Ensidig fokusering på särart istället för jämställdhet

U L L A WIKANDER

Ensidig fokusering på särart

istället för jämställdhet

En central broschyr om skolans jämställdhetspolitik har ensidigt

tagit fasta på könsskillnaden. För jämställdheten i skolan innebär det ett stort steg

bakåt om kön blir en organiserande princip, oavsett individuella

läggningar och prestationer.

Sofiaskolan p å S ö d e r m a l m i S t o c k h o l m h a r

återinvigts e f t e r en r e n o v e r i n g som kostal 130 m i l j o n e r . Den h a r fått elevkafeteria, ny gym-nastiksal o c h bildsalar m e d vid utsikt över Stockholm. I ett entusiastisk r e p o r t a g e i

Sven-ska Dagbladet 1 s e p t e m b e r 1994 får vi veta att "i

musiksalen sitter lågstadiets tjejer på r ö d a sto-lar och kilsto-larna på blå för att vara säkra på atl tjej- o c h killbacillerna inte sprids o h e j d a t " . Tack f ö r det! Så slipper vi kanske ifrån så obe-hagliga i n c i d e n t e r på Sofiaskolan som d e n som h ä n d e på Luleå BB för n å g r a år s e d a n

(DN, 30.1.1992); n y f ö d d a p o j k a r h a d e u n d e r

en p e r i o d klätts i "den typiska flickfärgen rosa" e f t e r s o m i n k ö p s a v d e l n i n g e n inte k u n d e till-h a n d a till-h å l l a n å g o t a n n a t . De flesta m a m m o r n a tog saken m e d ro m e n n å g r a måste m e d g e att d e t såg "larvigt ut m e d p o j k a r i rosa". 1 skolans lågstadium är det viktigt att p o j k a r och flickor inte l ä n g r e b e h ö v e r råka ut lör så trista och u p p r ö r a n d e s a m m a n b l a n d n i n g a r av våra tyd-liga m a r k e r i n g a r av könstillhörighet.

Vill förändra betydelsen

av "jämställdhet"

Visst är vi olika! h e t e r d e n centrala b r o s c h y r e n

o m skolans jämställdhetspolitik som kom hös-ten 1993 f r å n u t b i l d n i n g s d e p a r t e m e n t e t s ar-b e t s g r u p p o m kvinnligt och manligt i skolan. G r u p p e n kallar d e n själv för en "debattbok". Låt gå f ö r det. M e n d e b a t t e n är långt ifrån för-behållslös. Visst Är Vi Olika skrivs titeln m e d stora bokstäver. S e d a n ett u t r o p s t e c k e n . Missa inte u t r o p s t e c k n e t ! Det fastslår ett f a k t u m samtidigt som d e t i n n e h å l l e r e n u p p f o r d r a n

till d e tveksamma att verkligen tro på detta. Detta " f a k t u m " får bli r u b r i k e n p å en samling korta p o p u l a r i s e r a d e r a p p o r t e r f r å n tolv forskare. Vi h a r k o m m i t låg b o r t f r å n d e g e n o m -a r b e t -a d e , g e d i g n -a forskningsredovisning-ar, som f a n n s i g a m l a tiders statliga u t r e d n i n g a r . Boken inleds m e d ett kåseri av Chris Heister, g r u p p e n s o r d f ö r a n d e , s o m gycklar m e d e n yrkesrådgivare som velat pracka på e n språk-begåvad flicka att bli snickare. G e n o m att foku-sera p å k ö n e n s olikheter ska d e t t a inte l ä n g r e k u n n a ske, h o p p a s I Ieister.

A n t o l o g i n s syfte är att verka f ö r "jämställd-h e t " m e n på ett nytt sätt, g e n o m att s t u d e r a könsskillnader.

Bakgrunden är en önskan om alt komma bort ifrån ett kortsiktigt tänkande med tonvikt på "matema-tisk" jämställdhet.... En väg att förnya och blåsa nytt liv i jämställdhetsarbetet är därför att fördjupa kun-skaperna om könsskillnader och olikheter, öka med-vetenheten om könstillhörighetens betydelse för flickors och pojkars olika villkor och förutsättning-ar i skolan och utforma nya strategier med detta som grund.

Det är u p p e n b a r t att g r u p p e n vill f ö r ä n d r a i n n e b ö r d e n av o r d e t jämställdhet så att d e t i sig i n n e f a t t a r , nej, i första h a n d b e t y d e r att beakta s k "könsskillnader".

Jämlikhet mellan

kvin nor och män

Vad h a r o r d e t j ä m s t ä l l d h e t tidigare betytt? Det h a r varit en synonym f ö r j ä m l i k h e t " i politisk bemärkelse. D v s d e t var en g å n g ett o r d som

a n v ä n d e s n ä r u n d e r o r d n a d e g r u p p e r krävde s a m m a (=lika!) politiska, sociala ocli e k o n o -miska m ö j l i g h e t e r som d e privilegierade i sam-hälllet. 1962 skrev Eva Moberg i Kvinnor och

människor att h o n f ö r e d r o g o r d e t

"jämställd-h e t " n ä r det gällde k v i n n o e m a n c i p a t i o n e n e f t e r s o m o r d som "jämlikhet" eller "likställd-h e t " alltför lätt tolkades som o m vi kvinnor "likställd- häv-d a häv-d e e n simpel "biologisk likhet". Det h a r för-stås aldrig varit fallet. Kvinnors k a m p f ö r sin rätt u n d e r 1900-talet h a r aldrig förts m e d argu-m e n t e t att vi skulle vara biologiskt identiska m e d m ä n . Det h a r b a r a m e n i n g s m o t s t å n d a r e påstått. Dessutom h a r dessa m o t s t å n d a r e till kvinnors lika villkor alltid hotat m e d att kvin-n o r som fick "makvin-nliga" u p p g i f t e r skulle bli "som m ä n " , "förlora sin kvinnlighet". D e h a r målat h o t b i l d e r o m h u r a t t r a k t i o n e n mellan k ö n e n skulle försvinna o m kvinnor släpptes f r a m till jämlikhet m e d m ä n . D e n h o t b i l d e n hålls ä n n u u p p f ö r oss! Kvinnorörelsen h a r d ä r e m o t h a f t som en r ö d tråd i sina p r o g r a m att p å m i n n a o m d e m å n g a likheter som f i n n s m e l l a n m ä n n i s k o r över k ö n s g r ä n s e r n a , d e h a r p å m i n t o m kvin-n o r s lika g o d a f ö r m å g a till att förvärva k u kvin-n s k a p o c h k o m p e t e n s och hävdat rätten att a n v ä n d a d e n i s a m m a u t s t r ä c k n i n g som m ä n . Kvinno-rörelsen h a r ständigt försökt u p p h ä v a samhäl-lets s e g r e g e r i n g o c h d i s k r i m i n e r i n g av kvin-nor, som oftast f a n n sin säkraste motivering i kvinnors a n n o r l u n d a biologi. O r d e t "jäm-ställdhet" i dess m o b e r g s k a t a p p n i n g ville allt-så visa på d e n n a d u b b e l h e t ; vi kvinnor vet att vi f ö d e r b a r n och delvis h a r k r o p p a r som är a n n o r l u n d a än m ä n s m e n vi vill trots d e t t a b e h a n d l a s jämlikt o c h skulle mycket väl k u n n a stå jämsides m e d m ä n i samhället. O m vi b a r a släpptes f r a m .

' j ä m s t ä l l d h e t " h a r s e d a n 1970-talet blivit d e n svenska statens officiella o r d för jämlikhet mellan kvinnor o c h m ä n . N å g r a av oss kvinno-f o r s k a r e h a r i s a n n i n g e n s n a m n varit bekym-r a d e övebekym-r d e t t a specialobekym-rd föbekym-r bekym-r e l a t i o n e n mel-lan kvinnor o c h m ä n . Vi h a r tyckt oss se h u r o r d e t "jämställdhet" h a r laddats m e d a n n a t i n n e h å l l över tid än d e t som f a n n s i o r d e t "jäm-likhet". Det är e n u n i k svensk språklig särkon-struktion för just könsjämlikhet. I d a g h a r om-vandlingsprocessen av d e t t a o r d gått så långt

att "jämställdhet" i en skrift f r å n ett d e p a r t e -m e n t avlägsnat sig helt f r å n det g a -m l a kravet på rättvis och lika b e h a n d l i n g . N u betyder "jämställdhet" att bejaka d e t som s e d a n gam-malt i svensk d e b a t t kallats kvinnans "särart". Heister, kvinna o c h m o d e r a t , h a r alltså lett oss u n g e f ä r h u n d r a år tillbaka i tiden m e d sin a r b e t s g r u p p o m kvinnligt och manligt i sko-lan. Ett l e d a n d e motiv för att tillsätta d e n n a a r b e t s g r u p p f ö r en u p p r y c k n i n g i n o m skolan f o r m u l e r a d e s m e d " - att k u n s k a p e r n a o m

fak-tiska könsskillnader o c h o m flickors och

poj-kars olika behov, villkor och f ö r u t s ä t t n i n g a r måste f ö r d j u p a s , b r e d d a s , öka o c h spridas" (min kursivering). Just i en förvissning o m att d e t finns faktiska könsskillnader som kan

fast-ställas, är tidlösa och snarast biologiska h a r

grup-p e n arbetat även o m d e n lägger in små brask-l a p p a r h ä r o c h var o m att o m g i v n i n g e n också kan ha betydelse. I n g e n s t a n s finns ett tydligt r e s o n e m a n g o m k r i n g sociala k o n t r a biologis-ka f ö r k l a r i n g a r till d a g e n s könsskillnader o c h - naturligtvis - finns i n g e n s t a n s en analys m e d ett klart maktperspektiv p å f ö r h å l l a n d e t mel-lan kvinnor och m ä n . G e n u s p e r s p e k t i v e t är b o r t g l ö m t , förtiget, u t s u d d a t .

Biologiserande angrepssätt

Tio forskare h a r skrivit o m skolan o c h köns-skillnader. U t g å n g s p u n k t e n h a r varit e n upp-m a n i n g : - Gå ut o c h finn skillnaderna, berät-ta s e d a n varför d e finns och k o m g ä r n a m e d r e k o m m e n d a t i o n e r . T r e av artiklarna h a r ett r e n o d l a t b i o l o g i s e r a n d e angreppssätt. Fors-k a r n a b a Fors-k o m d e m h a r titlar som professor i all-mänpsykiatri, forskningspsykolog samt d o c e n t vid psykologiska institution. En är alltså läkare i b o t t e n m e d i n r i k t n i n g m o t b e h a n d l i n g av psykiskt sjuka. I n g e n är biolog, g e n e t i k e r eller n å g o n a n n a n f o r m av naturvetare.

H ä f t e t pä 64 sidor är g e n o m g å e n d e interfo-lierat m e d små u t d r a g u r u p p s a t s e r som skri-vits av g r u n d s k o l e e l e v e r . Av b å d a k ö n e n . De h a n d l a r o m vad b a r n e n vill bli o c h o m " h u r d e tycker att det a n d r a k ö n e t ska vara h e m m a o c h i skolan". S o m m a n r o p a r i skogen får m a n svar; naturligtvis h a n d l a r alla citaten o m

skill-nader mellan p o j k a r o c h flickor, och därtill

är vad d e små b a r n e n fått i u p p g i f t att skriva o m . S e d a n h a r skillnader d e k u n n a t u t p e k a uppskattats så mycket att deras f o r m u l e r i n g a r fått u t g ö r a b r o s c h y r e n s g e n o m g å e n d e illu-strationsmaterial tillsammans m e d elevernas klatschiga teckningar. Dessa b a r n h a r fått klart f ö r sig, tryckt i svart på vitt, att v u x e n v ä r l d e n tycker att d e t är viktigt att b e s t ä m m a skillna-d e r n a m e l l a n k ö n e n o c h är o i n t r e s s e r a skillna-d e av l i k h e t e r n a . Naturligtvis tror dessa oskyldiga u n g a r d ä r m e d att d e är n å g o t viktigt på spå-r e n . H u spå-r ska d e k u n n a u p p f a t t a att d e med-verkar i e n kulturell konstruktion av kvinnligt och manligt i vår historiska epok? Det begri-p e r ju inte ens u t r e d n i n g e n s l e d a m ö t e r själva. Inte desto m i n d r e m e d v e r k a r vi alla i d e n n a kulturella process, d ä r vi konstruerar och

omkon-struerar f ö r h å l l a n d e n a m e l l a n kvinnor o c h

m ä n . Detta ser m a n k n a p p a s t problematiserat i broschyren. N å g r a forskare f ö r s ö k e r - det måste sägas o c h b e u n d r a s — d r a sina b i d r a g åt d e t hållet. Det g ö r t ex Margot Bengtsson, psy-kolog f r å n L u n d . Men d e f ö r s ö k e n d r u n k n a r i d e n a l l m ä n n a skillnads-nojan s o m layout-mäs-sigt o c h övervägande innehållsmäslayout-mäs-sigt präglar alstret.

Patetiskt blir d e t att följa h u r en forskare som psykologen Britt af Klinteberg f ö r s ö k e r sig på att fastställa ett s a m b a n d m e l l a n våra hjär-nors två d e l a r och kvinnligt respektive manligt b e t e e n d e . Dessvärre får varje forskare ett ytterst litet sidan tal att skriva på. Möjligen skul-le h o n k u n n a t a r g u m e n t e r a b ä t t r e m e d m e r a plats. S o m d e t n u är blir det p a n n k a k a av allt-s a m m a n allt-s . H o n varvar förallt-säkringar o m att vi alla är individer o c h att ö v e r l a p p n i n g a r mellan kvinnligt och manligt b e t e e n d e är vanligt m e d helt motsatta u t t a l a n d e n o m tydliga skillnader m e l l a n k ö n e n s b e t e e n d e n och sätt att tänka. L ä n g a r e s o n e m a n g o m d e två olika hjärnhal-vornas kapacitet o c h f u n k t i o n e r dras in i arti-keln m e n riktigt varför blir aldrig tydligt. Män o c h kvinnor h a r ju faktiskt inte e n h j ä r n h a l v a var, u t a n vi går o m k r i n g m e d var sin hel hjär-na. U t a n vidare bevisföring eller f ö r k l a r i n g a r k o n s t a t e r a r af Klinteberg att "flickor företrä-desvis a n v ä n d e r sig av en m e r vänsterhemisfä-risk strategi m e d a n p o j k a r f ö r e d r a r en m e r h ö g e r h e m i s f ä r i s k sådan vid p r o b l e m l ö s n i n g . " Strax e f t e r å t k o m m e r igen en reservation f ö r

d e n stora s p r i d n i n g e n m e l l a n p o j k a r o c h flick-or o c h vi blir f ö r s ä k r a d e o m alt det inte finns

någon strikt könsgräns att dra. Ä n d å påstås

flick-or "företrädesvis" vara olika. N ä m l i g e n olika pojkar. Flickor är n o g g r a n n a och d e t a l j e r a d e ; d e kan g ö r a betydelseanalyser av o r d . P o j k a r n a står u n d e r större inflytande av en h j ä r n h a l v a s o m visar sig vara "impulsiv, global". J a h a .

Skallforskningen pånyttfödd ?

H j ä r n f o r s k n i n g e n är det m o d e r n a s t e i n o m d e n nya sociobiologiska v e t e n s k a p e n . H j ä r n i n -tresset d r o g igång igen i USA i stor skala u n d e r slutet av 1980-talet e f t e r att h a legat i t r ä d a s e d a n f ö r e första världskriget. Då h a d e d e n gått in i en definitiv å t e r v ä n d s g r ä n d . Kanske ska vi vara stolta över att svenska f o r s k a r e h a k a r på d e senaste f o r s k n i n g s t r e n d e r n a ? En g å n g i tiden var ju Sverige v ä r l d s l e d a n d e p å ett när-liggande o m r å d e . A riders Retzius fa n 11 p å ett sätt att m ä t a skallar, som a n v ä n d e s f ö r försök att fastställa skillnader i intelligens o c h inlär-n i inlär-n g s f ö r m å g a m e l l a inlär-n raser o c h köinlär-n. Meinlär-n det var på 1840-talet. Då u t f o r m a d e Ret/.ius sin m e t o d f ö r m ä t n i n g av s k långskalliga och kort-skalliga, som s e d a n använts i hela västvärlden. Skallforskningen och d e n besläktade h j ä r n -storleksforskningen a v s o m n a d e e n g å n g näst-an helt e f t e r s o m d e n visade sig e n b a r t k u n n a stödja f l u m m i g a f ö r d o m a r och inte b i d r o g m e d väsentllig, f r u k t b a r k u n s k a p . M e n idag h a r vi d e n tillbaka igen i e n n å g o t a n n o r l u n d a s k e p n a d m e n sig ganska lik i i n t e n t i o n e r och p r e t e n t i o n e r .

Själva f o r s k n i n g s i n r i k t n i n g e n att söka biolo-giska förklaringar till mänskligt b e t e e n d e låg i malpåse efter a n d r a världskriget. G e n o m nazis-m e n h a d e det fått ett synnerligen dåligt rykte. Det n u v a r a n d e uppsvinget b ö r j a d e m e d gen-f o r s k n i n g e n . I just g e n e n ville m a n n u söka svaret på mänskligt b e t e e n d e . Arvet av g e n u p p -sättningar skulle k u n n a förklara b å d e karaktä-rer och s j u k d o m a r . I USA h a r m a n allt ivrigare sysslat m e d g e n e r sedan 1970-talet. Idag kul-m i n e r a r intresset i det stora H u kul-m a n G e n o kul-m Project som ska kartlägga varje möjlig gen o c h genkonstellation i m ä n n i s k a n . En a n n a n g r e n av d e n n a u p p m ä r k s a m h e t på m ä n n i s k a n s bio-logi h a r k o n c e n t r e r a t s till h o r m o n e r n a .

Det allra m o d e r n a s t e är en f o r s k n i n g o m h j ä r n h a l v o r och a n d r a a s p e k t e r på h j ä r n a n . I n o m alla dessa f o r s k n i n g s o m r å d e n - g e n e r , h o r m o n e r o c h h j ä r n a n - är drivkraften att för-klara mänskligt b e t e e n d e och m ä n s k o r s livs-ö d e n ( s j u k d o m a r , d e p r e s s i o n e r , sexuella lägg-ningar, m a n l i g t / k v i n n l i g t b e t e e n d e , tänkan-det, b i l k ö r n i n g e n , aggressiviteten, krigsbenä-g e n h e t e n m m) u t i f r å n biolokrigsbenä-gin, f r å n kropp e n . G r u n d kropp r e m i s s e n f ö r s ö k a n d e t är att m ä n -niskan till så stor del är en p r o d u k t av sin bio-logi att sådan k u n s k a p kan ge nya m ö j l i g h e t e r att b e g r i p a o c h ingripa i våra liv. Det gäller n u "bara" att k u n n a lokalisera d e rätta g e n e r n a , alternativt h o r m o n e r n a , h järnvindlingarna eller h j ä r n a n s k o p p l i n g s m ö n s t e r . M ä n n i s k a n blir r e d u c e r a d till vad som finns i h e n n e s gen-u p p s ä t t n i n g eller h j ä r n a n ä r h o n föds.

D e n n a f o r s k n i n g u t g å r f r å n att skillnader i s t r u k t u r e r (t ex i f o r m e n på h j ä r n v i n d l i n g a r eller antalet m ä t b a r a h o r m o n p å s l a g ) också betyder skillnader i f u n k t i o n e r och b e t e e n -d e n . Del är -d ä r som -dessa forskare h a r sina stora svårigheter. Det tråkiga är att d e sällan vill tillst a att det är så gott som omöjligt att g ö r a e n e n k e l k o p p l i n g mellan t ex m e r a h o r m o n e r o c h ett socialt b e t e e n d e . J a g l ä m n a r skolbro-schyren f ö r att e x e m p l i f i e r a d e n n a svårighet m e d e n b e k a n t h o r m o n f o r s k n i n g , som disku-terats i d e n s k "Gröt-i-huvudet-debatten". D e n tog fart g e n o m f a r m a k o l o g e n o c h läkaren

Kerstin i Tvnäs-Mobergs forskningsredovisningar som h a r populariserats av h e n n e själv o c h jour-nalister som Maria Bnrelius och Annika

Dopping.

Liten undersökning

med många felkälla)

l \ näs-Moberg utgår f r ä n a m n i n g s h o r m o n e t oxytocin och h a r u t f ö r t m ä n g a försök på råt-tor. Frän en studie o m några fä m ä n n i s k o r d r a r h o n l å n g t g å e n d e slutsatser o m eti f ö r ä n d r a t socialt b e t e e n d e (se litteraturlistan). H o n m ä t t e h a l t e n av oxytocin pa l ö r s t f ö d e r s k o r som var kvar pä BB fyra d a g a r e f t e r förloss-n i förloss-n g e förloss-n och gav d e m d e s s u t o m ett persoförloss-nlig- personlighetstest att fylla i. I n g e n d e l t a g a n d e o b s e n a -tion g j o r d e s u t a n k v i n n o r n a s e g n a utsagor var hela testet. H a l t e n av oxytocin steg vid

am-ningstillfällena. Det betvivlar i n g e n o c h d e t var inte heller att ta f r a m ny kunskap. Vad h ä n d e m e d k v i n n o r n a s p e r s o n l i g h e t e r g e n o m d e n n a ö k n i n g av ett h o r m o n , f r å g a d e sig Uvnäs-M o b e r g . Svaret sökte h o n i personlighetstes-tet. I n g e n tidigare kontroll h a d e gjorts av dessa kvinnors p e r s o n l i g h e t e r f ö r e graviditeten. H u r skulle m a n få veta o m förändring h a d e ägt r u m i dessa kvinnors p e r s o n l i g h e t e r ? Jo, m a n ställde helt enkelt dessa förstföderskors test m o t n å g o t som kallas Karolinska institutets Scale of Personality. Biblioteket på Kl h a r inte k u n n a t tala o m f ö r m i g var jag ska hitta origi-n a l p r e s e origi-n t a t i o origi-n e origi-n av d e t t a test u t a origi-n jag stöder mig också h ä r på Kerstin Uvnäs-Mobergs kort-lättade p r e s e n t a t i o n i s a m b a n d m e d amnings-artikeln. Det tycks vara ett personlighetstest som g j o r d e s i slutet av 1970-talet på 200 kvinn o r o c h 200 m ä kvinn f ö r att få f r a m ekvinn g e kvinn o m -snittlig svensk b e f o l k n i n g s personlighetsprofi-ler. Det u p p d e l a d e s också pä kön.

Utifrån en jämförelse m e d d e n så framtestade 70talskvinnan konstateras att d e a m m a n -d e k v i n n o r n a var m e r a avslappna-de, m e r a tåli-ga inför m o n o t o n a u p p g i f t e r o c h h a d e en större ö n s k a n att vara a n d r a till lags än g e n o m -snittskvinnan f r å n 70-talet. Därifrån h a r Uv-näs-Moberg och a n d r a dragit slutsatsen att a m m a n d e kvinnor blir m i n d r e kapabla till och intresserade av intellektuellt t a n k e a r b e t e . 1 sin s a m m a n f a t t n i n g skriver Uvnäs-Moberg att " f ö r m å g a n att inte uttråkas av m o n o t o n a u p p -gifter är o e r h ö r t värdefull n ä r kv i n n a n u n d e r m å n a d e r o c h är ska svssla m e d m o n o t o n a saker som att a m m a och ta h a n d o m sitt b a r n . " H o n d r a r d e s s u t o m ganska l å n g t g å e n d e slut-satser o m kvinnors villighet att lvda a n d r a

( "social desirabilitv"). Allt d e t t a utifrån en stu-die av ett litet antal kvinnor Ivra d a g a r e f t e r en förlossning.

M å n g a i n v ä n d n i n g a r kan göras mot h e n n e s m e t o d o c h s t u d e r a n d e pä g r u n d n i v å n i n o m samhällsvetenskaperna skulle o m e d e l b a r t kun-na peka ut m å n g a felkällor. H e n n e s undersök-n i undersök-n g s g r u p p är liteundersök-n. K o undersök-n t r o l l g r u p p e undersök-n är 70-tals-kvinnan. Kanske var genomsnittskvinnan på d e n tiden m e r a politiskt intresserad än d e n van-liga 90-talskvinnan? V a r f ö r inte en kontroll-g r u p p n ä r m a r e i tid? V a r f ö r inte k o n t r o l l e r a t ex dessa n y f ö d d a b a r n s p a p p o r och se o m

Ragna Bolin. Gubbe. Gotländsk kalksten, målad med silikatfärg.

d e r a s samhällsintressen var m i n d r e än vanligt n ä r d e jnst blivit fäder? V a r f ö r inte j ä m f ö r a m e d en g r u p p kvinnor (kanske också m ä n ) som nyligen g e n o m g å t t t ex en g e n o m g r i p a n -d e o p e r a t i o n ? Eller nyligen a -d o p t e r a t eti b a r n . Eller k u n d e inte Uvnäs-Moberg tagit r e d a på n å g r a av d e m a m m o r som inte låg kvar på sjuk-h u s e t på f j ä r d e d a g e n - kanske d e inte visat u p p s a m m a "lydiga" personlighetsprofil?

Psykologen Margot Bengtsson h a r visat att kvinnlighets- och m a n l i g h e t s p r o f i l e r ä n d r a s m e d varje s t u d e n t g e n e r a t i o n . Kanske det är så illa att Uvnäs-Mobergs studie av d e a m m a n d e m ö d r a r n a e n b a r t visar att kvinnors självbild, d e n u p p f a t t n i n g d e h a r av vad e n b r a m o r b ö r vara o c h som d e f ö r s ö k e r leva u p p till, h a r för-ä n d r a t s u n d e r 1980-talet. Kanske m för-ä t e r studi-en e n b a r t social och kulturell f ö r ä n d r i n g över ett tiotal år! Den t o l k n i n g e n är lika trolig som att s t u d i e n skulle säga n å g o t k o n k r e t o m sam-b a n d e t mellan oxytocinhalt o c h socialt sam- bete-e n d bete-e . U n d bete-e r s ö k n i n g bete-e n sägbete-er ingbete-et alls o m h u r u n g a m a m m o r k o m m e r att u p p f ö r a sig u n d e r k o m m a n d e " m å n a d e r o c h år."

Att d e n n a typ av f o r s k n i n g kan säga väldigt lite o m varför m ä n n i s k o r ä n d å u p p e n b a r l i g e n

förändras är självsagt. D e n k o m m e r givetvis

f r a m till e n kvinnosyn, som a n s e r att en idea-liserad "traditionell" m o d e r s r o l l är m e r a "naturlig" än en m o d e r n a r e . D e n n a f o r s k n i n g bygger på m ä t n i n g a r av olika biologiska aspek-ter på sina u n d e r s ö k n i n g s o b j e k t . I s l u t ä n d a n b r u k a r d e t finnas en halvt d o l d r e k o m m e n d a -tion för något socialt förhållningssätt. Uvnäs-M o b e r g vill se k v i n n o r n a ta h a n d o m sitt b a r n u n d e r " m å n a d e r o c h år". A m b i t i o n e r n a i n o m d e n n a f o r s k n i n g är en biologisk ingenjörs-konst som definitivt ställer d e n s k sociala i n g e n j ö r s k o n s t e n i skuggan. H ä r gäller b å d e n o r m e r i n g o c h o m p r o g r a m m e r i n g .

Fräcka slutsatser

utan referenser

Sten Levander, p r o f e s s o r n i allmänpsykiatri,

hyser i sin artikel "Biologiska skillnader i intel-ligens mellan k ö n e n förstärks i d e n svenska skolan" inga som helst tvivel på att del finns biologiska f ö r k l a r i n g a r till pojkars o c h flickors olika villkor i skolan. För att vara riktigt

över-tygande går han 200 miljoner år tillbaka och följer sedan j o r d e n s och djurarternas utveck-ling f r a m till våra dagar.

jag blir alltid full i skratt n ä r jag läser påstå-e n d påstå-e n o m vad stpåstå-enåldpåstå-ersmänniskorna gjordpåstå-e

(ingen vet ju vad de h a d e för sig egentligen) och att det skulle förklara dagens samhälle. Men jag k ä n n e r bara olust n ä r jag läser fraser som "Cro-Magnon-människans historia är från början fylld av expansionslust och dystra kon-sekvenser för d e m som är i vägen." Levander tycks njuta av att tillhöra d e n sorten, jag antar för övrigt att han bara talar o m d e n manliga hälften av "Cro-Magnon-människan". Mitt motvilja skulle h a n säkert bara förklara som kvinnlig och b e r o e n d e av n å g o n vindling i min "Corpus Callosttm", som den del av h j ä r n a n kallas i vilken m a n vanligtvis letar efter skill-n a d e r mellaskill-n m ä skill-n och kviskill-nskill-nor. Eller tror h a skill-n att skillnaderna mellan k ö n e n kanske snarare finns att finna i "splenium"? Varför inte i hypo-talamus som står i förbindelse m e d produk-tionen av k ö n s h o r m o n e r n a ? Där håller a n d r a för troligt att könsskillnaderna ska k u n n a hit-tas. Sten Levander är oklar på d e n och liera a n d r a punkter.

Det verkar som o m Levander är mest fasci-nerad av forskningen kring de så kallade två hjärnhalvorna. Den amerikanska biologen

Anne Fausto-Sterling har gjort en översikt över

de vetenskapliga verk som f r a m till 1992 skri-vits o m dessa hjärnhalvor. Levander ger oss inte referens till vilka forskares resultat h a n närmast lutar sig m o t m e n konstaterar ä n d å helt fräckt att till och m e d feminister idag anser att kvinnor och m ä n är olika i begåvning. Levander skriver också att människan är unik i det avseendet att könsskillnaderna är större i d e n mänskliga h j ä r n a n s konstruktion och utveckling än vad m a n kan se hos d j u r e n . Ett så överraskande och unikt p å p e k a n d e skulle onekligen varit i behov av en precis referens. Fausto-Sterling gör en klar redovisning av de forskningsresultat som ligger bakom hypote-serna o m att kvinnor skulle ha en större språk-begåvning och m ä n en större "viseo-spatial, s k ingenjörsbegåvning" p g a skillnaderna i kontakterna mellan d e två hjärnhalvorna och deras utveckling. All d e n n a forskning bygger m e d nödvändighet på ganska små urval av

individer, ett h u n d r a t a l som mest m e n ofta på g r u p p e r o m 44 eller 16 individer. Varför m e d nödvändighet? Jo, för att k u n n a mäta och kon-statera skillnader i h j ä r n a n måste m a n gå till-väga på två sätt: antingen skär m a n i avlidnas h j ä r n o r eller så scannrar m a n levande män-niskors h j ä r n o r . Båda tillvägagångssätten är metodologiskt riskabla. D ö d a h j ä r n o r förän-dras n ä r livet har flytt. Scannrar kan inte lätt tydas och ger därför ganska osäkra resultat. I m å n g a av försöken har åldern i hjärnmateria-let varit skiftande och d ä r m e d tillkommer nya faktorer som kan förklara skillnader. Resul-taten av d e u n d e r s ö k n i n g a r som gjorts f r a m till 1992 gav inte konsistenta och entydiga resul-tat.

Intressantast i historien om hjärnforskning-en är kanske mediernas roll. De har - på samma sätt som Levander — ofta dragit slutsat-ser som blir ytterst tillspetsade. Själva knyt-ningen av en observerad skillnad till ett bete-e n d bete-e är alltid svår att göra. Övbete-erlappningarna mellan flickor och pojkar, kvinnor och m ä n är därtill stora i försöken. Varför vill m a n då till varje pris generalisera till tydliga skillnader mellan just könen? Vad vill m a n u p p n å m e d konstaterandet att våra b e t e e n d e n är biolo-giskt b u n d n a ?

Rekommenderar segregering

av pojkar och flickor i skolan

Levander och u t b i l d n i n g s d e p a r t e m e n t e t -vill utifrån dessa ytterst osäkra s a m b a n d mel-lan biologi och begåvningsprofiler göra re-k o m m e n d a t i o n e r som re-kan få långtgående konsekvenser för pojkar och flickor i dagens skola. De r e k o m m e n d e r a r segregering av poj-kar och flickor; de vill se olika studiegång och skilda g r u p p e r . En g å n g i tiden tillkom flick-skolorna för att u n g a kvinnor inte skulle behö-va läsa i s a m m a studietakt och samma ä m n e n som pojkar - d e n tidens läkare m e n a d e att flickorna inte skulle anstränga sina h j ä r n o r m e d matematik och latin och inte heller plug-ga hårt u n d e r de åren som deras reproduktiva organ skapades. Då k u n d e deras k o m m a n d e barn bli små och klena. Segregeringen av flic k-or upphävdes sedan för att samhället b ö r j a d e se på pojkar och flickor som i lika stort behov

av samma sorts kunskaper och dessutom kapa-bla att ta emot d e m utan skadliga följder.

Levander talar idag om nya biologiska skill-n a d e r och motsatser, som ä skill-n skill-n u är ytterst bräckligt bevisade. Flickor skulle vara mottag-liga för inlärning tidigare än pojkar m e n deras "fönster" mot l ä r d o m s i n h ä m t n i n g skulle stänga tidigare, i och m e d p u b e r t e t e n . Därför b o r d e flickor tränas hårt tidigare än pojkar eftersom det efter en viss ålder är nästan kört för flickor att fatta något m e d a n pojkar når allt högre höjder av mottaglighet. Utifrån detta närmast hypotetiska r e s o n e m a n g där d e n seri-ösa forskaren och uttolkaren också ser stora överlappningar mellan k ö n e n , vill så professor Levander i praktiken f ö r ä n d r a stora delar av den svenska skolan.

Det är bara u n d e r ett par, tre d e c e n n i e r som vi har haft en konsekvent samskola i Sverige. Många av dagens femtioåringar fick pli i en flickskola. Vi vet att pojkar och flickor i dagens skola dels beter sig a n n o r l u n d a , dels b e h a n d -las olika. Många u n d e r s ö k n i n g a r visar att poj-kar bråpoj-kar m e r a m e n får mest uppmärksam-het. Flickor förbises m e n är ofta duktiga. Den stora frågan är, o m vi ska ta dessa skillnader som uttryck för oföränderlig biologisk olikhet eller som uttryck för att pojkar inte fostras och h ä m m a s sä kraftigt som flickor? Ska vi se det som uttryck för samhällets olika värderingar av kvinnligt och manligt eller ska vi se det som givna kroppsliga premisser för inlärning? J a g skulle se det som ett stort misslyckande för en jämlikhetspolitik i skolan o m en förnyad segre-gering skulle bli modellen för att k o m m a till-rätta m e d dessa skillnader. En segregering skulle göra klart för båda parter, pojkar och flickor, att överlappningar knappast finns, att de två g r u p p e r n a är oförenliga när det gäller vetenskap och bildning och igen öka aliena-tionen och frustraaliena-tionen mellan u n g d o m a r i viktiga år n ä r bilder av det motsatta könet for-mas.

Nu och då f r a m t r ä d e r i våra dagar en begå-vad kvinna i sina bästa år och utbrister "Se bara på mig! Så här lyckad blev j a g för att jag gick i flickskola!" Kanske det. Men inte alla tjejer från flickskolan klarade sig utmärkt. Vi fick inte den stora expansionen på arbetsmarkna-den av u n g a kvinnor. De stora kvinnokraven

kom inte förrän flickskolorna var u n d e r ner-montering. O m flickskolorna varit den gro-g r u n d för kvinnoemancipation, som somligro-ga vill göra d e m till, b o r d e vi inte då ha k o m m i t betydligt längre än idag? Min egen e r f a r e n h e t - också d e n bara en enstaka sådan - var rakt igenom negativ av den disciplinering, likrikt-ning och kontroll som utövades på flickskolan M a g d e b u r g i Uppsala på 1950-talet samtidigt som en o h e j d a d m o b b i n g tilläts pågå. Min flickskola var en m a r d r ö m .

I dag tycks m å n g a unga flickor, som kom-mer till universitet eller börjar ett arbete, star-ta utifrån en sstar-tarkt förvissning o m att det är deras resultat som k o m m e r att räknas - inte fleras kön. Den förvissningen h a r vår samsko-la gett många av d e m , trots alsamsko-la dess brister. Del är efter skolan som diskriminering och ned-värdering blir verkligt u p p e n b a r och kännbar. Då formas u n d e r några år en stark frustrering hos m å n g a u n g a kvinnor. Det är postgynmasi-al utbildning och arbetsliv som i betydligt högre grad än skolan diskriminerar kvinnor.

Där råder redan en stark segregering.

Natur-lig, säger kanske Levander och Uvnäs-Moberg - vi är väl några stycken som inte riktigt tycker på samma sätt. Det vore att ta ett stort steg bakåt när det gäller jämlikheten mellan kvin-n o r och m ä kvin-n , o m vi skulle plakvin-nera o m skolakvin-n så att kön blev en organiserande princip oav-sett individuella läggningar och prestationer.

LITTERATUR

\ 'isst är x'i olika! En (nitologi Jor lut nskap och debatt om likheter och olikheter mellan flickor och pojkar och deras olika villkor och förutsättningar i skolan, f rån Arbetsgruppen Kvinnligt och Manligt i skolan, Stockholm, Utbildningsdeparte-mentet, oktober 1993.

\ 7 är alla olika. En åtgärdsrapport om jämställdhet i skolan som en pedagogisk fråga och ett kunskapsområde (Ds 1994:98), Stockholm, Utbildningsdepartementet, 1994. "Gröt-i-huvudet-debatten", se bl a Aftonbladet, 20 juli. 23

juli, 27 juli, 30 juli, 3 augusti, 6 augusti, 16 augusti, 18 augusti, 1 september 1993; Karriär och kön. Om kvinnor och vetenskap, debattartiklar ur Upsala Nya Tidning, 20 inlägg 7 april 1993 till januari 1994, broschyr; Svenska Dagbladet, 3 februari 1994 "Kvinnors och mäns olikhe-ter en tillgång" av Ann Falkinger;Dagens Nyheolikhe-ter, 14 april 1994 "Sluta förneka skillnaden" av Annika Dopping.

Ruth Bleier, Science and Gender. /i Critique of Biology and Its theories on Women, New York , Pergamon Press, 1984.

Ida Blom, "Hjernen kan ikke udvikle sig samtidigt med ovariene ... Kvinnelige pionere i den medisinske profe-sjon omkring 1900", Manliga strukturer och kvinnliga

stra-tegier. En bok till Gunhild Kyle, december 1987, red B Sawyer och A Göransson, historiska institutionen, Göteborg, 1987.

Cynthia Eagle Russett, Sexual Science. The Victorian

Construction o/Womanhood, Cambridge Mass & London,

Harvard Univ Press, 1989.

Anne Fausto-Sterling, Myths of Gender. Biological Theories

about Women and Men, revised edition, includes a new

chapter on Brain Anatomy, Sex Differences, and Homosexuality, Harper Collins BasicBooks, 1992. Sten Levander, "Tar skolan hänsyn (ill könsskillnader?",

Nämnaren. Nr 2, Årg 17. 1990.

R. C. Lewontin, "Women Versus the Biologists", New York

Review of Books, April 7, 1994.

Eva Moberg, Kvinnor och människor, Stockholm, Bonniers, 1962.

Kerstin Uvnäs-Moberg m (1, "Personality traits in women 4 days postpartum and their correlation with plasma levels of oxytocin and prolactin", i / Psychosom Obstet.

Gynaecol 11 (1990) 261-273.

S U M M A R Y

"Different? Of course we are!" is the title of a pam-phlet published in 1993 by the committee for gen-der-related conditions in school, set up by the Ministry of Education. Ulla Wikarider argues that it seems as if the committee has set ont to change the Swedish term 'jämställdhet" from meaning "equal opportnnities", to meaning "sex differences".

Ever since the 1970's, the term jämställdhet" has been the official Swedish term for equality between the sexes. "Jämställdhet" is a nnique linguistic con-strnct in Swedish, intended to mean just equality between the sexes rather than between social clas-ses. In this account of the equal opportnnities poli-cy in education, ten researchers have written about school and gender differences. Three of the arti-des have a decidedly biological perspective. Sten

Levander, professor of General Psychiatry,

demon-strates in liis artide that there are no doubts what-soever that there are biological explanations of the different conditions for bovs and girls in the class-room. But his evidence is verv thin - insofar as lie gives any references at all for his allegations.

Nowhere in this pamphlet is there an explicitdis-cussion of social versus biological explanations of the gender differences we see today, nor is there an analysis with a distinct power perspective of the rela-tionship between women and men.

Professor Levander - and the Ministry of Educa-tion - recommend segregation of boys and girls. Dr Wikander maintains that il would delinitely mean a considerable backlash with regard to equal oppor-tnnities for bovs and girls, if we vvere to reprogram-me our schools making gender the organizing prin-ciple regardless of the individual student*s disposi-tion or achievement.

Ulla Wikander Department of Economic History

l 'ppsala University 1> O Box 513 S-751 20 Uppsala