När en ungdom säljer sex : En vinjettstudie av socialsekreterares bedömningar i ärenden där en ung person säljer sex

ÖREBRO UNIVERSITET

Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete

Examensarbete

Kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT – 2020

När en ungdom säljer sex

En vinjettstudie av socialsekreterares bedömningar i

ärenden där en ung person säljer sex

Lovisa Lennqvist & Sabrine Saad Handledare: Per-Åke Nylander

När en ungdom säljer sex - En vinjettstudie av socialsekreterares bedömningar i ärenden där en ung person säljer sex

Lovisa Lennqvist, Sabrine Saad Örebro universitet

Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete

Examensarbete på kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2020

Sammanfattning

Denna studie har undersökt fem socialsekreterares bedömnings- och handlingsval i ärenden där det framkommer att en ung person säljer sex, liksom deras syn på socialtjänstens förmåga att hantera ärenden där en ung person säljer sex. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna fick svara på frågor relaterade till två vinjetter som presenterades för dem. En tematisk analysmetod användes för att koda empirin, varefter fyra teman kunde

identifieras. Dessa teman analyserades vidare med hjälp av en teoretisk ram som innefattar Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrati, socialkonstruktivistiska begrepp och teorier om stigma. Resultat och analys visar att respondenterna i stora drag hade en gemensam uppfattning om hur ärendena skulle hanteras. Smärre skillnader förelåg däremot i vad respondenterna

uppfattade att ett visst steg i ärendehanteringen kunde innefatta. Skillnaderna kan förstås som ett resultat av att varje socialtjänst formar interna rutiner om hur ärenden kan hanteras.Försäljning av sex betraktades av respondenterna som ett uttryck för psykisk ohälsa, en uppfattning som framstod som vägledande för deras handlingsval. Respondenterna ansåg att det föreligger en kunskaps- och kompetensbrist både inom socialtjänsten och samhället i stort vad gäller ungdomars försäljning av sex, något man delvis ansåg grundade sig i den stigmatisering som personer som säljer sex drabbas av.

Nyckelord: socialsekreterare, socialtjänsten, bedömning, utredning, ungdomar, försäljning av sex, socialt arbete, gräsrotsbyråkrat

Young people selling sex - A vignette study of how social service workers conduct a needs assessment when young sex workers are involved

Lovisa Lennqvist, Sabrine Saad Örebro University

School of Law, Psychology and Social Work, Social Work

Undergraduate Essay 15 credits, Fall 2019.

Abstract

This study has examined how social workers, in this case five respondents, decide on what course of action to take in cases that involve young people who sell sex. The study also examines their personal view of the social service's ability to handle cases where young people sell sex. The data were collected through semistructured interviews. The respondents answered questions related to the two vignettes that were presented to them. A thematic analysis method was used to encode the empirical data, after which four themes were identified. These themes were further analyzed using a theoretical framework which includes Michael Lipsky's theory about street-level

bureaucracy, concepts from social constructivism and the theory of stigma. As shown in the results and analysis, all respondents largely agreed upon how to handle the cases. However, there were minor differences on how to carry out individual steps in the process. The differences illustrate how each social service office create their own routines for handling cases. The predominant view among the respondents was that selling sex is an expression of mental health issues. This view seemed to be a guideline for the choices they made. A common understanding was that there is a lack of both knowledge and competence about sex trade among social workers as well as in society at large. This was partially seen as the result of the stigma attached to selling sex.

Keywords: social worker, social services, assessment, social investigation, adolescents, selling sex, social work, grasroot bureaucrat

Förord

Ett stort tack riktas till våra respondenter som ställt upp på intervju och vänligen delat med sig av sin tid. Vi vill även tacka vår handledare Per-Åke Nylander som väglett oss genom arbetet. Tack!

Innehållsförteckning

2.1 Ungdomar och försäljning av sex 4

2.2 Socialt arbete i relation till ungdomars försäljning av sex 6

2.3 Mål och brister - metoder och tillvägagångssätt 8

3. Teoretisk ram 9

3.1 Gräsrotsbyråkrati 9

3.2 Socialkonstruktivism 10

3.3 Stigma 11

4. Metodbeskrivning och metodologiska överväganden 12

4.1 Val av metod 12

4.2 Informationssökning 12

4.3 Vetenskapsteoretisk ansats 12

4.4 Vinjettmetoden - en kort beskrivning 12

4.5 Urval av respondenter 13

4.6 Utformning av vinjett och intervjuguide 14

4.7 Genomförande av intervjuer 14

4.8 Bearbetning av data och analys 15

4.9 Etiska överväganden 16

4.10 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet 17

5. Resultat och analys 19

5.1 Presentation av studiens respondenter 19

5.2 Tema 1 - Förhandsbedömning till utredning 20

5.2.1 Förhandsbedömning och beslut att inleda utredning 20

5.2.2 Tema 1 - Analys 1 21

5.2.3 Utredningens fokus och utredningssamtal 23

5.2.4 Utreda och kartlägga i samtal 23

5.2.5 Att ta kontakter 24

5.2.6 Tema 1 - Analys 2 25

5.4 Tema 2 - Komplex problematik och insatser 27

5.6 Tema 3 - Riktlinjer och rutiner 30

5.7 Tema 3 - Analys 31

5.8 Tema 4 - Utbildning och kompetens 32

5.9 Tema 4 - Analys 33

6. Sammanfattning och slutsatser 35

6.1 Slutdiskussion 36

7. Referenser 40

8. Bilagor 43

Bilaga 1 43

Information om deltagande i examensarbete 43

Bilaga 2 44 Intervjuguide 44 Bilaga 3 46 Vinjett 1 46 Bilaga 4 47 Vinjett 2 47

1 1. Inledning

Socialtjänsten har ett stort ansvar vad gäller barn och ungas utveckling. En del av ansvaret innebär att skydda barn och unga från sociala problem och social utsatthet (SoL, SFS 2001:453). Ett aktuellt, men inte särskilt uppmärksammat sådant problem, är ungdomar som erbjuder sex mot ersättning. Vanligtvis förknippar man försäljning av sexuella tjänster med en kvinna som säljer sex på gatan. Det kan vara svårt att tänka sig att en högstadietjej med utmärkta betyg har sex mot ersättning, eller att en gymnasiekille tar bussen till en 40-årig man för att få pengar i utbyte mot sex. Faktum är att studier som riktat sig till både ungdomar (Svedin & Priebe, 2007) och vuxna (Kramer & Berg, 2003) pekar på att försäljning av sexuella tjänster initieras någon gång i tonåren. Genomsnittsåldern för att ha sex mot ersättning uppskattas vara 14,9 år (Socialstyrelsen, 2015).

Det är emellertid svårt att kartlägga omfattningen av sexuell exploatering av barn och unga då det nästan alltid sker i det fördolda. Kontakten mellan köpare och säljare sker till största delen via internet, vilket innebär att köpen av sexuella tjänster av barn och unga sker utanför gatumiljön (Socialstyrelsen, 2015). Grönvall och Holmström (2019) poängterar dock att antalet köpare och säljare inte nödvändigtvis ökat, men att kontakten mellan köpare och säljare blivit mer frekvent på internet. Återkommande bland ungdomar som uppger att de tillhandahållit sexuella tjänster är att de på ett eller annat sätt har en problematisk livssituation som kan inkludera psykisk ohälsa, svårigheter med att sätta gränser, bristande vuxenkontakter, missbruk etc. Forskning visar även ett starkt samband mellan att ha blivit utsatt för sexuella övergrepp och att tillhandahålla sexuella tjänster mot ersättning (SOU 2010:49).

I statens utvärdering av förbudet mot köp av sexuella tjänster (SOU 2010:49) står det att stöd- och hjälpinsatser riktade mot personer som utnyttjas i prostitution eller människohandel behöver stärkas och utvecklas. Det framgår att personer med erfarenhet av att sälja sexuella tjänster har komplexa hjälpbehov. Hanteringen av dessa ärenden kräver således särskild kunskap och kompetens. I Sverige är insatser riktade till denna grupp fokuserade till storstäderna. Utanför storstäderna är hjälp och insatser begränsade. Personer som har erfarenhet av att sälja sexuella tjänster uppger samtidigt att de blivit bristfälligt bemötta av de yrkesgrupper som arbetar med dessa frågor när de sökt hjälp (SOU 2010:49). Det pågår ett arbete mot prostitution och

människohandel i Sverige. Regeringen lade 2018 fram en nationell handlingsplan med syfte att förebygga och motverka prostitution och människohandel samt med en förhoppning om att stärka samverkan och samordning på området. Socialstyrelsen ansvarar vidare för kunskapsutveckling och kunskapsförmedling inom sitt verksamhetsområde. Vad gäller området prostitution och människohandel är det därmed Socialstyrelsens ansvar att ge stöd till berörda yrkesgrupper i deras arbete med att upptäcka samt erbjuda stöd och skydd till personer som befinner sig i prostitution och människohandel (Socialdepartementet, 2018). Socialstyrelsen har tagit fram utbildningsmaterial för att öka yrkesverksammas kompetens om sexuell utsatthet, bland annat utbildningspaketen Sex mot ersättning - Utbildningsmaterial om skydd och stöd till barn och

unga och Sex mot ersättning - Utbildningsmaterial om stöd och hjälp till vuxna. Sexköp är något

som kan förekomma i hela landet. Endast en tredjedel av Sveriges kommuner anser sig dock ha tillräcklig kompetens för att hantera frågor om sexköp (Socialstyrelsen.se, 2020).

Socialtjänsten är en, om inte den främsta, aktören vad gäller hantering av sociala problem. Prostitution definieras inte sällan som ett socialt problem. En logisk följd är således att sociala insatser som är riktade mot detta problem behövs. Det har dock konstaterats, utifrån tidigare undersökningar, att yrkesgrupper som ska arbeta med detta sociala problem har bristande

kunskap och kompetens inom området (SOU 2010:49). Det finns emellertid utbildning tillgänglig för socialarbetare med syfte att öka kompetensen i hanteringen av dessa ärenden. Vad som är

2

oklart utifrån befintlig information är hur socialtjänsten rent praktiskt hanterar ärenden med prostitution. Forskning visar, som tidigare nämnts, att vägen in till försäljning av sex börjar någon gång i tonåren med en genomsnittsålder på 14,9 år. Ungdomar som säljer sexuella tjänster

tenderar samtidigt att befinna sig i en problematisk livssituation som kan innefatta psykisk ohälsa, missbruk, dåliga hemförhållanden eller liknande. Socialtjänsten har, som poängterat tidigare, ett särskilt ansvar att verka för att barn och unga ska växa upp under goda och trygga förhållanden, samt erbjuda skydd och stöd till barn och unga som riskerar att utvecklas

ogynnsamt (SoL, SFS 2001:453). Mot bakgrund av detta finns ett intresse av att undersöka hur socialtjänsten rent praktiskt tar sig an ärenden med ungdomar som säljer sex, för att öka kunskapen om hur arbetet med denna målgrupp kan förbättras och utvecklas.

1.1 Syfte

Syftet med studien är att undersöka hur socialsekreterare som arbetar med ungdomar hanterar ärenden där det framkommer att en ung person säljer sex, liksom viken syn socialsekreterare har på socialtjänstens förmåga att hantera dessa ärenden.

1.2 Frågeställningar

● Hur beskrivs hanteringsprocessen i ärenden med en ung person som säljer sex?

● Hur beaktas aspekten försäljning av sex i socialsekreterarnas bedömning av vinjetterna?

● Vilka likheter/skillnader går att urskilja i socialsekreterarnas beskrivningar av hantering och handlingsval?

● Vad anser socialsekreterare om socialtjänstens förmåga att hantera ärenden där unga säljer sex?

1.3 Studiens avgränsning

Studien är avgränsad till svenska socialarbetare i tjänst som arbetar med ungdomar på socialtjänster. Studien är kvalitativt inriktad och har sin utgångspunkt i fem socialarbetares subjektiva uppfattningar och resonemang kring deras egna handlingsval i relation till två fall (se bilaga 3 och 4). Studien gör därför inte anspråk på att vara generaliserbar för målgruppen som studerats.

1.4 Begreppsförklaring

Prostitution definieras som: När minst två parter köper eller säljer sexuella tjänster mot

ersättning (vanligen ekonomisk); vilken utgör en förutsättning för den sexuella tjänsten (SOU

1995:15). “Prostitution” är den vanligaste termen vilken används för att referera till försäljning av sexuella tjänster mot ersättning, och individer som utför dessa tjänster: “prostituerade”.

Alternativa begrepp som “sexarbete” och “sexarbetare” har formulerats i syfte att vara mer neutralt, icke-diskriminerande samt inkluderande begrepp.

I den aktuella studien har vi valt att använda formuleringen “ungdomars försäljning av sex” i så stor utsträckning som möjligt, istället för “prostitution” eller “prostituerad”, då de sistnämnda termerna kan ge felaktiga associationer i form av stereotypa föreställningar och därmed riskerar utelämna den komplexitet som föreligger vid försäljning av sexuella tjänster. Med formuleringen “ungdomars försäljning av sex”, avses i denna studie: ungdomar vilka får eller utlovas ersättning i utbyte mot sexuella tjänster. Ersättningen kan vara i form av pengar, men även kläder, droger, alkohol, sovplats eller liknande. Vad beträffar, framförallt den tidigare forskningen, används däremot de termer forskarna själva använt i deras studier.

3

Köp av sexuella tjänster är reglerad i svensk lagstiftning. Det är därmed av relevans att redogöra för hur denna reglering ser ut för att ge läsaren insyn i ämnet. Detta avsnitt ger en övergripande bild av lagstiftningen kring köp av sexuella tjänster, och specifikt de paragrafer som berör barn och ungdomar under 18 år.

I Sverige infördes 1998 lagen om förbud mot köp av sexuella tjänster (SFS 1998:408), som anger att:

Den som mot ersättning skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse, döms - om inte gärningen är belagd med straff enligt brottsbalken - för köp av sexuella tjänster till böter eller fängelse i högst sex månader.

Förbudet mot köp av sexuella tjänster innebär med andra ord att det är olagligt att mot ersättning skaffa sig en sexuell förbindelse, men det är inte straffbart att sälja sexuella tjänster

(Polismyndigheten, 2019).

Försök till köp av sexuella tjänster regleras i 23 kap. Brottsbalken (Brb, SFS 1962:700). I 23 kap.

1 § (BrB) står det att om någon påbörjat utförandet av ett brott utan att det fullbordats ska hen i de fall det finns en särskild lagstiftning, dömas för försök till brottet. Om det har funnits en konkret risk för att brottet har kunnat fullbordas ska hen dömas till försök till brottet. Detta gäller dessutom om brottet har blivit avbrutet av en tillfällig omständighet. Straffet för försök till brott bestäms utifrån vad som hade gällt för fullbordat brott. Detta gäller dock inte om det lägsta straffet för det fullbordade brottet är fängelse i två år eller mer.

Den som föreslår eller stämmer träff med ett barn under femton år i sexuellt syfte döms till böter eller fängelse i högst två år (Brb, SFS 1962:70). Lagstiftning kring köp av sexuella tjänster från barn eller ungdom under 18 år, har med åren genomgått en del lagändringar. Lagstiftning kring detta regleras i 6 kap. Om sexualbrott i Brottsbalken (SFS 1962:700). Lagändring av detta kapitel skedde år 2005 och ännu en gång år 2020. År 2005 utvidgades tillämpningsområdet kring förbud mot sexköp av barn under 18 år att omfatta även andra sexuella handlingar än sådana som redan omfattades av det dåvarande förbudet mot köp av sexuell tjänst. Det fastställdes att ett brott begås av den som förmår ett barn som inte fyllt 18 år till en sexuell handling mot ersättning.

Handlingen formulerades då som “köp av sexuell handling av barn” i lagstiftningen (SOU 2010:49). År 2018 lade regeringen fram en ny proposition om lagändring av 6 kapitlet i brottsbalken med syftet att ytterligare förstärka det straffrättsliga skyddet mot köp av sexuell handling av barn. Lagändringarna trädde i kraft januari 2020. Regeringen föreslog att straffskalan skulle skärpas, dels genom att minimistraffet höjs från böter till fängelse, samt att maximistraffet höjs till fängelse i fyra år. Propositionen inrymde även förslaget att brottsbeteckningen bör ändras till “utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling” (Prop. 2018/19:157).

Sexualbrott är ett samlingsbegrepp för brotten våldtäkt, grov våldtäkt, sexuellt utnyttjande, sexuellt övergrepp, sexuellt ofredande, köp av sexuell tjänst, koppleri med mera (Polisen, 2019). Straffet för våldtäkt mot barn är lägst två och högst sex år. Om brottet är grovt är straffet

fängelse, som lägst fyra och som högst tio år. Straffet för sexuellt övergrepp är fängelse i högst två år. Sexuellt ofredande av ett barn straffas med böter eller fängelse i högst två år. Den som ekonomiskt utnyttjar att en annan person har tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning döms till koppleri och straffet är fängelse från lägst två till högst åtta år. Den som förmår ett barn som ännu inte fyllt arton år att delta i en sexuell handling mot ersättning döms för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling (sexköpsbrott), straffet är fängelse i högst fyra år

4 2. Tidigare forskning

Detta avsnitt behandlar tidigare forskning med två övergripande områden, varav det ena är

ungdomar och försäljning av sex, och det andra, socialt arbete i relation till ungdomars

försäljning av sex. Detta forskningsavsnitt gör inte anspråk på att vara heltäckande inom ämnet,

men ger en god inblick om vilka områden den tidigare forskningen riktat in sig på, samt de fält och teman som denna studie kommer beröra.

2.1 Ungdomar och försäljning av sex

Holmström et al. (2019) presenterar i en forskningsöversikt ungdomars erfarenhet av att sälja sex mot ersättning i de nordiska länderna. Den svenska forskningen redovisade att debutåldern för svenska ungdomar som säljer sex ligger mellan 14,9 år och 16,7 år. Ungdomar har angett att vaginalt samlag och oralsex var de vanligast förekommande tjänster som utfördes. Pengar var den främsta formen av ersättning men även mat eller liknande förekom. Skillnader som noterades mellan könen var bland annat att tjejer oftare får betalt för utförda tjänster medan killar i större utsträckning erhåller ersättning i andra former. Det är även vanligare att tjejer säljer sexuella tjänster till personer mellan 26 och 45 år medan killar i större utsträckning säljer sexuella tjänster till individer mellan 15 och 26 år (Holmström et al., 2019). År 2009 hade cirka 1,2 procent av alla tjejer i årskurs tre på gymnasiet sålt sexuella tjänster och cirka 1,7 procent av alla killar enligt Stockholm länsstyrelses omfattningskartläggning av prostitution i Sverige. Ett genomgående tema i undersökningar om ungdomars försäljning av sex i Sverige, är att andelen killar som säljer sex är högre än andelen tjejer. Tjejer i svensk institutionsvård har däremot visat sig ha mer erfarenhet av att sälja sex än killar i samma kontext (Mujaj & Netscher, 2015). Att fler killar än tjejer säljer sexuella tjänster är ett återkommande tema även i andra länder. I en studie som inkluderade länderna Estland, Lettland, Norge, Polen, och Sverige framgick att 18-åriga killar från alla länder, förutom Estland, sålde sex i högre utsträckning än tjejer (Mossige et al., 2007). Svensk forskning pekar däremot på att det är vanligare bland HBTQ-ungdomar att ha erfarenhet av försäljning av sex i jämförelse med heterosexuella ungdomar. I en studie från 2009 hade 0,9 procent av svenska gymnasieungdomar, som identifierade sig som heterosexuella, sålt sexuella tjänster i jämförelse med 26,7 procent ungdomar som identifierade sig som homosexuella. Utöver det hade 8,3 procent av de som identifierade sig som bisexuella, samt 4,3 procent av de som var osäkra på sin sexuella läggning, uppgett att de hade sålt sexuella tjänster (Svedin, Preibe, Wadsby, Jonsson & Fredlund, 2015).

Holmström et al. (2019) fann dock att svenska ungdomar inte betraktar sig själva som

prostituerade eller utsatta då de framhäver att de självmant tagit kontakt med köparen. Termen prostitution är ingen de använder i relation till deras egen situation av försäljning av sexuella tjänster. Samma inställning märks bland holländska ungdomar, som i en studie om sina erfarenheter av att sälja sex, var måna om att understryka att det de gjorde var något annat än prostitution (van de Walle et al., 2012).

Flertalet studier har fokuserat på ungdomars vägar in till försäljning av sex. Fredlund et al. (2018) har studerat svenska ungdomars motiv för att sälja sex med betoning på hur dessa motiv kan se ut i ett välfärdsland som Sverige. Fredlund et al. (2018) fann att ungdomarna kunde delas upp i tre grupper utifrån motiv: ungdomar som uppgav: 1) emotionella skäl och som hade större risk för sexuella övergrepp, använde sex som ett självskadebeteende samt hade en icke-heterosexuell läggning. 2) materiella men icke-emotionella skäl och som oftare erhöll pengar som

kompensation och hade sålt sex till personer över 25 år, och 3) För nöjes skull/njutning, inga underliggande skäl och heterosexuella män som sålt sex till personer under 25 år. Kompensation var sällan pengar, köparen var inte från internet och den här gruppen var sällan exponerad för penetrativt sexuella övergrepp och använde inte sex som ett självskadebeteende i samma mån.

5 Emotionella skäl kunde besvaras med alternativen “ville ha närhet”, “ville bli uppskattad”,

“mådde dåligt mentalt/minska ångest” och “köparen övertalade mig”. Materiella skäl med: “pengar” eller “droger” och njutning med: “kul/spännande”, “tycker om att ha sex”, “influerad av äldre/partner” och “påverkad av alkohol eller droger”. Resultaten synliggjorde ungdomar som säljer sex som en heterogen grupp med varierande underliggande motiv associerade med olika risker. Emotionella skäl var det mer framträdande motivet bland de svenska ungdomar som deltog i studien (Fredlund et al., 2018).

I en brittisk studie beskriver Melrose (2010) likt Fredlund et al. (2018) vägen in till försäljning av sex som komplex, där en kombination av individuella och kontextuella faktorer spelar in. I motsats till svenska ungdomars motiv i Fredlund et al. (2018) studie, betonades narkotika- och andra drogproblem som en framträdande faktor till varför brittiska ungdomar börjar sälja sexuella tjänster. Det kunde handla om att äldre individer, som försåg ungdomarna med droger, utnyttjade drogberoendet för att ta betalt i form av sexuella tjänster. Det kunde även handla om att

ungdomar började sälja sex för att kunna finansiera sitt drogmissbruk (Melrose, 2010). Sexmarknaden har på många håll i världen, däribland i Sverige, gradvis skiftat arena från gatubaserad till internetbaserad försäljning av sex. I en annan studie gjord av Fredlund et al. (2013) redovisades att 1,5 % av svenska ungdomar hade erfarenhet av att sälja sex och en majoritet uppgav att kontakten mellan säljare och köpare hade skett över internet. Jonsson, Svedin och Hydén (2015) har i en intervjustudie med 15 svenska unga kvinnor, tagit del av deras erfarenheter av att sälja sex över internet. Ingången till sexförsäljningen var för samtliga kvinnor förknippat med traumatiska eller livsomvälvande händelser, som att ha blivit våldtagen av en klasskamrat, utsatt för misshandel av närstående eller förlorat en nära familjemedlem. Det var även förknippat med känslor av att vara annorlunda eller exkluderad. Kvinnorna beskrev sig själva som offer för dessa traumatiska händelser men när de talade om själva försäljningen av sex refererade de inte till sig själva som offer. De ansåg sig vara ansvariga för sina egna beslut, även om de var ungdomar/barn när det började. Att sälja sex beskrevs av vissa kvinnor som ett sätt att känna sig viktig/värderad och som en lösning på ensamhet, ångest eller dåligt mående. För andra var försäljningen ett sätt att känna kontroll över något i kontrast till ett annars okontrollerbart liv. Kontrollen bestod i att få bestämma vem av internetkontakterna de skulle välja, hur mycket de skulle ta betalt, etc. (Jonsson, Svedin & Hydén, 2015). Kvinnorna i Jonsson, Svedin & Hydéns (2015) studie återger snarlika motiv såväl till att sälja som att fortsätta sälja sex, som ungdomarna i Fredlunds et al. (2018) studie. I båda studierna framhålls emotionella skäl som att vilja känna sig uppskattad och värderad eller använda sex som ett självskadebeteende och samtidigt ha en högre risk att ha varit utsatt för sexuella övergrepp, som framträdande orsaksfaktorer till försäljning av sex.

2.2 Socialt arbete i relation till ungdomars försäljning av sex

Flera internationella studier har riktat in sig på området socialt arbete med ungdomars försäljning av sex. Reisel (2017) har exempelvis i en brittisk vinjettstudie undersökt socialarbetares

uppfattning om och beslutsfattande i ärenden som berör sexuellt utnyttjande av barn. Resultaten visade att ålder (age) och val (choice) var vägledande i socialarbetarnas bedömning i ärenden med sexuellt utnyttjande av barn. Det var ofta genom linsen “val” som andra aspekter bedömdes,

6

till exempel ålder, som ofta var förknippat med förmågan att välja och handla. Reisel (2017) lägger fram resultaten ur ett diskursivt perspektiv och menar att man talade om “val” utifrån termer som “samtycke”, “villighet”, “önska” och “medvetet beteende”. En ung persons förmåga att göra egna val påverkade två saker i socialarbetarnas bedömning: antingen förstärktes

socialarbetarens oro och baserades på uppfattningen att det är svårare att hjälpa en ungdom ur riskfyllda situationer hen själv försatt sig i, eller så minskade socialarbetarens oro för att den unge ansågs ha handlat utifrån sin egen vilja. Reisel (2017) understryker att socialarbetarnas syn på “val” kan förstärka uppfattningen om att äldre ungdomar har ett mindre behov av interventioner. Studien lyfter även fram att socialarbetare brottas med att konceptualisera vad som är val och samtycke på ett konsekvent och reflekterande sätt. Reisel (2017) argumenterar att diskursen saknar en mer komplex förståelse av det egna valet och ungdomars agentskap.

Lefevre, Hickle, Luckock och Ruch (2017) redovisar och diskuterar istället resultaten från en utvärderingsstudie gjord i England av professionellas arbete med “child sexual exploitation” (CSE). Fyra teman kunde identifieras gällande hur professionella ser på att bygga förtroende med barn som blivit sexuellt utnyttjade. Ett av dessa teman var relationsbaserat arbete. Många av respondenterna menade att förtroende härrör ur engagerade relationer med barnen. De

professionella underströk att det tar tid att lära känna barnet väl nog för att kunna förstå deras erfarenheter och för att identifiera återkommande beteendemönster så att de på bästa sätt kan bemöta barnet på ett sätt som får det att känna sig tryggt. Vikten av att visa barnet att det blir

lyssnat på var ett annat tema och det mest framträdande. Kommunikationsmetoder som att

använda ett språk som motsvarade barnets kognitiva kapacitet, ställa öppna frågor samt att uppmärksamma, inte bara vad de sade, utan även vad de förmedlade via kroppsspråk, lades fram som betydande. Deltagarna identifierade att barnen vill att professionella tar hänsyn till deras vilja, behov och oro, och tar detta seriöst. Det tredje temat stod för ett etiskt grundat bemötande. Detta inrymde att inte utgå från förutfattade meningar kring barnets känslor eller situation, inte heller reagera chockad eller överraskad över vad barnet berättar och istället skapa en

accepterande och respektfull miljö i syfte att få barnet att uttrycka känslor. Deltagarna underströk även betydelsen av transparens när det kommer till konfidentialitet, när den gäller och när den kan brytas. Det fjärde och sista temat handlade om att vara kunnig vad gäller sexuellt utnyttjande

av barn. Detta framhävdes endast av en mindre grupp professionella. Barn ansågs vara mer

benägna att känna tillit till professionella som förstod de olika nyanserna och dimensionerna av CSE och som kunde inge säkerhet om att de var kompetenta att arbeta med deras säkerhet och skydd. Resultatet av studien visade å ena sidan att alla deltagare, förutom två, kunde föreslå och ange strategier för att skapa förtroende hos barn som blivit sexuellt utnyttjade. Å andra sidan var 60 procent av deltagarna inte säkra på att de kunde få ett barn att öppna upp om CSE (Lefevre, Hickle, Luckock & Ruch, 2017).

Det sociala arbetet med ungdomar som säljer sex har i forskning även berörts från ungdomars perspektiv. Abel och Wahab (2017) har i en studie i Nya Zeeland intervjuat unga personer med erfarenheter av att sälja sex, av vilka majoriteten varit i någon slags kontakt med sociala myndigheter. Flera av ungdomarna hade under årens lopp haft kontakt med en mängd socialarbetare och de uttryckte att de hade haft svårt att skapa en relation till socialarbetaren. Ungdomarna uppgav byråkrati som en orsak till detta. Det kunde till exempel handla om att de kände att socialarbetaren bara använde en checklista för att hantera ärendet och att personen egentligen inte brydde sig om dem. De menade att socialarbetaren lutade sig för mycket på riktlinjer istället för att göra egna tolkningar och bedömningar. Ungdomar som hade blivit omhändertagna hade negativa åsikter och erfarenheter av mötet med socialarbetare. Bland annat kände de att socialarbetarna betonade risker med ungdomens familjesituation och att familjen var något de behövde skyddas ifrån. Det fanns en känsla av att socialarbetarna dömde deras

7

familjesituation utifrån föreställningen om hur en familj bör vara. Även om ungdomarnas familjer inte var optimala kände de att de hellre hade haft sin familj än att vara utan den. När de väl blivit omhändertagna upplevde de ofta en känsla av kontrollförlust, och de gjorde motstånd genom att exempelvis rymma och istället leva på gatan. Ungdomarna kände många gånger att de behövde låtsas vara någon annan när de väl träffade sina socialarbetare, för om de exempelvis hade varit ärliga med att de sålde sex, var de rädda att behöva omhändertas igen. De uttryckte en rädsla för att bli dömda om de erkänt att de hade sålt sex då de bland annat kände att socialarbetarna inte skulle förstå eftersom de kommer från en medelklassbakgrund (Abel & Wahab, 2017). Vad ungdomarna i Abel och Wahabs (2017) studie ansåg sig sakna i mötet med socialarbetare överensstämde med vad socialarbetare i Lefevre, Hickle, Luckock och Ruch (2017) studie ansåg vara viktiga aspekter i mötet med ungdomar som blivit sexuellt utnyttjade. Båda studierna framhäver vikten av relationsskapande. Ungdomarna i Abel och Wahabs (2017) studie beskriver bland annat hur de saknade en relation där de kände att man brydde sig om och lyssnade till dem samt en där de inte kände sig dömda, både vad gällde försäljningen av sex samt hur man

betraktade deras familjesituation. Socialarbetarna i Lefevre, Hickle, Luckock och Ruch (2017) studie betonade också vikten av att engagera sig i relationen med ungdomen, visa att man lyssnar och att man har ett icke-dömande och accepterande bemötande. De två studierna visar således på en överensstämmelse mellan å ena sidan socialarbetares syn på och å andra sidan ungdomars uppfattning om vad som är betydande i mötet för att kunna skapa en god och trygg relation. I en svensk kontext belyser Holmström et al. (2019) att svenska socialarbetare saknar kunskap och kompetens att hantera ärenden där en ungdom säljer sex. Det finns emellertid socialarbetare som arbetar specifikt med ungdomar som säljer sex och som har kunskap och kompetens inom området, men dessa är få. I Sverige finns ett antal organisationer som arbetar med individer som säljer sex, bland annat Mikamottagningen som är situerad i både Göteborg och Stockholm samt Evonhuset i Malmö. Alla dessa verksamheter har skyldighet att anmäla ärenden där en ungdom säljer sex till socialtjänsten. Det finns med andra ord insatser och hjälp att få som är specifikt inriktade på försäljning av sex. Dessa insatser är dock centrerade till Sveriges storstäder. I

Sverige finns en nationell plan att hjälpa personer som säljer sex men, enligt socialarbetare själva, inga explicita riktlinjer för hur du kan erbjuda hjälp eller hantera ärenden med individer som säljer sex, något som däremot finns när det gäller våld i nära relation samt hedersrelaterat våld (Holmström et al., 2019).

Smith och Woodiwiss (2016) har, till skillnad från ovan nämnda studier, undersökt hur specifikt flickors och unga kvinnors sexuella beteende har/blir konstruerat och bemött inom socialt arbete. Smith och Woodiwiss (2016) problematiserar den etablerade bilden av “childhood sexual abuse” (CSE) som fall av sexuell oskuld vilken förstörs av misshandel och utnyttjande. De argumenterar för att narrativet av ungdomar som sexuellt oskuldsfulla och som individer vilka brister i eget agentskap, likväl som uppfattningen om att sexuellt utnyttjande leder till traumatisering, kan påverka hur socialarbetare bemöter och uppfattar ärenden där barn utnyttjats sexuellt. En slutsats i studien var att barn kan vara sexuellt medvetna och till och med sexuellt aggressiva, de besitter agentskap. Vidare kan de engagera sig i sexuella aktiviteter med vuxna utan att det nödvändigtvis skadar dem eller ser sig själva som offer, även om den vuxnes handlingar kan identifieras som misshandel. Smith och Woodiwiss (2016) menar att synen på barn som asexuella och oskyldiga kan för flickor som är sexuellt medvetna och sexuellt kunniga, riskera att förminska allvaret i det de varit med om. Det kan rent av förbises om de inte längre klassas som sexuellt oskyldiga och ovetande. Smith och Woodiwiss (2016) menar att bilden av att ungdomar blir traumatiserade av sexuella möten medikaliserar ungdomars sexualitet och responsen blir att finna insatser som

8

motsvarar bilden av dessa ungdomar som traumatiserade på bekostnad av andra alternativa insatser och ett nyanserat bemötande.

Resonemanget om en nyanserad syn på insatser och bemötande återspeglas i Melrose (2010) brittiska studie. Där understryks att orsaker till att ungdomar börjar sälja sex påverkas av tid och kontext och således kräver olika fall olika insatser. Melrose framhäver vikten av att som

professionell bilda sig en uppfattning om varför den unga personen säljer sex för att kunna erbjuda en rimlig insats. Melrose pekar på tillgänglig forskning som visar att ungdomar på sexmarknaden ofta saknar ett fungerande tryggt nätverk och har en dålig självkänsla och egenvärde. De behöver stöd och uppmuntran att värdera sig själva. För att kunna hjälpa dessa ungdomar behöver man etablera kunskap kring området inom ungdomsvården och andra

samhälleliga organ. Då vägen in till prostitution är komplex menar Melrose att samverkan mellan olika myndigheter är en viktig del i unga personers väg ut ur prostitution (Melrose, 2010).

2.3 Mål och brister - metoder och tillvägagångssätt

Forskningen har riktat in sig på två övergripande områden: ungdomar i relation till försäljning av

sex och socialt arbete i relation till ungdomars försäljning av sex. Inom det förstnämnda området

har man fokuserat på omfattningen av ungdomars försäljning av sex på olika plan, vägar in till försäljning av sex samt ungdomars uppfattning om sin försäljning av sex. Det andra området fokuserar i huvudsak på studiet av socialarbetares bedömningar, bemötande, uppfattningar och resonemang i relation till ungdomars försäljning av sex/sexuellt utnyttjande av barn, och insatser riktade till denna grupp. Dessa områden har beforskats både nationellt och internationellt. Både kvantitativa och kvalitativa angreppssätt har använts för att studera ämnet i fråga, varav det i en del av forskningen tydligt framgått att data har förståtts utifrån ett diskursivt eller

konstruktivistiskt perspektiv. Ingen av de studier som presenterats i denna forskningsöversikt använder emellertid några tydligt definierade teoretiska ramverk för att förstå resultaten. Den presenterade forskningen är som sagt inte heltäckande men speglar vanliga områden som studerats när det kommer till ämnet.

Socialt arbete och socialarbetares arbete/uppfattningar om ungdomars försäljning av sex finns det studier om. Vad som saknas är däremot forskning i en svensk kontext som undersöker hur

socialsekreterare hanterar ärenden med målgruppen. Det närmaste är Reisels (2017) vinjettstudie som undersöker socialarbetares uppfattning om och beslutsfattande i ärenden som berör sexuellt utnyttjande av barn. Tidigare studier saknar även teorier och begrepp att förstå ämnet utifrån. Den teoretiska ram som presenteras i nästkommande avsnitt kan ge ett nytt perspektiv på hur

socialarbetare hanterar ärenden med ungdomar som säljer sex. Denna studie skulle därför kunna öka den kunskap som redan finns genom att bidra med teoretiska perspektiv och ge en svensk kontext som kan förstås och jämföras i relation till internationell forskning.

3. Teoretisk ram

Nedan presenteras Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrati och en sammanfattning om socialkonstruktivism där begreppen kunskap, sunt förnuft och typifiering är i fokus. Begreppet stigma presenteras till sist som en del av den teoretiska ramen. Lipskys teori behandlar vad som styr och påverkar gräsrotsbyråkraters bedömnings- och beslutsprocesser, däribland

socialarbetares. Teorin anses därför vara användbar för att besvara studiens frågeställningar, vilka är inriktade på bedömning och handlande. Socialkonstruktivismen anses kunna bidra med ett tolkande perspektiv om socialsekreterarnas bedömnings- och handlingsalternativ och huruvida de kan te sig lika/olika. Flera av de människor socialtjänsten möter är stigmatiserade i olika grad, därmed kan begreppet stigma hjälpa oss förstå dess påverkan i arbetet med ungdomar som säljer sex.

9 3.1 Gräsrotsbyråkrati

Michael Lipsky (2010) myntade begreppet “gräsrotsbyråkrat” redan på 1960-talet, vilket definierar den position en yrkesutövare står i när de som representant för en myndighet möter medborgare. En gräsrotsbyråkrat arbetar i direktkontakt med medborgaren. Tydliga exempel på sådana yrkesutövare är socialarbetare, poliser och lärare.

Gräsrotsbyråkrater behöver förhålla sig till de lagar och riktlinjer som reglerar deras arbete, samtidigt som de ska se till varje individs behov (Lipsky, 2010). Det är med andra ord

gräsrotsbyråkratens uppgift att förena medborgarens behov med organisationens uppdrag och knyta dem samman så att båda parter uppfattar det som rätt och riktigt (Svensson, Johnsson, Laanemets, 2008). Som stöd för detta har personen i fråga sin specifika kunskap samt

organisationens resurser. Handlingsutrymmet blir därmed en central aspekt i gräsrotsbyråkratens arbete, och kännetecknar vad exempelvis en socialarbetare har möjlighet att göra kontra vad som är tillåtet att göra. En gräsrotsbyråkrat arbetar i huvudsak för klientens bästa och även om denne har lagar och regler, samt traditioner att förhålla sig till, finns inte regelsystem som beskriver hur arbetet bör bedrivas i enskilda fall. Gräsrotsbyråkrater har med andra ord stor frihet i arbetet, men friheten ligger i hur denne hanterar det utrymme som ges. Socialarbetaren har till exempel makt att på egen hand planera och utföra sitt arbete, de kan självständigt välja metoder, bedöma och besluta om lämpliga interventioner (Lipsky, 2010). Det inbyggda dilemmat i rollen som gräsrotsbyråkrat ligger dock i att man ska agera både som medmänniska och

organisationsrepresentant samtidigt. I perspektivet av organisationen kan en viss handling te sig helt rationell och självklar medan den ur ett klientperspektiv kan te sig mycket märklig

(Svensson, Johnsson, Laanemets, 2008).

Gräsrotsbyråkrater hamnar ofta i situationer där standardiserade metoder och praktiker inte alltid är applicerbara på den rådande situationen. Till exempel kan det handla om en socialarbetare på ett HVB-hem för ungdomar som hamnar i en oförutsägbar situation där tidigare riktlinjer eller liknande inte går att använda. Det kan också handla om att en viss typ av suicidprevention inte fungerar på alla klienter och därmed inte ska eller kan användas på alla (Lipsky, 2010 s. 15). Byråkraten måste alltså ha en förmåga att tillämpa regler och metoder på ett avvägt sätt. Det är alltså kvalificerade och svåra bedömningar som socialarbetaren måste göra.

Gräsrotsbyråkrater upplever ofta att de arbetar under hög press och samtidigt förväntas prestera på hög nivå trots att de många gånger saknar resurser för att kunna utföra arbetet. Det kan till exempel handla om en oproportionerlig mängd ärenden/klienter i förhållande till den tid

arbetaren har. Det kan i sin tur resultera i organisationers begränsade ekonomiska resurser i och med att de ekonomiska prioriteringarna i slutändan avgör vilka insatser klienter har möjlighet att erhålla.

Lipsky (2010) hävdar att de strategier och rutiner som gräsrotsbyråkrater utvecklar för att kunna hantera olika former av press och stress till slut blir en del av den myndighetsutövning som de utövar. Dessa strategier och rutiner kan bidra till att det skapas olika sociala kategorier av de medborgare och kollegor de möter (Lipsky, 2010). Dessa sociala kategorier kan uppstå mot bakgrund av de regler och riktlinjer som gräsrotsbyråkraten behöver följa, men de kan även skapas för att gräsrotsbyråkraten tar in egna värderingar och fördomar (Hertzberg, 2003 s. 13). Individer som kommer i kontakt med gräsrotsbyråkrater har alla individuella bakgrunder och erfarenheter, men som i kontakt med gräsrotsbyråkraten blir en klient. En klient som

kategoriseras utifrån vilka insatser och behov denne anses behöva och som därmed bemöts utifrån dessa kategorier (Lipsky, 2010).

10

Lipsky (2010) påpekar att människor skapar rutiner för att göra uppgifter hanterbara, för att kunna begränsa de olika reaktioner som kan uppstå när hen tar del av olika sorts information. Rutiner simplifierar uppgiften i fråga så att bedömningen inte blir alltför komplex. Inte minst gräsrotsbyråkrater utvecklar rutiner för att hantera komplexiteten av sina arbetsuppgifter. Lipsky (2010) menar att det framförallt är genom rutiner i det dagliga arbetet som policys skapas. Gräsrotsbyråkraten har med andra ord möjlighet att påverka och utveckla policys.

3.2 Socialkonstruktivism

Det socialkonstruktionistiska perspektivet bygger på grundtanken att världen, och vår förståelse av den, skapas genom interaktion. Enligt den sociala konstruktionismen konstruerar människor

kunskap via vardaglig interaktion. Vår kunskap om omvärlden formas och omformas i de sociala

processer vi deltar i, något som leder till att vi skapar oss en viss beskrivning, en viss bild av verkligheten. Kunskap blir med andra ord varaktig genom sociala processer, främst genom språket. Människans ideal, tankar och handlingar grundar sig mer eller mindre på olika

beskrivningar av den verklighet vi lever i. Dessa beskrivningar benämner vi med termen “sunt förnuft” (Angelöw & Jonsson, 2000). Sunt förnuft kan sägas stå för en överenskommen

begriplighet vilken formats och påverkats av historia och kultur (Payne, 2008). Sunt förnuft kan på så vis ta sig många olika uttryck då den är kontextpåverkad. Socialkonstruktivister talar därför om oräkneliga möjliga sociala konstruktioner av världen. Varje konstruktion bjuder in till olika handlingsalternativ. Kunskap och sociala handlingar anses därför gå hand i hand (Angelöw & Jonsson, 2000).

Sunt förnuft kan sammanfattningsvis beskrivas som människors gemensamma referensramar vilka hjälper till att ordna och organisera mänskliga handlingar/fenomen, något som gör att människor delar samma uppfattning om fenomen, samtidigt som det även finns en individuell upplevelse av dem (Angelöw & Jonsson, 2000; Payne, 2008). Så kallade typifieringar hjälper oss sedan att identifiera fenomen. Typifiering innebär att man tillskriver något typiska motiv. De mest utmärkande eller oftast förekommande dragen för ett fenomen blir en typifiering. Med hjälp av typifiering identifierar vi gemensamma drag och förstår att det rör sig om ett visst fenomen. Vi förstår exempelvis att någon syftar till x eller y beroende på de egenskaper som tillskrivs fenomenet (Barlebo Wenneberg, 2001).

3.3 Stigma

Begreppet stigma härstammar från det grekiska språket och det betyder märke, ett begrepp Erving Goffman kom att vidareutveckla. Stigma används som en benämning för egenskaper som är djupt misskrediterande. Goffman urskiljer tre olika typer av stigman: kroppsliga

missbildningar, tribala stigman som ras, religion, nationalitet med mera, och till sist “fläckar” på den personliga karaktären som kan handla om olika personlighetsdrag som inte uppskattas av andra, till exempel opålitlighet, psykisk ohälsa, viljesvaghet med mera. Utmärkande för stigmatiserade grupper är att de är mer utsatta för skampålägganden i form av förödmjukelser, nedsättande och nedlåtande behandling och ringaktning. Den stigmatiserade individen/gruppen betraktas helt enkelt som mindre värd i människors ögon, t.ex. fattiga, minoritetsgrupper, de som anses ha speciella drag med avseende på sexuell läggning eller ras, handikappade, psykiskt sjuka med mera. För att förstå fenomenet i fråga tar Goffman hjälp av begreppet erkännande. Goffman menar att den som är stigmatiserad inte visas tillräckligt erkännande från den omgivande miljön

11

och personerna i den, då de belastade sidorna hos individen döljer alla de icke-belastade sidorna av hens identitet. Individen har med andra ord ett drag eller en egenskap som inte kan undgå uppmärksamhet. Dessa egenskaper fokuseras av omgivningen vilket gör att personen framstår som avvikande (Starrin, 2013). En avvikelse skapas i relation till andra människor. Den

avvikande behäftas med negativa karaktärsdrag som andra inte har. Olika egenskaper eller

begrepp på egenskaper antyder en underförstådd dikotomi varigenom människor är antingen eller: rik-fattig, sårbar-osårbar, exkluderad-inkluderad, normal-onormal etcetera.

Stigmatiserade konfronteras med tre val. Antingen anpassa sig till “de normalas” liv utan att utsätta sig själv eller andra för skam eller förvänta sig en jämlik behandling, alternativt hålla sig till andra stigmatiserade, eller leva i en ständigt instabil och konfliktfylld relation till omvärlden (Rantakeisu, Kuusela, Karlsson, 2013). Relationen mellan den stigmatiserade och ostigmatiserade präglas av en ambivalens. Å ena sidan känner den ostigmatiserade sympati för den

stigmatiserade, å andra sidan avsmak mot själva stigmat och upplever en olikhet till den stigmatiserade. Människor tenderar även att härleda alla beteenden hos den stigmatiserade till själva stigmat, det vill säga, vi har en benägenhet att betrakta en stigmatiserad persons handlingar i ljuset av dennes stigma. Stigmat hos någon kan vidare få människor att handla irrationellt fast det inte är nödvändigt, exempelvis att skrika åt en blind, som om blindheten åtföljs av dövhet, eller att vi talar mycket långsamt till en stum person som om att den skulle har svårigheter att förstå vad som sägs (Angelöw & Jonsson, 2000).

Stigma, skuld och skam är tätt förknippade och kan betraktas som en konsekvens, eller som en del i stigmatiseringen, som antytts tidigare. Känslan av skam och skuld kan initialt komma från omgivningen men successivt genereras även av egen kraft genom så kallad självstigmatisering. Självstigmatisering sker då individen internaliserar omgivningens fördomar och negativa

föreställningar om de karaktärsdrag omgivningen betraktar som negativa. Den stigmatiserade blir med andra ord sin egen förtryckare varigenom denne kan uppleva känslor som skuld och skam. Självstigmatiseringen kan ta sig uttryck även i andra former av självanklagelser eller

nedvärderingar (Rantakeisu, Kuusela, Karlsson, 2013).

4. Metodbeskrivning och metodologiska överväganden

I följande avsnitt presenteras vetenskaplig ansats, vetenskapsteoretisk ansats, val av metod, informationssökning och en kortare beskrivning av vinjettmetoden och i vilken forskning den används. Vidare beskrivs urvalet av respondenter och hur vinjett och intervjuguide utformats, genomförande av intervjuer, databearbetning och analys. Avslutningsvis presenteras en reflektion över etiska överväganden och en diskussion om studiens validitet, reliabilitet och

generaliserbarhet.

4.1 Val av metod

Studien har en kvalitativ ansats eftersom vi vill ta del av socialsekreterarnas resonemang på ett individuellt plan. Kvalitativa metoder är användbara för att studera subjektiva upplevelser, åsikter och handlingar. Den lägger tonvikt på ”ord-data” och språkliga utsagor vid insamling och analys av data, snarare än siffror som är fokus för kvantitativa studier. (Bryman, 2011). En kvalitativ vinjettstudie, vilken syftar till att studera människors handlingsval, anses därför mest lämplig för

12

att få ingående kunskap om hur socialsekreterare bedömer och resonerar kring ärenden där det framkommer att en ungdom säljer sex. Den ger möjlighet att samla in detaljerad och djupgående data om människors handlande (Kullberg & Brunnberg, 2007).

4.2 Informationssökning

Informationssökning till artiklar som presenteras i avsnittet “tidigare forskning” har genomförts i databaserna Primo och Social Science Premium Collection. Sökord har varit: young people,

adolescents, prostitution, sex work, sex worker, social services, social work, social workers.

Sökorden har använts i olika kombinationer. En del av den forskning som presenteras har även hittats via referenser i de artiklar som söktes upp i databaserna.

4.3 Vetenskapsteoretisk ansats

Studien vilar på en hermeneutiskt inspirerad vetenskapsteoretisk grund. I en kvalitativt inriktad studie av hur socialsekreterare bedömer en viss typ av ärende ligger tolkningen av deras

bedömning och handlande till grund för forskningsresultatet. Hermeneutik handlar just om att tolka för att förstå. Gilje och Grimen (2007) beskriver hur fenomen inom hermeneutiken

betraktas som meningsfulla, de uttrycker mening, de har betydelse. Texter, språkliga uttryck och mänskliga handlingar har mening och dessa måste tolkas för att kunna förstås. Den

hermeneutiska ansatsen och en kvalitativt präglad forskningsmetod är därför ett lämpligt tillvägagångssätt för nå förståelse kring socialsekreterarnas handlingar och bedömning av ett specifikt ärende. På så sätt kan studiens syfte och frågeställningar besvaras. Den ligger också i linje med ett socialkonstruktivistiskt tänkande (David & Sutton, 2016).

4.4 Vinjettmetoden - en kort beskrivning

Vinjettmetoden kan tillämpas i både kvalitativ och kvantitativ forskning. En vinjett är en kortare beskrivning av ett fall/scenario vilket studiens respondenter får svara på frågor om i enkät eller intervjuform. En vinjett kan bygga på en autentisk händelse eller vara fiktiv. Fallet kan spegla ett ärende som förekommer inom en myndighet vilket respondenter får göra en professionell

bedömning av. Vinjettmetod används framförallt i studier av välfärdsprofessioner då den möjliggör att få kunskap om professionellas föreställningar, förklaringar, värderingar, etiska ställningstaganden, bedömningar och normer. Vinjettmetoden kontextualiserar den fråga som ska undersökas. Respondenterna i en sådan undersökning utgår från en identisk situation, vilket anses bidra till mer tillförlitliga svar jämfört med andra metoder, som till exempel stora

attitydundersökningar där frågorna inte är lika konkret exemplifierade. Metoden har en komparativ ansats då jämförelser kan göras mellan olika respondenters handlingar, föreställningar, värderingar etc. (Kullberg & Brunnberg, 2007).

Semistrukturerade intervjuer var en av de vanligare metoderna i studierna av socialt arbete med ungdomars försäljning av sex/sexuellt utnyttjande av barn utifrån den forskning som

presenterades tidigare. Vinjettmetoden framstår däremot inte som ett frekvent metodanslag inom detta forskningsområde, men har använts i exempelvis Reisels (2017) studie. Det finns därför ett forskningsintresse av att använda vinjettmetoden i en svensk kontext, och med hänsyn till de motiv Kullberg och Brunnberg (2007) lägger fram för att använda metoden, är den ändamålsenlig i denna studie. Eftersom ämnet inte är lika etablerat som många andra (Holmström et al. 2019) bedömde vi att en vanlig intervju riskerade bli för abstrakt för socialsekreterare att kunna ta ställning till i fråga om vilka handlingsval de skulle göra. Vinjettmetoden tillät oss att på ett mer kontextualiserat sätt undersöka socialsekreterares handlingsval i dessa ärenden. Den har fördelen att ge alla respondenter samma förutsättningar att ge sina svar utifrån. Som med alla metoder är vinjettmetoden emellertid inte oproblematisk. För att avgöra värdet av en metod och de

13

begränsningar som finns med den, sker detta ofta utifrån en studies validitet och reliabilitet, vilket diskuteras senare i avsnittet.

4.5 Urval av respondenter

Samtliga respondenter i urvalet är socialsekreterare som handlägger ärenden med ungdomar eller arbetar med ungdomar. Inklusionskriterier var således socialsekreterare som är i tjänst och handlägger ärenden med ungdomar eller arbetar med ungdomar. Deltagandet krävde dock inte tidigare erfarenhet av att hantera ärenden där ungdomar sålt sex. Exklusionskriterier var socialsekreterare som inte är i tjänst eller socialsekreterare i tjänst som inte arbetar med ungdomar.

Respondenter rekryterades via ett målinriktat urval med inslag av bekvämlighets- och snöbollsurval. Målinriktat urval innebär att välja ut respondenter med direkt koppling till forskningsfrågorna. Snöbollsurval innebär att få kontakt med nya respondenter via redan rekryterade respondenter och bekvämlighetsurval består av personer som är tillgängliga för forskaren (Bryman, 2011). Vi kom i kontakt med studiens respondenter via e-mail och genom ett Facebook-inlägg i en grupp för socionomer. I ett första skede skickade vi av bekvämlighetsskäl e-mail till enhetschefer (ungdom) på närliggande socialkontor i mellersta Sverige, men utvidgade senare området genom att kontakta socialkontor i större städer runtom i landet. E-mailet innehöll information om studien samt kontaktuppgifter till oss. Informationen vidarebefordrades till socialsekreterare, varav en hörde av sig för att delta. Via denna respondent rekryterades

ytterligare en respondent. De båda tilldelades ett mer ingående informationsbrev efter uppvisat intresse (se bilaga1). Inlägget i Facebookgruppen bestod av samma information som

socialkontoren hade fått. Tre respondenter kontaktade oss och fick informationsbrev. Urvalet består därmed av fem respondenter. Vi hade föredragit ett varierat urval med både manliga och kvinnliga respondenter, men fick endast gensvar från kvinnliga socialsekreterare. Ett mer varierat urval hade varit att föredra då vinjettmetoden har en komparativ ansats. Ett urval bestående av manliga och kvinnliga respondenter hade givit oss möjligheten att jämföra respondenternas handlingsval också utifrån faktorn kön och dess möjliga påverkan.

Den nuvarande spridningen av coronaviruset försvårade rekryteringen av socialsekreterare till studien. Låg svarsfrekvens och tidsbrist för att invänta svar från fler respondenter ligger således till grund för det lilla urvalet och är en anledning till att vi inte utvidgade det ännu mer, eller hade exempelvis ett teoretiskt urval i fokus som syftar till att nå teoretisk mättnad som begränsning för antalet respondenter (Bryman, 2011).

4.6 Utformning av vinjett och intervjuguide

En vinjett kan variera från studie till studie men utformningen av den bör följa vissa regler. En vinjett ska bland annat vara kort, logisk, verklighetsanknuten, lätt att förstå samt innehålla

relevanta koder. Vad som menas med det sistnämnda är att den ska vara skriven på ett sådant sätt och ha ett sådant innehåll att den uppfattas som ett trovärdigt fall/ärende för den profession som undersöks. Autenticiteten i en vinjett kan uppnås på ett flertal sätt (Kullberg & Brunnberg, 2007). För att kunna presentera ett trovärdigt fall av en ungdom som säljer sex behövde vi hitta en resursperson som var kunnig inom ämnet. Vi kontaktade olika socialkontor och i ett skede blev vi hänvisade till en kurator som arbetat med ungdomar i denna situation. Hon hänvisade oss i sin tur till regionkoordinatorn mot prostitution och människohandel i Bergslagen, vars arbetsuppgifter bland annat består av att bistå regionala myndigheter som polis och socialtjänst med stöd vid människohandelsärenden och att vara en regional aktör med spetskompetens gällande

14

och människohandel med det nationella ( https://www.nmtsverige.se/om-oss/regionkoordinatorer).

Vi kontaktade regionkoordinatorn med information om syftet med studien och frågade om hjälp med att konstruera en trovärdig vinjett. Hen formulerade ett fall som vi delade i två och justerade för att det skulle kunna presenteras som två vinjetter under intervjun. Denna vinjettstudie har en vertikal design som innebär att vinjetten konstrueras så att någon eller flera aspekter av fallet presenteras fördjupat eller komplicerat under ett senare skede i intervjun (Kullberg & Brunnberg, 2007), därav uppdelningen av fallet i två delar. Vinjett 1 och 2 i vår studie presenterar samma ungdom (Kajsa), men i den första är Kajsa och hennes familj redan i kontakt med socialtjänsten till skillnad från vinjett 2 då Kajsa och hennes familj kommer i kontakt med socialtjänsten via en orosanmälan från polisen.

Intervjuguiden strukturerades utifrån vinjettens förlopp men också med studiens frågeställningar i fokus. Flertalet av guidens frågor lånades från en vinjettstudie av Kathi och Stjernfelt (2013), vissa i sin ursprungsform och andra omformulerade med samma innebörd. Vissa följdfrågor som uppkommit under de första intervjuerna lades i ett senare skede till i guiden. Intervjuguiden är semistrukturerad vilket innebär att frågorna kan byta följd från intervju till intervju. Dessutom hade vi som utgångspunkt att ställa följdfrågor för att fördjupa svaren som framkom under intervjun. Vinjetter och intervjuguide går att finna som bilaga 2, 3 och 4.

4.7 Genomförande av intervjuer

Varje deltagare tilldelades ett informationsbrev med information om studien och vad det innebär att delta, under vilka premisser empirin samlas in, samtycke till deltagande, frivillighet,

anonymitet och konfidentialitet (se bilaga 1). En intervju genomfördes på Örebro universitet, och en på ett socialkontor där två socialarbetare efter önskemål intervjuades samtidigt. Av de

resterande två genomfördes en via zoom och en annan över telefon. Vid de två förstnämnda var båda intervjuarna närvarande, medan de två sistnämnda genomfördes av en intervjuare. Vi utförde varsin av dessa. Intervjuerna inleddes med en presentation av studiens syfte.

Intervjupersonerna tillfrågades om de hade några frågor eller om det var några oklarheter kring studien eller deras eget deltagande, varefter de samtyckte till att delta. Respondenterna

informerades om att intervjun börjar med inledande frågor, därefter presenteras en första vinjett som vi ställer frågor till och sedan en andra vinjett som vi ställer frågor till. Respondenterna fick se vinjetterna först under intervjun.

Under intervjuernas gång låg ansvarsfördelningen jämnt mellan intervjuarna i förhållande till intervjuguiden men följdfrågor ställdes av båda intervjuarna. Inga anteckningar gjordes under intervjun, dels för att kunna fokusera bättre på det som sades, dels för att respondenterna inte skulle distraheras av det. Intervjuerna spelades däremot in med MP3-spelare. Kvale och

Brinkmann (2014) understryker att genom att i huvudsak registrera det som sägs under intervjun med bandspelare får intervjuaren frihet att koncentrera sig på ämnet och dynamiken i intervjun.

4.8 Bearbetning av data och analys

Intervjuerna spelades in och transkribering av data var det första steget i bearbetningen av intervjumaterialet. Kvale och Brinkmann (2014) understryker att ett intervjumaterial med fördel ska struktureras i en form som lämpar sig för närmare analys vid utskriften. I vilken grad man anger pauser, betoningar eller emotionella uttryck som skratt eller suckar, har alltså en direkt koppling till vilken analys utskriften ska bli föremål för. Transkriberingarna i den aktuella studien var planerade att bearbetas med hjälp av tematisk analys. Tematisk analys syftar till att identifiera och presentera återkommande mönster i intervjumaterialet. I den tematiska analysen läggs en

15

tyngd på vad som sägs, och inte hur det sägs (Bryman, 2011). Under transkribering lades därför inte vikt vid att ange pauser eller emotionella uttryck då detta inte är fokus i den tematiska analysen. Utöver detta transkriberades annars allt som sades.

En strategi för att identifiera återkommande mönster (teman) är genom kodning. Detta sker genom att data, det vill säga meningar eller ord, som anses ge uttryck för samma sak tilldelas samma kod. Allteftersom fler och fler koder identifieras grupperas successivt de koder som liknar varandra in i grupper/kategorier. När materialet börjar stabiliseras i grupper av koder kan

forskaren börja urskilja vilket tema dessa grupper kan tänkas stå för. Denna process är den så kallade tematiseringen av kategorier (Lindgren, 2014). I den aktuella studien markerades meningar i de transkriberade intervjuutskrifterna och försågs med en kod i ett Google drive-dokument. Dessa meningar/citat med tillhörande kod plockades sedan ut och fördes in i ett nytt dokument. De koder som liknar varandra delas i detta skede in i grupper. Vissa koder kom att bilda relativt stora grupper medan andra stod för sig själva. De koder som efter flera

genomgångar fortfarande stod för sig själva exkluderades. De koder som bildade större grupper relaterades ytterligare till varandra tills det stod klart att grupperna av koder bildade fyra

övergripande teman. Dessa teman kom att bli: förhandsbedömning till utredning, komplex

problematik och insatser, riktlinjer och rutiner samt utbildning och kompetens. Den kvalitativa

dataanalysen har dels genomförts med utgångspunkt i studiens frågeställningar och teoretiska ram, men har andra gånger bearbetats enbart utifrån vad datan genererade.

I en kvalitativt tolkande studie som denna är det av vikt att redogöra och resonera kring vår förståelse av dubbelhermeneutik. En hermeneutisk grundtanke är att vi alltid förstår något mot bakgrund av vissa förutsättningar. Vi bär med andra ord alltid med oss en förförståelse eller för-domar när vi försöker förstå situationer/personer eller händelser. Gilje och Grimen (2007)

framhäver hur språkliga uttryck och mänskliga handlingar har mening och hur dessa måste tolkas för att förstås. Förförståelsen påverkar vår tolkning av meningsfulla fenomen. I

samhällsforskning, där framförallt människans handlande studeras, utgår forskaren från sin förförståelse i tolkning av andra människors handlande, handlingar som i sin tur redan är tolkade av de sociala aktörerna själva. Detta förhållande speglar hur samhällsforskaren gör en tolkning av en tolkning, så kallad dubbelhermeneutik (Gilje & Grimen, 2007). Vid transkribering av

materialet i den kvalitativa dataanalysen och den senare teoretiska analysen, är det därför av vikt att understryka att de tolkningar som gjorts är färgade av respektive forskares synsätt, tidigare erfarenheter och upplevelser. Vår tolkning bygger vidare på respondenternas tolkning som sedan tolkas utifrån studiens teoretiska ram. Det empiriska materialet har således bearbetats i en

hermeneutisk tolkningsprocess som gick ut på att tolka, förstå och förmedla respondenternas uppfattning kring fallet i vinjetterna.

Förhållandet mellan teori och forskning har i denna studie präglats av ett abduktivt

tillvägagångssätt som innebär att forskaren resonerar och drar slutsatser genom en växelverkan mellan induktion och deduktion. Studien har sålunda inte endast tagit sin utgångspunkt i att testa redan allmänna principer för att se om de stämmer överens med det enskilda fallet som studeras (deduktion), inte heller har vi enbart utifrån våra observationer försökt formulera en egen teori (induktion) (Bryman, 2011). Förhållandet mellan teori och empiri har följaktligen varit mer dynamiskt i motsats till strikt deduktion eller induktion. Vi har haft både induktiva och deduktiva förhållningssätt till forskningen och ett varierat förhållande till teorin.

4.9 Etiska överväganden

I forskning som involverar människors privata och sociala liv finns en särskild skyldighet att tänka igenom eventuella etiska implikationer (Källström & Andersson Bruck, 2017). Etiska

16

överväganden är relevanta att göra i relation till forskarens roll som intervjuare, respondenternas deltagande samt hur insamlad empiri framställs, detta genom att ta hänsyn till fyra etiska

huvudkrav: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet.

Informationskravet innebär att forskaren har skyldighet att informera deltagarna i studien om

undersökningssyfte, hur personuppgifter kommer att behandlas, att deltagandet är frivilligt samt att de när som helst kan avbryta sin medverkan i studien (Vetenskapsrådet, 2002). Kravet har beaktats genom att tilldela respondenterna ett ingående informationsbrev med information om studiens syfte, att det är frivilligt att delta, hur personuppgifter och inspelat material kommer behandlas och förvaras samt var arbetet kommer att publiceras. Studiens syfte och frivilligheten att delta och därmed dra sig ur, upprepades vid intervjutillfället. Samtyckeskravet handlar om att deltagarna måste samtycka till att delta i studien samt att de har rätt att själv bestämma över sin medverkan (Vetenskapsrådet, 2002), vilket deltagarna skriftligen gav samtycke till.

Konfidentialitetskravet berör i sin tur sekretess och innefattar att de uppgifter som samlas in ska

förvaras på sådant sätt att inga obehöriga har tillgång till dem, och att de ska avidentifieras innan presentation av insamlad data (Vetenskapsrådet, 2002). Personuppgifter har därför avidentifierats i resultatpresentationen och ersatts med pseudonymer. Inspelade intervjuer har lagrats på USB och samtyckesblanketter förvarats på så vis att obehöriga inte haft tillgång till dem. Det fjärde och sista kravet, nyttjandekravet, understryker att insamlade uppgifter och material endast får användas i det vetenskapliga syfte som angetts till deltagarna (Vetenskapsrådet, 2002).

Deltagarna har informerats om att intervjumaterialet enbart kommer användas i denna uppsats och att ljudinspelningar och transkriberingar kommer att raderas då uppsatsen är klar och godkänd.

I den aktuella studien har riskerna i relation till socialarbetare som forskningsgrupp övervägts. Ytterligare etiska aspekter att beakta än ovan nämnda krav kan vara relevanta att resonera kring beroende på forskningsgruppen forskaren vänder sig till. Forskning med barn innebär till exempel mer omfattande etiska implikationer då de kan ha svårare att göra en bedömning av nyttan med och konsekvenserna av ett deltagande (Källström & Andersson Bruck, 2017). Vetenskapsrådet framhäver därför vikten av att forskning ska utföras på mindre utsatta grupper om kunskap kan nås på det sättet (Källström & Andersson Bruck, 2017). Socialarbetare kan med hänsyn till detta betraktas som en mindre känslig och utsatt forskningsgrupp då de har goda förutsättningar att som vuxna göra en mer adekvat bedömning av nyttan med och konsekvenserna av att delta. Denna grupp tillfrågas även ofta att delta i studier och har därmed en bekantskap med forskningsprocessen. De fyra etiska huvudkraven som nämns ovan har därför bedömts som tillräckliga i denna studie, också eftersom inga andra faktorer hos respondenterna själva, såsom funktionsnedsättning eller medicinsk diagnos, varit aktuella.

4.10 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet

Validitet och reliabilitet är två forskningskriterier som avgör en studies kvalitet. Validitet handlar om att man som forskare identifierar, observerar och mäter det man säger sig mäta, samt om resultaten är generaliserbara. Reliabilitet handlar om ifall en studie utförts på ett sådant sätt att den kan utföras på nytt. Dessa kriterier har framförallt utformats för kvantitativa undersökningar som i större grad berör kausalitet och mätning. Begreppen är i och med detta inte fullt

applicerbara på kvalitativa studier. Begreppens grundläggande innebörd kan ändock appliceras på kvalitativ forskning, med skillnaden att mindre vikt läggs vid mätning (Bryman, 2011). Bryman (2011) framhåller att dessa kriterier kan förstås med en något annorlunda formulering och

innebörd i kvalitativa studier, och presenterar följande: extern validitet och reliabilitet samt intern

validitet och reliabilitet. Extern validitet rör den utsträckning i vilken resultaten kan generaliseras