Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola
Nivå 61-90 p Hälsa och samhälle
Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö
Januari 2010
Hälsa och samhälle
MUSLIMSKA KVINNORS
UPPLEVELSER AV
KLIMAKTERIET
EN FENOMENOLOGISK STUDIE
MURLENA TAYLOR
SONDOS ISMAIL
MUSLIMSKA KVINNORS
UPPLEVELSER AV
KLIMAKTERIET
EN FENOMENOLOGISK STUDIE
MURLENA TAYLOR
SONDOS ISMAIL
Taylor, M & Ismail, S. Muslimska kvinnors upplevelser av klimakteriet.
Examinationsarbete i omvårdnad, 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och
samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2009.
Syftet med denna studie var att undersöka muslimska kvinnors upplevelse av klimakteriet. Tre kvinnor intervjuades på djupet och intervjuerna har
transkriberats ordagrant och analyserats med den fenomenologiska metod som beskrivs av Amadeo Giorgi.
Analysen resulterade i följande kategorier: kulturella aspekter, religion, känslan att förlora sin ungdom, existentiella tankar relaterade till döden, känslan av att åldrar och sexualitet.
Resultaten visade att de muslimska kvinnorna i övergångsåldern hade en negativ uppfattning om klimakteriet. Detta fenomen beskrevs som kulturellt tabu och påverkade starkt av religion. Det växande antalet och mångfalden bland muslimska befolkningen i Malmö utgör utmaningar för vårdpersonal att bättre förstå klimakteriet ur ett muslimskt kulturellt perspektiv.
MUSLIM WOMEN’S LIVED
EXPERIENCES OF
MENOPAUSE
A PHENOMENOLOGICAL STUDY
MURLENA TAYLOR
SONDOS ISMAIL
Taylor, M & Ismail, S. Muslim women’s lived experiences of menopause. A phenomenological approach. Degree project in nursing, 15 credit points. Malmö University: Faculty of health and society, Department of nursing, 2009.
The aim of this study was to explore the views of Muslim experience of women about menopause. Three Muslim women were interviewed in depth and the interviews were transcribed verbatim and analysed using the phenomenological method described by Amadeo Giorgi.
The categories generated were cultural aspect, religion, feeling of losing youth, existential thoughts related to death, feeling of aging and sexuality.
The results showed that Muslim menopausal women had a negative view about menopause. This phenomenon was described as culturally taboo and it was strongly influenced by religion. The growing number and diversity among the Muslim population in Malmö is a challenge and health care professionals need to better understand the views of menopause from a Muslim cultural perspective.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 4
BAKGRUND 4
Klimakteriet ur ett historiskt perspektiv 4
Medicinska aspekter på klimakteriet 5
Demografiska förändringar 6
Tidigare forskning 6
Sjuksköterska roll/bemötande 8
Transkulturell omvårdnad 8
Kultur kongruent omvårdnad 9
SYFTE 9
METOD 9
Den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapliga metoden 9
Urval av informanter 10 Datainsamlingen 10 Dataanalysen 11 ETISKA ÖVERVÄGANDEN 11 RESULTATREDOVISNING 12 Religionens betydelse 12 Kulturella aspekter 13
Känsla att förlora sin ungdom 14
Tanken på livets ändlighet 15
Fysiska besvär 16
Känsla av att åldrar 16
Sexualitet 17 DISKUSSION 17 Metoddiskussion 17 Resultatdiskussion 18 SLUTSATS 21 REFERENSER 22 BILAGOR 24 Bilaga 1: Informationsbrev 25 Bilaga 2: Informerat samtyckesblankett 26
INLEDNING
Kvinnor med olika kulturell bakgrund har förmodligen olika behov, stil, intressen, glädjeämnen, och sorger. Men en sak som är lika för alla är att någon gång mitt i livet tar äggen i äggstockarna och östrogenet i kroppen slut. Efter klimakteriet, när kvinnan inte kan få fler barn får hon acceptera det antal barn hon fått eller inte fått.
Enligt Weström, (2005) är klimakteriet eller övergångsåldern, ett steg i åldrandet som är dåligt studerat. Det är en period i en kvinnas liv (vanligen i 45-50 års ålder) då äggstockarna slutar producera könshormoner. Från 40 års ålder börjar äggledaren att krympa. Antalet ägg i ovarierna blir färre och kvaliteten blir sämre. Det sker också en nedsättning av kvinnliga hormoner nämligen östrogen. Till slut upphör menstruationen och det betyder att en kvinna inte längre kan bli gravid. Som färdiga sjuksköterskor kommer vi att möta kvinnor i övergångsåldern som har olika kulturell bakgrund eftersom Sverige, speciellt Malmö, har blivit mångkulturellt. Det kan därför vara viktigt att känna till eventuella skillnader i uppfattningar och erfarenhet av fenomenet klimakteriet för att kunna möta dessa kvinnor på ett bra sätt.
I studien kommer vi främst att försöka beskriva den mening och innebörd muslimska kvinnor ger begreppet klimakterium. Denna studie ska
förhoppningsviss öka sjuksköterskans förståelse och kunskap om kulturella skillnader i uppfattningar om klimakteriet för att ge en kulturkongruent omvårdnad vilket innebär att vårdpersonalen anpassar sig till patientens värderingar och livsstil.
BAKGRUND
I bakgrunden diskuteras historik, tidigare forskning, muslimska kultur och varför det är intressant att studera, sjuksköterskans roll samt transkulturell omvårdnad.
Klimakteriet ur ett historiskt perspektiv
Termen klimakteriet uppfanns 1821 av den franska läkaren Gardanne. Begreppet används vanligtvis i (utbildade cirklar) hälsa och sjukvård för att uttrycka idén om en övergång i medelåldern för både män och kvinnor Vid denna tid trodde man att föroreningar samlades i kroppen och ledde till upphörande av menstruationen hos medelålders kvinnor och till sjukdomar hos män (i Lock, 1989).
Robert Barnes, var en annan läkare som visade stort intresse för fenomenet klimakteriet (i Lock, 1989). 1873 skrev Barnes att klimakteriet är ett plötsligt sönderfall av kvinnans reproduktiva organ och han liknade det vid en revolution. Idén om männens övergång i medelåldern ändrades i slutet av 1900 talet då Gardanne medvetet visade att kvinnor i klimakterieålder förtjänar omvårdnad. Det tog mer än hundra år, innan läkare ägnade någon större uppmärksamhet åt
klimakteriet. Edward Tilt i England och Andrew Currier i USA, är välkända undantag vad avser kliniskt och teoretiskt arbete om klimakteriet (i Lock, 1989) På början av 1900-talet trodde läkare att utebliven menstruation ledde till
autointoxikation (i Lock, 1989) och orsakade besvär som kvinnor fick i samband med menopausen (Flaxelid m fl, 2001). Som en behandling för klimakteriebesvär ordinerades kvinnor att äta äggstockar från får och 1896 började läkare i Tyskland att använda injektioner gjorda av äggstockarna från får (Flaxelid m fl., 2001). På grekiska betyder ordet klimakterium ”pinne på en stege” och enligt Edvall (1993) är det besläktat med klimax som betyder ”höjdpunkt” och innebär en period av både fysiska och psykiska förändringar. Enligt Hovatta och Landgren (2002) kan förändringarna förkomma under åren före och efter menopausen. Några kvinnor får psykiska och fysiska besvär medan andra passerar tiden utan problem och klagomål trots att de hormonella förändringarna är de samma (a a). Under 1900-talet uppstod ett djupare förestående för klimakteriebesvär då man fann att orsaken var att hormonet östrogen kraftigt minskat i blodet (Flaxelid m fl, 2001). Enligt Weström m fl (2005) kan förändringar av hormonnivåer leda till växlande humör, depression, irritabilitet samt torrhet, skörhet och klåda i underlivet. Huden och brösten blir mindre elastiska och kvinnan känner sig mindre attraktiv. Detta i sin tur leder till minskat sexuellt intresse och en lägre frekvens av samlag. Men enligt Faxelid m fl (2001) kan sexuell lust öka hos andra kvinnor vid klimakteriet då rädsla för att bli gravid inte längre finns.
Medicinska aspekter på klimakteriet
Den sjunkande östrogennivån i blodet leder till vallningar och svettningar, så kallade vasomotoriska besvär (Landgren & Helström 2009). De vasomotoriska besvären är de allra vanligaste besvären under klimakteriet. Vallningarna uppträder oftast i attacker särskilt om kvinnan är pressad eller nervös och kan beskrivas som en känsla av att allt blodet rusar till huvudet och huden rodnar och kvinnan svettas. Vallningarna och svettningarna kan variera i tid från två till tre minuter upp till en timme (a a). Kvinnan blir genomvåt och får stiga upp fler gångar under natten för att byta natt- eller sängkläder (Weström, 2005). Övriga besvär kan också uppstå i form av huvudvärk, hjärtklappning, urinbesvär,
ledsmärtor, osteoporos samt sömnproblem. Förändringar i blodfett och försämrad genomblödning vid menopausen ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar(a a). Eftersom menopausens besvär orsakas av östrogenbrist är hormonterapi en möjlig behandling för att minska besvären. (Weström, 2005)
Enligt Flaxelid m fl (2001) kan klimakteriet delas in i fyra stadier: premenopaus, perimenopaus, menopausen och postmenopausen. Premenopausen kan medföra vissa besvär och perimenopausen är tiden med hormonella förändringar.
Menopausen betyder ett definitivt slut på menstruationen. Inträffar detta någon gång före 40 årsåldern kallas den tidig menopaus och ses ofta hos kvinnor som röker och som inte fött barn. En senare menopaus förekommer oftare hos
överviktiga kvinnor (Hjertstrand, 1999). Postmenopausen är den tid då östrogenet tar slut och risken för hjärtsjukdomar ökar (Weström, 2005).
Demografiska förändringar
1749 bodde ca 1,7 miljoner människor i Sverige. Folkmängden har ökat avsevärt under åren och har blivit mer än 9 miljoner år 2009. Sveriges befolkning beräknas att passera 10 miljoner i 2027 (Folkbefolkningsstatistik, 2009). Magnússon (2002) påstår att den främsta orsaken till att Sveriges befolkning ökar är att invandringen kraftigt överstiger utvandringen. Det betyder att allt fler kvinnor med utländsk bakgrund kommer att bosätta sig i Sverige. Malmö har 280 801 invånare 2007/2008. Av det totala antalet är det 28 % med utländsk bakgrund (Region Skåne, 2009). Den nya befolkningsprognosen från SCB visar att den utrikes födda befolkningen fortsätter att öka i Sverige och det är framför allt de äldre som kommer att bli fler (SCB, Folkbefolkningsstatistik, 2009).
Malmö har blivit en mångkulturell stad och behovet av att förstå andras kultur är viktig för vårdpersonalen för att kunna erbjuda den bästa vård och omsorg som möjligt. En av de största invandrargrupperna i Malmö idag är muslimer med olika geografiskt ursprung (Folkbefolkningsstatistik, 2009-SCB). Dessa demografiska förändringar var ett skäl att rikta denna studie mot gruppen invandrarkvinnor med muslimsk bakgrund.
Islam påverkar hela individens liv och reglerar muslimers liv från födseln till döden. Det betyder att det finns ett muslimskt förhållningssätt till sexualitet, relationen till män, kvinnor och barn och till alla tänkbara fenomen så som samlevnad med människor som inte är muslimer, lidande mm (Samuelsson, 1999). Ett förhållande som har betydelse för denna studie är att en muslimsk kvinna inte får be eller fasta under menstruationsperioden.
Tidigare forskning
I en svensk studie, Women’s conception of the menopause (Åstrand m fl, 2007), använde författarna en fenomenologisk metod för att belysa kvinnors
uppfattningar av menopausen. I studien deltog tjugo svenska kvinnor och en kvinna från Asien mellan 44-59 års ålder som besökt sjukvården för första gången för klimakteriebesvär vid olika gynekologiska mottagningar.
Åstrand med fl. (a a) anger att de vanligaste orsakerna till att kvinnorna sökte vård för klimakteriebesvär var vallningar och svettningar som sexton av kvinnorna drabbades av. Övriga orsaker var sömnsvårigheter, hjärtklappningar smärtor i leder och muskler, huvudvärk, humörstörningar och urogenital- symtom. Studien byggde på resultatet från en tidigare forskning där Åstrand m fl. (2007) visade att kvinnornas uppfattningar om klimakteriet är olika och påverkas av livsstilsfaktorer. De menade att med ökande globalisering är det viktigt att närmare studera olika kulturella perspektiv på klimakteriet.
Resultatet visade att kvinnorna upplevde klimakteriet som fysiska och psykiska förändringar. Till de psykiska förändringarna tillhör emotionella förändringar och att klimakteriet innebär en ny fas i livet. De fysiska förändringarna var relaterade till minskad östrogenproduktion vilket i sin tur leder till bl.a. minskad fertilitet, åldrande, vallningar och svettningar, sömnrubbningar, torrhet i underlivet och hjärtklappningar.
Åstrand med fl. (a. a) menade också att kvinnor har egna uppfattningar om klimakteriet som är kulturellt betingade. En av kvinnorna med en asiatisk
bakgrund hade en positiv attityd till klimakteriet. Hon ansåg att detta hängde samman med att äldre kvinnor respekteras och uppskattats mer av yngre kvinnor i Asien. Studien visade vidare att kvinnorna beskrev klimakteriet som ett
naturfenomen och en ny fas i livet som styrs av hormoner och livsstilsfaktorer. Därför anser Åstrand med fl. (2007) att det är viktigt att kvinnors syn på klimakteriet ska belysas för att kunna stödja, ge information och kommunicera med kvinnor i olika omvårdnadssituationer.
I en annan studie som gjordes av Michel m fl (2006) deltog fyrtio kvinnor från en Q`eqchi indianstam i ett landsbygdsområde i Guatemala. Informationen samlades genom deltagande observation och intervjuer. Bland deltagarna fanns fem
barnmorskor, fem traditionella medicinmän (curanderos) och åtta kvinnor i
klimakteriet. Alla kvinnorna var illitterata dvs. att kvinnorna inte kunde läsa heller skriva. Antingen en signatur eller ett tumavtryck på samtycke former tjänade som bevis för medgivandet.
Resultatet visade att kvinnornas uppfattningar om klimakteriet starkt påverkas av kulturen. I Q`eqchi Maya’s kultur är det barnmorskor och de traditionella
medicinmännen samt maken till kvinnan som informerar kvinnan om klimakteriet. Detta påverkar till stor del hur kvinnorna upplever klimakteriet.
Författarna anger att barnmorskan får kunskap om kvinnors hälsa genom att lyssna till radio och tv-program. Barnmorskorna tror att ”kallt” blod (ett lågt blodtryck) bidrar till klimakteriebesvär som svettningar, depression,
hjärtklappningar mm och kräver ”heta” växtbaserade behandlingar för att återställa balansen.
I sitt resultat beskriver Michel m fl (2006) att mayakulturen aldrig hört begreppen menopaus och inte heller termen vallningar. I mayakulturen ses klimakteriet som ett naturfenomen men också som ett kulturellt tabu. Äldre kvinnor får inte berätta för unga kvinnor om klimakteriet förrän processen har börjat. Under
menstruationen får kvinnor inte bada, förbereda mat och inte heller titta på spädbarn.
Traditionella medicinmän i mayakulturen tror att besvär som vaginal torrhet och minskad sexuell lust i samband med menopausen beror på det naturliga åldrandet eller på ett ”ont” som önskades av en medlem i någon annan ”stam”. Det finns även tankar om att dessa besvär skulle vara en form av straff för den otrogna kvinnan.
En kunskapsöversikt av Melby m fl (2005) granskade den senaste forskningen vad det gäller sambandet mellan kultur och klimakterium. Melby med fl (a a) menar att både biologisk variation och kulturella skillnader bidrar till hur kvinnorna upplever klimakteriet och påstår att kulturella värden som förknippas med åldrandet och förväntningar på klimakteriet bör tas hänsyn till. Samtal bör t.ex. föras på det språk som är kvinnans modersmål och uppmärksamhet bör riktas mot hur särskilda idiom som vissa kulturer använder för att beskriva ett fenomen. Enligt Melby m fl (2005) är samspelet mellan genetik, miljö, utbildning, BMI (body mass index), könshormoner, rökning, kulturella skillnader, geografiska belägenheter, diet, religion, föräldrars attityd till klimakteriet mm är faktorer som påverkar hur kvinnorna upplevde klimakteriet. Detta bör man ta hänsyn till när
forskning med kulturgrupper utförs. Vidare är det viktigt att överväga hur kulturen påverkar kroppen under en livstid och inte bara fokusera på den korta tid precis innan menstruationen upphör.
Bland de studier som granskades av Melby m fl (2005) fanns SWAN (Study of Womens Health Across the Nation) som gjordes av Sommer med fl (1999) i USA. I denna studie deltog 16065 kvinnor med fem olika kulturella ursprung;
afrikanskt, europeiskt, kinesiskt, japanskt och spanskt.
Resultaten visar bl a att kultur, utbildning och geografisk belägenhet påverkar kvinnors attityd till klimakteriet. Man fann också skillnader mellan olika kulturella grupper. Inom den afrikanska kulturen var kvinnornas attityd till klimakteriet positivare jämfört med den kinesiska, japanska, spanska och
europeiska kulturen. I den kinesiska och japanska kulturen anser kvinnorna oftare att klimakteriet leder till oro och ångest. Hos europeiska kvinnor ses klimakteriet som en frihet och deras attityd till klimakteriet var neutral. En viktig slutsats är alltså enligt Sommer m fl (1999) att uppfattningar om klimakteriet varierar från kultur till kultur.
Sjuksköterskan roll/bemötande
Vid bemötande av patienter lyder huvudsakligen sjuksköterskan under Hälso- och sjukvårdslagen. Sjuksköterskans uppgift är att främja hälsa, förebygga sjukdom och ohälsa och återställa och bevara hälsa (HSL 1 982:763).
Två av de viktigaste omvårdnadsåtgärderna som underlättar i
omvårdnadsprocessen är undervisning och rådgivning. Rådgivning och vägledning ses som stöd för patientens och anhörigas egna insatser.
Sjuksköterskan ska vid behov informera om de kroppsliga förändringar som sker under klimakteriet samt uppmuntra och ge stöd till patienten genom att visa intresse för patientens uppfattningar och självbestämmanderätt (Leininger, 1995). Sjuksköterskan skall också kunna ge individuell information efter patientens behov (Ehnfors m fl, 2000).
Transkulturell omvårdnad
Inom omvårdnadsvetenskap behandlas ofta transkulturell omvårdnad som synonym till mångkulturell omvårdnad (Gebru & Willman, 2001).
Leininger är den som introducerat begreppet transkulturell omvårdnad och beskriver den på följande sätt:
“Transcultural nursing is a substantive area of study and practice focused on comparative culture care (caring) values, belief, and practices of
individuals or groups of similar or different cultures. Transculture nursing’s goal is to provide culture specific and universal nursing care practices for the health and well-being of people or to help them face unfavorable human conditions, illness or death in culturally meaningful ways” Leininger & Mc Farland, 2002, s 46).
Leininger menar att det är viktigt för en sjuksköterska att förstå, identifiera och ha kännedom till de skillnader som finns mellan olika kulturer. Transkulturell
omvårdnad hjälper individer eller grupper att upprätthålla eller återfå hälsa och bemöta döden, sjukdomar och handikapp. Med transkulturell omvårdnadskunskap
kan sjuksköterskan ge daglig omvårdnad utifrån en människas kulturspecifika behov (Gebru & Willman, 2001).
Kulturkongruent omvårdnad
Enligt Gebru & Willman (2001) utvecklats Leiningar (1995) tre strategier som påverkar patientens upplevelse av sjukvård och hälsa och det är viktigt att sjuksköterskan tar ställning för att kunna erbjuda kulturkongruent omvårdnad. Dessa är en kulturrelaterad anpassning, kulturrelaterad omformning och omstrukturering och kulturrelaterad bevarande.
Gebru & Willman (2001) menar att en sjuksköterska kulturkompetens påverkar sättet att genomföra omvårdnad. En kulturbaserad omvårdnad förhindrar eventuella missförstånd som kan uppstå mellan patienten och vårdpersonalen. I studien kommer vi främst att försöka beskriva den mening och innebörd muslimska kvinnor ger begreppet klimakterium.
SYFTE
Syftet med denna studie var att belysa hur muslimska kvinnor upplever fenomenet klimakterium.
METOD
För att belysa den centrala frågeställningen i denna uppsats, hur muslimska kvinnor upplevt menopausen valdes en kvalitativ design som bygger på djupintervjuer.
Den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapliga metoden
Den metod som använts är den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapliga metoden. Denna metod utvecklas av Amedeo Giorgi (1985) och beskrivs i Robinson och Englander (2007) och av Giorgi med fl (1985). Enligt Robinson & Englander, (2007) har metoden bl.a. använts inom omvårdnadsforskningen. Metoden anses lämplig då känslor och upplevelser studeras. Enligt denna metod sätter sig forskaren in i informantens livsvärld och förhåller sig objektiv. Det betyder att all forskarens kunskap och förutfattade meningar sätts inom parentes. Förförståelsen är den egna förutfattade meningar eller åsikter kring det fenomen som studeras. Förförståelsen kan ses som något positivt som är oundvikligt och krävs för att kunna förstå fenomenet.
Informanten får reflektera över sin upplevelse och formulera dessa i ord (Granskär & Högland-Nielsen, 2008). Amedeo Giorgis humanvetenskapliga metod grundar sig på Husslers och Merleau-Pontys fenomenologiska filosofi. Den bygger på att all kunskap har sin utgångspunkt i människors medvetande riktat mot något objekt. Giorgis utveckling av den idén gör det användbart för vetenskapliga syften (Robinson & Englander, 2007).
Meningen och innebörden av ett fenomen formas av de upplevelser av fenomenet som människor har medan metoden syftar till att identifiera och beskriva essensen i upplevelsen utan att tolka vad informanterna beskriver (a a).
Essensen kan också beskrivas som de aspekter av fenomenet som är lika för alla individer men beskrevs olika. Att lycka se och beskriva essensen i ett fenomen tyder på att essensen av fenomenet har fångat (Granskär Höglund Nielsen 2008).
Urval av informanter
I studien valdes informanterna genom ett snöbollsurval. Informanter söktes bland två irakiska kvinnoföreningar i Malmö. Föreningsföreståndaren på respektive förening kontaktades, informerades om studien och med deras hjälp fick vi kontakt med lämpliga informanter. På grund av den korta tid som stod till förfogande beslutades att begränsa antalet informanter till tre. Informanterna var mellan (51 -60) års och deras civila status var relativt spridda. En av
informanterna var ogift och hade barn, den andra var gift och var barnlös medan den tredje var skild och hade barn. Alla informanterna har bott i Sverige i mer än tio år. Enligt Polit & Beck (2006) finns det inga generella regler för hur stort urvalet ska vara i en kvalitativ studie. Urvalet ska vara relevant för studiens syfte (Robinson & Englander, 2008).
Inklusionskriterier
Inklusionskriterier för deltagande var att informanterna skulle vara kvinnor med muslimsk bakgrund födda utanför Sverige svenskt/arabiska talande
att menstruationen har upphört sedan minst 12 månader tillbaka
Datainsamling
Att lära sig att bli intervjuare sker genom att intervjua. Att genomföra en
testintervju före de egentliga intervjuerna ökar förmågan att skapa ett tryggt och stimulerande samspel mellan intervjuare och informanten (Lantz, 2007). Vikten av att en test intervju görs som förberedelse inför de riktiga intervjuerna
understryker av Polit och Beck (2006). Med anledning av det genomfördes en testintervju. Test intervju gjordes mellan en muslimsk sjuksköterska kvinnlig student och en av forskarna men presenteras inte under studiens resultat.
Två av informanterna intervjuades i en kvinnoförening och en i sitt hem. Informationsblankett (bilaga 1) och samtyckesblankett (bilaga 2) lästes på arabiska och delades ut till alla informanter i början av intervjun. Informanterna undertecknade samtyckeblanketterna som behölls av forskarna och
informationsblanketten lämnades till informanterna.
Intervjuer genomfördes med tanke på studiens syfte för att beskriva upplevelsen av ett fenomen. En djupintervju görs när forskaren inte har någon förutfattad mening om innehållet eller information som ska samlas in. Intervjuaren får inte lägga in personliga uppfattningar utan låter informanterna belysa upplevelser med egna ord (Kvale, 1997).
Två av intervjuerna utfördes på arabiska och en på svenska. Intervjun inleddes med en ingångsfråga:
Kan du berätta för mig om din upplevelse av klimakteriet?
En djupintervju skiljer sig ifrån en semistrukturerad intervju genom att intervjuaren inte ställer nya frågor utan istället blir efterföljande frågor mer fokuserande och leds ofta av de första svaren som informanten ger. Intervjuaren uppmuntrar informanter att berätta mer och sätta ord på tankar för att få en mer djupare beskrivning av fenomenen utan att ställa nya frågar (Robinson & Englander, 2007). Berättelsen skall inte ”störas” av forskaren.
Varje intervju tog 25- 30 minuter. Intervjuarna bandades med digital bandspelare och transkriberades i sin helhet. Genom att två av intervjuerna genomförts på arabiska fick dessa först översättas till svenska innan transkriberingen till svenska kunde göras.
Alla intervjuer genomfördes av en av författarna medan den andra författaren var bisittare.
Dataanalys
Intervjuerna analyserades i enlighet med Giorgi (2007) och Robinson & Englander (2008) vilket innebär följande tillvägagångssätt:
Steg 1
De utskrivna intervjuerna lästes i sin helhet av båda författarna. Steg 2
Textmaterialet delades in i meningsenheter som gjorde att materialet blev mer hanterbart och samtidigt underlättades analysarbetet
Steg 3
Författarna transformerar meningsenheterna till ett professionellt språk med hjälp av språket och vetenskapliga perspektiv som gör det otydliga tydligt.
Steg 4
Författarna försöker göra en sammanfattning av transformationen och beskriver meningsstrukturen genom att söka efter generella kategorier och underkategorier för att nå fram till fenomenets generella struktur som är giltig för alla kvinnorna.
ETISKA ÖVERVÄGANDEN
Etisk godkännande inhämtades från Hälsa och Samhälles Etikprövningsnämnd innan studien påbörjades (Dnr HS60-09/951:6). Tydlig information gavs till respondenterna angående studien och kvinnorna hade möjlighet att dra tillbaks sin medverkan när som helst under studiens gång. Respondenterna lovades en
konfidentiell handling av materialet (bilaga 1). Skriftligt och muntligt samtycke hämtades från respondenterna (bilaga 2). Banden avidentifierades genom kodning
och förvaras så att obehöriga inte kan ta del av materialet. Intervjumaterialet kommer att förstöras efter godkänd examination.
RESULTATREDOVISNING
Under analys av de transkriberade intervjuerna identifierades sju kategorier: religionens betydelse
kulturella aspekter
känslan att förlora sin ungdom tanken på livets ändlighet fysiska besvär
känslan av att åldrar sexualitet
Utifrån analysen av dessa kategorier framkom att essensen av fenomenet hur muslimska kvinnor upplever klimakterium är att klimakteriet är en ny period i kvinnans liv som medför en känsla av en förlorad kvinnlighet.
För att illustrera de sju kategorierna används citat från intervjuerna.
Religionens betydelse
Religionen spelade en stor roll för kvinnorna. Alla informanterna talade om religionen och dess inflytande på deras liv. Enligt islam får kvinnor inte fasta eller be under menstruationen. Ifall en kvinna får menstruation under månaden
ramadan (fastemånaden) måste kvinnan sluta fasta eller be. De uteblivna dagarna måste tas igen vid ett annat tillfälle efter ramadan månad. En aspekt som kom var är att kvinnorna såg positivt på klimakteriet då det gjorde det möjligt att fasta hela månaden under ramadan utan uppehåll.
”… Men i ramadan, med tanke på att det är bara en månad om året är det skönt att fasta hela månaden så att slippa fasta efteråt…” (A, 14)
”… I ramadan är jag fri att fasta hela månaden utan uppehåll och utan att behöva fasta senare…” (C, 9)
Två av kvinnorna betraktade menopausen som en befrielse då man blev ren och fri från blödningar.
”Det är mensen som är borta från mig. Därför känner jag mig fri och ren.” (B, 12)
”Jag känner mig nu mer ren när menstruationen är borta och det känns skönt när det har försvunnit.” (C, 8)
En av informanterna berättade att menstruation är ett vilotillstånd då kvinnan slipper onödig stress på morgonen för att duscha och be. Menstruation betraktas som en gåva från Gud till kvinnor.
”Från den religiösa sidan, med tanke på att jag är muslim, …, ber kvinnan
inte till Gud då kvinnan får mens och jag tror att Gud vet bättre om kvinnans omständigheter och gav henne den tiden för att hon ska vila lite och inte stressa sig… Ja, Gud som är barmhärtig vet att kvinnan inte behöver stressa sig för att vakna tidig och duscha, …, att kvinnan tar en paus från att be känns skönt… Jag tror att kvinnan faktiskt behöver den här pausen” (A, 11)
Två av informanterna ansåg att klimakteriet är ett naturligt fenomen och visar Guds vilja för alla kvinnor.
”Du måste ta emot klimakteriet som en vanlig sak i livet. Det är vanligt och
naturlig för alla kvinnor. Det är inte bara för dig utan så är det för alla kvinnor.” (B, 32)
”… alla kvinnor ska hamna i klimakteriet…”( C, 13)
Kulturella aspekter
En aspekt som kom fram i den här studien var att informanterna uppgav att de kände sig tryggare med egna landsmän och hade svårt att anpassa sig till en ny kultur.
”… Det var bara få invandrare från Libanon och från Turkiet som de flesta
icke är muslimer. De har inte samma kultur som vi. De är bra människor men ändå jag kände mig ensam där. Ibland kommer några av mina kompisar eller grannar och hälsar på mig i högtider. Jag känner att muslimer är närmare till mig och till mina tankar. Vi säger t.ex. att alla kristna är våra vänner men vi säger att alla muslimer är våra bröder. Jag respekterar alla de som inte är muslimer i alla fall. Därför kände jag mig ensam där. ”(C, 3)
Det fram kom i intervjuerna att kvinnorna inte brukar prata om klimakteriet och menade att menopausen är tecken på åldrande. Menopausen förnekas därför.
”… I vår kultur då kvinnan når klimakteriet vill hon inte prata om det med
någon. Om du frågar henne om det, förnekar hon klimakteriet. Anledningen är att hon tror att hon har blivit gammal. T ex jag har en väninna som påstår att hon har inte är i klimakteriet och förnekar det. Men jag märker att hon fastar hela Ramadan, så jag tror att hon inte säger sanningen/skratt/ Ja, hon förnekar att hon är i klimakteriet för att folk inte ska säga att hon är gammal. Hon påstår att hon tar p-piller för att kunna fasta hela månaden. På det här sättet ingen märker hennes klimakterium/skratt…” (A, 37)
En av informanterna uppgav att hon inte alls diskuterar klimakteriet ens med sina barn.
”Jag vill inte prata med någon om klimakteriet. Jag pratar inte ens med mina barn (A, 33)
En av informanterna uppgav också att det är förödmjukande att prata om klimakteriebesvär.
”Jag pratar inte om det med någon för jag vill inte att någon tycker synd om mig eller att någon ser ner på mig. Därför pratar jag aldrig om menopausen med någon.” (A.34)
I kvinnornas berättelse framkom att muslimska kvinnor under klimakteriet blir mer religiösa aktiva och att de saknade religiös aktiveter i Sverige.
”Ja, nu känner jag mig mer aktiv i livet än tidigare.” (B, 27)
”I mitt hemland riktar sig kvinnor i denna ålder/klimakterieåldern/mer mot vänskap eller de deltar i olika religiösa organisationer med flera aktiviteter liksom att åka till heliga platser. Detta betyder att kvinnor i klimakteriet mer betonar det religiösa särskilt under Ramadan. De åker tillsammans i stora grupper till heliga platser... Alla dessa aktiviteter saknar jag här i Sverige.” (A, 27)
Känsla att förlora sin ungdom
Psykiska och emotionella förändringar under klimakteriet nämnde av två informanterna. De vanligaste besvären som två av informanterna nämnde var nedstämdhet, depression, sårbarhet och irritation.
”Den tiden var jag mycket sårbar. Det var mycket svårt som sagt i början. Jag blev deprimerad och ledsen.” (B, 7)
”Jag har också en sådan känsla att jag saknar tiden som gått. Den här
känslan fick jag uppleva då menstruationen upphört.”(A, 18)
”När min man sade emot mig började jag skrika. Jag skrek mycket. Jag
kände mig mycket arg mycket sårbar, mycket deprimerad, mycket ledsen.” (B, 23, 25)
Andra känslor som beskrevs var känsla av isolering. En av informanterna uppgav att hon tappade lusten att umgås med andra.
”Ibland vill jag inte vara med någon, jag vill vara ensam… jag grät mycket. Jag kände att jag inte vill vara med människor.” (B.25)
”Jag har ingen familj… här det är bara jag och min man här i Sverige. Jag har släkt här men/de är/inte som min familj liksom syster eller mamma.” (B, 8)
”Man känner sig ensam under den här tiden.” (B, 31)
”Det var bara jag och mina barn som kom till Sverige för jag har separerat från min man. Det var jättesvårt i början.” (C, 2)
Klimakteriet gav även en känsla av att inte vara sedd och upplevelsen att inte vara attraktiv längre.
”Jag känner att folk omkring mig struntar i mig. Jag upplever att folk inte bryr sig om mig vilket de gjorde förut.” (A, 15)
”… När jag var med barnen eller kompisar observerade de mig. Min son säger t ex att mamma, du har stora ögon eller mamma, du är vacker eller du har fint hår. Men nu känner jag inte så, ingen tittar på mig. När jag var 47-48 år/innan klimakteriet/märkte jag att jag blev observerad av människor omkring mig. De tittade på mig som en kvinna men nu har jag inte den här känslan. Den här känslan av okvinnlighet började uppträda hos mig när menstruationen upphört. Jag betraktar mig inte heller som en kvinna då jag ser mig själv i spegeln.” (A, 8)
En kvinna berättade hur aktiviteter som tidigare upplevts intressanta blev meningslösa efter klimakteriet.
”Förr när jag ville koppla av och vila mig, lyssnade jag på Omkolsom. Hon påverkade starkt mina känslor. Men nu, om Omkolsom kommer med sin näsduk och sjunger bredvid mig förändras ingenting i mina känslor.” (A, 28)
”När min man är tillbaka från resan hade jag förberett mig för honom som en kvinna några dagar innan. Men nu, gör jag inte det.” (A, 21)
”Förr njöt jag av att handla eller att följa en teveserie. Nu orkar jag inte
alls följa någon serie på teven. Jag gillar inte heller att gå ut och ha det roligt. Jag ska ge dig ett exempel, förr brukade jag gå till stranden för att bara se solens nedgång. Jag tittade på det i två till tre timmar och sedan kom tillbaka. Nu, gör jag inte det. Och jag ska inte göra det om hundra år. Jag kan inte se något vackert i solens nedgång nu.” (A, 31)
Tanken på livets ändlighet
Tankar på livets ändlighet - döden – aktualiserades i klimakteriet och en av kvinna berättade att hon kände av att livet blivit meningslöst. De existentiella frågorna blev tydligare och naturliga för henne.
”Jag upplever också att det inte är så mycket som är kvar av mitt liv… Förr, hade jag inte sådana känslor och tankar… Jag vet inte varför jag tror att mitt liv är slut.” (A, 17)
”… Jag känner att de grejerna som jag borde göra i mitt liv, har jag inte gjort.” (A, 18)
”Förr hade jag inte sådan känsla. Jag hade en känsla av att leva så länge och fortsätta leva och jobba och göra saker. Men nu jag känner jag att jag inte hinner t ex/att jag kommer att få/se mitt barnbarn och den känslan fick jag då menstruationen upphört. Ja, Jag känner mig helt förtvivlad för allt och jag känner också att jag inte har lång tid att leva och den tid som är kvar av mitt liv är så kort. Förr, hoppades jag att få se mina barnbarn och se den dagen som mina barn ska gifta sig. Men nu har jag inte sådana önskningar. Jag ser ingenting som är fint i mitt liv. Jag ser aldrig något fint.” (A, 19)
Fysiska besvär
Informanterna hade upplevt en rad kroppsliga förändringar under klimakteriet, bland annat hjärtklappningar, andfåddhet, ångest och vallningar som ledde till sömnproblem.
”… Jag lider mycket av vallningar som började i 45 årsåldern. Men det har blivit värre då menstruationen upphört. Jag får vallningar tio gånger om dagen och särskild under natten. Tre till fyra gånger stiger jag upp på grund av vallningar ... Jag lider också av hjärtklappningar… Jag känner att det är trångt i bröstet... det känns som att jag ska kvävas ...”(A, 3)
Fysiska klimakteriebesvär var mer vanliga under de första åren efter menopausen. Två informanter uppgav att de till en början upplevde obehagliga symtom efter menopausen. En av informanterna var deprimerad och den andra betraktade menopaus som ett problem.
”… När jag fick menopausen tänkte att det var problem för mig, men inte nu… Den tiden för minst ett eller två år sedan var jag mycket deprimerad… Jag hade mycket besvär i hela kroppen… det har gått också… Jag tänkte mycket på det... Men det var två år som var jättesvåra och innebar problem för mig. ” (B, 1,3, 6)
Men successivt omvandlades besvären till tillfredställande ju äldre de blev.
”… Jag är nästan 67 år gammal men jag gladare än tidigare. ” (26, B) ”Ja, det var jobbigt för mig men nu har det blivit bättre, nu är allt normalt.” (C, 7)
Kroppsvikt är en viktig och tung fråga i en kvinnas liv. En av informanterna uppgav viktökning under klimakteriet
”Jag var mycket frisk och jag var så slank och jag var också mycket aktiv i livet...” (B, 20)
Känslan av att åldrar
En upplevelse som kom fram i alla intervjuer var att informanterna kopplade samman menopausen med åldrandet.
”Före klimakteriet kände jag mig ung.” (B13, C11)
En informant uttryckt att hon kände sig äldre än sin biologiska ålder.
”Jag känner mig att jag är 65 år gammal och inte 51 år. Den känslan av åldrande fick jag precis när menstruationen upphört.” (A, 16)
Sexualitet
En aspekt som kom fram i en intervju var sexualitet. En av informanterna beskriver hur sexuallivet upplevdes under klimakteriet.
”När det gäller sexualiteten har jag inte alls något problem och inte heller från min mans sida. Sex har inte blivit varken mer eller mindre. Sexlusten har inte ökat och inte heller minskat. Min mans känslor mot mig har inte förändrats. Han vet att jag är i klimakteriet men det inget är skillnad för honom och inte heller någon skillnad med hans känslor mot mig. Hans känslor för mig är oförändrade.”(A, 9)
DISKUSSION
Diskussionen delas i två delar: metod- och resultatdiskussion. I
metoddiskussionen tar författaren upp den metoden som använts i studien. Under denna rubrik beskrivs även problem som uppstått under arbetets gång därefter diskuteras resultatet som framkommit i studien.
Metoddiskussion
Undersökningen föregicks av en pilotintervju för att få en uppfattning om hur denna typ av intervju kan genomföras och om frågan; ”Kan du berätta för mig om din upplevelse om klimakteriet” höll i förhållande till frågeställningen. I
pilotstudien deltog en muslimsk sjuksköterskestuderande som gick sista året på Malmö Högskola.
Studien syftade till att få fram den mening och innebörd som de muslimska kvinnorna gav fenomenet klimakteriet. Giorgis analysmetod valdes eftersom den lämpar sig för att beskriva upplevelser av ett fenomen. Den humanvetenskapliga fenomenologiska metoden enligt Robinson och Englander (2007) ger också en möjlighet att få en helhetssyn på människors upplevelser.
Det är viktigt att författarna inom fenomenologisk forskning strävar efter att sätta sina egen förförståelsen åt sidan och endast beskriva fenomenet så som
informanterna presenterar det (Robinson & Englander 2007). Författarnas olika förförståelse kan påverka hur den insamlad data tolkas. För att kunna sätta sina egna förutfattade meningar åt sidan betyder det att författarna måste kunna identifiera dem (Polit och Beck 2006).
En av författarna är utbildad som barnmorska i sitt hemland och har en viss bakomliggande kunskap kring ämnet klimakteriet vilket eventuellt bidrog till en viss förförståelse. I de situationer då detta har inträffat har författarna gått tillbaka och lyssnade på de intervjuer samt till det transkriberade materialet för att jämföra och förvissa sig om att tolkningen är korrekt. Detta bör ses som en styrka i
studien.
Informanterna härstammade från olika länder (Irak, Libanon och Palestina) och valdes från två kvinnoföreningar i Malmö. Tre informanter menar vi är ett relevant urval i detta fall enligt Robinson och Englander (2008). Valet av
muslimska kvinnor motiveras av att denna grupp är relativt stor invandrargrupp i Malmö. Samt har tidigare studier även påvisat behov att studera denna grupp.
Efter intervjuarna fick vi en känsla av att kvinnorna var blyga att berätta om klimakteriet. Trots allt tycker vi oss ha fått ett material som håller för en fenomenologisk analys.
Författarna tydliggör de innebörder som presenters sig genomförde gemensamt för att öka tillförlitligheten i enlighet med Granskär & Höglund-Nielsen (2008). Två av informanterna kände att det var påfrestande att intervjuas vid ett personligt möte och ville istället bli intervjuade per telefon. Vi ansåg emellertid att vid en telefonintervju kan all den information som ligger i kroppsspråket förloras därför har vi medvetet påverkat informanterna att välja en personlig intervju. Detta kan ju också vara en förklaring till varför intervjuerna blev relativt korta eller att klimakteriet är något som man inte gärna talar om.
Tre kvinnor berättade om sina upplevelser av fenomenet klimakteriet. Enligt Robinson & Englander (2007) menar Giorgi, att detta urval är tillräckligt för att uppnå en förståelse för det fenomen som studeras. Ett annat skäl att begränsa sig till tre intervjuer var att få tillräckligt med tid för att göra en djupare analys av intervjuerna. Vi anser i denna studie att två av informanterna var tveksamma till att delta och helst ville slippa diskutera ämnet. Den andra informanten i studien har inte pratat med någon annan (muslimsk) kvinna om klimakteriet, inte ens med sin egen mamma men verkar ha ett stort behov av att prata om klimakteriet. Detta återspeglas i resultatet där de flesta uppfattningar kom från denna informant. Detta kan ha påverkat resultatet.
Ett problem var att de två intervjuerna på arabiska först transkriberades till arabiska och därefter översattes till svenska. Detta kan ha påverkat materialet genom att det finns en viss risk för felöversättning av texten. Trots att den författare som genomförde intervjuerna inte hade någon större erfarenhet av att göra intervjuer erhålls ett relativ rikt material för analys.
Kvinnorna själva bestämde tid och plats för intervjun. En av intervjuerna utfördes i informanternas hem efter hennes önskemål och resten på kvinnoföreningen. Ett förhållande som kan ha påverkat intervjun var att en av informanterna inför intervjun kände sig oroad och nervös över att hennes man skulle få reda på att hon givit sitt samtycke. Vi betonade emellertid att materialet skulle behandlas
konfidentiellt och informanten kunde då slappna av och intervjun utfördes. Att två av intervjuerna genomfördes på arabiska anser inte ett problem i studien utan en stryka då en av författaren kunde arabiska
Trots problemen med dubbla transkriberingar kan det vara en styrka i studien att intervjuerna gjordes på informanternas modersmål. Enligt Melby m fl (2005) bör intervjuer utföras på informanternas första språk och intervjuaren bör ha en grundliggande kunskap om vissa idiom som används vid beskrivning av ett fenomen.
Resultatdiskussion
Aspekterna i fenomenet av klimakteriet varierade bland kvinnorna. Att nå fram till essensen i fenomenet som var lika för all kvinnorna ansåg inte lätt och det är rimligt att anta att det var på grund av att intervjuerna var relativt kort och kvinnorna var tveksamma att berätta.
Religionen påverkade kvinnors syn på klimakteriet. Alla tre informanterna berättade om religionen och dess påverkan på hur de upplevt klimakteriet. Enligt islam får kvinnor inte fasta eller be under menstruationen och om menstruationen kommer under månad ramadan måste fastande upphöras. Informanterna menade att menstruation bryter kommunikation mellan Gud och människor. Att inte behöva tänka på de månatliga blödningarna leder till en ökad religiös frihet. De muslimska kvinnorna i studien brukade inte prata om klimakteriet, ett fenomen som vanlig förekommer bland kvinnor. Kvinnorna pratade inte med män och inte heller med sina barn eller andra kvinnor om detta. Klimakteriebesvären
betraktades som förödmjukande och kränkande och samtal kring klimakteriet tas inte upp med ungdomar.
Michel’s studie visade också att kvinnorna i Q’eqchi Maya’s kultur inte pratar om klimakteriet och fick tidigast veta om detta när processen börjat. Diskussion tas heller inte upp med ungdomar på grund av att kvinnorna tror att ungdomar inte kan förstå de inre förändringar som sker under klimakteriet. Dessutom uppfattas klimakteriebesvären som förödmjukande av ungdomar Michel m fl.(2006) Att muslimska kvinnor inte prata om klimakteriet kan förmodligen leda till att kvinnorna inte söker vård för klimakteriebesvär på grund av att man inte i den islamiska kulturen inte talar om klimakteriet. Detta är viktigt för en sjuksköterska att ha detta i åtanke och speciellt viktigt med tanke på kvinnor som är analfabeter. Sjuksköterskan bör vara observant på detta enligt Ehnfors m fl. (2000) och ge individual- information efter behov. Det är av stor betydelse att vårdpersonalen har kulturkunskaper och erfarenheter eller att den befintliga personalen utbildas inom transkulturell omvårdnad för att få ökad förståelse om andras kultur. Enligt Leininger (2002) kan sjuksköterskan med transkulturell kunskap lättare förstå och sätta sig in i olika kulturer och enligt Gebru (1997) underlättas vidare om
sjuksköterskan har kunskap om minst två olika kulturer.
I den aktuella studien var två av kvinnorna analfabeter och hade svårt att hitta ord för att uttrycka sig. I denna studie visade två kvinnor liknande känslor att prata om klimakteriet kändes förödmjukande och kvinnorna var rädda för att andra skulle se ned på dem. Hänsyn bör också tas till kvinnors utbildning (se Melby, 2005). Melby anser att skillnader i symtomrapportning var baserade på att kvinnorna hade låg utbildningsnivå och kände sig förolämpade att prata om klimakteriet. En av informanterna hade i Melby’s studie uttryckt att hon vägrade prata om
klimakteriet för hon kände att man skulle skratta åt henne.
Informanterna berättade också om de fysiska och emotionella besvär som de hade upplevt. En av informanterna berättade att hon lidit av ökade fysiska besvär och kände sig ledsen och deprimerad samt hare svårt att urskilja de symtom hon kände. Känslomässiga förändringar som depression, nedstämdhet, känslan att inte vara sedd – att förlora sin attraktivitet och ökad irritabilitet samt fysiska
förändringar som viktökning är sådana negativa upplevelser rapporterades också av Åstrand (2007).
De muslimska kvinnorna i den här studien visste inte om de negativa
upplevelserna var relaterade till klimakteriet eller till något annat. Därför är det av stor betydelse att informera kvinnan om de kroppsliga förändringar som sker för
att öka deras trygghet och kunskap enlighet med Ehnfors m fl (2000). Enligt Leininger (1995) ska sjuksköterskan ge kulturrelaterad omsorg till patienter som visar tecken på bristande kunskap.
Vidare beskrev kvinnorna klimakteriet som ett tecken på åldrande som var negativt men samtidigt såg det som en naturlig process bestämd av Gud, som alla kvinnor förr eller senare måste gå igenom. Kvinnorna i Åstrands m fl studie (2007) visar likadan att klimakteriet var en natur fenomen.
Klimakteriet kan skapa en känsla av ensamhet särskilt när kvinnorna inte har nära släkt som föräldrar och syskon i Sverige. Upprätthållande av förhållandet mellan släkt är viktig och kopplas ofta till bra hälsa. För kvinnor som saknar släkt från hemlandet är det särskilt viktigt att sjuksköterskan förstår att sådant kan påverka det psykiska välbefinnandet.
Bara en av tre informanter i denna studie talade om sin sexualitet som var
oförändrad. Det är rimligt att anta att de andra två informanterna inte ville tala om sin sexualitet då det inom den muslimska kulturen är tabubelagt att tala om sitt sexliv och sina sexuella problem.
Som sjuksköterska är det av stor betydelse att anpassa omvårdnaden till patientens kulturellt betingade värderingar, övertygelser och livsstilar (Leininger, 1995). På detta sätt kan sjuksköterskan genom primär prevention förebygga sexuell ohälsa genom att ge föreläsningar om kvinnors hälsa nämligen klimakteriet på
kvinnornas offentliga föreningar. På föreningar kan stödgrupp/nätverk vara av att njuta till kvinnorna som känna sig blyga för att prata om klimakteriet. Broschyr med tillräcklig information om klimakteriet ska vara tillgänglig till kvinnor i olika språk. Sjuksköterska kan även vara en informationskälla genom att svara på kvinnorna frågor.
Emotionella och fysiska betingade förändringar (bl a minskad östrogennivå) ledde till att existentiella frågor blev tydliga i den här studien. En av informanterna beskrev hur påverkad hon har blivit av klimakteriet. Livsglädjen försvann och livet verkade mindre värt. Informanten mådde psykisk inte bra, hade en känsla av att livet var slut, tyckte synd om sig själv och hade tappat lust för allt.
Förändringar som dessa samt irritation, känslan att inte vara sedd – att förlora sin attraktivitet ledde till nedstämdhet och depression. Med tanke på att depression kan leda till självmord bör sjukvårdspersonalen lägga speciellt märke till kvinnor som drabbas av depression under klimakteriet.
Föreliggande studie visar att det finns ett behov för ytterligare forskning kring de kulturella faktorer som påverkar kvinnors syn på sin hälsa. Vidare forskning i hur kvinnor från olika kulturer uppfattar klimakteriet kan vara av stor betydelse för sjuksköterskor. Dels för att de flesta studier fokuserar på symtomrapportering vid klimakteriet (Melby, 2005), och dels för att Sverige har blivit mer mångkulturellt land.
SLUTSATS
Syftet med denna studie var att belysa några muslimska kvinnor uppfattningar om fenomenet klimakteriet och beskriva essensen i fenomenet. Kvinnorna som deltog i studien representerade olika delar av den muslimska världen och detta kunde medföra skildringar ur specifika kulturers aspekter men trots detta var upplevelsen av klimakteriet mycket lika. I arbetet har sju teman vuxit fram som tyder på att essensen i fenomenet klimakteriet är att detta är en ny fas i kvinnors liv som medför en känsla av åldrandet.
För att hälso- och sjukvård ska kunna bedriva en kulturkongruent omvårdnad i framtiden krävs det att vårdpersonalen skaffar bättre kunskap om hur olika invandrargrupper upplever sina verkligheter. Hälso- och sjukvården bör sträva efter individanpassad vården och se patienten som en individ. Genom att fokusera på muslimska kvinnor och deras upplevelser av fenomenet erhålls kunskap om denna kulturella grupp. Vår förhoppning är att kunskapen kan bidra till ökad medvetenhet av hur ett fenomen kan upplevas av kvinnor från olika kulturer.
Framtida forskning
Denna studie har gett kunskap och förståelse av vikten och betydelsen för vidare forskning bland olika kulturella grupper. Föreliggande studie visar att det finns ett behov för ytterligare forskning kring de kulturella faktorer som påverkar kvinnors syn på sin hälsa. Vidare forskning i hur kvinnor från olika kulturer uppfattar klimakteriet kan vara av stor vikt för sjuksköterskor. Dels för att de flesta studier fokuserar på symtomrapportering vid klimakteriet (Melby, 2005), och dels för att Sverige har blivit mer mångkulturellt land.
Under studiens gång har det väckts en del frågor som skulle vara ett underlag för fortsatt framtid forskning. En förhoppning hos oss är att detta i sin tur kan ge ökad livskvalitet hos dessa individer.
REFERENSER
Edvall, L (1993) Klimakterieboken. Borås: Centraltryckeriet.
Ehnfors m fl (2000) VIPS-boken om en forskningsbaserad modell för dokumenta
tion av omvårdnad i patient journalen. Stockholm: Vårdförbundet.
Faxelid, E, m fl Reds (2001) Läroboken för barnmorskor. Lund: Studentlitteratur.
Gebru, K, (1997) Kulturkongruent omvårdnad i sjuksköterskeutbildningen. Malmö högskola: Hälsa och samhälle.
Gebru, K, & Willman, A (2001) Utbildning i transkulturell omvårdnad – en
didaktisk modell för sjuksköterskeprogrammet. Malmö Högskola: Hälsa och
Samhälle, FoU-rapport 1.
Giorgi, A (Ed) (1985) Phenomenology and psychological research. United States
of Amercia : Duquesne University press.
Granskär, M & Höglund-Nielsen, B (red) (2008) Tillämpad kvalitativ forskning
inom hälso- och sjukvård. Poland: Studentlitteratur
Hovatta, O & Landgren, B (2002) Kvinna din hälsa din kropp ditt välbefinnande. Stockholm: Albert Bonniers Förlag.
Hjertstrand, M (1999) Kvinnohälsa 40-70 år. Stockholm: Fälth & Hässler. Kvale, S (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Landgren, B & Helström, L (2009) Klimakteriet, hormoner sex livskvalitet.
Stockholm: Gothia Förlag
Lantz, A (2007) Intervjumetodik . Lund: Studentlitteratur.
Leininger, M (1995) Transcultural Nursing. Conceptions, Theories, Research &
Practices (3rd Ed). Greyden Press. New York: McGraw-Hill.
Leininger, M & Mc Farland, M (2002) Transcultural Nursing. concept, theories,
research & practices (3rd ed). Greyden Press. New York: McGraw-Hill. s:
45-69.
Lock, M (1989) Menopause: Lessons from anthropology. Psychomatic Medicin
60: 410-19.
Magnússon, F (2002). Etniska relationer I vård och omsorg. Lund: Studentlitteratur.
Melby, M m fl (2005). Culture and symptom reporting at menopause. Human
Michel, J m fl (2006), “Symptom, attitude and treatment choices surrounding menopause among the Q´egchi Maya of Livingston, Guatemala” Soc Sci
Med. 63(3):732-742
Polit, D & Beck, C (2006) Essentials of nursing research Method, appraisal and
Utilization (6th ed). Philadelphia: Lippincott.
Region Skåne, Folkmängd i kommunerna, Hämtad från Region Skånes webbsida, <http://www.skane.se/templates/Page.aspx?id=233636>2009-12-20
Robinson, P & Englander, M (2007) Den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskaplig metoden, Vård i Norden, (27) 1: 57-59. Robinson, P & Englander, M (2008) Appliceringen av den deskriptiva
fenomenologiska humanvetenskapliga metoden, Vård i Norden, (28) 4:49– 51
Samuelson, J (1999) Muslimers möte med svensk sjukvård och skola. Student litteratur: Lund.
SCB, Befolkningsstatistik, Hämtad från SCB:s webbsida,
<http://www.scb.se/Pages/Product____25785.aspx?produktkod=BE0101&d isplaypressrelease=true&pressreleaseid=284708> 2009-12-20
Sommer B, m fl (1999) Attitudes toward menopause and aging across ethnic/facial groups. Psychomatic medicine,61:868-875
Weström m fl (2005) Obstetrik och gynekologi - Klinik och vård. Lund: Studentlitterature.
Åstrand, L mfl (2007) Women’s conception of the menopausal transition - a qualitative study. Journal of clinical nursing 16, (3) 509-517
BILAGOR
Bilaga 1: Informationsblad till deltagare Bilaga 2: Samtyckesblankett
Bilaga 1
INFORMATIONSBLAD TILL DELTAGARE
Vi är två sjuksköterskestudenter på Malmö högskola och heter Murlena Taylor och Sondos Ismail.
I vårt examensarbete vill försöka belysa hur muslimska kvinnor upplever klimakteriet. Vi kommer därför att intervjua fyra muslimska kvinnor. Vi har själva invandrarbakgrund (Brittiska Guyana och Irak) och menar att det är viktigt att olika kulturella perspektiv beaktas i omvårdnadsarbetet.
Intervjun tar cirka 30 – 45 minuter och vi kan komma överens om var ni föredrar att intervjuas. Möjliga alternativ är den arabiska föreningen, hemma hos oss eller hemma hos er. Intervjun kommer att spelas in på bandspelare för att kunna skrivas ut efteråt. Inga namn eller annan information som avslöjar vem det är som intervjuats kommer att
presenteras i uppsatsen. Den inspelade intervjun och utskriften kommer att förstöras sedan uppsatsen har godkänts. De som deltagit i intervjuerna kommer alla att få ett exemplar av den färdiga uppsatsen
Intervjuerna kommer att genomföras på svenska men om så behövs kan vi tillfälligt använda arabiska, persiska eller engelska, som är våra modersmål. Du kan när som helst under intervjun avbryta ditt deltagande utan att ange något skäl.
Om du har några frågor kan ni kontakta oss på e-post: Hss08010@stud.mah.se (Sondos Ismail)
hss06112@stud.mah.se (Murlena Taylor)
Med ovanstående information som bakgrund, tillfrågas du om deltagande i intervjuunderökningen.
Med vänliga hälsningar, Murlena & Sondos.
Bilaga 2
Samtycke
Jag har muntligen informerats om studien och tagit del av bifogad skriftlig information. Jag är medveten om att mitt deltagande är frivilligt och att jag när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande. Jag lämnar härmed mitt samtycke till att delta i ovanstående undersökning:
Datum: ……….. Deltagarens underskrift: ………
