SAMHÄLLE-KULTUR-
IDENTITET
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
De klarar sig själva…
En kvalitativ studie om studie- och yrkesvägledares arbete med högpresterande
elever
They manage themselves…
A qualitative study of career counselors work with high-performing students
Jennifer Nilsson
Therése Åkesson
Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Examinator: Marianne Sjöland Datum för uppsatsseminarium 2020–06–04 Handledare: Jonas Olofsson
Sammanfattning
Det finns en uppfattning om att högpresterande elever klarar sig själva i skolan då de uppnår målen utan svårigheter och detta kan, lite paradoxalt, leda till att högpresterande elever inte får det stöd och den vägledning som de är i behov av. Detta förhållande har väckt vår nyfikenhet gällande hur vägledarna ser på detta dilemma. Syftet med studien är att analysera och synliggöra hur studie- och yrkesvägledare upplever att de arbetar med högpresterande elever samt vilka resurser de anser sig behöva för det. Syftet har resulterat i två frågeställningar: Hur anser studie- och yrkesvägledare att de arbetar med att förebygga att högpresterande elever begränsas av sin bakgrund i sina studie- och yrkesval? Vilka resurser anser sig studie- och yrkesvägledare behöva för att förebygga att högpresterande elever begränsas av sin bakgrund i sina studie- och yrkesval? För att samla in studiens empiri genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med utbildade studie- och yrkesvägledare. Tre av vägledarna arbetar på gymnasieskolor och tre arbetar på högstadieskolor. För att analysera resultatet och besvara frågeställningarna har teorier och begrepp används från Careership och System Theory Framework, begrepp så som habitus, handlingshorisont, påverkansfaktorer och pragmatiskt rationellt beslutsfattande användes. Studiens huvudresultat visar att högpresterande elever prioriteras ner på grund av att lågpresterande elever tar mer resurser hos vägledaren samt att det borde satsas mer på den breda vägledningen. Resultatet visar även att högpresterande flickor och pojkar tenderar att behöva lika mycket stöd i val och väljande fast på olika sätt.
Nyckelord: Bred vägledning, Högpresterande elever, Resursfördelning, Social bakgrund och Studie- och yrkesvägledning
Förord
Vi skulle vilja tacka samtliga informanter som ställt upp och berikat vårt arbete med sina erfarenheter, vissa även på kort varsel. Vi skulle även vilja tacka vår handledare Jonas Olofsson för all konstruktiv feedback som fick detta arbete att ta en annan riktning och till slut nå sitt mål. Vi är stolta över den tid och kraft vi tillsammans har lagt ner för att ro detta i hamn men utan våra informanter och vår handledare hade det inte varit möjligt så det stödet ser vi som ovärderligt.
Arbetsfördelning
Ambitionen har varit att vi som författare skulle vara lika insatta i samtliga delar men för att underlätta arbetets gång har vi haft några uppdelningar. Vi höll och transkriberade tre intervjuer var, men vi båda var närvarande vid alla intervjuerna och hade tillgång till samtliga transkriberingar. Med tanke på rådande samhällspandemi, Covid19, har vi skrivit vissa delar via Google Docs tillsammans och på egen hand, främst tidigare forskning, metod och resultat. De stycken som har författats på egen hand har vi varit noga med att båda läst och gett konstruktiv kritik på. Vi skrev även fördjupningsarbetet tillsammans vilket gjort att vi är väl insatta i hur den andra arbetar och tänker, vilket har förenklat distansskrivandet. Analysen och diskussionsdelen skrevs tillsammans på Malmö Universitet för att ge utrymme till djupare diskussioner och förståelse. Vi är stolta över att vi stöttat varandra när det känts tungt och gett varandra utrymme att tycka och tänka olika.
Jennifer Nilsson & Therése Åkesson Maj 2020
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7
1.1 Bakgrund ... 8
... 11
1.2 Syfte och frågeställning ... 11
1.3 Avgränsning ... 12
2. Tidigare forskning ... 13
2.1 Social bakgrund ... 13
2.2 Faktorer som påverkar gymnasievalet... 15
2.3 Studie och yrkesvägledning i skolan samt skillnaden mellan flickor och pojkars val... 16
2.4 Sammanfattning ... 18
3. Teoriförankring ... 19
3.1 Careership Theory ... 19
3.1.1 valprocesser ... 19
3.2 System Theory Framework ... 21
... 21
3.2.1 Individuellt- och kontextuellt system ... 21
3.2.2 Vägledningssystemet ... 22
3.3 Sammanfattning ... 23
4. Metod ... 24
4.1 Metodval ... 24
4.2 Urval ... 25
4.3 Datainsamling av empiriskt material... 26
4.4 Analys av insamlat material ... 27
5. Resultat ... 28
5.1 Presentation av informanter ... 28
5.2 Vägledarnas uppfattning om högpresterande elever ... 29
5.3 Vägledarnas prioriteringar... 30
5.4 Nödvändiga resurser ... 32
5.5 Sammanfattning ... 35
6. Analys ... 37
6.1 Studie- och yrkesvägledares arbete med högpresterande elever ... 37
6.2 Förebyggande resurser ... 39
6.3 Vägledningsstödet till flickor kontra pojkar ... 40
6.4 Sammanfattning ... 41
6.4.1 Viktigaste slutsatserna ... 42
7. Diskussion ... 43
7.1 Diskussion kring resultatet ... 43
7.2 Diskussion kring metod ... 44
7.3 Teoridiskussion ... 45
7.4 Förslag på fortsatt forskning ... 46
8. Referenslista ... 47
1. Inledning
Universitetskanslersämbetets (2018) uppföljning visar att elever från studieovana hem med höga betyg väljer att inte studera vidare i samma utsträckning som de från studievana hem. Detta visar på att även elever med höga betyg behöver stöd i val och väljande. Fransson och Lindh (2004, 43) inleder kapitlet Socioekonomiska förhållanden och val av
utbildning i Skolverkets rapport:
Förhållanden som är relaterade till olika resurser i barnens uppväxtmiljö får betydelse för deras val. Val av studieinriktning och utbildningsnivå skiljer sig åt mellan ungdomar som vuxit upp under olika socioekonomiska förhållanden
I en annan rapport från Skolverket (2018, 16) framhålls att den viktigaste förklarande faktorn bakom barnens utbildningsprestationer är föräldrarnas utbildningsnivå. Skolverket nämner i ett PM från 2015 att de som får högst betyg i gymnasiet är flickor samt barn till högutbildade föräldrar. Detta gör att det är denna grupp individer som har störst chans att konkurrera om platserna på akademiska utbildningar (Skolverket, 2015, 15).
Det är relevant för studie- och yrkesvägledares arbete att ha fördjupade kunskaper om hur den sociala bakgrunden påverkar individers yrkes- och karriärval. Skolinspektionen (2013, 8) framhåller att skolorna inte arbetar tillräckligt “aktivt för att motverka begränsningar i elevernas studie- och yrkesval utifrån kön, social eller kulturell bakgrund”. Detta kan, lite paradoxalt, leda till att inte heller högpresterande elever får det stöd och den vägledning som de är i behov av. Ytterligare en rapport från Skolinspektionen (2018, 6, 23) förstärker den bilden. Rapporten visar att högpresterande elever, alltså individer som lättare når skolämnenas kunskapsmål än övriga, anses vara mer självgående. De riskerar därför att inte få samma stöd i skolan som de elever som har svårt att nå målen. Detta bekräftas av Lärarnas Riksförbund (2012, 10–11) som menar att högpresterande elever upplever oro inför deras framtida val samt att eleverna menar att studie- och yrkesvägledningen kan stödja deras funderingar. Det finns en utbredd
föreställning om att högpresterande elever klarar sig själva i skolan, men Engström (2007) framhåller att det inte stämmer. Även dessa elever behöver stöd. Kan det vara så att de högpresterande eleverna faller mellan stolarna i både forskningen och hos studie- och yrkesvägledare eftersom de har behörighet till de flesta program och därför inte ses som någon prioriterad grupp? Vi har en förhandsuppfattning, baserad på erfarenheter från praktiken under utbildningen liksom studier av olika forskningsrapporter, som talar för att studie- och yrkesvägledning generellt lägger mindre resurser på högpresterande elever med bra betyg. Högpresterande elever anses ofta lite slentrianmässigt vara självgående samtidigt som undersökningar talar för att de känner oro inför framtida val. Frågan är alltså hur studie- och yrkesvägledare själva ser på sitt arbete med att arbeta för att högpresterande elever inte begränsas av sin sociala bakgrund. Flera studier tyder på att högpresterande elever inte får samma tillgång till vägledning som andra elevgrupper, vilket kan bidra till social snedrekrytering genom att de påverkas av sin bakgrund och inte får samma stöd till oberoende och välgrundade val i sin studie- och yrkesvägledningsprocess. Social snedrekrytering är ett uttryck för att elevernas sociala, kulturella och etniska bakgrund ligger till grund för deras studie- och yrkesval. Arbetet för att motverka den sociala snedrekryteringen har varit en del av läroplanen sedan 1970-talet. Ambitionen att kompensera för skillnader i social bakgrund har varit en hörnsten i den svenska utbildningspolitiken under mycket lång tid (Stenberg 2016, 81).
1.1 Bakgrund
Bakgrunden till vår undersökning grundar sig i forskning som belyser att elever med högre betyg i störst utsträckning är elever med föräldrar vars utbildningsnivå är högre.
UKÄ:s (2018, 4) statistik gällande utfallet av elevernas betyg kopplat till föräldrarnas utbildningsnivå är baserad på 99 131 individer som är födda år 1991. Statistiken visar att elevers gymnasiebetyg i hög grad påverkas av sociala bakgrundsfaktorer. Elever från mer privilegierade sociala bakgrundsförhållanden får högre betyg jämfört med andra elever och eleverna har då större chans att konkurrera om utbildningsplatser till högre studier. Tabellen i figur 1 visar det genomsnittliga meritvärdet på gymnasiet utifrån elevens bakgrund, exempelvis har elever på gymnasiet med föräldrar med högst förgymnasial utbildning ett genomsnittligt meritvärde på 12,4 och elever med föräldrar som har forskarutbildning har ett genomsnittligt meritvärde på 16,3. Detta bekräftas av en rapport
från Skolverket (2012, 32) som visar att de högpresterande eleverna ofta kommer från hem där föräldrarna har hög socioekonomisk status, vilket ofta innebär att de har högre utbildningsbakgrund än de som är föräldrar till låg- samt mellanpresterande elever.
UKÄ (2018, 7, 10) redovisar även statistik hos de individer som påbörjar svenska högskolestudier senast vid 25 år. Med påbörjade högskolestudier avser undersökningen de individer som tagit några högskolepoäng, senast vid en ålder på 25 år. Uppgifter avser individer som är födda åren mellan 1981–1991. Stapeldiagrammet i figur 2 är uppdelad i procent och utifrån elevernas föräldrars högsta utbildningsnivå. Stapeldiagrammet i figur 2 visar att bland de med föräldrar med förgymnasial utbildning hade 21 procent tagit
Figur 1: Genomsnittligt gymnasiebetyg för personer födda 1991 uppdelat på den högst utbildade föräldern. Gymnasiebetyg: n= 99 131.
något högskolepoäng vid senast 25-års ålder. Av de individer som hade föräldrar med forskarutbildning var det 86 procent som hade erfarenhet av högskolestudier vid 25 års ålder.
Liknande mönster går att urskilja på gymnasienivå. Individer söker olika program beroende på vilken utbildningsbakgrund deras föräldrar har. Skolverket (2019, 2) har i ett PM visat att föräldrars utbildningsnivå har betydelse gällande om elever väljer yrkes- eller högskoleförberedande program som förstahandsval. Stapeldiagrammet i figur 3 visar att av elever med föräldrar med högst förgymnasial utbildning valde 57 procent yrkesprogram och 43 procent högskoleförberedande program. Diagrammet tar inte hänsyn till de elever som var obehöriga till ett nationellt program och därmed blev antagna till introduktionsprogrammen. Bland elever med föräldrar med lång eftergymnasial utbildning var det 20 procent som valde yrkesprogram och 80 procent högskoleförberedande program.
Figur 2: Andelen (%) som påbörjat svensk högskoleutbildning senast vid 25-års ålder bland personer födda 1981–1991 uppdelat för den högst utbildade föräldern. Bland annat ingår även de som inte har slutbetyg från gymnasieskolan.
Statistiken som ligger till grund för vår undersökning visar alltså att elevers betygsnivå, val av yrkes- eller högskoleprogram och sannolikheten för att påbörja högre utbildning har starkt samband med föräldrarnas utbildningsnivå.
1.2 Syfte och frågeställning
Vårt syfte med denna undersökning är att analysera och synliggöra hur studie- och yrkesvägledare upplever att de arbetar med högpresterande elever samt vilka resurser de anser sig behöva för det. Undersökningen baseras på följande frågeställningar:
• Hur anser studie- och yrkesvägledare att de arbetar med att förebygga att
högpresterande elever begränsas av sin bakgrund i sina studie- och yrkesval?
• Vilka resurser anser sig studie- och yrkesvägledare behöva för att förebygga att
högpresterande elever begränsas av sin bakgrund i sina studie- och yrkesval?
Figur 3: Andel (procent) sökande till respektive nationellt program inför läsåret 2019/20. Uppdelat på föräldrarnas utbildningsnivå.
1.3Avgränsning
Vi har valt att avgränsa oss genom att definiera högpresterande enbart efter hur de presterar enligt betyg. Detta då betyget är ett tydligt sätt att mäta på. Vi har även avgränsat oss genom att fokusera på studie- och yrkesvägledares arbete med högpresterande elever på högstadiet och gymnasiet för att vi ville få en bredd i högpresterande elevers olika nivåer av valprocesser. Detta eftersom vi anser det viktigt att få med aspekterna från både gymnasieskolor och högstadieskolor ifall det skulle skilja sig tydligt åt.
1.4 Disposition
Följande studie kommer delas in i sju kapitel: Inledning, Tidigare forskning, Teoretisk referensram, Metod, Resultat, Analys och Diskussion. Inledningen introducerar samt problematiserar valt ämnesområde, följt av bakgrunden till undersökningen och kapitlet avslutas med syfte samt valda frågeställningar. Följande kapitel belyser tidigare forskning som gjorts inom valt ämnesområde. Vidare beskrivs teorier och begrepp från Careership och System Theory Framework. Begrepp så som habitus, handlingshorisont, påverkansfaktorer och pragmatiskt rationellt beslutsfattande behandlas i detta kapitel. I kapitel fyra behandlas metodval, urval, datainsamling av empiriska material, analys av insamlat material samt etiska ställningstagande som gjort i relation till undersökningen. Femte kapitlet presenterar studiens resultat följt av det sjätte kapitlet som innefattar en analys av resultatet. Resultatet har analyserats tillsammans med de valda teoretiska utgångspunkterna och begreppen med utgångspunkt att besvara studiens syfte och valda frågeställningarna. Det sista kapitlet diskuterar studiens resultat, vald metod, teoretisk utgångspunkt samt förslag på vidare forskning.
2. Tidigare forskning
I detta kapitel kommer vi att behandla tidigare forskning som berör social bakgrund, social snedrekrytering, högpresterande elevers val av utbildning samt studie- och yrkesvägledarens roll i elevers valprocess. Vid sidan av den akademiska forskningen kommer även myndighetsrapporter och utredningar användas. Den tidigare forskning vi har valt anser vi är relevant utifrån frågeställningarna i föregående kapitel.
2.1 Social bakgrund
Skolinspektionens rapport (2013) påvisar att ungdomar lätt blir påverkade i sina studie- och karriärval av sina föräldrar. Det är föräldrarnas egna studie- och yrkesval som är det som eleverna upplever påverkar dem mest (2013, 24–25). Skolinspektionen (2013, 28) skriver:
Skolans uppdrag är att bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund eftersom det har visat sig att sådana faktorer påverkar och begränsar elevers val.
Dock framgår det i deras resultat att de granskade skolorna inte arbetar för att motverka begränsningar som är kopplade till kön, social eller kulturell bakgrund. Det saknas, enligt Skolinspektionen, tillräckligt träffsäkra insatser för att underlätta oberoende och normbrytande utbildnings och yrkesval (2013, 28). Det framgår även i huvudresultat att det finns stora brister kring hur svenska skolor och huvudmän planerar och följer upp arbetet med studie- och yrkesvägledning. Flertalet av de svenska skolornas huvudmän har inget system för resursfördelning till studie- och yrkesvägledning. De fåtal gånger huvudmännen har ett sådant system så avsätts resurser efter antal elever och inte efter vilket behov som finns hos eleverna. Granskningen påvisar även att studie- och yrkesvägledning inte är något kontinuerligt genom elevernas skolgång. De flesta studie- och yrkesvägledare hinner inte med att arbeta med vägledning som en kontinuerlig del
genom elevers skolgång och tvingas prioritera det mest nödvändiga arbetet. Därav är det viktigt att hela skolan tar ansvar för elevers studie- och yrkesvägledning genom hela deras skolgång (2013, 7).
Den bild som kommer fram i Skolinspektionens utredning bekräftas i den senaste offentliga utredningen om studie- och yrkesvägledning (SOU 2019:4).
Utredningen visar att det inte finns någon given modell för hur ansvaret för studie- och yrkesvägledningen bäst fördelas eller vilka organisations- och resursfördelningsmodeller som är mest lämpliga (SOU 2019:4, 319)
Utredningen beskriver vidare att en plan för hur verksamheten ska arbeta med att elever inte begränsas i sina studie- och yrkesval utifrån vilket kön, social eller kulturell bakgrund de har bör upprättas på huvudmannanivå. Detta för att inte riskera att elever begränsas och inte når sin fulla potential (2019:4, 324).
Skolinspektionens resultat tillsammans med den statliga utredningen, Välja fritt och välja rätt (SOU 2008:69), påvisar att svenska skolans uppdrag är att bidra till att elevers studie- och yrkesval inte hämmas utifrån deras sociala bakgrund, detta med grund i
Skolverkets allmänna råd och i läroplanerna.I utredningarna framhålls att det som är den
viktigaste faktorn vid val av eftergymnasial utbildning är föräldrarnas utbildningsnivå, men samtidigt framhålls andra faktorer som kan ha betydelse. Exempelvis tycks betydelsen av föräldrarnas utbildningsbakgrund i valet till högre studier spela olika stor roll beroende på om det är en kvinna eller man. Den statliga utredningen menar att det generellt går att säga, oavsett föräldrarnas utbildningsnivå, att män påverkas mer av sina föräldrars utbildningsbakgrund än kvinnor. Det finns även tendenser att desto högre utbildningsval individen ska göra desto mindre påverkar föräldrarnas bakgrund. Datan i utredningen visar exempelvis att svenskfödda män, en manlig individ född i Sverige, med föräldrar som är forskare har 25 gånger större sannolikhet att läsa vidare efter gymnasiet än en svenskfödd man som har föräldrar som inte gått ut grundskolan. Svenskfödda kvinnor, en kvinna född i Sverige, har 15 gånger så hög sannolikhet att studera vidare om de har föräldrar på forskarnivå än om föräldrarna inte gått ut grundskolan (2008, 58–59, 61).
De som beskrivs nå skolämnenas kunskapskrav lättast är de högpresterande eleverna, alltså de som når högre betyg i skolan (Skolverket 2012, 9). Skolverkets rapport (2012, 32) visar att de högpresterande eleverna även beskrivs komma från hem där föräldrarna
har hög socioekonomisk status, vilket ofta innebär att de har högre utbildningsbakgrund än de som är föräldrar till låg- samt mellanpresterande elever. Den socioekonomiska statusen i hemmet kan även vara betydelsefullt för vilken stöttning och uppmuntran elever får till högre studier. Rapporten påvisar även att det är viktigt att lärare är medvetna om att elevernas sociala bakgrund riskerar att påverka förväntningarna på deras prestation (2012, 9).
En analys av Statistiska centralbyrån (2017, 18–20) visar att elever med höga betyg i årskurs 9 i högre utsträckning söker högskoleförberedande program än elever med lägre betyg.
Erikson och Jonsson (2002, 210) beskriver hur det finns en primär och en sekundär effekt. Med primär effekt avses att barn från priviligierade hemförhållanden genomsnittligt presterar bättre än andra barn. Den sekundära effekten innebär att barn från socialt priviligierade hemförhållanden har större utbildningsbenägenhet än andra barn, även när man har kontrollerat för utbildningsprestation i form av betyg. De menar vidare att en förklaring till varför den sociala snedrekryteringen till högre studier kvarstår i Sverige är då barns inställning till vidare utbildning är knuten till uppväxten där föräldrars utbildning, klass och inkomst har betydelse. Avslutningsvis sammanfattar författarna att de tror att samhället får acceptera att det alltid kommer att ske någon form av social snedrekrytering. För att kunna minska den sociala snedrekryteringen markant skulle det krävas drastiska åtgärder vilket författarna inte tror skulle ses som acceptabla. Däremot är det inte en ursäkt för att inga åtgärder vidtas alls (2002, 215–16).
2.2 Faktorer som påverkar gymnasievalet
Anna Sandell (2007, 22) skriver i sin avhandling om hur ungdomar måste förhålla sig till deras framtida yrkesmöjligheter och utbildning när de ska ut i arbetslivet. De utbildningsval i samhället som ungdomarna gör följer strukturer som gör att individer begränsar sina handlingsutrymmen både medvetet och omedvetet.
Sandells analys baseras på Bourdieus begreppsapparat där begreppet habitus ingår. Habitus är någonting som spelar stor roll i elevernas gymnasieval enligt Sandell. Habitus är även någonting som påverkar hur vi positionerar oss vid val av yrke och utbildning. Det har effekt på hur vi tolkar omvärlden samt meningsskapandet i diverse situationer. Det var främst elever med starkt humankapital hemifrån som ansåg sig ha goda
förutsättningar att klara studier på nationella program. Elever med ett lägre utbildningskapital bedömde sig däremot behöva högre betyg för att göra samma val och se det som möjligt. Enligt Sandell så fortsätter de strukturella faktorerna att uppdela elever till olika utbildningar och mycket visar på att eleverna inte får stöttning i det nya egenansvar som innebär att välja utbildningsinriktning. Det som påverkar elevernas val till gymnasiet är hur involverade föräldrarna är, elevernas attityd till studier samt hur dem själv gör en bedömning av de program de anser sig passa in i (Sandell 2007, 181–182). Eleverna i Sandells avhandling menar att deras gymnasieval sker självständigt och att de inte påverkas av vänner eller familj, som föräldrar. Sandell menar däremot att det visst finns en direkt eller indirekt påverkan från föräldrarna. Författaren anser att eleverna har upptagit eget ansvar kring verklighetsuppfattning, vad som är möjligt, samt att det visas ett klart samspel mellan eleven och andra parter när gymnasievalet genomförs. De allra flesta föräldrar har varit delaktiga i sina barns gymnasieval på det vis att ungdomarna valt att prata igenom valet med sina föräldrar. Samtidigt menar eleverna att föräldrarna inte påverkat deras val i en viss riktning, men Sandell menar däremot att flera exempel visar på hur eleverna direkt eller indirekt påverkas av sina föräldrar. Resultatet visar att flickor i större utsträckning väljer studieförberedande program av den orsaken att de genomsnittligen har högre meritvärde än pojkarna, samtidigt som pojkarna ofta väljer en utbildning som ligger pappans yrke nära till hands (Sandell 2007, 145–146).
2.3 Studie och yrkesvägledning i skolan samt skillnaden
mellan flickor och pojkars val
Skolverket (2005) visar i sin utvärdering av studie- och yrkesvägledning i den svenska skolan att det finns skillnader i kvaliteten på vägledningen. Det finns statistik som visar på att det även finns skillnad på tillgången av vägledning beroende på socioekonomiska sammansättningen av elever. De främsta resurserna gällande vägledning läggs på skolor där andelen högskoleutbildade föräldrar är låg samt skolor med hög andel elever med utländsk bakgrund.
SOU (2019:4, 179) finner i sin analys att studie- och yrkesvägledning inte är något prioriterat i skolan. De beskriver att det kan få betydande konsekvenser i form av att drabba enskilda individer negativt men även negativa konsekvenser ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Dagens reglering gällande studie- och yrkesvägledning
går nämligen att uppnå på fler olika sätt utan att utgå från elevers behov. Enligt utredningen analyseras och inventeras inte elevers behov av vägledning i tillräcklig utsträckning. I analysen menar Statens offentliga utredningar även att studie- och yrkesvägledning är någonting som bör ingå i skolämnena. Genom att väva in vägledning i skolämnena på så vis att eleverna får möjlighet att utveckla förståelse för hur kunskaper i skolämnen kan relateras till samhälls- och arbetsliv menar statens offentliga utredningar att elevernas perspektiv vidgas, vilket är ett av skolans kompensatoriska uppdrag (2019, 298).
Domene, Shapka och Keating (2006, 145–157) lyfter även en aspekt utifrån deras undersökning de genomförde på två högstadieskolor i södra Ontario med ett urval på 483 elever. De menar att eleverna på skolorna de undersökt upplever det som obekvämt att prata med en studie- och yrkesvägledare. De eleverna som främst drog sig från att besöka en studie- och yrkesvägledare var pojkar med låga framtidsförhoppningar samt pojkar med välutbildade föräldrar. De menar att eleverna i större utsträckning vände sig till sina föräldrar, främst den med samma kön som de själva. 80 procent av de tillfrågade eleverna mena att de kände sig bekväma med att vända sig till en förälder för att få stöd i karriärfrågor och 12 procent av de tillfrågade eleverna kände sig bekväma med att diskutera sitt karriärval med en studie- och yrkesvägledare. Eleverna menar att föräldrar och vänner påverkar dem i större utsträckning i deras karriärval än en studie- och yrkesvägledare. Forskarna menar därför att undersökningen väcker frågor såsom att studie- och yrkesvägledare bör reflektera över sina metodval och kvalitén de erbjuder på vägledningen (153–156).
En liknande undersökning med utgångspunkt från ett svenskt sammanhang har genomförts av Gruffman och Schedin (2010, 92). Deras studie utgår från att undersöka 426 elever, varav två tredjedelar var flickor och en tredjedel var pojkar, som besöker en studie- och yrkesvägledare i början av 2003. Av de 426 elever kom 35 procent från arbetarhem, 42 procent medelklass och 25 procent övre medelklassen. De kunde redan tidigt i sin undersökning fastställa att det var fler flickor än pojkar som sökte vägledning, alltså är de elever som söker studie- och yrkesvägledning inte oberoende av vilket kön samt vilken social bakgrund eleverna har. De menar då att pojkar inte uppsöker en studie- och yrkesvägledare i samma utsträckning som flickor och därmed kan det generera att begränsa deras val utifrån deras bakgrund. Detta eftersom de inte diskuterar sitt val med en studie- och yrkesvägledare i samma omfattning som flickor. Studie- och yrkesvägledare har därför svårt att arbeta med föreskrifterna i läroplanen som syftar till
att motverka att elever begränsas utifrån deras kön och social bakgrund i deras val av yrke och studier (2010, 98).
2.4 Sammanfattning
Den tidigare forskning som presenterats belyser att sociala bakgrundsfaktorer och könstillhörighet har en stor inverkan när det gäller ungdomars val till högre studier. Forskning som gjorts om social reproduktion visar att män vars förändrar har forskarutbildning har 25 gånger större benägenhet att läsa vidare än en man som har föräldrar som inte gått ut grundskolan. Samma undersökning för kvinnor påvisar en siffra på 15 gånger så hög sannolikhet för akademisk utbildning.
Högpresterande elever kännetecknas som de som når högre nivå i skolan och de beskrivs komma från hem där föräldrarna har hög socioekonomisk status, vilket enligt forskningen oftast innebär att de har en högre utbildningsbakgrund. Trots att elever med olika socioekonomiska bakgrunder presterar likvärdigt i skolan tenderar ändå de från högre socialgrupper att välja högre studier i större utsträckning.
Utvärdering av studie- och yrkesvägledningen i den svenska skolan har visat att vägledningen inte är ett prioriterat område och att resurser snarare fördelas på andelen elever än elevers behov. Internationell forskning visar att elever hellre vänder sig till en förälder än till en studie- och yrkesvägledare för att diskutera sitt studie- eller karriärval. Vår redovisade tidigare forskning är av stor betydelse då den ger en övergripande bild över den rådande situationen. Det läggs uppenbarligen inte tillräckligt med resurser på studie- och yrkesvägledning i skolorna då tidigare forskning visar att studie- och yrkesvägledare tvingas prioritera det mest nödvändiga arbetet. Det mest nödvändiga arbetet ses som den snäva vägledningen för de svaga eleverna och därmed nedprioriteras högpresterande elever samt den breda vägledningen.
3. Teoriförankring
I detta avsnitt redovisas valda teorier och begrepp som används i undersökningen. Vi har valt att utgå ifrån begreppet habitus som härstammar från Pierre Bourdieus sociologiska teoribildning. Begreppet ligger även till grund för Hodkinson & Sparkes Careership teori, där även begreppen handlingshorisont och pragmatiskt rationellt beslutsfattande ingår. Vi använder även Patton och McMahons modeller System Theory Framework of Career Development samt The Therapeutic System och begreppet påverkansfaktorer. Samtliga begrepp används för att försöka förstå och synliggöra hur studie- och yrkesvägledare upplever att de arbetar med högpresterande elever samt vilka resurser de anser sig behöva för det. Begreppen används även för att förstå elevernas påverkansfaktorer vid val.
3.1 Careership Theory
Professor Phil Hodkinson, University of Leeds & Professor Andrew C. Sparkes, University of Exeter har författat Careership teorin (1997). Careership teorin handlar om karriärbeslut och är en sociologisk teori. De baserar sin teori på Bourdieus (1986, 1991, 1992, 1995) teori om fält, kapital och habitus. Bourdieus begrepp fält innebär när en grupp människor eller institutioner hittar någonting gemensamt i exempelvis vetenskapen, konsten eller politiken och därmed utgör deras relation fältet (Aakvaag 2011, 168). Begreppet kapital delar han in i tre olika huvudgrupper: socialt, kulturellt samt ekonomiskt kapital. Sammantaget handlar det om värde och tillgångar men med olika innebörd beroende på vilket kapital (2011, 166). Med begreppet habitus menar Bourdieu att det är någonting förkroppsligat, någonting man föds in i. Utifrån det menar han att det formar individen gällande hur hen uppfattar, värderar och handlar (2011, 174).
3.1.1 valprocesser
Hodkinson och Sparkes (1997, 33–36) menar att individer till viss del är rationella i sina val då människor väger olika alternativ mot varandra. De kan till exempel göra val grundade på egna tidigare erfarenheter baserat på familjebakgrund, kultur och livshistoria. Författarna menar även att individernas val inte är helt rationella då de är påverkade av känslor och humör. Besluten är ofta en form av acceptans av en valmöjlighet snarare än att individen har flera olika alternativ att välja mellan.
2. Val på utbildnings- och arbetsmarknaden som grundar sig på individens handlingshorisont
Hodkinson och Sparkes (1997, 36–38) använder begreppet handlingshorisont som innebär individens egen uppfattning om vad som är möjligt. Handlingshorisonten är begränsad utifrån individens habitus och samhällets strukturer och detta i sin tur påverkar den möjliga handlingshorisonten. När individen ska fatta beslut är den begränsad av påverkansfaktorer vilket innebär att de påverkas av bland annat klass, kön och etnicitet. Alla valmöjligheter som finns tillgängliga på utbildnings- och arbetsmarknaden är därför inte en möjlighet för individen då val filtreras bort på grund av individens handlingshorisont. Möjligheter som finns på marknaden kan individen se som ointressanta och omöjliga.
3. Val som beror på sammanlänkande brytpunkter
Individens karriärutveckling består enligt Hodkinson och Sparkes (1997, 38–41) av rutin och brytpunkter som kan vara betydelsefulla förändringar eftersom individen vid en brytpunkt genomgår en förändring. De tre brytpunkter författarna menar finns är strukturella, självinitierade och påtvingade. De strukturella brytpunkterna är påverkade av yttre faktorer så som exempelvis utbildningssystem där det finns en förutsägbar övergång för individen. Självinitierad brytpunkt är när individen frivilligt bidrar till en brytpunkt. Den tredje brytpunkten är påtvingad, vilket innebär att den är ofrivillig och skapas av yttre omständigheter. Det kan exempelvis innebära att bli varslad från sin arbetsplats. Alla tre brytpunkter kan kombineras med varandra och individen är inte alltid medveten om en brytpunkt när den händer utan blir medveten om den i efterhand.
3.2 System Theory Framework
Patton och McMahons systemteori System Theory Framework (2014) förkortas ofta till STF och är en metateori som har sitt ursprung i flera andra karriärteorier. Teorin beskrivs som ett verktyg för att kunna få en bild över vilka influenser som kan finnas med och påverka individers karriärutveckling. Författarna menar att vägledning bör ses som en viktig del av skolans innehåll och teorin uppkom då det fanns ett behov av att se en övergripande bild av individers yrkesliv och vad som har påverkat bland annat detta beslut (2014, 328, 243).
3.2.1 Individuellt- och kontextuellt system
I modellen (Figur 1) beskrivs två större system som ständigt interagerar vilket författarna beskriver som rekursivitet. Rekursivitet tillsammans med två andra influenser, förändring över tid och förändring beskriver författarna som processinfluenser. Med förändring över
Figur 1: System Theory Framework of Career Development, Patton & McMahon 2014, 257
tid menar författarna att karriärvalet är ett beslut som kan förändras över tid och de har därför illustrerat begreppen dåtid, nutid och framtid i sin modell (Figur 1). Den sista delen i vad som berör processen är förändring, vilket författarna menar att tillfälligheter är något som kan påverka individens beslut (Patton & McMahon 2014, 254–257, 259).
Systemen innehåller de influenser som bidrar till en individs karriärutveckling. Det ena systemet är det individuella, som innehåller 16 olika influenser som bland annat omvärldskunskap om arbete, värderingar och självkännedom.
Det andra systemet, som beskrivs som det kontextuella systemet, består i modellen av två delar. Detta system finns då en individ alltid befinner sig i ett sammanhang som den blir påverkad av. De två delarna är ett socialt system och ett miljö- och samhälleligt system. Inom det sociala systemet finns det sex olika influenser, exempel på dessa kan vara vänner, familj och utbildningsinstitutioner. Miljö- och samhälleliga systemet består av sex olika influenser såsom exempelvis geografiskt läge, politiska beslut eller arbetsmarknad (2014, 56–57).
3.2.2 Vägledningssystemet
Patton och McMahon (2014, 366–368) har även skapat ett eget system som berör interaktionen som sker mellan vägledaren och den sökande. Detta system består av två sammansatta system (Figur 2) och syftar till att den sökandes och vägledarens system påverkar varandra. Exempelvis kan vägledarens värderingar spegla hur den bemöter den sökande och vise versa. Därför menar författarna att det är viktigt att vägledaren upprätthåller en tydlig distans så att inte vägledarens system påverkar den sökandes val.
3.3 Sammanfattning
I kapitlet teoriförankring har vi presenterat de teorier vi kommer att använda oss av när vi ska analysera vår data. Hodkinson och Sparkes teori Careership bygger på Bourdieus (1986, 1991, 1992, 1995) begrepp fält, kapital och habitus. Deras teori syftar delvis till individens handlingshorisont, alltså vad individen ser som möjligt med påverkan av sitt habitus. Teorin beskriver även tre olika brytpunkter som kan vara betydelsefulla för individen: strukturella, självinitierade och ofrivilliga. Vi har även använt Patton och McMahons teori System Theory of Framework. Teorin bygger på två övergripande modeller. En modell för att förstå individers olika påverkansfaktorer vid studie- och yrkesval, samt ytterligare en modell som syftar sig till att förstå hur vägledaren och
individen påverkar varandra utifrån sina influenser i ett vägledningssamtal. Vi använder
dessa modeller samt begreppen från Careership för att förstå individers olika påverkansfaktorer vid studie- och yrkesval. Detta för att synliggöra betydelsen av studie- och yrkesvägledning i relation till individers bakgrund och påverkansfaktorer.
4. Metod
I detta kapitel behandlas metodval, urval, datainsamlingen av empiriskt material, analys av insamlat material och etiska ställningstaganden.
4.1 Metodval
En kvalitativ metod har valts för denna undersökning och sex stycken studie- och yrkesvägledare har intervjuats. Vi tog hänsyn till vår valda problemformulering och därmed även frågeställningar vid val av metod. Problemformuleringen är själva utgångspunkten för forskningen där det anges vad som ska undersökas och därmed behöver material som besvarar valda frågeställningar samlas in (Larsen 2009, 19). Den kvalitativa metoden valdes då vi ansåg den mest lämpad att svara på undersökningens syfte och frågeställningar. Även eftersom vi som författare ville ha en djupare förståelse och ha möjligheter att ställa följdfrågor.
Larsen menar att det finns olika sätt att genomföra kvalitativa intervjuer på. Ett sätt är ostrukturerade intervjuer som utgår från en förberedd intervjuguide med antingen stödfrågor eller stödord som ska leda in på ämnet som sedan utgör ett riktigt underlag för att kunna besvara frågeställningen. Här får informanten prata fritt om de ämnen som tas upp och intervjupersonen ska inte styra intervjun i för stor utsträckning (2009, 84). Vi använde oss av ostrukturerade intervjuer och hade som målsättning att vid varje intervju lämna utrymme för eventuella följdfrågor. Däremot har målsättningen inför varje intervju varit att vi som intervjupersoner skulle vara så förberedd som möjligt med frågor som vi vill ha besvarade om de inte besvarats av informanten på eget initiativ. Därmed anser vi att vi även har inslag av ett strukturerat intervjusätt, alltså semistrukturerat. Genom att ha ett färdigt frågeformulär så svarar alla informanter på samma frågor vilket sedan gör det enklare att göra en jämförelse på svaren (2009, 84), detta är en anledning till att vi valt att ha inslag av det strukturerade.
Larsen (2009, 86) benämner vikten i att noga tänka över vad som ska frågas i intervjun samt formuleringen av frågorna. Det är viktigt att ställa klara och tydliga frågor samt att
den som intervjuar inte använder sig av svåra uttryck och främmande ord för att undvika oklarheter. Detta är någonting vi har tagit hänsyn till vid formuleringen av vår intervjuguide.
Vi är även pålästa på den kvalitativa intervjuns svagheter. Det kan bland annat vara intervjueffekten, som innebär att forskaren kan påverka informanten med sin närvaro så att informanten svarar det som personen tror är “rätt” svar (2009, 87). Detta är någonting vi arbetat extra med i framställandet av frågor eftersom vi frågar kring vägledarnas sätt att arbeta med högpresterande elever och vill ha så ärliga svar som möjligt. Exempelvis frågade vi “om” studie- och yrkesvägledaren arbetar på något speciellt sätt med högpresterande elever istället för att fråga “hur” de arbetar med högpresterande elever. På så sätt bli vi mindre anklagande i vår frågeformulering om vägledaren inte arbetar på något speciellt vis. Vi försökte istället använda ett uppmuntrande och bekräftande intervjusätt så att informanten kände sig bekväm i att svara oberoende utifrån sina tankar.
4.2 Urval
Vårt syfte med undersökningen är att analysera och synliggöra hur studie- och yrkesvägledare anser att de arbetar med högpresterande elever samt vilka resurser de anser sig behöva för det.
Urvalsmässigt utgick undersökningen från ett icke- sannolikhetsurval. Detta syftar enligt Larsen (2009, 77–78) till att få ut så mycket kunskap det går från dem som deltar i undersökningen inom valt ämne, detta utan att det tvunget måste gälla alla. Därmed går
det alltså inte att generalisera svaren. Vi använde vårt nätverk för att hitta informanter,tre
från högstadiet och tre från gymnasiet. För att få ut de svaren som behövdes för undersökningen utgick vi först från ett kvoturval för att sedan övergå till ett godtyckligt urval. Kvoturval innebär med att det bestäms i förväg hur urvalet ska se ut genom att exempelvis bestämma antal, kön eller arbetsplats som informanterna arbetar på. Godtyckligt urval innebär att forskarna själva avgör urvalet som de anser är lämpligt för undersökningen, detta för att säkerställa att undersökningen får ett varierat urval (Larsen 2009, 77–78). Vi använde även snöbollsmetoden för att täcka in vårt behov av informanter. Snöbollsmetoden innebär att forskarna använder kontakter, som tros veta någon som har kunskap inom ämnet, för att samla in informanter till undersökningen (Larsen 2009, 79). Innan vi tog kontakt med informanterna bestämde vi antalet samt hur
många informanter vi ville intervjua från högstadie- respektive gymnasieskolor, detta för att täcka in perspektiv från olika nivåer inom skolväsendet. Sedan gjorde vi själva en bedömning av tänkvärda informanter som skulle ingå i undersökningen för att till största möjliga mån säkerställa att undersökningens frågeställningar skulle besvaras.
4.3 Datainsamling av empiriskt material
För att kunna besvara våra frågeställningar utformades en intervjuguide med öppna frågor. Dessa utformades med stöd av kapitlen bakgrund och tidigare forskning. Sedan genomförde vi ostrukturerade intervjuer med sex yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare. Intervjuerna skedde via digital form, via videolänk, både för att förenkla arbetet med även för att ta hänsyn till rådande samhällspandemi, Covid19. Vi var båda närvarande vid intervjuerna men en hade huvudansvar för själva intervjun. Intervjuerna
bandades för att underlätta bearbetning och transkribering.
Larsen (2018, 83–84) beskriver att det finns olika grader av ostrukturerade intervjuer och rekommenderar en viss typ av struktur för att förenkla arbetet med att jämföra svaren. En ostrukturerad intervju utgår oftast från en intervjuguide med en lista av frågor eller stödord som används som hjälp under intervjun. Informanten har möjlighet att prata fritt utifrån ämnet och intervjupersonen kan ställa följdfrågor för att åter få informanten på ämnet. Intervjuguiden används som en form av checklista för intervjupersonen så att alla frågor har behandlats under intervjun.
Å ena sidan anser vi att vår undersökning har en hög validitet då informanterna hade möjlighet att lyfta information under intervjun som de såg som relevant, särskilt med tanke på att vi utformat en ostrukturerad intervju. Å andra sidan kunde informanterna ibland hamna på sidospår där vi som intervjuledare fick leda in informanterna på rätt spår igen. Validitet avser hur relevant insamlad empiri är för frågeställningen som valts (Larsen 2009, 80–81). Reliabilitet syftar till att insamlad information behandlas på ett noggrant sätt och hög reliabilitet kan säkerställas genom noggrannhet vid hantering av empirin. Vi säkerställde att reliabiliteten var hög genom att i förväg ge var intervjuperson ett kodnamn och banda intervjuerna för att kunna gå tillbaka och dubbelkolla informationen. Larsen (2009, 81) menar även att reliabiliteten ökar när det är fler forskare som utför samma kodningsarbete.
4.4 Analys av insamlat material
För att analysera vår insamlade empiri användes den analysmetoden som Larsen (2009, 101) beskriver som den vanligaste, innehållsanalys. Innehållsanalys syftar till att finna mönster, samband och gemensamma drag eller skillnader. Arbetssättet för metoden inleds med att insamlad data görs om till koder för att sedan klassificera det i teman eller kategorier. Det insamlade materialet sorteras sedan i dessa kategorier för att granskas och finns betydelsefulla mönster eller processer. Mönstrena analyseras sedan gentemot existerande forskning och teorier för att ny kunskap sedan ska kunna formuleras (2009, 101–102). De mönster som gick att utläsa matchades sedan mot de teorier som vi såg som mest lämpade att kunna använda för att analysera den insamlade empirin.
4.5 Etiska ställningstaganden
Inför undersökningen tog vi del av vetenskapsrådets fyra huvudkrav (Vetenskapsrådet, 1990):
• Informationskravet: Forskarna informerar informanterna angående syfte med studien. • Samtyckeskravet: Informanterna har rätt till att bestämma om de vill vara med i studien. • Konfidentialitetskravet: Informanternas uppgifter ska behandlas med största konfidentialitet, skall förvaras så att obehöriga inte kan ta del av dem.
• Nyttjandekravet: Data som samlas in från informanterna får enbart användas i det specifika syftet.
Precis som informationskravet lyder var vi noga med att informera informanterna om vårt syfte med undersökningen. Enligt konfidentialitetskravet ska uppgifter om respondenterna förvaras så att obehöriga inte kan ta del av dem. Detta är någonting vi har tagit hänsyn till när vi handskats med materialet. De uppgifter och svar vi fått av informanterna i undersökningen används endast i vår uppsats och till det ändamål det är ämnat till. Svaren förvaras under vår privata inloggning och åtkomst till dessa fås på begäran fram till arbetet är slutexaminerat.
5. Resultat
I detta kapitel redovisas relevanta delar av den insamlade empirin för att kunna besvara uppsatsens syfte och frågeställningar. Empirin består av sex stycken intervjuer med utbildade studie- och yrkesvägledare. Kapitlet inleds med en presentation av informanterna och de identifierade mönster vi funnit i empirin presenteras i fyra teman som är baserade på frågeställningarna. De teman vi valt att presentera resultatet i är: Vägledarnas uppfattning om högpresterande elever, vägledarnas prioriteringar, nödvändiga resurser och skillnaden i vägledningsstödet till flickor och pojkar.
5.1 Presentation av informanter
Detta avsnitt kommer kort presentera de sex intervjuade studie- och yrkesvägledare. För att låta studie- och yrkesvägledarna vara anonyma har vi gett dem könsneutrala fiktiva namn.
1. 1. Kim, arbetar på högstadiet. Utbildad SYV sedan 3 år tillbaka, arbetat på nuvarande arbetsplats alla åren. 20% på F-6 80% på 7–9.
2. 2. Robin, arbetar på gymnasiet. Utbildad SYV sedan 5 år tillbaka och arbetat på nuvarande arbetsplats i 4 år.
3. 3. Charlie, arbetar på högstadiet- 30 % F-6. Utbildad SYV sedan 13 år tillbaka och arbetat på nuvarande arbetsplats i 12 år.
4. 4. Alex, arbetar på gymnasiet. Utbildad SYV sedan 5 år tillbaka och arbetat på nuvarande arbetsplats i 2 år.
5. 5. Jamie, arbetar på högstadiet- främst med 9orna. Utbildad SYV sedan 3,5 år tillbaka och på nuvarande arbetsplats i 1 år.
6. 6. Billie, arbetar på gymnasiet. Utbildad SYV sedan 19 år tillbaka och arbetat på nuvarande arbetsplats i 1,5 år.
5.2 Vägledarnas uppfattning om högpresterande elever
De intervjuade vägledarna är relativt överens om vad som kännetecknar en högpresterande elev. De nämner alla olika synvinklar på det men det mest förekommande är att det är en elev med höga betyg som pushar sig själv till max. Fem av sex vägledare menar även att högpresterande elever generellt kommer från ett hem med högre kapital av något slag. Det kan bland annat vara utbildnings, ekonomiskt eller kulturellt kapital.
Någonting flera av de intervjuade vägledarna märker i samtal med eleverna är att de ofta diskuterat sin framtid eller sina val hemma med sina föräldrar. Där ser informanterna en skillnad jämfört med andra elevgrupper där eleverna har lägre betyg, då diskuterar de gärna inte valet hemma med föräldrar eller andra berörda parter.
Största stödet till högpresterande är generellt föräldrar och mentorer, mest föräldrar. Mönstret för lågpresterande är att de generellt inte diskuterat sitt val med så många, främst inte hemma. (Informant Kim)
Kim menar även att det går att se ett mönster i vad högpresterande elever gör för gymnasieval samt att valen de gör kan vara på grund av press från olika håll. Det kan finnas någonting annat eleverna vill välja men av olika anledningar vågar man inte det och istället gör man normstyrda utbildningsval.
Oja, yrkesprogrammen går bort. Rakt av. [...] Jag tror att där är en hel del högpresterande som egentligen skulle vilja gå ett yrkesprogram men på grund av press, alltså social press både från sig själv men även från andra håll, inte vågar. Jag tror många känner att då stänger man väldigt många dörrar, och det vågar man inte. (Informant Kim)
Att högpresterande elever i störst utsträckning väljer högskoleförberedande program stöds även av Charlie och Jamie som även de menar att upplevelsen är att yrkesprogrammen väljs bort av den högpresterande elevgruppen. De nämner däremot ingen bakgrund till detta och vad det kan bero på mer än press från såväl föräldrar som övergripande normer i samhället.
5.3 Vägledarnas prioriteringar
Detta tema avser att belysa hur de sex intervjuade vägledarna anser att de arbetar med högpresterande elever.
Utifrån samtliga sex intervjuer går det att utläsa att vägledarna upplever att de ständigt måste prioritera mellan olika elevgrupper i skolan. De som prioriteras är de svaga eleverna som bedöms ha svårigheter att ta sig vidare eller få ett fullständigt slutbetyg och de som bortprioriteras i vägledningen blir därmed de elever som redan bedöms behöriga till att ta examen eller för vidare studier. Vägledare Robin menar att anledningen att de högpresterande eleverna får mindre tid är en prioriteringsfråga. Vägledaren måste lägga tid på att söka upp de elever med lägre betyg då de inte söker upp vägledaren på eget initiativ i samma utsträckning som de högpresterande eleverna.
Högpresterande elever, de söker väldigt mycket upp en själv till att vilja göra eller att ha ett samtal. Men jag måste ju planera för de här andra eleverna som inte söker upp. [...] Medans de som inte har så höga betyg, de som jag måste prata med om samma sak om vad de ska göra till nästa termin, de söker inte upp mig så de måste jag jobba mycket med för att söka upp. Jag måste ägna mig åt dem som gymnasieförordningen säger att vi har ett särskilt uppdrag kring. (Informant Robin)
Att högpresterande elever självmant söker upp vägledaren är ett förekommande fenomen. Fem av sex vägledare uppgav att elever med höga betyg kommer självmant till vägledaren och ställer frågor samt har ett självmant engagemang. De högpresterande elevernas eget engagemang är en bidragande faktor till att det inte läggs några specifika resurser på dem eller att vägledaren arbetar med dem på något specifikt sätt.
Det är bara en egen tanke men det blir att har man höga betyg har man också fått träna sig i att samla in information, hela den biten. Att vara källkritiska, och att man kan orientera sig i det, de behöver mer ett stöd att bolla tankar, stöd och idéer. Medans man kanske mer, med en elev som kanske inte riktigt, men har drivet...kanske att man mer får vara en motor i det så att eleven gör det. (Informant Alex)
När det gäller om vägledare arbetar på något specifikt sätt med högpresterande elever uppger fem av sex vägledare att de inte arbetar specifikt med högpresterande elever utan att det är överlag individanpassat utifrån vad eleven behöver stöd med. Billie som arbetar på en gymnasieskola menar att målet med vägledningsarbetet är att så många elever som möjligt ska ta en gymnasieexamen och klara gymnasiet. Utifrån det målet prioriteras vägledningen utifrån behovsgrupp.
Informant Kim menar att de högpresterande eleverna ofta behövs tvingas att lägga till fler alternativ i sina gymnasieansökningar eftersom de flesta endast har valt ett eller två alternativ. Flera av informanterna berättar att det viktigaste i arbetet med högpresterande elever är att vidga deras perspektiv och få dem att se fler möjligheter.
Jag utgår ju alltid från eleven, elevens intresse, vart är den på väg och sen handlar det ju om att vidga perspektiven och visa på möjligheter. [...] Ibland kan det vara dessa högpresterande eleverna som har väldigt, vad ska jag säga, att de ser ner på till exempel yrkesutbildningar och så vidare. Då får man visa på att så är det ju inte. (Informant Charlie)
Informant Billie menar att det är viktigt att man vägleder och informerar högpresterande elever till att de även behöver ett alternativ B ifall alternativ A inte går vägen. Detta menar vägledaren är ett viktigt arbete så att elever får olika nyanser av vad som är möjligt. Informant Alex menar att det även är viktigt att utmana elevens tankar och föreställningar om yrken, vad som ligger bakom att eleven vill bli till exempel psykolog och vad kan eleven koppla samman mellan sig själv och yrket. Robin som arbetar på en gymnasieskola berättar att de högpresterande eleverna gärna vill gå på de kända universiteten och att det då kan vara viktigt att lyfta de alternativa vägarna som finns för att nå samma slutmål.
5.4 Nödvändiga resurser
Detta tema avser att belysa vad studie- och yrkesvägledare anser sig behöva för resurser för att kunna arbeta med att högpresterande elever inte begränsas av sin bakgrund i sina kommande studie- och yrkesval.
Det framkommer under intervjuerna att en förekommande företeelse på skolorna är att mest resurser läggs på de elever med lägre betyg och de som inte ses som behöriga inom varken gymnasievärlden eller högskolevärlden. Fem av sex vägledare informerar kring hur de får skära ner på vägledningsarbetet för de högpresterande eleverna eftersom resurserna går åt till de lågpresterande eleverna.
Nä jag lägger mycket mer resurser på lågpresterande, svaga elever. Eh, största del av min arbetsvecka går ut på att jaga elever som inte gör det de ska. (Informant Billie)
En bidragande faktor till att högpresterande elever prioriteras bort i vägledningsarbetet är delvis som tidigare nämnt att vägledarna lägger mycket tid på att söka upp och jaga lågpresterande elever, de kommer inte självmant. Informant Robin menar att gymnasieförordningen säger att arbetet ska utgå från att alla klarar målen och då blir högsta prioritet de elever som inte gör det. Flera intervjuade studie- och yrkesvägledare menar även att det inte finns tillräckligt mycket tid för att kunna lägga liknande resurser på alla elevgrupper, så det blir att de som nått kunskapsmålen i skolan prioriteras ner.
Ledningen och rektorerna på skolorna är ytterligare en beståndsdel till att vägledarna lägger sina resurser ojämnt på olika elevgrupper. Informant Kim och informant Jamie berättar att ledningen anser de högpresterande eleverna som “klara” och inte behövs läggas tid på, just eftersom de redan är behöriga till exempelvis gymnasieskola eller till att ta sin gymnasieexamen.
Om jag tänker på skolan jag är på precis nu så är rektorn där, han uppskattar att det finns många högpresterande elever och på så sätt tänker de att de klarar sig själva och de inte behöver lägga så mycket krut där. I många fall glöms de bort skulle jag tro. (Informant Jamie)
Enligt Kim påverkar ledningens styrningsarbete vägledningsarbetet med eleverna i den mån som tidigare nämnt, att vägledaren därmed prioriterad de akuta fallen som ledningen anser är den grupp som behöver vägledning. De högpresterande eleverna anses enligt ledningen inte ha något behov av vägledning.
Jag arbetar mer med de akuta fallen, de som inte är behöriga. [...] De (rektorer) ser det som att de lågpresterande ska också ha en plats, de tänker inte på de högpresterande på samma sätt. De tänker att det är solklart, de är redan klara. (Informant Kim)
Samtidigt som Kim menar att man i mindre utsträckning prioriterar de högpresterande eleverna så tror hen att de högpresterande egentligen har ett behov, men inte vågar uttrycka det.
Flera av vägledarna nämner tiden som en behövlig resurs för att kunna arbeta mer med de högpresterande eleverna. Tiden räcker inte till att förse alla elever med det de behöver och därmed hamnar återigen högpresterande utanför behovsgruppen. Hand i hand med det finns en önskan från Billie att eleverna skulle vara mer förberedda på livet efter gymnasiet. Allt från privatekonomi, skaffa eget boende, jobb, yrke, utbildning samt vad det finns för olika utbildningsanordnare så att de har kunskap om vilka olika vägar som finns att gå och inte bara de vanligaste. För att alla elever ska prioriteras lika mycket och på frågan vad för resurser som behövs för att högpresterande elever inte ska begränsas av sin bakgrund så nämns bland annat att studie- och yrkesvägledningen borde vävas in i vissa kurser.
[...] att studie och yrkesvägledning skulle ingå i ett antal kurser på gymnasiet hade varit det bästa. (Informant Billie)
Fyra av sex intervjuade vägledare nämner aspekten att lyfta in vägledningen i skolämnena och att lärarna bör arbeta mer med den breda vägledningen. Detta som ett svar på frågan vad som krävs för att kunna arbeta med högpresterande elever på det vis att de inte begränsas av sin bakgrund, eftersom de inte fått stöttning i sin valprocess. Alex uttrycker en önskan om fler vägledare men också en tydligare koppling mellan vägledningen, lärarna och kursplanen.
Jag tycker att man ska jobba med en röd tråd från årskurs ett tydligare. Kanske fler vägledare såklart vore ju önskvärt, också tydligare koppling till lärarna och till kursplanen. (Informant Alex)
Att börja arbeta med eleverna redan från årskurs ett är någonting som inte bara Alex ser som nödvändigt, även Jamie anser att man bör vända sig till eleverna redan i lägre åldrar. Detta eftersom Jamie upplever att eleverna i årskurs nio redan är färdigformade och är svåra att vidga perspektiven hos. Ytterligare en aspekt som två av informanterna lyfter är fortbildning för lärare. Informant Robin har en SYV-grupp på sin arbetsplats och studie- och yrkesvägledarna i gruppen har tankar på att hålla föreläsningar och workshops för lärarna för att få in den breda vägledningen och engagera lärarna i ämnet.
5.5 Skillnaden i vägledningsstödet till flickor och pojkar
I detta avsnitt fortsätter vi att besvara vad studie- och yrkesvägledare anser sig behöva för resurser för att kunna arbeta med att högpresterande elever inte begränsas av sin bakgrund i sina kommande studie- och yrkesval. Fokus ligger dock på skillnader i vägledningsstödet till flickor och pojkar.
När det gäller hur högpresterande flickor och pojkar hanterar sin valprocess, studier och tankar om framtiden så är de flesta intervjuade vägledare överens om att det skiljer sig mellan de båda könen. Tre av informanterna berättar hur de upplever att flickor generellt är mer stressade och har mer krav på sig själva än pojkar. Vägledare Kim som arbetar på en grundskola berättar att även om stödet är tillräckligt hemifrån så kan flickorna sätta press på sig själva, en press som inte upplevs hos pojkar.
Flickor har ibland en tendens att ha ännu mer krav på sig själva. Föräldrarna kan vara jättestöttande och jätteduktiga och verkligen måna om sitt barn men flickor har en tendens att pressa på sig själv. Den bilden har jag inte riktigt av pojkar. (Informant Kim)
Informant Billie menar även att flickorna upplevs mer som oroliga och uttrycker mer oro om framtiden än vad pojkarna gör. Informanten menar att flickorna ofta tar mer kontakt med vägledaren kring sin oro och sina frågor medan pojkarna tänker att det löser sig på ett eller annat sätt. Vägledare Alex menar att det finns ett mönster hos pojkar, att de ska prestera utan att visa att de lagt in någon arbetsinsats och Jamie menar att pojkarna inte påverkas lika mycket som flickorna av pressen hemifrån. Även om någon vägledare uttrycker att de inte upplever att flickor och pojkar behöver olika stöd så har alla intervjuade vägledare uttryckt att pojkarna generellt syns och hörs mindre hos vägledaren.
De intervjuade vägledare som inte uttryckte att de upplevde någon skillnad mellan flickor och pojkars behov av vägledning är Robin och till viss del Alex. Robin och Alex ser det individuellt, att flickor och pojkar behöver samma typ av stöd men individanpassat snarare än könsanpassat.
5.5 Sammanfattning
Detta kapitel inleddes med en kort presentation av informanterna. Informanternas svar har tematiserats till fyra olika teman utifrån gemensamma drag som gått att fastställa.
Informanterna är relativt eniga om att en högpresterande elev är en elev som pushar sig till det yttersta. Fem av sex vägledare är eniga om att en högpresterande elevs bakgrund oftast kännetecknas av föräldrar med högt kapital av någon form, exempelvis ekonomiskt kapital eller utbildningskapital.
Det går utifrån samtliga sex intervjuer att utläsa att vägledarna upplever att de ständigt måste prioritera mellan olika elevgrupper i skolan. Att högpresterande elever självmant söker upp vägledaren är ett förekommande fenomen, fem av sex informanter upplever detta. Informanterna menar att de högpresterande elevernas egna engagemang att besöka en vägledare är en av bidragande faktorerna till att inga speciella resurser läggs på de eleverna. Vägledarna måste alltså prioritera svaga grupper som riskerar att inte nå målen och mer tid läggs på uppsökande verksamhet för den gruppen av elever.
Flertalet av informanterna menar att en resurs som hade lett till att de hade kunnat arbeta mer med högpresterande elever är mer tid. Tiden räcker helt enkelt inte till som det ser ut idag och en informant anser att det behövs fler vägledare. Fyra av sex informanter
menar även att det är viktigt att vägledning blir en naturlig del av skolans övriga ämnen, att den breda vägledningen stärks. Två av informanterna menar vidare att lärare behöver fortbildning för att engagera dem kring den breda vägledningen. Några informanter lyfter att vägledning bör komma tidigare i elevernas skolgång. En av informanterna anser att vägledning bör komma redan från årskurs 1.
När det gäller hur vägledarna upplever om vägledningsstödet skiljer sig mellan flickor och pojkar är det mer spridda tankar. Tre av informanterna upplever att flickor generellt är mer stressade och har mer krav på sig själv än pojkar. Några av de intervjuade vägledarna menar snarare att behovet av vägledning inte har med könsidentiteten att göra, utan handlar om den enskilde individens behov. Trots olikheter gällande om vägledarna anser att flickor och pojkar behöver olika vägledningsstöd uttrycker alla informanter att pojkarna generellt syns och hörs mindre hos vägledaren.
6. Analys
I detta kapitel kommer en analys av det empiriska materialet med stöd av våra valda teoretiska utgångspunkter presenteras. Kapitlet har delats in i tre teman som är utformade utifrån valda frågeställningar och avslutas med studiens huvudresultat. Varje tema kommer inledas kort med en presentation av vald frågeställning.
6.1 Studie- och yrkesvägledares arbete med högpresterande
elever
Detta tema avser att besvara följande frågeställning: Hur anser studie- och yrkesvägledare att de arbetar med att förebygga att högpresterande elever begränsas av sin bakgrund i sina studie- och yrkesval?
Bourdieu menar att habitus är något som individen föds in i och som formar individen gällande hur hen uppfattar, värderar och handlar. Fem av sex vägledare menar att högpresterande elever generellt kommer från hem med högre kapital av något slag. Detta kan exempelvis vara utbildningskapital eller ekonomiskt kapital. Individens bakgrundsförhållande är någonting som är med och formar dess habitus. Detta kan vara en bidragande faktor till vad individen ser som möjligt i sina framtida val, alltså dess handlingshorisont. Hodkinson och Sparkes menar att handlingshorisonten är individens egen uppfattning om vad som uppfattas som möjligt. Handlingshorisonten är begränsad utifrån individens habitus och individens strukturer. Hälften av informanterna menar att högpresterande i huvudsak väljer högskoleförberedande program framför yrkesprogram. Alla de val som finns tillgängliga på utbildnings- och arbetsmarknaden framstår inte som möjliga för individen då val filtrerats bort på grund av begränsningar kopplade till handlingshorisonten. Möjligheter som finns på arbets- och studiemarknaden kan individen se som ointressanta och omöjliga.
Utifrån samtliga sex intervjuer går det att utläsa att vägledarna upplever att de ständigt måste prioritera mellan olika elevgrupper i skolan. Alla vägledare utom en nämner att de
högpresterande eleverna kommer självmant till dem och diskuterar sina val samt att de har ett eget engagemang i valprocessen. Det läggs mindre resurser på högpresterande elever då vägledaren måste lägga mer tid på uppsökande verksamhet åt de svaga eleverna som inte självmant uppsöker vägledaren. De svaga eleverna är de som bedöms ha svårigheter att ta sig vidare eller få ett fullständigt slutbetyg. Därmed behöver vägledaren lägga stor del av sina resurser på att söka upp denna elevgrupp eftersom de inte kommer självmant som de högpresterande eleverna. Vägledarnas arbete präglas av deras föreställning som Patton och McMahon menar är en del av vägledningssystemet. Vägledarens värderingar kan spegla hur den bemöter eleven och därmed inte lägger lika mycket resurser på de olika elevgrupperna då de har en egen föreställning om hur högpresterande elever agerar. Det som kan anses som problematiskt gällande detta är att de intervjuade vägledarnas föreställningar kring högpresterande elever möjligen inte stämmer in på alla högpresterande elever och någon elev hamnar utan tillräckligt stöd då eleven inte självmant söker upp vägledaren. Fem av de sex intervjuade vägledarna har en uppfattning om att högpresterande elever själva uppsöker vägledaren och att de är mer engagerade samt tar ansvar över sin valprocess.
Det är fem av sex vägledare som uppger att de inte arbetar specifikt med högpresterande elever utan att det är individanpassat utifrån vad individen behöver. Däremot menar flera av vägledarna att det viktigaste i arbetet med högpresterande elever är att vidga deras perspektiv och få dem att se fler möjligheter. Detta kan ses som en del av arbetet med att vidga individens handlingshorisont i linje med Hodkinson och Sparkes som menar att individens beslut begränsas av olika påverkansfaktorer.
Utifrån ovanstående analys går det att utläsa att de intervjuade vägledarna till viss del tenderar att arbeta med högpresterande elever, även om de påstår sig inte göra det, men att det läggs betydligt färre resurser på elevgruppen än på exempelvis lågpresterande elever. Detta eftersom vägledarna behöver lägga mer tid på uppsökande verksamhet till de lågpresterande eleverna och därmed inte hinner lägga lika mycket tid på de högpresterande. Fem av sex vägledare informerar kring hur de får skära ner på vägledningsarbetet för de högpresterande eleverna eftersom resurserna går åt till de lågpresterande eleverna.’
