Örebro universitet Musikhögskolan
Ämneslärarprogrammet, inriktning mot arbete i gymnasieskolan Inriktning Musik
___________________________________________________________________________
“Jag kan ju egentligen inte läsa noter men...”
En studie om hur en kör med tradition av gehörsbaserad inlärning kan arbeta med noter samtarbeta på distans
___________________________________________________________________________
Kurs: Musiklärare fördjupning IV, Självständigt arbete, 15 Högskolepoäng Vårterminen 2020
SAMMANFATTNING
Författare: My Kullsvik
Handledare: Anders Ekman
Titel: “Jag kan ju egentligen inte läsa noter men…” En studie om hur en kör med tradition av gehörsbaserad inlärning kan arbeta med noter samt arbeta på distans.
Title in English: “I can’t read music notes but…” A study of how a choir with tradition of aural based learning can work with notes and distance learning.
Syftet med denna studie är att utforska och undersöka om en kör som har en tradition av gehörsbaserad inlärning ändå kan använda noter som komplement till inlärning av stämmor, samt hur körer ställer sig till att arbeta på distans. Som körledare behöver jag mer kunskap och fler metoder för att kunna effektivisera och hjälpa körer framåt genom att arbeta på olika sätt. I studien genomförs en undersökning där körsångare får lära sig två olika körstämmor, en på gehör och en på gehör med hjälp av noter. De får även svara på en enkät för att hjälpa mig få fram svar på mina två frågor. Studien baseras på två frågeställningar: (1) Hur kan noter användas som ett komplement vid inlärning om kören har en tradition av gehörsbaserad inlärning och (2) Hur ställer sig körsångare till att öva in låtar på distans? I resultatet framgår det att majoriteten är positiva till användning av noter även om körsångaren inte är notvan och god notläsare. Det framgår även att körsångare föredrar att arbeta på plats vid en körövning, dels för enklare inlärning av stämma men också för den sociala aspekten.
Sökord: körsång, gehörsbaserad inlärning, notbaserad inlärning, distansundervisning, stämsång.
FÖRORD
Jag vill säga tack till alla personer som hjälpt mig och gjort denna undersökning möjlig. Stort tack till körsångarna som har ställt upp i min undersökning och tagit tid till att spela in videor och svara på enkät. Ert engagemang har varit väldigt betydande för mig och mitt skrivande. Jag vill också tacka min handledare Anders Ekman för kloka, tydliga och peppade råd under skrivandets gång. Tack för alla snabba svar och uppmuntringar.
Till sist vill jag tacka dig Mattias för att du alltid tror på mig och stöttar mig, utan dig hade denna uppsats varit otroligt tung.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Inledning 2
Problemformulering, syfte och frågeställningar 3
2.1 Problemformulering 3 2.2 Syfte 3 2.3 Frågeställningar 3 Bakgrund 4 3.1 Centrala begrepp 4 3.2 Gospel 5 3.3 Gehörsbaserad inlärning 5 3.4 Notbaserad inlärning 5 3.5 Körstämma 6 3.6 Tidigare forskning 6 Metod 8 4.1 Planering 8
4.2 Deltagare och urval 8
4.3 Forskningsetiska principer 9
4.4 Material 9
4.5 Metod för datainformation och intervju 10
Resultat och analys 11
5.1 Generell information om körsångarna 11
5.2 Inlärning av låtar 11
5.3 De använder inte noterna 12
5.4 De använder noterna 13
5.5 Körövning eller distans 15
5.6 Social aspekt av körsång 15
Diskussion 17
Reflektion 19
Källförteckning 21
Bilaga 1- Informationsbrev till körsångare 23
1. Inledning
Covid-19 utmanar hela jordens befolkning i dagens läge att komma på nya sätt att leva samt komma på lösningar till olika problem som uppstår. Överallt på internet och på nyhetssändningar ser vi videor på kreativa lösningar av människor som fortsätter leva fast på ett nytt sätt. Människor förenas genom musik och kreativitet. Redan under första världskriget finns det bevis på att människor använde musik för att förenas då soldater införde en vapenvila under julaftonsnatten till tonerna av “Stilla natt”. (Gabre, 2017).
Körer idag har det tufft då man inte bör vistas i folksamlingar och liknande i och med denna pandemi, vilket många mår dåligt av. Töres Theorell (2017) får frågan på hemsidan ”Forskning och framsteg” om det verkligen stämmer att endorfiner utsöndras vid körsång och han bekräftar detta. Han svarar att endorfinerna kan bli förhöjda vid körsång, men skriver också att det finns andra ämnen som reagerar på ett liknande sätt vid körsång. Oxytocin är ett hormon som stimuleras vid sociala beteenden. “Hormonet gynnar tillit, parbildning och allmän motivation till sociala interaktioner” (NE, 2020).
Det jag vill åstadkomma med min uppsats är en effektivitet och en fungerande lösning på hur man som kör kan lära sig nya låtar och uppleva sångglädje och gemenskap på varsitt håll.
I hela mitt liv har jag sjungit i olika körer och i ca 3 år har jag arbetat som körledare och är i nuläget körledare för två gospelkörer i Örebro-området; en amatörkör och en lite mer etablerad. Under hela denna tid som körledare har jag haft tankar på hur jag kan effektivisera körövningar och inlärning av låtar men aldrig tagit tag i det ordentligt. Nu får jag äntligen chansen att utforska detta ämne mer. Jag vill ta den rådande situation vi är i och undersöka hur man kan jobba med inlärning av stämmor på distans och även ta reda på om noter kan vara ett komplement vid inlärning om kören har en tradition av gehörsbaserad inlärning.
2. Problemformulering, syfte och frågeställningar
2.1 Problemformulering
Efter att ha sjungit och lett olika körer i många år behöver jag mer kunskap om noter kan användas som ett komplement i en kör som har en tradition av gehörsbaserad inlärning samt hur körer ställer sig till att arbeta och lära sig låtar på distans.
2.2 Syfte
Syftet med denna uppsats är att undersöka om noter kan användas som ett komplement vid inlärning i en kör som har en tradition av gehörsbaserad inlärning samt hur körsångare ställer sig till att öva in låtar på distans.
2.3 Frågeställningar
1. Hur kan noter användas som komplement vid inlärning om kören har en tradition av gehörsbaserad inlärning?
3. Bakgrund
I denna uppsats kommer jag använda mig av olika begrepp som kräver lite mer ingående förklaring som bland annat gehörsbaserad inlärning, notbaserad inlärning, körstämma och gospel. I bakgrunden skriver jag även om tidigare forskning.
3.1 Gospel
Gospel är en musikstil som ursprungligen härstammar från USA och skapades av svarta slavar som arbetade för de vita på bomullsfält. Gospeln har man lyckats spåra till början på 1600-talet men den kan såklart också ha funnits innan i mindre skalor. Ordet gospel betyder evangelium som i sin tur kommer från grekiskan och betyder glatt budskap (Stockholm Gospel, 2016). Sångerna sjöngs vid slavarnas religiösa möten, men också i arbetet ute på fälten. Idag är det en vanlig genre i kyrkor runt om i världen.
Sångerna hade även en konkret funktion i det dagliga slitet. Genom att hålla ihop i sjungande grupper med en ledsångare i spetsen när de arbetade sig framåt på bomullsfälten byggde slavarna upp en stark kollektiv anda som skyddade de svagaste från piskan. Sångerna gav arbetet en egen takt som var tillräckligt effektiv för att slavägaren skulle lära sig att uppskatta resultatet, samtidigt som orden, rytmen och rösterna gjorde slitet aningen mer uthärdligt. (Harrison, 2017).
Gospel är en musikstil som utmärker sig bl a genom att man använder sig av “call and response”. Gudstjänsterna förr karaktäriserades av en interaktion mellan de medverkande och publiken, dvs att man kunde höra spontana utrop och svar (NE, 2020). En typisk gospellåt hör man då ofta en försångare som sjunger en del och att resten av församlingen eller kören svarar. Gospel är alltså en gehörsbaserad genre.
3.2 Gehörsbaserad inlärning
Gehör är i musikaliska sammanhang ett sätt att uppfatta musik genom hörseln. Med en förståelse och medvetenhet som gör det möjligt att återge det hörda på ett stilriktigt sätt. (NE, 2020) Ett exempel på hur man kan jobba med gehörsinlärning är att lyssna och härma, imitation. Schenck (2000) beskriver kraften av imitation och förebilder. Han menar att oavsett vad vi säger så är det alltid vad vi gör och hur vi gör det som spelar roll. Han skriver också att förklaringar har sin plats men att det alltid kommer överskuggas av förebilderna och hur de arbetar. Detta betyder dock inte att man som ledare/lärare ska skippa förklaringar och all metodik utan mer se det som en grund i det pedagogiska ställningstagandet (sid 39). Sedan lång tid tillbaka har det funnits en tradition av att lyssna, inspireras och härma för att lära sig kunskap och detta sätt gäller inte bara i musik och instrumentalspel. Barnet är ett praktexempel på denna typ av inlärning för de är experter på att titta och ta efter andra. ”Innan skolan var vi redan små virtuoser på diverse färdigheter såsom att tala, gå, springa och att äta med kniv och gaffel…” (Schenck, 2000).
3.3 Notbaserad inlärning
Enligt Nationalencyklopedin betyder notering uppteckning av musik med hjälp av visuella symboler (2020). Detta menas att man utifrån symboler som tecken, siffror och förkortningar när man lär sig en ny melodi eller låt. “Noten anger som regel dels tidsvärde, dels tonhöjd (beroende på tecknets placering i ett notsystem)” (NE, 2020). Inlärning via noter kan vara mer eller mindre lätt om man jämför instrument emellan. Andersson (2004) skriver om detta i sin uppsats och menar att spela ett instrument efter noter är lättare än att sjunga efter noter. Hon menar även att det är lättare att sjunga än att spela ett instrument på gehör.
Vid inlärning med hjälp av noter kan man arbeta på olika sätt, tex genom att arbeta med “A prima vista.” A prima vista är en musikterm som innebär att man som musiker sjunger eller spelar ett musikstycke direkt från notbladet utan att ha tittat på noten innan. Man har alltså ingen förberedelsetid (NE, 2020). Gospel är en genre som uppkom genom gehöret vilket innebär att gospelkörer idag inte alltid arbetar med notbaserad inlärning. Tittar man på en kyrkokör som sjunger klassisk musik är det istället en betydligt vanligare med notbaserad inlärning, vilket också Lilliestam (1995) påpekar. Han förklarar att inom bland annat
folkmusik och rock- och popmusik är gehörstraditionen stark och inom den klassiska musiken är notbaserad inlärning och nottradition stark. Han menar att noter kan missvisa rytm och gung i exempelvis jazz och blues (Lilliestam 1995, sid. 8-9) Används ändå noter i en gospelkör arbetar de ofta med en mix av dessa två inlärningssätt.
3.4 Körstämma
En kör är en sångensemble med antingen en eller flera stämmor med flera personer i samma stämma. (NE, 2020) En flerstämmig kör består av olika typer av stämmor som är indelade i hur olika röster låter, i form av klang och tonomfång. Sopranstämman är den ljusa, höga kvinnorösten och även barnrösten och altstämman är den mörkare och djupare kvinnorösten.
Tenorstämman är sopranstämman fast i mansrösten, alltså den ljusa, höga rösten, medan basstämman är altstämmans version i mansrösten, den låga, mörka. Dessa fyra är det
vanligaste som finns i de flesta körer men det kan också finnas fler eller färre. I gospelkörer är det inte ovanligt att basstämman inte finns med, utan alla män sjunger tenor. I min undersökning använder jag mig av sopran- alt- och tenorstämmor då just dessa två körer arbetar på det sättet.
3.5 Tidigare forskning
Det forskas mycket om användning av noter eller gehör men inom just körsammanhang har jag ej funnit några källor, vilket gör min undersökning spännande då jag inte vet vad det kommer bli för resultat.
Alan Bryman (2008) har skrivit boken Samhällsvetenskapliga metoder som jag har använt mig av när jag arbetat med metoder och genomförande, då jag både arbetat med kvantitativ och kvalitativ metod i min undersökning. Utifrån denna bok har jag fått kunskap i hur man kan utforma en enkät på rätt sätt för att få ut rätt information samt upplyst mig om de etiska principerna vid en undersökning.
Ulrika Andersson (2004) har gett mig mycket inspiration och tankar om hur jag kan arbeta och utforma min uppsats utifrån att läsa hennes examensarbete Noter och/eller gehör?
sångares olika sätt att lära sig en sång. Vi har snarlika ämnen vilket gjorde att jag kunde få
bra information och bra referenser till mitt skrivande.
Mitt ämne går att läsa om i Robert Schencks (2006) bok Spelrum - En metodikbok för sång-
och instrumentalpedagoger. Han skriver bland annat om hur viktigt det är med förebilder och
hur man kan arbeta med gehör på ett bra sätt. Schenck ger kunskap om metodik och hur man som lärare/ledare kan arbeta på olika sätt med olika elever/deltagare genom många olika exempel på situationer som kan uppstå.
Töres Theorell har arbetat som professor emeritus vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, men är nu pensionerad. Under de senaste åren har han arbetat med ett stort projekt inom ramen för det samarbetet gäller hur musikalitet och psykosociala faktorer samvarierar med förmåga att hantera känslor. I denna uppsats använder jag Theorell som källa när ämnet hälsa kommer på tal.
Lars Lilliestam är en av källorna jag använder vid upplysning om skillnader mellan olika genrer inom musik. Lilliestam är forskare och professor i musikvetenskap och har modern musikhistoria som specialområde. Hans bok Gehörsmusik: blues, rock och muntlig tradering. (1995) gav mig relevant kunskap om notläsning och gehör inom olika genrer.
4. Metod
I denna del kommer jag redogöra för hur jag har gått tillväga i min undersökning samt hur jag har arbetat med urval, etiska principer och val av metod.
4.1 Planering
Min metod har bestått av en undersökning där körsångare från två olika körer fått samma uppgift. Varje individ har fått två låtar skickade till sig via en länk. Dessa två låtar skulle de få lära in på olika sätt. Den första låten bestod av en inspelad stämma och en låttext, där de fick lyssna, härma och spela in. De hade en maxtid på 40 minuter, sedan skulle de filma sig själva när de sjöng låten till en karaokeversion. Den andra låten bestod också av en inspelning av stämman och en låttext men till skillnad från första låten fick de här en not som de kunde använda sig av. Det fanns inget krav på att använda noten utan jag ville se hur mycket eller lite de skulle använda sig av den. Även här hade de en maxtid på 40 minuter för att sedan filma och sjunga till en karaokeversion.
4.2 Deltagare och urval
Två gospelkörer tillfrågades, en kör som bara använder sig av gehörsinlärning och en kör som arbetar med mestadels gehörsinlärning men med inslag av notbaserad inlärning. Båda körerna är vuxenkörer på amatörnivå där det inte krävs något antagningsprov för att få vara med och sjunga. Syftet med att välja körer med olika inlärningssätt var för att få en tillförlitlighet i undersökningen. Jag ville ta reda på hur de lär sig en stämma på distans och om noter skulle kunna användas som ett komplement även om kören har en tradition av gehörsbaserad inlärning. Därför skulle det inte bli ett tillförlitligt resultat om jag använde en kör med bara gehörsinlärning eller tvärtom. Det gjordes en avgränsning om att inte ta med ungdomskörer eller professionella körer. En av dessa körer är jag ledare för och en har jag varit medlem i tidigare vilket gör att nästintill alla körmedlemmar i dessa två körer känner mig och de som inte känner mig har ändå koll på vem jag är.
Jag funderade på om det var positivt eller negativt att jag kände mina deltagare.
Positivt- De känner sig trygga med att spela in sig själva eftersom vi har en social kommunikation som fungerar. De är positiva till att hjälpa mig i mitt arbete.
Negativt- Det finns en risk att de tar det lite oseriöst när det vet att det är jag som kommer lyssna och eventuellt inte gör som det står i uppgiften.
4.3 Forskningsetiska principer
I mitt brev till körsångarna (se bilaga 1) skrev jag information om vad denna undersökning gick ut på och hur inspelningarna skulle behandlas, samt att de är med och medverkar i studien om de skickar in de inspelade filmerna. I detta fall agerar inspelningarna som en underskrift. Jag utgick ifrån de etiska principerna informationskravet, ssmtyckekravet, konfidentiaitetskravet och nyttjandekravet (Bryman, 2011 sid. 131-132).
4.4 Material
I undersökningen valde jag att använda mig av en svensk och en engelsk gospellåt (Se referenslista för ljudexempel). Den första de fick lära sig var den svenska versionen av låten
Hallelu och den andra var den engelska låten I love to praise. Jag resonerade att språk kan ha
en påverkan på hur snabbt man lär sig en låt men inte utifrån de olika aspekter jag arbetar med. Det jag ville få fram var hur melodin och formen hade satt sig. Jag tog kontakt med ledare innan mig och nuvarande ledare i körerna för att undersöka om de hade sjungit dessa låtar innan, då jag ville att så få som möjligt skulle ha hört dem. Därefter spelade jag in varje stämma för sig samt enkelt pianospel som de skulle använda sig av i undersökningen. Sopran- och altstämman var enkla att spela in för mig eftersom det ligger i mitt register och att jag är en kvinna med en röst som passar för just de stämmorna. Tenorstämman var lite klurigare att spela in då jag inte visste vilket alternativ som var bäst av att sjunga i min ljusa oktav eller min mörka. Därför spelade jag in två olika tenorstämmor där de fick välja vilken de ville lyssna på för att lättast lära in stämman. Tanken om att ta in en manlig sångare för att spela in tenorstämman slog mig men jag bestämde mig för att sjunga in den själv för att alla stämmor skulle ha samma röst och att jag skulle vara säker på att den blev insjungen så som jag hade tänkt. Tanken om att spela in stämmorna på pianot istället för att sjunga in dem fanns men jag valde att inte utgå ifrån piano av olika anledningar såsom svårare med
dynamik, uttal och frasering i sången. Svårigheterna med låtarna var något jag funderade länge över, då jag ville ha liknande svårighetsgrad på båda. Den första låten Hallelu är på svenska och är en ren gospellåt där det är stämmor hela vägen medan I love to praise är en engelsk gospellåt där jag sjunger en solo-fras som de sedan svarar på i stämmor. Även om de är olika i utförandet har jag hållit båda låtarna i samma tonomfång så det inte ska vara någon stor skillnad i register.
4.5 Metod för datainsamling och intervju
Jag valde att utforma en enklare enkät som de fick svara på efter att de hade gjort klart undersökningen (se bilaga 2). Mitt syfte med den enkäten var att få kvantitativ data, såsom statistik och mätbar information men också kvalitativ data via fritextsvar. Jag arbetade med både slutna och öppna frågor där de fick kryssa i kryss och även skriva lite längre på vissa svar. Enkäten utformades så att den inte kändes för tät i layouten samt försökte göra den så tydlig som jag kunde för att inte distrahera och på så sätt avskräcka körsångarna. Bryman (2008) menar att om enkäten inte är tydlig och proffsigt gjord kan det finnas risk att frågor hoppas över av misstag och att respondenterna inte vet vad de ska svara på (sid 233). Efter att alla svar från enkäten hade kommit in valde jag att kontakta några körsångare som fick följdfrågor. Jag valde att kontakta de körsångare som hade svarat att de inte alls hade använt noterna. Detta för få in mer information om hur deras tankar om not- och gehörsinlärning går samt undersöka varför de i vissa fall inte ens öppnade noten för att se hur mycket de förstod av den. Jag kontaktade även de som hade svarat att de lättast lärde sig en körstämma på distans istället för på en körövning. Detta gjorde jag genom skrift och lät dem svara hur lite eller mycket de ville.
5. Resultat och analys
Nedan följer en presentation och analys av den data jag fått in, både av den kvalitativa och den kvantitativa datan. Jag har valt att använda mig av en löpande resultatanalys i detta avsnitt då den kvalitativa och kvantitativa datan är svåra att särskilja eftersom de kompletterar varandra och hänger ihop så pass mycket. Den kvantitativa datan består av enkätsvar när det handlar om statistik och hur många som svarade på ett visst sätt när det handlar om vilken låt det tyckte var lättast och liknande. Den kvalitativa datan består av de fritextsvar jag fått in i enkäten när det handlar om känsla och att hitta anledningar till varför de svarat som de gjort. Jag har valt att använda mig av underrubriker för att utgå utifrån olika teman.
5.1 Generell information om körsångarna
Totalt medverkade 18 körsångare i undersökningen; 5 stycken körsångare var från kören som endast arbetar med gehörsbaserad inlärning och 13 stycken var från kören som jobbade med både not- och gehörsinlärning. 15 körsångare identifierade sig som kvinnor och 3 identifierande sig som män. Åldersspannet på körsångarna var stort då den yngsta var 16 år och den äldsta var 70 år. Majoriteten i denna undersökning var inom åldersspannet 51-70 år.
5.2 Inlärning av låtar
En majoritet på 17 av 18 körsångare lyssnade och sjöng med i inspelningen på båda låtarna för att lära känna formen innan de tog fram text och not. Svar som: “Lyssnade & nynnade samtidigt med.” och “Jag lyssnade på inspelningen samtidigt som jag tittade på noterna.” var återkommande. Vid frågor om inlärning av de två olika låtarna var det en majoritet som svarade att de tyckte att Hallelu var lättast att lära in. Skillnaden var dock inte stor då det var 10 stycken som föredrog låt Hallelu och 7 stycken som föredrog I love to praise. En svarade att båda låtarna var lika lätta att lära in.
På Hallelu skrev 3 st körsångare ut texten och gjorde egna anteckningar för att hjälpa sig själva komma ihåg och ett svar kunde se ut såhär: ”skrev ner texten och kladdade lite på den med mina ’flugskitar’ (prickar) och pilar.” Generellt tyckte många att låten var ganska enkel
att lära in, då några fraser var återkommande och att de fick lyssna så många gånger de ville på stäminspelningen samt karaokeversionen innan de spelade in.
Vid en jämförelse mellan svar och inspelningar märktes det att de som använder noterna vid I love to praise har mycket lättare för att sätta rytm och rätt toner, medan de som inte använder noten har ett mer avslappnat sätt att sjunga och sjunger med ett bättre flyt. 3 av körsångarna svarade att de började med noten men sen tog bort den för att de inte kunde slappna av och “känna” låten på samma sätt. Utifrån min egna erfarenhet av inlärning av musik förstår jag båda parter. Jag brukar använda mig av noter till en början eftersom de ger en vägledning och tydlighet i hur en låt ska låta. När jag väl kan låten läggs noten undan för att känna in låten och börja arbeta med den konstnärliga delen i framförandet. I denna undersökning handlade det om att lära in en stämma och inte hur man sjöng stämman, vilket betyder att noten har hjälpt till i detta fall.
På frågan om hur lång tid de använde för att lära in stämman på de olika låtarna var det väldigt varierande svar med alltifrån 5 min upp till maxtiden som var 40 min. Majoriteten svarade att de tog längre tid på sig att lära in I love to praise; 11 av 18 använde 20 min eller mer jämfört med Hallelu där 8 av 18 använde 20 min eller mer.
5.3 De använder inte noterna
Endast två av körsångarna valde att inte använda sig av noten utan bara gå efter inspelningen på båda låtarna men i enkäten svarade mer än hälften av körsångarna att de lärde sig en körstämma lättast via gehöret. Här krockar deras svar med deras metod. Utifrån svaren kunde jag tyda att flera inte kunde läsa noter bra men kunde ändå få en vägledning och information från den, därav den höga procenten av användning av noter. ”Jag använde noten hela tiden men mest för att se när du skulle sjunga och när jag skulle komma in.”
En körsångare svarade att det var svårt att veta vilken röst som var solo och vilken röst som var stämman på I love to praise, då det var min röst på båda. Denna körsångare var en av dem som inte använde noten överhuvudtaget, vilket ökar den positiva aspekten av att använda noten som ett komplement även om kören är van med gehörsbaserad inlärning. Sångaren svarade även att Hallelu var lättast att lära sig, som bara innehöll inspelning och text, vilket också återspeglades i inspelningarna jag tog emot. Sångaren hade problem med rytm och
tonhöjd på I love to praise men även text och dynamik. Den problematiken fanns inte i inspelningen av Hallelu. Även om sångaren inte kan noter som i att veta hur den ska läsa ut tonhöjd, rytm och liknande kan det finnas information som ändå kan förstås. Om sångaren hade tagit upp noten och kollat igenom den hade den eventuellt kunnat förstå lite mer om upplägg och hur texten ska sjungas. Samma person hade använt 10 minuter för att lära in
Hallelu och 15-20 minuter till I love to praise. Jag tog kontakt med denne körsångare för lite
följdfrågor, som varför hen inte hade använt noten och hur hen gör på en vanlig körövning. Svaret blev då att körsångaren litar mest på sitt gehör och att hen bara kan avläsa om stämman går upp eller ner i en not. Körsångaren spelar ibland in stämövningar på telefon under en körövning för att komma ihåg. “Noterna hade inte hjälpt mig, utan mitt auditiva minne är det som hjälper mig mest” menade körsångaren och trodde inte att I love to praise skulle gå snabbare att lära sig ifall noterna hade funnits framför.
5.4 De använder noterna
En majoritet på 16 av 18 av körsångarna använde noten på något sätt i inlärningen på I love
to praise och hela 9 av 18 använde noten hela tiden. Detta förvånade mig eftersom båda
körerna arbetar mest respektive bara med gehörsbaserad inlärning i vanliga fall samt att bara 6 av 18 svarade att de lärde sig en körstämma lättast genom att använda noter. “Ja, jag använde noterna mycket och använde inte texten alls för att jag tycker att noter är lättare att läsa och sjunga efter än text.” och “Jag kan ju egentligen inte läsa noter men dom kan ge mig en viss vägledning” är två exempel på svar på frågan om de använde noten och om ja, hur mycket de använde den. Flera svar antydde att det var lättare att lära sig stämman när de både kunde höra och se samtidigt, även att det var roligt med ”call and response-metoden” då de kände en samhörighet och kände att de inte var ensamma. De tyckte att det var lättare att hänga med och veta när de skulle sjunga då de hörde min röst och sedan kollade på noten när de skulle sjunga. Andersson (2004) skriver även i sin uppsats om hur olika metoder kan hjälpa till vid notläsning, såsom att se noter som en bild, istället för enskilda symboler (sid. 5). I detta fall kan majoriteten utgått ifrån denna metod och sett helheten istället för att fastna på toner.
Utifrån min enkät kunde jag se att majoriteten hade sjungit i någon typ av kör i många år. Den som sjungit i kör kortast tid har sjungit i ca 1 år och den med mest erfarenhet har varit
aktiv i 62 år. Hela 15 av 18 körsångare hade sjungit i någon typ av kör i mer än 10 år, vissa i omgångar och vissa kontinuerligt. Ingen av de som använde noten hela tiden var nybörjare utan hade sjungit i någon typ av kör i många år, med ett medelvärde på 47 år och var alla i åldersspannet 51-70 år. I vilken typ av kör har jag ingen information om men en anledning till att de använde noten och kunde läsa noter bra kan ha berott på körvanan. Om de har sjungit i olika körer, i till exempel en klassisk kör, kan noter ha varit en obligatorisk del i körsången. Även om alla som använde noten inte kunde noter bra tyckte de ändå att den gav en viss vägledning i låten, då de kunde se om stroferna såg likadana ut eller om det var någon skillnad samt när solosången och körstämman skulle sjungas. Flera körsångare använde sig av ett piano för att hitta sin stämma och skrev även här ner anteckningar.
Även om många använde noten sjöng majoriteten fel på ett ställe i I love to praise. Detta ville jag gå in djupare på och undersöka varför det hade blivit så. Det är en uppgång som egentligen skulle klassas som logisk men är relativ snabb. En skillnad från resten av låten är att det sker en harmonikförändring, vilket kan göra så att strofen blir svårare att förstå. Alla stämmor rör sig likadant men befinner sig på olika toner, se bild nedan.
Jag lyssnade på alla inspelningar igen och räknade ut att 10 av 18 sjöng fel på exakt samma ställe. Jag gick tillbaka och lyssnade på mina egna inspelningar av varje stämma samt kollade på noten ifall jag hade missat något och sjungit fel men hittade inget. Varför är detta ett ställe som så många sjunger fel på? Denna uppgång är inte det svåraste de har sjungit i respektive kör men vid snabb inlärning kan det vara en sådan fras de inte lägger så mycket tid vid och bara kör på utan att reflektera. Även om många svar och inspelningar visar att noter kan vara
ett komplement vid inlärning kan det vara så att det inte hjälper för körer på denna nivå när det kommer till tillfällen som detta. Kanske var det så att notbilden var svår att förstå, då rytmen kräver en del notkunskap eller att uppgången var för svår att klara av rent gehörsmässigt, då det sker en förändring i harmoniken. Mina egna tankar om detta är att dessa två körer är väldigt beroende av någon som dirigerar och visar på plats. Svaren visar inte heller att det har betydelse om hur mycket eller lite man kan noter utan denna incident hittar jag inget samband för. Vissa påpekade detta ställe i sina svar och tyckte att den var krånglig men det var långt ifrån alla som sjöng fel som tog upp det i enkäten. Detta får mig då också att undra om de som sjöng fel också uppfattade att det var fel toner eller om de inte hörde skillnaden mellan inspelningen och deras försök.
5.5 Körövning eller distans
Sista frågan i enkäten som körsångarna fick svara på handlar om hur de lättast lärde sig en stämma, på en körövning eller på distans. Här blev jag förvånad över svaret då 6 av 18 föredrog distans, även om det är en mindre siffra. Distans är ett ord man kan tolka på många olika sätt men i detta fall betyder det lära sig en stämma på det viset de fick göra i undersökningen. När jag tog kontakt med en av de som svarat distans frågade jag varför och fick svaret att det kan vara stimmigt och svårt att höra sin stämma under en körövning när det är många människor på samma plats, därför kände sig den körsångaren mer bekväm med att spela in stämman på telefonen och öva hemma i lugn och ro. Körsångaren svarade också att hemma kunde hen sitta och lyssna flera gånger och hen känner sig friare att sjunga fel när ingen annan hör på.
5.6 Social aspekt av körsång
Körsångarna har upplevt en sångglädje och gemensam när de spelat in dessa stämmor. Ett svar i enkäten handlade om glädjen att få sjunga till en annan röst. I I love to praise arbetade jag med “call and response-metoden” vilket innebär att de på karaokeversionen hörde min röst som solosång som de skulle svara på och sjunga med. Svaret löd: “Det kändes som en rolig, bra och härlig låt. Kul att sjunga ihop med My på solostämman.” När jag läste detta
situation med en världspandemi längtar efter att få umgås med sina vänner, bekanta och sjunga tillsammans i sin kör. Många körer har tagit uppehåll, som dessa två, eller arbetar på andra sätt för att hålla igång gemenskapen men det är få som träffas på riktigt. I min inledning skrev jag lite tankar om Covid-19 och hur världen förändras under denna tid och just detta svar får mig att verkligen tänka till. En kör träffas inte bara för att lära in stämmor och sjunga tillsammans utan det sociala kan ibland vara starkare och mer viktigt än själva sången. En samhörighet och en gemenskap som är svår att hitta på andra ställen. Jag skrev också om att min tanke med denna uppsats var att hitta så varje körsångare kunde få uppleva sångglädje och gemenskap på varsitt håll och utifrån de svar jag fått in har körsångarna upplevt just detta. Även om det bara var en körsångare som skrev om det kunde jag se på det inspelade materialet jag fick att det var fler som log, dansade och hade mer känsla när de sjöng i I love to praise än i Hallelu. Varför jag har med denna punkt i min uppsats är för att analysera hur man som körledare eller lärare kan utforma material som är distans-anpassat och samtidigt behålla känslan av samhörighet och gemenskap. Världen utvecklas varje dag och blir mer och mer digital och vårt jobb som körledare/lärare har ett ansvar att följa med i utvecklingen. Jag vill kunna arbeta med mina körer och deltagare oavsett hur situationen ser ut och utveckla det till en så bra lösning som möjligt.
6. Diskussion
I denna del kommer jag gå igenom vad jag har kommit fram till i min studie i relation till studiens syfte och sammanfatta hur jag har arbetat samt tänka framåt om hur jag skulle kunna fortsätta forska om detta ämne.
Besvarande av uppsatsens forskningsfrågor
1. Hur kan noter användas som komplement vid inlärning om kören har en tradition av gehörsbaserad inlärning?
2. Hur ställer sig körsångare till att öva in låtar på distans?
Syftet med denna uppsats var att undersöka om noter kan användas som ett komplement vid inlärning i en kör som har en tradition av gehörsbaserad inlärning och hur körsångare ställer sig till att öva in låtar på distans.
Utifrån den data jag har fått in har jag kommit fram till att noter kan användas som ett komplement vid inlärning även om kören har en tradition av gehörsbaserad inlärning. Precis som Schenck (2000) skriver är det inte meningen att ta bort alla förklaringar, metodik och planering och bara köra på gehörsbaserad inlärning och arbeta med förebilder (sid. 39). En blandning av gehör och notläsning får resultatet att bli positivt. Nästintill alla i min undersökning var positiva till noter och det hördes även en tydlig skillnad i de inspelningar jag fått in. I just denna undersökning var det endast några få som kunde noter bra och några få som inte alls kunde noter, vilket innebär att många befinner sig i gråzonen mellan. Det jag har kommit fram till är att även om inte alla är duktiga eller bekväma med noter är det en positiv sak att lägga till i inlärningen.
Det blev också tydligt att körsångare helst lär in körstämmor på plats, med andra, vid en körövning. Detta betyder att svaret på min frågeställning om hur körsångare ställer sig till att lära in låtar på distans fungerar bra men att det inte är det de föredrar. I denna tid som vi lever i nu, med en världspandemi, är det dock en lättnad att vi har en möjlighet att arbeta på olika sätt. Människan är beroende av en känsla av gemenskap och glädje och Theorell (2017) har
nog en poäng i att just de ämnen utsöndras vid körsång och att få sjunga med någon annan. Även om människor inte får träffas i stora folksamlingar kan de ändå få en liten dos av dessa “kickar” om man arbetar på samma sätt som jag utformade I love to praise genom att arbeta med ”call and response” och att de fick sjunga tillsammans med min röst vid inspelning.
7. Reflektion
I denna del kommer jag reflektera över val av metod, upplägg av min undersökning, frågeställningar och den litteratur jag använt.
Jag har valt att använda mig av både en kvalitativ och kvantitativ metod för att kunna svara på mina två frågeställningar på bästa sätt, vilket jag är nöjd med. En fråga var beroende av en metod som kunde få fram mätbar data medan den andra krävde en annan metod för att få fram en kartläggning av hur människans uppfattningar och tolkningar ser ut.
Utifrån litteraturen har jag kunnat styrka min analys och mitt resultat men hade gärna velat hitta fler och tydligare källor. Jag är tacksam över att ha möjligheten att söka efter äldre examensarbeten även om det inte fanns någon som stämde överens med min undersökning exakt, dels för att få fler källor men också olika versioner av upplägg av struktur och skrift. Det jag dock märkte var att det fanns väldigt många olika sätt att skriva en uppsats på och svårt att välja vilken jag skulle utgå ifrån. Studiehandledningen gav mig en vägledning men samtidigt var det inget krav på att den skulle se ut på det viset. Jag hade önskat att alla examensarbete skulle ha samma struktur men förstår också svårigheten när studenter skriver om så olika ämnen. Precis som jag tog upp i min diskussion är denna uppsats och detta resultat betydelsefullt för mig som körledare och blivande sångpedagog. Den data jag har fått in kommer jag ta med mig i mina kommande yrken för att underlätta och på så sätt effektivisera arbetet. Nu kan jag urskilja vad jag som körledare kan använda mig av för att min kör ska kunna fortsätta arbeta och även må bra i arbetet. Min förhoppning är att andra som arbetar i denna bransch kan ta del av denna undersökning för att få vägledning och tips i en annorlunda tid, som vi får göra idag på grund av rådande pandemi. Vi måste hjälpas åt så mycket vi kan för att bibehålla aktiviteter, gemenskap och skapa en variant som kan ersätta en vanlig körövning i vissa fall. Det jag kunde ha gjort annorlunda är såklart att pröva dessa olika metoder på plats, vid en riktig körövning. Det var min ursprungliga tanke innan viruset och restriktionerna kom. Om jag får möjligheten att fortsätta forska inom detta ämne kommer jag att pröva samma metod längre fram och då göra det på plats för att undersöka om resultatet skulle stämma överens med det jag fick nu eller om det skulle skilja sig.
Under skrivandets gång har några frågor dykt upp som jag gärna hade velat utforska och undersöka mer om jag hade haft tiden, bland annat frågan om hur körsångare ställer sig till
notläsare. Jag skulle även vilja undersöka hur denna uppsats skulle blivit om jag hade arbetat med en yngre målgrupp, med unga vuxna. Det största problemet med min undersökning var det tekniska och hur allt skulle gå till. Även om jag försökte beskriva och även spela in en instruktionsvideo om upplägget så tydligt som möjligt uppkom det många frågor om hur inspelning av stämmor, överföring av filer samt hur man hittade informationen upp. Tyvärr tog det energi från mitt håll genom att svara på dessa frågor väldigt många gånger, som i sin tur dämpade glädjen i att faktiskt få in resultaten. Jag är dock glad att jag utgick ifrån Bryman (2008) när jag utformade min enkät, då jag inte fick några frågor om hur se skulle svara på frågorna. Det som till slut kändes väldigt roligt var att få in svar på mina frågor och även att jag blev förvånad över hur resultatet blev, då jag från en början trodde att väldigt få skulle använda sig av noterna till exempel.
8. Källförteckning
Andersson, U. (2004). Noter och/eller gehör: sångares olika sätt att lära sig en sång. (Examensarbete, Musikhögskolan, Piteå). Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/get/ diva2:1030697/FULLTEXT01.pdf
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (upplaga 2). Malmö: Liber. Lilliestam, L. (1995). Gehörsmusik: blues, rock och muntlig tradering. Göteborg: Akademiförl.
Schenck, Robert. (2006). Spelrum - En metodikbok för sång- och instrumentalpedagoger. Göteborg: Ejeby.
Gabre, H. (2017) Den stilla natten 1818. Hämtad 2020-05-05 från https:// www.varldenidag.se/reportage/den-stilla-natten-1818/repqjs!j3tkZB6Ju6TOzZoB0G90nA/
Harrison, D. (2017) Slavarnas sånger ett vapen mot förtryckarna. Hämtad 2020-05-10 från
https://www.svd.se/slavarnas-sanger-blev-ett-vapen-mot-fortryckarna
Stockholm Gospel (2016) Gospeln historia - från bomullsfält till kyrkorum. Hämtad 2020-05-04 från http://stockholmgospel.nu/gospelns-historia-fran-bomullsfalt-till-kyrkorum/
Theorell, T. (2016) Körsång ändrar kroppens kemi. Hämtad 2020-05-10 från https://fof.se/ tidning/2016/9/artikel/korsang-andrar-kroppens-kemi Nationalencyklopedin, gospel.http://www.ne.se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ gospel (hämtad 2020-04-30) Nationalencyklopedin, oxytocin. http://www.ne.se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/oxytocin (hämtad 2020-05-05) Nationalencyklopedin, gehör.
http://www.ne.se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/gehör (hämtad 2020-05-06) Nationalencyklopedin, gehörslära. http://www.ne.se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/gehörslära (hämtad 2020-05-06) Nationalencyklopedin,prima vista. http://www.ne.se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/prima-vista (hämtad 2020-05-15)
The Mississippi Mass Choir [Stephan]. (2017, Juli 19). Angel David - ”I Love to Praise
Him”. Hämtad från https://www.youtube.com/watch?v=O80Y6TbPG0o
The Write Family Singers [Caleb Wright]. (2017, December 24). Hallelu (Dr. C Ronald S.
Williams II) - The Wright Family Singers. Hämtad från https://www.youtube.com/watch? v=eBPQzZoiXik (Fanns ej svensk version)
Bilaga 1- Informationsbrev till körsångare
Hej! Vad roligt att du vill vara med i denna undersökning!
Jag heter My Kullsvik går mitt fjärde år på Musikhögskolan i Örebro. Jag studerar till musiklärare och skriver nu en B-uppsats. Jag har valt att skriva om hur körer jobbar med inlärning av stämmor och hur man kan jobba med detta på distans. I dagens rådande läge är detta en väldigt aktuell fråga och jag är så glad över att just DU vill hjälpa till med detta.
Undersökningen har 3 steg.
Steg 1.
Låt 1- Gehörsbaserad
Du får en text, en inspelning av din stämma samt en karaoke-version av låten där musiken spelas utan någon sång. Du har max 40 minuter på dig att lära dig din stämma. Du får anteckna i texten för att minnas din stämma men ej skriva ner i noter. När 40 minuter (eller mindre) har gått skriver du ner hur många minuter du har behövt för att lära dig stämman och så sätter du upp en kamera/mobilkamera där du syns och hörs tydligt. Börja spela in och sätt på karaokeversionen och sjung din stämma, du får ha texten framför dig. Sjung hela låten, det gör inget om det blir fel utan jag vill höra ett ärligt försök.
Steg 2.
Låt 2- Notbaserad
Du får en text, en inspelning av din stämma, en not samt en karaoke-version av låten. Du får använda noten om du vill. Du har max 40 minuter på dig. Du får använda dig av instrument, appar eller annat hjälpmedel. Du får en karaokeversion som du kan öva till, där min röst hörs som soloröst och stämsången är tyst. När 40 minuter (eller mindre) har gått, skriver du ner hur många minuter du har behövt för att lära dig stämman och så sätter du upp en kamera/mobilkamera där du syns och hörs tydligt. Börja spela in och sätt på karaokeversionen och sjung din stämma, du får ha noten framför dig. Sjung hela låten, det gör inget om det blir fel utan jag vill höra ett ärligt försök.
Steg 3. Enkät
Efter att du har spelat in dina videor följer du denna länk som tar dig till en enkät där jag vill att du svarar så utförligt som möjligt på alla frågor jag har ställt. Det finns inga rätt eller fel svar, jag vill att du svara så ärligt som möjligt. https:// forms.gle/hxzhrmowDcRwy7g17
När du är klar med dina inspelningar vill jag att du skickar över dem till mig. Lättast sätt är att gå in på www.wetransfer.com
och ladda upp båda filerna och skicka till my.kullsvik@gmail.com. Ingen annan är jag kommer få tillgång till dessa videor och genom att vara med i denna undersökning ger du godkännande till att jag får använda mig av dina videor och svar vid utbildning. Vid frågor, hör av dig via mail. Sista dag att skicka in är 3/5.
Bilaga 2- Enkät
Lära sig stämmor på distans
Detta är en enkät för dig som sjunger i någon typ av kör och som har gjort undersökningen att lära in en körstämma på två olika låtar.
*Obligatorisk
E-postadress *
………...
Vad sjunger du i för kör?
………..
Hur länge har du sjungit i någon typ av kör?
………..
Vilken stämma sjunger du? Sopran
Alt Tenor
Vad identifierar du dig som? Kvinna
Man Ickebinär Övrigt:
Inom vilket åldersspann tillhör du? 18-30
31-50 51-70 70+ Övrigt:
Hur lär du dig bäst en körstämma? Lyssnar och använder gehöret
Använder mig av noter Övrigt:
Vilken låt tyckte du var lättast att lära in? Låt 1
Låt 2
Hur lång tid använde du till låt 1?
………..
Hur kändes det att lära in låt 1? Hur gick du till väga? Skriv gärna så utförligt som möjligt.
………..
Hur lång tid använde du till låt 2?
………..
Hur kändes det att lära in låt 2? Hur gick du till väga? Skriv gärna så utförligt som möjligt.
………..
Använde du noten i låt 2? Om ja, hur mycket använde du den?
………..
Tycker du det är lättare att lära sig en stämma på distans eller på en körövning? Distans
Körövning
Skulle du kunna tänka dig att ställa upp på en längre intervju? Ja
