Den upprepade aborten - problem för vem?

Examensarbete i sexologi Malmö högskola

105-120 hp Hälsa och samhälle

Mastersprogram i sexologi 205 06 Malmö Hälsa och samhälle

DEN UPPREPADE ABORTEN

– PROBLEM FÖR VEM?

Agneta Tinnert

DEN UPPREPADE ABORTEN

– PROBLEM FÖR VEM?

AGNETA TINNERT

Tinnert, A. Den upprepade aborten – problem för vem?

Examensarbete i sexologi, 15 högskolepoäng.

Handledare: Pernilla Ouis

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING

3

2. SYFTE

5

3. FRÅGESTÄLLNING

5

4. BAKGRUND

5

4.1. Statistik

6

5. TEORETISK REFERENSRAM

7

5.1.

Social konstruktionism

8

5.2.

Genus

10

5.3.

Risktänkande

11

5.4.

Olika diskurser för samlevnadsrelation

12

5.5. Begreppet respektabilitet

14

6. LITTERATURSTUDIE

15

6.1. Min tidigare magisteruppsats

15

6.2. Studier kring abort och riskbeteende

16

6.3. Studier kring personalens attityder

21

7. INTERVJUSTUDIE

21

7.1. Bearbetning och analys

24

7.2

. Etiska överväganden

26

7.3. Resultat intervjustudie

27

8. SAMMANFATTNING OCH ANALYS

38

9. REFERENSER

44

1. INLEDNING

Oönskade graviditeter avbryts, och har sannolikt avbrutits i alla tider, i de flesta kulturer, enligt Socialstyrelsens rapport från 2009. Det exakta antalet inducerade aborter i världen är okänt, men man har uppskattat att det görs närmare 50

miljoner aborter varje år och av dessa är närmare 30 miljoner legala och nästan 20 miljoner illegala abortingrepp.

År 1975 trädde den nuvarande abortlagen (SFS 1974:595) i kraft i Sverige. Den innebar att fri abort infördes, vilket innebär att kvinnan själv får besluta om abort upp till och med graviditetsvecka 18. Antalet aborter har efter detta år varierat mellan 30 000 och drygt 38 000 per år. I ett betänkande av 1980 års

abortkommitté, (SOU 1983:31), framkommer att enligt förarbetena till abortlagen skulle abort ses som en nödfallsåtgärd när preventionen hade misslyckats, det fanns förhoppningar om att antalet aborter skulle minska i och med de omfattande satsningar på sexualupplysning som planerades och genom ökad tillgång till säkra preventivmedel. Olika förslag kring hur det förebyggande arbetet avseende

oönskade graviditeter ska kunna förbättras har sedan dess presenterats. De insatser som i olika utredningar och handlingsplaner har föreslagits har ofta varit likartade. Områden som har berörts är skolans sex- och samlevnadsundervisning,

samtal/diskussioner inom sfi (svenska för invandrare), tillgång till preventivmedel och rådgivning samt omhändertagande i samband med abort. Den 14 juni 2007 beslutade regeringen att inom Socialdepartementet tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att överväga hur arbetet med att förebygga oönskade graviditeter kan utvecklas bland vuxna, unga vuxna och ungdomar. I den idépromemoria som överlämnades till statsrådet Göran Hägglund föreslogs bland annat särskild uppmärksamhet på reaborter, det vill säga utifrån de kvinnor som har genomgått mer än en abort. Under 2008 utgjorde upprepade aborter 38 % av det totala antalet aborter. (S 2007: D)

1998 skrev jag en magisteruppsats i socialt arbete ”Abortsökande kvinnor – en studie kring olika faktorers betydelse utifrån en teoretisk modell.” I den uppsatsen utgick jag ifrån följande frågor: Varför utsätter sig den enskilda kvinnan för risken för en oönskad graviditet? Hur kan man förklara gapet mellan människors

kunskaper och beteenden? I sammanfattningen skrev jag att man i det abortförebyggande arbetet har förutsatt att ökad kunskap ska ge ett förändrat beteende, vilket det enligt redovisade rapporter i stor utsträckning inte har gjort. Som teoretisk referensram för att skapa en förståelse kring detta fenomen använde jag mig av Kristin Lukers risktagandemodell (1975) och Gunilla Jarlbros och Elisabeth Perssons tankar kring självbildens betydelse för ett riskbeteende (1992). Jag återkommer längre fram i uppsatsen, under Kap. 6. Forskningsmetoder, med en kort redogörelse för denna magisteruppsats och dess resultat. I aktuell

magisteruppsats vill jag fördjupa mig i den upprepade aborten, varför utsätter sig den enskilda kvinnan för risken för ytterligare en oönskad graviditet?

I mitt arbete som kurator på en kvinnoklinik möter jag många kvinnor som är i en abortsituation. Det är, enligt min erfarenhet, för många en känslomässigt mycket svår situation. Vad är det som gör att man som kvinna utsätter sig för risken att återigen vara i denna känslomässigt mycket svåra situation? Eller är det så att aborten för den enskilda kvinnan kanske inte är den känslomässigt svåra situation som vi tror?

De upprepade aborterna är ofta svåra att förstå för olika personalgrupper inom kvinnosjukvården. De vet att kunskaperna finns hos kvinnan och hennes partner om hur förhindra en oönskad graviditet, de vet att kvinnan har fått information och recept vid tidigare kontakter, ändå blir hon gravid på nytt och kommer

tillbaka för en ny abort. Konflikten/stressen för personalen kring detta tenderar att bli större i tider med indragningar och mindre resurser för olika patientkategorier, då den abortsökande kvinnan alltid har förtur till ett medicinskt omhändertagande. Personalen kan ibland uppleva kvinnan som ”slarvig”. Hur påverkas kvinnan och hennes partner av dessa mer eller mindre tydliga reaktioner?

I dag förenklas abortingreppen, bland annat genom medicinska aborter och genom så kallade hemaborter som innebär att kvinnan mer själv tar hand om sin abort. Tidigare var kirurgiska ingrepp mer vanligt och dessa krävde insatser av vårdpersonal på ett annat sätt. Vid hemaborten påbörjar kvinna sin abort på en gynekologisk mottagning och slutför den två dagar senare hemma. Hon har härigenom en möjlighet att dra sig undan den för henne kanske förväntade negativa reaktionen på sitt ”misslyckande”, om det nu ska betraktas som ett misslyckande – det kan ju också handla om ett medvetet val utifrån en riskanalys! Målsättningen för oss inom vården är att ge förutsättningar så att fenomen som inte betraktas som önskvärt i möjligaste mån kan minimeras. Kan vi som vårdpersonal, och i så fall hur, ge förutsättningar så att risken blir så liten som möjlig att kvinnan behöver återkomma till oss i en liknande situation?

Ett genomgående tema i flera kurser i aktuell mastersutbildning i sexologi har varit riskbeteende och inför aktuell magisteruppsats är jag nu intresserad av att ta reda på/försöka förstå vad det är som gör att kvinnan utsätter sig för en upprepad risk – att bli oönskat gravid igen. Vilka olika faktorer kan vara relevanta? Lotta Löfgren - Mårtensson säger i en artikel på Malmö högskolas webbplats 2009-12-02: ”- När det gäller sexuellt risktagande finns det ett samband mellan andra riskfaktorer som till exempel beteendestörningar, utsatthet för sexuella övergrepp och avsaknad av ansvarstagande vuxna i barndomen.” Min fundering blir om detta även gäller den grupp som utsätter sig för upprepade oönskade graviditeter? Finns det till exempel en större del kvinnor i denna grupp som har varit utsatt för

sexuella övergrepp?

Mitt forskningsämne i denna magisteruppsats är således den upprepade aborten och min avsikt är att belysa den ur olika perspektiv. I denna inledning har jag formulerat en del frågor, frågor som utgör en bakgrund till mitt intresse att närmare belysa detta område – jag avser att återkomma till dessa frågor under olika rubriker i uppsatsen.

När det gäller uppsatsens innehåll och disposition ser den ut på följande sätt: Jag kommer att börja med att formulera mitt syfte med denna studie och de

frågeställningar som jag utgår ifrån. Därefter följer en kort bakgrund till ämnet med bland annat en del statistiska uppgifter från Socialstyrelsen. I uppsatsens teoridel utgår jag från socialkonstruktionism kopplat till genus och risktänkande. Jag tar upp olika diskurser för samlevnadsrelation och begreppet respektabilitet. Min forskningsansats består dels av en litteraturstudie utifrån för ämnet relevant forskning, dels av en intervjustudie. Aktuell uppsats avslutas med en

2. SYFTE

Jag har i denna uppsats, dels utifrån en litteraturstudie, dels utifrån en kvalitativ ansats med intervjuer, valt att fokusera på sexuellt riskbeteende som kan leda fram till en för kvinnan oönskad graviditet. Olika studier och officiell statistik visar att en relativt stor andel kvinnor genomgår fler än en abort.

Syftet med uppsatsen är att försöka förstå vad det är som gör att

kvinnan/paret utsätter sig för en upprepad risk – att bli oönskat gravida på nytt. Vad är det som gör att det sexuella riskbeteendet fortsätter? Vilka bakomliggande faktorer föreligger? Jag kommer dels att undersöka vad som framkommer ur tidigare studier, dels kommer jag att genomföra ett antal intervjuer för att få olika röster kring den upprepade aborten. Det som framkommer vill jag därefter försöka förstå utifrån ett teoretiskt

resonemang.

Min förhoppning är att uppsatsen ska kunna utgöra ett bidrag till en fördjupad förståelse av de attityder och värderingar som kan påverka vår syn inom vården på den upprepade aborten som ett sexuellt risktagande. Kanske kan detta också innebära att det kommer igång ett ”prat” på de enheter inom vården som möter dessa kvinnor och män, ett ”prat” som kan vara avdramatiserande och på det sättet bli en del av vårdens ambition att utifrån ett patientperspektiv ge god vård och omsorg.

3. FRÅGESTÄLLNING

Inom ramen för studiens syfte har jag valt att sätta särskilt fokus på olika frågeställningar, där min huvudfrågeställning är:

Vilka faktorer bidrar till att kvinnan fortsätter med ett sexuellt risktagande som kan leda till upprepade och oönskade graviditeter?

De faktorer som jag har studerat närmare är: relationens betydelse, mannens roll, personligheten hos den enskilda kvinnan, användning av preventivmedel, den sociala situationens betydelse, skillnader utifrån kvinnans ålder.

4. BAKGRUND

En definition av reproduktiv hälsa antogs vid FN: s internationella konferens “Befolkning och utveckling” som hölls i Kairo 1994. ”Reproductive health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity, in all matters relating to the reproductive system and to its functions and processes. Reproductive health therefore implies that people are able to have a satisfying and safe sex life and that they have the capability to reproduce and the freedom do decide if, when and how often to do so.” (Cook et al, 2003, s. 12)

Utgångspunkten för folkhälsoarbetet i Sverige är, enligt Statens folkhälsoinstitut (2009) folkhälsopolitikens elva målområden. De anger centrala

bestämningsfaktorer för hälsan. Målområde 8 handlar om en trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa. En säker sexualitet uppges vara

grundläggande för kvinnors och mäns hälsa och välbefinnande. När det gäller att förebygga hälsorisker förknippade med sexuellt beteende handlar det, enligt regeringens proposition 2002/03:35, dels om att stärka individens egen identitet och självkänsla, dels om saklig sexualkunskap och om ökad förmåga att hantera relationer till andra människor.

Jag tänker att detta kan vara en övergripande bakgrund till aktuell studie om upprepade aborter och dess tänkta möjliga påverkan på den sexuella hälsan. Innan jag går vidare i redovisningen av den teoretiska referensram som jag använder mig av i analysen vill jag presentera relevant statistik kring upprepade aborter för att ge en bild av omfattningen av aktuell problematik.

4.1 Statistik

Hanna Söderberg skriver i sin avhandling från 1998 att 42 % av de kvinnor som ingick i hennes undersökning och som gjorde abort i Malmö 1989 hade erfarenhet av abort sedan tidigare. Enligt Kero (2002) är omkring 40 % av de studerade aborterna i hennes avhandling, som har utförts i Umeå, så kallade upprepade aborter. Dessa två studier har således kommit fram till motsvarande siffror kring upprepade aborter trots att studierna är gjorda i olika kontexter och med några år emellan.

När det gäller andelen upprepade aborter 2008 redovisas av Socialstyrelsen (2009) bland annat följande siffror: Totala antalet aborter är 38 053. Av dessa utgjorde 62,1 % kvinnans första abort, 24,3 % den andra aborten, 8,9 % den tredje aborten och 4,7 % fjärde aborten eller fler. Detta innebär att 37,9 % av totala antalet aborter var upprepade aborter. Enligt rapporten har åldersfördelningen bland kvinnor som genomgår abort förändrats under åren. Antalet tonårsaborter var 1975 cirka 30 per 1 000 kvinnor, respektive 27 för åldersgruppen 20–24 år. Sedan 1977 har förhållandet varit omvänt, det vill säga antalet aborter per 1 000 kvinnor har varit flera för åldersgruppen 20–24 år än för tonåringarna. Allra flest aborter relaterat till befolkningen görs i åldersgruppen 20–24 år, därefter följer

åldersgruppen 25–29 år, tonårsgruppen och därefter åldersgruppen 30–34 år. När det gäller den preliminära sammanställningen från Socialstyrelsen avseende perioden januari till juni 2009 framgår att Malmö kommun hade flest aborter per 1000 kvinnor och Blekinge län minst.

5. TEORETISK REFERENSRAM

Margareta Forsberg (2007) beskriver hur begreppet sexualitet uppstod under 1800-talet som ett resultat av en strävan att avgränsa och klassificera olika fenomen som fanns i den tidens vetenskap. Varje kultur utvecklar sina sexuella normer och värderingar, så kallade script. Det är två amerikanska sociologer Simon och Gagnon (1999) som har utvecklat en teori om sexuella script. Deras arbete representerar den första stora inbrytningen för samhällsvetenskaplig teoribildning i den moderna forskningen om sexualitet. Samhälleliga sexuella script internaliseras i större eller mindre utsträckning av individen, som på så sätt formar sitt individuella script. Varje samhälle genomsyras av ett övergripande sexualideologiskt förhållningssätt som avspeglar tidstypiska normer. Utmärkande för det svenska är, enligt Nilsson Schönnesson (2002), dess heterosexism och restriktiva sexualsyn som innebär att erotik är tillåten under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda. Tvåsamhet betonas liksom att kärlek legitimerar sexuellt umgänge och att sexuellt umgänge är uttryck för kärlek. Är det så fortfarande? Sexualiteten kan ses som något biologiskt givet eller som format av sociala och kulturella krafter. Då jag i min professionalitet utgår från en samhällsvetenskaplig diskurs har jag i denna uppsats valt teori utifrån social konstruktionism som jag har kopplat till genus och risktänkande. Jag utgår även från tre olika diskurser för samlevnadsrelation: äktenskapsparadigm, den romantiska kärlekens ideal och den rena relationen och begreppet respektabilitet, som jag tänker kan vara ett centralt begrepp utifrån de frågeställningar som finns i uppsatsen.

Varför vill jag använda mig av social konstruktionism? Grunden för min studie är att förstå de sociala konstruktioner som finns kring fenomenet upprepade aborter och det riskbeteende som föregår. Att använda intervjun som undersökningsmetod ger mig möjlighet att förvärva flera olika individuella perspektiv. Dessa olika individuella perspektiv kan därefter kanske förstås utifrån de samhälleliga

värderingar som finns vid en viss tid. Med utgångspunkt från rådande diskurs kan det vara mer eller mindre accepterat att hänge sig åt sexualiteten – det kan bli moraliserande om man inte uppfyller rådande förväntningar kring hur, var, med vem man har sex och om man har gjort vad man har kunnat för att skydda sig från en oönskad graviditet.

Även själva forskningsprocessen kan betraktas som en social konstruktion, och under denna process konstrueras verkligheter. Robson (2002) skriver på sidan 27 att forskningsdeltagarna bidrar till att konstruera en verklighet tillsammans med forskaren och eftersom det finns flera verkligheter sker hela tiden en

vidareutveckling av forskningsfrågorna under forskningsprocessen.

Den teoretiska referensram som jag hoppas kan vara användbar för mig när jag vill förstå vad det är som gör som gör att kvinnan/paret utsätter sig för en

upprepad risk, att bli oönskat gravida på nytt, har jag sökt efter i olika studier och avhandlingar utifrån områden som handlar om sexuellt risktagande, social

konstruktionism och genus. I detta sökande har jag kommit i kontakt med Monica Christiansons (2006) avhandling om riskbeteenden utifrån olika könssjukdomar, Ronny Tikkanens (2003) avhandling om män som har sex med män och

riskbeteenden utifrån detta. Jag har också använt mig av Pernilla Nigårds (2007) studie kring konsumtionen av pornografi bland unga män i Sverige och Margareta Forsbergs (2007) studie om sex, relationer och tjejer i det mångkulturella Sverige.

Genom att använda mig av dessa forskares arbeten har jag tillåtit mig att i denna uppsats vidarebefordra det material som de har reflekterat kring och refererat till i sina uppgivna arbeten. Som exempel kan jag nämna att Tikkanen (2003) i sin avhandling refererar till Mary Douglas och hennes studier. Jag har valt att inte själv gå till hennes material och i denna uppsats ge en beskrivning av hennes tankar från den ursprungliga källan utan väljer att förmedla dem via Tikkanens arbete.

5.1. Social konstruktionism

Monica Christianson skriver i sin avhandling (2006) att sexualitet inte enbart kan förstås biologiskt utan att det mer är en social konstruktion. Hon tar upp att första gången termen sexualitet användes var i Oxford English Dictionary från 1800. Innan dess var det ingenting som hette sexualitet även om man hade ett vad vi kallar sexliv. Hon skriver att sexualitet enbart kan förstås utifrån en historisk kontext, skapad i relation med olika individer, kultur och samhälle. Sexuella normer och värderingar och sexuellt beteende förändras över tiden och varje samhälle har sin egna sexuella kultur.

Ronny Tikkanen (2003) utgår i sin avhandling från att sexualiteten till stor del är socialt konstruerad. Detta innebär enligt honom att sexuella handlingar får en mening i och genom ett socialt sammanhang. De som utför en sexuell handling tillskriver handlingen innebörder och betydelser. Detta innebär också att den betydelse som vissa sexuella handlingar har för en individ kan skilja sig från de betydelser som andra ger samma handling. Den enskilda individen kan ge en och samma sexuella handling olika betydelser beroende på sammanhang och avsikter. Tikkanen utgår från Simon och Gagnon (1999) och deras teori om sexuella script. Han tar upp att de institutionaliserade överenskommelser som omger sexualiteten, de normsystem och regler som existerar i samhället, kan beskrivas genom

metaforen sexuella script och att dessa sexuella script verkar normerande på våra sexuella handlingar. De besvarar frågor som: när, var, hur, varför och med vem man kan ha sex. Det finns tre nivåer av sexuella script. Tikkanen beskriver detta i studien ”Att skapa intimitet” som ingår i aktuell avhandling. En nivå handlar om de normer som finns på en kulturell och samhällelig nivå och som fungerar som en vägvisare för vad som är ”en sann, naturlig och god sexualitet”. (ibid., s. 63) De andra nivåerna av sexuella script är den intrapsykiska och den interpersonella. De intrapsykiska scripten är individens egna motiv till att ha sex samt de

betydelser som individen knyter till olika sexuella handlingar. Den differens som kan uppstå mellan faktiska handlingar och kulturella scenarier blir, enligt

Tikkanen, lösta i de interpersonella scripten då de sexuella scripten erbjuder de interpersonella scripten möjligheter att tolka och modifiera sexuella handlingar. Enligt Tikkanen föreskriver de kulturella scripten att god sexualitet utövas inom en kärleksrelation. Han skriver också att det finns ett motsatsförhållande mellan kärlek och risk då det inte ingår i det interpersonella sexuella scriptet inom en parrelation att betrakta sin kärlekspartner som en risk. Kärleksideologin

legitimerar både sexuella handlingar och oskyddade samlag och det oskyddade samlaget förknippas med intimitet och närhet. Han skriver att kärleken försätter sexualiteten inom en parrelation i ett undantagstillstånd där rationalitet och risktänkande inte gäller. I den sociala konstruktionen av kärlek ingår irrationalitet som en naturlig komponent, det finns en förväntan att kärleken ska göra oss irrationella, enligt Tikkanen. Denna kärleksideologi är normativ och den delar upp sexuella handlingar i accepterade respektive mindre accepterade handlingar. En

mindre accepterad handling kan vara att ha tillfälliga sexuella kontakter. Tikkanen tar även upp risk som social konstruktion och enligt honom har sociala

konstruktioner av risk tidigare studerats av antropologen Mary Douglas. Enligt henne är uppfattningen om vad som är en risk beroende av social eller kulturell grupptillhörighet. Hon anser också, enligt Tikkanen, att språket har en viktig betydelse i den sociala konstruktionen av risk eftersom det är genom språket som risker konstrueras och kommuniceras. Den förklaringsmodell som, enligt

Tikkanen, ofta används i amerikansk forskning, The Health Belief Model, fokuserar till skillnad från Douglas modell på det individuella för att försöka förstå och förklara varför vissa individer tar till sig hälsofrämjande budskap och andra inte. Denna modell bestod från början av två delkomponenter: sårbarhet och förväntningar. Sårbarheten handlar om hur den enskilde bedömer risken att

drabbas samt hur allvarligt detta bedöms vara. Den andra delkomponenten är förväntningar och handlar om de möjligheter som den enskilde har till sitt

förfogande för att minska riskerna för att drabbas. Dessa handlingar påverkas dels av individens tro på sin förmåga att utföra dem, dels av en avvägning mellan de upplevda för- och nackdelarna med dem. Den enskildes tro på sig själv som kapabel att skydda sig är, enligt denna modell, beroende av tidigare erfarenheter. De upplevda för- och nackdelar som är förbundna med att utföra hälsofrämjande handlingar påverkas av fysiska, psykologiska och ekonomiska faktorer. Enligt denna modell bör fördelarna överväga nackdelarna för att individen ska utföra hälsofrämjande handlingar. Modellen utvecklades initialt på 1950-talet av en grupp socialpsykologer i ”U.S. Public Health service” (Janz et al, 2002, s. 46) för att förklara det utbredda misslyckandet i olika program för att förhindra och upptäcka sjukdom. The Health Belief Model har sin grund i psykologisk teori. Delar av den privata sexualiteten kan, enligt Tikkanen (2003), vara förenad med känslor av skam, framförallt om man upplever att den egna sexualiteten bryter mot normer som finns om hur sexualiteten bör vara. Det faktum att man haft oskyddade samlag, utanför en kärleksrelation, kan upplevas som en

normöverträdelse. Även Pernilla Nigård (2007) tar upp begreppet skam. I sin text hänvisar hon till den brittiske sociologen Anthony Giddens och hur han diskuterar kring begreppen skam och skuld. Han associerar skam med självidentitet och känslor av otillräcklighet hos den enskilde och skuld som en konsekvens av en olämplig handling, som att bryta tabun. Han ser dessa två begrepp som intimt förknippade med varandra. När det interpersonella scriptet inte överensstämmer med det kulturella scriptet skapas känslor av skam och skuld i det intrapsykiska scriptet.

Margareta Forsberg (2007) skriver om det konstruktionistiska perspektiv som dominerar inom samhällsvetenskaperna, där man utgår från att normer och värderingar skapas i samspel mellan människor, konstruktioner som kan utsättas för dekonstruktion och överskridas. Att definieras som kvinna eller man innebär enligt detta perspektiv att definieras enligt de mallar som uppfattas vara

utmärkande för just denna kategori. Varje sådan definition eller kategorisering innebär samtidigt, enligt Forsberg, en disciplinering och begränsning av

möjligheter. Att vara kvinna liksom att vara man innebär att vara exkluderad från vissa möjligheter och vissa aktiviteter. Våra upplevelser och uppfattningar om såväl kön som sexualitet är i hög grad resultat av gemensamt skapade och reproducerade sociala konstruktioner. Forsberg tar upp att synen på kön har förändrats kraftigt över tid - från en uppfattning av män och kvinnor som i princip likadana till en tvåkönsmodell där könen uppfattas om diametralt motsatta

varandra. Våra föreställningar om kön och sexualitet är således ett resultat av generationers successivt skapade konstruktioner, men de uppfattas i våra dagliga liv som sanningar.

Jag vill som avslutning på denna redogörelse kring hur olika forskare har resonerat utifrån sina undersökningsområden kring begreppet social

konstruktionism även ta upp Plummer (1984) som pratar om ”the social use of sex” (s. 42, 1984), att sexuella handlingars symboliska betydelser ofta ligger utanför det strikt sexuella. Plummer menar att sexualiteten är pluralistisk, den tar sig många uttryck, har många etiologier, förutsätter många betydelser och kan användas på många sätt. Han ger i sin artikel exempel på hur sex på olika sätt kan användas, till exempel som en lösning av personliga problem, som en bekräftelse av sig själv, som en utmaning av auktoriteter som till exempel föräldrar och samhälle och så vidare. Jag tar med dessa tankar från Plummer eftersom det tydliggör sexualiteten som föränderlig och påverkat av sitt sociala sammanhang och i interaktion med andra.

5.2. Genus

Genusvetenskap är ett akademiskt ämne som har föreställningar om relationerna mellan män och kvinnor som sitt huvudfokus. Enligt Connell (2003), en

australiensk sociolog, handlar genus framförallt om sociala relationer inom vilka individer och grupper agerar och att genusordningen fortplantas socialt genom kraften hos de strukturer som begränsar det individuella handlandet. Han skriver i ”Maskuliniteter” (2008) att genus inte är statiskt i förhållande till social

interaktion, utan konstrueras genom interaktion.

Monica Christianson (2006) ställer i sin avhandling frågan ”What exactly does doing gender mean?” (ibid., s. 19). Hennes förklaring handlar om att genus är något man gör upprepade gånger i samspel med andra. Det är inte bara ett beteende mellan individer utan också en produkt av kulturella och institutionella arrangemang. Om vi misslyckas att göra detta korrekt kan vi bli tvungna att förklara våra motiv. Hon hänvisar i sina resonemang till Connell och att genus är socialt konstruerat och att det inte har något med biologi att göra. Det är

könsbundet utifrån att det hänvisar till maskulinitet och femininitet, men dessa uttryck är arrangerade via den sociala praktiken.

Även Hans Andersson (2008) tar upp att den övervägande delen av

genusforskningen betraktar genus som en social konstruktion som avser de sociala och kulturella innebörder som är förknippade med män och kvinnor såsom

”manlighet” och ”kvinnlighet”. Det anspelar på förbindelser mellan samhälle och individ. Han skriver att konstruktionen av genus är en aktivt pågående process som ger ett subjekt som är kapabelt till självreflektion och som har en viss medvetenhet och som därigenom kan välja sina handlingar.

Anneli Kero (2002) skriver i sin avhandling att i en reproduktiv kontext har kvinnor och män olika positioner. Mannen har ingen formell rätt eller makt att besluta huruvida en graviditet ska avbrytas eller inte. Men i sin relation med den gravida kvinnan kan han påverka henne på många sätt. Hon skriver också att innebörden av kvinnlighet i rådande kulturellt sammanhang är starkt förknippat med reproduktion, moderskap och godhet. Aborten blir då ett förnekande av det väsentliga i moderskapet och kan därför, trots den rättsliga ställningen, vara svår

att integrera i begreppet kvinnlighet. Om de män som är involverade i aborter blev mer synliga skulle bördan av ansvar och skuld bland kvinnor bli mindre. Kero visar i sin avhandling att kvinnorna bar/tog ett större ansvar när det gällde att försöka förebygga oönskade graviditeter.

Statens folkhälsoinstitut (2005) har gjort en analys på uppdrag av regeringen för att synliggöra kvinnors och mäns livsvillkor och den ojämlikhet i hälsa som är en följd av skilda livsvillkor. De ger exempel genom att hänvisa till en svensk studie från 2003 av Christiansson med flera som visar att både flickor och pojkar

förväntade sig att pojkarna skulle ta kommandot, att de skulle utnyttja tillfällen och ha sex med många flickor. I analysen från Statens folkhälsoinstitut hänvisas också till Fanny Ambjörnssons avhandling från 2004, ”I en klass för sig. Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer.”, som visar hur flickors sexualitet skambeläggs och hur sexualiteten blir ett redskap i differentieringen mellan den sexuella/ickereproduktiva horan och den asexuella/reproduktiva madonnan

5.3. Risktänkande

Det finns olika sätt att förhålla sig till och förstå riskbeteende. Jag tar här upp några av dem som jag har kommit i kontakt med under denna och i samband med min tidigare magisteruppsats där jag fokuserade kring Kristin Luker och hennes risktagandemodell. Jag börjar med en kort beskrivning av hennes modell. Jag har tidigare i detta teoriavsnitt också lite kort förmedlat en beskrivning av ”The Health Belief Model” som jag bedömer i sitt resonerande påminner om Lukers modell.

Kristin Luker har i sin studie från 1975 ”Taking Chances. Abortion and the Decision not to contracept” fört fram en risktagandemodell. Enligt Luker borde varje graviditet som är oönskad ha förebyggts då kunskap om hur förebygga föreligger. Hon tar i sin studie upp att de flesta kvinnor genom en stor del av sin reproduktiva period är ambivalenta inför att bli gravida. Hon redovisar i sin studie skäl som talar för att en oönskad graviditet är slutresultatet av en medveten

beslutsprocess. Majoriteten av preventivmedelsprogrammen är, enligt Luker, inte effektiva för vissa kvinnor på grund av att de inte är känsliga för den risktagande kvinnans egen definition av situationen, utan till de institutionella behoven. Den enskilde individen erhåller både kostnader och vinster vid agerande och väger de uttalade kostnaderna gentemot möjligheterna till vinst för olika beslut. Beslutet att inte använda preventivmedel kan enligt Luker betraktas som en vägningsprocess mellan en serie av ganska väldefinierade kostnader och vinster. För att förstå den potentiella vinsten tilldelad graviditeten av den risktagande kvinnan är det viktigt att inse att en graviditet är mer än en biologisk händelse. Det är en händelse av stor social betydelse. Den betyder fertilitet, kvinnlighet, att vara vuxen, att vara oberoende och mycket mer. Det kan handla om behovet av att testa relationen. För risktagande kvinnor är den omedelbara ”kostnaden” av preventivmedel mer kostbar än långtidskostnader, t ex abort, speciellt när ingen vet hur sannolikt det är att kostnaden på lång sikt verkligen kommer att inträffa. Risktagande kan, liksom mycket annat mänskligt uppträdande, enligt Luker förstås utifrån det sociala sammanhang som det uppstår ur. Kvinnans uppträdande som leder till den

av situationen. Lukers studie visar också att misslyckade och smärtsamma resultat av risktagande inte automatiskt avskräcker kvinnor från framtida risktagande. Luker anser att även detta kan förklaras utifrån beslutsfattandemodellen. Det är ett biologiskt faktum att det krävs två risktagare för att skapa en oönskad graviditet, därför bör, enligt Luker, båda risktagarna bli föremål för uppmärksamhet, både mannen och kvinnan.

Monica Christianson (2006) tar liksom Tikkanen (2003) upp risk som en social konstruktion. Benämningen ”risk” föregicks, enligt Christianson, av benämningen ”ödet” för att förklara vissa fenomen. Detta innebär att det har förekommit en förskjutning från något som den enskilde inte har haft makt över till något som utgår från makt och som går att påverka. Hon skriver att risk idag innebär val, beräkning och ansvar och att risk är kopplad till subjektiva bedömningar. Christianson tar i sin avhandling upp skillnaden mellan det svaga

konstruktivistiska perspektivet och det starka. Det svaga perspektivet behandlar risk som ett objektivt hot eller fara som stör den sociala och kulturella processen, medan det starka perspektivet säger att ingenting är en risk i sig utan risk är ett sätt att se eller att förstå risk, detta är tidsberoende. Vad som betraktas som risk föreställs annorlunda i olika historiska och kulturella sammanhang. Risk är associerad med val, ansvar och skuld. Enligt Christianson förstås risk bäst i relation till tillit och hänvisar här till Giddens resonemang i ”The Consequences of Modernity”. Enligt Christianson diskuterar han möjligheter, ”chance” (ibid., s. 16), kontra risk, där det finns risk finns det möjligheter, det finns alltid

valmöjligheter. Det finns situationer där den enskilde tar en kalkylerad risk, medveten om riskerna. Det finns också risksituationer i vilka den enskilde är omedveten om faran. Risk och tillit är sammanflätade med varandra där tilliten minimerar risken.

Christianson (2006) tar i sin avhandling också upp Giddens och hans “The Constitution of Society” från 1984 där begreppet ”agency” (agentskap) beskrivs. Detta begrepp hänvisar till människors förmåga att handla, att göra saker. För att kunna handla måste det finnas makt. En enskild individ har möjlighet att handla eller ingripa. En speciell händelse skulle när som helst eller var som helst i denna process kunnat ha tagit en annan riktning om aktören hade handlat annorlunda. Enligt Giddens är handling en kontinuerlig process där aktören upprätthåller en reflexiv process. Giddens vill separera vad en aktör gör från vad som är den avsedda eller avsiktliga aspekten av det som görs. Konsekvensen av vad aktören gör, avsiktligt eller oavsiktligt, är en händelse som inte skulle ha hänt om aktören hade uppträtt annorlunda, men handlingen var kanske inte möjlig för aktören att kontrollera då makten att kontrollera inte fanns eller var begränsad utifrån

handlingens kontext eller genom interaktionen. Att agera på annat sätt innebär att ingripa eller avstå från att intervenera där båda besluten kommer att påverka en process eller situation. Även om de enskilda aktörerna inte alltid har lika mycket makt menar Giddens att den enskilde som bedöms vara i underläge också kan påverka aktiviteten. Det finns alltid ett val.

5.4. Olika diskurser för samlevnadsrelation

Den engelske sociologen Giddens (1992) menar att ”den romantiska kärlekens ideal” har haft en avgörande betydelse för synen på äktenskapliga och sexuella relationer i Europa från och med det sena 1700-talet. Det sker då en utveckling från det praktiskt grundade äktenskapet till parbildning och äktenskap som i allt

högre grad baseras på romantisk kärlek och på föreställningen om att dela det framtida livet med ”den enda rätta”. I detta ideal införlivas vissa aspekter av den passionerade kärleken, till exempel idealiserandet av den andra, samtidigt som det flätas samman med föreställningen om den livslånga kärleken och med

moderskapet. Äktenskapet blev den samhälleliga struktur inom vilken den

självklara kopplingen mellan sexualitet och barnafödande kunde regleras. Giddens beskrivning av det romantiska kärlekskomplexet handlar enligt Forsberg (2007) i hög grad om kvinnor och kvinnornas roll. Enligt Giddens skiljer sig villkoren för mäns sexualitet radikalt från dem som förknippas med kvinnors sexualitet då mannens sexualitet betraktas som ett slags naturkraft. Men sexualiteten hör från och med denna tid i första hand hemma inom ramen för ett förhållande byggt på det romantiska kärlekskomplexet och den passionerade kärleken ”amour passion” – uppfattades inte som en lämplig grund för äktenskap.

Giddens skriver (1992) att den romantiska kärleken förutsätter att en långvarig känslomässig förbindelse kan upprättas med en annan person. Strävan efter romantisk kärlek innebär dels att det sexuella handlandet inte längre behöver skjutas upp till det önskade förhållandet dyker upp, dels att en relation kan uppstå ur två människors emotionella engagemang i varandra snarare än ur externa sociala förhållanden, som det har varit tidigare. Den romantiska kärleken är, enligt Giddens, ett förebud om den rena relationen, en relation som utmärks av sexuell och känslomässig jämställdhet. Ett av den rena relationens särdrag är att den när som helst, mer eller mindre fritt, kan avslutas av den ena eller andra parten. Förtroendet har i den rena relationen inget yttre stöd utan måste utvecklas uteslutande på grundval av intimitet. Den rena relationen med sitt löfte om intimitet är beroende både av kvinnors ökande självständighet och av den

plastiska sexualiteten. Den plastiska sexualiteten har, enligt Giddens befriats från fortplantningens behov, det är en sexualitet baserad på njutning. Detta har

möjliggjorts genom utvecklandet och tillgången till preventivmedel.

När det sker en förskjutning från den norm som säger att sexuella handlingar hör hemma inom äktenskapet skapas, enligt Forsberg (2007), en ny diskurs,

kärleksideologin, vars innebörd är att de sexuella handlingarna i stället hör hemma inom ramen för en kärleksrelation. Det blir nu det känslomässiga engagemanget i den andra som legitimerar sexualiteten. En sexuell relation är inte heller, som tidigare, självklart kopplad till graviditet och barnafödande. Det är som en konsekvens av denna upplösning som den rena relationen uppstår. I flera

undersökningar finns det, enligt Forsberg, tecken som tyder på att det sedan slutet av 1900-talet har skett förändringar i ungdomars inställning till kärleksideologin, en utveckling som verkar gå i riktning mot en norm som säger att man inte längre behöver vara kär eller ha en stadig kärleksrelation för att kunna tillåta sig en sexuell relation.

Enligt Forsberg (2007) ser Giddens beskrivning av utvecklingen av ovan beskrivna samlevnadsrelationer, som i olika grad påverkar hur enskilda och grupper av människor utformar sina liv, således ut på följande sätt: I det första steget sanktioneras sexualiteten inom ramen för äktenskapet, vilket bygger på praktiska och ekonomiska avgöranden. I det andra steget hör sexualiteten fortfarande hemma inom ramen för äktenskapet, men äktenskapet har sin bas utifrån den romantiska kärlekens ideal, det vill säga ett förhållande baserat på känslor. I det tredje steget är sexualiteten inte längre bunden utan kan utvecklas

och praktiseras på de sätt den enskilda individen önskar, det som Giddens kallar den rena relationen.

5.5. Begreppet respektabilitet

Kina Hammarlund (2009) har i sin avhandling ett genusperspektiv och hon skriver om den balansakt som unga kvinnor måste gå för att inte erhålla dåligt rykte. Även Margareta Forsberg skriver om detta (2007) utifrån begreppet respektabilitet som hon anser har med kvinnors sexualitet och framförallt med kontrollen av densamma att göra. Det handlar om regler för hur en kvinna ska agera för att betraktas som respektabel, regler som också internaliseras av den enskilda individen. Enligt Forsberg har det funnits en underliggande föreställning om kvinnors sexualitet som något kraftfullt och svårbemästrat.

Andersson (2008) tar upp att en rad studier har tillämpat tankar om ett manligt tolkningsföreträde och att normer och föreställningar kring kön skapar olika handlingsutrymmen för män respektive kvinnor. På grund av en strukturell manlig överordning får den kvinnliga sexualiteten ett snävare handlingsutrymme och kvinnors sexuella handlingar tenderar att bedömas hårdare. Andersson påminner här om Fanny Ambjörnsson som i sina studier av kvinnliga gymnasieelever tillämpar respektabilitetsbegreppet som en måttstock för hur femininitet praktiseras genom måttfullhet, kontroll, tolerans, ett behärskat minspel, små kroppsrörelser och ett vårdat språk. Han tar även upp föreställningen om kvinnors sexualitet som något kraftfullt och svårbemästrat.

Idén om respektabilitet har, enligt Forsberg (2007), rötter i olika tankesystem. Den har dels rötter i den kärleksideologi som innebär att sexualiteten ses som

individens ensak, men för att bedömas som godkänd ska den utövas inom det etablerade kärleksförhållandet. Den har också rötter i traditionella samhällssystem där sexualiteten sanktioneras av äktenskapet och där sexualiteten är en

angelägenhet inte bara för den enskilda individen utan också för hennes/hans familj.

Enligt den engelske sociologen Beverly Skeggs (1999) är respektabilitet ett av de mest utmärkande tecknen på klasstillhörighet. Respektabiliteten påverkar vårt sätt att tala, vem vi talar med, hur vi klassificerar andra, vad vi studerar och hur vi vet vilka vi är. De som bryr sig om respektabilitet är oftast de som inte anses vara respektabla. Respektabilitet inbegriper moralisk auktoritet, respektabilitet

begränsar kvinnors liv. Enligt Skeggs är en respektabel kropp vit, avsexualiserad, hetero-feminin och oftast medelklass. Att bli respektabel innebär att man visar upp femininitet genom sitt utseende och sitt beteende, sexuell klädsel är tecknet för den som saknar respektabilitet. För att göra anspråk på respektabilitet anses det, enligt Skeggs, nödvändigt att frånsäga sig det sexuella och konstruera, visa upp och framföra ett feminint utseende och beteende.

6. LITTERATURSTUDIE

En av de frågor som ställdes i början av denna uppsats handlar om vad det är som gör att kvinnan utsätter sig för risken att bli oönskat gravid på nytt. Min avsikt var att belysa denna frågeställning ur olika perspektiv. Dels ville jag intervjua olika kvinnor som har genomgått mer än en abort, eventuellt även hennes partner, dels ville jag undersöka vad som sedan tidigare finns forskat kring sexuellt

riskbeteende, ett riskbeteende som kan leda fram till oönskade graviditeter. I detta sökande kom jag också i kontakt med studier som har fokus på barnmorskor och gynekologer, det vill säga personal som möter den abortsökande kvinnan. Dessa studier har undersökt attityder och erfarenheter kring aborter inom dessa två yrkesgrupper. Genom denna genomgång av tidigare studier och avhandlingar kom jag också bland annat i kontakt med olika teoretiska resonemang kring att förstå riskbeteenden, vilket blev en del av den teoretiska referensram som jag tidigare har beskrivit.

Ett av mina syften med aktuell magisteruppsats är således att undersöka och gå igenom relevant forskning utifrån sexuellt riskbeteende och upprepade aborter för att se vilka resultat/erfarenheter som framgår utifrån dessa. I den genomgången fokuserar jag framförallt på material som har relevans utifrån de frågor som är formulerade i syftet för uppsatsen: vad det är som gör att kvinnan utsätter sig för en upprepad risk – att bli oönskat gravid på nytt, vad det är som gör att det sexuella riskbeteendet fortsätter? Vilka bakomliggande faktorer kan föreligga? Förutom den studie som jag själv tidigare har gjort (Tinnert, 1998) har jag tagit med avhandlingar och studier från forskare som har tillkommit efter 1998 och som har fokus på svenska förhållanden. Ett par av studierna utgår från

könssjukdomar, men då jag tänker att det kan vara motsvarande mekanismer som ligger bakom undersökt riskbeteende i dessa studier finns de med i denna

undersökning.

Min avsikt har varit att utgå från de kulturella förutsättningar som jag själv

befinner mig i, det samhälleliga script som styr vad som är möjligt inom den värld som jag själv verkar inom. Det är troligt att jag skulle ha mött både skillnader och likheter om min litteraturstudie hade omfattat även andra kulturella sammanhang, då förutsättningarna för att genomgå abort är olika i olika kulturer och vårt

tänkande styrs av det regelverk, den lagstiftning, som finns runtomkring.

Jag börjar med en beskrivning av den uppsats som jag tidigare har gjort, en studie som har fokus på den abortsökande kvinnan, för att därefter ge en översikt av övriga valda studier utifrån olika teman som berör aktuellt fokus i denna uppsats.

6.1. Min tidigare magisteruppsats

I min magisteruppsats i socialt arbete från 1998 ”Abortsökande kvinnor – en studie kring olika faktorers betydelse utifrån en teoretisk modell” gick jag igenom olika studier som hade studerat orsaker till oönskade graviditeter. Det framgick av dessa studier att orsaken till kvinnans och mannens bristande prevention kunde handla om olika saker. Det kunde handla om det irrationella i sexualiteten som gör att man i vissa situationer handlar mer efter känsla än förnuft, det kunde handla om en medveten risktagning som grundar sig på en mer eller mindre realistisk bedömning av hur stor risken för en graviditet är. Det kunde bero på att det var svårt att hitta en preventivmetod som passade eller att man på grund av

alarmrapporter om p-piller valde ett mindre tillförlitligt preventivmedel. Ibland är just möjligheten till befruktning omedvetet en viktig ingrediens i upplevelsen av samlaget för både mannen och kvinnan. Rädslan för att vara ofruktsam kan vara en annan orsak till otillräcklig prevention. Den planering av sexualiteten som vissa preventivmetoder förutsätter kan omöjliggöra deras användning, framförallt om sexualiteten medvetet eller omedvetet är negativt laddad och tabubelagd. Otillräcklig prevention med en ofrivillig graviditet som följd kan vara ett sätt att prova hållfastheten i ett förhållande. Det kan finnas en omedveten

graviditetsönskan som leder till mindre effektiv prevention och en oönskad graviditet som på det medvetna planet inte kan accepteras. Jag skilde inte i denna genomgång på om det var första gången kvinnan genomgick en abort eller om hon hade genomgått abort tidigare.

Två i uppsatsen redovisade studier gjorde vissa kommentarer kring den kvinna som upprepat sökte abort. Studien från Ingelhammar m fl från 1994, ”The use of contraceptive methods among women seeking a legal abortion”, visade att största delen kvinnor som rapporterade biverkningar fanns bland upprepade

abortsökanden. Kristina Holmgren (1994) visade i sin avhandling ”Legal abortion during very early pregnancy. Women´s experiences and ethical conflicts” att det inte finns någon skillnad avseende preventivmedelsvanor mellan kvinnor som har gjort upprepad abort och de kvinnor som har gjort abort en gång. I båda grupperna hade man tillfälligt låtit bli att använda preventivmedel. I min egen undersökning visade det sig att ungefär 1/3 av samlagen var oskyddade. Detta resultat

överensstämde med det som framgick av genomgångna studier.

Mitt syfte med ovan nämnda magisteruppsats var att försöka förklara varför många blir ofrivilligt gravida och gör abort trots lättillgänglig

preventivmedelsrådgivning och kunskaper kring preventivmedelsanvändningen. I uppsatsen framkom olika förklaringar till varför kvinnan inte använder sig av den kunskap som hon enligt olika studier har kring preventivmedel, kring att förhindra en ofrivillig graviditet. En förklaring som gavs kopplades till självbilden, en annan handlade om kommunikation och brist på kommunikation. Enligt Kristin Lukers risktagandemodell (1975) kan det handla om en rationell beslutskedja, vilket jag har beskrivit i teorikapitlet, kap. 5.

6.2. Studier kring abort och riskbeteende

Denna genomgång av olika studier, som jag har bedömt vara intressanta utifrån de frågeställningar som denna uppsats utgår från, utgår från rubriker/teman som motsvaras av formulerade teman i tänkt intervjuguide.

Sociala bakgrundsfaktorer

Vem är kvinnan som gör abort, enligt valda studier? Kvinnor med upprepad abort var, enligt Hanna Söderbergs avhandling från 1998, mer ofta ensamstående eller frånskilda och lågutbildade. Invandrarkvinnor hade större aborterfarenhet än svenska kvinnor, speciellt i åldersgrupperna över 25 år. Även Törnbom och Möller tar i sin artikel (1999) ”Repeat abortion: a qualitative study” upp att de flesta kvinnorna i studien inte var gifta eller levde samman med en partner. Denna kvalitativa intervjustudie som omfattade 20 kvinnor utgick från en åldersmässigt avgränsad åldersgrupp, kvinnor i åldern 20-29 år, som sökte för en upprepad abort. Törnbom och Möller tar i sin artikel även upp en norsk studie (Skjeldestad,

1994, ”The incidence of repeat induced abortion – a prospective cohort study.”) där det framgår att ensamstående, arbetslösa kvinnor hade högst sannolikhet för ytterligare aborter och en svensk studie (Hamark m.fl., 1995, ”The influence of social class on parity and psychological reactions in women coming for induced abortion”) som konstaterar att kvinnor som levde i områden med lägre

socioekonomisk nivå hade signifikant högre sannolikhet för att återvända för ytterligare en abort än kvinnor från mer välbeställda områden.

Däremot levde de flesta av de kvinnor och män som studerades i Anneli Keros avhandling ”Paradoxes in Legal Abortion” (2002) i relativt stabila parrelationer. Fler än hälften var gifta/sammanboende och hade barn sedan tidigare och

majoriteten var nöjd både med sin relation och med aktuellt sexliv. Keros studier visar att kvinnor som hade erfarenhet av tidigare abort mer ofta hade barn med sin nuvarande partner och var mer ofta arbetslösa eller sjukskrivna. 24 % av

kvinnorna i studien som hade barn hade dem tillsammans med en annan man än med den hon nu var gravid med. Det framkommer enligt Kero att en god ekonomi och en välfungerande relation inte är någon garanti för att graviditeten ska

accepteras. Hon skriver att kvinnans skäl för abort reflekterar levnadsförhållanden bland kvinnor och attityder kring livsstil i ett samhälle där kärnfamiljen

fortfarande är idealet.

Känslomässig erfarenhet av genomgången abort

Två av de valda studierna tar upp den känslomässiga erfarenheten hos kvinnorna av att ha avbrutit en eller flera graviditeter. Kero (2002) tar även upp mannens reaktioner.

Enligt Söderberg (1998) uttryckte ungefär 75 % av de intervjuade kvinnorna ett år efter aborten att de aldrig skulle överväga en abort om de blev ofrivilligt gravida på nytt. Söderberg skriver att resultatet i hennes avhandling inte stödjer

uppfattningen att emotionella reaktioner som följer av inducerad abort skulle betraktas som en normal reaktion på stress eller vara ett tecken på en äkta lättnad. Hon kommenterar här andra författare som har uttryckt att lättnad skulle vara den mest karakteristiska känslan efter genomgången abort.

Kero (2002) skriver att kvinnor med tidigare erfarenhet av abort uppvisade i huvudsak smärtsamma känslor gentemot den aktuella graviditeten, i jämförelse med den kvinna som genomgick abort för första gången som uppvisade mer blandade känslor. Hon skriver att motstridiga känslor var vanliga bland både kvinnor och män i relation till graviditeten och aborten, men de var sällan

förknippade med tvekan över abortbeslutet. Enligt Kero avspeglas abortbeslutets komplexitet genom att aborten kunde upplevas både som en lättnad och en förlust. Majoriteten av kvinnorna uppgav inga känslomässiga besvär vid

uppföljningsintervjuerna. Den dominerande reaktionen var lättnad och en upplevelse av att abortprocessen hade medfört en ökad mognad.

Preventivmedel

Jag har tidigare under kapitlet Bakgrund tagit upp att folkhälsoarbetet i Sverige bland annat utgår från vikten av en saklig sexualkunskap, men också har fokus på behovet av en ökad förmåga att hantera relationer till andra människor. Olika förslag kring hur det förebyggande arbetet avseende oönskade graviditeter ska

kunna förbättras har presenterats under de år som nuvarande abortlag har funnits. Förbättrad sex- och samlevnadsundervisning i skolan och god tillgång till

preventivmedel och rådgivning har varit målen för det förebyggande arbetet. Törnbom och Möller (1999) skriver utifrån sin studie att huvudskälet till en oplanerad graviditet inte är brist på information eller ens brist på kunskap utan i stället ett misslyckande med att integrera den kunskap som finns med

situationella, intrapsykiska och sociala faktorer. De skriver att det är väl känt utifrån tidigare studier att de flesta kvinnor som genomgår en abort har erfarenhet av och är informerade om hur använda preventivmedel. De kommer i sin studie fram till att abort inte av kvinnorna betraktades som en metod för födelsekontroll. Kvinnorna i Anneli Keros avhandling (2002) som under 1995 genomgick abort i Umeå var mellan 15 och 47 år, majoriteten av dem var uppvuxna i Sverige. Medelåldern för de kvinnor som gjorde abort för första gången var 26 år, för dem som hade genomgått abort tidigare 31 år. Ungefär hälften av kvinnorna hade inte använt preventivmedel vid konceptionstillfället. Vanliga skäl till varför man inte hade försökt förhindra graviditeten var att man trodde att det var en s.k. säker period eller att den sexuella lusten fick ta över eller att man chansade. En vanlig förklaring var också tvivel kring fertiliteten. Enligt Kero påstod en tredjedel av kvinnorna i undersökningen att de visste redan innan de blev gravida att de skulle söka abort om de blev gravida. Hälften av kvinnorna hade innan de blev gravida pratat med sin partner om vad de skulle göra om de blev gravida. Det föreligger avseende detta, enligt Kero, ingen skillnad mellan dem som gör abort för första gången eller har erfarenhet av abort sedan tidigare. Detta indikerar enligt Kero att aborten för många kvinnor i allmänhet betraktas som en metod för

födelsekontroll. Enligt avhandlingen kan det dock för kvinnan vara kontroversiellt att tillåta sig att uppleva möjligheten till abort som en lättnad. Användning av preventivmedel är enligt Kero en självklarhet i det svenska samhället och kvinnan förväntas använda effektiva preventivmedel i ansträngningarna att förhindra oönskade graviditeter och aborter. Oönskade graviditeter och abort betraktas ofta som preventivmedelsmisslyckanden och oskyddat sex utan någon önskan att bli gravid är i allmänhet betraktat av samhället som oansvarigt beteende. Enligt Kero hade nästan alla som deltog i hennes studier provat flera olika preventivmetoder. Kero nämner att kvinnor och män som är mer nöjda med sin relation mer ofta använder preventivmedel än de som är mindre nöjda. Kero jämför i aktuell avhandling sina resultat med dem som framkom i studien ”Sex i Sverige” (1996), som utgick från åldersgruppen 18-74 år avseende både män och kvinnor och som även den visade på otillräcklig preventivmedelsanvändning. I denna studie framkom att vart fjärde samlag genomfördes utan att något rekommenderat preventivmedel användes och utan någon önskan att bli gravida. Nästan hälften hade någon gång varit involverad i en sexuell situation som de inte avbröt trots risken för en oönskad graviditet.

En annan typ av risk handlar om att utsätta sig för risken för könssjukdomar genom att inte skydda sig via kondom. Vad är det som gör att man utsätter sig för denna risk? Är det samma mekanismer som ligger bakom den enskildes

resonemang i detta avseende som när det gäller att utsätta sig för en oönskad graviditet? Jag tar upp resultaten från följande två studier för att se vad man där har kommit fram till.

I Hammarlunds avhandling (2009) som belyser unga människors upplevelser av sexuellt överförbara infektioner och sexuellt risktagande sker intervjuer i

fokusgrupper. Det som framkommer, enligt Hammarlund, är att i det romantiska spelet är det mer komplicerat att föra en dialog kring hur man skyddar sin sexuella hälsa än att mötas sexuellt. Kärleksbehovet är stort och inför risken att bli avvisad är det egna känslor som står på spel. Rädslan för att bli sårad eller lämnad tycks vara stark, vilket påverkar de val man gör. Enligt Hammarlund har många olika faktorer betydelse för unga människors sexuella risktagande.

Christiansons resultat (2006) i ett forskningsprojekt kring klamydia och HIV där hon utifrån tre grupper av unga kvinnor och män i åldern 17-24 år, via

individuella intervjuer och fokusgruppsintervjuer, undersöker erfarenheter av sexuellt risktagande visar att bakom sexuellt risktagande finns bland många av de unga en drivkraft till att få ett förhållande, det är viktigare än risken för att utsättas för könssjukdomar och oönskade graviditeter. Lust och tillit styrde om det skulle bli sex.

Relationen

Enligt den studie som Törnbom och Möller (1999) har gjort framgår, enligt dem, att låg självkänsla och brist på självsäkerhet är dominerande känslor som

påverkade kvinnorna i relation till män. Resultatet av studien visar enligt dem ett komplext mönster av erfarenhet, tankar och överväganden hos kvinnan. För att påverka förekomsten av oplanerade och oönskade graviditeter måste alla dessa faktorer beaktas. Det handlar dessutom både om kvinnan och om mannen. De rapporterar i studien om kvinnor som berättar om sexuellt utnyttjande och om erfarenhet av incest i barndomen som påverkar deras sexliv i nutid.

I Anneli Keros avhandling (2002) framkommer att tolv procent av kvinnorna hade känt sig pressade eller hotade av mannen vid det aktuella samlaget. Kero nämner en amerikansk studie som också har studerat denna problematik. Denna

amerikanska studie (Glander, Moore, Michielutte et al., 1998, ”The prevalence of domestic violence among women seeking abortion”) visar att nästan 40 % av de kvinnor som sökte abort hade varit utsatta för våld i relationen. Anneli Kero skriver i avhandlingens sammanfattning att det fortsättningsvis krävs en fokusering på mannens delaktighet och roll för att det ska kunna gå att få en komplett bild av fenomenet abort. Hon uppger att abortstudier mycket sällan har inkluderat mannen som kvinnan har blivit gravid med, trots att det är välkänt att parrelationen och påverkan av mannen är de mest frekventa skälen som kvinnan ger till beslutet att avbryta graviditeten. Om han skulle finnas med har det varit indirekt genom att kvinnan får frågan hur hon upplever partnerns attityd och deltagande och hur hon påverkas av detta. Betydelsen av männens attityder och sexvanor är således fortfarande till stora delar osynlig. Kero skriver att männen måste bli en egen målgrupp i försöken att förebygga aborter. Personalen på sjukhusen möter ofta bara kvinnan under abortprocessen, vilket kan resultera i att abort betraktas som en kvinnlig angelägenhet.

I studien ”The prevalence of violence investigated in a pregnant population in Sweden” (Stenson et al, 2001) framkommer att kvinnor som misshandlades under graviditeten rapporterade mer ohälsa och mer elektiva aborter än de kvinnor som inte har varit utsatta. 50 % av dem som ingick i den gruppen hade genomgått minst två aborter i jämförelse med 3,6 % av de kvinnor som inte har varit utsatt

för misshandel. Studien omfattade alla kvinnor som var registrerade på MVC inom en svensk kommun under en 6-månadersperiod och som bedömdes utifrån utsatthet av våld. Deltagandet uppgick till 93 % (1038 kvinnor).

Sexualitet

De flesta kvinnorna i Törnbom och Möllers studie (1999) tycktes enligt

författarna ha en psykologisk sårbarhet med många aktuella och tidigare problem, liksom problem med sexualiteten. Enligt Törnbom och Möller har få studier fokuserat på abort/upprepad abort i relation till sexlivet, om det hos dessa kvinnor förekommer en högre sexuell aktivitet eller ett ökat antal partners.

I Anneli Keros avhandling (2002) uppgav tolv procent av både kvinnor och män att de hade svårighet med hänsyn till sina egna känslor och behov i sexuella relationer. När det gällde männen framkom att de män som stod inför sin första abort var mer nöjda med sitt sexliv än de män som hade erfarenhet av abort sedan tidigare.

Beskrivning av kvinnan som gör abort

Enligt Törnbom och Möller (1999) har en del studier försökt studera psykologiska faktorer och personlighetsfaktorer i relation till abort och/eller upprepad abort. Författarna nämner här en amerikansk studie (Freeman, Rickels, Huggins et al, 1979, ”Emotional distress patterns among women having first or repeat

abortions”) som rapporterade att kvinnor som gjorde upprepade aborter hade upplevt mer ångest än de kvinnor som genomgick sin första abort. I en annan amerikansk studie (Leach, 1977, ”The repeat abortion patient”) konstaterades att kvinnor som stod inför en upprepad abort var mer ofta missnöjda med sig själva, mer ofta betraktade sig som offer för otur och mer ofta uttryckte negativa känslor inför den planerade aborten än de kvinnor som stod inför sin första abort. De skriver utifrån sin egen studie att en historia med neurotiska problem inte var ovanlig. Törnbom och Möller tar i sin artikel även upp en diskussion gentemot Luker och hennes teori om risktagande (1975) då hon enligt dem väljer att betona det medvetna valet i en speciell livssituation mer än betydelsen av psykologiska faktorer. De skriver att de i sin studie har uppmärksammat att kvinnorna har varit påverkade av både medvetna och omedvetna bakgrundsfaktorer. De flesta

kvinnorna i studien hade en psykologisk känslighet med många aktuella och tidigare problem.

Genus

I Keros avhandling (2002) framgår könsskillnader beträffande ansvaret för att förebygga oönskade graviditeter, både män och kvinnor rapporterar att kvinnor mer ofta än män tar ansvar för detta. Kvinnor förväntas använda effektiva

preventivmedel i ansträngningarna att förhindra oönskade graviditeter och aborter, vilket inte, enligt Kero, förväntas av mannen. Våra moderna preventivmedel är främst kopplade till upplevelse av befrielse och frigörelse medan motsatsen ansvar för och bördan kring fortsatt preventivmedelsanvändande inte erkänns. Kero skriver att den bakomliggande frågan i många abortstudier är varför kvinnan blir gravid trots att hon inte vill och då det varken brister i kunskap eller tillgänglighet av preventivmedel. Hon konstaterar att frågan ofta förblir obesvarad eller lämnad utan djupare analys. Men enligt Kero finns det multifaktoriella förklaringar till

varför kvinnor och män har oskyddat sex trots att de inte vill bli gravida. Hon anser att det är nödvändigt att förvärva en djupare kunskap kring varför kvinnor och män tar risker och att detta också måste inkludera ett genusperspektiv.

6.3. Studie kring personalens attityder och erfarenheter

Enligt Hammarstedt et al (2005) är lite känt om personalens attityder och erfarenheter kring abort. Via en av dem genomförd enkätstudie framkommer att majoriteten av de barnmorskor och gynekologer som deltog inte trodde att abort används som preventivmedel. I denna studie framgår också att gynekologer likväl som barnmorskor hade genomgått abort eller hade en partner som hade genomgått abort i samma utsträckning som den genomsnittlige svensken. Författarna ställer detta resultat mot vad som ofta framhålls i abortdebatten att ökad information och tillgänglighet skulle reducera antalet legala aborter. Detta innebär att ha

specialkunskaper om preventivmedel inte med automatik förhindrar en oplanerad graviditet. Enkätstudien omfattade 258 barnmorskor och 269 gynekologer, svarsfrekvensen var 84 %.

7. INTERVJUSTUDIE

När en studie ska fokusera på betydelsen av en företeelses innebörd för enskilda deltagare är, enligt Robson (2002), den kvalitativa forskningsintervjun den mest lämpliga. Avsikten med kvalitativa ansatser är, enligt Nyberg (2000), att uttyda och förstå fenomen. Jag har valt en kvalitativ forskningsintervju utifrån att jag är intresserad av att förstå ”tänket” hos den jag intervjuar. Utifrån en kvalitativ ansats har jag i denna studie valt att använda mig av ett halvstrukturerat intervjuformat, det vill säga, jag har utgått från ett visst antal teman och medföljande förslag till frågor. Det är ett öppet intervjuformat som tillåter att frågornas form och ordningsföljd ändras under intervjun. Det halvstrukturerade formatet ger även utrymme att följa upp de svar och berättelser som

intervjupersonerna lämnar. (Kvale och Brinkmann, 2009)

Hermeneutik är, enligt Robson (2002), ”the art and science of interpretation” (s. 196). Kvale och Brinkmann (2009) skriver om fenomenologins intresse av att förstå sociala fenomen utifrån aktörernas egna perspektiv och beskriva världen som den upplevs av dem enligt antagandet att den relevanta verkligheten är vad människor uppfattar att den är. De skriver också om intervjuandet som en

hermeneutik av ”tredje ordningen”. Den första ordningens hermeneutik består av intervjupersonernas egen förståelse av sin samtalsverklighet.

Forskningsintervjuaren gör sedan en andra hermeneutisk tolkning av

intervjupersonernas innebörder av första ordningen som de kommer till uttryck i intervjusamtalen. Man kan enligt författarna sedan föra den hermeneutiska rörelsen vidare till en tredje nivå då intervjuaren återför sina tolkningar av andra ordningen till intervjupersonerna så att dessa tolkningar kan tränga in i och modifiera intervjupersonernas ursprungliga tolkningar av sina aktiviteter. Min avsikt var från början att intervjua kvinnor som har genomgått mer än en abort. Om möjligt ville jag också intervjua hennes partner. Jag hoppades kunna få en undersökningsgrupp som skulle omfatta 10-15 respondenter. De personer som jag från början inbjöd till denna studie skulle påbörja sin abort på ett sjukhus i

södra Sverige. Den sjuksköterska som träffar kvinnan, och eventuellt hennes partner, i samband med läkarbesöket på den gynekologiska mottagningen inför en abort var den som informerade om aktuell studie och inbjöd henne att delta. Hon erhöll vid detta tillfälle ett informationsbrev (Bilaga 1) med uppgifter avseende vem de, om intresse förelåg, kunde kontakta. De informerades om att deltagandet var frivilligt och att deltagandet när som helst kunde avbrytas. I

informationsbrevet fanns en kortfattad bakgrund till undersökningen och

information om varför kunskaper av detta slag behövs. De informerades om hur den möjliga intervjun skulle komma att genomföras och av informationsbrevet framgick att de uppgifter som skulle samlas in inte skulle komma att användas för något annat syfte än för denna forskning. Intervjun var planerad att äga rum i anslutning till kontrollen efter genomförd abort. Jag tog också hjälp av de barnmorskor som arbetar på de mottagningar där kontrollerna skulle äga rum för att de skulle kunna påminna kvinnan om möjligheten att delta i aktuell studie. Då ingen anmälde sitt intresse för att delta i denna studie utökade jag mitt

upptagningsområde genom att sätta upp anslag på olika ställen inom högskolan på orten för att på det sättet få kontakt med möjliga personer att intervjua. (Bilaga 2) Min tanke var att det på högskolan skulle finnas personer som var vana vid studier/forskning och som skulle ha förståelse för betydelsen av detta, samtidigt som dessa möjliga personer eventuellt skulle ha genomgångna aborter inte så nära i tiden och därför kanske inte skulle vara så känslomässigt påverkade av dem. Fortfarande kom dock ingen att kontakta mig och jag valde därför, efter

diskussion med min handledare, att ändra inriktning på min studie på det sättet att jag valde att inbjuda vårdpersonal som arbetar kring den abortsökande kvinnan och frågade om jag fick intervjua dem utifrån deras erfarenhet av kvinnor och deras partners som återkommer för upprepad abort. På aktuell klinik arbetar personalen i olika processgrupper för att utveckla och förbättra vården utifrån olika diagnoser. De personer som fick inbjudan ingår i processgruppen ”Legal abort/oönskad graviditet” och de har alla tackat ja till att bli intervjuade, de har muntligt gett sitt samtycke till att delta i denna studie. Intervjustudien har därigenom kommit att omfatta två ST-läkare, en barnmorska och en

undersköterska. De är alla kvinnor och de har en bredd i sin erfarenhet inom aktuellt vårdområde från ett par år till många år, de är i olika åldrar och en del av dem har barn.

Min datainsamling har således skett via intervjuer. En timme har avsatts för varje intervju. Jag har anpassat mina tider efter intervjupersonernas möjligheter. Jag har spelat in intervjuerna med hjälp av en MP3-spelare, samtidigt som jag parallellt har fört anteckningar. Fördelen med detta är att det med jämna mellanrum blir en tystnad i samtalet som ger den intervjuade en möjlighet att fundera, mitt

”hummande” när jag hör henne svara på mina frågor visar att jag förstår och är intresserad av hennes svar, vilket gör att hon ges möjlighet att utveckla sitt resonemang.

Aktuella intervjuer inleddes genom att jag som intervjuare introducerade studien och berättade varför jag gör denna undersökning, jag berättade om syftet med intervjun och att jag skulle utgå från en intervjuguide innehållande 8 olika teman. Jag informerade om den ändrade inriktningen på studien och om vilka som hade blivit inbjudna till intervjun. En av intervjuerna kom på grund av tidsbrist att avslutas via telefonintervju. Intervjupersonerna fick frågan om det fanns några frågor som de ville ställa innan intervjun började. Jag fick bland annat frågan om