InventerIng av hållbar utvecklIng I kurser
och program vId mälardalens högskola
Lena WidefjällAkademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling
Inventering av hållbar
utveckling i kurser och
program vid Mälardalens
Högskola
På hållbar väg. En rapportserie från profilarbetet vid Mälardalens högskola
avseende hållbar utveckling
Hållbar utveckling är en stor utmaning för dagens och morgondagens samhälle. Högskolor och universitet har en central roll i arbetet för hållbar utveckling och detta omfattar lärosätenas aktiviteter på alla plan: forskning, utbildning, kontakter med omgivande samhälle och hur den egna organisationen fungerar. Det är därför viktigt att högskolor och universitet bidrar aktivt med kunskap och lärande kring hållbar utveckling, och inte minst med att studenters och anställdas personliga engagemang ökas av dessa kunskaper.
Mälardalens högskola har länge arbetat systematiskt med hållbar utveckling i forskning, utbildning och förvaltning (var t.ex. Världens första högskola 1999 att bli miljöcertifierade enligt ISO 14001). Hållbar utveckling är idag ett av högskolans prioriterade inriktningar för tiden 2009-2012. Vid Mälardalens högskola finns sedan 2006 tre strategiska processer som syftar till att ytterligare fördjupa samt bredda arbetet för hållbar utveckling. Inom forskning sker det inom ramen för det s.k. Samverkansprojektet mellan Mälardalens högskola och Örebro universitet, vilket utgör en satsning av rektorerna vid båda lärosätena och sträcker sig till halvårsskiftet 2009. Inom
undervisning, förvaltning och tredje uppgiften sker det inom ramen för det s.k. Profilarbetet vid Mälardalens högskola. I anslutning till detta profilarbete har samarbete inletts med
Världsnaturfonden WWF som har utsett Mälardalens högskola till den enda högskolan bland 10 s.k. Modellskolor "på hållbar väg" i Sverige. Det övergripande målet för det samarbetet är att befrämja utvecklingen och spridandet av god praxis inom lärande för hållbar utveckling. Vi är båda med i ledningen för dessa strategiska processer och har haft glädjen att tillsätta tre mycket spännande utredningar som analyserar olika aspekter av arbetet med hållbar utveckling vid svenska och europeiska lärosäten:
1. Omvärldsanalys av forskarutbildningar och utbildning på avancerad nivå inom området Hållbar utveckling (2008). Av Lena Widefjäll. Rapporten är framtagen inom ramen för ovan nämnda Samverkansprojekt. Rapporten är en analys av svenska och europeiska lärosätens utbildningar på avancerad nivå och forskarutbildningsnivå inom området hållbar utveckling. Tonvikten ligger på svenska lärosäten och en fördjupad genomgång görs av ett par svenska lärosäten där särskilda satsningar gjorts. (På hållbar väg 1)
2. Inventering av hållbar utveckling i kurser och program vid Mälardalens högskola (2008). Av Lena Widefjäll. Rapporten är framtagen inom ramen för ovan nämnda Profilarbete. Rapporten utgör en inventering av vilka kurser och program på Mälardalens högskola som kan uppfylla kriterier att vara utbildning inom området för hållbar utveckling. Eftersom inga givna
urvalskriterier finns för vad som kan sägas vara utbildning för hållbar utveckling behandlas denna fråga ingående och referenser görs till liknande utredningar/inventeringar vid andra svenska lärosäten. (På hållbar väg 2)
3. Setting a good example. Good practice of sustainable development in institutions of higher education (2008). Av Matthias Schröter. Rapporten är framtagen inom ramen för ovan nämnda Profilarbete. Den handlar om hur 49 lärosäten i Tyskland och England arbetar med hållbar
utveckling på ett praktiskt plan i förvaltning och undervisning, bland studenter och anställda, med energibesparing och teknikutveckling. Mot bakgrund av en kriterianalys av vad som kan tänkas utgöra ett hållbar universitet ges sedan ett smörgåsbord av 360 exempel som inspirerar oss vid Mälardalens högskola och förhoppningsvis andra lärosäten i Sverige. (På hållbar väg 3) Det är tre mycket bra rapporter som vi hoppas att du finner värdefulla i ditt och ditt lärosätes arbete för hållbar utveckling. Alla rapporterna kan laddas ned på Mälardalens högskolas hållbarhetshemsida. Har du ytterligare frågor får du gärna höra av dig till oss.
Peter Dobers Malin Mobjörk
peter.dobers@mdh.se
Sammanfattning
Syftet med denna utredning är att dokumentera och analysera kurser och program som ges vid Mälardalens Högskola under läsåret 07/08 med ett tydligt inslag av, eller orientering kring, området för hållbar utveckling. Detta har gjorts genom att först identifiera lämpliga kriterier. Därefter gjordes en genomgång av alla högskolans program och kurser där
utbildningar med inslag av hållbar utveckling identifierades. Dessa program och kurser har analyserats med syfte att undersöka vilka perspektiv, tolkningar eller ansatser som utgör tonvikt utbildningarna.
En skillnad som identifierades mellan olika utbildningar är att program och kurser i samhällsteknik tycks ha ett synsätt där hållbar utveckling ses som ett mål att eftersträva, medan andra utbildningar snarare har ett perspektiv där hållbar utveckling problematiseras och studeras utifrån hur olika dimensioner samverkar och motverkar varandra.
Utbildningarnas perspektiv, angreppssätt och ansatser till hållbar utveckling varierar och tyngdpunkten skiljer sig beroende på utbildning. Detta är naturligt då hållbar utveckling studeras utifrån olika ämnen. En genomgående tendens är dock att utbildningarna ofta beskrivs som tvärvetenskapliga eller att frågor studeras ur olika perspektiv.
Det är påtagligt att långt ifrån alla program och kurser vid Mälardalens Högskola behandlar hållbar utveckling. I flera utbildningsplaner och kursplaner görs det dessutom hänvisningar till hållbar utveckling utan att det närmare specificeras hur hållbar utveckling ingår i utbildningen. Undersökningen visar dock att det finns flera utbildningar som innehåller ett tydligt inslag av, eller orientering kring, hållbar utveckling vid Mälardalens Högskola. Dessa utbildningar kan utgöra en bra grund i arbetet med integreringen av hållbar utveckling i alla högskolans program och kurser.
Innehållsförteckning
1. Uppdraget ... 1
1.2 Genomförande...1
2. Kriterier för hållbar utveckling i kurser och program...3
2.1 Utbildning och hållbar utveckling ... 3
2.2 Andra lärosätens inventeringar av utbildningar för hållbar utveckling... 5
2.2.1 Inventering och integrering av hållbar utveckling i kurser och program vid Chalmers... 7
2.2.2 Projektet Plattform för integrering av hållbar utveckling i NT-utbildningar vid Mälardalens högskola ... 9
2.2.3 Sammanfattning och reflektion ... 10
2.3 Val av kriterier för analys ... 10
2.3.1 Vad menas med kurserna och programmens innehåll? ... 11
2.3.2 Vilket innehåll ska kurserna och programmen ha?...13
2.3.3 Kriterier för hållbar utveckling i kurser och program...15
3. Inventering och analys av program och kurser vid Mälardalens högskola ... 17
3.1 Program som behandlar hållbar utveckling ...17
3.1.1 Program som uppfyller det första kriteriet...17
3.1.2 Program som uppfyller det andra kriteriet ...21
3.2 Kurser som behandlar hållbar utveckling ... 23
3.2.1 Kurser på programmen Ekonomi för hållbar utveckling och Ecological Economics24
3.2.2 Folkhälsovetenskapliga kurser ... 26
3.2.3 Hållbarhetsblocket på IST ... 29
3.2.4 Kurser inom lärarprogrammet ... 32
3.2.5 Kurser på samhällsteknikprogrammen ... 34
3.2.6 Kurser inom det Miljövetenskapliga programmet och Biologiprogrammet ... 36
3.2.7 Fristående kurser ... 37
3.3 Slutsatser... 40
4. En avslutande reflektion ... 41
5. Referenser...42
5.1 Bilaga 1. Lista på program med ett tydligt inslag av, eller orientering kring, området för hållbar utveckling. ... 49
5.2 Bilaga 2. Lista på kurser som har ett tydligt inslag av, eller orientering kring, området för hållbar utveckling... 50
1. Uppdraget
Denna utredning har gjorts på uppdrag av Mälardalens Högskolas arbetsgrupp för profilarbete för hållbar utveckling. Syftet med utredningen är att dokumentera och analysera kurser och program som ges vid Mälardalens Högskola under läsåret 07/08 med ett tydligt inslag av, eller orientering kring, området för hållbar utveckling. Huvudmaterialet för analysen utgörs av information som finns i kurskatalogen och på Mälardalens högskolas hemsida. Analysen är primärt inriktad mot att undersöka vilka perspektiv, tolkningar eller ansatser som är tongivande i de identifierade kurserna och programmen. Sökandestatistik för identifierade kurser och program har även tagits fram för läsåret 07/08. Utöver detta ombads jag att eventuellt även reflektera över hur lärandemål formuleras och då knyta an till lärandemålsarbete i stort i området för hållbar utveckling, samt ge förslag på kriterier för att kurser och program på Mälardalens högskola ska benämnas som ”utbildning för hållbar utveckling”.
1.2 Genomförande
Utredningen genomfördes under december 2007 och januari 2008. De program som har analyserats har varit de som finns med i katalogen för program och kurser 07/08. Jag har även gått igenom de program som finns på påbyggnadsnivå, och har då utgått från Mälardalens högskolas hemsida1 och sökt efter program med start höstterminen 2007 och vårterminen 2008. När det gäller kurser så har jag även där utgått från hemsidan2 och sökt efter kursplaner giltiga fr.o.m. höstterminen 2007. Totalt identifierades 103 program och 1131 kurser.
En förutsättning för att dokumentera och analysera dessa kurser och program var att hitta kriterier att utgå från. Något självklart val av kriterier finns inte och det blev därför nödvändigt att noga överväga lämpliga kriterier. För att göra detta startade jag med att söka efter material som behandlar ”hållbar utveckling” och ”utbildning för hållbar utveckling” generellt. Jag gjorde även en mindre omvärldsanalys för att se om andra svenska lärosäten har gjort liknande undersökningar. Omvärldsanalysen är inte heltäckande utan syftet är snarare att ge några exempel och visa på tydliga tendenser. Med detta som utgångspunkt har jag därefter övervägt lämpliga kriterier i samband med en första genomgång av program och kurser vid Mälardalens högskola. Detta beskriver jag i kapitel två. I det tredje kapitlet presenterar jag den inventering som är gjord av kurser och program utifrån de valda
1 Mälardalens Högskola, information om program http://www.mdh.se/studieinformation/program.jsp
2007-11-21
2 Mälardalens Högskola, information om kurser http://www.mdh.se/studieinformation/kursplaner.jsp
kriterierna och jag har även sökt analysera utbildningarnas perspektiv, tolkningar och ansatser till hållbar utveckling. I det sista kapitlet gör jag en egen reflektion över undersökningen och högskolans framtida arbete med integrering av hållbar utveckling i utbildningarna.
I mitt arbete har jag inte tagit hänsyn till högskolans omorganisering i fyra akademier som trätt i kraft första januari 2008. Detta har sin förklaring i att arbetet till största del har genomförts innan omorganiseringen. Dessutom är program och kurser fortfarande kopplade till de tidigare gällande institutionerna. Jag vill också framhålla att det totala utbudet av program och kurser vid högskolan är stort och att det därför är möjligt att jag har missat att ta med något program eller kurs. Dessutom är bedömningen av programmen och kurserna subjektiv och det har många gånger varit svårt att veta var gränsdragningen ska gå för vilka utbildningar som ska tas med. Jag har dock varit restriktiv i mina bedömningar och de utbildningar som tas med bedömer jag ha ett tydligt inslag av hållbar utveckling. Troligen finns det därför fler program och kurser vid Mälardalens högskola som har inslag av hållbar utveckling än de som har kommit med i den här inventeringen. Detta bottnar även i de kriterier som jag har ställt upp och på hur de tolkas, vilket diskuteras i nästa kapitel.
2. Kriterier för hållbar utveckling i kurser och program
I det här kapitlet diskuteras lämpliga kriterier för att identifiera kurser och program med ett tydligt inslag av, eller orientering kring, hållbar utveckling. Jag för ett resonemang kring hur begreppen hållbar utveckling och utbildning för hållbar utveckling kan förstås. Därefter beskriver jag resultat från omvärldsanalysen för att slutligen diskutera lämpliga kriterier samt presentera de kriterier som ligger till grund för analysen i den här utredningen.
2.1 Utbildning och hållbar utveckling
Begreppet hållbar utveckling är ett globalt koncept som används i såväl politiska som vetenskapliga diskussioner. Begreppet fick stort internationellt genomslag genom arbetet inom Brundtlandkommissionen som FN tillsatte i mitten av 1980-talet. De definierade hållbar utveckling som ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”3. Brundtlandkommissionens definition är förmodligen den mest citerade internationellt sett, men speciellt konkret är den inte. Definitionen har en öppen karaktär vilket ger utrymme för många olika tolkningar. Brundtlandkommissionen skriver i sin rapport, Vår gemensamma framtid, att begreppet hållbar utveckling inrymmer två nyckelbegrepp:
begreppet ”behov”, särskilt de grundläggande behoven hos världens fattiga, som måste ges allra högsta prioritet; och
tanken att teknologinivå och samhällsorganisation utgör begränsningar av miljöns möjligheter att tillfredsställa nuvarande och kommande behov.4
Grundsynen utgår här från människan och människans behov, inte naturens eller miljöns. Vad som är människors behov utvecklas inte i definitionen, men av rapporten framgår att det huvudsakliga målet för hållbar utveckling är en fortsatt social och ekonomisk utveckling. För att nå målet anses det av största vikt att utrota fattigdomen. Dessutom betraktas miljön vara grunden för att tillfredsställa våra mänskliga behov.5 Kommissionen menar att det finns goda förutsättningar för att hantera och förbättra teknik och samhällssystem på ett sådant sätt att det samtidigt främjar en ekonomisk tillväxt. Vidare framhåller de vikten av att den ekonomiska tillväxten fördelas rättvist mellan medborgarna. En sådan rättvisa anser de främjas av politiska system som säkrar medborgarnas deltagande i beslutsprocesser och
3 World Commission on Environment and Development (WCED) (1988) Vår gemensamma framtid, s. 22.
4 World Commission on Environment and Development (WCED) (1988) Vår gemensamma framtid, s. 57.
5 Pettersson, C. (2005) “Förenta Nationernas idé om hållbar utveckling”, Olsson, J. (red.) Hållbar
utveckling underifrån?, s. 69; World Commission on Environment and Development (WCED) (1988) Vår gemensamma framtid, s. 22-23, 57-59.
djupare demokrati i det internationella beslutsfattandet. Dessutom menar de att särskilt de rikas livsstilar måste anpassas till planetens ekologiska ramar och att storleken och tillväxten av jordens befolkning måste anpassas till ekosystemens produktionsförmåga.6
Hållbar utveckling vilar alltså på en normativ grund. En bärande princip är att ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden är integrerade – de är ömsesidigt beroende och förstärkande. Liksom begrepp som välfärd, demokrati och rättvisa är det så sammansatt och komplext att det kan tolkas som ett i grunden omtvistat begrepp enligt W Gallies mening7. Med det menas att hållbar utveckling hänvisar till något som generellt ses som värdefullt. Begreppet är flerdimensionellt och det har en intern komplexitet. Det har en öppen karaktär som ger utrymme för skilda tolkningar och dimensionerna kan betonas och tonas ned på olika sätt. Eftersom begreppet går att definiera på olika sätt förs det ständigt en diskussion om vilken uppfattning som är den rätta.8
Frågor som är förknippade med hållbar utveckling har diskuterats i en lång rad internationella möten. De som brukar nämnas som milstolpar i det internationella samarbetet är Stockholmskonferensen om den mänskliga miljön, konferensen i Rio de Janeiro om miljö och utveckling, FN:s milleniedeklaration och konferensen i Johannesburg om hållbar utveckling. Flera globala dokument så som Agenda 21 har inrättats och dessa har inspirerat den svenska regeringens hållbarhetsarbete. Vid Rio-konferensen uppmärksammades utbildningens betydelse för hållbar utveckling och insikten om att människors lärande är centralt för hållbar utveckling har sedan dess framhållits. FN har förkunnat 2005-2014 som årtionde för utbildning och lärande för hållbar utveckling. Unesco leder detta arbete och målet är att ”integrera hållbar utvecklings principer och värden i alla aspekter av utbildning och lärande samt att uppmuntra till ett handlande som främjar en hållbar utveckling” (egen översättning)9. Den 15 december 2005 beslutade Sveriges riksdag om följande tillägg till Högskolelagen (1992:1434) 1 kap, 5§: ”Högskolorna ska i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa”10. Tillägget trädde i kraft 1 februari 2006. Riksdagen har på detta sätt poängterat att det är av vikt att integrera hållbar utveckling i den högre utbildningen.
Det finns dock ingen given tolkning av vad som ingår i ”utbildning för hållbar utveckling”. Detta har sin grund i begreppets komplexitet och flerdimensionella karaktär som jag beskrev tidigare. Diskussionen om ”utbildning för hållbar utveckling” handlar dels om
6 World Commission on Environment and Development (WCED) (1987) Our common future, s. 8-9.
7 Gallie, W. (1956) ”Essentially Contested Concepts”, Proceedings of the Aristotelian Society, 56 (1955-6), 167-98, refererad i Olsson, J. (2005) ”Forskningsperspektiv på hållbar utveckling”, Olsson, J. (red.)
Hållbar utveckling underifrån?, s. 81.
8 Olsson, J. (2005) s. 81-82.
9 Unesco, Education for Sustainable Development,
http://portal.unesco.org/education/en/ev.php-URL_ID=27234&URL_DO=DO_TOPIC&URL_SECTION=201.html 2007-11-22
utbildningens innehållsmässiga ramar och dels om hur undervisningen ska bedrivas. I utredningen Att lära för hållbar utveckling (SOU 2004:104) anges följande karaktärsdrag för att utbildning ska kunna bidra till hållbar utveckling:
Många och mångsidiga belysningar av ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden och förlopp behandlas integrerat med stöd av ämnesövergripande arbetssätt.
Målkonflikter och synergier mellan olika intressen och behov klarläggs.
Innehållet spänner över lång sikt från dåtid till framtid och från det globala till det lokala.
Demokratiska arbetssätt används så att de lärande har inflytande över utbildningens form och innehåll.
Lärandet är verklighetsbaserat med nära och täta kontakter med natur och samhälle.
Lärandet inriktas mot problemlösning, stimulerar till kritiskt tänkande och handlingsberedskap.
Utbildningens process och produkt är båda viktiga.11
Som framgår av utdraget behandlar tre av punkterna utbildningens innehåll medan fyra av punkterna beskriver hur undervisningen ska bedrivas. Utifrån detta är det intressant att se hur utbildning för hållbar utveckling har beaktats i praktiken på svenska lärosäten. Detta kommer att behandlas i nästa avsnitt.
2.2 Andra lärosätens inventeringar av utbildningar för hållbar utveckling
Vid flera lärosäten pågår eller har pågått ett arbete med att inventera kurser och program med inslag av miljö och hållbar utveckling. Följande avsnitt söker ge en bild av hur några inventeringar har genomförts.
Växjö universitet har gjort en sammanställning av ”program och kurser där alla eller någon av de tre dimensionerna (social, ekologisk och ekonomisk) inom hållbar utveckling” tas med12. I sin sammanställning har de gjort tre separata listor för kurser där bara en dimension av hållbar utveckling behandlas i relation till de övriga dimensionerna samt en lista för kurser som behandlar alla tre dimensionerna. Någon utförligare diskussion om vilka kriterier som använts ges inte.
På uppdrag av Umeå Miljöhögskola (ett samarbete mellan Umeå universitet och SLU i Umeå) har Jon Moen gjort en utredning av nuvarande kurs- och programutbud som kan definieras inom kategorin hållbar utveckling på Umeå campus. Moen gjorde även en
11 SOU 2004:104 Att lära för hållbar utveckling
omvärldsanalys av liknande eller närliggande program på svenska universitet13. Han angav som kriterium att minst två av de tre dimensionerna av hållbar utveckling (social, ekologisk och ekonomisk) skulle behandlas i utbildningen för att komma med i rapporten.14 Vidare finns det på hemsidan Miljöforskning i Umeå en sammanställning över påbyggnadskurser och program med miljö- och hållbarhetsanknytning vid Umeå universitet och SLU i Umeå (kurser på grundnivå finns inte med).15 Någon information om vilka kriterier listan bygger på har jag inte funnit. Det kan dock nämnas att sammanställningen innehåller både kurser och program som tycks vara tydligt ämnesinriktade t.ex. inom biologi samt kurser och program som jag mer uppfattar som tvärvetenskapliga, t.ex. ett Masterprogram i hållbar utveckling.
Även vid Göteborgs universitet har en genomgång gjorts av kurser och program med inslag av miljö och hållbar utveckling. I denna är utgångspunkten att programmen eller kurserna ska ha frågeställningar inom hållbar utveckling. Vilka kriterier de använt framgår inte men på hemsidan beskrivs att kriterierna utgår från tre delar: Brundtlandkommissionens definition av hållbar utveckling, texten i Högskolelagen dvs. 1 kap, 5 §, samt de exempel som anges i en sammanfattning av Agenda 2116. Bedömningen görs på två nivåer: ”1) Kurser vars frågeställningar är huvudsakligen inom miljö och hållbar utveckling, 2) Kurser vars frågeställningar är delvis inom miljö och hållbar utveckling.”17 Programmen och kurserna finns sammanställda på universitetets hemsida18.
Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning genomförde under vintern 2005 ett projekt vars syfte var att definiera kriterier för ett lärande för hållbar utveckling med utgångspunkt från utredningen Att lära för hållbar utveckling (SOU 2004:104), samt att kartlägga kursutbudet inom hållbar utveckling med utgångspunkt från dessa kriterier.19 Efter en snabbinventering av kurserna gjordes bedömningen att få kurser uppfyller kriterierna som anges i Att lära för hållbar utveckling (SOU 2004:104). Utredarna fann det därför nödvändigt att utveckla kriterier som stod mer i överensstämmelse med hur hållbar utveckling har tolkats vid de olika lärosätena. En genomgång gjordes därför av alla hemsidor för svenska högskolor och universitet i syfte att hitta någon sorts ”miljö- eller
13 I utredningen ingår: Luleå tekniska universitet, Mittuniversitetet, Lantbruksuniversitetet Ultuna, Uppsala universitet, Stockholms universitet, Linköpings universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Karlstads universitet, Växjö universitet samt Örebro universitet.
14 Moen, J.(2007) ”Utbildningar inom området Hållbar utveckling på Umeå campus – nuvarande omfattning och
utvecklingspotential”. Umeå Miljöhögskola, Umeå universitet och Statens Lantbruksuniversitet, 2007.
15 Miljöforskning Umeå, http://www.miljoforskningiumea.se/miljostudent.cfm 2008-01-10
16 I denna sammanfattning hänvisas bland annat till några av de principer som används i Agenda 21-arbetet, och
som anges i Riodeklarationen. En av dessa är kretsloppsprincipen, vilken exemplifieras med att ”uttagen av naturresurser bör vara så små som möjligt och nya produkter i allt större utsträckning ska tillverkas av återvunnet material”. Andra principer som framhålls är Polluter Pays Principle, försiktighetsprincipen,
substitutionsprincipen och subsidaritetsprincipen. Hela sammanfattningen finns tillgänglig på
www.hu2.se/agenda21/ .
17 Göteborgs universitet (2006) Verkar för det hållbara samhället – Miljö och hållbarhetsredovisning 2006.
Göteborgs universitet. Tillgänglig: http://www.mls.adm.gu.se/digitalAssets/815547_Redovisning2006_webb.pdf
18 Göteborgs universitet, http://www.mls.adm.gu.se/Student/Program_kurser/ 19 NSHU, http://www.nshu.se/page/2929/hallbarutveckling.htm
hållbarhetsmärkning” av lärosätenas kurser. De olika lärosätenas kriterier sammanställdes och utgjorde tillsammans med Att lära för hållbar utveckling (SOU 2004:104) och de kännetecken för hållbar utveckling som Unesco har pekat ut, grunden för diskussionen om lämpliga kriterier. Utifrån detta valdes tre kriterier ut som NSHU anger ska kunna fungera var för sig:20
Kursen ger kunskap om ekonomiska och/eller sociala förhållanden som är relevanta för hållbar utveckling, och/eller kunskap om hur människan påverkar de ekologiska villkor som ger förutsättningar för liv på jorden.
Kursen innehåller analys och diskussion om hur vi lokalt och/eller globalt hanterar olika frågeställningar och problem om hållbar utveckling.
Kursen syftar till att lära ut hur man skapar förutsättningar för hållbar utveckling, till exempel genom ökad ekoeffektivitet (bättre hushållande med resurser), sociala förbättringar, samhällsplanering, pedagogik, juridik eller nytt systemtänkande inom ekonomi och ledningssystem.21
NSHU menar alltså att de olika dimensionerna inte behöver behandlas integrerat i undervisningen utan det räcker med att en utbildning behandlar en dimension av hållbar utveckling för att den ska räknas som utbildning för hållbar utveckling.
Jag har nu översiktligt beskrivit några inventeringar som gjorts på olika lärosäten. Det finns två inventeringar som har gjorts som jag vill behandla utförligare. Det gäller för det första en inventering som har gjorts vid Chalmers tekniska högskola. På Chalmers bedrivs ett arbete med att integrera hållbar utveckling i all utbildning, och deras arbete är intressant eftersom de försöker göra en generell beskrivning av vad som ska utmärka utbildning för hållbar utveckling på Chalmers. För det andra gäller det en inventering av kurser med inslag av hållbar utveckling som är gjord vid Mälardalens högskola under 2006, vilken naturligtvis är betydelsefull eftersom den här utredningen i viss mån kan ses som en fortsättning på den tidigare rapporten. I de följande två avsnitten beskriver jag dessa två inventeringar.
2.2.1 Inventering och integrering av hållbar utveckling i kurser och program vid Chalmers På hemsidan för Chalmers tekniska högskola22 har jag funnit en databas över alla kurser, och där finns möjlighet att söka efter ”miljökurser”. Genom att kryssa i rutan ”miljö-tema” kommer kurser som behandlar miljö och hållbar utveckling upp. Chalmers tycks även genomföra ett omfattande arbete för att integrera hållbar utveckling i utbildningarna. För närvarande driver de ett reformprojekt där de mellan åren 2006 och 2009 ska ta fram en
20 NSHU, http://www.nshu.se/download/2726/larande_for_hallbar_utv_20050525.pdf
21 NSHU, http://www.nshu.se/download/2726/larande_for_hallbar_utv_20050525.pdf
organisation som hanterar lärande för hållbar utveckling vid Chalmers23. Chalmers har beslutat att alla deras civilingenjörs- och arkitektprogram ska innehålla kurser om sammanlagt 7,5 hp i miljö och hållbar utveckling. Från och med hösten 2008 kommer det även att gälla för högskoleingenjörsprogrammen.24 Det finns än så länge inget beslut på vad sådana kurser måste innehålla, men ett antal lärare som undervisar inom miljö och hållbar utveckling har arbetat fram ett förslag till en text som beskriver en ”gemensam kärna” för innehåll och lärandemål i dessa kurser.25 Nedan är ett utdrag ur dokumentet som beskriver de moment som framhålls som en ”viktig gemensam kärna”:
Hållbarhetsutbildningens kunskapsmål är att studenterna ska kunna:
Återge grundläggande faktakunskaper om tillståndet i världen, med avseende på t ex befolkningsökning, människors behov, resurser, tekniksystem och de begränsningar och problem som finns i relationen mellan människan och hennes miljö.
Förklara den komplexitet som innefattar att mänskliga behov möts inom miljöns begränsningar, vilket också innefattar mänskliga relationer såsom konflikter, relationer mellan generationer och demokrati.
Förklara långsiktighetens, och de etiska övervägandenas, betydelse vid utvärdering av tekniska systems hållbarhet.
Kommunicera över professionella och disciplinära gränser.
Behandla stora övergripande frågeställningar genom att identifiera för ingenjören hanterbara delproblem.26
Utifrån detta anges i förslaget tre kriterier som ska ingå för att en kurs ska betraktas som en kurs i hållbar utveckling:
A. En beskrivning av begreppet hållbar utveckling samt några av dess följder.
B. En identifiering och konkretisering av kritiska problem parallellt med en orsaksanalys som syftar fram mot åtgärdsstrategier.
C. Kärnan ska ge utrymme för reflektioner kring hur hållbar utveckling kan påverka studentens framtida yrkesroll.27
I ett delprojekt har en inventering gjorts av de obligatoriska grundkurser inom civilingenjörs- och arkitektprogrammen som pekats ut av programansvariga som de kurser som finns för att
23 Chalmers tekniska högskola, http://www.chalmers.se/gmv/SV/projekt/esd_chalmers 2008-01-10
24 Chalmers tekniska högskola,
http://www.chalmers.se/gmv/SV/projekt/esd_chalmers/delprojekt/mhu-obligatoriet 2008-01-10
25 Chalmers tekniska högskola,
http://www.chalmers.se/gmv/SV/projekt/esd_chalmers/delprojekt/mhu-obligatoriet 2008-01-10
26Chalmers tekniska högskola,
https://document.chalmers.se/workspaces/chalmers/gmv/esd-chalmers/uppdrag/obligatoriska-sd-kurser/gemensam-karna-051107 2008-01-10
27 Chalmers tekniska högskola,
leva upp till det obligatoriska kravet på kurser i miljö och hållbar utveckling. I studien inventeras kursernas innehåll, lärandemål och undervisningsmetoder. Dessa kurser har jämförts med innehållet i förslaget till den text som beskrivs som den gemensamma kärnan.28 En preliminär version av rapporten finns att tillgå på hemsidan, men får inte citeras. Jag återger därför inte resultaten här, men hänvisar till den.29
2.2.2 Projektet Plattform för integrering av hållbar utveckling i NT-utbildningar vid Mälardalens högskola
År 2006 gjordes en inventering av kurser med inslag av hållbar utveckling vid Mälardalens högskola, inom ramen för projektet Plattform för integrering av hållbar utveckling i NT-utbildningar. Bozena Guziana var projektledare och utöver henne deltog några lärare från olika institutioner (IBK, IMa, IDE, IDP, ISt, IVF och Ekonomihögskolan) i projektet. Syftet var att få inblick i och visa på bredden av kurser som gavs vid Mälardalens högskola med en uttalad koppling till hållbar utveckling. Av vikt för undersökningen var också att visa att det ges många kurser vid högskolan som är relevanta för hållbar utveckling utan att denna koppling uppmärksammas eller medvetandegörs, varken för involverade lärare eller studenter. Vid urvalet av kurser utgick projektdeltagarna från att kurserna ”ska ha relevans för hållbar utveckling” med vilket de menade att kurserna ”åtminstone ska ha kopplingar till en av hållbarhetens dimensioner”30. Sammanställningen visar att många kurser har en kursplan med välbeskrivna miljöaspekter, vilket är högskolans policy. Projektgruppen anmärker dock att inte alla kursplaner beskriver miljöaspekter och det gäller även kurser som projektgruppen anser har inslag av miljöaspekter i undervisningen.31
I projektrapporten diskuteras hur hållbar utveckling kan integreras i NT-utbildningarna. Ett förslag som lyfts fram är att det borde finnas krav på att alla kursplaner ska innehålla en beskrivning av ”miljö- och hållbarhetsaspekter” eller en motivering till varför dessa saknas. I rapporten diskuteras kriterier för ”miljö- och hållbarhetsaspekter”. Projektgruppen anser att det räcker med att en kurs tar upp en dimension av hållbar utveckling för att säga att kursen tar upp hållbarhetsaspekter. Vidare anser de att hållbarhetsaspekter på kursnivå kan vara kopplade till antingen kursens innehåll eller kursens genomförande. När det gäller kursens innehållsmässiga hållbarhetsaspekter anser de att det går att göra en distinktion mellan olika typer av kurser. Kursen kan antingen vara helt hållbarhetsrelaterad eller innehålla inslag av hållbar utveckling. Om kursen helt saknar koppling till hållbar utveckling föreslås att
28 Chalmers tekniska högskola,
http://www.chalmers.se/gmv/SV/projekt/esd_chalmers/delprojekt/inventering-av-baskurs 2008-01-10
29 Chalmers tekniska högskola, https://document.chalmers.se/workspaces/chalmers/gmv/esd-
chalmers/uppdrag/inventeringsrapport/downloadFile/file/InventeringsRapport_071113.pdf?nocache=11954678 62.72 2008-01-10
30 Bozena, Guiziana (2006) ”Miljö- och hållbarhetsaspekter i kurser - Översyn.” Projektet Plattform för
integrering av hållbar utveckling i NT-utbildningar, vt 2006.
31 Bozena, Guiziana (2006) ”Miljö- och hållbarhetsaspekter i kurser - Översyn.” Projektet Plattform för integrering
hållbarhetsaspekter kan lyftas fram i övningar eller på ett indirekt sätt. När det gäller kursens genomförande nämns olika miljöaspekter såsom t.ex. minskad el- och värmeförbrukning, minskad pappersförbrukning och minskad användning av farliga kemikalier.32
2.2.3 Sammanfattning och reflektion
Utifrån ovanstående beskrivningar blir det tydligt att angreppssättet för att inventera utbildningar med inslag av hållbar utveckling skiljer sig åt mellan olika lärosäten. Detta beror troligtvis på begreppets diffusa karaktär och mångtydighet. Dessutom är arbetet med att integrera hållbar utveckling i utbildningarna ännu i sin linda och det finns således av naturliga skäl skillnader i angreppssätt och tolkningar. En bild som framträder när det gäller inventeringar av utbildningar med inslag av hållbar utveckling är att man ofta inkluderar kurser och program som endast innehåller en dimension av hållbar utveckling i bedömningarna. Detta görs vid alla inventeringar som jag har gått igenom, med undantag av utredningen av Jon Moen i Umeå som angav att minst två dimensioner av hållbar utveckling skulle finnas med. En annan genomgående tendens är att särskilt miljödimension lyfts fram och man talar ofta om utbildningar med inslag av ”miljö och hållbar utveckling”. Exempelvis har Chalmers en sökmotor för ”miljökurser” och både Göteborgs universitet och Miljöhögskolan i Umeå har en sammanställning av kurser med inslag av ”miljö och hållbar utveckling”. En tredje bild som framträder är att inventeringarna fokuserar på vilka frågeställningar som utbildningarna behandlar och inte på hur undervisningen bedrivs (det gäller alla inventeringar förutom de på Chalmers och Mälardalens högskola). Det gör att det finns en skillnad mellan hur utbildning för hållbar utveckling betraktas på politisk nivå jämfört med hur begreppet faktiskt har använts ute på lärosätena.
2.3 Val av kriterier för analys
För att göra en inventering av kurser och program med inslag av, eller orientering kring, hållbar utveckling är det nödvändigt att finna kriterier att utgå ifrån. Eftersom hållbar utveckling är ett mångtydigt begrepp så finns inte några givna kriterier. Jag vill därför beskriva hur jag har förhållit mig till detta och föra en diskussion kring val av kriterier för den här undersökningen.
Som framgår (i avsnitt 2.1) handlar diskussionen om ”utbildning för hållbar utveckling” både om utbildningens innehåll och om dess genomförande. Studerar man de inventeringar som gjorts vid andra lärosäten kan man dock konstatera att man oftast inte har tagit hänsyn till utbildningarnas genomförande när man identifierat kurser och program med inslag av hållbar utveckling. Detta torde åtminstone delvis bottna i svårigheten att mäta detta, men det
32 Mälardalens Högskola (2006) ”Projektrapportering: Plattform för integrering av hållbar utveckling i NT-utbildningar”.
kanske även beror på att det anses som mer relevant vad utbildningar behandlar än hur de gör det. Dessutom måste man ta i beaktande hur undersökningen görs. För mitt vidkommande handlar det om att analysera utbildningsplaner och kursplaner, vilket innebär fokus på utbildningarnas innehåll. För att analysera utbildningarnas genomförande krävs ett annat angreppssätt, vilket inte var möjligt inom ramen för den här undersökningen. Jag ser det heller inte som relevant att ta med miljöaspekter såsom minskad el- och värmeförbrukning, minskad pappersförbrukning och minskad användning av farliga kemikalier så som det föreslås i projektrapporten för den tidigare undersökningen på Mälardalens högskola. Detta eftersom det skulle betyda att i stort sett alla kurser kan ha någon anknytning till hållbar utveckling och i det här fallet är det endast relevant att se vilka kurser och program på Mälardalens högskola som har ett tydligt inslag av hållbar utveckling. Den första slutsatsen blir därför att undersökningen måste fokusera på kurserna och programmens innehåll och inte på deras genomförande.
2.3.1 Vad menas med kurserna och programmens innehåll?
Vilket innehåll ska då en utbildning ha för att kunna sägas ha ett tydligt inslag av, eller orientering kring hållbar utveckling? Innan jag ger mig in i en diskussion om detta vill jag klarlägga vad jag menar med innehåll. Innehåll begränsas i föreliggande undersökning till det som anges i kurs- och utbildningsplaner. Detta gör att materialet är förhållandevis begränsat för varje enskild kurs eller program. Dess styrka är dock att jag har kunnat genomföra en analys av samtliga kurser och program som ges vid Mälardalens högskola. Efter en första genomgång av kursplaner och utbildningsplaner märkte jag dock att det fanns några saker som jag behövde förhålla mig till.
För det första är Mälardalens högskola miljöcertifierad och det finns som policy på högskolan att alla kursplaner ska beskriva kursens miljöaspekter. För den här undersökningens syfte ger det upphov till en del felkällor. Jag märkte att många av kursplaner och utbildningsplaner beskriver miljöaspekter och ofta tar man även upp kursen eller programmets koppling till hållbar utveckling under denna rubrik. Detta görs även om huvudsyftet med kursen och programmet är något helt annat. Jag ska ge ett par exempel. I flera kurser inom humaniora står det under rubriken miljöaspekter att ”miljöaspekter beaktas i val av texter”33 och flera kurser i produktutveckling skriver under samma rubrik att ”Design för hållbar utveckling ska beaktas vid all produktutveckling34.” En kurs i organisationsteori skriver: ”Hållbar utveckling och miljöledningssystem tas upp som praktiska exempel som är av betydelse för samtida organisationer”35. Dessa och liknande kurser kan förvisso sägas ha inslag av hållbar utveckling, men inslaget är inte tydligt
33 Exempelvis Engelska för akademiker 1, 7,5 hp
34 Exempelvis Produkt- och processutveckling, 15 hp
formulerat och förmodligen är det inte en viktig del av kursens innehåll. Jag har därför valt att bortse från de utbildningar som endast tar upp miljöaspekter och hållbar utveckling just under rubriken miljöaspekter. Med innehåll menar jag alltså de huvudsakliga frågeställningar som utbildningarna tar upp. Dessa beskrivs i kursplaner och utbildningsplaner under rubrikerna lärandemål, syfte och innehåll.
För det andra märkte jag att även med ovanstående avgränsning uppstod några tveksamma fall där ”hållbar utveckling” finns med i lärandemål, syfte eller innehåll på ett ganska indirekt eller ospecificerat sätt. Dessa ospecificerade hänvisningar kan förstås mot bakgrund av högskolans profilering, där hållbar utveckling är ett område som högskolan vill profilera sig inom. I ”Utbildningsstrategi för Mälardalens Högskola” beskrivs hållbar utveckling som en övergripande profil. ”Mälardalens högskola har sedan lång tid haft en tydlig miljöprofil, /…/ Denna miljöprofil ska stärkas och breddas ytterligare så att Mälardalens högskola är bland de ledande på området och så att miljöprofilen genomsyrar verksamheten på alla plan”36. I ”Vision 2008” står att ”Mälardalens universitet prioriterar en hållbar samhällsutveckling i all utbildning och forskning”. En av Mälardalens högskolas fem ledstjärnor beskrivs vidare som ”vetenskaplig spetskompetens med perspektivrikedom som grund för utveckling av ett hållbart samhälle”.37 Därmed går det alltså att förstå en del hänvisningar till hållbar utveckling i kursplaner och utbildningsplaner. Exempelvis finns det flera kurser i matematik och matematikdidaktik som under rubriken lärandemål skriver att studenten ska ”relatera kursens innehåll till begreppet hållbar utveckling och miljöfrågor genom att använda matematisk teori vid studier av exempel och modeller”38. Även i utbildningsplanerna till de flesta datautbildningarna görs flera ospecificerade hänvisningar till bland annat hållbar utveckling. Under rubriken innehåll skriver de att: ”I utbildningen ingår tydliga inslag som rör hållbar utveckling, entreprenörskap, vetenskaplig metodik, personlig utveckling och internationalisering”39. Jag menar att detta kan förstås mot bakgrund av högskolans ledmotiv som i utbildningsstrategin beskrivs på följande sätt: ”All utbildning inom Mälardalens högskola ska genomsyras av entreprenöriellt tänkande med förankring i vetenskap och beprövad erfarenhet samt av hållbar utveckling, ha ett internationaliseringsperspektiv och på olika sätt bidra till personlig utveckling.”40 Med detta i åtanke har jag förhållit mig ganska strikt till materialet och försökt att undvika att ta med utbildningar där kopplingen till hållbar utveckling tycks irrelevant, eller där den är indirekt eller ospecificerad. Jag har heller inte tagit med utbildningar där ”hållbar utveckling beaktas i val av texter” (t.ex. kurser inom humaniora) eller utbildningar där ”hållbar utveckling
36 ”Utbildningsstrategi för Mälardalens Högskola”, s. 5.
37 ”Vision 2008”
38 Exempelvis Matematikdidaktik för skolår 7-9, 7,5 hp
39 Exempelvis Datavetenskapliga programmet, Innovation, 180 hp
beaktas vid all produktframställning” (t.ex. kurser inom produktdesign), därför att det med innehåll avses de frågeställningar som huvudsakligen behandlas i utbildningen.
2.3.2 Vilket innehåll ska kurserna och programmen ha?
När detta är klargjort kan man ställa sig frågan vilket innehåll en utbildning ska ha för att kunna sägas ha ett tydligt inslag av, eller orientering kring, hållbar utveckling. Gemensamt för de flesta liknande inventeringar är att man inkluderar kurser och program som endast innehåller en dimension av hållbar utveckling i sina bedömningar. De kurser som endast belyser en dimension tar ofta upp miljödimensionen och man gör ofta en samlad inventering av kurser och program med ”miljö- och hållbarhetsaspekter”. Jag menar dock att det finns en skillnad mellan ”miljökurser” och ”hållbarhetskurser” som består i att en ren ”miljökurs” endast belyser miljödimensionen av hållbar utveckling, vilket kan jämföras med ”hållbarhetskurser” som har ett bredare angreppssätt och belyser frågeställningar utifrån flera perspektiv. Även rapporten Att lära för hållbar utveckling (SOU 2004:104) uttrycker att utbildningar för hållbar utveckling ska innehålla ”många och mångsidiga belysningar av ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden och förlopp” som ska ”behandlas integrerat med stöd av ämnesövergripande arbetssätt”41. Vid en sammanställning av kurser med ett tydligt inslag av, eller orientering kring hållbar utveckling finns det därför en poäng att uppmärksamma den här skillnaden, även om, och kanske just därför att miljödimensionen ofta är den mest framträdande i diskussionen om hållbar utveckling. Dessutom, om kurser och program som bara innehåller miljödimensionen ska ingå bör samma sak gälla för den sociala och ekonomiska dimensionen. En sådan lista skulle sannolikt bli lång. Därför menar jag att ett kriterium för att en utbildning ska sägas ha tydligt inslag av, eller orientering kring, hållbar utveckling ska vara att de ska innehålla alla tre dimensioner av hållbar utveckling (den ekologiska, ekonomiska och sociala dimensionen).
Även om det är önskvärt att alla tre dimensioner ska ingå så finner jag skäl för att nöja mig med åtminstone två dimensioner. Efter den första genomgången av kurser och program framgick att några kurser och program som jag uppfattar ha ett stort inslag av, eller orientering kring, hållbar utveckling endast behandlar två dimensioner av hållbar utveckling. Det gäller t.ex. Biologiprogrammet 180 hp. Programmet är naturvetenskapligt och betonar miljöfrågor men det tar även upp den ekonomiska dimensionen kopplat till miljöfrågor. I utbildningsplanen för Biologiprogrammet står under rubriken kunskap och förståelse att studenten ska:
- visa kunskaper och förståelse om hållbar utveckling och kopplingen mellan ekologiska system, omgivningsfaktorer och ekonomiska intressen.42
Här saknas alltså den sociala dimensionen men jag anser likväl att programmet har ett stort inslag av hållbar utveckling. Därför har jag inkluderat kurser och program som endast innehåller två dimensioner av hållbar utveckling i de fall där det finns ett tydligt inslag av, eller orientering kring frågeställningar som är relevanta för hållbar utveckling.
Vad menas då med att frågeställningarna ska vara relevanta för hållbar utveckling? Det finns flera kurser och program som kan sägas ha ett tydligt inslag av två eller tre dimensioner av hållbar utveckling utan att för den skull vara relaterade till hållbar utveckling. Som exempel kan nämnas kursen Byggnadsplanering (GN 300, 15 hp) som behandlar olika aspekter av byggnadsplanering. I kursplanen står under rubriken innehåll att:
Kursen tar upp planering av bostäder och arbetslokaler vid nyproduktion och vid ombyggnad, programskrivning, analys, ekonomi, samband och flöden inom byggnaden, brukarens krav på byggnaden, plananalys, funktioner avseende mått, verksamhet, tekniska system, säkerhet m m, samordning med andra konsulter, miljö-, arbetsmiljö- och kretsloppshänsyn.43
Kursen tar upp både ekonomiska aspekter och miljöaspekter av planering av bostäder och arbetslokaler, men de ekonomiska aspekter som behandlas tycks primärt vara kopplade till ekonomin i olika byggnadsprojekt, och ställs inte nödvändigtvis i relation till den miljömässiga relationen. I Biologiprogrammet däremot studeras förhållandet mellan ekologiska och ekonomiska system. Slutsatsen av detta blir att programmen och kurserna måste behandla minst två dimensioner av hållbar utveckling och dessa dimensioner ska relateras till varandra. Detta uttrycks även som ett kriterium i utredningen Att lära för hållbar utveckling (SOU 2004:104) och de formulerar det som att ”målkonflikter och synergier mellan olika intressen och behov klarläggs”44. Med ovanstående i beaktande ställer jag upp ett kriterium för att kurser och program ska sägas ha tydligt inslag av, eller orientering kring hållbar utveckling. Kriteriet är att innehållet i kursen/programmet ska ha ett tydligt inslag av, eller orientering kring, minst två dimensioner av hållbar utveckling (social, ekologisk och ekonomisk hållbar utveckling), och dessa ska behandlas på ett integrerat sätt så att målkonflikter och synergier mellan olika intressen och behov synliggörs. Efter den första genomgången av kurser och program framgick dock att det finns behov av ytterligare specificeringar. Ett flertal program inom samhällsteknik kan sägas ha stort fokus på hållbar utveckling, utan att för den skull nödvändigtvis synliggöra målkonflikter och
42Biologiprogrammet, 180 hp 43Byggnadsplanering, 15 hp
synergier mellan olika intressen. I utbildningsplanerna för flera samhällsteknikprogram står under rubriken färdighet och förmåga att studenten ska:
- visa förmåga att utifrån en helhetssyn formulera aktuella frågeställningar i samhällstekniska system och analysera och utvärdera helhetslösningar som passar både människor och miljö,
- visa förmåga att utifrån en helhetssyn utforma, bygga, förvalta och driva samhällets tekniska system så att de blir långsiktigt hållbara och så att människorna som berörs av systemen kan acceptera och trivas med dem,
- visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt
och ekologiskt hållbar utveckling.45
Uppenbarligen finns det i dessa program stort fokus på hållbar utveckling men angreppssättet till hållbar utveckling skiljer sig från de program som överensstämmer med det första kriteriet. Som jag ser det tycks hållbar utveckling inom samhällsteknik vara ett tydligt förutsatt mål som man strävar efter medan hållbar utveckling i andra program problematiseras och studeras utifrån hur olika dimensioner samverkar och motverkar varandra. För att även inkludera samhällsteknikprogrammen lägger jag därför till ett kompletterande kriterium. Det är att kursen/programmet ska ha ett tydligt inslag av, eller orientering kring, frågeställningar för hur man kan skapa förutsättningar för hållbar utveckling med hänsyn till minst två dimensioner av hållbar utveckling.
Nu har vi alltså två kriterier som var för sig kan gälla för att en kurs eller ett program kan sägas ha ett tydligt inslag av, eller orientering kring hållbar utveckling. Dessa två kriterier är dock inte helt entydiga, vilket beror på vad man lägger in i de olika dimensionerna. Som jag nämnde inledningsvis är hållbar utveckling ett mångtydigt begrepp och det är således svårt att ge några entydiga kriterier för vad som ska ingå i begreppet så väl som i de olika dimensionerna. Som jag ser det är det en diskussion som kan föras, och bör föras med tanke på högskolornas uppdrag att i sin verksamhet främja hållbar utveckling. Däremot ser jag det inte som möjligt att föra en sådan diskussion inom ramen för den här undersökningen. 2.3.3 Kriterier för hållbar utveckling i kurser och program
Avslutningsvis ställer jag utifrån ovanstående diskussioner upp följande kriterier för att kurser och program ska kunna sägas ha ett tydligt inslag av, eller orientering kring hållbar utveckling:
45 Byggnadsingenjör – Samhällsteknik, 180 hp, Civilingenjör – Samhällsteknik, 300 hp, Energi- och miljöingenjör – Samhällsteknik, 180 hp, Mark- och vatteningenjör – Samhällsteknik, 180 hp, Påbyggnadsutbildning till civilingenjör i samhällsteknik, 120 hp, Samhällsteknik: Bygg, Energi, Miljö, 180 hp
1. Innehållet i kursen/programmet ska ha ett tydligt inslag av, eller orientering kring, minst två dimensioner av hållbar utveckling (social, ekologisk och ekonomisk hållbar utveckling), och dessa ska behandlas integrerat så att målkonflikter och synergier mellan olika intressen och behov synliggörs, alternativt,
2. kursen/programmet ska ha ett tydligt inslag av, eller orientering kring frågeställningar för hur man kan skapa förutsättningar för hållbar utveckling med hänsyn till minst två dimensioner av hållbar utveckling.
I nästa kapitel används dessa kriterier för att inventera Mälardalens högskolas program och kurser.
3. Inventering och analys av program och kurser vid
Mälardalens högskola
I detta kapitel redogörs för vilka program och kurser som jag har funnit ha ett tydligt inslag av, eller orientering kring, hållbar utveckling. Dessutom analyseras programmens och kursernas perspektiv, tolkningar och ansatser till hållbar utveckling.
3.1 Program som behandlar hållbar utveckling
När det gäller programmen har jag undersökt utbildningsplanernas så kallade allmänna delar. I dessa har jag fokuserat på rubrikerna mål, syfte och innehåll. Under rubriken mål ingår rubrikerna kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt. De program som jag har funnit ha ett tydligt inslag av, eller orientering kring, hållbar utveckling listas i Bilaga 1. Där finns även annan information om programmen, så som exempelvis namn på programansvarig samt antal registrerade studenter.
I det föregående kapitlet visade jag på en skillnad som jag upptäckt mellan olika program. Skillnaden tycks bestå i att samhällsteknikprogram ser hållbar utvecklig som ett tydligt förutsatt mål som man eftersträvar, medan andra program snarare problematiserar hållbar utveckling och studerar begreppet utifrån hur olika dimensioner samverkar och motverkar varandra. Jag vill i det här avsnittet utveckla vad jag menar med detta och jag börjar med att diskutera de program som uppfyller det första kriteriet.
3.1.1 Program som uppfyller det första kriteriet
Det första kriteriet innebär att innehållet i kursen/programmet ska ha ett tydligt inslag av, eller orientering kring, minst två dimensioner av hållbar utveckling (social, ekologisk och ekonomisk hållbar utveckling), och dessa ska behandlas integrerat så att målkonflikter och synergier mellan olika intressen och behov synliggörs. Två program som uppfyller detta kriterium är Biologiprogrammet och det Miljövetenskapliga programmet. I dessa programs utbildningsplaner står det under rubriken kunskap och förståelse att studenten ska:
- visa kunskaper och förståelse om hållbar utveckling och kopplingen mellan ekologiska system, omgivningsfaktorer och ekonomiska intressen.46 (Biologiprogrammet, 180 hp)
- visa kunskaper och förståelse om hållbar utveckling och kopplingen mellan samhälle, teknik och natur.47 (Miljövetenskapliga programmet, 180 hp)
I båda programmen ska alltså studenten visa kunskaper och förståelse om hållbar utveckling, vilket jag antar betyder att studenten ska ha viss förståelse om själva begreppet. Studenten ska även ha kunskap och förståelse om kopplingen mellan olika dimensioner. I utbildningsplanen för Biologiprogrammet uppfattar jag att de hänvisar till den ekologiska och ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling, medan utbildningsplanen för det Miljövetenskapliga programmet tycks ha ett bredare perspektiv och refererar till alla tre dimensioner av hållbar utveckling då de skriver ”samhälle, teknik och natur”. Både Biologiprogrammet och det Miljövetenskapliga programmet har ett tydligt naturvetenskapligt perspektiv. Detta syns t.ex. under rubriken färdighet och förmåga där det för båda programmen står att studenten ska:
- visa förmåga att utifrån en naturvetenskaplig grund kunna identifiera risker och behov av åtgärder för att nå ett hållbart samhälle.48
Det är också tydligt att det är den miljömässiga dimensionen av hållbar utveckling som har störst fokus i de båda programmen. I utbildningsplanen för Biologiprogrammet står det under rubriken innehåll att:
Från början betonas miljöfrågor och stor vikt läggs vid att belysa de belastningar som människan utsätter miljön för. Hoten mot biologisk mångfald och hur vi handskas med problemen är centrala frågor för programmet.49
I det Miljövetenskapliga programmet ges möjlighet att välja mellan tre olika profilområden: miljö- och hälsoskydd, akvatisk ekologi och miljömanagement.
Även det Folkhälsovetenskapliga programmet på grundnivå samt Magisterprogrammet i folkhälsovetenskap med inriktning mot hållbar utveckling uppfyller det första kriteriet. I utbildningsplanerna för dessa program står det under rubriken kunskap och förståelse att studenten ska:
- visa kunskaper om och förståelse för hur samspelet mellan hälsa, miljö, ekonomi och sociala förhållanden utgör förutsättningen för att skapa en hållbar utveckling i samhället.50 (Folkhälsovetenskapliga programmet, 180 hp)
- fördjupad kunskap och förståelse inom det folkhälsovetenskapliga området i form av dels helhetsperspektiv över hela området, dels fördjupade kunskaper om hur samspelet mellan hälsa, miljö, ekonomi och sociala förhållanden utgör förutsättningar för att
47Miljövetenskapliga programmet, 180 hp
48Biologiprogrammet, 180 hp, Miljövetenskapliga programmet, 180 hp 49Biologiprogrammet, 180 hp
skapa en hållbar utveckling i samhället.51 (Magisterprogram i folkhälsovetenskap med inriktning mot hållbar utveckling, 60 hp)
I dessa program studeras alltså samspelet mellan olika dimensioner och alla tre dimensioner av hållbar utveckling behandlas; hälsa, miljö, ekonomi och sociala förhållanden. Skillnaden mellan programmen är att magisterprogrammet kräver fördjupade kunskaper. Perspektivet eller utgångspunkten är människors hälsa, vilket skulle kunna ingå i den sociala dimensionen, men här lyfts hälsa ut och studeras i förhållande till de andra tre dimensionerna. Detta syns även i andra punkter under rubriken kunskap och förståelse för det Folkhälsovetenskapliga programmet, där det står att studenten ska:
- visa kunskaper om och förståelse för hur olika bestämningsfaktorer som levnadsförhållanden, livsstil, miljö, samhällsstruktur och globalisering påverkar befolkningens hälsa,
- visa kunskap om och förståelse för grundläggande ekonomiska problem och deras
betydelse för människors hälsa /…/. 52
Huvudområdet i det Folkhälsovetenskapliga programmet är folkhälsovetenskap, vilket anges handla om hur levnadsvanor, miljö, samhällsstruktur och ökade internationella kontakter på olika sätt påverkar befolkningens hälsa. En av folkhälsovetenskapens vikigaste aspekter framhålls vara att studera ojämlikhet i hälsa och hur klyftorna i hälsa mellan olika befolkningsgrupper kan minskas.53 Därmed menar jag att det finns en tydlig beröringspunkt med hållbar utveckling, då rättviseaspekter ofta påtalas som en viktig aspekt av hållbar utveckling54. Programmet beskrivs vidare utgå från en tydlig värdegrund som bygger på globala dokument om ett hållbart samhälle, på Världshälsoorganisationens hälsopolitiska mål samt på de svenska nationella folkhälsomålen.55 I utbildningsplanen för Magisterprogrammet i folkhälsovetenskap med inriktning mot hållbar utveckling beskrivs inte ämnet lika utförligt. Obligatoriskt för programmet är dock kursen Hållbar utveckling i ett folkhälsovetenskapligt perspektiv som jag kommer att redogöra för senare.
Det finns även tre ekonomprogram som uppfyller det första kriteriet, Civilekonomprogrammet i hållbar verksamhetsutveckling på grundnivå samt två program på påbyggnadsnivå; Ecological Economics – Studies in Sustainable Development, samt Master program in Industrial Management, Sustainable Development. Under rubriken kunskap och förståelse står det att studenten ska:
51Magisterprogram i folkhälsovetenskap med inriktning mot hållbar utveckling, 60 hp
52Folkhälsovetenskapliga programmet, 180 hp 53Folkhälsovetenskapliga programmet, 180 hp
54 Olsson, J. (red.) (2005) Hållbar utveckling underifrån? s. 14.
- visa kunskap och insikt om ekonomins relation till sociala och ekologiska förutsättningar i ett långsiktigt perspektiv.56 (Civilekonomprogrammet, Hållbar verksamhetsutveckling, 240 hp)
Här behandlas alltså den ekonomiska dimensionen i relation till den sociala och ekologiska dimensionen. Det bör dock uppmärksammas att även andra ekonomprogram har just denna punkt med i sina utbildningsplaner. Det tolkar jag som ett uttryck för att hållbar utveckling är en av högskolans profiler. De program som jag har tagit med har ett tydligt inslag av hållbar utveckling och är orienterade kring hållbar utveckling. För Civilekonomprogrammet, Hållbar verksamhetsutveckling syns detta under rubriken kunskap och förståelse, där de menar att studenten ska:
- visa såväl brett kunnande inom det ekonomiska området som väsentligt fördjupade kunskaper inom området hållbar verksamhetsutveckling,
- visa fördjupad kunskap om teori och metod inom området hållbar verksamhetsutveckling, och
- visa kunskap om relevanta nationella och internationella regelsystem av betydelse för området hållbar verksamhetsutveckling,
- visa kunskap och insikt om etiska och sociala aspekter i relation till ekonomisk teori.57 I ovanstående utdrag talas det inte direkt om hållbar utveckling, utan om hållbar verksamhetsutveckling. Någon förklaring till vad som menas med detta ges dock inte. Det går emellertid att anta att programmet behandlar hur verksamheter kan bidra till en hållbar utveckling. Under rubriken innehåll i utbildningsplanen för samma program står det dessutom att:
Termin tre och fyra fördjupas studierna i ekonomistyrning och där ingår även moment med ledarskap och vad som krävs för att ett företag ska få en hållbar
utveckling.58
Citatet kan tyckas lite märkligt eftersom det förutsätter att det finns en entydig definition av hållbar utveckling, och dessutom att det är möjligt att nå hållbar utveckling enligt den definitionen. Mera lämpligt vore kanske att skriva ”och vad som krävs för att ett företag ska kunna bidra till en hållbar utveckling”. När det gäller de andra två ekonomprogrammen som uppfyller det första kriteriet uttrycks under rubriken ”knowledge and understanding” att studenten ska:
56 Civilekonomprogrammet, hållbar verksamhetsutveckling, 240 hp 57Civilekonomprogrammet, hållbar verksamhetsutveckling, 240 hp 58Civilekonomprogrammet, hållbar verksamhetsutveckling, 240 hp
- have demonstrated deeper knowledge and understanding of the interdisciplinary
complexity sustainable development is associated with.59 (Ecological Economics –
Studies in Sustainable Development, 60 hp)
- have demonstrated deep understanding of professional management practices and processes in industrial organisations and in relation to the multidimensional concept of sustainable development.60 (Master program in Industrial Management, Sustainable Development, 120 hp)
Här framhävs begreppets komplexitet och multidimensionella sammansättning. Att programmen är på avancerad nivå uttrycks genom att ange att kunskapen ska vara djup/djupare (deep/deeper). För programmet Ecological Economics – Studies in Sustainable Development uttrycks förhållandet mellan de olika dimensionerna under rubriken ”apitudes and accomplishments”:
- have the ability to (and are able to explain) the complexity in the relationship between economy, society, environment and development at a local, regional, national and global level.61
I utbildningsplanen för programmet Industrial Management, Sustainable Development, uttrycks inte explicit att studenten ska ha kunskap om målkonflikter och synergier mellan olika dimensioner, däremot står det under rubriken ”knowledge and understanding” att studenten ska:
- have demonstrated deep understanding of relevant and explorative research methods and ability to systematically apply these in analyses of sustainable development including economic, environmental and social dimensions.62
Jag har tagit med programmet eftersom det tycks ha ett tydligt fokus på hållbar utveckling, och eftersom det i utbildningsplanen står att studenten ska kunna göra analyser av hållbar utveckling med hänsyn till alla tre dimensioner.
3.1.2 Program som uppfyller det andra kriteriet
De resterande program som finns med på listan (se Bilaga 1) uppfyller det andra kriteriet, nämligen att programmet ska ha ett tydligt inslag av, eller orientering kring, frågeställningar för hur man kan skapa förutsättningar för hållbar utveckling med hänsyn till minst två dimensioner av hållbar utveckling. Dessa program är inom ämnet samhällsteknik. Programmen är Byggnadsingenjör, Civilingenjör, Energi- och miljöingenjör, Mark- och
59Ecological economics – studies in sustainable development, 60 hp
60Master program in Industrial Management, Sustainable development, 120 hp 61Ecological economics – studies in sustainable development, 60 hp
vatteningenjör samt programmet Bygg, Energi, Miljö. Dessutom gäller det en påbyggnadsutbildning till civilingenjör i samhällsteknik. Utbildningsplanerna för dessa program liknar i stor utsträckning varandra, åtminstone när det gäller för hur programmen framställer hållbar utveckling. Under rubriken kunskap och förståelse finns hållbar utveckling inte med. I stället uttrycks bland annat att studenten ska visa ett brett kunnande inom sitt specialområde samt inom samhällsteknik. Under rubriken färdighet och förmåga finns däremot flera hänvisningar till hållbar utveckling. Nedan citerar jag utbildningen Civilingenjör samhällsteknik, men citaten gäller med marginella ändringar även de övriga samhällsteknikprogrammen.
… studenten ska
- visa förmåga att utifrån en helhetssyn formulera aktuella frågeställningar i samhällstekniska system och analysera och utvärdera helhetslösningar som passar både människor och miljö,
- visa förmåga att utifrån en helhetssyn utforma, bygga, förvalta och driva samhällets tekniska system så att de blir långsiktigt hållbara och så att människorna som berörs av systemen kan acceptera och trivas med dem,
- visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt
och ekologiskt hållbar utveckling.63
Under punkterna ovan blir det tydligt att programmen utgår från ett antropocentriskt perspektiv, dvs. de utgår från människors behov. Programmen eftersträvar lösningar som tar hänsyn människors förutsättningar och behov samtidigt som man eftersträvar samhällets mål för en ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Ovanstående punkter begär dock inte att studenten ska kunna analysera eventuella motsättningar och synergier mellan dessa olika målsättningar. Under rubriken värderingsförmåga och förhållningssätt framhålls däremot följande:
… studenten ska
- visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter.64
Ovanstående citat visar på att studenten på samhällsteknikprogrammen ska få en slags förståelse för teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. Det betyder däremot inte att eventuella målkonflikter och synergier mellan de olika dimensionerna synliggörs. Därmed menar jag att det finns en
63 Civilingenjör – Samhällsteknik, 300 hp 64Civilingenjör – Samhällsteknik, 300 hp
