Den boende i centrum vid utformning av god arkitektur vid demensproblem
81
0
0
Full text
(2) Punkter för föredrag • TESS-NH instrumentet – ett amerikanskt instrument för en enkel mätning av kvalitet i vård och omsorgsmiljön i särskild boendeform • Användbarhet och tillgänglighet – inte bara mätbara egenskaper utan en fråga f å om rumsupplevelse • Universell utformning – ökad anpassning mellan de boendes särskilda behov och en god arkitektur vid demensproblem • Färg, form och ljussättning – medel för att skapa goda boendemiljöer för äldre personer med demens • Exposé – några förebildliga exempel på goda vård- och omsorgsmiljöer g j. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(3)
(4) Äd l f Ädelreformen 1992 särskilt boende = den enskildes hem. KÄLLA: Socialstyrelsen, Socialstyrelsen 2011: Bostad i särskilt boende är den enskildes hem hem. 2011 2011-1-12. 1 12 Stockholm: Socialstyrelsen Socialstyrelsen.. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(5) Presentation. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(6) Nordiskt perspektiv: 30,0% 25,0%. 6%. 20,0% 15,0% , 10,0%. 11 %. 15 % 9%. 5%. 6%. 5,0%. 19 % 16 %. 10 %. 20 %. 5%. Finland FINLAND Sweden. SWEDEN. 8%. TNO HCS – eldercare provided in ordinary housing (kvarboende HCS med vård- och omsorgstjänster). Norway NORWAY. RCH – eldercare provided in. Denmark DENMARK. ICELAND Iceland. age group 65 years and older. Denmark 5 560 628. TNO – total number of older people with eldercare (antal äldre personer med vård- och omsorgstjänster). 9%. 0,0%. population. 28 %. 21 %. Finland in 2011 5 375 276. in 2011. Iceland 318 452. 940 673. 17,5%. 39 170. 934 186. 16,8%. age group 65-79 years old. 706 200. 12,7%. 682 660. 12,7%. 28 342. age group 80 years and older. 227 986. 4,1%. 258 013. 4,8%. 10 827. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. RCH Residential care homes. (äldreboende). Norway in 2011 4 920 305 12,3%. Sweden in 2011 9 415 570. in 2011. 742 966. 15,1%. 1 694 803. 18,0%. 8,9%. 521 552. 10,6%. 1 242 855. 13,2%. 3,4%. 221 414. 4,5%. 451 947. 4,8%. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(7) Rumsligt fokus i kä i igenkänning. rumslig perception. fö tå l förståelse. rumslig li association i ti. KÄLLA: Andersson, J. E. (2005). Rum för äldre. Om arkitektur för äldre med demens eller somatisk sjukdom. Stockholm: Royal Institute of Technology, KTH. Cross, N. (2011). Design thinking. Understanding how designers think and work New York: Berg Publishers. work. Publishers Rapoport, Rapoport A. A (1982). (1982) The Meaning of the Built Environment. Environment Beverly Hills/ London/ New Dehli: Sage Publications, Inc.. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(8) arkitekttävlingar. 89 arkitekttävlingar godkända av Sveriges Arkitekter 1864 till 2013: 3 nationella idétävlingar 1 regional projekttävling 68 kommunala projekttävlingar. KÄLLA: Andersson, J. E. (2011). Architecture and Ageing. On the interaction between frail older people and the built environment . Stockholm: School of Architecture, Dpt Architecture and the Built Environments, Royal Institute of Technology, KTH.. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(9) Rumsligt fokus: från institution …. KÄLLA: Andersson, J. E. (2011). Architecture and Ageing. On the interaction between frail older people and the built environment . Stockholm: School of Architecture, Dpt Architecture and the Built Environments, Royal Institute of Technology, KTH.. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(10) Rumsligt fokus: från institution …. KÄLLA: Andersson, J. E. (2011). Architecture and Ageing. On the interaction between frail older people and the built environment . Stockholm: School of Architecture, Architecture Dpt Architecture and the Built Environments, Environments Royal Institute of Technology, Technology KTH. KTH (Material från Svenska Fattigvårdsförbundet i Riksarkivet.).. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(11) Rumsligt fokus: från institution …. KÄLLA: Andersson, J. E. (2011). Architecture and Ageing. On the interaction between frail older people and the built environment . Stockholm: School of Architecture, Dpt Architecture and the Built Environments, Royal Institute of Technology, KTH.. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(12) Rumsligt fokus: från institution …. KÄLLA: Kungl._Socialstyrelsen. (1950). Idéförslag till ålderdomshem. De 12 belönade förslagen med smärre modifikationer i 30 blad . K l S Kungl. Socialstyrelsen i l t l St Stockholm: kh l K Kungl.l S Socialstyrelsen. i l t l. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(13) Rumsligt fokus: från institution …. KÄLLA: Kungl._Socialstyrelsen. (1950). Idéförslag till ålderdomshem. De 12 belönade förslagen med smärre modifikationer i 30 blad . K l S Kungl. Socialstyrelsen i l t l St Stockholm: kh l K Kungl.l S Socialstyrelsen. i l t l. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(14) Rumsligt fokus: … till hem!. hem, hemma, hemlikhet KÄLLA: Andersson, J. E. (2011). Architecture and Ageing. On the interaction between frail older people and the built environment . Stockholm: School of Architecture, Dpt Architecture and the Built Environments, Royal Institute of Technology, KTH.. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(15) Rumsligt fokus: … till hem!. KÄLLA: SPRI. ((1980). ) Lokala sjukhem. j Åtta förslagg till en bättre vård- och arbetsmiljö j inom långtidssjukvården. g j Spris arkitekttävling 1979/ 80 - inköpta och bearbetade förslag. Stockholm: SPRI, Sjukvårdens Planerings- och Rationaliseringsinstitut .. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(16) Rumsligt fokus: … till hem!. KÄLLA: SPRI. ((1980). ) Lokala sjukhem. j Åtta förslagg till en bättre vård- och arbetsmiljö j inom långtidssjukvården. g j Spris arkitekttävling 1979/ 80 - inköpta och bearbetade förslag. Stockholm: SPRI, Sjukvårdens Planerings- och Rationaliseringsinstitut .. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(17) Rumsligt fokus: … till hem!. KÄLLA: SPRI. ((1980). ) Lokala sjukhem. j Åtta förslagg till en bättre vård- och arbetsmiljö j inom långtidssjukvården. g j Spris arkitekttävling 1979/ 80 - inköpta och bearbetade förslag. Stockholm: SPRI, Sjukvårdens Planerings- och Rationaliseringsinstitut .. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(18) Punkter för föredrag • TESS-NH instrumentet – ett amerikanskt instrument för en enkel mätning av kvalitet i vård och omsorgsmiljön i särskild boendeform • Användbarhet och tillgänglighet – inte bara mätbara egenskaper utan en fråga f å om rumsupplevelse • Universell utformning – ökad anpassning mellan de boendes särskilda behov och en god arkitektur vid demensproblem • Färg, form och ljussättning – medel för att skapa goda boendemiljöer för äldre personer med demens • Exposé – några förebildliga exempel på goda vård- och omsorgsmiljöer g j. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(19) TESS-NH instrumentet http://www.unc.edu/depts/tessnh/tess_info.htm. KÄLLA: Sloane, P. D., Long, K. M., & Mitchell, C. M. (2005). TESS-NH Manual. Program on Aging, Disability and Long-term Care. . Sloane, P. D., Mitchell, C. M., Weisman, G., Zimmerman, S., Long Foley, K. M., Lynn, M., . . . Montgomery, R. (2002). The therapeutic environment screening survey for nursing homes (TESS-NH), an observational instrument for assessing the physical environment of institutional settings for persons with dementia. The Journals of Gerontology, 57(No. 2. Series B: Psychological Sciences and Social Sciences), S69-S78.. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(20) TESS-NH instrumentet under 1990-talet 1990 talet och ersätter två tidigare versioner. Vigs Ängars äldreboende äldre versioner premierade korridorlösningar komplexa lösningar kunde inte mätas KÄLLA: Åhnlund, O., & Ohara, K. (1997). The Physical Environment of Group Living for Persons with Dementia - 12 Case Studies in Southern Sweden. pp 970069-2. Lund: Dpt p Functions Analysis. y School of Architecture. Lund University. y Slutrapport. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(21) TESS-NH instrumentet http://www unc edu/depts/tessnh/tess info htm http://www.unc.edu/depts/tessnh/tess_info.htm Instrumentet ger en ögonblicksbild av en boendeenhet för äldre med demensproblem, med fokus på 1. 2. 3 3. 4.. Hälsa, säkerhet, trygghet Orienterbarhet, överblickbarhet A t Autonomi, i avskildhet kildh t – gemenskap, k kkontroll t ll Hemlikhet och social miljö. KÄLLA: Sloane, P. D., Long, K. M., & Mitchell, C. M. (2005). TESS-NH Manual. Program on Aging, Disability and Long-term Care. . Sloane, P. D., Mitchell, C. M., Weisman, G., Zimmerman, S., Long Foley, K. M., Lynn, M., .Montgomery, R. (2002). The therapeutic environment screening survey for nursing homes (TESS-NH), an observational instrument for assessing the physical environment of institutional settings for persons with dementia. The Journals of Gerontology, 57(No. 2. Series B: Psychological Sciences and Social Sciences), S69 S69-S78. S78.. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(22) terapeutiskt mål, område o fråga. beskrivning. 4 svenska Kommun III, Kommun IV poängKommun I, Kommun II, 53 am. äldre- kommuner, värde (1) värde (1) intervall medelmedelboenden, medel-värde, värden, 5 st värden, 7 st medelvärde 14 äldreäldre-boende äldre-boende boende. avskildhet/ kontroll/ frihet (TESS-NH instrument: privacy, privacy control, control autonomy, autonomy unit autonomy) 1 2a 2b 2c 2d 3 4a 4b 4c. sköterskeexpedition ja/nej utrymme för kontorsarbete bänk för kontorsarbete skrivbord för kontorsarbete i allrum separat arbetsrum för kontorsarbete passage över avdeln till nästa avdeln boende äter på/ utanför avdeln aktiviteter kti it t på/ å/ utanför t fö avdeln d l boendes hygien inom/ utom avdeln. 0-2 0-1 0-1 0-1 0-1 0-1 0-3 0 3 0-3 0-3. 1,62 0,71 0,15 0,04 0,13 0,33 2,88 2 33 2,33 2,92. 0,73 0,22 0,06 0,10 0,31 0,16 2,62 1 87 1,87 2,89. 1,00 0,30 0,10 0,40 0,08 0,27 2,90 2 30 2,30 3,00. 0,90 0,57 0,14 0,00 0,14 0,36 2,57 2 19 2,19 2,57. 0,00 0,00 0,00 0,00 1,00 0,00 3,00 1 00 1,00 3,00. 1,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 2,00 2 00 2,00 3,00. 0,13 0,13 0,37 0,03 0,33 0,04 0,42 0,25 0,17 0,02. 0,10 0,17 0,80 0,10 0,67 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00. 0,43 0,36 0,67 0,00 0,67 0,14 0,67 0,00 0,67 0,10. 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 1,00 1,00 0,00 0,00. 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00. 1,76 1,70 1 70 1,81 1,78. 1,50 1,27 1 27 1,63 1,53. 1,52 1,52 1 52 1,60 1,60. 2,00 2,00 2 00 2,00 2,00. 2,00 2,00 2 00 2,00 2,00. 1,83 1,53 1,86 1,89 1 81 1,81 1,81. 1,75 1,60 1,73 1,83 19 1,97 1,83. 1,57 1,50 1,71 1,71 1 26 1,26 1,40. 2,00 1,00 2,00 2,00 2 00 2,00 2,00. 2,00 2,00 2,00 2,00 2 00 2,00 2,00. 1,87 1,87 1,62 1,87 1,69 , 1,09. 1,90 1,90 1,90 1,90 1,60 , 1,20. 1,57 1,57 1,57 1,57 1,14 , 1,14. 2,00 2,00 1,00 2,00 2,00 , 1,00. 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 , 1,00. 0,87 1,26 1,28 1,07 1,30 1 35 1,35 1,29 1,31 1,25. 0,75 0,93 0,87 0,83 0,93 1 18 1,18 0,83 0,78 0,60. 0,74 1,10 1,24 1,43 1,29 1 21 1,21 1,33 1,48 1,40. 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 2 00 2,00 2,00 2,00 2,00. 0,00 1,00 1,00 0,00 1,00 1 00 1,00 1,00 1,00 1,00. säkerhet/ trygghet/ kontroll (TESS-NH instrument: safety, security, health, exit control) 5a 5b 6c 6d 6e 6f 6g 6h 6i 6j. dörrar till övriga avdelningar, dolda dörrar till ute, dolda låsta/ olåsta dörrar in/ ut från avdeln låssensor öppnar vid personkontakt dörr öppnas via kodlås/ strömbryta låsning under nattetid/ dåligt väder dörrar är larmade larm aktiveras genom sensor på boe larm aktiveras genom kod/ kort/ str larm låter vid in-/ utpassage fr avdel. 0-2 0-2 0-1 0-1 0-1 0-1 0-1 0-1 0-1 0-1. 0,04 0,04 0,77 0,06 0,71 0,04 0,75 0,09 0,46 0,17. bedömning av underhållsbehov inom avdelning (TESS-NH instrument: maintenance) 7a 7b 7c 7d. underhållsbehov i gem. utrymme underhållsbehov i hall/ korridor underhållsbehov i lägenheter underhållsbehov i lägenhetsbadrum. 0-2 0 2 0-2 0-2 0-2. 1,66 1,55 1 55 1,68 1,72. bedömning av nivå på städning inom avdelning (TESS-NH instrument: cleanliness) 8a 8b 8c 8d 9 9a 9b. städnivå i gemensamma utrymmen städnivå i hall/ korridor städnivå i lägenheter städnivå i lägenhetsbadrum odör d från f å urin/ i / fekalier f k li i gem utrymm odör från urin/ fekalier i lägenheter. 0-2 0-2 0-2 0-2 0 2 0-2 0-2. 1,40 1,72 1,76 1,79 1 68 1,68 1,55. skydd mot halksäkerhet/ tillgång till handledare i korridor/ stödhandtag (TESS-NH instrument: safety) 10a 10b 10c 10d 11a 11b. halksäkerhet på golv i gem utrymme halksäkerhet i hall/ korridor halksäkerhet i lägenheter halksäkerhet i lägenhetsbadrum handledare i hall/ korridor stödhandtag i lägenhetsbadrum. 0-2 0-2 0-2 0-2 0-2 0-2. 0,72 0,77 0,64 1,30 1,92 , 1,38. belysning/ ljussättning i gemensamma utrymmen (TESS-NH instrument: stimulation, lighting) 12a 12b 12c 13a 13b 13c 14a 14b 14c. ljussättning i gem utrymme ljussättning i aktivitetsrum ljussättning i lägenhet bländningsrisk i hall/ korridor bländningsrisk i aktivitetsrum bländningsrisk i lägenhet jämnhet i ljussättning i hall/ korridor jämnhet i ljussättning i aktivitetsrum jämnhet i ljussättning i lägenhet. 0-3 0-3 0-3 0-2 0-2 0 2 0-2 0-2 0-2 0-2. 0,70 1,15 0,58 1,00 1,00 1 12 1,12 0,38 0,66 0,17. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. avskildhet, kontroll, valmöjligheter säkerhet, trygghet, säkerhet trygghet kontroll bedömning av ytor och underhåll städning – renhet halksäkerhet ljussättning KÄLLA: Andersson, 2014: IN PRESS. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(23) terapeutiskt mål, område o fråga. beskrivning. Kommun III, Kommun IV 4 svenska Kommun I, Kommun II, poäng53 am. äldre- kommuner, värde (1) värde (1) medelmedelintervall boenden, medel-värde, värden, 5 st värden, 7 st medelvärde 14 äldreäldre-boende äldre-boende boende. möblering, mötesplatser. gemensamma utrymmen/ g y sociala mötesplatser/ p antal sittplatser p (TESS-NH ( instrument: socialization,, space, p , seating) g) 15 17a 17b 18. fördelning av sittplatser per rum inomhusstråk som leder till ett tvärt inomhusstråk som leder till sittplats planlösning/ disposition av rum. 0-3 0-1 0-1 0-2. 2,62 0,13 0,45 0,21. 2,85 0,08 0,64 0,46. 2,90 0,10 0,68 0,55. 2,50 0,21 0,86 0,29. 3,00 0,00 0,00 1,00. 3,00 0,00 1,00 0,00. bostadslikhet/ hemlikhet i gemensamma utrymmen (TESS-NH instrument: personalization, familiarity, familiarity, homelikeness) 19 20 21 22 23. hemlikhet i gemensamma utrymmen tillgång till gemensamt kök på avdel minnessaker/ affektionssaker i lägen hemlikt bohag i lägenhet de boendes yttre utseende. 0-3 0-2 0-3 0-3 0-2. 1,43 0,89 1,94 1,36 1,30. 1,69 1,35 2,84 2,82 1,84. 1,97 0,97 2,80 2,70 1,70. 1,81 1,43 2,57 2,57 1,64. 2,00 2,00 3,00 3,00 2,00. 1,00 1,00 3,00 3,00 2,00. tillgång till visuell och taktil stimulans (TESS-NH instrument: visual/ tactile stimulation) 24a 24b 25a 25b. minnessaker/ affektionssaker i lägen gemensamma utr m utsikt mot inner tillgång till taktil stimulans g g till visuell stimulans tillgång. 0-3 0-3 0-3 0-3. 5,24 2,66 1,30 1,83 ,. 2,35 2,74 1,48 1,98 ,. 1,83 2,40 1,28 1,77 ,. 2,57 2,57 1,64 2,14 ,. 3,00 3,00 3,00 3,00 ,. 2,00 3,00 0,00 1,00 ,. 0-3 0-3 0-3. 2,45 2,08 1,88. 2,29 2,39 2,35. 1,87 1,43 1,43. 2,29 2,12 1,98. 3,00 3,00 3,00. 2,00 3,00 3,00. bostadslikhet - hemlikhet utblickar och sysselsättningg. tillgång till utemiljö (TESS-NH instrument: outdoor access) 26 27a 27b. en skyddad innergård inbjudande/ oinbjudande innergård funktionell/ ofunktionell innergård. tillgång till orienteringsmärken/ igenkänningspunkter (TESS-NH instrument: orientation, orientation/ cueing) 28a 28b 28c 28d 28e 28f 28g 28a2 28b2 28c2 28a3 28b3 28c3. öppen/ stängd lägenhetsdörr skyltning av boendes namn vid dörr ny bild på lägenhetsinnehavare gammal bild på lägenhetsinnehavare personliga saker vid dörr märkning med nummer av lägenhete markering med färgsättning/ kulörto badrumsdörr synlig från säng badrumsdörr ej synlig från säng, do stängd badrumsdörr med symbol siktlinje fr lägenhet mot gem utrymm synliga igenkänningspunkter synliga riktningsmarkörer. 0-1 0-1 0-1 0-1 0-1 0-1 0-1 0-1 0-1 0-1 0-1 0-1 0-1. 0,79 0,24 0,21 0,02 0,00 0,64 0,00 0,00 0,29 0,17 0,42 0,25 0,00. 0,41 0,96 0,09 0,07 0,09 0,16 0,11 0,60 0,38 0,04 0,35 0,03 0,04. 0,25 1,00 0,35 0,15 0,22 0,30 0,20 0,07 0,27 0,00 0,10 0,10 0,17. 0,38 0,86 0,00 0,14 0,14 0,33 0,24 0,33 0,24 0,14 0,29 0,00 0,00. 1,00 1,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 1,00 0,00 0,00 1,00 0,00 0,00. 0,00 1,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 1,00 1,00 0,00 0,00 0,00 0,00. 0,96. 9,00. 9,00. 9,00. 9,00. 9,00. 1,57 2,62 2,49 1,85 2,66 2,51 2,69. 0,96 1,89 1,63 1,40 1,85 1,54 1,76. 1,17 1,93 1,97 1,28 1,70 1,60 1,68. 0,69 1,64 1,57 1,33 1,71 1,57 1,36. 2,00 2,00 1,00 1,00 2,00 1,00 2,00. 0,00 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00. 6,72 ,. 6,30 ,. 6,60 ,. 8,00 ,. 6,00 ,. avskildhet/ tillgång till egen lägenhet (TESS-NH instrument: privacy) 29a. egen lägenhet/ delat bostadsrum. 0-9. utemiljö orientering - överblick ljud och ljudmiljö. ljud/ störning i gemensamma utrymmen (TESS-NH instrument: noise) 30 31a 31b 31c 31d 31e 31f. tv på/ av i gemensamt utrymme boende ropar eller skriker personal ropar eller skriker ljud från tv/ radio ljud från högtalare/ kommunikations larmsignaler/ ringsignaler andra ljud från maskiner/ installation. 0-6 0-2 0-2 0-2 0-2 0-2 0-2. helhetsbedömning 1-10. helhetsintryck av boendemiljön på avdelningen (TESS-NH instrument: global rating) 32. y av avdelningen g helhetsintryck. 1-10. 5,75 ,. Noter: (1) endast underlag från 1 boendeavdelning på 1 äldreboende.. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. KÄLLA: Andersson, 2014: IN PRESS. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(24) TESS-NH instrumentet Tillämpad p i fort- och vidareutbildningg ppå KTH 4 kommuner 14 äldreboenden 69 boendeavdelningar 274 boende 19 utvärderare i åldern 26-56 år 11 arkitekter och 8 vård-/ omsorgsyrke. KÄLLA: Andersson,, 2014: IN PRESS. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(25) TESS-NH instrumentet 35,00. 30,00. 25,00. 20,00. 15,00 ,. 10,00. 5,00. 0,00 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82. Äldreboende D, 1 avd Serie2 Kommun I. Serie1 53 amerikanska äldreboenden (medelvärde). 4Serie9 svenska kommuner (medelvärde). Kommun Serie10 I 5 äldreboende. Kommun Serie6 II 7 äldreboenden. äldreboende Serie11 M, 1 avd, Kommun IIII/ Kommun III, 1 äldreboende. KÄLLA: Andersson Andersson, 2014: IN PRESS. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se. äldreboende N, 1 avd, Serie12 Kommun IV/ Kommun IV 1 äldreboende.
(26) TESS-NH instrumentet terapeutiskt mål, område o fråga. 7a 7b 7c 7d 8 8a 8b 8c 9a 9b 12b 12c 19 20 21 23 25b 28c 28d 31d. beskrivning (1). underhållsbehov i gem. utrymme underhållsbehov i hall/ korridor underhållsbehov i lägenheter underhållsbehov i lägenhetsbadrum städnivå täd i å i gemensamma utrymmen t städnivå i hall/ korridor städnivå i lägenheter odör från urin/ fekalier i gem utrymme odör från urin/ fekalier i lägenheter ljussättning i aktivitetsrum ljussättning i lägenhet hemlikhet i gemensamma utrymmen tillgång till gemensamt kök på avdeln minnessaker/ affektionssaker i lägenhet de boendes yttre utseende tillgång till visuell stimulans ny bild på lägenhetsinnehavare gammal bild på lägenhetsinnehavare lj d från ljud f å högtalare/ hö t l / kommunikationsutr k ik ti t medelvärde urval frågor. poängintervall. 0-2 0-2 0-2 0-2 02 0-2 0-2 0-2 0-2 0-2 0-3 0-3 0-3 0-2 00-33 0-2 0-3 0-1 0-1 02 0-2. 53 am. äldreboenden, medelvärde. 4 svenska Kommun II, Kommun I, kommuner, Kommun III, medel-värden, 5 medel-värden, 7 medel-värde, 14 värde (2) st äldre-boende st äldre-boende äldre-boende. 1,66 1,55 1,68 1,72 1 40 1,40 1,72 1,76 1,68 1,55 1,15 0,58 1,43 0,89 1,94 1,30 1,83 0,21 0,02 (3) 2 66 2,66 1,41. 1,76 1,70 1,81 1,78 1 83 1,83 1,53 1,86 1,81 1,81 1,26 1,28 1,69 1,35 2,84 1,84 1,98 0,09 0,07 (3) 1 85 1,85 1,60. 1,50 1,27 1,63 1,53 1 75 1,75 1,60 1,73 1,97 1,83 0,93 0,87 1,97 0,97 2,80 1,70 1,77 0,35 0,15 (3) 1 70 1,70 1,41. 1,52 1,52 1,60 1,60 1 57 1,57 1,50 1,71 1,26 1,40 1,10 1,24 1,81 1,43 2,57 1,64 2,14 0,00 0,14 (3) 1 71 1,71 1,53. 2,00 2,00 2,00 2,00 2 00 2,00 1,00 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 3,00 2,00 3,00 0,00 0,00 (5) 2 00 2,00 1,94. Noter: (1) den högsta poäng = bästa lösningen. (4) värde baserat på svar i fråga 28c. (2) ej medelvärde endast uppgifter från en boendeavdelning på ett äldreboende. (5) värde baserat på svar i fråga 28c och 28d. (3) värde baserad på svar i fråga 28d. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. KÄLLA: Andersson Andersson, 2014: IN PRESS. Email: jonas.andersson@arch.kth.se. Kommun IV värde (2). 2,00 2,00 2,00 2,00 2 00 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 1,00 1,00 1,00 1,00 3,00 2,00 1,00 0,00 (4) 0,00 2 00 2,00 1,67.
(27) TESS-NH instrumentet • Likartad användning av instrumentet av personer med arkitekt- eller vård arkitekt vård-// omsorgsbakgrund. omsorgsbakgrund • Arkitekter tenderar att vara mer återhållsamma i sin bedömning av hemlikhet än personer med omsorgsprofession • På samma sätt ätt är ä arkitekter kit kt mer återhållsamma åt håll i sin i samlade bedömning av den fysiska miljön i förhållande till personer med omsorgsprofession KÄLLA: Andersson Andersson, 2014: IN PRESS. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(28) Figur 2. Jämförelse mellan fråga 19 (hemlikt eller institutionslikt) mot fråga 32 (helhetsintryck av den fysiska miljön i äldreboendet) äld b d t) presenterat t t fö för respektive kti äld äldreboende, b d ställda tälld mott en amerikansk ik k baseline b li byggd b d påå medelvärden d l äd från 53 amerikanska äldreboenden. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA Email: jonas.andersson@arch.kth.se äldreboen nde N, kommun IV.. 8. äldreboen nde M, kommun III,. äldreboen nde L, Kommun II,. äldreboen nde K, Kommun II,. 8. äldreboen nde J, Kommun II,. äldreboen nde I, Kommun II,. 5. äldreboen nde H, Kommun II,. äldreboen nde G, Kommun II,. äldreboen nde F, Kommun II,. äldreboen nde E, Kommun I,. 1. äldreboen nde D, Kommun I,. Fråga 19: hemlikhet - institutionslikhet (0-3 poäng). äldreboen nde C, Kommun I,. 1. äldreboen nde B, Kommun I,. 1. äldreboen nde A, Kommun I,. 6. 53 am m äldreboenden. 2. äldreboend de N, kommun IV.. 1. äldreboend de M, kommun III,. 3. äldreboend de L, Kommun II,. 2. äldreboend de K, Kommun II,. 1. äldreboend de J, Kommun II,. 3. äldreboen nde I, Kommun II,. 1. äldreboend de H, Kommun II,. äldreboend de G, Kommun II,. 2. äldreboend de F, Kommun II,. 3. äldreboend de E, Kommun I,. äldreboend de D, Kommun I,. äldreboend de C, Kommun I,. äldreboend de B, Kommun I,. nde A, Kommun I, äldreboen. 53 am äldreboenden. TESS-NH instrumentet. 10 10. 9 9. 8 8. 7 7 7. 6 6. 5. 4 4. 3. 2 2 2. 1 1. 0. Fråga 32: helhetsintryck av miljö i äldreboende (1-10 poäng). 2.
(29) Punkter för föredrag • TESS-NH instrumentet – ett amerikanskt instrument för en enkel mätning av kvalitet i vård och omsorgsmiljön i särskild boendeform • Användbarhet och tillgänglighet – inte bara mätbara egenskaper utan en fråga f å om rumsupplevelse • Universell utformning – ökad anpassning mellan de boendes särskilda behov och en god arkitektur vid demensproblem • Färg, form och ljussättning – medel för att skapa goda boendemiljöer för äldre personer med demens • Exposé – några förebildliga exempel på goda vård- och omsorgsmiljöer g j. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(30) Användbarhet och tillgänglighet 3:112 Definitioner och begrepp När begreppen ”tillgänglig” och ”användbar” eller ”tillgänglighet” och ”användbarhet” används i detta avsnitt menas ”tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga”. (BFS 2013:14). 2013:14) Allmänt råd Exempel på nedsatt rörelseförmåga är nedsatt funktion i armar, händer, bål och ben liksom dålig balans. Personer med nedsatt rörelseförmåga kan behöva använda t.ex. rullstol, rollator eller käpp. Exempel på nedsatt orienteringsförmåga är nedsatt syn, hörsel eller kognitiv förmåga (utvecklingsstörning, (utvecklingsstörning hjärnskada) hjärnskada). (BFS 2013:14). 2013:14) KÄLLA: BBR 21. Karlskrono: Boverket. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(31) Användbarhet och tillgänglighet • Accessibility -buildings or parts of buildings> means that people, regardless of disability, age or gender, are able to gain access to buildings or part of buildings buildings, into them them, within them and exit from them NOTE Accessibility includes ease of independent approach, entry, evacuation and/or use of a building and its services and facilities, by all of the building's potential users - with an assurance of individual health, safety and welfare during the course of those activities. • U Usability bilit - characteristic h i i off the h bbuilt il environment i which hi h can bbe usedd by everybody in convenience and safety. KÄLLA: ISO/ TC 59/SC16: Accessibility and usability of the built environment. ISO/TC 59/SC 16, Date: 2011-03-16, ISO/FDIS 21542:2011(E), ISO/TC 59/SC 16/WG. Secretariat: AENOR, Building construction — Accessibility and usability of the built Environment, Construction — Accessibilité et facilité d'utilisation d utilisation de l'environnement l environnement bâtiment. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(32) Sweden: Boverkets Byggregler, BBR Boverkets Byggregler, BBR, frekvens ”tillgänglighet ygg g , , g g g och användbarhet” Svenska version Användbarhet: 32 ggr Användbarhet: 32 ggr Tillgänglighet: 86 ggr Tillgänglighet och användbarhet: 13 ggr. Engelsh version Usability: 35 hits Usability: 35 hits Accessibility: 39 hits Accessibility and usability: 27 hits. Begreppen införda i svensk bygglagstiftning 1966 . Jonas E Andersson, Ph D arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(33) Fysiska hinder. KÄLLA: Tjeklister til BR 10. Statens Byggeforskningsinstitut, SBi. Koebenhavn, http://www.sbi.dk/tilgaengelighed/tjeklister Ryhl, C. (2009). Tilgaengelighed - udfordringer, begreber og strategier SBi, nr 2009:12. Köbenhavn: Statens Byggeforskningsinstitut, SBi. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(34) Sensorisk upplevelse av rummet igenkänning. rumslig perception. förståelse. rumslig association. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(35) Parkinson’s disease. Joint. problems. ageing and movements. Brain tumour KÄLLA: Andersson, J, 2005: Rum för äldre. Stockholm: Arkitekturskolan. Mild Alzheimer’s. Alzheimer’s disease. Demens. NUD. disease. with aphasia. (non ultra descriptum).
(36) TESS-NH instrumentet. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(37) TESS-NH instrumentet. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(38) KÄLLA: Andersson, J. E. (2014). Usefulness as key parameter in assessing accessibility and usability in architecture. A theorem for p g a twin concept p in the building g code In H. L. Hentilä & A. Herneoja j ((Eds.), ), Proceedings g of the 6th Annual Architectural explaining Research Symposium in Finland 2014 (Vol. 2014). Oulu: Oulo School of Architecture.. Jonas E Andersson, Ph D arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(39) Case III. Sophies Bad, Copenhagen, Denmark.. KÄLLA: Andersson, J. E. (2014). Usefulness as key parameter in assessing accessibility and usability in architecture. A theorem for p g a twin concept p in the building g code In H. L. Hentilä & A. Herneoja j ((Eds.), ), Proceedings g of the 6th Annual Architectural explaining Research Symposium in Finland 2014 (Vol. 2014). Oulu: Oulo School of Architecture.. Jonas E Andersson, Ph D arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(40) Punkter för föredrag • TESS-NH instrumentet – ett amerikanskt instrument för en enkel mätning av kvalitet i vård och omsorgsmiljön i särskild boendeform • Användbarhet och tillgänglighet – inte bara mätbara egenskaper utan en fråga f å om rumsupplevelse • Universell utformning – ökad anpassning mellan de boendes särskilda behov och en god arkitektur vid demensproblem • Färg, form och ljussättning – medel för att skapa goda boendemiljöer för äldre personer med demens • Exposé – några förebildliga exempel på goda vård- och omsorgsmiljöer g j. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(41) Universell utformning – arkitektur för alla PRINCIPLE ONE: Equitable Use: The design is useful and marketable to people with diverse abilities. PRINCIPLE TWO: Flexibility in Use: The design accommodates a wide range of individual preferences and abilities. PRINCIPLE THREE: Simple and Intuitive Use: Use of the design is easy to understand, regardless of the user 'ss experience experience, knowledge knowledge, language skills skills, or current concentration level. level PRINCIPLE FOUR: Perceptible Information The design communicates necessary information effectively to the user , regardless of ambient conditions or th e user's sensory abilities. PRINCIPLE FIVE: Tolerance for Error .The design minimizes hazards and the adverse consequences of accidental or unintended actions. PRINCIPLE SIX: Low Physical Effort. The design can be used efficiently and comfortably and with a minimum of fatigue g . PRINCIPLE SEVEN: Size and Space for Approach and Use. Appropriate size and space is provided for approach, reach , manipulation, and use regardless of the user 's body size, posture, or mobility. Follette Story, M. (1998). Maximizing usability: the principles of universal design. Assistive Technology, the Official Journal of RESNA, 10(1), 4‐12. AND Steinfeld, f , ( ), , E.,, & Maisel,, J. ((2012). ) Universal design. g Creatingg inclusive environments. New York: Wiley&Son Ltd.. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(42) Universell utformning – arkitektur för alla. DH Hus, Hoye Taastrup, Danmark, the world’s most universally designed house? Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(43) människan i centrum hjärnans bild av kroppen homonculus = liten människa en kropp på små fötter stora händer stor mun och tunga stora ögon och öron KÄLLA: Andersson,, J. E. ((2011). ) Architecture and Ageing. g g On the interaction between frail older ppeople p and the built environment . Stockholm: School of Architecture, Dpt Architecture and the Built Environments, Royal Institute of Technology, KTH.. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(44) Sensoriska hinder: nedsatt syn Viktigaste g rumsliga g egenskaper: g p 1. 2. 3. 4.. Rumsakustik - rumsproportioner p p Dagsljusinfall Rumsakustik – efterklangstid g Efterklangstid - rumsproportion. För att förbättra möjlighet till självständigt användande av rummet KÄLLA: Ryhl, C, 2010: Accessibility and sensory experiences: designing dwellings for the visually and hearing impaired. Nordisk Arkitekturforskning. 22, 1/ 2, Sid 109-122.. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(45) Sensoriska hinder: blindhet Viktigaste rumsliga egenskaper: 1. Rumsakustik – rumsproportioner 2 Rumsakustik 2. R k tik – efterklangstid ft kl tid 3. Efterklangstid – rumsproportion För att förbättra möjlighet till självständigt användande ä d d av rummett KÄLLA: Ryhl, C, 2010: Accessibility and sensory experiences: designing dwellings for the visually and hearing impaired. Nordisk Arkitekturforskning. 22, 1/ 2, Sid 109-122.. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(46) Sensoriska hinder: nedsatt hörsel Viktigaste rumsliga egenskaper: 1. 2 2. 3. 4 4.. Rumsproportioner – öppenhet och överblick Rumssamband Rumsakustik – efterklangstid Efterklangstid - rumsakustik. För att förbättra möjlighet till självständigt användande av rummet KÄLLA: Ryhl, C, 2010: Accessibility and sensory experiences: designing dwellings for the visually and hearing impaired. Nordisk Arkitekturforskning. 22, 1/ 2, Sid 109-122.. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(47) Sensoriska hinder: hinder dövhet Viktigaste rumsliga egenskaper: 1. Rumsproportioner – öppenhet och överblick 2. Dagsljusinfall f 3. Kontakt mellan inne och ute 4 Rumssamband 4. R b d mellan ll iinne ochh ute 5. Rumsakustik – efterklangstid För att förbättra möjlighet till självständigt användande av rummet KÄLLA: Ryhl, C, 2010: Accessibility and sensory experiences: designing dwellings for the visually and hearing impaired. Nordisk Arkitekturforskning. 22, 1/ 2, Sid 109-122.. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(48) universell utformning – arkitektur för alla. DH Hus, Hoye Taastrup, Danmark, the world’s most universally designed house? Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(49) Universell utformning – arkitektur för alla SUSTAINABILITY. SOCIAL INCLUSION. ACCESSIBILITY – USABILITY SOURCES: UN, ISO. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(50) Teori för människans samspel p med miljö j high. Positive affect & adaptive behaviour. com mpetence. Negative affect & maladaptive behaviour. Negative affect & maladaptive behaviour. low weak. environmental press. strong. Lawton,, M. P.,, & Nahemow,, L. ((1973). ) Ecology gy and the aging g g pprocess. The ppsychology y gy of adult development p and aging. g g In C. Eisdorfer & M. P. Lawton (Eds.), The Psychology of Adult Development and Aging (pp. 619-674). Washington D.C: Am Psychological Association.. Jonas E Andersson, Ph D arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se. Skype name: carljonasake.
(51) Punkter för föredrag • TESS-NH instrumentet – ett amerikanskt instrument för en enkel mätning av kvalitet i vård och omsorgsmiljön i särskild boendeform • Användbarhet och tillgänglighet – inte bara mätbara egenskaper utan en fråga f å om rumsupplevelse • Universell utformning – ökad anpassning mellan de boendes särskilda behov och en god arkitektur vid demensproblem • Färg, form och ljussättning – medel för att skapa goda boendemiljöer för äldre personer med demens • Exposé – några förebildliga exempel på goda vård- och omsorgsmiljöer g j. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(52) b d b ki i fö llt breda beskrivningar för generellt goda byggnader för flera. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. detaljerade beskrivningar för att skapa en god individbaserad vård. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(53) nedsättning av kroppsliga förmågor = naturligt åldrande KÄLLA: Andersson, J. E. (2011). Architecture and Ageing. On the interaction between frail older people and the built environment . Stockholm: School of Architecture, Dpt Architecture and the Built Environments, Royal Institute of Technology, KTH.. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(54) Möller, K., & Knudstrup, M. A. (2008a). Trivsel & plejeboligens udformning. Odense: Syddansk Universitetsforlag. Möller, K., & Knudstrup, M. A. (2008b). Trivsel i plejeboligen. En antologi om trivselfaktorer i plejeboliger. Odense: Syddansk Universitetsforlag.. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(55) zooming i capacity i den lilla detaljen - det stora sammanhanget. KÄLLA: Regnier, V. (2002). Design for Assisted Living. Guidelines for Housing the Physically and Mentally Frail. New York: Wiley & Sons Inc New York: Wiley & Sons Inc. Dehan, P. (2007). L'Habitat des personnes âgées, du logement adapté aux EHPAD, USLD, et unités Alzheimer. Paris: Le Moniteur.. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(56) ca 100 olika övervägande för god rumsmiljö för äldre. KÄLLA: Regnier, V. (2002). Design for Assisted Living. Guidelines for Housing the Physically and Mentally Frail. New York: Wiley & Sons Inc. Husberg, L., & Ovesen, L. (2007). Gammal och fri. Om Vigs Ängar (appr. translation in English Being elderly and free). Simrishamn: Ängsblomman. Dehan, P. Dehan P (2007). (2007) L L'Habitat Habitat des personnes âgées, âgées du logement adapté aux EHPAD, EHPAD USLD, USLD et unités Alzheimer. Alzheimer Paris: Le Moniteur.. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(57) färg form och ljussättning - ombyggnad färg,. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(58) KÄLLA: Andersson, J. E. (2011). "Touching up" Communal Space of a Residential home setting. A Comparative Study of Tools for Assessing Changes in the Interior Architectural Space. Journal of Housing for the Elderly, 25(2), pp. 175-216.. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(59) före. efter. KÄLLA: Medichus & Målarmästarna. (2008). Rum för god omvårdnad (Space for good care and assistance). Göteborg: Perspective Communication AB. Andersson, J. E. (2011). "Touching up" Communal Space of a Residential home setting. A Comparative Study of Tools for Assessing Changes in the Interior Architectural Space. Journal of Housing for the Elderly, 25(2), pp. 175-216.. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(60) före. efter. KÄLLA: Medichus & Målarmästarna. (2008). Rum för god omvårdnad (Space for good care and assistance). Göteborg: Perspective Communication AB. Andersson, JJ. E Andersson E. (2011) (2011). "Touching Touching up up" Communal Space of a Residential home setting. setting A Comparative Study of Tools for Assessing Changes in the Interior Architectural Space. Journal of Housing for the Elderly, 25(2), pp. 175-216.. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(61) före. före. efter. efter. KÄLLA: Medichus & Målarmästarna. (2008). Rum för god omvårdnad (Space for good care and assistance). Göteborg: Perspective Communication AB. Andersson JJ. E Andersson, E. (2011) (2011). "Touching Touching up up" Communal Space of a Residential home setting. setting A Comparative Study of Tools for Assessing Changes in the Interior Architectural Space. Journal of Housing for the Elderly, 25(2), pp. 175-216.. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(62) färg, g, form och ljussättning j g – ombyggnad ygg brukarmedverkan av äldre, anhöriga och personal KÄLLA: Becker, F. D., & Poe, D. B. J. (1980). The effects of user‐generated design modifications in a general hospital. Journal of Nonverbal Behavior 4(4) pp 195‐218 Journal of Nonverbal Behavior, 4(4), pp. 195 218. . Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(63) analysera rummet före Vadtycker boende? Vad tycker anhöriga? Vad tycker personal? Vad säger expert? Tallbackens Äldreboende, Silverhemmet, Blackeberg, Stockholm KÄLLA: Andersson, J. E., & Rönn, M. (2013). Rum för hälsa, en utvärdering av en miljöintervention på Tallbackens omsorgsobende. KÄLLA: Andersson J E & Rönn M (2013) Rum för hälsa en utvärdering av en miljöintervention på Tallbackens omsorgsobende In Trita‐Ark (Ed.), Forskningspublikationer (Vol. 13). Stockholm: Arkitekturskolan, KTH.. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(64) Tallbackens Äldreboende, Silverhemmet, Blackeberg, Blackeberg Stockholm KÄLLA: Andersson, J. E., & Rönn, M. (2013). Rum för hälsa, en utvärdering av en miljöintervention på Tallbackens omsorgsobende. In Trita‐Ark (Ed.), Forskningspublikationer (Vol. 13). Stockholm: Arkitekturskolan, KTH.. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(65) färg, g, form och ljussättning j g - nybyggnad y ygg bärande idéer från ax till limpa. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(66) Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget t t medd ditt äldreboende? äld b d ?. Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? (Socialstyrelsen) Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(67) KÄLLA: Husberg, L. (2014). Vigs Ängar – boende och liv. Samspel arkitektur, ledarskap och engagerade medarbetare [Vigs Ängar - housing and living. living On the interaction between architecture architecture, leadership and enthousiastic colleagues] Uppdrag Kunskap. Lund: Lund University.. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(68) KÄLLA: Husberg, L. (2014). Vigs Ängar – boende och liv. Samspel arkitektur, ledarskap och engagerade medarbetare [Vigs Ängar - housing and living. living On the interaction between architecture architecture, leadership and enthousiastic colleagues] Uppdrag Kunskap. Lund: Lund University.. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(69) KÄLLA: Husberg, L. (2014). Vigs Ängar – boende och liv. Samspel arkitektur, ledarskap och engagerade medarbetare [Vigs Ängar - housing and living. living On the interaction between architecture architecture, leadership and enthousiastic colleagues] Uppdrag Kunskap. Lund: Lund University.. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(70) Möller, K., & Knudstrup, M. A. (2008a). Trivsel & plejeboligens udformning. Odense: Syddansk Universitetsforlag. Möller, K., & Knudstrup, M. A. (2008b). Trivsel i plejeboligen. En antologi om trivselfaktorer i plejeboliger. Odense: Syddansk Universitetsforlag.. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(71) Punkter för föredrag • TESS-NH instrumentet – ett amerikanskt instrument för en enkel mätning av kvalitet i vård och omsorgsmiljön i särskild boendeform • Användbarhet och tillgänglighet – inte bara mätbara egenskaper utan en fråga f å om rumsupplevelse • Universell utformning – ökad anpassning mellan de boendes särskilda behov och en god arkitektur vid demensproblem • Färg, form och ljussättning – medel för att skapa goda boendemiljöer för äldre personer med demens • Exposé – några förebildliga exempel på goda vård- och omsorgsmiljöer g j. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(72) förebildliga g exempel p alla byggnader innehåller kunskap, men analysen måste visa om det är goda lösningar eller mindre goda lösningar. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(73) KUNSKAPSDAG OM FRAMTIDENS ÄLDREBOENDE NORRTÄLJE KOMMUN 25 NOVEMBER 2010. Plejecenter Aertebjerghaven, Odense, 2005. Arkitekt Schmidt,. Hammer, Lassen, SHL Arkitekter A/S, Århus Danmark (47 lgh).
(74) KUNSKAPSDAG OM FRAMTIDENS ÄLDREBOENDE NORRTÄLJE KOMMUN 25 NOVEMBER 2010. Plejeboligere Høje Tåstrup, Köpenhamn, 2006. Arkitekt Frederiksen & Knudsen Arkitekter A/S,. Köpenhamn, Danmark (50 lgh).
(75) KUNSKAPSDAG OM FRAMTIDENS ÄLDREBOENDE NORRTÄLJE KOMMUN 25 NOVEMBER 2010. Plejeboligere Høje Tåstrup, Köpenhamn, 2006. Arkitekt Frederiksen & Knudsen Arkitekter A/S,. Köpenhamn, Danmark (50 lgh).
(76) KUNSKAPSDAG OM FRAMTIDENS ÄLDREBOENDE NORRTÄLJE KOMMUN 25 NOVEMBER 2010. Résidence de la Cité Verte, Sucy-en-Brie, 2006. Arkitekt AD Quatio Arkitekter AS,. Paris, Frankrike (110 lgh).
(77) KUNSKAPSDAG OM FRAMTIDENS ÄLDREBOENDE NORRTÄLJE KOMMUN 25 NOVEMBER 2010. Résidence de la Cité Verte, Sucy-en-Brie, 2006. Arkitekt AD Quatio Arkitekter AS,. Paris, Frankrike (110 lgh).
(78) Flottiljens Äldreboende, Järfälla kommun, 2006-2012. Arkitekttävlingar inom ramen för Bo bra på äldre dar dar, 2011 2011-12 12. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(79) tack för ert intresse! Jonas E Andersson, Arkitekt SAR/ MSA, tekn doktor. E-post: jonas.andersson@arch.kth.se. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(80) Referenser:. Abramson, M., & Niedomysl, T. (2008). Äldre personers flyttningar och boendepreferenser. [Older persons' housing preferences and changes of housing]. St kh l Äldreboendedelegationen. Stockholm: Äld b d d l ti Andersson, J. E. (2005). Rum för äldre. Om arkitektur för äldre med demens eller somatisk sjukdom. (Space for ageing. On architecture for elderly people suffering from dementia or somatic diseases). Stockholm: Royal Institute of Technology, KTH. Andersson, J. E. (2011). Architecture and Ageing. On the interaction between frail older people and the built environment (Vol. Doctoral thesis). Stockholm: School of Architecture, Dpt Architecture and the Built Environments, Royal Institute of Technology, KTH. Andersson J. Andersson, J E., E & Rönn, Rönn M M. (2012a) (2012a). Projektredovisning: Arkitektur för Bo bra på äldre dar. dar En utvärdering av tre arkitekttävlingar i Burlöv Burlöv, Gävle och Linköping (in press). In press. Stockholm: In press. Andersson, J. E., & Rönn, M. (2012b). Projektredovisning: Entreprenadtävlingen i Karlskrona, en utvärdering av prekvalificeringen. . In F. T. XXX (Ed.). Stockholm: Arkitekturskolan, KTH, Kungl. Tekniska Högskolan. . Barnard, Y., Bradley, M. D., Hodgson, F., & Lloyd, A. D. (2013). Learning to use new technologies by older adults: perceived difficulties, experimentation behaviour and usability. Computers in Human Behavior, 29(2013), 1715-1724. Berthoz, A. (1997). Le sens du mouvement. Paris: Odile Jacob. Bruus, P. (2004). Om den "lille" socialreform i 1920'erne. In N. Ploug, I. Henriksen & N. Kaergård (Eds.), Den danske velfaerdssstats historie. Antologi. Koebenhavn: Socialforskningsinstituttet 04:18. Buttimer, A. (1980). Home, reach, and the sense of place. In A. Buttimer & D. Seamon (Eds.), The Human experience of space and place. (pp. 166-186). London: Croom Helm Ltd. Dehan P Dehan, P. (2007) (2007). LL'Habitat Habitat des personnes âgées âgées, du logement adapté aux EHPAD EHPAD, USLD USLD, et unités Alzheimer Alzheimer. Paris: Le Moniteur. Moniteur Erhvervs&Byggestyrelsen. (2010). Modelprogram for plejeboliger. In E.-o. Byggestyrelsen (Ed.). Copenhagen: Erhvervs- og Byggestyrelsen. EUROSTAT. (2011). Population at 1 january between 2000 and 2011. Hansen, T. (2008). Leve- og bomiljoeer. Copenhagen: Frydenlunds Academic. Husberg, L., & Ovesen, L. (2007). Gammal och fri. Om Vigs Ängar (appr. translation in English Being elderly and free). Simrishamn: Ängsblomman. Iwarsson, S., & Ståhl, A. (2003). Accessibility, Usability and Universal Design - Positioning and Definition of Concepts Describing Person Person-Environment Environment Relationsships. Disability and Rehabilitation, 25(2), 57-66. Jacelon, C. S., & Hanson, A. (2013). Older adults' participation in the development of smart environments: an integrated review of the literature. Geriatric Nursing, 34(2013), 116-121. Jensen, P. H. (1998). Velfaerdsstatens variationer, dynamikker og effekter [Variations, dynamics and effects of the welfare state]. In J. Lauersen, N. W. Olesen, T. B. Olesen, K. Petersen & M. Rasmussen (Eds.), Den nationale velfaerd? Den danske velfaerdsstat i international belysning [The national welfare? The Danish welfare state in an international context] (pp. 21-45). Aarhus: Aarhus Universitetsforlag. Jonasen, V. (2004). Den kommunale danske velfaerdsstat - gennem fire socialreformer og fire mellemtider. In N. Ploug, I. Henriksen & N. Kaergård (Eds.), Den danske velfaerdsstats historie. Koebenhavn: Socialforskningsinstittutet. Klencklen, G., Després, O., & Dufour, A. (2012). What do we know about aging and spatial cognition? Reviews and perspectives. . Ageing Research Reviews, 11(2012), 123-135.. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(81) Referenser:. Kolb, B., & Whishaw, I. (2002). Cerveau et Comportement. (J. Cassel & H. Jeltsch, Trans. 1 edition, translation into French from English ed.). Bruxelles: De Boeck ett Larcier, L i SA SA. Konkurrenceudvalget. (2001). Registrant. Arkitektkonkurrencer 1993-2001. In D. A. L. Konkurrenceudvalget, Akademisk Arkitektforening (Ed.). Koebenhavn: Dansk Arkitekters Landsforbund, Akademisk Arkitektforening. Lawton, M. P., & Nahemow, L. (1973). Ecology and the aging process. The psychology of adult development and aging. In C. Eisdorfer & M. P. Lawton (Eds.), The Psychology of Adult Development and Aging (pp. 619-674). Washington D.C: American Psychological Association. Modig A Modig, A. (2012) (2012). Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen. äldreomsorgen En kartläggning av samtliga Sveriges kommuner kommuner. [Welfare technology in eldercare. eldercare A survey of implementation in all of the Swedish municipalities]. Stockholm: Hjälpmedelsinstitutet, HI [Swedish Institute for assistive technology, SIAT]. Möller, K., & Knudstrup, M. A. (2008). Trivsel & plejeboligens udformning. Odense: Syddansk Universitetsforlag. NBHW. (2010). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. Stöd för styrning och ledning (National guidelines for care and caring of a person with dementia 2010. Support to guidance and management). In N. Socialstyrelsen (National Board of Health and Welfare (Ed.). Stockholm: Socialstyrelsen (National Board of Health and Welfare, NBHW). Norberg-Schulz, C. (1971). Existence, Space & Architecture. London: Studio Vista. Pallasmaa, J. (2001). Space, Place, Memory and Imagination. The temporal dimension of existential space. In M. Treib (Ed.), Spatial Recall. Memory in architecture and landscape (pp. pp. 16-41). New York and London: Routledge. Rahm_Hallberg, I. L. (2008). Äldres boende ur ett vård- och omsorgsperspektiv. Stockholm: Äldreboendedelegationen. Rahm_Hallberg, I. L., & Hellström, Y. (2001). Perspectives of elderly people receivng home help on health, care and quality of life. Health and Social Care in the Community 9(2) Community, 9(2), pp pp. 61 61-71. 71 Regnier, V. (2002). Design for Assisted Living. Guidelines for Housing the Physically and Mentally Frail. New York: Wiley & Sons Inc. SPRI. (1980). Lokala sjukhem. Åtta förslag till en bättre vård- och arbetsmiljö inom långtidssjukvården. Spris arkitekttävling 1979/ 80 - inköpta och bearbetade förslag. [Lokal nursing homes. Eight proposals to an improved care and work environment for buildings intended for long-term care. The SPRI architectural competition in 1979-1980: purchased and revised proposals]. Stockholm: SPRI, Sjukvårdens Planerings- och Rationaliseringsinstitut [Institute for the Planning and Rationalisation of Health and Social Welfare Services]. Svensson, T. (1996). Competence and quality of life: theoretical views of biography. In J. E. Birren, G. M. Kenyon, J.-E. Ruth, J. J. F. Schroots & T. Svensson (Eds.), Aging and Biography: Explorations in Adult Development. New York: Springer Publishing Company, Inc. Vestergaard, H. (2004). Boligpolitik i velfaerdsstaten. In N. Ploug, I. Henriksen & N. Kaergård (Eds.), Den danske velfaerdsstats historie. Antologi. Koebenhavn: Socialforskningsinstittutet. Länkar: Fremtidens Plejehjem, Aalborg Kommune: www.fremtidensplejehjem.dk Homonculus: http://en.wikipedia.org/wiki/Cortical_homunculus. Jonas E Andersson, tekn doktor/ arkitekt SAR/ MSA. Email: jonas.andersson@arch.kth.se.
(82)
Related documents
På vägar med VR ≥80 km/tim där Vid risk- eller skyddsobjekt finns inom vägens skyddsavstånd enligt kapitel Allmänt*, ska räcke minst uppfylla krav för kapacitetsklass H2..
De avsnitt och texter som anges i detta supplement ersätter motsvarande delar i Trafikverkets publikation 2015:087, Råd för vägar och gators utformning, version 2, (VGU),
När kommunen sammanställt den kommunala belysningen längs statlig väg ska sammanställningen skickas in till Trafikverket genom ifyllnad av Excel-mallen ”Underlagsdata
Du ska vara säker på vem som har ansvaret för anläggningen Om du som anläggningsinnehavare får statliga eller kommunala driftbidrag innebär det inte automatiskt att du har
De Witte och Näsvalls (2003) studie menar i motsats riktning bland våra tidigare forskning att visstidsanställning inte innebär mer stress för individen och motiverar
Luleå tekniska universitet Lunds universitet Lycksele kommun Lärarförbundet Lärarnas Riksförbund Malmö stad Mittuniversitetet Melleruds kommun Mullsjö kommun
Skolväsendets överklagandenämnd har, utifrån det område nämnden har att bevaka, inga synpunkter på det som föreslås i betänkandet. På
Och här vill jag gärna stanna ett ögonblick vid orden »meto- diskt rätt utnyttjat)). Själva de aktstycken det här gäller - i detta fall utkasten till fredstraktaten
