Ortsbefolkningens inställning till ny väg för lokaltrafik genom strövområden : Fallstudie Broleden i Vänersborg

VTI meddelande

Nr 714 - 1993

Ortsbefolkningens inställning till ny väg för lokaltrafik genom strövområden

Fallstudie Broleden i Vänersborg

Stefan Grudemo

Holmängen"

VTl meddelande

Nr 714 - 1993

Ortsbefolkningens inställning till ny väg för lokaltrafik genom strövområden

Fallstudie Broleden i Vänersborg

Utgivare: Publikation: VTI MEDDELANDE 714

Utgivningsår: Projektnummer: 1993 73327-9 Väg-och Trafik- Projektnamn: Effekter på närmiljön av Pinstitutet trafikleder - hur ska de kunna beaktas i Statens väg- och trafikinstitut (VT!) * 58101 Linköping planeringsmodellerna?

Författare: Uppdragsgivare:

Stefan Grudemo Vägverket (VV)

Titel:

"g Ortsbefolkningens inställning till ny väg för lokaltrafik genom strövområden - fall-studie Broleden i Vänersborg

Referat (bakgrund, syfte, metod, resultat) max 200 ord:

Den objektanalys som vägverket gör för varje planerad ny väg tar ingen hänsyn till negativa miljöeffekter i form av intrång i naturen, i strövområden i anslutning till bebyggelse, och dylikt.

Med hjälp av enkätundersökningar kan en helhetsbedömning av en vägs intrångkostnad i miljön uppskattas. När det är fråga om en planerad lokal väg är det möjligt att utröna hur sådana personer som både är vinnare (som biltrafikanter) och förlorare (som strövare) väger vägens fördelar och nackdelar mot varandra.

I detta arbete redovisas en enkätundersökning om den numera skrinlagda Broleden i Vänersborg. Syftet är att visa hur en enkätundersökning av detta slag kan utföras, hur undersökningspopulationen kan indelas, frågorna formuleras och hur resultatet kan tolkas.

Publisher: _{Publication: vr] NEDDELANDE 714} Published: Project. code:

1993 73327-9 Swerlish Roadand Project Effects of new roads on the

' TrafficResearchInstitrte

environmet - how should they be taken

Swedish Road and Traffic Research Institute e S-581 01 Linköping Sweden| into account in the planning models?

Author:

Sponsor:

Stefan Grudemo

Swedish National Road Administration

Title:

_{Local inhabitants attitudes to a new road for local traffic through recreational}

areas - a case study of Broleden in Vänersborg

Abstract (background,aims, methods, results) max 200 words:

The Cost Benefit Analysis carried out by the National Road Administration for each new road

scheme does not take into consideration the negative effects on environment, such as visual

intrusion and encroachment on recreational areas in green belts or in the countryside.

Whith the Contingent Valuation Method (CVM) it is possible to get a rough idea of the costs of

road encroachment on the environment. When it comes to the evaluation of a planned local road,

a different approach can be applied. Simply by asking whether local people are for or against the

road it is possible to find out how winners (such as drivers) and losers (ramblers and residents

living close to the road) weigh the advantages and disadvantages of the road, since they often are

the same persons.

This study reports an opinion survey concerning the (now abandoned) road scheme Broleden i

Vänersborg. The aim was to show how a survey of this type can be carried out, how the population

can be divided into categories, questions formulated, and the result interpreted.

FÖRORD

Detta meddelande ingår som en delredovisning i projektet "Effek-ter på närmiljön av trafikleder - hur ska de kunna beaktas i planeringsmodellerna?". Projektet genomförs på uppdrag av Väg-verket .

Projektets mål är att finna en generell metod att helhetsvärdera en vägs fysiska intrång i miljön och vad det kan föra med sig i form av försämrade rekreationsmöjligheter, buller- och avgas-störningar, spolierad utsikt etc.

I föreliggande arbete har databearbetning, statistiska beräk-ningar och framtagande av figurer gjorts av Torbjörn Lindqvist. Delar av inledningen har skrivits av Jan Owen Jansson.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SAMMANFATTNING

1 INLEDNING

1.1 Syfte och uppläggning

NW NW N CV CV ( ;-BAKGRUNDSFAKTA Broledens historik

. 2 Trafiksituation och trafikflöden

UNDERSÖKNINGSMETOD IK Urvalsförfarande

. 2 Enkätstudiens genomförande

4 REDOVISNING AV ENKÄTSTUDIEN

-A Inställning till Broleden - indelning efter objektiva faktorer > Bs Hö E Es B ND 3 -3 3 -> 3 pa o Oi & W N - Urval Åldersklasser Män och kvinnor Barnhushåll Bostadstyp Kännedom om Broleden

Ja eller nej till Broleden - indelning efter subjektiv faktor

v

Ps

CQ

)

N . 1 Tro på Broleden som avlastare

Vilka faktorer styr människors ställningstaganden till Broleden? H pF Es On Oi Q7 NW 1 BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA NW 1-3 CO -] 4 01 :& (

3.1 Förespråkarnas argument för sitt ställningstagande . 3.2 Motståndarnas argument för sitt ställningstagande

4 Sakfråga eller symbolfråga

SLUTSATSER

Slutsatser om Broleden Generella slutsatser

: Broledens tänkta sträckning

: Riksvägarna 44:s och 45:s nuvarande och tidigare sträckningar

: Områdesindelning : Enkäten

: Svars- och bortfallsredovisning : Beräkningsprinciper

: Tidningsartiklar om Broleden

: Urval av enkätbesvararnas kommentarer

Sid o, QI 007 1-* LO CO D CD 10 11 12 13 14 15 16 17 18 18 19 19 21 22 23 23 23

Ortsbefolkningens inställning till ny väg för lokaltrafik genom strövområden - fallstudie Broleden i Vänersborg

av Stefan Grudemo

Statens Väg- och trafikinstitut (VTI) 581 95 LINKÖPING

SAMMANFATTNING

Den samhällsekonomiska kalkyl, objektanalysen, som vägverket gör för varje ny planerad väg, täcker inte in alla effekter den kom-mande vägen kan ge upphov till, t.ex. negativa miljöeffekter (intrång i natur- och rekreationsområden etc.) Ett sätt att lösa detta kan vara att penningvärdera dessa effekter med hjälp av s.k. Contingent Valuation Method, CVM (ung. hypotetisk marknads-värdering) och på så sätt foga in dem direkt i objektanalysen.

Ett annat sätt att bedöma dessa effekter är t.ex. att göra en-kätundersökningar och fråga vilka som är för eller emot den pla-nerade vägen. Detta tillvägagångssätt är speciellt lämpligt när det gäller en väg med lokaltrafik, eftersom denna väg huvudsak-ligen berör personer på orten. Ortsbefolkningen blir både vinnare och förlorare.

De skrinlagda planerna på Broleden i Vänersborg fann vi uppfyll-de kraven för en enkätunuppfyll-dersökning av ovan nämnt slag.

Broleden, vilken presenterades i kommunens Översiktsplan-90, skulle vara en förbindelse till Onsjö i södra Vänersborg. Den skulle också avlasta andra vägar från trafik.

Kritiken mot leden var stark från bl.a. Vänersborgs naturskydds-förening och boende i den planerade ledens närområde. Man menade att den skulle göra att oacceptabelt stort ingrepp i miljön.

I september 1990 tog kommunstyrelsen bort Broleden ur översikts-planen.

II

För några år sedan gick riksvägarna 44 och 45 genom Vänersborg. Dessa vägar har sedan fått nya sträckningar utanför staden, vilket kan ha påverkat befolkningens inställning till Broleden. De nya sträckningarna av riksvägarna har medfört minskad trafik på de vägar Broleden var tänkt att avlasta.

De områden som kunde tänkas bli påverkade av leden delades in efter hur de skulle ha påverkats. Efter granskning av de inkomna enkäterna (77 % av de utskickade) visade det sig att 15,7 % av undersökningsdeltagarna ville ha leden, 49,0 % ville inte ha den och 35,3 % hade ingen åsikt om leden.

I den tilltänkta Broledens närområde var motståndet starkast; 64,1 % ville inte ha den. Ett relativt stort stöd, 21,4 %, hade leden i det område som var tänkt att avlastas från trafik. När enkätdeltagarna indelades i åldersklasser, fanns den största ja-andelen, 22,2 %, i den yngsta klassen, 18-33-åringarna, vilket kan anses överraskande. Bland övriga grupperingar skiljer sig resultatet främst beträffande dem utan åsikt huruvida Broleden borde byggts. Således är de som bor i hushåll utan barn mer lik-giltiga än de som bor i barnhushåll, boende i lägenhet mer lik-giltiga än boende i villa och de som ej kände till leden mer likgiltiga än dem som gjorde det.

Motståndarna till Broleden uppgav ofta flera olika skäl till sitt ställningstagande. I närområdet uppgav ungefär hälften av motståndarna att ett alltför stort ingrepp i miljön var den främsta orsaken. Andra argument var att den var för dyr och att den inte behövdes.

Slutsatsen av denna studie är att Broleden inte hade något stort stöd bland enkätdeltagarna trots att den skulle gett restids-vinster.

1 INLEDNING

Vägar skall byggas för att tillgodose det transportbehov som finns. Med andra ord skall en väg tjäna allmänheten och byggas i dess intresse.

På senare år har det emellertid blossat upp flera strider kring planerade och påbörjade vägar som tyder på att vägar i många fall byggs mot allmänhetens vilja. Eller är det kanske så att en liten minoritet protesterar högljutt medan den stora majoriteten samtycker men är tyst.

För varje ny planerad väg gör vägverket en samhällsekonomisk kalkyl, en s.k. objektanalys, för att utröna om den tilltänkta vägen är samhällsekonomiskt lönsam. Så många effekter som möj-ligt som den nya vägen väntas ge upphov till vägs in i kalkylen och penningvärderas. Effekterna delas in i trafikekonomiska effekter, dvs. förändrat antal olyckor, restidsåtgång, fordons-kostnader och väg- och gatudriftskostnader, och miljöeffekter, dvs. förändrat antal personer utsatta för buller, avgaser och s.k barriäreffekter. Med det sistnämnda menas möjligheten att förflytta sig tvärs och längs en väg. Med andra ord värderar man så många deleffekter som möjligt och summerar dessa till en hel-het .

Mer svårdefinierbara miljöeffekter (och nästan uteslutande nega-tiva sådana) vägs dock inte in i objektanalysen. Det beror helt enkelt på att man inte har någon metod att omvandla dessa till penningmässiga värden. Det gäller intrång i natur- och rekrea-tionsområden, förfulning av landskapsbilden, spolierad utsikt från bostaden etc. Eftersom dessa effekter inte åsätts något penningvärde har de en tendens att mer eller mindre nedvärderas i den slutliga sammanställningen.

Finns det någon möjlighet att penningvärdera dessa miljöeffekter och få med dem i objektanalysen och på så sätt ge dem en större tyngd i sammanvägningen? På VTI har försök till detta gjorts i ett antal studier, med hjälp av Contingent Valuation Method, CVM (ung. hypotetisk marknadsvärdering). I notat T 07, T 29 och T 47 redovisas resultat av mätningar av människors betalnings-vilja, för att slippa en väg genom ett omtyckt grönområde eller få den i tunnel och liknande, hypotetiska alternativ.

CVM är en speciellt lämplig metod, när det är lätt att urskilja vinnare och förlorare av en ny vägsträcka, och dessa inte är överlappande kategorier (både vinnare och förlorare). Ett sådant typfall kan vara en riksväg som byggs som förbifart utanför en stad, från att tidigare ha varit genomfart. En stor del av vin-narna är trafikanter på riksvägen, vilkas vinster finns med som plusposter i objektanalysen. Förlorarna är de som bor i den nya sträckningens närområde och som får olägenheter i form av bul-ler, intrång i strövområden etc. Dessa människor får inga eller små vinster genom den nya sträckningens tillkomst och deras kostnader fångas inte upp av dagens objektanalys.

Om CVM-studierna kan leda fram till att dessa miljökostnader kan tas med som en monetär post i objektanalysen är emellertid för tidigt att säga.

Att skapa bättre kunskap om människors attityder till och åsik-ter om vägar som ger upphov till svårdefinierbara miljökostnader kan vara ett annat sätt att belysa intrångskostnaderna. Sådana undersökningar är särskilt intressanta då det gäller nya lokala vägar och gator, dvs. sådana som främst nyttjas, eller är tänkta att nyttjas av befolkningen på orten. Dessa skulle bli både vin-nare och förlorare, eftersom de å ena sidan skulle få trafikeko-nomiska vinster i form av snabbare restid, trafiksäkrare färd etc. och å andra sidan trafikbuller i närmiljön, försämrade rek-reationsmöjligheter etc. Den lokala befolkningen kan väga

vinsterna mot förlusterna av den nya vägens tillkomst och där-efter ta ställning

för eller emot den.

Om de är välinformerade

och

samtliga effekter

är

lokala, är den helhetsvärdering som

kommer till uttryck i sådana ställningstaganden i princip

över-lägsen det slag av deleffektsvärdering som objektanalysen

repre-senterar.

Genom t.ex. enkät-undersökningar, av huruvida människor är för

eller

emot en planerad lokal väg (förestudie)

eller en redan

byggd väg (efterstudie) kan man få en

första indikation på

ut-fallet

av en fullständig helhetsvärdering. Därefter kan man

ge-nom att

indela befolkningen/trafikanterna i

lämpliga grupper

skapa en mer nyanserad bild av värderingarna.

Fördelen med denna ansats så långt

är att frågeställningen

of-tast kan göras mycket enkel; Är du för eller emot vägen?

1.1

Syfte och uppläggning

Föreliggande fallstudie har syftet, dels att konkret visa hur en

attityd-undersökning av ovannämnt slag kan utföras, hur

under-sökningspopulationen

lämpligen kan indelas, frågorna formuleras

etc., dels att diskutera tolkningen av resultatet: Hur skall man

gå vidare mot målet att skapa ett alternativ till objektanalysen

i

sådana fall där vinnare och förlorare

av ett vägprojekt

är

till stor del samma personer?

De

numera slopade planerna på Broleden i Vänersborg (den tänkta

sträckningen visas i bilaga 1) ger en utmärkt möjlighet för en

attityd- och åsiktsstudie av flera skäl:

- leden

skulle nästan uteslutande tjäna den lokala befolkningen

och därför riskerar man inte att missa vare sig "vinnare"

el-ler "förlorare" i en enkätundersökning.

- planerna på leden är, som nämnts, skrinlagda och därmed är den

inte längre en kontroversiell fråga.

- planerna på Broleden är ett bra exempel på en väg som (förutom att den skulle skapat tidsvinster för trafikanterna) ställer två miljöintressen mot varandra; dels miljön för de boende kring de hårt trafikerade vägarna Gropbrovägen och Edsvägen samt Gropbron, dels miljön för i första hand boende i den tilltänkta ledens närområde, men även för dem som utnyttjar området för rekreation.

Vinnarna om Broleden byggts skulle alltså varit de som skulle utnyttjat leden för resor i första hand till och från Onsjö och de som fått en lugnare närmiljö (mindre buller och avgaser etc.) kring vägar som avlastats av leden. Förlorare skulle varit boen-de i boen-den tilltänkta leboen-dens närområboen-de som skulle fått vägen i sin närhet och vad det skulle fört med sig i form av buller, avgaser och försämrade rekreationsmöjligheter samt dem som inte bor i området men som uttnyttjar det i rekreationssyfte.

Som nämnts är boende i den planerade ledens närområde både vin-nare och förlorare; dels får de en bra resväg, dels får de en sämre boendemiljö. Vilket som väger över är naturligtvis olika från person till person.

2 BAKGRUNDSFAKTA

2.1 Broledens historik

Ett reservat för en framtida led, benämnd Broleden, avsattes i Vänersborgs kommuns Översiktsplan-90 (daterad mars 1990) .

Syftet med leden var dels att den skulle vara en framtida för-bindelse till befintlig och planerad bebyggelse i Onsjö, dels att den skulle avlasta främst Gropbrovägen och Gropbron från viss trafik. Däremot var inte syftet med leden att skapa en bra genväg för t.ex. Vargöborna. Detta hindrar inte att de de facto skulle fått det.

I sitt remissvar var Vänersborgs Naturskyddsförening starkt kri-tisk mot den planerade leden. Man menade att natur- och ströv-områden vid Brinketorp skulle gå förlorade. Istället borde detta område hindras från att exploateras. Skarp kritik riktades också mot den höghöjdsbro över kanalen Karls Grav, som skulle ingå i leden. Man menade att denna skulle gå mellan bostadsområden och därför var helt oacceptabel.

Boende i den planerade ledens närområde var också starkt kritis-ka, trots att det främst var för att tillgodose deras behov som leden skulle byggts.

Flera olika namninsamlingar mot leden gjordes och lämnades in till kommunen, dels av privatpersoner, dels av olika organisa-tioner (t.ex. Svenska Naturskyddsföreningen) . Sammanlagt inläm-nades cirka 700 namnunderskrifter.

25 september 1990 beslutade kommunstyrelsen med röstsiffrorna 8-7 att ta bort Broleden ur översiktsplanen. Att den togs bort berodde på att Centern ändrat ståndpunkt och tillsammans med övriga borgerliga partier och miljöpartiet röstade mot leden.

2 , 2 Trafiksituation och trafikflöden

Riksvägarna 44 och 45 gick tidigare genom Vänersborg. Rv 44 sträckte sig i väst-östlig riktning Edsvägen (med Gropbron) -Gropbrovägen - Östra vägen. Parallellt med Gropbrovägen funge-rade även Östra vägen till och från centrum som rv 44-sträck-ning. Rv 45 sträckte sig i syd-nordlig riktning Edsvägen (med Gropbron) - Järnvägsbacken - Vassbottenleden - Dalbobron.

Nya sträckningar av båda dessa riksvägar började byggas 1987 och kan ha påverkat Broleden-planerna och människors inställning till denna led. Riksväg 44 byggdes i ny sträckning söder om Vä-nersborg och söder om Hunneberg, med sträckning på Stallbacka-bron över Göta Älv, alldeles norr om Trollhättan. Den nya sträckningen öppnades för trafik i oktober 1990. Därmed fick de båda riksvägarna gemensam sträckning över Stallbackabron.

Riksväg 45 byggdes som förbifart väster om Vänersborg och öppna-des för trafik i september 1991.

De båda riksvägarnas sträckning, både före och efter omläggning-arna, visas i bilaga 2.

Den ändrade sträckningen av riksväg 44 1990 innebar, visade Vägverkets mätningar, att trafiken minskade på Gropbrovägen, i en mätpunkt alldeles öster om Tegelbruksvägen, från 11 560 for-don/medeldygn vecka 24 1990 (dvs fortfarande som riksväg) till 8 380 fordon samma vecka 1991. Detta är en minskning med ca 28 %. Samtidigt minskade den tunga trafiken från 9,0 till 4,3 %.

Motsvarande minskning på Edsvägen, i en mätpunkt strax söder om Gropbron var från 22 665 till 20 835 fordon, vilket innebär en minskning med 8 %.

Riksväg 45:s ändrade sträckning 1991 innebar att trafiken mins-kade ytterligare på Edsvägen söder om Gropbron vecka 24 1992. Då visade Vägverkets mätningar att 14 260 fordon/veckomedeldygn trafikerade denna punkt. Detta innebär att utflyttningen av de båda riksvägarna minskat trafiken med 37 %.

Däremot innebar inte rv 45:s ändrade sträckning att trafiken minskade på Gropbrovägen. Istället blev det där en marginell ökning från 8 380 till 8 530 fordon.

3 UNDERSÖKNINGSMETODIK

3.1 Urvalsförfarande

Bostadens läge i förhållande till en tilltänkt väg måste anses vara av största vikt för en människas ställningstagande för eller emot vägen. Därför fann vi det naturligt, när vi skulle göra en studie över Broleden, att dela in de områden som på något sätt kunde tänkas påverkas av den tilltänkta leden efter hur de skulle påverkas. Ur vart och ett av dessa områden gjordes sedan separata urval. Urvalet togs ur adressregistret hos läns-styrelsen i Älvsborgs län. Slumpmässiga val ur befolkningen 18-84 år gamla gjordes.

Tankegångarna kring områdesindelningen, vilken visas på karta i bilaga 3, var följande:

Område 1 (Närområde): Boende i detta område skulle på ett påtag-ligt sätt påverkats av Broleden, eftersom den skulle sträckt sig i deras närhet. Ur detta område utvaldes slumpmässigt 10 % av befolkningen, vilket innebar 198 personer.

Område 2 (Nyttoområde): Boende i detta område (Vargön med om-nejd) skulle vunnit trafikmässigt på om leden byggts, eftersom den skulle inneburit en utmärkt färdväg för dem, för resor mot t.ex. Uddevalla. 5 % av befolkningen valdes ut, vilket resulterade i 217 personer.

Område 3 (Avlastningsområde): Detta område är beläget kring vä-gar som var tänkta att avlastas av Broleden. Vissa av de boende här skulle dock också kommit ganska nära den tilltänkta leden. Även i detta område utvaldes 5 %, vilket i detta fall innebar 151 personer.

Område 4 (Övrigt område): Detta område består av övriga Väners-borgs tätort. De boende skulle inte påverkats av Bro-leden på annat sätt än att den skulle inkräktat på strövområden de eventuellt utnyttjar. 1 % av de boende utvaldes slumpmässigt, vilket visade sig bli 48 personer.

Sammanlagt skickades alltså enkäten, vilken återfinns i bilaga 4, ut till 614 personer, vilket således är bruttourvalet. Tolv

3.2 Enkätstudiens genomförande

Enkäten skickades ut i mitten av augusti 1992. Efter ungefär två veckor hade 290 korrekt ifyllda enkäter, dvs. 47,5 %, inkommit. Att ungefär hälften av de utskickade enkäterna besvaras efter det första utskicket är, visar tidigare studier, vanligt.

Det andra utskicket, vilket utsändes i månadsskiftet augusti-september, resulterade i att i mitten av månaden hade totalt 413 enkäter, dvs. 68 %, besvarats korrekt. Delvis pga. låg svarsfre-kvens i ett par av områdena, beslöt vi att göra också ett tredje utskick.

Det tredje utskicket ökade antalet besvarade enkäter till slut-resultatet 77 %, dvs. 464 korrekt besvarade enkäter. Detta är en högre svarsfrekvens jämfört med liknande, tidigare undersökning-ar. Det sista utskicket innebar också att inget område hamnade under 70 % i svarsfrekvens. För en mer utförlig redovisning av svar och bortfall hänvisas till bilaga 5.

10

4 REDOVISNING AV ENKÄTSTUDIEN

Enkätens sista fråga lyder: Tycker Du att Broleden skulle byggts? Detta är naturligtvis huvudfrågan i undersökningen. Längre fram i föreliggande rapport kommer enkätbesvararna att indelas på olika sätt (kön, åldersklasser etc.) för att se vilka faktorer, attityder m.m. som styr människors ställningstagande; ja eller nej till Broleden, eller ingen åsikt.

Viktigast är dock vad majoriteten av samtliga enkätbesvarare tycker om leden. Eftersom en väg skall byggas för att tjäna all-mänheten kan detta sägas vara avgörande för Broledens berättig-ande. Särskilt också med tanke på att leden främst skulle ut-nyttjats av den lokala befolkningen. Alla berörda områden om-fattas således av vår enkätstudie.

I vår studie fördelade sig svaren på sista frågan enligt följan-de :

- Ja, Broleden skulle byggts: 15,7 % - Nej, Broleden skulle inte byggts: 49,0 % - Utan åsikt om Broleden: 35,3 %

Procentsatserna är viktade med hänsyn till bl.a. att olika stora urval är gjorda i de olika områdena. Detta gäller även de ande-lar som redovisas i kommande figurer. Samtliga beräkningsprinci-per redovisas i bilaga 6.

Andelen utan åsikt om Broleden var efter första utskicket betyd-ligt mindre än 35,3 %, men ökade sedan efter varje påminnelse. M.a.o var de med en åsikt huruvida man borde byggt leden mer be-nägna att besvara enkäten. Man kan således misstänka att de som inte besvarade enkäten till stor del inte hade någon åsikt om den.

11

någon åsikt om Broleden kan bero på att att ungefär tre fjärde-delar av undersökningsdeltagarna inte kände till något om plan-erna kring leden och därmed inte haft möjlighet att ta ställning tidigare. Att Broledenplanerna inte var mer kända kan tyckas märkligt eftersom planerna uppmärksammades av lokalpressen under 1990 (artiklar från Elfsborgs Läns Allehanda, ELA, återfinns i bilaga 7) . Av dem som redan tidigare kände till något om Bro-ledenplanerna var det emellertid mindre än en femtedel som inte hade någon åsikt om leden.

4 . 1 Inställning till Broleden - indelning efter objektiva faktorer

En mängd olika faktorer kan tänkas påverka människors inställ-ning till Broleden. Det kan handla om olika objektiva faktorer (urvalsområde, åldersklass, barnhushåll, kännedom om leden etc.) eller subjektiva faktorer (t.ex. tro på leden som avlastare) . Resultatet efter dessa indelningar redovisas i kommande figurer. Det är således svaret på enkätens sista fråga, Tycker Du att Broleden skulle byggts?, som figurerna grundas på.

I detta avsnitt behandlas de objektiva faktorerna och i 4.2 den enda subjektiva.

Det bör påpekas att de olika indelningsfaktorerna samverkar och att det kan vara svårt att avgöra vilken faktor som väger tyngst. Styrs ställningstagandet i närområdet av närheten till leden eller av att området är barnrikt? För att kunna svara på frågor av denna typ skulle det krävts stora och kostsamma urval, vilket inte rymts inom ramen för denna studie.

12

4,1. 1 Urval sområden

Bostadens läge i förhållande till den tilltänkta leden är kanske den viktigaste faktorn att indela enkätbesvararna i. Detta låg ju också till grund för vårt urvalsförfarande. Resultatet vid en indelning efter urvalsområden visas i figur 1. Inom parentes ges antalet svarande denna figur baseras på. Detta gäller naturligt-vis även kommande figurer.

(%) 100 90 80 70 60 50 40 30 e sz 10 © Utan åsikt 0

1. När- 2. Nytto- 3. Avlast. - 4. Övrigt Område (162 st) (160 st) (104 st) (35 st)

Figur 1 Enkätresultat, Urvalsområden

at

Som kan utläsas ur figur 1 tog fyra av fem i närområdet, område 1, ställning till Broleden och då företrädesvis mot den. Den ne-gativa effekten av att störas av leden i sin boendemiljö ansågs således av en övervägande majoritet vara betydligt större än den positiva effekten att få en bra förbindelseled till sitt bo-stadsområde. Detta är ett viktigt konstaterande eftersom ett hu-vudsyfte med leden var att skapa en bra förbindelse för detta område .

Det måste anses överraskande att område 2 (Vargöborna), som skulle fått en bra färdväg om Broleden byggts, inte hade större ja-andel. Nära hälften av undersökningsdeltagarna i detta område

13

Mest renodlad nytta av Broleden skulle de boende i område 3 fått. Ett av syftena med leden skulle ju varit att minska trafi-ken på vägar i detta område. I detta område uppvisade undersök-ningen också den största ja-andelen, vilken som synes ändå endast är drygt 20 %. Detta är än mer anmärkningsvärt eftersom nästan 70 % av enkätdeltagarna i området trodde att Broledens tillkomst skulle minskat trafiken som åsyftat. Ändå uppgav 40 % att de inte tyckte att Broleden skulle byggts. Förklaringen kan vara att dessa använder området för sin rekreation, men det kan också vara uttryck för en vilja att inte bygga vägar av Bro-ledens typ, även om man inte utnyttjar området på sin fritid. En tredje förklaring kan vara att många tycker att kommunens dåliga ekonomi inte tillåter ett vägbygge av Broledens storlek. Enligt en mycket grov uppskattning skulle leden kostat ungefär 150 mil-joner kronor att bygga. Denna information fanns i enkäten.

4 , 1,2 Åldersklasser

Åldern är en faktor som kan vara av betydelse för människors åsikter om vägar och miljö. Därför är enkätbesvararna indelade i åldersklasser i figur 2 nedan.

(%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 m Ngj 10 Utan åsikt 0 18-39 år 34-49 år 50-65 år 66-84 år Åldersklass 145 st) 456st) (106 st) (54 st)

14

En allmän uppfattning är att det är bland de yngre som det största motståndet mot den här typen av vägar finns. Därför är resultatet i figur 2 anmärkningsvärt; det största motståndet mot Broleden fanns inte i den yngsta åldersklassen, utan i de två mellersta, i vilka över hälften var motståndare.

Den äldsta åldersklassen skilde sig från de övriga i det avseen-det att nära hälften, jämfört med ungefär en tredjedel bland de övriga, inte hade någon åsikt om huruvida Broleden borde byggts. Detta är inte överraskande. Att äldre människor i större ut-sträckning än yngre inte gärna tar ställning i olika frågor är tämligen vanligt. Dessutom är de förmodligen inte lika flitiga resenärer som övriga.

4 , 1.3 Män och kvinnor

Är det någon skillnad mellan mäns och kvinnors uppfattning -om Broleden? Den gängse uppfattningen torde vara att kvinnorna i större utsträckning än männen värnar om natur och miljö, vilket i så fall skulle innebära att större andel kvinnor än män var emot leden. Studiens resultat beträffande detta redovisas i den följande figuren.

0 Ja M Nej & Utan åsikt

Kvinnor Mån Kön (232 st) (229 st)

15

Resultatet i figur 3 är svårtolkat. Å ena sidan uppvisade kvin-norna som synes mindre ja-andel än männen, men å andra sidan uppvisade de inte större, utan lika stor, nej-andel. Man kan således inte generellt säga att kvinnorna var mer emot leden än männen. Däremot var de i mindre utsträckning för den och dess-utom tog de i mindre utsträckning än männnen ställning i frågan.

4 , 1 . 4 Barnhushåll

Att ha barn eller ej, i detta fall definierat som högst 15 år gammalt, är något som kan påverka inställningen till Broleden. Resultatet vid denna indelning visas i nedanstående figur.

(%) 100 90 80 70 60 50 40 30 [J Ja 20 M Nej 10 Utan åsikt 0

Barn E] bam HUShå." (200 st) (261 st)

Figur 4 Enkätresultat, Barnhushåll.

Även resultatet i denna figur är svårtolkat; både ja- och

nej-andelarna visade sig bli större för barnhushållen än för dem som

inte hade barn, ja-andelen som synes dock endast marginellt. Den

stora skillnaden i figuren är att barnhushållen redovisade en

betydligt mindre andel utan åsikt. Det tycks således vara så att

hushållen med barn visade ett större engagemang, vilket kanske

16

Om man exkluderar dem utan åsikt och endast ser på procentandel-arna för dem som hade någon åsikt, så visar det sig att hus-hållen utan barn uppvisade en något större ja-andel än barnhus-hållen; 25 % jämfört med 23 %. Detta kan illustrera det faktum att det utifrån figur 4 är svårt att dra några generella slut-satser.

4 , 1.5 Bostadstyp

Om man bor i villa eller lägenhet är en annan faktor som kan tänkas ha inverkan på inställningen till Broleden. Den vanligas-te uppfattningen i det fallet torde vara att villaägare valt sitt boende, förutom den ekonomiska möjligheten, därför att de har större krav på lugn bo- och närmiljö. Detta skulle i så fall innebära ett större motstånd mot Broleden bland boende i villa jämfört med boende i lägenhet. I figur 5 kan vi se om denna hy-potes stämmer. (%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 #

Pii,-10

© Utan åsikt

0

Lägenhet

Villa

Bostadstyp

-(146 st)

(314 st)

Figur 5

Enkätresultat, Bostadstyp.

På ungefär samma sätt som vid indelningen efter hushåll med och

utan barn är resultatet vid indelning efter bostadstyp

svårtol-17

var större. Precis som vid den förra indelningen var det under-sökningsdeltagarna utan åsikt som var den stora skillnaden. Den-na andel var som synes klart störst hos lägenhetsinnehavarDen-na.

Om de som inte hade någon åsikt exkluderas på samma sätt som vid den förra indelningen, medför det att lägenhetsinnehavarnas ja-andel blir större än villainnehavarnas, 27 jämfört med 22 %. Återigen bör man således vara försiktig med generella slutsatser om inställningen till Broleden.

4 , 1 . 6 Kännedom om Broleden

Den sista objektiva faktorn vi valt att se närmare på är om kännedom om planerna på Broleden kan haft någon inverkan på in-ställningen till Broleden. De med kännedom definieras som dem som kände till något om planerna beträffande Broleden redan innan de läste vår enkät. Resultatet presenteras i figuren ne-dan .

(%)

[ Ja 1 Nej & Utan åsikt

Ej kännedom Kännedom Planer på Broleden (339 st) (122 st)

Figur 6 Enkätresultat, Kännedom om Broleden.

Av figuren kan man utläsa att de som kände till leden också tog ställning till den, företrädesvis mot den. Även de utan kännedom

18

åsikt var ungefär lika stor som nej-andelen. Att så stor andel av dem som tidigare inte kände till Broleden inte heller hade någon åsikt om den, kan inte anses överraskande; de hade ju inte haft tillräcklig tid att tänka över ledens konsekvenser. Däremot kan det, som tidigare nämnts, tyckas överraskande att inte fler kände till något om leden.

4 , 2 Ja eller nej till Broleden - indelning efter subjek-tiva faktorer

4 , 2.1 Tro på Broleden som avlastare

Förutom att Broleden var tänkt att fungera som förbindelseled till och från Onsjö skulle dess tillkomst också minskat trafiken på framförallt Gropbrovägen, Gropbron och Edsvägen, menade kom-munen. Om man trodde på detta eller ej måste rimligtvis ha varit av stor vikt när enkätbesvararna angav inställning till Bro-leden; och då inte bara om man trodde på en avlastande effekt, utan också hur stor. Resultatet visas i figuren nedan.

(%) 100 90 80 70 [C Ja M Nej Utan åsikt

Ja, betydlig Ja, någon Nej, ingen Visste ej Avlastning 03 : (74 st) (228 st) (55 st) (98 st)

19

De enkätbesvarare som trodde på en betydlig avlastning uppvisa-de, föga överraskande, störst ja-andel (nästan hälften). Denna andel var också betydligt större än deras nej-andel. Om en majo-ritet av Vänersborgsborna kunnat övertygats om Broledens för-träfflighet som avlastare hade således stödet för leden kunnat blivit större.

Det var emellertid endast en liten del, mindre än 20 %, av en-kätdeltagarna som trodde på en betydande avlastning. Hälften trodde istället på en mindre avlastning och dessa uppvisade som synes ett helt annorlunda resultat med en nej-andel överstigande 50 %.

Tittar man på den relativt lilla del av undersökningsdeltagarna, drygt 10 %, som inte trodde på någon avlastning alls, så visade det sig, vilket kan utläsas ur figur 7, att deras motstånd mot Broleden nästan var totalt.

4 , 3 Vilka faktorer styr människors ställningstaganden till Broleden?

Hittills har vi studerat vad enkätbesvararna tyckte om Broleden. I det följande skall vi titta på varför de tyckte att leden skulle byggts eller ej. De olika argumenten för enkätbesvararnas ställningstaganden kan utläsas ur de kommentarer som många kom-pletterade med. Ett urval av dessa kommentarer återfinns i bila-gå 8.

4.3.1 Förespråkarnas argument för sitt ställningstagande

Som nämnts tidigare tyckte 15,7 % av undersökningsdeltagarna att Broleden skulle byggts. Dessa angav olika skäl till varför de tyckte det, främst kanske styrt av vilket område de bodde i. Därför är dessa 15,7 % indelade efter områden i figuren nedan och därefter indelade i procentandelar efter de skäl de uppgav.

20

Område 1 är, som tidigare nämnts, den tänkta ledens närområde, område 2 är nyttoområde, dvs. Vargön med omnejd, vilket skulle fått en bra resväg i Broleden, område 3 är avlastningsområde, dvs. området var tänkt att få mindre trafik om Broleden byggt s och område 4 är övriga Vänersborgs tätort. I figuren innebär förkortningarna följande skäl till varför man svarade ja till byggandet av Broleden:

Ekon.: Ekonomiska skäl, t.ex. att byggandet skapat sysselsätt-ning.

Miljö: Miljöskäl, t.ex. att buller och avgaser skulle minskat på och kring de vägar som fått mindre trafik.

Samv.: Samverkande skäl (kombination av miljö-, säkerhets-och/eller tidsskäl, dvs. förutom miljöskälet även att leden skulle skapat en trafiksäkrare och/eller snabbare färd) .

Utan: Utan något angivet skäl.

& Ekon. 0 Miljö M Samv. & Utan

1. När - 2. Nytto - 3. Avlast. - 4. Övrigt Område (26 st) (25 st) (21 st) (4 st)

Figur 8 Enkätresultat, Förespråkarnas skäl till sitt

ställ-ningstagande . '

Som synes grundar sig figuren på relativt få svar, vilket inne-bär att inga långtgående slutsatser kan dras. Det enda man med

21

4 , 3 . 2 Motståndarnas argument för sitt ställningstagande

49,0 % av enkätbesvararna uppgav att de inte tyckte att Broleden skulle byggts. På samma sätt som de 15,7 % som förespråkade le-den är motståndarna indelade i områden och de skäl de uppgav varför de sade nej till leden. Resultatet av detta redovisas i figur 9. Förkortningarna står för följande skäl varför man sva-rade nej till byggandet av Broleden:

Ekon.: Ekonomiska skäl, t.ex. att de uppskattningsvis 150 miljoner kronor det skulle kostat att bygga leden var för dyrt.

Miljö: Miljöskäl, t.ex. att leden skulle gjort ett alltför stort intrång i naturen och/eller inneburit buller- och avgasstörningar i närområdet.

Mö+E.: Både miljöskäl och ekonomiska skäl.

Onöd.: Leden onödig, t.ex. att de senare årens utflyttningar av riksvägarna 44 och 45 från Vänersborgs tätort inneburit minskad trafik i staden.

Utan.: Utan något angivet skäl.

8 Z & Ekon. CJ Miljö ©2 Mö+E M Onöd. 22 Utan 8 8 8 8 8 3 s © omh 0 [o]

1. När - 2. Nytto- 3. Avlast. - 4. Övrigt Område (104 st) (62 st) (42 st) (20 st)

Figur _9 Enkätresultat, Motståndarnas skäl till sitt ställ-ningstagande .

22

helt enkelt om sin närmiljö. Övriga områden uppvisade som synes störst andelar som uppgav ekonomiska skäl till sitt motstånd, men spridningen var påfallande stor mellan motståndarnas olika

skäl för sitt ställningstagande.

4 , 4 Sakfråga eller symbolfråga?

Det kan vara intressant att studera Broleden-motståndarnas argu-ment i en annan "dimension" än de ovan redovisade ekonomiska, miljömässiga etc. Det gäller om, främst miljöskälet, är motive-rat med sak- eller symbolargument. De som i första hand åberopa-de sakargument är de som uppgav att de var motståndare pga. att leden skulle gjort intrång i naturen, givit upphov till buller och/eller avgaser eller på annat sätt stört boendemiljön. Dessa tog m.a.o. ställning utifrån ledens direkt negativa konsekven-Ser.

Andra Broleden-motståndare motiverade sitt motstånd med att det redan finns nog med vägar, att vi måste sluta exploatera vår na-tur, att vi måste sätta stopp för den ökande bilismen etc. Dessa uppgav således i första hand symbolargument för sitt ställnings-tagande mot leden.

De som ivrigt förespråkar en viss väg brukar ofta kritisera väg-motståndarnas symbolargument. Förespråkarna menar att dessa mot-ståndare motarbetar konstruktiva och helhetsmässiga lösningar av trafikproblemen. Förespråkarna menar också att dessa motståndare inte är mottagliga för objektiva argument.

Vid en studie av de motiveringar och kommentarer som de som upp-gav att de var motståndare till Broleden gav, visar det sig att endast ungefär en av tjugo stödde sig på enbart symbolargument. En av tio uppgav symbolargument som åtminstone en del av det som påverkade ställningstagandet mot leden. Den övervägande delen av

23

5 SLUTSATSER

5.1 Slutsatser om Broleden

Denna fallstudie visar att Broleden inte har något stort stöd hos någon gruppering. Detta trots att den tveklöst skulle inne-burit restidsförkortningar för många och därmed positiva trafik-ekonomiska effekter. När enkätdeltagarna delades in efter objek-tiva faktorer var i samtliga fall nej-andelarna större än ja-andelarna. Föga överraskande var emellertid de som trodde att den skulle avlastat vissa gator betydligt från trafik, mer posi-tiva till den. Påfallande många var dock likgiltiga.

5.2 Generella slutsatser

Det ovan nämnda är tankeväckande och visar att en lokal väg lik-nande Broleden bör värderas utifrån en helhetsbedömning, dvs. berörda personers åsikt om huruvida den planerade vägen med alla dess effekter är värd anläggningskostnaden. Sådan information kan åtminstone vara ett komplement till objektanalysen. Fler studier liknande denna bör dock göras för att kunna dra mer ge-nerella slutsatser av människors åsikter om denna typ av vägar.

BROLEDENS TÄNKTA STRÄCKNING P --G ) å #1 B v., =- sals a1 89 e -% 1.9 08 J BILAGA 1 Sid 1 (1) M ) " ? & Qs rr e kl. c M X | ? W * k VN P * N _ A n g e n s Sj uk D ki i |. ** ___-Å.. * i ätt t"(_-***"? R 1" 5,1 3.1; V förrsprofe fer) 3 lla ne SEIs vädra TFA ÅT "JT E d joo t Ted -i S S if_et: u d e fit SPF T -1 SekT a FS Sn ; 2t y Ty- o atv. då, s :..-; Är 1 ; Lt DR n i 3 SP 28 .. Ag 22 0 pt uu T 201,3 29. 2. "Ål!(&. *4 Ni.5.1, Sä + #2 Th

5 Der fe(10t F t cd e Feed -TfPS P 29 Liså sot

> tå i Y SRS KUNG / ATR RG 4? "s"':! r?; '.'?!45531/ ( 10%. -J..' ' f + å + ;saAle» 2088 41047, . 14 Sad MQ 3 nu./P " X x.. 7 i X QI W Xx I F f av, Eh? "Å N % "p . ] 'if. w Xé) % 3] R? av ."/ ; v (SN C 34 & Ruml > 18 TZ . &F > i 25 . t + 8 15 SB åxå 82 1 i (5 Sr a 6" e ' 25/2 10002 lrT 5 at" sr ors E x 0 j | 4 | 1 i 1 i h t f 1 ; 1 a i ];, ss 29 Ned | i. 2 N H mö e X i - - iQ ->» ' A i ts m | h 1 N l Mu > ! + A* 9 u '0 x' i = * +0 iä å 9 "-"8 + ; og 47 % £ F se c 5 '9 bs * 4 # & © 1 t S ' Å * % T -,./- '. gå I 6 , % e

==_{e 57} ess = -> 21 (22 RIKSVÄG 44:s STRÄCKNING Kc'.k. ( kåpa! A 5,1];

=/, Sträckning fram till oktober 1990 [g]

ik *

får? Nuvarande sträckning

dti4

X >it

BILAGA 2

Sid 1 (2)

i071 V 4

a

ia

901u:14!

lt Ne

/

+ h

. e

/

f - -%

. 4

t t

". Ä + 4 o ./. ./. ä. # om -e 7 1 2003 s 3 1 -T ; i ks 'x, Hallehuvåa 2 SS, 4 a f * i

(Qui/. [Glid/k," St Fägtskärw> "I, ** F G )

lx. - g skaren oo o- 4 L. &R :, 4 & + * k / 8 + i '/ 4") % + 22 0 4 gLöngC MCM] nt %: "Et | /S PBs o 2 ba Mossdtagsuddemåi (% i s " .: * S 'n'-';:- - så Å, +* (&&/Fi. W ä / op - 0 /Gdden>- TV 1 (K.. X=. ; ;l-Z R Pa F Sat 22 o fr H sz e V al -4 Å Q'g'/ 4 £ 779'-£5 ig 0 br224 N C ve tt o m a a vt LP k v SF Ke s S A $ & ? MR S "-- SP T f å S S S det S C o x SS S N e et C Vo td > S % by d p A % s v å 1Z 1.1.4. Z oleti P fy ä AZ 4'.; 5 Lop'_' 2 5-4 I . CZ, ,4". ( 5 v /f J r © %' doi p h AM: h et å ?G / ng En, åk S- . "& ZZ, 29 !. 4 f L; ol, / 8 sat %D 33 * t fe fre Kee ts 40 WW 2 2 *; $$" 1 [väja N /l/ v åt 24 P ". %, 3 Q (o . >X saS $ gr NGrdne md? ___ 17" -" 2 Be T i- - 7

per Ti, V v - * (f 2 -> + 207 "at 22-290. L. - .. A u ht vå 3 v

NSD - 3 ho ke - 4 X/: P5 JF i 4 &

S,. kal/r /o;_ a ig i __4"/å$_ ii "*-21 "Yr

f - Å i 5 '., nä d . -is 9 - 27 aZ sm - yt i "> % t ? -£ _k s_% e %. SH,_{v *-*} 2 * _"20WH _ij _p 74)_d om 4 a 1 _{- ä} N_{d 9}44 ,_se & T_{- Jr} S r$vo o_ä T 2 ₅00 >- y t_{% op ;} T 7₁₀ ---> = 3 f 51/etllnd'II/SYQ''- Q hat ph tt . * 7/ o SHS © flvl, 2 ;;: r : s " iv % >;'clr_ s "var/(f rp_{e * -}%?". _© &, k" AP: n v 16/3 s CQ!) !!. "Bo rstena N V x Nr NXX. %& XL / xx lev. II,, nöd." = P: &r CK ; # ] o, 0:1 X & DPs. "> X + Go

pt MSCI SKRUUTAN WNA : SC

"evt. - Ly & ; d X _ Å») Stoner 44 - % K. - "..,/_ :*32: Pr // .Wp/ % i o A t n .,Lsril/ .xSM0. ; - i .,»! *** aloga ;.» % bxi Zi /L dug gf: f f si // sal v k / i P/-R LX if 4 i I, %s / J ts f "&( F, _om ååå; "tv XV, 2 / " Sdw 3C T 38, A .es=>=.45.2.4 rtorp & .'___..--' 4 4 ! gy, GT 1; . x_tg'w; i * e ; Z u. (V.. ns, -Trollhättar+. /: -t o

BILAGA 2 (2) Sid 2 . hoc kant * -vmfxK i 7> o ks adl 2 l. s* ,.. ... flu y SP R ö s e t l -, : 0 S E e S S / / it / 4 I n S %s ./ %l i? ! 4 v d l 3 S i e W R Z / ,xÅ /n KL > / es K S g e S Ali. . Jr, /w, vå > S f S 20 v , ( JM -WW S / 4 S > ebårg= / Jod D y >.kb Z yt 4N Tå gården >' vggum S : x I R u s I x m -S 9 & / NO Pm hand land ? ) ] . + X , ), ) r o 2 ; s 1 8 " z v Tr 7 & X mk . m a s t R . H . ] / r Ki [M ,-w. , ; . " % & des R org /

rs];

f

forslgolmama E * he " $ ." f Å i -; 4 sh X £ 2 N U> 3 ; ... ' + ig" * Sl f oa ts i 5 3 + + 4 +-i -> 2 T , 1 -4 . 2 Ls o d d S d 3 .. .-.. . + .. t / m A R N c h w w w S E E : " V Z 2 s n e n i 14 ,3 7 V 9 J, 4 ] Q & I d e M r / b u m l ' s Roj ;p: X H ig . nu g e > . /X v /, // Un ty o ) . V 2 0 2 . kö a å "9 å 0 9 1 pa_ar

f:;x'

Y *

Sås

änersbordiÖ 45lält S;

S

atS

) Bo

*dräddebä ck

t

:s STRÄCKNING

-

V-Wo

Oh

o0

s1

»

G

ul, /4 = ) & å Sö ka > (1 #* H* * A % i 4 Mi SF

;

P

?

vå r / . flygplats hg -Vag d 5 K Ä 0 & C / 25 / Z A K + = = -N / S S V C i o F e _ R f / f ä S o p S 5 5 4 % / 1 / 8 13 S / % xx o " m -> V IKSVÄG 45 -d * KP : R t "VV 9 » S i e s t fi ! ha r i t S o f n --7 o å -= » & D e ' ; , X x Nuvarande sträckning f b 0 0 0 0 -._ E T ) ++ -, X 5 / 1 rå N T x t g ce. i s f + Tö x S e E % i S T (f u. .. -2 / N H L å 1 -e X S o i o F o Ys u» % . ÄF WL NM = » L i l y . y S X 1 å _ . b 3 d $ . BT T 2 -> ) Ur L a N v SAT S D Äh ,/ fm ,, sz /w f " .fr! %] , B T R 3 V Y S e f_n /)» , I E E E N r L t k s I -& KT t e s A d ln S U N D T H A T T å * illa. _% H] L Ä S T S D A => . v, P r f l ä n s ) e e e n P -e " t s s k e 2 0 7 A Å -& Doo 2 S P N E e i E -a v . , , 4 = i $ % u t i 2y R G T -T v a i n . P 4 f e t t . F as M S VTI MEDDELANDE 714

BILAGA 3 Sid 1 (1) OMRÅDESINDELNING +/ = V / 000 S /. Gorm-oc / i VÄNERN fn. » Stoka Flatskö N", 17 Lila Flatskört;3 +", 8 s Q *

Broledens tänkta sträckning

Område 1 (närområde)

Område 2 (nyttoområde)

Område 3 (avlastningsområde)

Område 4 (övrigt område)

| Nobbe 1 X % > '»%& / 7 __4 RN o 35 ET 27, 2 _{"-- Nor =>;} Sm P p 17" "Du

yttre Softsskn ; &

Sotaren Ä i Z vek 2-0 & M Mossdroget 1 [5 > i i ;. x | m ) 7? i " BOCKEGÅRDEN VIKSÄNGEN Fågelgården X o E* fi Å KORSEBERG F X so Q v >"©© / % __{- 3 5}& me EA le F vu [' - lg/ l å IMa-» Allonä % d t i & 2 P6 v. P" v ry a s. XX © 3 oE_{0 t}v.#, $" --_{o n Sail? E}s *2 Cas - "a L h ver stt₄ -_l # PPl s-% N & %: &_{LL :} / / _Sg5 a_S (2 v ; Du x &. v :_ " N-.... 2» no s LN v s P 6 i A R G : jer ;)ten ' » X ) ,'/ / _)1/ se + '.'Yx P - se se _+__.__ amet Iv X% hovo lg2 NO'bw/ yde" 1 x k x,. t &

BILAGA 4

(då)

Sid 1 (7)

w Väg-och

Trafik-Institutet

1992-08-10

Ärade Vänersborgs-bo!

På Statens Väg- och trafikinstitut (VTI) i Linköping försöker vi

ta reda på människors värderingar och åsikter om stora

vägpro-jekt och vilka attityder de har till dem. Dessa vägprovägpro-jekt kan

både avlasta andra gator från trafik och skapa genvägar, men kan

också göra intrång i natur- och rekreationsmiljö och kanske

stö-ra närmiljön. Planerna på den s.k Broleden i Vänersborg är ett

exempel på ett sådant projekt. Den tänkta leden, vilken kommunen

numera avskrivit från planerna, visas på den bifogade kartan.

Du har fått denna enkät genom ett slumpmässigt urval bland

boen-de i Vänersborg. Genom att besvara enkäten kan Du hjälpa oss i

vår forskningsuppgift. Broleden har många motsvarigheter runt om

i Sverige, vilket gör att Din medverkan kan bidra till en

för-bättrad planering av gator och vägar i framtiden.

Allt Du behöver göra är att svara på

frågéformulärets frågor,

oftast endast genom att fylla i ett X.

Det är naturligtvis helt frivilligt att deltaga men varje

ute-blivet svar minskar tyvärr undersökningens värde. Därför vore vi

mycket tacksamma om Du ville fylla i enkäten och skicka tillbaka

den i det medföljande kuvertet (sätt inte på något frimärke, vi

står för portot). Svaren behandlas helt konfidentiellt och

kom-mer att redovisas i form av tabeller och figurer (ingen komkom-mer

att kunna utläsa hur just Du svarat). Om Du ändå inte vill

med-verka i undersökningen vore det bra, om Du ville skicka in

en-käten blank.

Det påskrivna numret används endast för att pricka av de inkomna

svaren så att påminnelse inte sänds till dem som redan svarat.

Ring gärna om något är oklart. Tack på förhand.

Med vänliga hälsningar

Stefan Grudemo

Torbjörn Lindqvist

tel. VTI direkt

tel. VTI direkt

BILAGA 4 Sid 2 (7)

Frågeformulär

1 . Man Kvinna

2. Din ålder: ... år

3. Övriga eventuella hushållsmedlemmars ålder:

... år

v + + - +ÅT

. + + - + Är

+ + + > +F

v. . . .- år

. + + > + år

4. Vilken typ av bostad bor Du i?

Eget enfamiljshus, parhus, radhus

Bostadsrättshus (enfamiljshus)

Bostadsrättslägenhet (flerfamiljshus)

Hyreslägenhet

Annat boende, nämligen ... ... . + + + + + & + * e * e * e e e k e k k e

5. Har Du körkort?

Ja

Ne

6. Äger eller disponerar Ditt hushåll bil för privat bruk?

Ja ... st

Ne ;

BILAGA 4 Sid 3 (7)

7. Hur färdas Du vanligen till Din arbets-/studieplats?

(om Du varken arbetar eller studerar, fortsätt med fråga 9.)

Om Ditt färdsätt varierar, rangordna färdsätten 1, 2 ... där 1 representerar det oftast använda. Om fler färdsätt an-vänds lika ofta, markera dem med samma siffra.

Bil, som förare

Bil, som passagerare

Buss

Annat färdsätt, nämligen ... ... . v + + + + * + e e W e k k kk.

8. Hur långt uppskattar Du att det är mellan Din bostad och Din arbet s-/studieplats?

BILAGA 4 Sid 4 (7)

9. Förut har kommunen haft planer på att bygga den s.k Broleden. Den skulle fungerat som förbindelseled till Onsjö. Dessutom menade kommunen att trafiken skulle minskat på Gropbrovägen, Gropbron och Edsvägen (söder om Gropbron) om Broleden byggts. Det har inte gjorts några beräkningar vad det skulle kostat kommunen att bygga leden, men en mycket grov uppskattning ly der på 150 miljoner kronor.

Broleden skulle sträckt sig mellan Gropbrovägen/Östra vägen och Edsvägen. Dessutom skulle anslutningar anordnats via Te-gelbruksvägen, Agnesborgsvägen och Klipparegatan. Karls Grav skulle korsats med en högbro. (se bifogad karta för den pla-nerade sträckningen)

a. Kände Du till något om planerna beträffande Broleden?

Ne 3

Ja, ... + kk k * kW k W k k k kon e W 6 k 6 k 6 k e k e 6 e k e e 0

b. Tror Du att trafiken på Gropbrovägen, Gropbron och Eds-vägen (söder om Gropbron) skulle minskat om Broleden byggt s?

Ja, betydligt

Ja, något

Ne

BILAGA 4 Sid 5 (7)

10. Vad tror Du det skulle inneburit att färdats på Broleden istället för Gropbrovägen-Gropbron-Edsvägen, för en bilresa mellan exempelvis Vargön och Onsjö?

En betydande tidsvinst

En trafiksäkrare färd

Annat, .. + + * + * * * * * * * * * k k k 6 k k e k k k k k e e e k e 6

11. Vad tror Du att byggandet av Broleden skulle inneburit för boende längs Gropbrovägen?

Mindre buller och/eller avgaser

Lättare och säkrare att korsa vägen

Annat, ... . + && * * & * * & 6 k k kk k k k k kon k k k k k k e e

12. Tror Du att Du skulle färdats på Broleden för Dina resor mellan bostaden och arbets-/studieplatsen?

(Om Du varken arbetar eller studerar,fortsätt med fråga 13.)

BILAGA 4 Sid 6 (7)

13. Tror Du att Du skulle sett Broleden från Din bostad?

Ja Ne ; Kanske/Vet ej

14. Tror Du att Du från Din bostad skulle störts av trafikbuller från Broleden?

Ja Ne 3 Kanske/Vet ej

15. Tycker Du att Broleden skulle byggts?

Ja, därför aKKC . ... .es see a e e uc c a s n k a k k 6 d k d P 9 k k k k 9 k 9 4 k k k 3 9

Ingen åsikt

Slutligen ber vi Dig markera Din bostads läge med B och Din arbetsplats/studieplats läge med A på den bifogade kartan (om kartan inte täcker in bostaden och/eller arbetsplatsen/studie-platsen, ange nedan var den/dessa ligger).

Är det något Du vill framföra går det bra att göra det här nedan eller på baksidan.

BILAGA 4 Sid 7 (7) o -X > & N X Ä M l / X ] 13 Nl2 271 K -> B r o s | 3 2 % % A 1 0 A m . .

BILAGA 5 Sid

SVARS- OCH BORTFALLSREDOVISNING 1 (1) Antal Bruttourval 614 Tillhör ej målpopulationen 12 Avlidna 1 Utomlands 1 Flyttat 10 Nettourval 602 Individbort fall 138 Ej svarande, vägran

Fel person har svarat På sjukhus Övrigt Svarande 464 I område område L CW ;-I I område I område 129 164 161 104 35 Procent 100 22 , 9 21 , 4 1; 2 0 ; 15 0 ,; 15 77 , 1 84,1 78,2 71,7 72 , 9

BILAGA 6 Sid 1 (2)

BERÄKNINGSPRINCIPER

Nedan redovisas formlerna som använts vid skattningarna av andelen ja, nej och utan åsikt om Broleden i olika undergrupper.

Ju mer information, desto bättre precision i skattningarna. För alla personer i urvalet fanns uppgifter om bostadsområde, kön och ålder. Denna information, tillsammans med informationen från de svarande, användes till att skatta populationsandelen med viss åsikt (poststratifiering). Belägg för detta förfarande erhölls då yZ-test gjordes för att utröna om de svarande hade liknande ålders-, köns- och bostadsområdesfördelning, som de i totala urvalet.

Testvariabeln .) Deräknas enligt följande (för en mer ingående förklaring, se t.ex. Lyman Otts "An Introduction to Statistical Methods and Data Analysis", 2"4 edition, s.179-182, PWS Publishers, 1984) :

(n; - E;)2

K * restv. * £ ; där n erhållet antal svarande. L

L förväntat antal svarande, om de svarande har liknande gruppfördelning som de i totala urvalet.

grupp nr i, t.ex. män.

E ; E

|- 11

Det var skillnader (med 97,5% säkerhet) mellan de svarande och de i urvalet beträffande åldersfördelningen. Unga personer deltog i mindre utsträckning i undersökningen. Däremot förelåg det inga skillnader (med 97,5% säkerhet) vad gällde köns- och bostadsområdesfördelning.

Poststratifiering användes då vid skattningarna av andelarna i figur 1-3. Däremot inte i figur 4-9, pga. att man då skulle er-hållit många undergrupper med få eller inga observationer.

BILAGA 6 Sid 2 (2)

Formel för att skatta andelen i undergrupper då stratifierat urval och poststratifiering kombinerats (figur 1-3):

; thijs i

& E E * Det

-£ _ Aj 2 gh h/ **-hu gh ju nghjs

; = se

&_ 2 (Nh/nhu) ä nhju

J n

P = skattad andel i populationen med viss egenskap, åsikt, etc. A = skattat antal i pop. med viss egenskap, åsikt, etc.

N = skattat antal i pop.

g = undergrupp, m.a.p. vilken poststratifiering gjorts. h = område, där h=1,...,4.

i = person i, där i=1,...;/Ngpnjs: j = betraktad undergrupp.

y = 1 om en person har sökt egenskap, åsikt, etc. 0 annars.

n = antal personer. s = bland svarande. u = i urvalet.

För en mer ingående förklaring, se Carl-Erik Särndals, Bengt Swenssons och Jan Wretmans "Model Assisted Survey Sampling", s.264-269, Springer-Verlag, 1992.

Formel för att skatta andelen i undergrupper då stratifierat ur-val gjorts (figur 4-9):

A Z E Ynij

n 1

A

P = =

2 (Nh/nh) nhj

= skattad andel med viss åsikt. skattat antal med viss åsikt. = skattat antal totalt.

' > IW > Hd > 1 område, där h=1,...,4. person i, där i=1,..,n. undergrupp, t ex män.

1 om en person har sökt egenskap, åsikt, etc. 0 annars.

antal i populationen. = antal svarande. p 2 bd uu . >-59 h d do 1

a t u r s k y d d o m m u n e n d u n ne rs bo rg s Na tu rs ky dd s-ni ng är st ar kt kr it is k mo t ko mm un en s fö rs la g til l si kt sp la n in te hi nd ra r ex -te ri ng av bl an d an na t Ka -ed al oc h Br in ke to rp so m-t. an fö rdöm er bl and an na t er na den så ka ll ade Br ol e-mell an Ös tra vä ge n och vä g 45 . ss a pr oj ek t gå r st ic k i st äv d de gr un df ör ut sä tt ni ng ar so m s fr am i öv er si kt pl an en , an se r rs ky dd sf ör en in ge n oc h me -is itt re mi ss va r at t öv er si kt pl a-fa kt ad el är en ut om or de nt -ri k kä ll a so m un de rl ag fö r mm un en s fr am ti da ut ve ck li ng sk yd d fö r vä rd ef ul l mi lj ö. åg an är do ck o m de tso m st år en ss tä mm er me d de pl an er nu fi nns? er ig en po ängt er ar fö re ni ng en in ed al ss ko ge n ov är de rl ig a e som fi lt er mo t ke mi ska ut -poc h bu ll er . -Vi fi nn er de t dj up t ot il lf re ds -la nd e at t ar be ts gr up pe n, ty dl i-n ge no m på ve rk an av po li ti sk a ey tt ri ng ar , in te fu nn it de t mö j-t at t av st yr a ex pl oa te ri ng en . At t rs tö ra de n vä l ut ve ck la de pa rk s-+ 3 k o g e n i d e t s y d ö s t r a o m r å d e t v o r e e t t f l a g r a n t m i l j ö b r o t t ! s k r i v e r d e i s i t t r e m i ss v a r ti ll V ä n e r s b o r g s k o m m un . V a d g ä l l e r B r i n k e t o r p u p p l y s e r N a t u r s k y d d s f ö r e n i n g e n o m ' d e s t o r a v ä r d e o m r å d e t h a r s o m n a -t u r -o c h s t r ö v o m r å d e s a m t s o m m i l j ö s k y d d m o t i nd u s t r i e r n a i V a r g ö n . U t ö v e r d e n s t o r a t o m t s o m r e d a n a v s a t t s f ö r f ä n g e l s e b ö r o m r å d e t f ö r b l i o r ö r t. I n t e m i n s t L i l l å n s r e s t a u r e r i n g s o m s p o r t f i -s k e v a t t e n a n s e r m a n h ö j e r o m r å -d e t s v ä r d e y t t e r l i g a r e . E n u t b y g g n a d a v B r i n k e t o r p s k u l l e i lä n g d e n d e s s u t o m b l i e t t a r g u me n t f ö r B r o l e d e n , s o m b l a n d a n n a t i n n e b ä r e n b r o ö ve r K a r l s G r a v , d å m a n s k a l l s a m m a n b i n d a Ö s t r a v ä g e n m e d r i k s v ä g 4 5 . N a -t u r s k y d d s f ö r e n i n g e n a n s e r a t t Br o l e d e n v o r e e t t a l l v a r l i g t s l a g m o t m i l j ö n . -D e t s k u l l e i n n e b ä r a e n S t a l l -b a c k a b r o i V ä n e r s b o r g s n a t u r e n m e l l a n b o s t a d s o m r å d e n . D e t f å r i n t e s k e ! d u n d r a r m a n o c h k r ä v e r a t t B r o l e d e n a v f ö r s u r ö v e r s i k t s -p l a n e n . N a t u r s k y d d s f ö r e n i n g e n m e n a r v i d a r e a t t f r a m t i d a e x p a n s i o n k o m m e r a t t r i k t a s m o t j u s t T r e -s t a d s c e n t r a l a d e l a r . D e a n s e r d ä r -f ö r a t t k o m m u n e n b ö r s a t s a p å e n I s f ö r e a vat i i 'ta ks +

Ti

sd

ag

12

ju

ni

19

90

EL

A

_ _ _ ! & 44 3 #: ( E n v: . ' tå h " * , 1 u r ! M N »v ,I + ! & ? ) 8 m ; ! » w a mw w e n i n g e n g e r Fo to : B E R N ES T R Ö M B E R G Vä ne rs bo rg .? Na tu rs ky dd sf ö"ré ni ng ra sa r mo t pl an er na på de n så ka ll ad e Br ol ed en mell an Ös tr a: vä ge n oc hri ks vä g 45 . Br ol ed en skul le in ne bä ra at t en bro me d fn se gl mg sh oj dby gg s öv er Ka rl s Gr av . ut by gg na d' av de om rå de n dä r ar -be ts re so rn a ka n gö ra s ut an at t pa ss er a "f la sk ha ls ar na "* Da lb o-br on oc hGr op br on , de t vil lsä ga Öx ne re d oc hSk av en .' Vi da re fö re sp rå ka s en

fö

rs

ik

ti

Å

ga

re

ex

pl

oa

te

ri

ng

av

On

sj

ö

sö

dr

a

sa

mt

att

st

or

hä

ns

yn

vi

sa

s

till

st

ra

nd

om

rå

de

n

på

WV

ik

sä

ng

en

äl

-ve

n.

I

sit

t

yt

tr

an

de

un

de

rs

tr

yk

s

åt er ig en mo ts tå nd et mo t 'e n ny fl yg pl at s i Sk og ar yd sa mt de n my ck et tv iv el ak ti ga in st äl ln in ge n til ln at ur ga sa nv än dn in g. E R I K T O R S T E N S S O N TIDNINGSARTIKLAR OM BROLEDEN Sid 1 (4) BILAGA 7

BILAGA 7 Sid 2 (4) Onsdag 19 september.1990,,ELA 00 protesterar | mot "Broleden" ' > >h ast säs anM emm ssn

Reaktionen mot den så kallade Broleden som är in-ritad som ett reservat i för-slaget till översiktsplan för Vänersborg har blivit kraf-tig.

Cirka 700 namnunders-krifter-mot de här tankarna har hittills lämnats in till kommunen.

En eventuell Broled ligger långt fram i tiden. I texten till översiktsplanen nämns den knappast och i illustrationerna är den inritad som en streckad

linje. Reservatet går från rondel-len i Kassaretorpet och ner syd-väst om Mariedalsområdet där det snuddar vid det planerade nya bostadsområdet i Brinke-torp. Reservatet är sedan lagt över Karls grav, där en bro be-hövs om vägen blir verklighet. Reservatet följer kraftledningen söder om Onsjö och slutar vid en tänkt rondell på riksväg 45 strax norr om ridskolan.

Reaktionerna mot reservatet har alltså blivit många. Flera olika namninsamlingar har gjorts dels av privatpersoner och

dels av organisationer som Sven-ska naturskyddsföreningen.

Kraven i insamlingarna är en-tydiga: exploatera ytterst lite på Huvudnäsön och bygg inte Bro-leden._{Planchef Karin Wolff är} kom-munens ansvariga tjänsteman för översiktsplanenoch hon po-ängterar att det handlar om ett reservat för framtiden.

-- De som sitter på våra arbe-ten på 2000-talet skall inte plöts-ligt behöva upptäcka att det är helt stopp på Huvudnäsön säger hon.

FX '.'

$%,$

_{d s 7 29}

_the,!2

"Yzio

Foto:TOMMY FELDTH

Centrala Vänersborg ligger på den här "ön" och idag kommer man dit via tre förbindelser; Göta älvbron från vargöhållet, ' Gropbron från trollhättehållet och Dalbobron från Dalsland.

-- Med den takt som trafiken ökar och enligt prognoserna kommer att öka i framtiden så är

det nödvändigt attplanera för

en ny led.

Trafiken på Gropbron har till exempel fördubblats under de senaste tio åren, från 12 500 for-don per dygn 1980 till 25 000 fordon i år.

Den nya sträckningen av riks-väg 45 kan avlasta något men endast under 90-talet. Allt fler kör bil och det blir allt vanligare med två bilar per hushåll.

- Vi hoppas förstås att trafi-ken inte ökar i vår stad men det är inte något som vi kan påverka väsentligt, säger Karin Wolff.

-- Om man låter bli att bygga . nya områden så minskar trafi-ken därifrån, säger hon vidare. Men det behövs fler lägenheter och den politiska inriktningen är att kommunen skall växa.

Det som kan hindra ett fram-tida byggande av en ny led på ' Huvudnäsön är helt enkelt att bilismen minskar. Cykling och

bussåkande måste bli de

na-turliga färdsätten i Vänersborg tror kommunens planerare.

NINA OLSSON Ulla Muregård: Tegel- bruks-vägen räcker Ulla Muregård bor på Odenvägen i Mariedal och är en av de hundratals i om-rådet som har skrivit på namnlistorna. Familjens hus har utsikt mot reservatet, idag en vacker sommaräng, och liksom så många andra så värnar hon främst om mil-jön.

- Vi som bor här är redan hårt drabbade av utsläpp från Vargön, säger hon. Det grönom-råde som finns kvar måste beva-ras.

Hon visar också på ekebacken strax bakom huset där dag-hemmets barn och dagmammor med sina barn ofta håller. till. Det vackra området blir inte nå-gon bra lekplats i framtiden.

På ängen och bland träden är djurlivet rikt.

Även om man inte alltid blir glad när man upptäcker att råd-jur och älgar har varit i trädgår-den så bör de få vara kvar, tyc-ker Ulla Muregård.

öks

ats

smet

BILAGA 7 Sid 3 (4)

#*. _{NYTT 25 Vit das128} Onsdag_19 september 1990_{220965 & VI}ELA _NNK

&, Holmängen7 2

(

bo

"//! i

J

x 020 Fölema n.: " o n 0 tÄåi".'"-": T' tok __x A_Å'laIO.V:" Ka mann Syr

1 förslaget tiltövärikrjplanför Vänersborg går reservatet för en eventuell framtida Broled som en streckadlinje. Det börjar vidrondellen i

Kassaretorpet och sträcker sig längs grönområdet söder om Mariedal, över Karls grav och längs kraftledningen söder om Onsjö. Därefter ansluter det till riksväg45. :

» 5 i %& Ah + 4 - Inga konkreta planer _ finns

Det är bra att folk

rea-gerar så att vi får en diskus-sion om översiktsplanen,

an-ser kommunalrådet S

An-ders Larsson (s). Om många också visar att de menar all-var genom att börja cykla så

kanskeBroleden aldrig

be-höver byggas.

- Men jag står för att le-den skall finnas kvar som ett

reservatiplanensäger

An-ders Larsson något som

ävenoppositionens

kommu-nalrådBörje Viberud (c)

in-stämmer i.

- Avsikten med

översiktspla-nenär attdenskalldiskuteras

och inte behandlas i tystnad, så-ger Anders Larsson.

Planen är rullande och föränd-ringar i den kan hela tiden göras - När det gäller reservatet fö; en ny led så finns det inte någr2

konkreta planer,men alla

nam-nunderskrifter som nu har

kom-mitin måstenaturligtvis

ome-delbart leda till diskussioner. -- Jag tror att alla partier tar åt sig och kommer att diskuter2 frågan i sina partigrupper.

:- Politisktfinns det

emeller-tidintenågrainvändhingar,

sä-ger Anders Larsson.

- Fortsätter trafikenatt öka

såkommer leden att behövas.

Omde700somharskrivitpå

sinanamnmotenBroledvisar

attdemenarallvargenomatt

börja cykla eller åka buss så

kan-ske det blir den bilminskning

sombehövsförattledenaldrig

ska behöva byggas, avslutar han.

-- Så mycket realist måste

man vara att man inser att

Bro-ledenkanbliverkligheti

fram-tiden även omdet dröjer länge.

säger Börje Viberud..

-Igrundenliggercentrala

be-dömningar av trafikens ökningar och jag anser att det är rätt att

läggaettreservat här,somett

slags OBS i kanten., säger han.

-Ett frågetecken är också

' vadsomskall händamed

Re-stadsområdet :i framtiden. Bli:

det bostäderoch arbetsplatser

där så kommer trafiken att öka.

-Men går trafikfråganatt

lösa så att en led inteberöva så

är det bara att applådera, säger Börje Viberud. :

NINA OLSSON adl