• No results found

Effekt av telerehabilitering vid multipel skleros: En litteraturöversikt

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Effekt av telerehabilitering vid multipel skleros: En litteraturöversikt"

Copied!
30
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

EXAMENSARBETE

Effekt av telerehabilitering vid multipel

skleros

En litteraturöversikt

Martin Aldoson

2016

Fysioterapeutexamen Fysioterapeut

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

(2)

1

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Institutionen för hälsovetenskap Fysioterapiprogrammet, 180hp

Effekt av telerehabilitering vid multipel skleros

- En litteraturöversikt

The effect of telerehabilitation for people with multiple sclerosis

- A literature review

Martin Aldoson

Examensarbete i Fysioterapi 15hp Termin Vt-16

Handledare: Universitetslektor, Sari- Anne Wiklund-Axelsson Examinator: Biträdande professor Anita Melander- Wikman

(3)

2

Jag vill rikta ett stort tack till min handledare

Sari-Anne Wiklund- Axelsson för den otroligt värdefulla

feedbacken och hennes kloka ord på vägen!

(4)

3

Abstrakt

Bakgrund: Multipel skleros(MS) är en inflammatorisk sjukdom som drabbar det centrala

nervsystemet. Sjukdomen leder till försämrade motoriska funktioner så som nedsatt balans, gångförmåga, koordination och styrka. Telerehabilitering är ett sätt att använda informations och kommunikationsteknologi(IKT) för att bedriva fysioterapeutisk intervention. Men studier saknas som utvärderar telerehabiliteringens effekt vid just MS. Syfte: Att utvärdera effekten av telerehabilitering som fysioterapeutisk intervention för att förbättra motoriska funktioner vid MS. Metod: En litteraturöversikt utfördes för att svara på fem frågeställningar; vilken effekt telerehabilitering har på balans, gångförmåga/uthållighet, styrka, koordination. Samt på vilket sätt IKT som använts som rehabiliteringsverktyg. Artiklar hämtades från de akademiska databaserna PubMed, CINAHL, AHMED, Scopus samt Web of Science. Resultat:

Sammanlagt inkluderades 13 artiklar som motsvarade inklusionskriterierna. Resultatet av telerehabiliteringen varierade beroende på vilken typ av IKT som användes. Det kunde ses tydligast effekt på samtliga motoriska funktioner av exercise gaming(exergaming) samt internetbaserad hemträning och teknologiska nedkylningsplagg. De flesta studierna utvärderade främst balans samt gångförmåga och uthållighet. Konklusion: Det kan ses en positiv effekt av telerehabilitering för personer med MS. Exergaming visade på bäst

rehabiliteringseffekt, främst för att förbättra balans, gångförmåga och uthållighet. Fler studier behövs för att säkert uttala sig om evidensen för telerehabilitering för MS patienter.

(5)

4

Innehållsförteckning

1. Bakgrund...5

2. Syfte...7

2.1. Frågeställningar...7

3. Material och Metod...7

3.1. Material...7

3.2. Metod...7

3.3. Undersökningsprocedur...9

3.4. Etiska överväganden...10

4. Resultat...11

4.1. Vilken teknisk lösning används som rehabiliteringsintervention?...13

4.2. Vilken effekt har telerehabilitering när det gäller balans vid MS?...15

4.3. Vilken effekt har telerehabilitering när det gäller uthållighet och gångförmåga vid MS?...15

4.4. Vilken effekt har telerehabilitering när det gäller koordination vid MS?...15

4.5. Vilken effekt har telerehabilitering när det gäller styrka vid MS?...16

5. Diskussion...20

5.1. Metoddiskussion...20

5.2. Resultatdiskussion...21

6. Konklusion...24

(6)

5

1. Bakgrund

Multipel skleros, MS, är en autoimmun inflammatorisk nervsjukdom som angriper myelinet i nervsystemet som gör att nervsignaler går långsammare. Sjukdomen kan ge en komplex symptombild och olika symptom uppkommer beroende på vilken del av CNS som är påverkat (1). Vanligt förekommande är motoriska symptom och en försämring av motoriska funktioner så som nedsatt förmåga att kontrollera viljemässiga rörelser, nedsatt styrka, nedsatt uthållighet och nedsatt balans (2,3). Men även depression och den karaktäristiska tröttheten kallad fatigue är vanliga symptom (4).

Fatigue är den karaktäristiska tröttheten som kan uppkomma hos personer med MS. Fatigue kan uppkomma vid bland annat förhöjd kroppstemperatur(5). Men ibland även utan direkt anledning. Tidigare rekommenderades inte fysisk aktivitet och träning för personer med MS eftersom det ansågs att träning stimulerade till fatigue (6). Idag vet man att träning är väldigt gynnsamt för personer med MS för att förbättra många av de motoriska symptom som patienten kan uppvisa, så som uthållighet och styrka (7). Inom fysioterapi är arbetet till stor del inriktat mot att behandla de motoriska symptom som patienten uppvisar för att förbättra patientens fysiska förmåga. Med motoriska funktioner avses styrka, uthållighet, koordination och balans. Vinsterna med att träna dessa fysiska förmågor har även visat sig förbättra livskvalitet hos personer med MS (8).

E-hälsa är ett begrepp som definierades av Eysenbach 2001(9,10). Eysenbachs definition av e-hälsa är inte bara brukandet av den utvecklade tekniken, utan också ett förhållningssätt och en attityd som strävar mot ett globalt tänkande, vars syfte är att förbättra hälso- och

sjukvården. Detta genom Informations och kommunikationsteknologi (9,10). En fysioterapeut som arbetar utifrån ett e-hälsoperspektiv skall då inte endast bruka informations och

kommunikationsteknologi (IKT) som rehabiliteringsintervention utan även sträva efter att ge ökad kunskap och förståelse för nätvärkandet globala betydelse för hälso- och sjukvården (9,10). Den teknologiska lösning som används dvs. de teknologiska verktygen som används kallas information och kommunikationsteknologi (IKT).

I den här studien kommer termen telerehabilitering användas eftersom fysioterapeuter i sin profession utför rehabilitering. Dessutom förklaras kombinationen mellan rehabilitering och brukandet av IKT enklast som telerehabilitering.

(7)

6

De ekonomiska effekterna av telerehabilitering har inte utvärderats specifikt för MS. Däremot har de ekonomiska effekterna av telerehabilitering vid stroke utvärderats och det visar på goda ekonomiska effekter (11). Under tidsperioden 2000-2016 har kostnadseffektiva effekter påvisats vid behandling av neurologiska sjukdomar samt en medelhög evidens att

telerehabilitering kan ha lika goda effekter som traditionell rehabilitering för att förbättra förmåga att utföra dagliga aktiviteter och förbättra motoriska funktioner för strokepatienter (12). I en pilotstudie från 2013 påvisades att telerehabilitering var ett reliabilitet och specifikt verktyg jämfört med traditionell rehabilitering med syfte att förbättra bland annat Bergs balanstest, Timed Up and Go Test, Functional Reach Test (13).

En studie av Amatya et al (14) publicerades i juli 2015. Vars syfte med litteraturstudien var att undersöka effektiviteten och säkerheten med telerehabilitering för personer med MS. För att svara på frågeställningarna, vilken effektivitet och hur säkerheten var med telerehabilitering för personer med MS, utvärderades ett stort antal aspekter kring telerehabilitering för MS. Dessa aspekter var funktionella aktiviteter, förmågan att utföra aktiviteter som degenerativt försämras av sjukdomen, förbättring i deltagande i vardagliga aktiviteter, livskvalité, säkerhet, deltagarnas acceptans och tillfredsställelse kring telerehabiliteringen, säkerheten,

kostnadseffekten, vårdgivarens problem som relateras till telerehabilitering. Granskningen av studierna visade en brist på studier av hög kvalité. På grund av detta kunde ingen

evidensbaserad slutsats dras kring säkerhet och effektivitet av telerehabilitering för MS. Det kunde däremot ses en tendens att telerehabilitering kunde ge effekt vid förbättring av

funktionella aktiviteter, motverka vidare försämringar av funktionella aktiviteter, öka delaktigheten i samhället samt förbättra livskvalitén (14). Studien av Amatya et al,

utvärderade inte primärt effekten av telerehabilitering med avseende på motoriska funktioner vilket gör det svårt att utvärdera den fysioterapeutiskt kliniska relevansen av

telerehabiliteringen för personer med MS (14). Betydelsen av att utvärdera effekten inom motoriska funktioner kan innebära att fler fysioterapeuter kan nyttja IKT för att bedriva telerehabilitering för att förbättra de motoriska funktionerna för MS-patienter.

Syftet med den här studien är att utifrån ett fysioterapeutiskt perspektiv sammanställa den aktuella litteraturen, analysera och utvärdera effekten av telerehabilitering med syfte att förbättra motoriska funktioner i form av styrka, uthållighet, koordination och balans hos personer med MS.

(8)

7

2. Syfte

Syftet med den här studien var att utvärdera effekten av telerehabilitering med avseende på motoriska funktioner vid MS.

2.1 Frågeställningar

Vilken effekt har telerehabilitering när det gäller styrka vid MS? Vilken effekt har telerehabilitering när det gäller balans vid MS?

Vilken effekt har telerehabilitering när det gäller gångförmåga och uthållighet vid MS? Vilken effekt har telerehabilitering när det gäller koordination vid MS?

På vilket sätt används IKT som rehabiliteringsverktyg för personer med MS?

3. Material och Metod

3.1 Material

En litteratursammanställning utfördes och artiklar hämtades från akademiska databaser. Dessa databaser var; Pub Med, CINAHL, AMED, SCOPUS samt Web of Science. Utöver det granskades referenslistorna i relevanta artiklar för att upptäcka eventuellt fler artiklar.

Metod 3.2

För att få fram relevanta artiklar användes sökord som kombinerades med varandra. Sökorden valdes genom analysera reviewartiklar inom telerehabilitering och neurologi för att på så sätt se vilka sökord som användes och kan ses som adekvata. MeSH-termer användes inte då ämnet är såpass nytt att den inte har skapats relevanta MeSH-termer inom ämnet e-hälsa och telerehabilitering.

Grundsökordet ”multiple sclerosis” kombinerades med sökorden; ”telerehabilitation”,

”Telemedicine”, ”telehealth”, ”eHealth”, ”mHealth”, ”technology”, ”Information and communication technology” och ”games”.

(9)

8

Då sökningarna resulterade i för många träffar kombinerades sökningarna med sökorden; ”physical therapy”, ”rehabilitation”, balance”, eller ”motor”.

Artiklar söktes mellan den 20/1-16 och 21/3-16.

Primärt lästes titlar för att hitta relevanta artiklar. Därefter lästes abstrakt för att avgöra ifall artiklarna skulle inkluderas. För att avgöra huruvida en artikel var relevant och inkluderas i litteratulsammanställningen krävdes det att artikeln handlade i någon form om

telerehabilitering för motoriska funktioner vid MS. Sökningarna specificerades med

tidsintervallet 1990 – 2016. Dessutom avgränsades sökningarna ytterligare med att avgränsa språket till Engelska eller svenska. Samtliga inklusions- och exklusionskriterier presenteras i tabell 1.

Tabell 1. Artiklarnas inklusions-och exklusionskriterier;

Inklusionskriterier Exklusionskriterier

Peer Reviewed. Reviewartiklar.

Skrivna på svenska eller engelska. Artiklar som endast utvärderat fatigue. Relevanta i ämnet Multipel Skleros. Artiklar som endast utvärderat psykiska

faktorer så som minne, beteende, upplevd energi eller depression.

Inkluderade oberoende på

försökspersonernas kön eller ålder.

Artiklar som utvärderade redan erkända apparaturbehandlingar så som elektrisk stimulering och laser.

Godkända av en etikprövningskommitté. Artiklar som inte hade tillgängligt abstract. Artiklarna skulle specificera MS som

medicinsk diagnos.

Kvalitativa studier.

Artiklarna skulle ha testat och utvärderat någon av funktionerna styrka, uthållighet, koordination och balans.

(10)

9

I tabell 2 presenteras en kort sammanfattning av de artiklar som inkluderas från respektive databas. Inga artiklar hittades i referenslistorna i de relevanta artiklarna som inte redan hade inkluderats.

Tabell 2. Sammanställning av de inkluderade artiklarna;

Databas 1a sökning 2a sökning Relevanta Inkluderade Pub Med 88 40 21 5 CINAHL 27 7 3 1 AMED 12 8 6 1 SCOPUS 38 26 20 5 Web of Science 17 6 3 2 Totalt 182 87 53 13 3.3 Undersökningsprocedur

Den teoretiska modell som användes för att precisera och klargöra syftet var PICO (15). PICO står för Patient, Intervention, Comparison, Outcome.

Artiklarna presenteras i en PICO-tabell i tabell 3. I tabell 3 presenteras artiklarnas titel, interventionstid, antal deltagare, vilken form av IKT intervention de hade använt, vad de hade jämfört med. Samt vilket överskådligt resultat studien presenterade. En studie som bedömts som ett + visade att IKT-interventionen hade likställt eller bättre resultat än

(11)

10

jämförelsegruppen. En artikel som bedömts med 0 visade inte på någon effekt med IKT-interventionen. Då en artikel bedömts med – visade IKT interventionen på sämre effekt än utgångsläget.

Ett signifikant resultat menas med ett p-värde ≤ 0.05.

3.4 Etiska överväganden

Eftersom en litteraturstudie inte hämtar data från personer utan hämtar data från artiklar riskerade inte personer att komma till skada eller behandlas oetiskt. Samtliga artiklar lästes och utvärderades av en och samma person, samma person som skrev studien. Samtliga artiklar presenterades och redovisades på ett korrekt och sanningsenligt sätt. Författaren gjorde allt efter sin förmåga att hålla sig objektiv till de resultat som uppkom. Studiernas resultat redovisades oberoende vilket utfall de hade. Författaren ställdes inför etiska överväganden kring sponsrade studier. Sponsrade studier exkluderades inte, däremot ställdes författaren mer kritisk till resultatet.

(12)

11

4. Resultat

Det sammanlagda antalet artiklar som uppfyllde inklusionskriterierna var 14 stycken.

Däremot kunde endast 13 artiklar inkluderas eftersom en studie (16) var tvungen och beställas och på grund av sen leverans inte kunde användas i studien.

I de inkluderade artiklarna ingick totalt 459 personer. Av dessa 459 personer var 431 diagnostiserade med MS. De 28 personerna som inte var diagnostiserade med MS var en kontrollgrupp i en studie som utvärderade balansskillnader mellan friska person och personer med MS (21).

Längden på studierna varierade. Av de 13 studierna som inkluderades var 5 experimentstudier vars intervention inträffade vid ett eller ett fåtal tillfällen. Vidare presenterades en stor

variation på tiden som interventionen pågick. Tiden varierade mellan 24 och tre veckor. Medelvärdet på studielängden av de 11 interventionsstudierna var 10.06 veckor.

Tabell 3. PICO-tabell av de inkluderade artiklarna;

Titel Tid Patient IKT Intervention Comparison Outcome

A telerehabilitation program by virtual reality-video games improves balance and postural control in multiple sclerosis patients. (17)

10 veckor n=50 Rehabilitering med x-box 360, övervakad med videokonferens (n=25) Traditionell rehabilitering (n=25) +

Advanced lightweight cooling-garment technology: functional improvements in thermosensitive patients with multiple sclerosis. (18) Experiment 20 Teknologiskt nerkylningsklädesplagg (n=10) Klädesplagg utan nerkylningseffekt (n=10) +

Auditory feedback control for improvement of gait in patients with Multiple Sclerosis. (19)

Experiment 14 Auditiv feedback från headset

Utan auditiv feedback

+

Balance exercise for persons with multiple sclerosis using Wii games: A randomized, controlled multi-center study. (20)

6-7 veckor 80 Övervakad balansträning med Nintendo Wii balansplatta

(13)

12

Body-worn motion sensors detect balance and gait deficits in people with multiple sclerosis who have normal walking speed. (21)

experiment 31=MS 28= Friska

Sensorer för att upptäcka balans och gångskillnader mellan MS och friska

+

Effectiveness and Limitations of Unsupervised Home-Based Balance Rehabilitation with Nintendo Wii in People with Multiple Sclerosis. (22)

5 veckor 20 Oövervakad balansträning med Nintendo Wii balance board

+

Evaluation of a single session with cooling garment for persons with multiple sclerosis--a randomized trial. (23)

Experiment 43 Nerkylningsväst Placebo +

Exergaming with additional postural demands improves balance and gait in patients with multiple sclerosis as much as conventional balance training and leads to high adherence to home-based balance training. (24)

3 veckor 61 Exergaming med ostabil plattform Grupp1=Traditionell rehabilitering Grupp 2= enkla uppgifter på ostabil plattform +

Exploring actical accelerometers as an objective measure of physical activity in people with multiple sclerosis. (25)

2 sessioner 7 dagar emellan

31 Utvärderat effekten av actical accelerometer som mätinstrument för fysisk aktivitet

0

Home-based balance training using the Wii balance board: A randomized, crossover pilot study in multiple sclerosis. (26)

24 veckor 36 Grupp A= Wii balance board 12v.

Sedan ingen intervention 12v.

Grupp B ingen intervention 12v. sedan Wii balance board 12v.

+

Home-based physical

telerehabilitation in patients with multiple sclerosis: A pilot study. (27)

12 veckor 12 Skräddarsytt

rehabiliteringsprogram med uppföljning via HAT(home automated telemangement)

Ingen kontroll +

Internet-based home training is capable to improve balance in multiple sclerosis: a randomized controlled trial. (28)

12 veckor 18 Internetbaserad hemträning N=9

Vattenterapi N=9 +

Is 8 weeks of side-alternating whole-body vibration a safe and acceptable modality to improve functional performance in multiple sclerosis? (29)

8 veckor 15 N=7 Helkroppsvibrationer på platta innan träning

N=8

helkroppsvibrationer +

(14)

13

4.1 Vilken teknisk lösning används som rehabiliteringsintervention?

I den här studien presenterades olika tekniska lösningar för att bedriva telerehabilitering. Nedan presenteras på vilket sätt IKT användes, samt hur många studier som använde respektive IKT.

Exergaming

Exergaming innebär att en person spelar ett tv-spel med syfte att utforma en fysisk aktivitet. Fem studier (17,20,22,24,26) utvärderade effekten av exercise gaming (exergaming) med gott resultat. Samtliga studier visade på ett positivt resultat och signifikanta förbättringar i

balansförmåga. Men varierande resultat i gångförmåga, koordination och styrka.

En positiv effekt kan ses vid användning av exergaming inom rehabilitering för personer med MS, främst för att förbättra balans. Men även för att förbättra gångförmåga, koordination och styrka.

Internetbaserad hemträning

Den internetbaserade hemträningen utformades på så vis att patienten fick träningsprogram av fysioterapeuten. Uppföljning och information gavs via telekonferens med webbkameror eller annan ljud- och bildutrustning. Två studier (27,28) använde internetbaserad hemträning för att bedriva rehabilitering. Detta med övergripande positivt resultat. Det kan ses signifikanta förbättringar i balans och gångförmåga i samtliga tre studier.

Teknologiskt nedkylningsklädesplagg

Två studier (18,23) utvärderade teknologiska nedkylningsplagg. Nedkylningen gjordes genom att i en studie använda kylmedelsfyllda påsar i en väst patienten hade på sig. Den andra

studien kylde ner patienten genom att använda ett multilagrat tyg som via olika membran använder sig av en mindre mängd vatten för att på så vis påverka hudens avdunstning av kroppsvärme. Totalt blir nedkylningen lokalt upp emot 4-6⁰C i ca 60 min.

Dessa två studier var experimentstudier som utvärderade effekten av interventionen under ett tillfälle. Experimenten visade på övervägande positiva resultat jämfört med

jämförelsegrupperna som testades med placebo (tabell 3). Interventionen gav signifikanta förbättringar av gångförmågan i samtliga två studier men varierande resultat på balans och koordinationsförmåga.

(15)

14

Man kan se en effekt av att använda nedkylningsplagg för att motverka stegring av kroppstemperatur och på så sätt förbättra gångförmåga ur ett korttidsperspektiv. Det är däremot osäkra resultat på långsiktiga effekter.

Auditiv feedback via headset

En studie (19) utvärderade effekten av auditiv feedback via ett headset. Studien var en experimentstudie där försökspersonerna först fick gå en sträcka där patientens stegrytm spelades in för att sedan låta patienten gå igen med den inspelade stegrytmen som auditiv feedback. Studien påvisade en signifikant förbättring av gångförmåga.

Baserat på denna enda studie som presenteras kan man se viss effekt av auditiv feedback för att kortvarigt förbättra gångförmågan för personer med MS.

Helkroppsvibrationer

En studie (29) utvärderade effekten av helkroppsvibrationer i 8 veckor för att förbättra balans, gångförmåga och koordination med resultatet att helkroppsvibrationer gav en signifikant förbättring av balans- och gångförmåga men inte koordination.

Helkroppsvibrationerna utfördes på en maskin där patienten fick stå utan skor på en plattform som skickade sidoalternerade vibrationer till patienten.

Man kan se en viss effekt med denna typ av IKT för att förbättra balans och gångförmåga men baserat på en studie är det osäkert att uttala sig om effekten.

Balanssensorer

En studie testade balanssensorer för att utvärdera balans och gångskillnader mellan personer med MS och friska individer (21). Balanssensorerna placerades på personer med MS och friska individer. Samtliga försökspersoner stå stilla samt gå en sträcka och med

balanssensorerna kunde det ses en signifikant skillnad i såväl stillastående som gång mellan personer med MS och friska individer.

Detta kan tyda på en positiv effekt av balanssensorer för att utvärdera effekt av balans och gångträning.

Accelerometer

(16)

15

styrka hos personer med MS (25). En accelerometer användes för att utvärdera fysisk aktivitet hos testpersonerna. Terspersonerna fick utföra fysiska aktiviteter och accelerometern mätte med 15, 30 och 60 sekunders mellanrum hastigheten det tog att utföra aktiviteterna. Ingen signifikant effekt påvisades i något av utvärderingstesten.

4.2 Vilken effekt har telerehabilitering när det gäller balans vid MS?

Av de 13 inkluderade artiklarna utvärderade elva artiklar balans (17,18,20–24,26-29). Resultatet varierade beroende på vilken typ av IKT som användes. Däremot kan det ses en effekt av exercise gaming (exergaming) och internetbaserad hemträning för att förbättra balans.

Ingen studie visade negativt resultat av telerehabilitering vid balansträning.

En studie (18) som utvärderat balans har påvisat ingen signifikant effekt. Dessutom hade samtliga studier som utvärderat balans påvisat en signifikant förbättring i något av de utvärderingsinstrument som användes i respektive studie (tabell 4).

4.3 Vilken effekt har telerehabilitering när det gäller uthållighet och gångförmåga vid MS?

Gångförmåga är inte den enda form av uthållighet som finns. Däremot användes samma test i de inkluderade studierna för att utvärdera såväl gångförmåga som uthållighet.

Sammanlagt tolv artiklar utvärderade gångförmåga och uthållighet (18-29). Endast en av de artiklar som inkluderats i studien utvärderade inte gångförmåga eller uthållighet (17). Ingen artikel påvisade negativ effekt av telerehabilitering för gångförmåga. En av de tolv artiklar som utvärderade gångförmåga och uthållighet visade på ingen signifikant förbättring (25). Resterande elva artiklar påvisade förbättrad gångförmåga med telerehabilitering (tabell 4).

4.4 Vilken effekt har telerehabilitering när det gäller koordination vid MS?

Av de 13 inkluderade artiklarna utvärderade fem av dessa koordination (18,20,23,26,29). Två av dessa (18,23) utvärderade koordinationen med 9HPT (9 Hole Peg Test). En studie (18)

(17)

16

påvisade en signifikant förbättring av koordination däremot uppvisade den andra studien (23) ingen signifikant förbättring av koordination. Dessa två studier utvärderade samma IKT intervention vilket var teknologiska nedkylningsklädesplagg.

Två studier (20,26) utvärderade koordination med 4 Step Square Test (4SST). Dessa två studier utvärderade Wii spel för att bland annat förbättra koordinationen hos personer med MS med resultatet att båda studierna påvisade en signifikant förbättring av 4SST.

En studie (26) utvärderade den funktionella räckvidden med Functional Reach test (FRT) utan någon signifikant förbättring.

Telerehabiliteringens effekt på koordination var varierande beroende på vilken IKT som användes. Däremot kan det uppvisas en viss effekt av telerehabilitering med exergaming i form av Wii-spel för att förbättra koordinationen hos personer med MS.

4.5 Vilken effekt har telerehabilitering när det gäller styrka vid MS?

Fyra inkluderade artiklar utvärderade styrka i deras studier (18,20,25,28). Två studier (18,28) utvärderade den isometriska styrkan. En studie (18) testade isometrisk gripstyrka, isometrisk knäextension samt isometrisk plantarflexion med resultatet att den isometriska

plantarflexionen samt den isometriska knäextensionen påvisade signifikant förbättring (tabell 4). Den andra studien (28) utvärderades den isometriska styrkan i knäextension samt

knäflexion men inget signifikant resultat påvisades.

Två studier (20, 25) använde CST (Chair Stand Test) som utvärderingsmått. En av dessa (20) testade CST med 10 reps på tid. Efter interventionstiden påvisades en signifikant förbättring. Den andra artikeln (25) utvärderade CST 30 reps på tid. I den studien påvisades ingen signifikant förbättring.

Telerehabilitering hade en varierande effekt på styrka beroende på vilken form IKT som användes.

Se tabell 3 för att se vad vilken typ av IKT som användes och vilken kontrollgrupp som användes.

(18)

17

Tabell 4. Utvärdering av de motoriska funktionerna; Arti klar na Balans Gång/uthållig het Koordinati on Styrka (17) + (BBS)

+ (Tinetti Balance Scale)

(18) 0 (Posturalt svaj) +(T25FW) + (9HPT) + (knä-och fotextension) 0 (greppstyrka) (19) + (TUG) (20) + (DGI) 0 (TUG) 0 (T25FW) + (4SST) + (CST 10reps) (21) + (Posturalt svaj) + (T25FW) + (TUG) (22) + (Postural kontroll i frontalplan) + (MR kontroll) 0 (postural kontroll i sagittalplan) + (2MWT) (23) + (Enbensstående)

+ (Tandemstående höger ben)

(19)

18

0 (Tandemstående vänster ben)

+(30mTW) +(TUG)

(24) 0 (Romberg öppna ögon) + (Rombergs stängda ögon) + (Enbensstående single+ dual task)

0 (Enbensstående stängda ögon)

0 (Balansplatta 2 ben single task)

+ (Balansplatta 2 ben dual task)

+ (Balansplatta 1 ben single +dual task)

+ (Databaserad gånganalys) + (gånganalys med dual task)

(25) 0 (6MWT) 0 (CST 30 sek) (26) + (Displacement of COM in 30 sek) + (25FWT) + (4SST) (27) + (BBS) + (6MWT) + (T25FW) (28) + (BBS) + (DGI) 0 (TUG) 0 (2MWT) 0 (Isometrisk knä flexion) 0 (Isometrisk knä extension)

(20)

19

+ (10mTWT)

BBS=berg balance scale, T25FW=Timed 25 foot walk, 9HPT= 9 hole peg test, TUG=timed up and go test, DGI=dynamic gait index, 4SST=Four step square test, CST=chair stand test, 2MWT=2 minute walk test, 10mWT=10 meter walk test, 30mWT=30 meter walk test, 6MWT=6 minute walk test, COM=center of mass, 25FWT=25 foot walking test, 10mTWT=10 meter timed walk test, FRT=functional reach test.

(21)

20

5. Diskussion

Skillnaden mellan olika former av teknisk lösning som används för att bedriva

telerehabilitering är stor och på vilket sätt den används varierar. Det är emellertid tydligt att telerehabilitering med adekvat teknisk lösning har positiv effekt för att förbättra motoriska funktioner vid MS.

5.1 Metoddiskussion

Samtliga av de databaser som användes för att söka artiklar var relevanta. I efterhand kunde sökordet ”information and communication technology” exkluderats eftersom detta sökord kombinerat med ”multiple sclerosis” inte gav någon relevant sökträff. Vilket är ett intressant fynd då många studier använder sig av ”information and communication technology” som intervention. Men en förklaring till detta kan vara att en del teknologiska interventioner sträcker sig förbi vad man tror IKT innebär. Eventuellt kan författarna då hitta andra termer för att beskriva den teknik som används och eftersom ämnet är så pass nytt har än inget accepterat samlingsnamn utvecklats för att beskriva den teknik som används annat är IKT eller ”information and communication technology” (ICT).

Valet av att använda PICO som teoretisk modell framför för PEDro-skala för att utvärdera artiklarna kan ifrågasättas. Eftersom PEDro-skala fastställer evidensen vilket PICO inte gör. Anledningen till detta var att eftersom telerehabilitering är ett så pass nytt ämne, framförallt telerehabilitering för personer med MS. Utifrån den befintliga begränsade forskningen på telerehabilitering vid MS hade användningen av PEDro-skala givit ett missvisande resultat, Därför är PICO en mer lämplig teoretisk modell att använda tills det finns mer forskning på ämnet och fler studier med högre evidensvärde.

Då denna litteraturöversikt skrevs av en person var det svårt att undkomma en viss bias så som att eftersom samma person som skrev litteraturöversikten bedömde även relevansen och resultaten på samtliga artiklar som inkluderades. På så vis kan data tolkas med partiskhet på ett sätt som inte hade uppkommit i samma grad om fler personer hade samlat in data och bedömt resultatet. I efterhand hade två personer varit mer passande att utföra studien eftersom detta hade minskat eventuell bias.

(22)

21

5.2 Resultatdiskussion

Telerehabiliteringens effekt på styrka

Telerehabilitering har varierande effekter på styrka beroende på vilken typ av IKT som används. Av de fyra artiklar som utvärderade styrka använde samtliga artiklar olika typer av teknisk lösning som rehabiliteringsintervention. Den typ av teknisk lösning som visade sig mest effektiv som att förbättra styrkan var exergaming. Ett flertal studier som inkluderades i studien utvärderade effekten av exergaming vid MS, däremot utvärderade endast en av dessa studier specifikt styrka.

Hung, JW, et al visade i deras studie att vid stroke var exergaming ett effektfullt och enligt patienterna roligt sätt att bedriva rehabilitering (30). Samma studie visade främst på balansförbättring (30). Men i en studie av Park, J visas även effekt av exergaming på att förbättra funktioner i övre extremitet hos strokepatienter (31). Effekten av exergaming kan även ses i den här studien för att förbättra motoriska funktioner hos MS-patienter.

Även teknologiskt nedkylningsplagg uppvisade viss kortvarig styrkeförbättring. Studien som utvärderade detta var en experimentstudie vars interventionstid ägde rum vid endast ett tillfälle. Effekten av nedkylning hos MS patienter är intressant eftersom ökad kroppsvärme kan i större grad leda till fatigue (5).

De resterande två artiklar som utvärderade telerehabiliteringens effekt vid styrka visade inte på någon effekt. En av dessa utvärderade internetbaserad hemträning. Internetbaserad hemträning används i sammanlagt tre artiklar. Samtliga tre artiklar visar på övergripande positivt resultat. Däremot har endast en av dessa tre utvärderat styrka.

Överlag är det relativt få av de inkluderade artiklarna som utvärderade styrka i sina studier. Av de 13 inkluderade artiklarna utvärderade fyra styrka. Hälften av dessa fyra artiklar var interventionsstudier och hälften var experimentstudier. Det blir därigenom svårt att bedöma effekten av interventionerna eftersom experimentstudier inte utvärderar effekt över längre tid. Det kan dock ses indikationer på att telerehabilitering har styrkeförbättrande effekter för patienter med MS. Främst telerehabilitering med exergaming och teknologiskt

nedkylningsplagg som intervention.

Telerehabiliteringens effekt på balans

(23)

22

Alla artiklar utom två utvärderade balans (19,20). Av dessa elva artiklar påvisade en artikel (18) ingen signifikant förbättring av balansförmåga. Artikeln i fråga (18), skriven av Meyer-Heim, A, et al., utvärderade effekten av ett teknologiskt nedkylningsplagg. Studien visade på att det inte fanns någon signifikant förbättring i balansförmåga hos testpersonerna.

En annan studie (23), skriven av Nilsagård, Y, et al, utvärderade även den effekten av ett teknologiskt nedkylningsplagg och dess effekt på personer med MS med resultatet att balansen förbättrades signifikant. De båda studierna hade p-värde på 0.05 som gräns för signifikans. En skillnad kan ses i valet hur nedkylningen utfördes. Meyer-Heim, A, et al. (18) valde att placera nedkylningsplagget på patienternas lår. Nilsagård, Y, et al. (23) valde att i deras studie placera nedkylningsplaggen som en väst på patienternas överkropp. Det kan därigenom ses en skillnad i effekt beroende på vilken del av kroppen som kyls ner.

Exergaming visade sig vara ett effektivt sätt att förbättra balansförmåga då samtliga studier som inkluderades i studien som utvärderade balansförmåga visade på positiv effekt av telerehabilitering. Däremot visade en studie, skriven av Pau, M, et al. 2015, begränsningar i användandet i exergaming (22). Studien utvärderade Nintendo Wii med balansplatta och Wii-fit spel med resultatet att försökspersonerna uppvisade signifikanta balansförbättringar trots detta ställde sig forskarna sig kritiska till brukandet av generella tv-spel inom rehabilitering med motiveringen att specificiteten i träningen blir lidande.

Internetbaserad hemträning utvärderades i tre studier, samtliga tre studier visade på god påverkan på balans. Internetbaserad hemträning kan tänkas vara till hjälp för personer sin inte har möjlighet att ta sig till en facilitet där rehabilitering bedrivs. Inom rehabiliteringen för MS kan detta vara till god hjälp för personer som har svårt att ta sig till rehabiliteringscentret på grund av fatigue eller om patienten bor långt bort.

Utöver internetbaserad hemträning, exergaming och teknologiska nedkylningsplagg finns även andra tekniska lösningar som har påvisat balansförbättring. Däremot är dessa studier få och inkluderar ett litet antal försökspersoner vilket gör resultatet svårtolkat.

Telerehabilitering vid uthållighet och gångförmåga

Telerehabilitering för att förbättra gångförmåga och uthållighet hos personer med MS har enligt denna litteraturgranskning visat på tämligen god effekt. Likt de andra motoriska funktionerna är effekten beroende på vilken typ av IKT som används. Men den generella effekten är god.

(24)

23

Deutsch, J, et al (32) utförde en single subject study om telerehabiliteringens effekt på gångförmåga hos en 38årig strokepatient. Interventionen pekade på goda effekter av

telerehabilitering för att förbättra gångförmågan (32). Men även Lloréns, R, et al. beskrev i en RCT-studie om telerehabiliteringens effekt och användbarhet inom strokerehabiliteringen (11). Deras resultat visar på att telerehabilitering med Viritual reality (VR) har goda effekter på balans samt gångförmåga hos strokepatienter.

I denna litteraturgranskning utvärderar ett stort antal studier telerehabiliteringens effekter på uthållighet- och gångförmåga. Det saknas dock RCT-studier i ämnet telerehabilitering vid MS och som därmed kunnat visa högre evidens. Trots det pekar resultaten i de inkluderade

studierna på god effekt av telerehabilitering vid MS främst med exergaming och internetbaserad hemträning.

Telerehabilitering och koordination

Vad det gäller telerehabiliteringens effekt på koordination vid MS är resultatet tvetydigt. Detta kan bero på att de studier som utvärderade koordination använde sig av olika former av IKT för att bedriva telerehabiliteringen.

Men även på vilket sätt teknologin användes kan möjligtvis förändra resultatet. De

teknologiska nedkylningsplaggen visar att Meyer-Heim, A, et al (18) val att placera dem på lår istället för att använda en nedkylningsväst som Nilsagård, Y et, al, gjorde i deras studie. Resultaten pekar på att vid nedkylning av låren förbättrar koordinationen samtidigt som en nedkylningsväst förbättrar balansen. De båda artiklarna utvärderade samma koordinationstest vilket gör det säkrare att uttala sig om koordinationseffekten.

Övrigt

En aspekt inom telerehabiliteringen är säkerheten och huruvida det är säkert för en patient att bedriva oövervakad träning med IKT. Detta är även en aspekt som Amataya, B, et al., tar upp i deras studie från 2015 (14). Även Prosperini, L, et al. belyste samma problem i deras studie från 2013, då fem incidenter inträffade i samband med exergameträning (26).

En annan aspekt som är intressant inom telerehabiliteringen är adherens och de teknologiska lösningarnas effekt på patienternas adherens. I en artikel av Kramer, A, et al, 2014, visades det att telerehabilitering i form av exergaming hade god påverkan på patienternas adherens (24). En teori till detta kan vara att patienter anser att rehabiliteringsträningen är roligare att

(25)

24

göra via tv-spel eller att patienterna kan utföra rehabiliteringsträningen hemma i en miljö som blir mer bekväm.

Aspekten kring patienternas fatigue är också intressant eftersom patienternas fatigue kan leda till att träningen inte kan utföras på ett optimalt sätt. Ibland kan transporten till fysioterapeuten vara tillräcklig för att patienten ska bli fatigue. En teori för att förhindra detta kan vara att rehabiliteringen utförs i hemmet när patienten känner att den har ork.

Eftersom telerehabilitering kan utföras med olika typer av IKT innebär det att effekten av telerehabiliteringen varierar beroende på vilken typ av teknisk lösning som används. Vissa tekniska lösningar ger möjlighet till träning, exempelvis exergaming. Andra tekniska lösningar riktar in sig mot att förbättra kommunikationen mellan terapeut och patient (27). IKT kan även användas som utvärderingsverktyg då balanssensorer har visat sig ha god effekt att mäta förändringar i balans, postural kontroll samt gångförmåga hos patienter med MS (21). På så sätt kan IKT även användas inom utvärdering av rehabiliterings och inte enbart som rehabiliteringsintervention.

Den kliniska effekten av telerehabilitering och brukandet av IKT inom rehabilitering är påvisbar. Däremot behövs mer forskning för att säkert uttala sig om evidensen kring telerehabilitering inom MS. Mer forskning behövs för att utvärdera teknologiska nedkylningsplaggens långsiktiga effekt eller som hjälpmedel vid rehabiliteringsträning. Dessutom behövs fler studier som utvärderar styrka och koordination efter

telerehabiliteringsintervention.

Eftersom psykiska aspekter så som humör, kognitiva funktioner, depression och fatigue exkluderades i den här litteraturgranskningen skulle det vara intressant att se framtida litteraturstudier som utvärderar dessa aspekter med telerehabilitering för personer med MS.

6.

Konklusion

Brukandet av modern teknologi inom rehabilitering för personer med MS pekar på goda effekter. Det är främst exergaming och internetbaseras hemträning som enligt den här studien visar på bäst effekt för att träna motoriska funktioner för MS-patienter. Det krävs emellertid

(26)

25

mer forskning på ämnet för att säkert uttala sig om evidensen för telerehabiliteringen inom vården för personer med MS.

(27)

26

1. Crayton, H. J., & Rossman, H. S. (2006). Managing the symptoms of multiple sclerosis: a multimodal approach. Clinical therapeutics, 28(4), 445-460.

2. Cattaneo, D., & Jonsdottir, J. (2008). Sensory impairments in quiet standing in subjects with multiple sclerosis. Multiple Sclerosis.

3. Confavreux, C., Vukusic, S., Moreau, T., & Adeleine, P. (2000). Relapses and progression of disability in multiple sclerosis. New England Journal of

Medicine,343(20), 1430-1438.

4. Nunnari, D., De Cola, M. C., D’Aleo, G., Rifici, C., Russo, M., Sessa, E., ... & Marino, S. (2015). Impact of depression, fatigue, and global measure of cortical volume on cognitive impairment in multiple sclerosis. BioMed research

international, 2015.

5. Leavitt, V. M., De Meo, E., Riccitelli, G., Rocca, M. A., Comi, G., Filippi, M., & Sumowski, J. F. (2015). Elevated body temperature is linked to fatigue in an Italian sample of relapsing–remitting multiple sclerosis patients. Journal of

neurology, 262(11), 2440-2442.

6. Bol, Y., Smolders, J., Duits, A., Lange, I. M. J., Romberg‐Camps, M., & Hupperts, R. (2012). Fatigue and heat sensitivity in patients with multiple sclerosis. Acta

Neurologica Scandinavica, 126(6), 384-389.

7. Dalgas, U., Stenager, E., & Ingemann-Hansen, T. (2007). Multiple sclerosis and physical exercise: recommendations for the application of resistance-, endurance-and combined training. Multiple sclerosis.

8. Motl, R. W., & McAuley, E. (2014). Physical activity and health-related quality of life over time in adults with multiple sclerosis. Rehabilitation psychology,59(4), 415.

9. Eysenbach, G. (2001). What is e-health? Part 2. J Med Internet Res.

10. Eysenbach, G., & Jadad, A. R. (2001). Evidence-based patient choice and consumer health informatics in the Internet age. Journal of medical Internet research, 3(2), e19.

11. Lloréns, R., Noé, E., Colomer, C., & Alcañiz, M. (2015). Effectiveness, usability, and cost-benefit of a virtual reality–based telerehabilitation program for balance recovery after stroke: a randomized controlled trial. Archives of physical medicine and

rehabilitation, 96(3), 418-425.

12. Chen, J., Jin, W., Zhang, X. X., Xu, W., Liu, X. N., & Ren, C. C. (2015).

Telerehabilitation Approaches for Stroke Patients: Systematic Review and Meta-analysis of Randomized Controlled Trials. Journal of Stroke and Cerebrovascular

(28)

27

13. BPHTY, M. N., BOccThy, L. T., & BOccThy, A. V. (2013). Internet-based physical assessment of people with Parkinson disease is accurate and reliable: A pilot

study. Journal of rehabilitation research and development, 50(5), 643.

14. Amatya, B., Galea, M. P., Kesselring, J., & Khan, F. (2015). Effectiveness of telerehabilitation interventions in persons with multiple sclerosis: A systematic review. Multiple sclerosis and related disorders, 4(4), 358-369.

15. Rosén, M. (2012). Utvärdering av metoder i hälso-och sjukvården–En handbok.

16. Cha, E., Castro, H. K., Provance, P., & Finkelstein, J. (2006, December). Acceptance of home telemanagement is high in patients with multiple sclerosis. In AMIA... Annual

Symposium proceedings/AMIA Symposium. AMIA Symposium(pp. 893-893).

17. Gutiérrez, R. O., Galán del Río, F., Cano de la Cuerda, R., Diego, A., Isabel, M., González, R. A., & Page, J. C. M. (2013). A telerehabilitation program by virtual reality-video games improves balance and postural control in multiple sclerosis patients.NeuroRehabilitation, 33(4), 545-554.

18. Meyer-Heim, A., Rothmaier, M., Weder, M., Kool, J., Schenk, P., & Kesselring, J. (2007). Advanced lightweight cooling-garment technology: functional improvements in thermosensitive patients with multiple sclerosis. Multiple Sclerosis, 13(2), 232-237.

19. Baram, Y., & Miller, A. (2007). Auditory feedback control for improvement of gait in patients with Multiple Sclerosis. Journal of the neurological sciences, 254(1), 90-94.

20. Nilsagård, Y. E., Forsberg, A. S., & von Koch, L. (2013). Balance exercise for persons with multiple sclerosis using Wii games: a randomised, controlled multi-centre

study. Multiple Sclerosis Journal, 19(2), 209-216.

21. Spain, R. I., George, R. S., Salarian, A., Mancini, M., Wagner, J. M., Horak, F. B., & Bourdette, D. (2012). Body-worn motion sensors detect balance and gait deficits in people with multiple sclerosis who have normal walking speed. Gait & posture, 35(4), 573-578.

22. Pau, M., Coghe, G., Corona, F., Leban, B., Marrosu, M. G., & Cocco, E. (2015). Effectiveness and Limitations of Unsupervised Home-Based Balance Rehabilitation with Nintendo Wii in People with Multiple Sclerosis. BioMed research

international,2015.

23. Nilsagård, Y., Denison, E., & Gunnarsson, L. G. (2006). Evaluation of a single session with cooling garment for persons with multiple sclerosis–a randomized trial. Disability

(29)

28

24. Kramer, A., Dettmers, C., & Gruber, M. (2014). Exergaming with additional postural demands improves balance and gait in patients with multiple sclerosis as much as conventional balance training and leads to high adherence to home-based balance training. Archives of physical medicine and rehabilitation, 95(10), 1803-1809.

25. Kayes, N. M., Schluter, P. J., McPherson, K. M., Leete, M., Mawston, G., & Taylor, D. (2009). Exploring actical accelerometers as an objective measure of physical activity in people with multiple sclerosis. Archives of physical medicine and

rehabilitation, 90(4), 594-601.

26. Prosperini, L., Fortuna, D., Giannì, C., Leonardi, L., Marchetti, M. R., & Pozzilli, C. (2013). Home-based balance training using the Wii balance board a randomized, crossover pilot study in multiple sclerosis. Neurorehabilitation and neural

repair, 27(6), 516-525.

27. Oleg Lapshin MD, M. P. H., Castro, H., Cha, E., & Provance, P. G. (2008). Home-based physical telerehabilitation in patients with multiple sclerosis: A pilot

study. Journal of rehabilitation research and development, 45(9), 1361.

28. Frevel, D., & Mäurer, M. (2015). Internet-based home training is capable to improve balance in multiple sclerosis: a randomized controlled trial. European journal of

physical and rehabilitation medicine, 51(1), 23-30.

29. Mason, R. R., Cochrane, D. J., Denny, G. J., Firth, E. C., & Stannard, S. R. (2012). Is 8 weeks of side-alternating whole-body vibration a safe and acceptable modality to improve functional performance in multiple sclerosis?. Disability and

rehabilitation, 34(8), 647-654.

30. Hung, J. W., Chou, C. X., Hsieh, Y. W., Wu, W. C., Yu, M. Y., Chen, P. C., ... & Ding, S. E. (2014). Randomized comparison trial of balance training by using exergaming and conventional weight-shift therapy in patients with chronic stroke. Archives of physical medicine and rehabilitation, 95(9), 1629-1637.

31. Park, J. H., & Park, J. H. (2016). The effects of game-based virtual reality movement therapy plus mental practice on upper extremity function in chronic stroke patients with hemiparesis: a randomized controlled trial. Journal of physical therapy

science, 28(3), 811.

32. Deutsch, J. E., Maidan, I., & Dickstein, R. (2012). Patient-centered integrated motor imagery delivered in the home with telerehabilitation to improve walking after stroke. Physical therapy, 92(8), 1065-1077.

(30)

Figure

Tabell 1. Artiklarnas inklusions-och exklusionskriterier;
Tabell 2. Sammanställning av de inkluderade artiklarna;
Tabell 3. PICO-tabell av de inkluderade artiklarna;

References

Related documents

diagnosbeskedet. Informationen och behandlingen upplevdes av de flesta som otillräcklig, men av några som fullgod. Medel till hög. Saknar etiskt resonemang och granskning..

Intubering gör att patienten inte kan prata med ljud, att förstå patienten innebär i stor utsträckning att tolka hans/hennes icke verbala kommunikation, även att vara bunden

This study’s focuses on “Factors Affecting the Adoption of Electronic Commerce: Evidence from Nigerian Banks”. There are three reasons for concentrating on this topic: 1)

Specialpedagoger och speciallärare uppger utifrån sig själva, med stöd från rektor och ledning, att de ska kunna vara flexibla i sina yrkesroller, och att det som avgör

och ibland vill man kunna bara vara där och snacka med ungdomar, och det är att komma till det här planet att alla gånger skall man inte fråga, vad som har hänt, sedan har man

131 Charles University, Faculty of Mathematics and Physics, Prague, Czech Republic 132 State Research Center Institute for High Energy Physics (Protvino), NRC KI, Russia 133

Gruppen kunde lättare få individerna att smälta att de fått FMS och kunde lättare acceptera en framtid med syndromet (Homma et al., 2016; Rasmussen et al., 2017) då detta speglades

Hade Kotters modell som bygger på att få ut information till alla varit vägledande hade denna inställning kanske kunnat undvikas då de högre tjänstemännen sa att det knappt är