att allt blir bra om han bara lugnar sig vilket han upplever när trött som pappan är sover på finrumsgolvet (Bergström, 1972, s.18, 22, 23). Det är också viktigt att inse att det här beteendet kan vara första tillfället Alfons står för sin egen ordning när han nu är den som stoppar om pappa i stället för tvärt om
(Bergström, 1972, s.6, 24). Det tankemönster som infinner sig när Alfons själv får diktera är den undergång han blir varse om och vänder det till det positiva.
Atmosfär av olösbarhet är den värld Alfons upplever i sin ensamhet när han finner sig i att ingen förstår hans problem med att vara ledsen, arg och inte vilja eller kunna sova. Det står ” Han ligger och tänker på garderoben. Kanske är det ett stor, vilt lejon därinne?” (Bergström, 1972, s.10). Alfons kan inte lösa sitt problem och hittar på ursäkter för att undgå det oundvikliga vilket är att han förr eller senare måste sova
(Bergström, 1972, s.6, 10). Ensamheten löser han genom att skapa ett problem som ligger längre från ensamheten i rummet genom att förse pappan med olika uppdrag som
befinner sig utanför rummet. Alfons ber först pappan att läsa en saga som är omständligt och tar tid för att sedan borsta tänderna, gå på toa, slutligen befinner sig problemet nära Alfons i sovrummet (Bergström, 1972, s.18, 20). Det är saker i Alfons rum som får han att inte falla i sömn vilket är förklaringen till att han fortfarande är vaken och inte sover.
Labyrintiska egenskaper är det tillstånd som uppstår för Alfons när hans handlingar inte har någon betydelse för det slutliga görandet. Det står ”Sov nu så gott” (Bergström, 1972,
s.10). Labyrintiska egenskaper uppstår i pappans formulerande av uppmaningarna till Alfons med upprepandet av orden god natt och sov så gott, sov nu så gott, sov nu gott, sov nu, sov nu Alfons lille, gonatt och sov så gott och ropa inte mer (Bergström, 1972, s.8, 10, 12, 15, 16, 18). Det är med varierande ordval, med samma sorts meningsinnehåll som projiceras mot Alfons i det syftet han ska bryta trenden och sova som labyrintiska egenskaper uppkommer. Alfons reagerar till uppmaningarna likt tidigare gånger och sätter sig emot pappan med att han inte vill, är inte trött och hittar på en ny ursäkt som förhindrar honom att somna (Bergström, 1972). Det är ursäkter som pappan accepterar men där han visar med mer intensitet för var gång vikten av att Alfons måste gå och sova (Bergström, 1972). Det är först när Alfons själv inser att pappan har somnat där han inte längre har någon att skicka iväg på uppdrag åt honom själv. Tiden öppnar upp sig till att innefatta hela natten för Alfons i stället för att vara tillsägelsen, uppdraget och utförandet (Bergström, 1972, s.12, 23). Alfons har med det brutit den labyrintiska egenskapen.
Adjö, herr Muffin
Adjö, herr Muffin är berättelsen om det gamla, ensamma marsvinet herr Muffin skriven av Ulf Nilsson och Anna-Clara Tidholm som under sina sista dagar i livet upplever nuet, den smärta och tankarna som för honom tillbaka till det liv han levt.
Avsaknad av högre ordning är det kaos som infinner sig kring herr Muffin när han inte längre kan styra över sitt liv som finns omkring. Det står ” Herr Muffin sitter mest inne i sitt blå hus och suckar och tänker på livet han levt” (Nilsson & Tidholm, 2002, s.10). Avsaknad av ordning är den oordning som uppstår kring herr Muffin, det kaos som utspelar sig som har resulterat i en sorg som herr Muffin uppvisar när han introduceras för läsaren som grå och trött, sju år gammal där tiden är inte något han kan rå över (Nilsson & Tidholm, 2002, s.3, 6). Herr Muffin stillar sin sorg och skapar ordning i sitt liv för att bekräfta att det var ett liv som var värt att leva genom att han börjar
systematiskt gå igenom det livet han levt (Nilsson & Tidholm, 2002, s.8, 10). Han tänker tillbaka på de minnen han har om sin nu döda fru, sina frodiga barn som lever, vad han uträttade som ung (Nilsson & Tidholm, 2002, s.10, 12, 14). Samtidigt blir herr Muffin under tiden för berättelsen påmind och tillrättavisad i den brevkonversation han har med sin husbonde om vad herr Muffin har att vänta (Nilsson & Tidholm, 2002, s.6-8).
Atmosfär av förfall är den form av förfall som en urartad och njutningslysten livsstil utför på kroppen. Det står ” En bild av herr muffin när han var ung, stark och stolt. Han kunde bära en hel gurka på ryggen!” (Nilsson & Tidholm, 2002, s.23). Det förfallet berättas av det slit ett långt levande har tagit sitt uttryck på herr Muffins kropp eftersom där det finns förfall måste det också finnas motsatsen (Nilsson & Tidholm, 2002, s.23-25). Det hem herr Muffin har försäkrat sig själv med beskriver det slit han har genomgått. Slitet med uppfostran av sin familj och den höga åldern han har uppnått är de parametrar vilket har dränerat vitaliteten ur honom och satt han i ett förfall (Nilsson & Tidholm, 2002, s.3, 22,). Herr Muffin orkar inte lika mycket som han gjorde dagen innan och det faktum väljer han att blunda för när han vid läsning av breven ständigt blir påmind och i sorgen väljer att trassla sönder dem (Nilsson & Tidholm, 2002, s.8, 28).
Atmosfär av undergång är det tema som uppstår vilket skrämmer herr Muffin inför den sanning vilket hotar hans verklighetsbild. Hotandet av hans verklighetsbild kan inbringa nedstämdhet och sorg, en förtvivlan inför förståelsen av det tankemönster herr Muffin har vant sig vid har raserats. Det står ”Herr Muffin gnager sönder brevet, som flingor, som snö. Plötsligt börjar han nysa. Flingorna yr ikring.” (Nilsson & Tidholm, 2002, s.28). Nedstämdheten herr Muffin upplever eskalerar när han gång efter annan blir påmind om sitt eget kroppsliga förfall som inte orkar med längre och tankarna som vill minnas för att förbättra hans tillvaron. Herr Muffin blir påmind vilket påverkar honom när han blir sängliggande och krämpor uppstår (Nilsson & Tidholm, 2002, s.29, 8). Herr muffin sjunker djupare i sitt förflutna där det är gnagandet av breven som visar en motståndskraft inför det som väntar honom (Nilsson & Tidholm, 2002, s.28, 24).
Atmosfär av olösbarhet uppstår när herr Muffin inser sin litenhet i jämförelse med det problem vilket han ämnar lösa på egen hand. I den här litenheten uppstår kontrasten till problemet vilket är den ensamheten som upplevs vara utelämnad för sitt eget öde. Det står ”På kvällen går han sakta ut till brevlådan. Hur sjuk man är måste posten hämtas.” (Nilsson & Tidholm, 2002, s.25). I sin sorg har herr Muffin suttit och reflekterat över sina levnadsdagar och de ting vilket finns som minnen i det välstrukturerade hemmet där inget behövs tillföras (Nilsson & Tidholm, 2002, s.24, 21). Herr Muffin börjar tänka efter och minns att hans far brukade spela en sång som han försöker minnas hur den gick (Nilsson & Tidholm, 2002, s. 24). Han tittar på de kort och målningar som pryder rummets väggar där han försöker minnes de dagarna (Nilsson & Tidholm, 2002, s.22,
23). Herr Muffin färdas mellan minnena tillbaka till livet som finns i rummet där allt är tyst och han är ensam kvar med ensamheten som för honom växer sig större (Nilsson & Tidholm, 2002, s.21, 24). Han blir påmind att sysslor som inte behövs göras är likväl tillhörande en vardaglig rutin och ska göras även för den sjuke (Nilsson & Tidholm, 2002, s.25, 29).
Labyrintiska egenskaper framträder för herr Muffin genom att han blir påmind vilket medför att han agerar utåt i förtvivlas och för han mot fördärvet. Onödig kraft har förbrukats i att motbevisa den ordning som arbetar mot herr Muffin där han sedan finner sig i nedstämdhet och försonas med det ej kunnat uppnå. Det står. ”Herr muffin orkar bara knapra lite i ett hörn av brevet. Sedan sticker det till i magen […] han lägger sig ner.” (Nilsson & Tidholm, 2002, s.31). I sin ensamhet har herr Muffin försökt tänka sig bort och aktiverat sig dels med de dagliga sysslorna för att få tiden att gå, dels tänka på det liv han lever och det fina han byggt upp med familj (Nilsson & Tidholm, 2002, s.12, 25, 31). Samtidigt som herr Muffin tänker tillbaka på de minnen av det som en gång varit och vad han uträttat (Nilsson & Tidholm, 2002, s.12). Herr Muffin förs tillbaka vida varje tillfälle av tankemönster till den han är nu där inget minne kan lindra smärtan (Nilsson & Tidholm, 2002, s.12, 31). Herr Muffin väjer för brevkonversationen med sin husbonde där det framställs för läsaren att herr Muffin kanske inte kan läsa, ha orken att läsa eller den vägran att bli påmind (Nilsson & Tidholm, 2002, s.6, 8). Det är den förklaring läsaren får av herr Muffins utåtagerande genom att han förtvivlat river sönder breven men med mindre kraft för var gång (Nilsson & Tidholm, 2002, s.8, 28, 31).
Björn!
Björn! är berättelsen skriven Bengt Nilsson om den fjortonåriga pojken John som precis tagit sommarlov och ska ut till Dalarna till familjens sommarställe Björnbo vid Dalälven.
Avsaknad av högre ordning är den maktstruktur som verkar mot Björn i formen av att allt som förefaller honom verkar inte stämma som det är. Det står ” Då sköt en vit arm med spretande fingrar upp ur vattnet. Jag fylldes av skräck, jag blev alldeles stel och släppte genast åran, som om den vore glödhet.” (Nilsson, 1998, s.20). Den maktstruktur som är närvarande är den situation John erfar när han är ute på sommarens första fisketur efter att ha anlänt till Björnbo där familjen har förväntningar på den ledigheten (Nilsson, 1998,
s.11,13). John har fiskat flera gånger på älven vilket framgår av att han medvetet kastar ut vid de ställe där det är säkert vid älven (Nilsson, 1998, s.17). John ser en skjorta som hänger fast i ett snår efter att har rott en stund (Nilsson, 1998, s.19-20). Det är när John petar till denna skjorta som han ser att det är en kropp som ligger och flyter i älven (Nilsson, 1998, s.20). Den högre ordning som är de bestämda förväntningar av trygghet förintas och John blir påkommen med en oordning, en del av en kropp som inte hör hemma i denna del av hans värld (Nilsson, 1998, s.13, 20).
Atmosfär av förfall kan här vara en struktur som ska finnas men en antydan av att den någon gång har funnits är märkbar. Det står ” Morfar gick iväg till vedboden och jag följde efter. Därinne var det rätt mörkt men ljuset silade in mellan väggplankorna […]” (Nilsson, 1998, s. 12). Förfallet visar sig i att när de kommer till platsen Björnbo som familjen känner till för att träffa sina morföräldrar lämnar den struktur som staden upprätthåller (Nilsson, 1998, s.11- 12). Familjen kommer till ett ställe där nuet inte är lika viktigt vilket medför att saker inte behöver ses efter för effekten av underhåll är inte behövd. Det gör inte så mycket om vedboden eller området sköts om eller springor i fönsterna lagas (Nilsson, 1998, s.12).
Atmosfär av undergång är det tankemönster John har som hotats till slutgiltig förändring. Det står ”Jag frågade om han också tyckte att skogen kändes annorlunda på något sätt på natten.” (Nilsson, 1998, s.13). Rädslan för det okända är den svåraste rädslan som John förfaras över när han är långt från stugan och ligger vaken om nätterna där han tittar ut mot det intet de mörka skogarna symboliserar (Nilsson, 1998, s.12-13). Skogarna med sina konturer mot den dimklädda älven med ljud som för honom inte kan tillhöra vare sig människa eller best (Nilsson, 1998, s.14). Jan konfronterar sin morfar med de här
tankarna och får svaret om att det alltid varit att under den ljusa dagen är mannen herre över skogen men när natten kryper på låser mannen in sig i tryggheten (Nilsson, 1998, s.13-14). Ingen vet vad det är som kan gömma sig bakom stock eller sten där i mörkret (Nilsson, 1998, s.14).
Atmosfär av olösbarhet är när ensamheten infinner sig hos John och han är medveten om sitt problem som är för stort för att delge andra med insikten för att John ska finna ro måste han själv hitta lösningen till problemet. Det står ”Fort sa han, ro härifrån! Genast, ro tillbaka hem!” (Nilsson, 1998, s.21). John ror tillbaka efter att han hittat armen i älven för att anförtro fyndet för sin pappa som genast följer med ut till stället där John först
hittat ärmen (Nilsson, 1998, s.18, 20, 21). Läsaren får inte veta det vad det är pappan vill att John inte ska bli vittne till men han inte vill att John ska ha kunskapen om det
(Nilsson, 1998, s.21). Det skapar en oro hos John som är medveten om anledningen bakom pappans tillsägelse som försöker hitta en förklaring i de historier han hört om björnar som tagit folk i trakten (Nilsson, 1998, s.21, 19, 14). Frågorna är många för John som försöker hitta en rationell lösning till det som inte ter sig logiskt.
Labyrintiska egenskaper är de egenskaper som John upplever en sluten värld som har sitt eget kretslopp och en acceptans för delar som ingår hur dem samverkar. Det står ” […] inbilla mig att jag var den ende i hela världen som var vaken just då, och såg sånt som ingen annan människa såg.” (Nilsson, 1998, s.13). Labyrintiska egenskaper uppstår när John placeras från en värld i det stadsliv ingår i rollen som barn, elev, och familjemedlem men tiden stannar upp ute på landet vid Björnbo när han är medveten över sitt liv som framspelar sig framför honom (Nilsson, 1998, s.11-13). John ser en slutenhet i landskapet med mörkret, skogen och älven som är en fasad John inte kan se igenom. Slutenheten uppstår eftersom John inte vet hur det samhälle han ser samverkar. John blir varse om de labyrintiska egenskaper i naturen vilket han observerar det som för honom är hemligheter med väsen med en funktion (Nilsson, 1998, s.20, 14, 13).
Diskussion
Metoddiskussion
En initial tanke var att studien skulle vara en läromedelstudie där läromedel skulle diskuterats utifrån ett konstruerat verktyg gotikens teman applicerat på dem läromedlen. Jag ville framförallt använda mig utav granskat material vilket skulle innebära ett nytt tankesätt för värdegrunden. Det som var svårt att få tillgång till läromedel inom den värdegrundsundervisningen eftersom den undervisningen använt EQ och klassamtal där materialet som behandlats inte varit det som avsetts. Det material som använts har oftast skapats av läraren för att fylla ett lektionsmoment. Böcker som har använts är
Nätmobbing: handbok för skolan och Pelle Svanslös. Lärarens idébok: Värdegrund och vänskapsbygge.
Därav försökte jag skapa mig en översikt av det som kunde vara möjligt att utföra en studie om. Min tanke har varit att eftersom ett analysverktyg skulle skapas är den avgörande faktorn för genomförandet om faktiska värdegrundsmaterial som analyseras med gotikens teman har ingen betydelse för min undersökning eftersom det blir istället ett fokus på verktyget än ett fokus på det material som undersökts.
Det betyder att materialet inte behövde vara ett designerat
värdegrundsundervisningsmaterial för att materialet och den formativa process i lärarens planeringsfas där material innehållet formuleras till att passa en kontext tillhörande undervisningssituationens kärna. Däremot var det positivt om materialet hade behandlats av lärare inom undervisningen tidigare samtidigt som det bästa vore om det fanns
granskade läromedel som var ämnade för undervisningen eftersom tillförlitlighet för verktyget etableras.
Materialet som framställdes behövde heller inte vara skräcklitteratur för att användas men även det ansågs uppskattat om materialet var skräcklitteratur eftersom
obehagligheter som är ämnade att finnas i materialet och inte en urskiljning från
materialet vilket bidrar fokus att mätinstrumentet endast är ett verktyg utan att det tillhör den genre utan som undersöks.
Jag bestämde mig i slutet för att göra materialet av skönlitterära böcker granskat med obehagligheter som för läsaren till att uppleva en känsla av obehag. Böckerna bestämdes där läraren i en undervisningssituation kan välja ut delar ur böckerna som stämmer överens med det den vill diskutera under lektionsmoment. Böckerna valdes därför att vara sagor, diskussionsmaterial och bänkböcker eftersom de tillhör den text typ som återfinns i grundskolans kanon och de konventioner som berör hur lärare väljer sitt undervisningsmaterial (Skolverket, 2016, s.22).
Den process läraren väljer material är ovetande utifrån de gotiska teman som förklarar en subjektiv värld för läraren i vilken kontext materialet kan användas. Kontexten tillhör den värdegrundspool av materialet som finns där läraren i sin planering gör de val för att skapa innehåll, kontext och tolkningsmöjligheter för eleverna. Det är verktyget som appliceras på materialet för att urskönja obehagligheter vilket är det material som sedan kan diskuteras i undervisningen. Teman som används är ensamhet, förfall, otillräcklighet, ångest, rädsla och misstag.
Valet att använda en tematisk innehållsanalys med sociokulturella teoretiska inslag gav min studie en kontext för studien. Tematisk innehållsanalys är dels en iterativ metod vilken görs om och förfinas för varje steg med frågor som undersökaren ställer materialet och tolkar det utifrån ett collage som är material mängden vilka är de länkar som
tankeverksamheten som sedan resultatet blir det som används (Bryman, 2011, s.529). Den process som jag här beskriver är den faktiska process som förespråkas när en lärare planerar undervisningsområden utifrån val av innehåll, formulerandet av innehåll för att skapa kontext och inlärningsmöjligheter för eleverna (Skolinspektionen, 2012). Det området klarläggs eftersom det sällan diskuteras vilket saknar den undervisningsform och rigorösa ämnesstruktur som andra ämnen har när det inte tillhör ett ämne
(Skolinspektionen, 2012, s.18). Essensen som värdegrundsundervisningen vilar på är dygd praxis, etik och material, en så kallad handlingskompass för eleverna rätt och fler, konsekvenser, förståelse och ödmjukhet inför sin näste (Anderström, 2017, s.9-10). Läroplanen dikterar samtidigt att det behövs förståelse för individen, den ensamma, solidaritet för den ensamma och de val läraren gör för den sociokulturella kunskapssynen (Skolverket, 2018. s.13). Det betyder att eleverna påverkas av sin omgivning och den ensamma som ej innehar auktoritet har svårt att vända på sin tillskrivna plats i samhället (Bryman, 2011, s.28).
Resultatdiskussion
Böckerna har valts godtyckligt både i utformning, textmängd, ålder, och genre visar hur mångfacetterat dels värdegrundsundervisnings uppdraget är vilket berättigar att
uppdraget finns framgående i alla ämnen. Det visar också att formen av text inte är viktigt för elevernas kontextualiserande och reception av det skrivna materialet eftersom det är läraren som modererar undervisningen (Skolverket, 2016, s.42). Det är läraren som undervisar och planerar innehållet i en lektion utifrån temat som framgår i den talade undervisning men också materialet eleverna avkodar och diskuterar.
Det som är intressant för studien är hur enkelheten i att kategorisera hur verktyget är. Den initiala tanken var att skapa ett verktyg och leta upp hur ett undervisningsverktyg konstrueras från mall till argument. Det jag landade i var att arbetet är att utgå från en tidigare teori och använda teorin som den är, som ett verktyg vilket jag är berättigat att
göra (Bryman, 2011, s.528). Det jag använder är hur tematisk innehållsanalys är
konstruerat för att forma en lektionsuppsättning vilket inte är beskrivet i detalj eftersom det inte hör till vårt dokumentationskrav samt att det är den autonomi läraren har
eftersom det inte finns inga detaljmallar i det att följa (Hirsh, 2016, s.34). Resultatet blev en teori för ett analysverktyg och även ett konstruktionsverktyg som skapar nytt material genom omformulering, kategorisering och tolkning av innehåll för att passa en kontext till en elev nära situation. Resultatet ska därför formuleras för en mottagare och vara rikt av analysmöjligheter och diskussionsunderlag för en lektion i uppdraget.
Böckerna som valdes innehöll vad jag kallar för verktygets grunddelar. Böckerna innehöll en form av ensamhet, oroligheter, obehagligheter, solidaritet och individens ofrånkomlighet. Det jag styrker det på är konstruktionen av resultatavsnittet med att börja varje bok på samma sätt med en kort introduktion för läsaren av mitt studie att klargöra vem som skrivit boken och kort återberättande av det materialet för att sedan gå in på läromedelsanalysen. Argumentet för att behandla boken med de olika teman tillhandhållit boken är för att skapa kontext för eleverna och träna dem i verktyget som
värdegrundsundervisningen gör (Skolverket, 2016). Det skapar även kontrast till den tidigare värdegrundundervisnigne (Skolverket, 2016, s.19-20). Det bästa för
undervisningen är att visa att en undervisning kan även behandla flera teman och diskutera från ett verk istället för att under en undervisning behandla ett tema eller ett tema med många olika böcker. I vilket fall är forskning oenig om den sorts undervisning och gör att det finns evidens för att båda fungerar samt att den ena eller den andra inte skulle vara sämre (Skolverket, 2016).
Konstruerandet av resultatdelen för att visa varje temans infallsvinkel från den generella formulering där även den formulering som görs under respektive bok tillhör det allmänna temat bidrar anförandet. Det valda citatet från en del av ett segment av boken står för den kontext som skapas på bokens sida behandlas utförligt med en uttömmande
argumentation som är en del av flera tolkningar där eleven skulle kunna anföra liknande argumentation när de blivit upplärda inom verktyget.
En fråga som framkom under studiet av frågorna; vilken repertoar används de gotiska teman i undervisningen? Vilka för- och nackdelar kan det finnas med att använda skräcklitteraturens här gotikens i värdegrundsundervisningen? Jag har dragit slutsatsen att den repertoar som här omnämns är den vilken jag tidigare har diskuterat. Repertoaren
är den metareflektion som hör till den provkonstruktion och kunskapssyn läraren har och befinner sig inom när den används av dem. Jag tror att läraren gynnas av att se sin planering som ett collage som organiseras på ett ark för att sedan ge förklaringar och förklara hur olika delar av sin planering förhåller sig till varandra. Svaret på den andra frågan kan diskuteras som vilka fördelar och nackdelar som finns med det användandet av repertoaren vilket samtidigt besvarar frågan om hur det här undervisningsformatet skiljer sig från den undervisning som bedrivits tidigare i värdegrundsarbete (Anderström, 2017).
Värdegrundsarbetet som det tidigare har varit har berört lärarens schemalagda arbete eftersom det inte har haft en egen läroplan och med det inte något schema
(Skolinspektionen, 2012). Lärarna har oftast använt tre tillfällen till att diskutera värdegrunden. Tillfället ett är det tillfälle där eleverna har upplevts bråkiga eller gjort något som inte är accepterat där läraren tillägnar lektionen till att prata med dem efter att problemet har inträffat. Förklaringen är att läraren gör en försiktighetsåtgärd för att tillrättavisa ett beteende som de anser vara fel och förstör lektionen. Det sker oftast utan förberett material och använder endast en öppen diskussion där eleverna inte vet mer än att problemet försvinner om de nickar ser glada ut och säger att det var fel av dem.
Tillfälle två har varit där läraren använder EQ- möten, klassens timme, klassens aktivitet där tillfället är schemalagt och utgår från en planering. Vanligast av de tre är klassens timme där det demokratiska samtalet lyfts fram. Eleverna får vara med i sin egen beslutsfattandeprocess och är delaktiga i lektionen genom att de presenterar en dagordning som ska behandlas och diskuteras. Det kan vara svåra frågor men även organisatoriska problem som berör vem som ska sköta klasskassan vid klassens disco. Läraren är delaktig genom sitt modererande och i vanligaste fall utser man en notarie, en elev som sköter protokollet. Det är ett effektivt sätt att diskutera där eleverna vet att sista timmen på fredag kan behandlandet av problem och frågor som är viktiga för individen och klassen som behövs diskuteras för sammanhållningen. Nackdelen är att läraren oftast tillfället saknar problembehandlande och lägger allt för stort ansvar hos eleverna.
Tillfälle tre har varit ett tillfälle kallat klassens aktivitet där klassen gör en
sammarbetsövning som lyfter fram en sensmoral med att göra aktiviteten som relateras till en situation som inträffat i klassen. Lektionen är ett tillfälle ämnat för elevernas förståelse om handling. Lära eleverna om sitt och gruppens välmående där handlingar
medför konsekvenser där lösandet av konflikter med ord är det som förespråkas. Eleverna förkunnar att de har förstått och kan bidra den slutliga diskussionen där de lägga fram lösningar. Det har däremot blivit ett tillfälle som oftast slutar med konflikter eftersom problemet eleverna utsatts för att lösa oftast är för svårt att lösa med översyn med läraren närvarande. Problemet kan även vara för svårt att lösas eftersom det inte är väl omsatt eftersom det inte speglar elevernas aktiviteter på skolgården.
Vid de här tre tillfällena finns det material som bistår läraren i sin planering och följer vad planering de har tidigare gjort vilket tillhör samhällsvetenskapens So-ämnen där värdegrunden framgår tydligast i sina skrivningar. Den diskussion materialet har bidragit undervisningen med är den sociokulturella delen där eleverna tillsammans med en
artefakt skapar sitt material. Det är däremot svårt att moderera ett samtal utan teknik eller material. Ingen använder ett gemensamt analysverktyg för att bistå lärarnas arbete och använder skapat material som inte berättar på ett sätt där eleverna själva kan förstå eller material tagit från lektion.se där lärare delar sina undervisningsplaneringar och material för att bistå varandra i sitt dagliga arbete. Det är också inte granskat men använder som evidensbaserad undervisning som används inom den beprövade erfarenheten.
För att diskutera obehagligheter kan läraren använda flera olika läromedel. Jag har visat i studien att åldern, utformningen och genren inte har någon betydelse för att lyfta fram innehåll till en värdegrundsundervisning eftersom läraren använder gotikens teman. Läraren kan använda boken Björn för att diskutera obehagligheter med John som i sin egen värld måste lösa ett problem för sin säkerhet. John blir ensam när han skapat sig en föreställning om att de vuxna är för självupptagna och inte har tid för hans triviala problem. John försöker i stor mening samla på sig material för att understödja sin rädsla och vinna förtroende hos de andra.
För att visa att materialet som jag undersökt kan liknas med andra liknande material är en förklaring till ett tema som stämmer överens med en obehaglighet som kan likställas med flera andra material som behandlar likadana obehagligheter. Det här för att bredda det material läraren har att tillgå vilket inte behöver analysverktyget användas utan dess resultat likställs med material som uppfyller samma kriterier speglas i den subjektiva värld den skapar. För att utgå från björn så är den ensamhet John visar den ensamhet vargen i Bamse historien om vargen uppvisar. Vargen är ensam för att han har ett
