Spelfilm som historielärare

Malmö högskola

Lärarutbildningen Individ och samhälle

Examensarbete

15 poäng

SPELFILM SOM HISTORIELÄRARE

FICTION AS HISTORYTEACHER

Jan - Inge Strandberg

Lärarexamen 270 poäng Handledare: Per Eliasson

Historievetenskap och lärande

Sammanfattning

Denna uppsats har i sitt syfte att visa vilken betydelse spelfilmer har för elevernas

historiemedvetande. Jag frågade mig själv frågan hur lärare och kursplaner ser på historiska spelfilmer. Jag har använt intervjuer i min uppsats att få svar på mina frågor. Denna uppsats har gjorts i syfte att visa hur spelfilm påverkar lärare och elever. Jämförelser görs i uppsatsen mellan mina svar från intervjuer och tidigare forskning.

Nyckelord: Historia, spelfilm, utbildning och historiemedvetande.

Abstract

This essay has in its aim to expose which meaning fiction films have for the students' history awareness. I asked myself questions how teachers and course plans relate to historical fiction films. I have used interviews in my essay to find answers to my questions. This essay is done in order to concern the matter about how historical fiction films influence us and not in order to prove something. Comparisons are done in the essay between my answers of the interviews and earlier research.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING

5 1.1 Syfte 6 1.2 Frågeställning 6 1.3 Avgränsning 6

2. METOD

7 2.1 Kvalitativ metod 7 2.2 Källor 8 2.3 Urvalsdiskussion 8 2.4 Tillvägagångssätt 9 2.5 Reliabilitet och validitet 9 2.6 Etiska övervägande 10 2.7 Fortsatt framställning 10

3. BAKGRUND

11

3.1 Populärhistoria och film 11

3.2 Filmen i historieundervisningen – förr och nu 11

3.3 Relationen film och historia – källkritiskt förhållningssätt 12 3.4 Autenticitet 12

4. TEORI

14

4.1 Historiemedvetande 14

4.2 Genetiskt eller genealogiskt perspektiv 14 4.3 Palimpsestisk historisk medvetenhet 15 4.4 Autenticitet och den historiska sanningen 15

4.6 Film i kursplanerna 21

5. EMPIRIN

23 5.1 Presentation av intervjupersonerna 23 5.1.2 Intervju 1 23 5.1.3 Intervju 2 24 5.1.4 Intervju 3 24 5.1.5 Intervju 4 25

6. ANALYS

27 6.1 Film i undervisningen 27

6.1.1 Analys över autenticiteten 27

6.1.2 Analys över användandet av spelfilm i historieundervisningen 28 6.1.3 Analys över spelfilm och historiemedvetande 30 6.1.4 Problematiken med film i undervisningen 31

7. SLUTDISKUSSION

32

8. REFERENSLISTA

35

BILAGA

37

1. INLEDNING

Hur skall vi förhålla oss till filmer med historisk anknytning egentligen? Idag appliceras historia i stor utsträckning i populära spelfilmer. Kan dessa filmer spela en roll i det historiemedvetande som elever förväntas skapa enligt den historiedidaktiska forskningen? Många ungdomar tittar på hollywoodproducerade filmer. I denna genre används oftast historia som en del av eller i stor utsträckning som en bas i berättelsen. Hur används det historiska materialet i filmerna? Är historieskrivningen rätt eller fel? Får eleverna och ungdomarna en annan bild av historien och kan dessa filmer skapa tolkningar som utvisas i missriktade odemokratiska tankemönster hos eleverna?

Ett faktum är att televisionen finns med när vi skapar historia. Media och framförallt spelfilmer har blivit en drivande kraft i historieförmedlingen. Under min tid som lärarkandidat på en gymnasieskola fann jag att elevernas historiekunskaper idag baseras utifrån vad de har sett och upplevt genom spelfilmer. Genom spelfilmen finns där ett sätt att skapa intresse för historia och därmed en grund för historiekunskaper.

Denna uppsats belyser hur lärare förhåller sig till spelfilm i historieundervisningen. Finns där en tanke bland lärare när man visar spelfilm eller används spelfilm i undervisningen som en belöning för eleverna? Har lärarna ett kritiskt förhållningssätt till spelfilmen och får eleverna redskap för att bemöta spelfilmer som kommer till dem i deras vardag? I denna uppsats granskas också de styrdokument som undervisningen till känna planeras utifrån och vilket förhållande de har till filmen.

Uppsatsen tar också upp huruvida spelfilmen kan skapa ett historiemedvetande hos eleverna. Historieundervisningen ska idag sträva mot ett historiemedvetande hos eleverna och här kan spelfilmen bli ett redskap för att nå måluppfyllelse.

“Med tanke på de audiovisuella mediernas genomslagskraft är det av yttersta vikt att dessa filmer visas och diskuteras i grund- och gymnasieskolor och vid universitet och högskolor. I annat fall avhänder sig de som sysslar med forskning och utbildning möjligheten att diskutera och påverka denna typ av historieförmedling”1

1

Zander, Ulf (2000): ”Den slingrande vägen från Auschwitz, Om Förintelsens bilder och de eventuella sambanden mellan då och nu”. Scandia, Tidskrift för historisk forskning. s.298.

1.1 Syfte

Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur lärarna använder spelfilm i historieundervisningen och om man kan nå ett historiemedvetande med hjälp av spelfilmen.

1.2 Frågeställningar

• Hur stimuleras ett historiemedvetande med hjälp av spelfilm?

• Hur betydelsefull är autenticiteten i spelfilmen som visas i historieundervisningen? • Hur använder sig lärarna av historiska spelfilmer?

• Hur förhåller sig de olika läroplanerna till historiska spelfilmer?

1.3 Avgränsning

När man fördjupar sig i ämnet kan man urskilja tre kategorier kring historia på film.

1. Film konstruerad av autentisk reportagefilm (dokumentär). 2. Film som försöker återskapa dokumenterade historiska

händelser/situationer/personer.

3. Film som använder en historisk bakgrund för en fiktiv berättelse2

Detta är en indelning av grov karaktär. Den första kategorin av audiovisuell historia kan i sin utgångspunkt kallas för kompilationsfilm men kan rent praktiskt ses som en dokumentärfilm.

Begreppet ”påhitt för att övertyga” kan man kalla den andra kategorin audiovisuell historia, den som återskapar dokumenterade historiska händelser/situationer/personer och som också kan benämnas som dramadokumentär. Här bygger man vidare och spekulerar bortom den kvarlevande dokumentationen. Exempelvis kan en rekonstruktion av en händelse vara ganska korrekt så länge det finns material till det, men när den tar slut måste fiktionen ta vid. Påhittade dialoger är en form av ”påhitt för att övertyga”. I en sådan framställning kan gränslandet mellan den andra (dramadokumentär) respektive den tredje kategorin (historisk fiktionsfilm) av historiska filmer bli vagt. Skillnaden mellan dessa kategorier kan ligga i att man väljer att fokusera på den didaktiska funktionen i dramadokumentären medan det är underhållningen som är dominerande i fiktionsfilmen. Det som utmärker en god

2

Ludvigsson, David (2000): ”Den audiovisuella historien”; Makten över minnet Historiekultur i förändring (red.) Peter Aronsson. s. 83

dramadokumentär är när gestaltningen av historien inte gör avkall på kända fakta men blir underhållande i sin form.3.

Ulf Zander påpekar i en artikel i tidskriften Scandia att det allt för oftast finns en uppfattning om att dokumentärfilmer är neutrala och objektiva och därför klipps in i den fiktiva filmen för att förstärka trovärdigheten.

”Rent generellt måste konstateras att gränsen mellan spel- och dokumentärfilm förefaller svår att upprätthålla. Begreppet dokumentärfilm har blivit relativt, vilket de under senare år allt vanligare och i många fall kommersiellt lönsamma programkategorierna dokudrama/dramadoku illustrerar”.4

I denna uppsats kommer jag bara att fokusera på spelfilm i historieundervisningen, därmed exkluderar jag de två första kategorierna det vill säga dokumentärfilmer, faktafilmer och propagandafilmer. Att jag avgränsar mig till endast spelfilm gör att jag kan gå djupare in i studieområdet och gör undersökningen övergripbar.

2. METOD

2.1 Kvalitativ metod

Valet mellan att använda en kvalitativ respektive en kvantitativ metod är svår. Efter många diskussioner föll valet på kvalitativa intervjuer. Fördelarna med personliga intervjuer är att man kan komma närmare intervjupersonen och dess tankar kring ämnet. Bearbetningen av data kan i denna metod bli arbetsam men kanske givande i slutändan. För mig blir bearbetningen något lättare med personliga intervjuer då jag arbetat tidigare med denna metod. Intervjuerna utfördes enskilt och inte gruppvis för att intervjuobjekten skulle känna sig trygga och öppna i dialogen. Vid gruppintervjuer kan risken vara att mer tillbakadragna personer inte får tillfället att komma till tals. Intervjuerna var semistrukturerade, vilket innebär att intervjuaren har ett färdigt manus med frågor, men är flexibel i sin intervjuguide5

3

Ibid. s. 85 4

Zander, Ulf (2000): ”Den slingrande vägen från Auschwitz, Om Förintelsens bilder och de eventuella sambanden mellan då och nu”. Scandia, Tidskrift för historisk forskning. s. 296

5

Denscombe, Martyn (2000): “Forskningshandboken för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna”. s. 135

2.2 Källor

Empirin i denna uppsats består av kvalitativa intervjuer och omfattas av fyra lärare med inriktning mot SO ämnena. Jag valde att genomföra kvalitativa intervjuer för att de enligt mig skulle ge det bästa resultatet på mina frågeställningar. Vidare inspirerades jag av Denscombes (2000) resonemang om att intervjuer är den mest flexibla metoden för insamling av data därför att riktighet och relevans kan kontrolleras under tiden. Dock måste man resonera kring den tidskrävande faktorn intervjuer innebär samt att de verktyg som används vid intervjun kan hämma informanten.6

2.3 Urvalsdiskussion

Genom kontakter via min partnerskola och min arbetsplats kunde jag intervjua lärare på plats. Jag valde att intervjua två lärare från samma partnerskola och två lärare från min arbetsplats, då det skulle bli tidskrävande att jaga lärare från olika skolor. Dock bör man resonera kring att lärare från en och samma skola kan urholka det representativa i uppsatsen, då lärare från samma skolmiljö kan ha liknande värderingar kring ämnet. Platsen för intervjuerna är enligt Denscombes (2000) viktig då den helst skall genomföras ostört och kontrollerad.7 Därför rekommenderar han att inte intervjua på fältet. Mitt val av plats blev där lärarna känner sig trygga nämligen på sin arbetsplats. Samarbetsvilligheten blir också större då informanterna slipper åka iväg någonstans. Innan intervjuerna påbörjades hade jag förberett en intervjuguide med ett antal frågor som var relevanta för mina frågeställningar.

Jag presenterade min idé av examensarbete till lärarna som jag ville intervjua och frågade om de var intresserade av att ställa upp på en intervju vilket skulle bli mitt empiriska material.

6

Ibid. s. 145 7

2.4 Tillvägagångssätt

I intervjuerna med lärarna har jag utgått ifrån deras perspektiv med hjälp av frågor kring filmvisning i klassrummet, lärande med hjälp av film och filmens roll som historiskt dokument.

När intervjuerna avslutades transkriberades materialet och svaren från de olika intervjuobjekten tematiserades, framförallt för att konkretisera och strukturera upp svaren men även för att kunna se skillnader och likheter. Genom att strukturera upp och tematisera svaren kan jag också se hur varje individ tycker kring varje intervjufråga. När sedan materialet analyserades vävde jag in tidigare forskning för att skapa ett resonemang och ett klargörande i det uppsatsen berör. Jag har valt att analysera utifrån både det empiriska och det teoretiska materialet och har dragit generella slutsatser dem emellan.

2.5 Reliabilitet och validitet

Två intervjuer genomfördes på lärarnas arbetsplats men i ett fikarum som fanns att tillgå. Denna intervjumiljö kanske inte kändes så trivsamt för lärarna, då det fanns folk i rummet emellanåt. Detta kan ha påverkat deras svar och blivit hämmade i deras kommentarer då miljön var stressande för att en del lärare öppnade dörren och störde. Informationen som jag fick av dessa två lärare var inte heller av den kvalité jag räknat med. Jag har anledning att tro att de inte var tillräckligt förberedda. Detta kan också ha påverkat deras svar och förändrat deras inställning till intervjun. Intervjun av de andra två lärarna flöt på bra och gav mig mycket information.

Även enkäter skulle skapa ett bättre underlag för mig. Frågorna jag ställde kunde ha utvecklats bättre och ibland kändes det som jag var alldeles för långt ifrån frågorna som jag skulle ställa. Intervjuteknik skapar man med erfarenhet och då jag inte har tillräcklig erfarenhet kunde intervjuerna bli lidande. Bland annat stressade jag fram svar och vid vissa tillfällen möjligtvis ledande i frågorna. Jag tycker ändå trots bristerna att jag fått fram tillräckliga uppgifter och har kommit fram till många goda slutsatser. Mitt syfte är inte att bevisa något utan mer att belysa något.

2.6 Etiska övervägande

Vid intervjutillfället fick informanterna reda på att materialet och den information som jag fick tilldelad skulle behandlas konfidentiellt. Valet av ämne kanske inte berör eller väcker uppseende men kommer ändå att behandlas på samma sätt som om ämnet skulle vara kontroversiellt. Anonymitet har därför tillskrivits informanterna och är avidentifierade.

2.7 Fortsatt framställning

I kapitel 3 kommer jag ta upp bakgrunden till arbetet och i kapitel 4 kommer olika teorier samt tidigare forskning att belysas. I kapitel 5 presenterar jag mina intervjuer och den information som jag har tillförskanskat mig. I kapitlet om tidigare forskning presenterar jag ett urval av den forskning som gjorts i ämnet. Jag kommer i kapitel 6 analysera mellan empirin och tidigare forskning. I kapitel 7 formar jag mina egna tankar och teorier kring ämnet.

3. BAKGRUND

3.1 Populärhistoria och film

TV – publiken i Sverige kan idag inte blunda för den historiska produktion som kommer till dem genom rutan. Vi överöses av serie, dokusåpor och filmer med historiks anknytning. Det har gjorts film av Jan Guillous bestseller Arn och stora pengar lades ner i produktionen av ”Snapphanar”. ”Riket” är en annan produktion som sändes 2004 i flera delar och som handlar om hur det var att leva i medeltidsmiljö. Då dessa produktioner riktar sig till en stor publik kan man också tänka sig att dessa är vår tids viktigaste historieförmedlare.

Problemet med att populärhistoria når film är att regissören och filmskaparen kan med eget bevåg se till att välja ut gångbara representationer av historien för att hindra ny, aggressiv nationalism. Visas denna korrigerade händelse om och om igen är det svårt att till sist få fram motbilder av händelseförloppet och det blir den korrigerade händelsen som finns kvar.8

3.2 Filmen i historieundervisningen – förr och nu

Historieundervisningen har förändrats genom tiden. Från 1800 – talet till några årtionden efter andra världskriget var historieämnets roll att skapa ett gemensamt kulturarv med nationalistiska förtecken.9Ämnet historia skulle ge fosterlandskärlek till folket. Historieämnet präglades mycket av ett uppifrånperspektiv där årtal, kungar och krig var i centrum för undervisningen.10

Idag ska historieundervisningen präglas utifrån ett analysiskt och ett källkritiskt förhållningssätt. Undervisningen ska ge eleverna de redskap som behövs för att förstå och förklara samhället och dess kultur. Eleven ska utveckla en förståelse för nutiden och därmed förberedas för framtiden genom att leva sig in i det förflutna och de förutsättningar som fanns.11 Källkritik är historieundervisningens grundpelare som ska genomsyra det pedagogiska arbetet i skolan. Historielärarens viktigaste uppgift idag är att ge eleverna de redskap som behövs för att värdera och tolka de texter, filmer och alla andra medier som

8

Zander, 2006, s.24. 9

Aronsson, Peter, Historiebruk-att använda det förflutna, Lund, 2004, s.29. 10

Berggren Lars, Greiff Mats, 2000, En svensk historia från vikingatid till nutid, Lund. s.7.

11

kommer till dem. Eleverna ska idag utvecklas till kritiskt tänkande individer och klara av att vara självständiga. Den egna identiteten är också en viktig del i historieundervisningen. Genom att studera det förflutna och försöka förstå varför man lever som man gör idag, kommer eleven att stärka sin identitet. Historieämnet har också förändrats från att man studerar enskilda händelser till att istället studera historiska processer för att skapa ett historiemedvetande.12

3.3 Spelfilmen som historielärare

Hur stort inflytande har egentligen filmproduktionen som kommer ifrån Hollywood för elevernas historieuppfattning? Idag är inte skolan längre den plattform där inhämtning av historiekunskaper finns utan historieämnet utmanas av just Hollywood producerad film vilket därmed också utövar stort inflytande på elevernas historiemedvetande.13

Populära filmer når en bred publik och självklart finns det ekonomiska intressen bakom de stora produktionerna. De ekonomiska musklerna finns i Hollywood och därför är de också en stor maktfaktor för vilka platser och händelser som existerar i vårt medvetande. De händelser som inte brukas i filmens sfär kommer att hamna utanför vårt kunskapsfält och därmed kommer vi ha svårt att förhålla oss till det.14

3.4 Relationen film och historia – källkritiskt förhållningssätt

Filmen hade i sitt tidigare skede ett allt för tydligt mål att berätta verkligheten. Idag är målet för en historisk film inte att berätta sanningen utan att göra en framgångsrik film.15 Film har dominerat 1900-talets senare hälft och har blivit mer och mer betydelsefull i vår vardag. De ungdomar som föddes och växte upp under senare delen av 1900-talet har blivit en del av televisionens tidsålder. Litteraturen som kulturform kan sägas tillhöra 1800-talet medan 1900-talets viktigaste förmedlare av såväl historiska som andra budskap varit filmen. Filmer som utfäster att handlingen ”baseras på sanna händelser” har förekommit långt bakåt i tiden inom filmens historia. Tekniken och berättarkonstens utveckling under 1990-talet har också gjort att man inte är åskådare av dramat utan man är en del av den. Under 1998 års Oscarsgala hade

12

Aronsson, 2004, s.57. 13

Karlegärd Christer & Karlsson Klas – Göran (red.), 1997 – Historiedidaktik, Lund. s.49 14

Aronsson, 2004, s.51. 15

alla de filmer som nominerades för bästa film någon sorts historiskt motiv. Steven Spielbergs ”Saving Private Ryan” (1998) var en av de stora vinnarna i Oscarsgalan och det är inte missvisande att nämna honom som en av världens mest inflytelserika historieförmedlare.16

I USA har filmer kring andra världskriget blivit inkomstbringande och skapat en tro kring att det var Amerika som räddade världen från ondskan. Exempel på filmer som just nyanserar gott och ont är filmerna ”Kellys hjältar” (1970) och ”Tolv fördömda män” (1967).17

Steven Spielbergs filmatisering av Oskar Schindler skapade debatt inte minst i Europa med undantag av Tyskland. Där kritiserade man att en god tysk kunde kompensera sina landsmäns brott mot mänskligheten. Men den största kritiken var valet att göra en melodram.

”Även slutscenen, vilken visar Schindlers judar i Israel ackompanjerade av Jerusalem of Gold, en sång förknippad med segern i junikriget 1967, ansågs av flera bedömare vara olämplig. Kritiken baserades på scenen inbjöd till tolkningen att förintelsen hade en specifik mening, nämligen att återbörda judarna till Israel”18

Filmen ”Livet är underbart” (1997) med Roberto Bengini har också skapat debatt kring hur förintelsen skall framställas. Filmen skildrar hur en judisk far försöker dölja koncentrationslägrets grymma tillvaro för sin son genom att göra vistelsen till en lek. Filmen hade humoristiska inslag som rosades men som också fick en hel del kritik för sin optimistiska framställning av ett så brutalt lägerliv.19

16

Zander, Ulf (2004): ”Det förflutna på vita duken film som historieförmedlare”; Historien är nu En introduktion till historiedidaktiken (red.) Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander. s. 125

17

Zander, Ulf (2000): ”Den slingrande vägen från Auschwitz, Om Förintelsens bilder och de eventuella sambanden mellan då och nu”. Scandia, Tidskrift för historisk forskning. s. 297

18

Zander, Ulf (2004): ”Andra världskriget på film”; Andra världskriget En uppslagsbok om bakgrund, förlopp och efterspel, Nationalencyklopedin. NE Nationalencyklopedin AB. Malmö. s. 97

19

4. TEORI

4.1 Historiemedvetande

Historiemedvetenhet finns hos alla människor och är något alla tillskanskar sig från de olika historieförmedlingar som samhället bidrar med. Historiemedvetenheten är den grund som historia byggs från, d.v.s. hur man på ett personligt plan kan relaterar till dåtid, nutid och framtid. Däremot har historiemedvetande sitt ursprung ifrån hur man kopplar samman dåtid, nutid och framtid. Det finns en tredje form som kallas historiskt medvetande som handlar om att vi känner till saker från det förflutna och hur vi kopplar den till oss idag. Om vi utgår ifrån perspektivet historiemedvetande skulle vi inte ha någon historielöshet för att vi kan placera oss själva i tid och rum. Utgår man ifrån de andra perspektiven kan också en viss form av historielöshet infinna sig. Man har då inte kunskapen om det förflutna och kan heller inte relatera eller placera sig själv i det historiska händelseförloppet.20 Det kan därför vara av stor vikt för en lärare att känna till dessa begrepp för att kunna förmedla historia på rätt sätt.

4.2 Genetiskt eller genealogiskt perspektiv

Historieundervisningen är för det mesta genetisk i sitt förklarande av den stora historien och den förändring som sker i den.21 Det kan förtydligas med att det finns en traditionell vetenskaplig föreställning om att varje tidsepok är unik och bör förstås utifrån hur det var då och att förändringar sker på ett naturligt sätt. Anhängare till detta perspektiv har oftast inställningen att historiska filmer ska skildras så sanningsenligt som möjligt.22 Film har oftast sin utgångspunkt i det genealogiska perspektivet, d.v.s. att den har sin utgångspunkt i nuet. Den skildrar inte bara den historiska miljö den utspelas i utan den samtid den har tillkommit i. Förhållningssättet till filmen bör vara så att man ser den som ett intressant möte mellan de olika perspektiven. Den som skapar filmen vill också säga något om den period som filmen skildrar men filmskaparens egna värderingar är oundvikliga att ta bort i det slutgiltiga resultatet.23

20

Aronsson, 2004, s. 67. 21

Eliasson, Per (2004): ”Det förflutna på vita duken film som historieförmedlare”; Historien är nu En introduktion till historiedidaktiken (red.) Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander. s. 296

22

Zander, Ulf (2004): ”Det förflutna på vita duken film som historieförmedlare”; Historien är nu En introduktion till historiedidaktiken (red.) Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander. s.136

23

4.3 Palimpsestisk historisk medvetenhet

Palimpsestisk historisk medvetenhet är en teori som filmvetaren Vivian Sobchack myntade. Denna teori har sin utgångspunkt i det vardagliga mötet med media som vi har och som i stor utsträckning påverkar vår historiesyn. Individen är så van vid det audiovisuella mediet att individen har svårt att skilja mellan fiktion och verklighet, dåtid och nutid. Palimpsestisk historisk medvetenhet kan beskrivas som ett sätt att tänka om det förflutna där myt och historia blir sammanfogade. Teorin anses idag ha stor relevans i den historievetenskapliga produktionen och inriktning.24

Den palimpsestiska historiemedvetenheten är egentligen ingen ny företeelse utan kan synas redan på 1960 – talet som en kritik mot den amerikanska historieskrivningen och dess audiovisuella motsvarighet d.v.s. Hollywoodfilmen.25Idag präglas mycket av ett medialt perspektiv på historia, som arbetar utifrån andra premisser än historievetaren och därför inte drar sig för att sammankoppla myt med historisk fakta. Mervärdet av intimitet i historiska skildringar ger ett större genomslag i publiken än att betrakta skildringen från ett traditionellt historievetenskapligt perspektiv.26

4.4 Autenticitet och den historiska sanningen

Författaren till boken ”Makten över minnet”(2000), David Ludvigsson ställer frågan hur historia bör gestaltas på film. Ludvigsson säger att de historiska melodramerna som produceras i Hollywood inte med all säkerhet har motsvarigheter i Europa eller Asien.

”Frågan blir extra känslig om det behandlade stoffet har politisk betydelse fortfarande idag. I USA har den moderna historiska filmen flera gånger behandlat Vietnamkriget, och dessa filmer har ofta mött starka och ibland motstridiga reaktioner”. Ludvigsson uttrycker också att ”den audiovisuella historien ger möjlighet till inlevelse, förmedlar bilder från och gestaltningar av det förflutna, och har därför stor betydelse för historiemedvetandet i

24

Jönsson, Mats, (2004), Film och historia, historisk hollywoodfilm 1960-2000, Lund. s.13 25

Ibid., s. 87. 26

vår tid. De historieförmedlare som arbetar med de audiovisuella medierna utövar sannolikt stort inflytande över vårt kollektiva minne”27

Det produceras historiska fiktionsfilmer i stor utsträckning idag och de legitimeras oftast bara vid de professionella historikernas medgivande. David Ludvigsson problematiserar detta i boken ”Makten över minnet” (2000) genom att skriva;

”För forskaren finns i botten alltid inomvetenskapliga uppställda minimikrav, såsom logiskkonsistens och intersubjektiv prövbarhet. Men är förmedlarens minimikrav verkligen identiska med forskarens? Och är det minimikraven eller optimumnormerna som är styrande för audiovisuell historieförmedlare?”28

Vidare förklarar han att filmskapare förhåller sig till historia på olika sätt som att vissa har den som en kuliss i dramatiseringen och vissa försöker verkligen förmedla historia. Men det finns en balansgång i hur regissören skall framställa filmen såsom estetiskt och poetisk eller kognitivt och intellektuell, samtidigt som filmskaparen måste ha det kommersiella intresset i fokus. ”Historieförmedling handlar således inte bara om goda intentioner, utan också om styrande principer - principer som ibland inte är forskarens.”29

Vidare problematiserar Ulf Zander med resonemang från Anton Keas forskning i boken ”Historien är nu”(2004) vissa historiska händelser riskerar att bli konventionellt och ensidigt skildrade. Om dessa skildras kontinuerligt, samtidigt som motbilder inte gör sig gällande kan detta sedan ledas till att det bara finns kvar en tillrättalagd version av en historisk period eller händelse. En viss problematik finns kring att vissa processer ges större utrymme i filmen och därmed förpassas andra historiska händelser och personer i glömska. Ulf Zander resonerar att ”likaväl som den visuella historien kan likrikta det kollektiva minnet, kan den bidra till att föra fram sådan historia som varit kollektivt glömd eller förträngd”.30

27

Ludvigsson, David (2000): ”Den audiovisuella historien”; Makten över minnet Historiekultur i förändring (red.) Peter Aronsson. s. 88-89

28

Ibid. s. 81 29

Ibid. s. 81 30

Zander, Ulf (2004): ”Det förflutna på vita duken film som historieförmedlare”; Historien är nu En introduktion till historiedidaktiken (red.) Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander. s. 128-129

Peter Aronsson, professor i historia, berättar att;

”Det stora intresset för historia och framväxten av en förlagsmarknad som numera är också är öppen för akademiska historiker, gör det möjligt för historiker att närma sig frågor om gestaltning och kommunikation med en bredare publik som en del av den professionella identiteten”.31

Aronsson beskriver också att den koncentration som finns på gestaltning och upplevelse samt medias sätt att utforma estetiken kring historien gör att man måste vidga intresset till just de estetiska aspekterna. Framställningen kring förintelsen är en aspekt som har frambringat stor debatt. Exempelvis i filmerna ”Schindlers list” (1993) och ”Livet är underbart” (1997) skapar man sådana starka bilder och fasta referenspunkter vilket påverkar människor som själva varit med om förintelsen.32 Därmed aktualiseras debatten kring fiktion och sanningshalt.

Den nya tekniken inom filmsfären kan ge oss en upplevelse av det förflutna så att man känner att man är en del av den. Man skapar genom den digitala tekniken en artificiell realism som Ulf Zander motsägelsefullt uttrycker saken. Han tillägger att ”ett stort antal science fiction-och fantasyfilmer med Peter Jacksons ”Sagan om ringen” – trilogi i främsta ledet förmår också förmedla liknande känslor av att vi i publiken är närvarande i en annan tid och på en annan plats”.33

Autenticiteten har blivit en viktig detalj i filmproduktionen och genom att anspela på redan etablerade bilder gör man den visuella bilden mer trovärdig. Exempelvis har kameramännen i filmen ”Rädda menige Ryan” (1998) använt samma sluthastighet som 1940-talets filmkameror hade. Samtidigt har färgskalan nedtonats med 60 procent för att efterlikna de dokumentär filmer som armén gjorde under ledning av George Stevens på 1940 talet. Vidare ville man skildra krigets fasor vid stormningen av Omaha Beach genom att använda skakiga handkameror och kombinera detta genom subjektiva kameravinklar. Det vill säga att man ser genom filmgestaltarens ögon, i detta fall genom kapten John Miller spelad av Tom Hanks.

31

Aronsson, Peter (2000): ”Historiekultur i förändring”; Makten över minnet Historiekultur i förändring (red.) Peter Aronsson. s. 16

32

Ibid. s. 17 33

Zander, Ulf (2004): ”Det förflutna på vita duken film som historieförmedlare”; Historien är nu En introduktion till historiedidaktiken (red.) Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander s. 126

Filmen spelades också in i bredfilmsformat och inte i vidfilmsformat vilket göra att man kan återge det mänskliga ögats seende bättre. Förr använde man 180-gradersprincipen där skildringen inte överskrider den halvcirkel framför filmgestaltaren eller händelsen. Genom att filma 360 grader runt skildringen gör att man ställer åskådaren (publiken) i centrum av händelsen och samtidigt genom att göra ljudbilden cirkulär med hjälp av surroundsystemet blir inlevelsen optimal.34

Genom sin teknik blev Steven Spielbergs ”Rädda menige Ryan” (1998) en tittar succé men framförallt blev den positivt bemött av majoriteten av professionella historiker och krigsveteraner som upplevt D-dagen. Detta gör att filmens trovärdighet stiger och legitimeras.

Ulf Zander exemplifierar genom filmen ”Monty Pythons galna värld” (1975) om trovärdigheten kring historiska filmer. I filmen dyker en berömd historiker upp och börjar kritisera filmen och dess trovärdighet. I nästa sekund huggs han ner och filmen får fritt spelrum och kan ironisera den historiska berättelsen om medeltiden. Sekvensen i filmen illustrerar den problematik, men även den kritik som framförallt kommer från det historievetenskapliga hållet, nämligen att förmedlingen av historien inte är trovärdig.35

Sanningshalten i filmer har debatterats flitigt i media och på institutioner. Militärforskaren och författaren Anthony Beevor som har skrivit ”Stalingrad” (2001) anser att filmen ”Enemy at the gates” (2001) förvränger sanningen och riktar kritik mot i hans ögon ett förkastligt Hollywoodkoncept. Beevor fick medhåll från de svenska tidningsrecensenterna om att den saknade fokus. Kärleksförhållandet i filmen kunde inte ske i verkligheten och relationen mellan hjälten Vasilij Zajtsev och den politiske officeren Danilov var inte möjlig vid denna tidpunkt. Regissören har förhållit sig till den Sovjetiska propagandan och valt att fokusera på hjälten och inte på själva händelseförloppet. Därmed har han oavsiktligt reproducerat samma hjältekult som Stalins Sovjetiska hjältepropaganda om Zajtsev.36

Filmen ”Gladiator” (2000) är ett exempel på autenticitet begreppet. I filmen använder romarna brinnande ammunition vilket inte skulle vara tidsenligt enligt historievetenskapen. Filmen blev en stor publiksuccé och även kritikerna rosade filmen. Användandet av en sådan

34 Ibid s. 126-127 35 Ibid. s. 129 36 Ibid. s. 130

anakronism förstärker budskapet att skildra en händelse snarare än att berätta sanningen. Budskapet om att romarna var överlägsen sina antagonister vid denna tidpunkt står mer i fokus. Detsamma gäller filmen ”Titanic” (1997). Det är inte den autentiska historiska händelsen som skall förmedlas utan kärleksberättelsen om kvinnan av börd och mannen av folket.37

Att se på en film som ett historiskt dokument är av naturliga skäl en ganska ny företeelse då filmmediet i sig själv är relativt ungt. Ett exempel som Ulf Zander tar upp i boken ”Det förflutna som film och vice versa” (2004) är filmen ”Alexander Nevskij” (1938). Filmens innehåll skapades utifrån Josef Stalin själv med avsikt att stärka den ryska patroismen i det läge Sovjetunionen befann sig i vid begynnelsen till andra världskriget.38”Så gott som alla filmer skildrar direkt eller indirekt sin egen samtid. Följden blir att de filmer som utspelas i historisk miljö i minst lika hög grad skildrar den tid som de tillkommit i som det förflutna som handlingen är förlagd till”.39 Filmer som har producerats inom totalitära regimer på ett tydligt sätt utgör exempel på just denna koppling till sin samtid. Filmen ”Kolberg” (1944) är ett exempel på en historisk film som är en typisk propaganda film i Nazi tysklands regi som handlar om kriget i början 1800-talet då Tyskland befriades från Napoleon. Denna film skall snarare ses som ett tidsdokument över sin egen samtid, i det här fallet, nazismen, än att ses som en historisk film om napoleonkriget.40

4.5 Spelfilmen i klassrummet – ett problematiskt förhållningssätt

Syftet att visa en film i historieundervisningen kan vara att förmedla fakta eller att skapa en levande miljö för en händelse eller en tidsperiod. Men även om läraren försöker skapa något eller styra åskådaren, i detta fall eleverna, så är det producenten av filmen som styr berättelsen, innehållet och det pedagogiska i filmen. Men varken läraren eller filmproducenten kan styra elevernas upplevelser. Däremot kan de påverka.

37

Ibid. s.132 38

Zander, Ulf (2004): ”Det finns inget fjärde Rom. Eisenstein, Stalin och historia som film”; Det förflutna som film och vice versa Om medierade historiebruk (red.) Pelle Snickars & Cecilia Trenter. s. 180

39

Ibid. s.177 40

Snickars, Pelle & Trenter, Cecilia (2004): ”Det förflutna som film och vice versa. Om medierade historiebruk en introduktion”; Det förflutna som film och vice versa. Om medierade historiebruk (red.) Pelle Snickars & Cecilia Trenter. s. 21

”Länge hade professionella historiker mer eller mindre monopol på att ge skola och samhälle auktoritativa svar på frågan ”varför historia?”. Svaren var ofta undvikande och vaga; historia ansågs kunna bidra till att ge en sann bild av det förflutna, att bidra till samhällets kollektiva minne eller att skapa ett samhälle med kritiskt tänkande medborgare.”41

Historieundervisningen har länge präglats av vad enskilda historiker har talat om vad som är väsentligt med historia. Genom forskning inom historiedidaktiken har nya tankar växt fram om hur historia skall förmedlas. Den alltför strukturella historievetenskapen kommer i otakt med vad pedagogiken strävar efter, nämligen gestaltning. Historiedidaktikens utgångspunkt kan beskrivas som den historiska kommunikationen i vid bemärkelse. Den innehållsliga delen blir ur detta betraktelsesätt en viktig detalj inom historiedidaktiken.42 ”I ett didaktiskt perspektiv får framställningssättet ett egenvärde som förmedlandelänk mellan det historiska innehållet och mottagaren”43

Synen på det historiska innehållets beskaffenhet kan göra att fiktionen blir mer accepterad. Historiedidaktikern Klas-Göran Karlsson ställer frågan ”Hur viktig är att det historiska innehållet hämtats från den moderna historievetenskapens forskningsfront, eller åtminstone från historievetenskapligt säkerställda fakta och sammanhang”?44

Om man tittar på historiedidaktikens syn på framställningen av historia kan mycket väl filmen vara ett redskap eller instrument i historieundervisningen. Dock har det vetenskapliga materialet jag tillskansat mig om historiedidaktiken inte kopplat filmen specifikt som historieförmedlare eller framställare av historien, men man kan dra linjer utifrån de perspektiv som förklaras i litteraturen. En av de linjerna är den mellan berättelsen som litteratur och berättelse som film.

Användandet av narrativ historia i undervisningen har gått i vågor. Metoden framställs som en reaktion mot det så kallade analytiska arbetssättet som var det normativa under en lång tid.

41

Karlsson, Klas-Göran (1997): ”Historiedidaktik och historievetenskap ett spänningsfyllt förhållande”; Historiedidaktik (red.) Christer Karlegärd & Klas-Göran Karlsson. s.10

42 Ibid. s. 31 43 Ibid. s. 12 44 Ibid. s. 31

Berättelsens framfart har framförallt blivit erkänd för att den har en ”förklarande kraft” och att händelser då kan bli förståeliga genom att de berättas ur ett mänskligt perspektiv.45

4.6 Filmen i kursplanerna

I min genomgång av kursplanerna kunde jag urskilja en del information som handlar om audiovisuell historia. I kapitlet över grundskolans styrdokument gällande för de samhällsorienterade ämnena kan man se insikt i de nya samhällsteknologiska funktionerna. Bland annat står det att ”Dagens samhälle erbjuder en närmast oändlig mängd av information, som kan inhämtas från olika mer eller mindre vederhäftiga källor via olika kanaler. Medier och mediers budskap spelar stor roll när människor bildar sina uppfattningar.”46

I kursplanen för grundskolan i de samhällsorienterade ämnena skall det ges utrymme för ett kritiskt tänkande. Media spelar en stor roll i dessa ämnen vilket kursplanen förtydligar genom att skriva att eleverna skall vara förtrogna med hur olika medier kan användas samt hur de kan påverka människa och samhället. Kursplanen inom detta område förhåller sig inte bara genom ett historievetenskapligt fönster utan eleven skall orientera sig genom olika kanaler av informationskällor och informationsmiljöer för att skapa en insikt eller insyn i IT-samhällets problematisering. ”Att söka, granska, välja, strukturera, kritiskt värdera, integrera och redovisa information på skilda sätt – i tal, skrift, bild, form, drama, musik och rörelse – är centralt i de samhällsorienterande ämnena.”47 Genom att främja dessa redskap kan eleven själv analysera och tolka det stoff de kommer att möta och därmed skapa sig egna mönster och bilder av världen och dess struktur.

I grundskolans specifika utformning av historieämnet står det bland annat att skolan skall i sin undervisning sträva efter att eleven ”förvärvar förmåga att bedöma olika texter, medier och andra källor som tolkar och belyser historiska förlopp.”48 Här kan man tolka kursplanen att vikten av audiovisuell historia är stor. Framförallt är det förmågan att handskas med dessa källor som står i centrum för eleven.

45

Ibid. s. 34 46

Skolverket (2000): ”Grundskolan Kursplaner och betygskriterier” Skolverket och Fritzes. s. 68 47

Ibid. s. 68 48

Vidare kan man urskilja i strävansmålen att historiska fenomen, förlopp och sammanhang skall förstås utifrån olika perspektiv. I strävansmålen kan man handskas med olika historieskrivningar ur en svunnen tid. Bland annat kan man arbeta utifrån olika medel, exempelvis film som totalitära regimer använder för att styrka sin särart. ”Historieämnet har ett ansvar för att eleverna ges tillfälle att arbeta med historiskt material men också för att de orienterar sig i dagens informationskällor.”49

Det historiska materialet kring historieämnet har förändrats från att bara komma från historieboken till att innehålla material från olika kanaler och läraren har större möjligheter att välja historiskt material. ”De företeelser som eleverna möter i skolan, närmiljön och samhället ges en historisk bakgrund och sätts in i ett övergripande sammanhang. Bedömning och värdering av källors tillförlitlighet är ett viktigt inslag”.50 Genom att bejaka de utomvetenskapliga källorna som eleverna möter i sin närmiljö gör att man kan arbeta med den audiovisuella historien i historieundervisningen.

I kursplanen för historia på gymnasiet ges också utrymme för en kritisk hållning till det historiska material som eleven skall arbeta med. Bland annat står det att eleven skall ”utvecklar en förmåga att bedöma tillförlitlighet och värde hos olika texter, bilder, medier och andra källor”. Vidare står det att ”Källkritiken är ämnets grund och ger särskilda möjligheter att befrämja en problematiserande och kritisk hållning inför texter, bilder och andra medier också i vår egen tid”.51 Mediernas roll står i centrum för elevens arbete i historieämnet, vilket kursplanen tar i beaktning.

49 Ibid. s. 78 50 Ibid. s. 78 51 www3.skolverket.se/ki03/front.aspx, skolverket, 2008-05-10

5. EMPIRIN

5.1 Presentation av intervjupersonerna

Karl, 32, SO-lärare på grundskolan sedan 2006. Johan, 35, SO-lärare på grundskolan sedan 2000.

Gustav, 30, SO-lärare på grundskolan till och från sedan 2006 Glenn, 39, SO-lärare på grundskolan sedan 2000.

5.1.1 Intervju 1:

Karl använder sig utav spelfilm i undervisningen men oftast i samband med genomgången om andra världskriget och förintelsen. Karl tycker att spelfilm skapar en upplevelse kring historien och är därmed också bra som ett komplement eller förstärkning till den vardagliga undervisningen, vilket också är hans syfte. Karl brukar diskutera filmen efter visningen och gör där också kopplingar till det historiska händelseförloppet. Någon form av källkritiskt tänkande har han inte som syfte av filmvisningen utan använder mer för att väcka intresse hos eleverna. Berättarkonst är viktigt när man förmedlar historia och att det är viktigt att eleverna får handskas med historiska material anser Karl. Karl säger att han är ny som lärare och inte känner sig tillfreds med att experimentera allt för mycket, men vill gärna arbeta projekt liknande med spelfilm i undervisningen.

Karl förstår också vikten av att arbeta med spelfilm och där också ha ett källkritiskt förhållningssätt. Han tycker många gånger att Hollywoodfilmer förvränger historien och att det kan vara en fara för framtiden då ungdomarna lär sig fel historia. Den amerikanska filmindustrin kan lätt bli de som skriver historien anser Karl. Idag är det inte längre läroböckerna som styr utan allt runtomkring ungdomarna. Skolan har inte längre en självskriven roll som historieförmedlare.

När Karl lägger upp undervisningen följer han oftast läroboken och han försöker alltid arbeta med källkritik. Det finns också speciella kapitel där eleverna kan arbeta med olika källkritiska material. Det är viktigt att eleverna lär sig källkritiskt tänkande.

5.1.2 Intervju 2:

Johan använder Hollywoodproducerade filmer i sin undervisning. Oftast förbereder han eleverna genom att ge ut frågor till filmen som de sedan skall diskutera i grupper. En del frågor kan handla om den historiska händelsen och andra om hur de framställer personerna i filmen och då få fram hur man såg på exempelvis kvinnor förr och så vidare. Bond filmerna är roliga att visa i detta syfte. Johan känner att eleverna tycker att detta är kul och att de får inspiration och att det väcker intresset för historia för dem. Det viktigaste är att filmen man visar bearbetas och inte blir en avslutning på ett kapitel.

Johan skulle vilja arbeta mer med spelfilm men det blir oftast dokumentärer som visas på hans lektioner. Han tycker att det görs bra dokumentärer idag som är inspirerande för eleverna. Framför allt finns det dokumentärer som man kan lägga in i debatten som till exempel Michael Moores film ”Bowling for Columbine” (2002). Det är däremot viktigt att förstå dokumentärfilmarens syfte.

Johan använder oftast spelfilmer för att förtydliga något. Ibland använder han små snuttar i filmerna för att skapa en bild av en specifik händelse. Att arbeta med film är intressant men det finns för lite tid till det, tycker Johan. När man arbetar med källkritik brukar han ge eleverna möjligheten att arbeta med olika sorters media. Många väljer att granska en historisk Hollywoodfilm. Genom detta arbetssätt lär man dem jämföra, reflektera och analysera.

5.1.3 Intervju 3:

Gustav använder spelfilm i undervisningen men inte så ofta som han egentligen vill. Oftast är det dokumentärer som Gustav visar på grund av det stora utbud som finns inom den genren. Gustav är väldigt positiv till spelfilm i historieundervisningen för att de fångar elevernas intresse. Han anser också att spelfilmen är ett bra verktyg i historieundervisningen för att eleverna är bekväma med detta verktyg. Det som då är på vuxennivå kan man göra till elevnivå. Gustav använder spelfilmen mest i den äldre historieskrivningen för att skapa en slags tidsanda, rekvisita förklaring, traditioner eller sådant som verktyg och byggnader. Genom att levnadsgöra detta kan man få in ett historiemedvetande anser Gustav. Man får kopplingen dåtid – nutid.

Gustav förklarar vidare att man genom filmen kan gestalta historieskrivningen genom dialoger och genom att uppleva platser. Man kan få in en slags miljöbeskrivning i klassrummet. Gustav ger ett exempel genom filmen ”Troja” (2004). ”Troja” (2004) är en film som är bra och visar upp en bred bild om antiken. Den är viktig att diskutera utifrån ett källkritiskt förhållningssätt och filmen ska ses som en noggrann fakta film utan som en illustrerande film om antiken.

Förberedelserna är ett viktigt moment tycker Gustav. Han anser att man måste ta reda på om det finns någon relevans med den spelfilm som man ska visa. Därför brukar Gustav jämföra med faktalitteratur om det finns någon relevans i filmen. Filmen som visas ska motsvara lärobokens innehåll anser Gustav. När filmen visas är det också viktigt att behandla filmen genom att ge ut frågor så att deltagarna får fram syftet med filmen. Efter filmen är det viktigt att man diskuterar vad som är historiskt riktigt och ur vilket perspektiv filmen är formad ur. Återkoppling är viktig för Gustav med recensioner och tänka efter frågor.

5.1.4 Intervju 4:

Glenn använder sig utav spelfilm i undervisningen men tyvärr inte i den utsträckningen som han önskar. Glenn vill använda mer spelfilm men anser också filmen ska ha ett budskap och ett syfte och därför kan det vara svårt att använda sig utav spelfilm. Glenn använder sig därför mer utav dokumentärer. Cirka fem gånger om året visar han någon form av spelfilm och oftast är det som en introduktion till något arbetsområde eller scener från en film för att förtydliga något. Valet av film beror mycket på vilket ämne man har. Exempelvis säger Glenn att han använder sig utav mer dokumentärer i geografi och mer spelfilm i historia. Varför det blir just på detta viset tror Glenn att det beror på att man vill levnadsgöra historien och därmed visa människor som exempel i historien. Glenn är positiv till spelfilmen men tyvärr finns där också regler som man måste följa, nämligen upphovsrättslagen. Detta gör att man blir begränsad i sitt val av att visa spelfilm i undervisningen. Därför är delar av en spelfilm ett bra alternativ anser Glenn. Urvalet sker utifrån vad man själv har sett och inte så mycket av vad andra säger. Man måste förbereda sig mycket innan man visar en film för att få fram rätt syfte annars kan det te sig rätt meningslöst att visa en historisk spelfilm om inte mottagaren d.v.s. eleverna vet vad de ska titta på.

Glenn har ett kritiskt förhållningssätt till spelfilmen och tar fram exemplet med filmen ”Troja” (2004) där en hel del historiska faktafel förekommer. Där tycker Glenn att filmen eller serien ”Band of Brothers” (2001) är mer realistisk. Källkritik är viktigt anser Glenn när man ska visa en spelfilm. Det är viktigt att man diskuterar dessa filmer när man visar dessa filmer men man gör det alldeles för lite tycker Glenn. Framförallt tycker Glenn att han själv och även då eleverna blir vana vid Hollywood bildspråket. Glenn förklarar vidare att det oftast är Hollywood som styr hur man ska tänka i de historiska förloppen och att det lätt blir en sida av historien.

Många gånger behöver inte fakta innehållet vara så viktigt om syftet är att förmedla känslor och engagemang säger Glenn. Genom spelfilmen får man träffa på personer och platser som man inte får träffa i klassrummet och man får också ta del av berättelser från människor som har upplevt ett historiskt förlopp eller händelse anser Glenn.

Glenn berättar vidare att eleverna har filmen i sin vardag och därmed är filmen ett naturligt instrument för dem. Därför blir det ett positivt gehör från eleverna när man ska visa en film. Att filmen är en del av deras vardag gör det också lätt för dem att ta till sig filmen. Dock säger Glenn att filmen är en envägskommunikation och därför får eleverna in kunskapen från en förmedlare som inte kan diskutera eller föra en dialog så som en lärare kan göra.

6.

ANALYS

6.1 Film i undervisningen

Även om jag inte tar upp det så mycket i intervjuerna förstår man ändå att filmen är en del av elevernas vardag och att konsumtionen av film är relativt hög. Elevernas utbud på filmer är tydlig då det är spelfilm med amerikansk Hollywoodanknytning som är populärast. Utifrån svaren jag har fått av intervjuerna kan man analysera hur film i undervisningen påverkar elevernas historiemedvetande och ifall lärarna förhåller sig till filmen som ett redskap. Man kan också koppla kursplanerna till hur undervisningen ska se ut och hur ett kritiskt förhållningssätt kan realiseras.

6.1.1 Analys över autenticiteten

I tidigare forskning tar jag upp att andra världskriget på film har blivit inkomstbringande för den amerikanska filmindustrin och att dessa filmer kan göra att det uppfattas som om att det var Amerika som räddade världen från ondskan. Här kan historieförmedlingen bli ensidig för eleverna. I tidigare forskning uttrycks det också att de historiska melodramer som produceras i Hollywood inte med all säkerhet har motsvarigheter i Europa och Asien. Detta kan därför också ge en ensidig bild av vad som verkligen har skett. En av lärarna, Glenn, har också denna bild av historieförmedlingen. Han uttrycker att det är Hollywood som styr hur man ska tänka i de historiska förloppen och att det lätt blir en sida av historien.

I kursplanens strävansmål kan man också urskilja att historiska händelseförlopp skall ses ur olika perspektiv. Historieskrivningen är viktig då film som medel kan styrka den totalitära staten eller regimen. Kursplanen antyder att det är viktigt att eleverna använder sig av olika informationskällor för bedömning och värdering av källors tillförlitlighet.

En av lärarna beskriver också vikten av att behandla fiktionsfilmer ur ett källkritiskt förhållningssätt. Han uttrycker sig kritiskt mot den Hollywoodproducerade filmen för att den förvränger verkligheten. En av de andra lärarna har däremot filmen som ett naturligt inslag i undervisningen och ser spelfilmen som ett bra redskap för att få eleverna att reflektera,

analysera och jämföra. Detta kan jämföras med vad kursplanen nämner, nämligen att media spelar en stor roll och att eleverna skall bli förtrogna med olika medier och inser hur den påverkar människa och samhälle.

Alla lärarna intar ett kritiskt förhållningssätt mot en del produktioner där misstänksamheten mot regissörens syfte är märkbar. Framför allt nämner en av lärarna dokumentärfilmen ”Bowling for Columbine” (2002) med Michael Moore som huvudaktör. Johan uttrycker i detta fall en aktsamhet mot filmen men ser ändå en möjlighet att använda den i diskussioner. Detta förtydligas i forskningen att om en historisk händelse blir ensidigt skildrat, blir händelsen den historiska sanningen och motbilderna faller i glömska.

”Saving private Ryan” (1998) är en film som många kritiker upplever som autentisk på grund av den teknik som Steven Spielberg använder sig utav. Genom att tona ner färgskalan och sätta huvudpersonen i centrum har regissören skapat en upplevelse som når publiken. Karl berättar att syftet med en filmvisning är att skapa ett intresse och få inspiration eller få en upplevelse och inte att sätta autenticiteten i centrum. Johan och Glenn tycker också filmen är ett bra instrument för att förtydliga något och ge eleverna en upplevelse för en viss epok. Glenn har inställningen att fakta inte behöver vara viktig om syftet bara är att förmedla känslor och engagemang. Gustav använder spelfilmen mest i den äldre historieskrivningen för att skapa en slags tidsanda. Genom att levnadsgöra historien skapar man också ett historiemedvetande anser Gustav. Eleverna får kopplingen dåtid – nutid.

Filmen ”Gladiator” (2000) är ett exempel på autenticitet begreppet. Filmen visar tydligt att en del scener inte är tidsenliga. Filmen har mer som mål att förklara en händelse mer än att den ska vara historisk riktig. Glenn tar också upp filmen ”Troja” (2004) som en problematisk film i det syfte att förmedla rätt historia. Gustav har samma syn vad det gäller att diskutera autenticiteten i filmen ”Troja” (2004) men han ser den mer som ett bra instrument att illustrera antiken.

6.1.2 Analys över användandet av spelfilm i historieundervisningen

Historiebruket i skolan har under nästan hela 1900-talet utgått ifrån läroböcker och annan kurslitteratur. Idag ser bilden annorlunda ut och vi har fler aktörer i samhället som förmedlar historia till medborgarna.

Mina informanter påtalar att ungdomarna får information från många andra håll än via skolan. Karl berättar att det inte är längre läroböckerna som styr ungdomarnas historieinformation utan allt runtomkring dem. Han påpekar också att skolan inte är garant för historieförmedlingen utan aktörer utanför skolan också är historieförmedlare så som författare och filmproducenter.

Från informanterna har det entydigt kommit fram en positiv respons på att använda spelfilm i undervisningen. Bland annat vill en av dem arbeta mer projektliknande med spelfilm. En av lärarna arbetar redan med film som en del i undervisningen. Johan upplever att hans elever får glädje och inspiration från spelfilmen. Här finns ett samspel där lärare kan behandla och vara kommunikatörer för spelfilmer och där fiktionen blir ett redskap för att nå ett historiemedvetande.

Idag appliceras historia i stor utsträckning i populära spelfilmer. Dessa filmer kan bli en roll i det historiemedvetande som eleverna eller ungdomar förväntas skapa enligt den historiedidaktiska forskningen. Många av dessa filmer förmedlar bilder och intryck till eleverna vilket informanterna är väl medvetna om.

I den historiedidaktiska forskningen har nya tankar växt fram om hur historia skall förmedlas. Pedagoger strävar efter att förmedla kunskaper så att mottagaren skapar sig en upplevelse av det förgångna. Gestaltning och framställning har ett egenvärde hos pedagogen. I intervjuerna framkommer det tydligt att gestaltning oftast är syftet med att visa spelfilm i undervisningen.

I intervjuerna nämns det att det framförallt visas dokumentärer i undervisningen och några berättar att filmerna diskuteras efter visningen. I inledningen av detta arbete skriver jag att de audiovisuella mediernas genomslagskraft gör att de filmer som produceras visas och diskuteras i undervisningen på grund- och gymnasieskolor.

Informanterna förklarar att det är viktigt att man förhåller sig kritisk till spelfilmen. Producenten av en film har, som jag tidigare nämnt ett syfte med filmen för att nå en bred publik och sätter kanske inte sanningshalten i centrum för filmen. Det kritiska förhållningssättet måste därför löpa genom undervisningen och filmvisningen. Om man använder spelfilm som material måste man vara noggrann med att förklara och trycka på att

det är producenten som styr berättelsen, innehållet och det pedagogiska i filmen. Karl förklarar i intervjun att berättarkonsten är ett viktigt instrument i undervisningen. Filmen som en fiktiv berättarkonst kan därmed också bli ett redskap i historieundervisningen.

Palimpsestisk historisk medvetenhet är något en lärare måste ta till sig när de förmedlar historia. I många fall vävs myt och historia samman. ”Gladiator” (2000) är ett exempel på där filmen skall berätta en historisk händelse men har fått tillägg. Risken är att den sanning som filmen förmedlar kan tendera att bli den sanning som allmänheten tar till sig. Intimitet har ett mervärde i skapandet av historiemedvetande. Många har lättare att ta till sig en dramatiserad skildring där intimiteten är stor än att betrakta händelsen från ett ”långtifrån” perspektiv.

Det ligger i tiden att berätta historia via filmen och det sker allt ofta att filmen blandar fakta och legend. Vid förmedling av historia spelar därför palimpsestisk historisk medvetenhet en viktig roll för läraren. Det är trots allt lärarens historiemedvetande som speglas i historieundervisningen.

6.1.3 Analys över spelfilm och historiemedvetande

Enligt kursplanerna ska lärarna sträva mot att skapa ett historiemedvetande hos eleverna, det vill säga att ge eleverna en koppling mellan dåtid, nutid och framtid. Informanterna tycker att de får ett bra redskap att förmedla historia och skapa en känsla kring det historiska förloppet. Bland annat säger Gustav att man genom att levnadsgöra historieskrivningen kan få in ett historiemedvetande. Man får kopplingen dåtid – nutid hos eleverna. Glenn uttrycker också att förmedling av känslor och engagemang är ett viktigt inslag i undervisningen. Bland annat berättar han att genom spelfilmen får man se människor och platser som man inte får träffa i klassrummet och att man får ta del av berättelser från en människa som har upplevt något. Detta synsätt gör att man minskar tidsskillnaden mellan dåtid och nutid och eleverna har lättare att sätta sig in i historien.

Mina informanter har oftast det genealogiska perspektivet på sin undervisning. Framförallt är sanningshalten inte det viktigaste när de försöker förmedla historia via filmen. Filmen har nämligen sin utgångspunkt i det genealogiska perspektivet där den har sin utgångspunkt i nuet. Flera av mina informanter ser filmen som ett redskap för att förklara dåtiden men också i

vilken samtid filmen har uppkommit i. En av informanterna använder Bond filmerna i det syftet att beskriva i vilken samtid filmen är gjord i. Gustav förklarar att han efter filmen diskuterar om vilket perspektiv filmen är formad ur. Det finns därmed ett övertag för det genealogiska synsättet jämfört med det genetiska.

6.1.4 Problematiken med spelfilm i undervisningen

Det finns en del problem med att visa spelfilm i historieundervisningen. Mina informanter tog upp tidsaspekten som ett problem. På grund av detta väljer många lärare att inte visa hela filmer utan i sådana fall bara korta avsnitt. Johan tycker bland annat att det ges för lite tid till att visa film och vill gärna arbeta mer med film i undervisningen. Enligt min erfarenhet så ligger problemet i att man har för mycket historiska perioder i historieundervisningen som måste förmedlas och att man stressar fram i undervisningen för att hinna med. Och då är det väldigt lätt att välja bort att visa en film.

Glenn berättar om en annan avgörande faktor till att inte visa en spelfilm i undervisningen och det är upphovsrättslagen. Ibland vet man inte vad som är rätt att visa och att man kanske bryter mot regler. I detta fall balanserar läraren på tröskeln till vad som är tillåtet och inte tillåtet. Denna problematik kan man gå djupare in på och se vilka möjligheter lärarna har i denna situation.

Att bara arbeta med läroböckerna kan göra att eleverna får det svårt att sätta sig in i historiska miljöer. Det blir därför svårare för lärarna att förankra ett historiemedvetande hos eleverna. Spelfilmen är därför ett positivt pedagogiskt verktyg i processen för att nå ett historiemedvetande. Många elever kan tycka att den äldre historieskrivningen är arbetsam att ta sig igenom. Gustav förklarar att man kan få in en slags miljöbeskrivning i klassrummet genom exempelvis filmen ”Troja” (2004). Denna film kan man enligt Gustav se som en illustrerande film om antiken.

7. SLUTDISKUSSION

I mitt forskningsarbete har jag blivit mer medveten om hur den audiovisuella tekniken påverkar oss. Ungdomars kunskaper om historia hämtas i stor utsträckning inte längre bara från skolans historieundervisning utan även från andra ställen. Genom mina intervjuer har jag insett hur viktig den historiedidaktiska forskningen är för historieämnets utveckling. Jag har fått en inblick i hur lärare och elever resonerar kring spelfilm och hur den fungerar för att skapa ett historiemedvetande. Ungdomar påverkas av spelfilm vilket i sin tur bidrar till ett historiemedvetande hos dem. Den audiovisuella historieförmedlingen framställer historien på ett annat sätt än exempelvis läroböckerna därför måste lärarna ha ett mer kritiskt förhållningssätt till spelfilm som läromedel. Dock får man inte se de audiovisuella läromedlen som något obekvämt utan istället ta vara på möjligheterna de kan bidra med i historieundervisningen och till ett historiemedvetande. I intervjuerna kunde man konstatera att det bland lärarna fanns en tanke och ett användande kring spelfilm i undervisningen.

En gemensam syn från informanterna var den tydlighet som spelfilm åskådliggjorde en tidsepok eller en historisk händelse. Detta är en god referens till att spelfilm kan skapa en illustration i historieundervisning. Gustav använde filmen ”Troja” (2004) i just detta syfte att åskådliggöra en epok. I dagens skola är det viktigt att förse eleverna med intressant material för att attrahera ungdomar och få dem att bli intresserad av den och ibland allt för tunga historievetenskapen. Jag har tagit upp och belyst en del filmer så som ”Saving private Ryan” (1998), som kan vara spännande för eleverna att arbeta med. Men tyvärr, som Johan uttrycker det så är tidsaspekten arbetsam. Scener och specifika dialoger i filmerna är tidsbesparande exempel. I intervjun med Johan berättar han att han använder Bond-filmerna till att belysa en historia om något normativt för en epok och då använder han inte hela filmen som material. Man kan med filmen ”Saving private Ryan” (1998) visa början på filmen som illustrerar landstigningen av Normandie. Här kan man diskutera filmen ur olika perspektiv så som den historiska händelsen som en del i en epok men även den filmtekniska delen som jag tidigare tagit upp i mitt arbete. Här kan man applicera ett tankemönster hos eleverna kring vad producenten har som syfte med filmatiseringens teknologiska struktur.

I arbetet har jag tittat på vad som står i kursplanen för historieämnet och konstaterat att källkritiken är en viktig del i historieämnet. Mediernas roll står i centrum för elevens arbete i

historieämnet, vilket kursplanen tar i beaktning. I kursplanen för historia står det bland annat att eleverna skall utveckla ett kritiskt tänkande och ett analytiskt betraktelsesätt vilket kan uppfyllas genom film. Genom mitt forskningsmaterial har jag blivit medveten om att det är viktigt att behandla de spelfilmer som man skall visa. Framför allt har jag genom mina intervjuer fått en bild av att den historia som förmedlas via film till eleverna kommer från Hollywood och USA. Självklart kan man problematisera detta genom att säga att den audiovisuella produktionen är enkelspårig och kan därmed skapa icke sanningsenliga historiekunskaper bland eleverna. Att sortera, orientera och botanisera i det mediebrus som finns är därför viktig. Där spelar pedagogen en viktig roll i elevens bearbetning av stoffet. Bland annat uttrycker Glenn en fara i att filmen blir en envägskommunikation medan läraren kan föra en dialog och på så sätt realisera bilden av historien. Karl tar tydligt upp i min intervju med honom att skolan inte har längre den självskrivna rollen som historieförmedlare. Detta resonemang kommer också fram i intervjun med Glenn.

Viktigt att tänka på som lärare när man arbetar med populära filmer är huruvida olika värderingar och samhällsnormer filmen återskapar i betraktarens ögon. Historiebruket i filmerna är nog så viktigt att beakta. Totalitära regimer kan skapa filmer med propaganda i. Det är alltså viktigt för läraren att undersöka eller uppmärksamma sig om filmen säger mer om sin samtid än den tid som filmen utger sig för att återge. Dessa filmer kan annars vara ett bra instrument i undervisningen för att lära eleven ett kritiskt granskningssätt.

I den historiedidaktiska forskningen har nya tankar växt fram om hur historia skall förmedlas. Genom min fördjupning i ämnet drar jag slutsatsen att historievetenskapen och pedagogiken inte varit i symbios med varandra. Pedagoger strävar efter att förmedla kunskaper så att mottagaren skapar sig en upplevelse av det förgångna. Gestaltning och framställning har ett egenvärde hos pedagogen.

Med detta arbete har jag försökt få fram om där finns en koppling mellan spelfilm och historiemedvetande. Spelfilm har ett stort underhållningsvärde men autenticiteten kan variera mellan olika filmer. Men även om en spelfilm har ett allt för låg tillförlitlighet så kan den ändå skapa en stämning och en grund för vidare förmedling. Vi lärare som historiekommunikatörer kan använda oss av spelfilmen som ett komplement till läroböckerna. På så vis förenas två olika inriktningar på historiemedvetande det vill säga det genetiska och det genealogiska. Historiemedvetandet som lärarna förmedlar till eleverna sker oftast genom