Erfarenheter av rapportering på akutrummet hos sjuksköterskor verksamma på akutmottagning och ambulans i Sverige. En enkätstudie.

(1)

Erfarenheter av rapportering på akutrummet hos

sjuksköterskor verksamma på akutmottagning och

ambulans i Sverige.

En enkätstudie.

Experiences of handover in the emergency room of

nurses working at emergency department and

ambulance in Sweden.

A survey study.

Författare: Linda Järleros, Anna Leo

VT19

Examensarbete: Avancerad nivå, 15 hp Huvudområde: Omvårdnadsvetenskap

Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot akutsjukvård. Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro

universitet.

Handledare: Mervyn Gifford, Universitetslektor, Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro Universitet

Examinator: Elisabet, Welin, professor, Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro Universitet.

(2)

SAMMANFATTNING

Bakgrund: För att kunna tillgodose säker vård till den akut sjuka patienten måste vårdpersonal kunna samarbeta, förstå varandra och med gemensamt syfte kunna

kommunicera oavsett profession. Det framkommer att brister i arbetsmiljö, rapportering, dokumentation, kommunikation finns över hela världen. Syfte: Syftet var att beskriva och jämföra erfarenheter av rapportering på akutrummet hos sjuksköterskor verksamma på akutmottagning och ambulans i Sverige. Metod: En deskriptiv och jämförande empirisk tvärsnittsstudie i enkätform, utifrån en kvantitativ ansats med ett deduktivt förhållningssätt och kompletterande kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Majoriteten av sjuksköterskorna upplevde trygghet och följde riktlinjer för rapportering. Skillnader mellan gruppernas

erfarenheter framkom i form av att sjuksköterskorna på AKM inte ansåg att AMB rapporterar enligt SBAR trots att de menar det. En annan skillnad var också att sjuksköterskorna på ambulansen inte var lika tillfreds som sjuksköterskorna på akutmottagningen när det gäller kommunikation, där kompetens och person lyftes fram som bidragande orsaker till bristerna. I fritext menade sjuksköterskorna att stress och obehörig personal minskar känslan av en god arbetsmiljö samt att en respektfull kommunikation minskar risk för konflikter vid

rapportering. Slutsats: Resultatet visar på delade meningar och brister som kan hota patientsäkerheten. Erfarenheter om brister i arbetssätt vid gemensamma situationer har uppkommit och inspiration till förbättringsarbeten och vidare forskning inom området finns.

Nyckelord: Akutmottagning, akutrum, ambulans, rapportering, sjuksköterska.

(3)

ABSTRACT

Background: In order to be able to provide safe care to the acutely ill patient, healthcare staff

must be able to cooperate, understand each other and with common purpose be able to communicate regardless of profession. It appears that deficiencies in the work environment, reporting, documentation, communication exist all over the world. Aim: The aim was to describe and compare the experiences of reporting in the emergency room at nurses who work at the emergency room and ambulances in Sweden. Method: A descriptive and

comparative empirical cross-sectional study in survey form, based on a quantitative approach with a deductive approach and complementary qualitative content analysis. Result: The majority of the nurses experienced security and followed guidelines for reporting. Differences between the groups' experiences emerged in the form of the nurses at AKM not considering that AMB reports according to SBAR despite the fact that they mean it. Another difference was that the nurses on the ambulance were not satisfied as nurses in the emergency reception when it came to communication, where skills and person were raised as contributing causes of the deficiencies. I free text meant the nurses that stress and unauthorized personnel reduce the feeling of a good work environment and that respectful communication reduces the risk of conflicts during reporting. Conclusion: The result shows shared opinions and deficiencies that can threaten the patient's safety. Experiences about deficiencies in working methods in common situations have arisen and there is inspiration for improvement work and further research in the area.

Keywords: Ambulance,emergency department, emergency room, handover, nurse.

(4)

Innehållsförteckning

INLEDNING ... 4 1. BAKGRUND ... 4 1:1TIDIGARE FORSKNING ... 4 1:1:1 Arbetsmiljö ... 4 1:1:2 Rapporteringsverktyg ... 4 1:1:3 Dokumentation ... 5 1:1:4 Kommunikation ... 5 1:2TEORETISK REFERENSRAM ... 5 1:3PROBLEMFORMULERING ... 6 2. SYFTE ... 6 3. METOD ... 6 3:1DESIGN ... 6 3:2URVAL ... 6 3:3DATAINSAMLING ... 6 3:3:1 Enkät ... 7

3:4BEARBETNING OCH ANALYS ... 7

3:4:1 Kvantitativ analys... 7 3:4:2 Kvalitativ analys ... 7 3:5ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 8 4. RESULTAT ... 8 4:1ARBETSMILJÖ ...10 4:2RAPPORTERINGSVERKTYG ...11 4:3DOKUMENTATION...11 4:4KOMMUNIKATION ...12 5. DISKUSSION ... 14 5:1METODDISKUSSION ...14 5:1:1 Design ... 15 5:1:2 Urval ... 15 5:1:3 Datainsamling ... 15 5:1:4 Enkät ... 15

5:1:5 Bearbetning och analys ... 16

5:1:5:1 Kvantitativ bearbetning och analys ... 16

5:1:5:2 Kvalitativ bearbetning och analys ... 16

5:2RESULTATDISKUSSION ...17 5:2:1 Arbetsmiljö ... 17 5:2:2 Rapporteringsverktyg ... 17 5:2:3 Dokumentation ... 18 5:2:4 Kommunikation ... 18 6. KLINISKA IMPLIKATIONER ... 19 7. SLUTSATS ... 19 REFERENSER ... 20 BILAGA 1 ENKÄT FÖR SJUKSKÖTERSKA PÅ AKUTMOTTAGNINGEN

(5)

Inledning

För att kunna tillgodose en säker vård gentemot patienterna är det en förutsättning att kommunikationen vårdprofessioner emellan fungerar optimalt (Evans m.fl., 2010). Därför måste personalen på akutmottagningen och ambulanspersonalen vara i en relation av samförstånd, ha rätt utbildning och kompetens, för att på så sätt kunna ta emot och ge information om patienten. Det är också av vikt att all personal som är involverad i patienten uppfattar informationen på samma sätt (Owen, Hemmings & Brown, 2009).

1. Bakgrund

1:1 Tidigare forskning

Det finns många studier gällande kommunikation när sjuksköterskan på ambulansen ska rapportera sina patienter till sjuksköterskan på akutmottagningen. Sammanfattningsvis handlar studierna om arbetsmiljö, rapporteringsverktyg, dokumentation, kommunikation (Manser & Foster, 2011). Bost, Crilly, Wallis, Patterson och Chaboyer (2010) belyser vikten av kompetens och utbildning för att på ett säkert sätt kunna rapportera patienten till

sjuksköterskan på akutmottagningen. Forskningen ökar kraftigt och fler studier om just det aktuella ämnet gällande vuxna patienter skapas nu mer frekvent (Manser & Foster, 2011).

1:1:1 Arbetsmiljö

Manser och Foster (2011) belyser att det finns många faktorer som kan påverka

överlämningen och informationsutbytet, vilka kan vara miljö, stress och ljud. Najafi-Kalyani, Fereidouni, Sarvestani, Hadian-Shirazi och Taghinezhad (2017) menar att arbetsmiljön har stor betydelse över hur kommunikationen vid överlämnandet av ambulans patienter fungerar. Störningsmoment på akutrummet enligt Ebben m.fl. (2015) kunde vara gråtande anhöriga, telefoner som ringer eller andra professioner som kommer in på rummet mitt i rapporteringen samt ibland avbryter rapporten med frågor för att de inte var närvarande från starten. Jenkin, Abelson-Mitchell och Cooper (2007) tar upp att sjuksköterskan på ambulansen upplevde frustration på akutrummet då de inte riktigt visste till vem de skulle rikta rapporten mot samt ha ögonkontakt med då det var så mycket människor i rummet. Sjuksköterskan på

ambulansen ansåg att akutens larmpersonal var ofokuserad och inte lyssnade aktivt på rapporten.

1:1:2 Rapporteringsverktyg

Talbot och Bleetman (2007) beskriver att försök gjorts för att implementera ett system och en rutin över hur rapporteringen ska struktureras för att minska risken att information försvinner. De har beskrivit system som liknar den modell SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt och Rekommendation) (Vårdhandboken, 2018) som finns inom svensk sjukvård, där den istället kallas SOAP (Subjective data, Objective data, Assessment and Plan) (EMRsoap, 2018) och även MIST (Mechanism of injury/illness, Injuries, Signs and Treatment given)(Talbot & Bleetman, 2007). Rapporten måste också kunna upprepas och ibland även ges i två steg, kritisk information först så ett akut omhändertagande kan påbörjas och senare övrig

information (Jenkin m.fl., 2007). I en studie av Bost m.fl. (2010) framkommer att det är av vikt att ambulanspersonalen har erfarenhet och utbildning i hur de rapporterar på

akutrummet, för att på ett strukturerat sätt få fram den viktiga informationen som bidrar till ett snabbt och säkert omhändertagande.

(6)

1:1:3 Dokumentation

Utbildning och formella system för överlämningen menar Manser och Foster (2011) kan minska risken för vårdskador. Evans m.fl. (2010) lyfter i sin studie fram att den verbala insamlingen av rapporten resulterade i att 66% av informationen tappades bort/glömdes mellan rapporteringen och dokumenteringen efter omhändertagandet av en allvarligt skadad patient på akutrummet. Att dokumentera direkt på papper samt att få ett papper med

information från avlämnande personal är viktigt enligt Evans m.fl. (2010). Enligt Ebben m.fl. (2015) framkommer att mottagande personal noterar rapporten på en handske eller servett, vilket kunde leda till att informationen kom bort och inte dokumenterats i patientens journal. Evans m.fl. (2010) beskriver att dokumentationen är det viktigaste oavsett om det är normala fynd eller inte, för att inte riskera att bli helt fokuserad på de avvikande parametrarna och därför missa differentialdiagnoser på grund av sin egen förförståelse.

1:1:4 Kommunikation

Meisel m.fl. (2015) beskriver hur ambulansens sjuksköterska upplevde svårigheter att få uppmärksamhet från mottagande personal på grund av de olika kulturerna arbetsplatserna erbjuder. Talbot och Bleetman (2007) belyser det faktum att sjuksköterskan från ambulansen oftast bara har en chans att rapportera patientinformationen samt att personalen på

akutmottagningen ibland inte lyssnar fullt ut. Även Owen m.fl. (2009) tar upp, att det är svårt att få sjuksköterskornas hela uppmärksamhet då de har så många uppgifter samtidigt.

Enligt Hovenkamp m.fl. (2018) upplevde avlämnande sjuksköterska irritation då mottagande sjuksköterska inte kunde ta emot rapporten direkt vid avlämnandet. Vid vissa tillfällen var inte ens en läkare på plats för att gemensamt emotta rapporten. I en studie av Jenkin m.fl. (2007) framkommer att mottagaren samt givaren av rapporten uppfattas som nonchalant, ointresserad och har en dålig attityd gentemot varandra. Nagpal m.fl. (2013) tar i sin studie upp att ostrukturerad rapport utgör en stor risk för felbehandlingar, förseningar med den medicinska diagnosen samt fortsatta vården av patienten. Enligt Bost m.fl. (2010) handlar bristfällig rapport om kommunikationsproblem mellan sjuksköterskorna på

akutmottagningen och ambulansen då de upplever bristande uppmärksamhet, avsaknad av självförtroende och kompetens.

1:2 Teoretisk referensram

Tidigare forskning beskriver att kompetens och kommunikation varit faktorer till bristande rapportering på akutrummet. Patricia Benners beskriver i sin teori från Novis till Expert (1993) att sjuksköterskans utveckling från student till specialist beskrivs som 1: Novis,där sjuksköterskan inte hunnit få någon erfarenhet av händelser som kan uppstå inom yrket och där handlandet styrs av regler och riktlinjer. 2: Avancerad nybörjare, där sjuksköterskan börjat visa egna initiativ men fortfarande styrs av de skrivna reglerna för att kunna hantera olika situationer. 3: Kompetent, där sjuksköterskan arbetat så länge att dennes

konsekvenstänk är mer utvecklat men där sjuksköterskan arbetar strukturerat hellre än snabbt. 4: Skicklig, där sjuksköterskan tolkar och kan se helheten i situationer och kan se prognosen av effekterna av sitt eller andras handlande. 5: Expert, där sjuksköterskan med snabb, korrekt och insiktsfull expertis hanterar situationer och händelser med full förståelse och kunskap. Sjuksköterskan litar på sin egen kunskap och behöver inte analysera händelsen för att förstå helheten direkt.

(7)

1:3 Problemformulering

Att på kort tid få fram relevant information, om patienten som inkommer som larm på akutmottagningen, är viktigt för att alla ska kunna arbeta åt samma håll och föra patienten framåt i vårdkedjan. Det är också viktigt att alla känner sig delaktiga och bekräftade på akutrummet. Erfarenhet och kunskap är viktigt och framförallt på akutrummet.

Forskningsläget i världen sammanfattar problemen med rapporteringen i fyra huvudsakliga rubriker:

● Arbetsmiljö, där stress och ljud distraherar personalen.

● Rapporteringsverktyg, där verktygen ofta finns men inte används korrekt. ● Dokumentation, där sjuksköterskorna skriver ner rapporten på fel ställe eller inte

alls.

● Kommunikation,där stress och attityder gör att uppmärksamheten brister och viktig information förloras.

Forskningsläget i Sverige gällande ovan nämnda problemområden är smalt. Därför är det angeläget att undersöka om problemen är aktuella även i Sverige och beskriva

sjuksköterskornas erfarenheter av rapporteringen.

2. Syfte

Syftet med studien var att beskriva och jämföra erfarenheter av rapportering på akutrummet hos sjuksköterskor verksamma på akutmottagning och ambulans i Sverige.

3. Metod

3:1 Design

En deskriptiv och jämförande empirisk tvärsnittsstudie i enkätform med både slutna och öppna frågor genomfördes. Insamlad data sammanställdes genom statistiska analyser och genom kvalitativ innehållsanalys.

3:2 Urval

Urvalet bestod av sjuksköterskor på tre ambulansstationer och tre akutmottagningar inom en mellanstor region i Sverige som anses kunna representera landet i stort. Uppskattningsvis ca 20-25 st sjuksköterskor valdes från vardera arbetsplats, utifrån ett bekvämlighetsurval (Polit & Beck, 2017). Inklusionskriterier var sjuksköterskor som arbetar inom ambulansen samt på akutmottagningarna. De sjuksköterskor som inte arbetat under de gällande två veckorna som enkäten fanns tillgänglig eller de som inte längre arbetar patientnära exkluderades. I studien kommer ambulansstationerna och akutmottagningarna att benämnas AMB och AKM.

3:3 Datainsamling

Enkäterna delades ut och besvarades i pappersform på respektive arbetsplats i ett gemensamt personalutrymme. När enkäterna lämnades ut gavs information vid ett personligt möte, vilket är positivt och resulterar till fler deltagare enligt Polit och Beck (2017). Efter att enkäterna legat ute en vecka skickades ett påminnelsemail ut till verksamhetscheferna och deltagarna hade då ytterligare 7 dagar på sig att besvara enkäten. Totalt var enkäterna tillgängliga i två veckor vid månadsskiftet Mars-April 2019. Därefter samlades enkäterna in och datan överfördes i digital form.

(8)

3:3:1 Enkät

Enkäterna i denna studie är egenutformade och inriktade i två olika modeller “Lämna rapport” till sjuksköterskan på AMB och “Ta emot rapport” till sjuksköterskan på AKM, se bilaga 1 och 2. Utformningen på frågorna baserades på tidigare forskning: Arbetsmiljö (fråga

6, 7 & 8), Rapporteringsverktyg och dokumentation (fråga 9), Kommunikation (fråga 10, 11 & 12) Valfri kommentar (fråga 13). Den demografiska information innefattar (fråga 1-5).

Enkäterna bestod av 13 frågor varav fem frågor hade fasta svarsalternativ i form av

kryss/markeringsruta, tre var ja/nej frågor, tre frågor besvarades med en 5-gradig Likertskala och två var öppna frågor gällande upplevelsen av arbetsmiljön samt uppfattningen av

rapporteringen med möjlighet att utveckla och motivera sina erfarenheter.

En pilotstudie genomfördes på fem sjuksköterskor på en akutmottagning, vilket resulterade i att två frågor omformulerades för att bli lättare att förstå. Polit och Beck (2017) menar att pilotstudier är fördelaktigt i framställandet av enkäter då kvaliteten på enkäten samt förståelsen av frågorna kan bedömas.

3:4 Bearbetning och analys

Datan bearbetades kvantitativt och kvalitativt för att kunna beskriva, jämföra och

sammanställa sjuksköterskornas erfarenheter gällande rapportering på akutrummet på ett så korrekt sätt som möjligt. Resultatet framställs med ett inledande kvantitativt resultat och avslutas med det kvalitativa resultatet under varje kategori.

3:4:1 Kvantitativ analys

Dataprogrammet SPSS version 24.0 användes för att sammanställa och statistiskt bearbeta svaren på de slutna frågorna. Enkäterna fick nummer från 1-99 och delades upp utifrån profession. Svaren kodades in i SPSS där ex. Man = 1, Kvinna = 2 osv. Olikheter och likheter presenteras genom deskriptiv statistik i tabeller och diagram samt i löpande text. Varje figur redovisar svar från sjuksköterskor på AKM och AMB där det tydligt framkommer vem som tycker vad. Deskriptiv statistik används också för att presentera deltagarna i studien (Billhult, 2017a). I tabell 1 redovisas svar från enkätfrågorna 1-5 som innehåller demografisk data. Vidare används inferentiell statistik för att jämföra svaren från sjuksköterskorna på AMB och AKM. Mann-Whitney test (Polit & Beck, 2017) användes för att undersöka skillnader i svaren på frågorna 6,7 och 10, Chi-2 test (Polit & Beck, 2017) användes för att undersöka skillnader i fråga 11 och 12 samt i de demografiska frågorna 1-5. En

signifikansnivå sattes på p 0.05. Fråga 9 redovisas deskriptivt eftersom den är formulerad på två olika sätt beroende på vilken sjuksköterska som besvarar frågan.

3:4:2 Kvalitativ analys

Genom att använda sig av en kvalitativ innehållsanalys (Polit & Beck, 2017) till fråga 8 och 13 har svaren delats upp och analyserats var för sig. För att följa stegen enligt Polit och Beck (2017) har författarna initialt gått igenom all text från de öppna frågorna uppdelade i de båda professionerna. Vidare skrevs samtliga meningsenheter ner i ett worddokument för att sedan samlas under sammanfattande betydelser som blev sju koder. Koder som framkom i fråga 8 var: stress, för mycket personal, bra organisation och struktur. I fråga 13 framkom koderna:

avbrott i rapporten, kort rapport, respekt och tydlighet. Koderna bildade två kategorier: Stress och obehörig personal minskar känslan av en god arbetsmiljö samt Respektfull kommunikation minskar risk för konflikter vid rapportering. I resultatet sammanfattas den

(9)

kvalitativa innehållsanalysen i löpande text tillsammans med citat som styrker deras åsikter gällande frågeställningarna.

3:5 Etiska överväganden

Inledningsvis tillfrågades verksamhetscheferna på AKM samt AMB med ett informationsbrev. Samtliga godkände förfrågan om deltagande. De deltagande

sjuksköterskorna fick tillsammans med enkäten information om studien och dess anonymitet. Deltagandet i studien var frivilligt, de hade när som helst rätt att avbryta sitt deltagande, vilket var beskrivet i informationsbrevet samt på försättsbladet på enkäterna. Eftersom studien inte innefattar personuppgifter eller data gällande patienter krävdes ingen etikprövning enligt etikprövningslagen (SFS, 2003:460) eller godkännande enligt

personuppgiftslagen (SFS, 1998:204). Att enkäterna är anonyma minskar risken till förvrängd data enligt Polit och Beck (2017). En ifylld enkät ansågs innebära ett samtycke till

deltagande. De besvarade enkäterna förvarades i ett låst skåp under tiden de inte analyserades aktivt. Efter att magisterexamen är godkänd förstörs de insamlade enkäterna.

4. Resultat

Resultatet av den kvantitativa analysen redovisas utifrån de områden som efterfrågades i enkäten: Arbetsmiljö, rapporteringsverktyg, dokumentation, kommunikation. Den kvalitativa analysen presenteras under kategorierna: Stress och obehörig personal minskar känslan av en

god arbetsmiljö samt Respektfull kommunikation minskar risk för konflikter vid rapportering.

Av de totalt 130 utlämnade enkäterna inkom 99 svar (44 från sjuksköterskor på AKM och 55 från sjuksköterskor på AMB) vilket innebar en svarsfrekvens på 76.15 % (se figur 1) I 89 av de inkomna enkäterna hade sjuksköterskorna på AMB och AKM valt att kommentera de två frågorna 8 och 13, tio sjuksköte4rskor valde att lämna blankt på båda frågorna.

Figur 1 Figur 1. Beskrivning av svarsfrekvens

(10)

Deltagarna delades in i grupper beroende på arbetsplats. Signifikanta skillnader mellan AKM och AMB ses i demografins samtliga delar. Det var signifikanta skillnader i åldersfördelning (p <0.02), kön (p < 0.01) och antal arbetade år som sjuksköterska (p < 0.01). Det var också skillnad i antal specialistutbildade sjuksköterskor på de båda enheterna (p <0.01) (se Tabell 1).

Tabell 1. Demografisk beskrivning av sjuksköterskor på akutmottagning (AKM) och sjuksköterskor på ambulans (AMB).

Arbetsplats AKM Antal % AMB Antal % Ålder 20-30 år 11 st 25 % 6 st 11 % p <0.02 31-40 år 16 st 36,5 % 22 st 40 % 41-50 år 5 st 11,5 % 19 st 34,5 % 51> år 12 st 27 % 8 st 14,5 % Kön Man 13 st 29,5 % 32 st 58 % p <0.01* Kvinna 31 st 70,5 % 22 st 40 % År som SSK <1 år 4 st 9 % 0 st 0 % p <0.01 1-2 år 8 st 18 % 1 st 2 % 3-4 år 5 st 11 % 2 st 3,5 % 5-6 år 2 st 5 % 7 st 13 % 7-9 år 5 st 11 % 10 st 18 % 10> år 20 st 46 % 35 st 63,5 % Specialistutbildning Ja 14 st 32 % 32 st 58 % p <0.01 Nej 30 st 68 % 23 st 42 %

(11)

4:1 Arbetsmiljö

För att undersöka upplevelse av arbetsmiljö besvarade sjuksköterskorna på både AKM och AMB frågor om de kände trygghet på akutrummet (fråga 6) och om de arbetade efter

gällande riktlinjer (fråga 7) (se figur 2). Det var ingen signifikant skillnad i deras erfarenheter gällande känsla av trygghet (p 0.88). Båda sjuksköterskegrupperna arbetade till största del (>80%) efter gällande riktlinjer. Inte heller här sågs en större signifikant skillnad mellan de båda grupperna (p 0.14).

Figur 2. Beskrivning av svar på frågan om känsla av trygghet

(12)

4:2 Rapporteringsverktyg

Svaren från sjuksköterskorna på AMB på frågan om de använde något rapporteringsverktyg (fråga 9) visade att de använde SBAR i största utsträckning som rapporteringsverktyg, (se figur 4). En sjuksköterska svarade nej och motiverade inte sitt svar.

Figur 4. Beskrivning av svar på frågan om rapporteringsverktyg

4:3 Dokumentation

Svaren på frågan om hur rapporten dokumenterades (fråga 9) visade att sjuksköterskorna på AKM dokumenterade den initiala rapporten på både pappersjournal och direkt i

datajournalen, i figur 5 sågs att det är i stort sett lika många sjuksköterskor i de båda

alternativen datajournal och pappersjournal, de som svarat annat hade inte redogjort för vad de dokumenterat på, trots följdfråga.

(13)

4:4 Kommunikation

I enkäterna efterfrågades sjuksköterskornas erfarenheter av rapportens innehåll (fråga 10). Resultatet visade att 40% av AMB men endast 5% av AKM instämde helt med påståendet att de fått tillräckligt med information i rapporten se figur 6. Det var en signifikant skillnad mellan sjuksköterskegrupperna hur de upplevde innehållet i rapporten (p <0.01).

Figur 6. Beskrivning av svar på frågan om rapportinnehåll

I frågan om vad sjuksköterskorna inom de två grupperna hade för erfarenheter av att rapporten riktades mot eller uppfattades av hela akutrummet (fråga 11), uppvisades signifikanta skillnader (p <0.01) där 60% av sjuksköterskorna på AKMupplevde att

rapporten riktats mot hela teamet och mindre än 30% av sjuksköterskorna på AMB ansåg att rapporten uppfattats av hela larmteamet (se figur 7).

(14)

På frågan om sjuksköterskorna saknar något vid överrapporteringen (fråga 12) svarade majoriteten nej (se figur 8). De som svarade ja på frågan hänvisade till avsaknad av respekt och en närvarande läkare. Det var en signifikant skillnad mellan sjuksköterskorna på AMB och AKM där sjuksköterskorna på AMB hade erfarenhet av att det saknas något vid rapporteringen i större utsträckning än sjuksköterskorna på AKM (p <0.01).

Figur 8. Svar på frågan om sjuksköterskorna saknar något vid rapporten

4:5 Stress och obehörig personal minskar känslan av en god arbetsmiljö. Den öppna frågan om hur de upplevde arbetsmiljön besvarades av 89 sjuksköterskor, 36 på AKM och 53 på AMB. Innehållsanalysen av svaren resulterade i tre koder.

Stress. I flera av kommentarerna framkom att sjuksköterskorna upplevde att det var rörigt och

onödigt hetsigt på akutrummet. De uttryckte även att de inte alltid hann göra en ordentlig check in i teamet för att ambulansen var så snabbt på plats. De beskrev att det berodde på att den ledningsansvariga sjuksköterskan ibland endast fick 2-4 minuter på sig att dirigera ett larmteam.

“Generellt stressfylld miljö” “Man hinner inte förbereda sig”

För mycket personal. Sjuksköterskorna uppgav att närvaron av obehörig personal minskade

känslan av en god arbetsmiljö. De hänvisade känslorna av en negativ arbetsmiljö till kompetens och person samt vilken typ av patient de kom med.

“Oftast rörig, mycket människor som ibland inte fyller någon funktion utan bara står och tittar...”

(15)

Bra organisation och struktur. I flera av kommentarerna framkom att sjuksköterskorna ändå

tyckte att arbetsmiljön på akutrummet var god. De menade att i många fall var mottagandet på akutrummet lugnt och hela larmteamet arbetade åt samma håll.

“...Ibland strukturerad beror på vem som jobbar” “Gott och strukturerat, oftast lugnt omhändertagande”

4:6 Respektfull kommunikation minskar risk för konflikter vid rapportering. 89 sjuksköterskor, 36 på AKM och 53 på AMB, kommenterade den öppna frågan om hur de uppfattade rapporteringen på akutrummet (fråga 13). Tre koder framkom vid

innehållsanalysen.

Avbrott i rapporten. Sjuksköterskorna på AMB uppgav att ofta började personal på

akutrummet arbeta med patienten innan rapporten var klar, vilket ledde till att de fick

följdfrågor om saker de redan rapporterat. Ibland anlände även personal sent till akutrummet och rapporten fick börja om.

“Ingen tydlig handsoff”

“Ofta kommer läkaren sent och vi får då rapportera om”

Kort rapport. I kommentarerna framkom att sjuksköterskorna tyckte det var viktigt med en

kort rapport för att förkorta tiden till vårdinsatserna. De reflekterade även över att en kort rapport kunde riskera att utelämna viktig information.

“Rapporteringen på akutrummet måste vara kort eftersom det oftast är bråttom att komma igång med åtgärder för att hjälpa patienten... Det viktigaste att rapportera är vad jag som vårdare gjort”.

Respekt och tydlighet. Det framkom erfarenheter från sjuksköterskorna att de inte blev

respekterade vid rapporteringen och belyste vikten av att en tydlig rapport utan avbrott gör att teamet kan börja arbeta med patienten så snart som möjligt. Sjuksköterskorna menade också att en respektfull kommunikation var betydande för ett gott samarbete på akutrummet.

“...personalen lyssnar inte klart på rapporten”

”-På väg att bli bättre, tyst minut respekteras allt mera. Arbetet att rapportera mellan

läkare och övriga team samt att rapportera och återkoppla....”

5. Diskussion

5:1 Metoddiskussion

Polit och Beck (2017) beskriver den konceptuella fasen, där man formulerar problemet, går igenom relaterad litteratur och tidigare forskning för att sedan övergå till hypotesformulering. Utifrån de inkludera artiklarna fanns beskrivna problem som uppmärksammats gällande arbetsmiljö, rapportering, dokumentering och kommunikation vid akuta situationer inom verksamheterna ambulans och akutmottagning, rubrikerna som hittades användes sedan till bakgrunden i studien samt att jämföra resultatet med. Utbudet på svensk forskning inom ämnet är litet och författarnas intresse för ledde därför till en enkätstudie. Anledningen till att inte litteraturstudie utfördes var på grund av att det inte förväntades skulle innehålla material i

(16)

den utsträckning som önskats då för få antal artiklar hittades. En enkätstudie av denna typ möjliggör också att få ett resultat som angår verksamheten i hela landet.

5:1:1 Design

En tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats används då syftet är att undersöka hur vanligt förekommande någonting är just nu och att upptäcka samband mellan olika parametrar. I andra fasen, planeringsfasen, väljs enligt Polit och Beck (2017) design, identifiering av möjliga deltagare samt vidare att utforma enkäterna. Den kvantitativa designen valdes utifrån perspektivet att få svar som går att mäta och jämföra de två verksamheterna emellan och deras erfarenheter av de aktuella problemområdena. Att göra en tvärsnittsstudie möjliggör ett resultat från nutid och den kompletterande kvalitativa delen för att möjliggöra tolkningar av öppna frågor (Polit & Beck, 2017).

5:1:2 Urval

Författarna hade egen erfarenhet av akutsjukvård och kännedom om de verksamheterna som studien skulle inkludera. Författarna valde genom ett bekvämlighetsurval att vända sig till sjuksköterskor inom akutsjukvården samt ambulanssjukvården då de utgör den största delen av akutverksamheten. Ett bekvämlighetsurval är effektivt vid datainsamling när deltagarna rekryteras från en specifik organisation eller som är lättillgänglig och nära till hands (Polit & Beck, 2017). Ambulanssjuksköterskorna inkluderades för att få ett perspektiv från båda verksamheterna då de båda professionerna arbetar så tätt på akutrummet. Urvalet bestod av samtliga sjuksköterskor inom en region i mellansverige och deras akutmottagningar och ambulansstationer, för att undvika för stort bortfall eller lågt deltagarantal.

5:1:3 Datainsamling

Polit och Beck (2017) beskriver tredje fasen, den empiriska fasen, att det är här data samlas in och förberedelser innan dataanalysen genomförs. Genom att personligen åka till

ambulansstationerna samt akutmottagningarna samlades enkäterna in. På grund av det personliga mötet när enkäterna samlades in erhölls ytterligare 2 ifyllda enkäter av deltagare som inte hunnit fylla i den tidigare. Kanske hade deltagarantalet varit högre om enkäterna legat ute längre än två veckor eller om påminnelsen hade bestått av personligt besök istället för genom mail.

5:1:4 Enkät

Polit och Beck (2017) beskriver genomförandet av en enkätstudie genom olika faser: (Konceptuell fas, planeringsfas, empiriska fasen och analysfasen). Egenutformade enkäter valdes på grund av att det tidigare inte fanns några enkäter som passade in mot syftet och problemformuleringen. Polit och Beck (2017) menar att en fördel med enkätstudier är att de kan behandlas anonymt och på så sätt uppmuntrar till uppriktiga och ärliga svar. Nackdelar kan dock vara att vissa frågor inte blir besvarade då deltagaren kanske inte inte förstår frågan eller har möjlighet att kunna ställa eventuella följdfrågor, även intressant information kan gå förlorad då det endast är skattningsskalor och inte fria svar, enligt Polit och Beck (2017). Billhult (2017b) belyser fördelarna med egenutformade enkäter, som att forskaren själv kan formulera frågorna utefter vad som eftersöks och storleken på enkäterna blir enligt forskarens vilja. Nackdelar enligt Billhult (2017b) finns som till exempel att frågorna kan formas efter forskarens förförståelse eller att frågorna lätt kan missförstås. Därför valdes även öppna

(17)

frågor i studien för att få en större förståelse för vad sjuksköterska prehospitalt och hospitalt i Sverige har för erfarenheter gällande rapporten vid larm. En pilotstudie utfördes för att avgöra om enkäten är väl formulerad, vilket resulterade i att 2 frågor omformulerades till lättare att förstå.

Efter datainsamling har fel i enkäten upptäckts gällande Likertskalan i fråga 6,7 och 10. Enligt Polit & Beck (2017) ska skalan innehålla positiva svar på vänstra sidan och negativa svar på högra sidan. I detta fall gäller det alternativet “instämmer delvis” som skulle ha varit “instämmer inte” samt alternativet “instämmer inte” skulle ha varit “instämmer inte alls”.

5:1:5 Bearbetning och analys

I den fjärde fasen som Polit och Beck (2017) beskriver är analysfasen, består av att analysera datan och skapa ett resultat som är relevant.

5:1:5:1 Kvantitativ bearbetning och analys

Initialt kodades datan i enkäterna in i SPSS. Till en början uppfattades programmet svårt att se en helhet i då datan endast presenterade siffror i en tabell, men när graferna började sammanställas fick författarna en tydligare bild och programmet SPSS upplevdes vara ett enkelt och strukturerat system att arbeta i.

Ett hot mot den interna validiteten skulle kunna vara att deltagarna formar sina svar utifrån att de vet vilka författarna till studien är (Billhult, 2017). Deltagarna kan då välja att svara på ett sådant sätt som ses vara till fördel för författarna. Det var en liten risk för hot mot extern validitet, då studiedeltagarna kan anses vara representativa för AMB och AKM i hela Sverige. Resultaten skulle därmed kunna vara generaliserbara (Pribe & Landström, 2017). Reliabiliteten i denna studie skulle kunna stärkas genom att studien utförts ytterligare en gång på samma deltagare, Polit och Beck (2017) menar att sådant som går att mäta för att få

samma resultat visar på god reliabilitet.

5:1:5:2 Kvalitativ bearbetning och analys

Genom den kvalitativa innehållsanalysen sammanställdes sjuksköterskornas erfarenheter inom de båda professionerna i ett worddokument. Citaten visade sedan ett mönster i

erfarenheter som bildade koder gällande stress, respekt m.m. Då många svarat med liknande citat redovisades ett till fyra citat för att styrka koderna under kategorierna.

Trots författarnas egna yrkeserfarenheter av de inkluderade verksamheterna har deras förförståelse endast präglats av förväntade resultat, dessa har dock inte bekräftats i de analyser som gjorts av det insamlade materialet. Författarna har under analys och resultat varit neutral i sitt beskrivande och försökt att vara så tydlig som möjligt i vad som är egna åsikter och vad som är resultat från studiedeltagarna. Därav bedöms studien ha en god bekräftelsebarhet (Polit & Beck, 2017). Studiens pålitlighet bedöms god då studiedeltagande var upp mot 100 stycken. Eftersom tidigare forskning bekräftar denna studies innehåll skulle en studie som utförs med samma antal deltagare troligen få fram samma resultat.

(18)

5:2 Resultatdiskussion

Studiens syfte var att beskriva och jämföra sjuksköterskor verksamma inom ambulans och akutmottagning och deras erfarenheter av rapporten på akutrummet. Resultatet har inbringat kunskap om hur det ser ut i Sverige, vilket också bekräftar att erfarenheterna stämmer

överens med tidigare forskning i övriga världen. Studien gav en svarsfrekvens på 76,15% och insamlade enkäter uppkommer till 99 stycken, vilket anses vara godtagbart för en enkätstudie. Den demografiskt insamlade datan visar att skillnader mellan AMB och AKM finns i kön, år i yrket och specialistutbildning, där ambulansens sjuksköterskor innefattar fler män och är specialistutbildade i större utsträckning än akutmottagningens sjuksköterskor.

5:2:1 Arbetsmiljö

De båda professionerna kände sig trygg på akutrummet och arbetade i stor utsträckning efter gällande riktlinjer (figur 2 & 3, sid 13-14). Kompetens och personbunden attityd är något som är återkommande i resultatet och som båda professionerna hänvisar till i de fall brister i överlämnandet och rapporteringen uppkommer. Socialstyrelsen (2018) belyser problemet med bristande kompetens som ett allvarligt hot mot patientsäkerheten, vilket på en akutmottagning och ambulansverksamhet borde vara högt prioriterat. Eftersom bristen på personal inom akutsjukvården fortsätter, (Socialstyrelsen, 2018), upplevs kravet på personalens kompetens minska då kravet på att täcka vakanserna är högre.

Resultat från den kvalitativa innehållsanalysen visade att erfarenheterna är att den

ledningsansvariga sjuksköterskan får larmet från ambulansen på kort tid och därför har svårt att både skriva ner rapporten från ambulansen och hitta ett larmteam, inom 2-4 minuter. En sjuksköterska på AKM menade vidare att när de kommer ut till akutrummet så hinner de inte göra en ordentlig “check in” i teamet utan blir mött av ambulanspersonalen som vill

rapportera direkt. Evans m.fl. (2010) beskriver att information kan gå förlorad om mottagaren av larmsamtal inte skriver ner rapporten som tas emot per telefon och som sedan ger fel eller för lite information om den inkommande patienten.

Sjuksköterskornas citat på fritextfrågorna inom båda professionerna belyser kompetensfrågan och det kan ifrågasättas om akutverksamheten bryter mot patientsäkerhetslagen (SFS

2010:659) där det framgår att vårdgivare har en skyldighet att bedriva säker vård. Benner (1993) menar att utvecklingen en sjuksköterska gör från nybörjare/novis till expert först och främst sker genom den erfarenhet som sjuksköterskan erhåller inom ett visst

verksamhetsområde under en längre period. Det var enligt den deskriptiva statistiken (se tabell 1, sid, 11) flera av sjuksköterskorna som inte jobbat så länge inom professionen och som därför inte hunnit få så mkt erfarenhet. Benner (1993) beskriver detta fenomen för novis till avancerad nybörjare. Det är en sjuksköterska som precis kan uppvisa godtagbara

prestationer. Av de sjuksköterskor som ej jobbat så länge på akutmottagningarna kommer en del direkt från skolan och har därför inte haft möjligheten att hinna lära sig tillräckligt och det kan ifrågasättas om de ska behöva vara ansvarig sjuksköterska på akutrummet.

5:2:2 Rapporteringsverktyg

Resultatet visade att 99% (se figur 4, sid. 11) av sjuksköterskorna på AMB använder sig av SBAR vid rapportering. Däremot visade den kvalitativa innehållsanalysen att

sjuksköterskorna på AKM har erfarenhet av att sjuksköterskorna på AMB “svävar” bort från SBAR och rapporterar på egen känsla. Talbot och Bleetman (2007) lyfter vikten av en

(19)

optimal strategi och kommunikation vid överlämningen av patienter. Alla sjuksköterskor på AKM har inte en specialistutbildning men många har arbetat många år och har i och med fortbildningskurser och beprövad erfarenhet kunnat förvärva sig titeln skicklig sjuksköterska. Benner (1993) menar att erfarenheten i sig inte bara baserar sig på inlärning på den egna arbetsplatsen eller genom att bara kunna vissa moment, utan det är först när teoretisk kunskap och erfarenhet kombineras som sjuksköterskan kan gå från att vara novis till expert. I och med specialistutbildningen, som flera av sjuksköterskorna på AMB har, innebär det att de har mer teoretisk grund att stå på tillsammans med sina år i yrket. Det skulle kunna vara en anledning till att de gör fler avsteg från SBAR än vad de själva tror. Benner (1993) menar vidare att en skicklig sjuksköterska tolkar situationer utifrån sin helhet och kan se betydelsen av sina handlingar/åtgärder.

5:2:3 Dokumentation

Resultatet visade också på att det finns skillnader i hur den initiala rapporten dokumenteras, lika många som dokumenterar på pappersjournalen dokumenterar direkt i datajournalen (se figur 5, sid 11). Här går det dock inte att avgöra om det beror på eventuell placering av dator på akutrummet eller om sjuksköterskan missuppfattat frågan. Lokala rutiner har heller inte undersökts vidare. Tidigare forskning belyser vikten av att dokumentera korrekt för att information inte ska gå förlorat (Evans m.fl., 2010; Ebben m.fl., 2015). I 3:e stadiet “Kompetent” enligt Benner (1993) har sjuksköterskan arbetat så länge inom yrket och på arbetsplatsen att hen kan prioritera och har börjat kritiskt värdera sina beslut.

Att dokumentera på papper, i datajournal eller som Ebben m.fl. (2015) menar på handske eller servett är i detta fall sjuksköterskans val utifrån vad som fungerar bäst för att komma ihåg allt som rapporteras. Det som måste beaktas är då om sjuksköterskan verkligen är i minst 3:e stadiet enligt Benners teori. Om så inte är fallet har sjuksköterskan inte hunnit få

förmågan att se konsekvenserna utifrån sitt handlande och dokumentationen kan i så fall bli bristande, vilket i sin tur kan leda till konflikter i hur omhändertagandet och dokumentationen gick till på akutrummet.

5:2:4 Kommunikation

I resultatet framkommer att sjuksköterskorna inom varje verksamhet inte var eniga i frågan om rapporten uppfattas av hela larmteamet, (se figur 6, sid 12). Att erfarenheterna skiljer sig så markant åt kan dels bero på att sjuksköterskorna på AMB i större utsträckning har en specialistutbildning vilket sjuksköterskorna på AKM inte har (se tabell 1, sid 11). Kanske har sjuksköterskorna på AMB högre förväntningar om hur mottagandet ska se ut och

sjuksköterskorna på AKM inte fullt vet hur de ska förhålla sig. Sjuksköterskorna på AKM var dock eniga om att de är bra på att lyssna men att de oftast inte får tillräckligt tid på sig från inlarmning till dess att patienten faktiskt befinner sig på akutrummet, ej heller upplevde de att de får tillräckligt med information av rapporten (se figur 6, sid 12).

Det framkommer i en studie av Thakore och Morrison (2001) att ambulanspersonalen kände sig negligerade och personalen på akutmottagningen tyckte informationen var bristfällig. Uppfattningarna i studien skiljer sig inte särskilt mycket från hur det ser ut i övriga världen. I Nederländerna beskriver Hovenkamp m.fl. (2018) hur sjuksköterskan på akutmottagningen upplevde irritation vid mottagandet av rapporten från sjuksköterskan på ambulansen. De delade meningarna från AKM och AMB gällande uppfattningen och uppmärksamheten på rapporten var markanta (figur 7, sid 12), deras erfarenheter hänvisas till kompetens och person. Det framkom också att sjuksköterskorna på AMB i större utsträckning menar att det

(20)

saknas viktiga komponenter vid rapporteringen (figur 8, sid 13), som att all personal inte är på plats eller att all personal inte lyssnar aktivt.

För att koppla studiedeltagarnas erfarenheter mot Benners teori (1993) gällande kompetens talar teorin om att ifall sjuksköterskorna på AMB eller AKM är i olika stadier enligt teorin har deras handlande effekter i både arbetsutövning och uppfattning. Om den mer erfarna sjuksköterskan (den skickliga eller experten) möter den novisa sjuksköterskan kan det skapa otrygghet hos den novisa då denne är beroende av riktlinjer och struktur. Den skickliga eller experten är så trygg i sin roll och kan sväva ut från riktlinjerna för att denne har erfarenhet från situationen och kan hantera den oavsett distraktioner. Om så är fallet i den delen av resultatet som gäller den ostrukturerade och röriga miljön är något som får lämnas till vidare forskning.

6. Slutsats och förslag till fortsatt forskning

Studien som genomförts har gett en fördjupad bild av hur erfarenheterna av rapporteringen mellan ambulanssjuksköterskor och akutsjuksköterskor fungerar. Resultatet visar på delade meningar och brister som kan leda till hotad patientsäkerhet i form av att information vid rapportering samt dokumentering försvinner. Ett annat fynd som kan hota patientsäkerheten är att kommunikationen brister i form av att sjuksköterskorna inte lyssnar aktivt på varandra och därför missar information om patienten som kan vara livsavgörande. Studien bekräftar tidigare forskning men vidare behov finns där studier om varje enskilt område inspekteras närmare. Forskning på specifika problemområden som uppmärksammats i denna studien behövs, till exempel att genom intervjuer eller fallstudier undersöka varför erfarenheterna skiljer sig så mellan de två professionerna eller forskning inriktad enbart på larmmottagande sjuksköterskans kompetens utifrån Benners teori (1993), för att på så sätt även kontrollera patientsäkerheten på akutmottagningarna. Intervju- eller enkätstudier anses vara en fördel då det kan finnas åsikter och kommentarer som inte framkommit tydligt i tidigare forskning.

7. Kliniska implikationer

Forskning inom aktuellt område på svenska sjukhus är bristfällig och därför utgör studien ett komplement för den svenska akutsjukvården och ambulanssjukvården på ett mellanstort sjukhus. Det har framkommit både positiva och negativa aspekter kring hur rapporteringen fungerar mellan professionerna som kanske inte annars framkommit i öppna forum. För framtiden kommer dessa att kunna utvecklas till förbättringsarbeten. Förslag på förbättring när det gäller att larma in patient till sjukhus i så god tid som möjligt för att ett mottagande team skall kunna upprättas och förbereda sig. Ett annat förslag är att jobba fram ett mer strukturerat mottagande av en kritisk sjuk patient på akutrummet, i form av en bra “handsoff” rapport där alla lyssnar aktivt och inte börjar arbeta med patienten innan ambulanspersonalen sagt sitt. Vidare framkommer att förbättringsarbeten behövs inom det studerade ämnet för att sjuksköterskorna ska i en god arbetsmiljö kunna samarbeta, kommunicera och vårda den akut sjuka patienten. Det går även att förbättra samarbete mellan professionerna med hjälp av till exempel scenarioträning för att stärka teamkänslan och minimera “vi” och “dem” känslan.

(21)

Referenser

Benner, P. (1993). Från Novis till expert - mästerskap och talang i omvårdnadsarbetet. Studentlitteratur: Lund

Billhult, A. (2017a). Bortfallsanalys och beskrivande statistik. I M. Henricson (Red.),

Vetenskaplig teori och metod - Från idé till examination inom omvårdnad.

(ss.265-273).Studentlitteratur: Lund

Billhult, A. (2017b). Enkäter. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - Från

idé till examination inom omvårdnad. (ss.121-131).Studentlitteratur: Lund

Bost,N., Crilly, J., Wallis,M., Patterson, E. & Chaboyer, W. (2010). Clinical Handover of patients arriving by ambulance to the emergency department-A litterature review.

International Emergency Nursing, 18(4), 210-220.

Ebben, RH., van Grunsven, PM., Moors,ML., Aldenhoven, P., de Vaan, J,. van Hout, R. m.fl. (2015). A tailored e-learning program to improve handover in the chain of emergency care: a pre-test post-test study. Scandinavian Journal of Trauma and

emergency medicine.23(33), 1-11.

EMRSOAP (2018). SOAP notes. Hämtad 30 maj, 2018, från https://www.emrsoap.com/definitions/soap/

Evans, S. M., Murray, A., Patrick, I., Fitzgerald, M., Smith, S., Andrianopoulos, N. m.fl. (2010). Assessing clinical handover between paramedics and the trauma team.

Injury. Int. J. Care Injured 41,460-464.

Hovenkamp, GT., Olgers, TJ., Wortel, RR., Noltes, ME., Dercksen, B., Ter Maten, JC. (2018). The satisfaction regarding handovers between ambulance and emergency department nurses: an observational study. Scandinavian Journal of Trauma

Resuscitation and Emergency Medicin.26(1), 1-6.

Jenkin, A., Abelson-Michell, N., & Cooper, S. (2007). Patient handover: Time for a change?. Accident and Emergency Nursing 15,141-147.

Manser, T., & Foster, S. (2011). Effective handover communication: An overview of research and improvement effort. Best Practice & Research Clinical

Anaesthesiology 25,181-191.

Meisel, Z. F., Shea, J. A., Peacock, N. J., Dickinson, E. T., Paciotti, B., Bhatia, R. m.fl. (2015). Optimizing the Patient Handover Between Emergency Medical Service and the Emergency Department. Annals of Emergency Medicine 65(3), 310-317.

Nagpal, K., Abboudi, M., Manchanda, C., Vats, A., Sevdalis, N., Bicknell, C. m.fl. (2013). Improving postoperative handover: a prospective observational study. The

(22)

Najafi Kalyani, M., Fereidouni, Z., Sarvestani, RS., Hadian Shirazi, Z., Taghinezhad, A. (2017). Perspectives of patient handover among paramedics and emergency department members: a qualitative study. Emergency (Theran). 5(1), 1-6.

Owen, C., Hemmings, L., & Brown, T. (2009). Lost in translation: Maximizing handover effectiveness between paramedics and receiving staff in the emergency department.

Emergency Medicine Australasia 21,102-107.

Polit, D. F., & Beck, C. T. (2017). Nursing research. Generating and Assessing Evidence

for Nursing Practice.Philadelphia: Wolters Kluwer.

Pribe, G., & Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar - grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricson (Red.),

Vetenskaplig teori och metod - Från idé till examination inom omvårdnad.

(ss.25-42).Studentlitteratur: Lund

SFS 1998:204. Personuppgiftslagen.Stockholm: Justitiedepartementet. Hämtad 8 maj, 2019, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/personuppgiftslag-1998204_sfs-1998-204

SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 8 maj, 2019, från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460

SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag.Stockholm: socialdepartementet. Hämtad 8 maj, 2019, från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659

Socialstyrelsen. (2018). Kompetensförsörjning och patientsäkerhet. Hur brister i

bemanning och kompetens påverkar patientsäkerheten.Hämtad 2 maj, 2019, från

https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-2-15

Talbot, R., & Bleetman, A. (2007). Retention of information by emergency department staff at ambulance handover: do standardised approaches work?. Emergency

Medical Journal 24,539-542.

Thakore, S., & Morrison, W. (2001). A survey of the percieved quality of patient handover by ambulance staff in the resuscitation room. Emergency Medical

Journal 18,293-296.

Vårdhandboken (2018). Situation, Bakgrund, Aktuell bedömning, Rekommendation -

SBAR. Teamarbete och kommunikation.Hämtad 30 maj, 2018, från

http://www.vardhandboken.se/Texter/Teamarbete-och-kommunikation/Situation-Bakgrund-Aktuell-bedomning-Rekommendation---SBAR/

(23)

Bilaga 1

Enkätundersökning för sjuksköterska på akutmottagningen.

1. Ålder

20-30 år 31-40 år 41-50 år 51 år >

( ) ( ) ( ) ( )

2. Kön

Man Kvinna Annat

( ) ( ) ( )

3. Hur länge har du arbetat som sjuksköterska?

< 1 år 1-2 år 3-4 år 5-6 år 7-9 år 10 år > ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 4. Är du specialistsjuksköterska? JA ( ) om ja vilken/vilka? _______________________________ NEJ ( )

5. Har du någon utbildning inom ex ATSS, AMLS, PHTLS, A-HLR, A-HLR barn?

JA ( ) om ja vilken/vilka? _______________________________

(24)

Följande frågor handlar om rapporteringen på akutrummet där du besvarar frågorna genom skattningsskala där:

1 = Instämmer inte 2 = Instämmer delvis 3 = Neutral 4 = Instämmer 5 = Instämmer helt

6. Känner du dig trygg akutrummet?

I---I---I---I---I

1 2 3 4 5

7. Arbetar du efter gällande riktlinjer för larm på akutrummet?

I---I---I---I---I

1 2 3 4 5

8. Hur upplever du arbetsmiljön på akutrummet?

__________________________________________________________________

9. Hur dokumenterar du den initiala rapporten?

Datajournal ( ) Pappersjournal ( )

(25)

10. Upplever du att du får tillräckligt med information i rapporten?

I---I---I---I---I

1 2 3 4 5

11. Upplever du att rapporten riktas mot HELA larmteamet?

JA ( )

NEJ ( ) om nej motivera:________________________________________

___________________________________________________________________

12. Saknar du något vid larmrapporteringen?

JA ( ) om ja vad? ________________________________________

NEJ ( )

13. Valfri kommentar. Egen uppfattning om rapporteringen på akutrummet.

________________________________________________________________________

(26)

________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________

(27)

Bilaga 2

Enkätundersökning för sjuksköterska på ambulansen.

1. Ålder

20-30 år 31-40 år 41-50 år 51 år >

( ) ( ) ( ) ( )

2. Kön

Man Kvinna Annat

( ) ( ) ( )

3. Hur länge har du arbetat som sjuksköterska?

< 1 år 1-2 år 3-4 år 5-6 år 7-9 år 10 år > ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 4. Är du specialistsjuksköterska? JA ( ) om ja vilken/vilka? _______________________________ NEJ ( )

5. Har du någon utbildning inom ex ATSS, AMLS, PHTLS, A-HLR, A-HLR barn?

(28)

Följande frågor handlar om rapporteringen på akutrummet där du besvarar frågorna genom skattningsskala där:

6. Känner du dig trygg på akutrummet?

I---I---I---I---I

1 2 3 4 5

7. Arbetar du efter gällande riktlinjer för larm på akutrummet?

I---I---I---I---I

1 2 3 4 5

8. Hur upplever du arbetsmiljön på akutrummet?

__________________________________________________________________

9. Använder du något rapportverktyg? (ex SBAR)

(29)

10. Upplever du att du får ut tillräckligt med information i rapporten?

I---I---I---I---I

1 2 3 4 5

11. Upplever du att rapporten uppfattas av HELA larmteamet?

JA ( )

NEJ ( ) om nej motivera:________________________________________

___________________________________________________________________

12. Saknar du något vid larmrapporteringen?

JA ( ) om ja vad? ________________________________________

NEJ ( )

13. Valfri kommentar. Egen uppfattning om rapporteringen på akutrummet.

________________________________________________________________________

(30)

________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________