Kvinnors upplevelser och omvårdnadsbehov efter hysterektomi- en litteraturstudie

Hälsa och samhälle

KVINNORS

UPPLEVELSER OCH

OMVÅRDNADSBEHOV

EFTER HYSTEREKTOMI

EN LITTERATURSTUDIE

FELICIA NORDSTRÖM

HANNA LINDGREN

Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola

Nivå 61-90 p Hälsa och samhälle

Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö

1

KVINNORS

UPPLEVELSER OCH

OMVÅRDNADSBEHOV

EFTER HYSTEREKTOMI

EN LITTERATURSTUDIE

FELICIA NORDSTRÖM

HANNA LINDGREN

Nordström, F & Lindgren, H. Kvinnors upplevelser och omvårdnadsbehov efter hysterektomi. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad, 15

högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde

omvårdnad 2011.

Bakgrund: Hysterektomi på grund av benigna tillstånd är ett vanligt förkommande

ingrepp hos kvinnor som kan medföra psykiska och fysiska utfall samt reducera lidande postoperativt. Syfte: Att belysa kvinnors upplevda hälsa efter hysterektomi på grund av benigna tillstånd, samt deras omvårdnadsbehov. Metod: En

litteraturstudie utformad efter Axelsson (2008). Studien är baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ design och granskade efter Willmans m fl (2006) granskningsprotokoll. Resultat: Kvinnor upplever både positiva och negativa utfall i varierande grad efter hysterektomi. Det finns även ett ökat behov av information och stöd till kvinnorna och deras anhöriga från

sjukvården. Analysen ledde till fyra teman; fysiska upplevelser, sexuell hälsa, upplevelser av hälsa samt behov av information och stöd. Slutsatser: Kvinnor som genomgått hysterektomi erfar både positiva och negativa erfarenheter gällande fysiska, psykiska och sexuella aspekter. En viktig och betydande del i deras återhämtning är information och stöd från sjukvårdspersonalen.

Nyckelord: Benigna tillstånd, fysiskt, hysterektomi, information, omvårdnad,

2

WOMEN`S EXPERIENCES

AND NEED FOR CARE

AFTER HYSTERECTOMY

A LITERATURE REVIEW

FELICIA NORDSTRÖM

HANNA LINDGREN

Nordström, F & Lindgren, H., Women’s experiences and need for care after hysterectomy. A literature review. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2011.

Background: Hysterectomy, caused by benign conditions, is a common operation

for women, which can result in mental and physical outcomes and also reduce post-operational suffering. Aim: To elucidate women’s experienced health after hysterectomy because of benign conditions and their need for care. Method: A literature-study formed after Axelsson’s (2008). The study was based on ten scientific articles with quantitative and qualitative design which are audited after Willman’s et al (2006) audited protocols. Results: Women do experience both positive and negative results in varied degrees after hysterectomy. There is furthermore an increased need for information and support for the women and their relatives from the medical service. The analysis resulted in four themes including; physical experience, sexual health, experience of health and need for information and support. Conclusions: Women who have undergone hysterectomy learn both positive and negative experiences from physical, mental and sexual aspects. One important and significant part of their experience is that the medical services provide information and support.

Key terms: Benign conditions, physical, hysterectomy, information, care, sexual

3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING 8

METOD 9

INKLUSIONSKRITERIER OCH EXKLUDERINGSKRITERIER 9

DATABASSÖKNING 9 KVALITETSGRANSKNING 11 ANALYS 11 RESULTAT 12 FYSISKA UPPLEVELSER 12 SEXUELL HÄLSA 13 UPPLEVELSER AV HÄLSA 13

BEHOV AV INFORMATION OCH STÖD 14

DISKUSSION 15 METODDISKUSSION 15 RESULTATDISKUSSION 16 Fysiska upplevelser 16 Information 17 Psykosociala upplevelser 18 FRAMTIDA VÄRDE 18 SLUTSATSER 19 REFERENSER 20 BILAGOR 23

4

INLEDNING

Hysterektomi är en av de vanligaste större operationerna och i Sverige genomgår ungefär var tionde kvinna ingreppet (Flam m fl, 2007). Operationen kan innebära att lidande lindras och i vissa fall räddas liv, men ingreppet kan även väcka starka känslor och reaktioner. Vid hysterektomi opereras uterus bort och för många är det ett betydelsefullt organ, vilket kan leda till förlust av självkänsla och minskad självupplevd kvinnlighet (Vomvolaki, 2006). I en del kulturer kan hysterektomi vara förödande, speciellt där fertiliteten är betydelsefull och en symbol för kvinnligheten (Walsgrove, 2001). Undersökningar visar att den psykologiska stressen är högre vid hysterektomi jämfört med andra operationer och därför måste patienterna vårdas med varsamhet och respekt (a a). För att kunna utföra god omvårdnad bör vårdpersonalen besitta god kunskap kring ämnet. Som sjuksköterska är det viktigt att vara beredd på att möta kvinnans emotionella och kliniska behov (Mazmanian, 1999). Genom att undersöka kvinnors upplevda hälsa efter hysterektomi önskar författarna att vårdpersonalens kunskap och förståelse ska öka angående fysiska och psykiska postoperativa effekter.

BAKGRUND

Namnet hysterektomi kommer från hystera och ectomy som på grekiska betyder uterus och borttagande (Wallach m fl, 2003). Den vanligaste orsaken till

hysterektomi är myom (Mazmanian, 1999). Därefter kommer endometrios och sedan uterin prolaps (a a). Andra benigna tillstånd som också kan leda till hysterektomi är onormala blödningar eller kronisk smärta. Mindre än 10 % av hysterektomierna genomförs på grund av malignitet (Baggish, 2005). Det kan exempelvis vara cancer i endometriet, tubor, ovarier och cervix (Walsgrove, 2001).

Det finns olika former av hysterektomi. Total hysterektomi innebär att både uterus och cervix opereras bort (Walsgrove, 2001) (se bild 1). Vid subtotal hysterektomi tas uterus bort men cervix behålls. När cervix finns kvar kan risken för infektion minska, men samtidigt kan risken för cervixcancer öka. Ibland är det nödvändigt att även ta bort tubor och ovarierna och då utförs en bilateral oophorectomy. Denna metod förebygger risken för utveckling av ovariecancer och den används ofta då kvinnan kommit i klimakteriet. Om de inte kommit i klimakteriet vid oophorectomy erfars en kirurgisk menopaus vilket resulterar i att östrogen- och progesteronproduktionen reduceras (Mazmanian, 1999). Symtom som

värmevallningar, vaginal torrhet, yrsel och nattsvettningar kan då upplevas och besvären kan lindras med hormonersättning (a a). I samband med vaginal torrhet kan dyspareuni upplevas (Flory, 2005). Vid radikal hysterektomi tas uterus, cervix, tubor, ovarierna, lymfkörtlar, omliggande ligament, vävnad och den övre tredjedelen av vaginan bort. Vid total och subtotal hysterektomi tas inte ovarierna bort och det betyder att hormonerna fortsätter att produceras efter hysterektomin (a a).

5 Bild 1. UrMazmanian (1999).

Hysterektomi kan genomföras vaginalt eller abdominalt (Walsgrove, 2001). Den abdominala metoden är vanligast och det innebär att operationen genomförs via buken. Den vaginala metoden innebär att ingreppet utförs via vaginan

(Walsgrove, 2001; Flam m fl, 2007). Laparoskopisk hysterektomi är en

endoskopisk metod där hela operationen genomförs genom ett litet snitt med hjälp av ett speciellt instrument, denna metod används vanligtvis vid subtotal

hysterektomi. Studier visar att laparoskopsisk hysterektomi ger färre

komplikationer, kortare sjukhusvistelse, mindre användning av analgetika och att kvinnorna återhämtar sig snabbare än vid en traditionell hysterektomi (Walsgrove, 2001). Enligt Farmen m fl (2002) varierar sjukskrivningstiden,vid laparoskopsisk metod är sjukskrivningen ungefär 4-6 veckor, medan vaginal hysterektomi

generellt orsakar 6-8 veckors sjukskrivning (a a).

Historik

Vaginal hysterektomi har genomförts sedan antiken (Sutton, 1997). Den första rapporterade vaginala hysterektomin genomfördes 120 år efter Kristi födelse. På medeltiden var orsaken till operationen ofta utochinvänd uterus och patienterna överlevde sällan. De tidiga ingreppen medförde många faror och mortaliteten var ungefär 70 %. Anledningen till den höga mortaliteten var oftast sepsis då inget antibiotikum fanns tillgänglig, andra orsaker var även blödning och peritonit. Hysterektomi blev ett säkrare ingrepp när antibiotika, anestesi, blodtransfusion och intravenös behandling introducerades. 1809 avlägsnades den första

ovariecystan genom buken och på 1930-talet introducerades total abdominal hysterektomi. Den första abdominala hysterektomin utfördes i England 1843, men diagnosen var fel och patienten dog postoperativt. Ingreppet lyckades första gången 1853. År 1988 utvecklades endoskopisk kirurgi och den första laparoskopiska hysterektomin utfördes (a a).

6 Orsaker

Det finns olika tillstånd som kan leda till hysterektomi. Myom är det vanligaste tillståndet och det är benigna tumörer som består av bindväv och glatta

muskelceller (Faxelid m fl, 2001). Tumörerna är oftast belägna i livmoderväggen men kan även befinna sig i livmoderhalsen. Genetiska faktorer, östrogen och andra tillväxtfaktorer har betydelse för myomens utveckling (a a). Myom växer under östrogenpåverkan och motverkas av en hög progesteronnivå och de förekommer vanligtvis hos kvinnor som inte varit gravida (Farmen m fl, 2002). Det vanligaste symtomet är rikliga blödningar och stora myom kan även orsaka obstipation och täta urinträngningar. I värsta fall kan de stora myomen orsaka akut och svår smärta, feber och förhöjda infektionsparametrar (Faxelid m fl, 2001).

Endometrios är förekomst av endometrieliknande vävnad som är lokaliserad utanför uterus (Faxelid m fl, 2001). De förekommer oftast mellan urinblåsa, livmoder och tarm men kan även förekomma i ovarierna och fallopian tubes. Via blod- och lymfbanor kan vävnaden sprida sig till lunga, navel, tarm och muskler. Endometrios kan ge lindriga men även smärtsamma symtom. Karakteristiska symtom är småblödningar några dagar innan menstruation, sekundär dysmenorré och dysparenui (a a). Tillståndet kan orsaka ärrvävnad som i sin tur kan leda till infertilitet (Mazmanian, 1999). Enligt Farmen m fl (2002) är en tredjedel av de drabbade kvinnorna infertila. Behandlingen riktar sig mot symtomen och kan behandlas medicinskt med hormonbehandling och kirurgiskt med hysterektomi (Mazmanian, 1999; Faxelid m fl, 2001). Endometriosutvecklingen påverkas av östrogenproduktionen och förekommer därför mestadels hos kvinnor i fertil ålder (Farmen m fl, 2002). De som är speciellt utsatta är kvinnor som har stenos i livmoderhalsen, ärftlighet och många år av obrutna menstruationscyklar (a a). Hysterektomi kan vara den enda utvägen när medicinsk behandling inte hjälper och symtomen är alltför besvärande (Mazmanian, 1999).

Ytterligare ett tillstånd är uterin prolaps, vilket innebär att uterus, uretra, rektum eller tarm glider ner i vaginalöppningen (Mazmanian, 1999). Prolaps förekommer oftast hos äldre kvinnor som genomgått menopaus (Faxelid m fl, 2001). Orsaken kan vara ärftlig svaghet i bindväven som tillsammans med bäckenbottens

muskulatur skall stödja livmodern och omgivande organ. Obehagskänsla, som ofta känns som en tyngdkänsla i underlivet, är det vanligaste symtomet (a a). Behandling som bäckenbottenträning, östrogenterapi eller insättning av vaginal pessar kan reducera symtomen, men vid uttalad prolaps är ofta hysterektomi nödvändigt (Mazmanian, 1999).

Statistik

I Sverige år 2009 var det 7673 kvinnor som genomgick hysterektomi och i Skåne var det 879 kvinnor (Socialstyrelsen, 2010). Jämfört med andra utvecklade länder är Sverige mer restriktiva med operationen. I USA och England utförs ungefär dubbelt så många hysterektomier per capita och i vissa delar av USA och Australien genomgår var tredje kvinna ingreppet (Flam m fl, 2007). Uppgifter visar att frekvensen av hysterektomerade kvinnor börjar gå ned, sett över hela världen, men i Sverige, Norge och Danmark har antalet operationer legat på ungefär samma nivå under de senaste 10–15 åren (a a).

7 Följder av hysterektomi

Efter genomförd hysterektomi kan blås- och tarmfunktionen påverkas i form av trängningar och inkontinens (Bergmark m fl, 2000). Sammanväxningar mellan tarm och närliggande organ kan orsaka buksmärta. Kvinnorna kan drabbas av förändrad kroppsuppfattning och negativ självbild. Detta kan leda till negativa konsekvenser för den sexuella identiteten och även orsaka en känsla av att vara mindre attraktiv. Vidare kan detta leda till ett minskat intresse för fysisk närhet (a a). Andra komplikationer som feber, infektion och blodförlust kan förekomma efter operationen (Walsgrove, 2001).

Många upplever en postoperativ förbättring gällande dyspareuni och

pelvissmärtor, men det betyder inte att problemen alltid försvinner (Flory, 2005). Efter hysterektomi förekommer sexuella komplikationer. Följder som; förlorad lust, minskad sexuell aktivitet, dyspareuni, vaginal torrhet, minskad känslighet i genitalierna och svårighet att få orgasm är komplikationer som förekommer (Vomvolaki, 2006; Wade m fl, 2000). Flory (2005) menar att psykologiska aspekter ofta ligger till grund för minskat sexuellt intresse. Orsaken till sexuell dysfunktion kan även bero på att nerver och artärer som försörjer uterus, vagina och klitoris påverkats vid ingreppet och att det leder till nedsatt känslighet samt förlorad förmåga att bli sexuellt upphetsad (Vomvolaki, 2006). Vid oophorectomy orsakas obalans i hormonproduktionen och det kan resultera i minskat sexuellt intresse och vaginal torrhet. Vid total hysterektomi där cervix opereras bort och vagina förkortas kan obehagskänslor uppkomma vid penetrering. När detta inträffar behövs nya vägar upptäckas för att uppnå sexuell tillfredställelse (a a).

Psykosociala effekter

Depression är vanligt förekommande efter hysterektomi (Flory, 2005).

Postoperativt är det vanligt att kvinnor känner sig nedstämda (Vomvolaki, 2006). För många blir det bättre efter några veckor, medan en del känner sig deprimerade en längre tid efter operationen. Flera kvinnor upplever en känsla av förlust över att uterus är bortopererad och för en del leder det till en känsla av minskad

kvinnlighet (a a). Detta är vanligast hos de kvinnor som inte har några barn vid operationen och de upplever oftare en inre stress och en stor psykosocial belastning över att vilja få barn men inte kunna (Lalos, 2000; Linenberger m fl, 2004; Wade m fl, 2000). Detta kan för många leda till en svårbearbetad och långdragen livskris och bland berörda par upplevs i högre grad sexuella problem (a a). Vissa upplever att de inte längre är någon fullvärdig kvinna eftersom det mest kvinnliga organet, uterus tagits bort (Wade m fl, 2000). Det förekommer också att en del upplever rädsla för att deras make ska ändra sin syn på henne som kvinna (Mazmanian, 1999).

Det finns även kvinnor som mår både mentalt och fysiskt bättre efter operationen (Linenberger m fl, 2004). En del upplever känslan av att vara en ny person, utan problem med exempelvis smärta eller blödningar, samt att de byggt upp en god självkänsla efter operationen. Några beskriver att de har ett mer socialt liv samt att de fann en ny mening med livet (a a). Kvinnor upplever en förbättrad livskvalité eftersom de är befriade från besvärliga symtom. Flera skulle även rekommendera operationen till andra och vissa anser att de är mer avslappnade efter operationen och att de upplever mer glädje (Linenberger m fl, 2004; Wade m fl, 2000).

8 Omvårdnad

Miljön runt kvinnor som genomgått hysterektomi bör formas av respekt, trygghet och äkthet (Farmen m fl, 2002). Efter genomgången operation är det viktigt med stöttande personal som besvarar frågor och ger adekvat information (Wade m fl, 2000). Som sjuksköterska är det också betydelsefullt att lyssna på kvinnans upplevelser (Farmen m fl, 2002). Informationsbehovet är ofta stort gällande prover, undersökningar, menstruationscykeln, hormoner, sexualitet och hur kvinnans vardagliga liv påverkas (a a). Som nyopererad är det även viktigt att få lärdom om sitt tillstånd och om anatomi, organens funktion och vilka delar som tagits bort under operationen (Wade m fl, 2000). Det är även viktigt med information om fysiska symtom som kan uppstå. De som är premenopausa vid operationen behöver informeras gällande symtom som kan förekomma relaterat till kirurgisk menopaus. Rädsla och oro inför kommande hormonbehandling är vanligt förekommande. Ofta grundas denna oro i för lite erhållen information kring preparaten och dess biverkningar (a a).

Det är viktigt att vårdpersonalen och den postoperativa kvinnan samtalar om hennes självupplevda kvinnlighet och attraktion (Vomvolaki, 2006). Det är även viktigt att diskutera eventuell oro som finns inför att återuppta sexuell aktivitet på grund av rädsla för smärta. Det kan även finnas ett behov från kvinnans partner att prata om ämnet på grund av funderingar och oro (a a). Som vårdpersonal är det viktigt att delge information gällande sexuella konsekvenser som kan uppstå postoperativt (Wade m fl, 2000). En del menar att det är lättare att bearbeta

problem om förberedelse finns på att symtomen kan uppkomma (a a). Faxelid m fl (2001) poängterar att vårdpersonal inte får utesluta att delge information och hänsynstagandet kring sexualiteten för att kvinnan har en hög ålder. Sexualiteten kan vara en viktig del oavsett ålder och civilstatus. Det kan vara en

sammanbindande länk mellan människor och för många är det betydelsefullt att känna sig som en sexuell person (a a).

Litteratur gällande hysterektomi kan vara en bra informationskälla (Wade m fl, 2000). Då kan kvinnorna i lugn och ro läsa om ingreppet, diskutera med sina anhöriga och därefter förbereda frågor till vårdpersonalen. Möjligheten att få ställa frågor, pre- och postoperativt, till kvinnor som genomgått hysterektomi kan leda till ökad trygghet och minskad oro för dem som nu befinner sig i situationen (a a).

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING

Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevda hälsa efter hysterektomi på grund av benigna tillstånd, samt deras omvårdnadsbehov.

9

METOD

Den valda metoden är litteraturstudie. Arbetet har utformats efter Axelssons (2008) modell för litteraturstudier, utformat enligt följande:

Problemformulering, syfte/frågeställning, inklusionskriterier och exklusionskriterier

Databassökning; finna relevanta databaser, sökord och avgränsningar Bearbetning och analysering av data

Sammanställning av artiklar Resultatsammanställning Diskussion

Slutsatser

Inklusionskriterier och exkluderingskriterier

Inklusionskriterierna var att kvinnorna skulle vara >18 år och genomgått hysterektomi på grund av benigna komplikationer. Artiklarna skulle

innehålla abstrakt, vara publicerade i en vetenskaplig tidskrift, vara skrivna på engelska eller svenska och endast beröra människor. Review- artiklar och artiklar som krävde beställning eller inköp samt var publicerade innan år 2000 exkluderades.

Databassökning

I studien används databaserna Cinahl och PubMed. Syftet med de olika databaserna var att söka efter relevant omvårdnadsforskning, både Cinahl och PubMed innehåller omvårdnadsforskning, men PubMed är även inriktad på medicinsk och odontologisk forskning (Axelsson, 2008). Även sökningar i Databasen PsycINFO som är inriktad på psykologi gjordes, men där fanns inga för syftet relevanta artiklar (a a). Sökningen gjordes via Malmö högskolas hemsida och efterlyste både kvantitativa och kvalitativa artiklar, men med tanke på att syftet är baserat på upplevelser ansågs kvalitativa studier vara mer

betydelsefulla. Sökningen avslutades när samma artiklar återkom flera gånger och författarna upplevde datamättnad.

För att undersöka det vetenskapliga fältet inom området gjordes en pilotsökning (Axelsson, 2008). En fritextsökning på hysterectomy utan begränsningar gav 5420 träffar i PubMed och 2059 i Cinahl. För att begränsa sökningen lades ytterligare sökord till (a a). Vid pilotsökningen gjordes en överblick av titlarna och då

inhämtades relevanta sökord relaterat till hysterektomi. Dessa sökord var; nursing

10 Tabell 1. Databassökning och urval av artiklar

Sökord Alt. MESH Term Begrä nsnin gar Träffar Lästa Titlar Gransk ade abstrak t Granskade artiklar Använda artiklar Cinahl Hysterect-omy and sexual wellbeing and nursing care ** 15 15 2 1 0 Cinahl Hysterecto-my and fatigue and postoperat-ive care ** 48 48 6 4 2 Pubmed Hysterecto-my and infertility * 51 51 1 1 1 Pubmed Hysterecto-my and depression * 29 29 8 4 1 Pubmed Hysterect-omy and quality of life and premeno-pause * 7 7 3 3 1 Pubmed Hysterecto-my and sexual behavior * 87 87 20 6 2 Pubmed Hysterecto-my and nurse´s role * 15 15 5 3 1 Pubmed (frisöknin g) ed Hysterecto-my and postoperat-ive and fatigue * 11 11 6 3 1 Pubmed (frisökn-ing) Hysterect-omy and experience and qualitative research *** 3 3 3 3 1 Totalt 266 54 28 10 * Abstract, 2000-2010.

** Abstract, peer review, full text, 2000-2010. *** 2000-2010

I PubMed har sökningen baserats på frisökning och MeSH-termer som hämtats från Karolinska institutets hemsida (2010-11-09). I PubMed användes endast inklustionskriterierna som begränsning. I Cinahl genomfördes även advanced

search samt peer review och full text lades till för att begränsa antalet träffar

11 syfte och antalet träffar var totalt 266 där alla titlar lästes. När titlarna berörde psykiska- och fysiska symtom eller upplevelser relaterat till hysterektomi lästes abstrakten, som sammanlagt resulterade i 54 stycken. Abstrakten lästes för att analysera om artikeln var väsentlig för studien och kunde besvara syftet. De abstrakt som inte stämde överens med inklusionskriterierna och syftet exkluderades. 28 abstrakt verkade relevanta för studiens syfte samt stämde överens med inklusionskriterierna och de valdes ut för läsning. Efter att de 28 artiklarna lästs valdes 12 ut för granskning med Willmans m fl (2006) protokoll (se bilaga 1 & 2). De artiklar som inte granskades med protokollet uteslöts med anledning av att de inte innehöll psykiska- och fysiska symtom eller upplevelser postoperativt och att kvinnorna genomgått ingreppet på grund av malignitet. Slutligen valdes två artiklar bort med anledning att den ena inte innehöll introduktion med sammanfattat syfte och att den andra var publicerad innan år 2000. Av de tolv granskade artiklarna användes därmed tio till studiens slutliga resultat.

Artiklarna som används till studiens resultat ansågs överensstämma med syftet, innehålla inklusionskriterierna och ha kvalitéer som stämmer överens med

Hanssons (2006) riktlinjer över vad en vetenskaplig artikel bör innehålla. I enighet med dessa skulle studien innehålla abstrakt, introduktion där studiens syfte

sammanfattningsvis anges, metod, resultat, diskussion och referenser (a a).

Kvalitetsgranskning

De utvalda artiklarnas kvalité fastställdes utifrån separata protokoll för kvantitativa och kvalitativa studier (Willmans m fl, 2006). Det kvantitativa protokollet modifierades för en bättre följsamhet till granskningen av artiklarna, genom att punkterna angående blindning togs bort. Artiklarna poängsattes och omvandlades till procent som visade vilken grad av kvalité artiklarna hade (se tabell 2).

Tabell 2. Kvalité och graderingsgrad utifrån Willmans m fl (2006).

Grad/procent Kvalitet I (80 %) Hög kvalité II (70 %) Medel kvalité III (60 %) Låg kvalité

För att få en så korrekt kvalitetsbedömning som möjligt granskades samtliga artiklar till en början individuellt och därefter utfördes en granskning tillsammans, för att säkerställa att författarna uppfattat datan lika. Granskningen resulterade i tio artiklar, varav fyra grad I, fyra grad II samt två artiklar med grad III. För att se en sammanfattning och kvalitetsgranskning av artiklarna, se matrisen (bilaga 3).

Analys

Efter granskning av artiklarna strukturerades materialet genom att artiklarnas resultat överfördes till ett Word-dokument. Under tiden som studiernas resultat skrevs ned och lästes sågs ett samband i materialet och författarna fick en överblick om vilka teman materialet kunde bilda. Underlaget lästes flera gånger

12 och en diskussion fördes mellan författarna angående teman. Preliminär

gruppering samt namngivning gjordes påmaterialet och temana. Därefter lästes underlaget ytterligare en gång och då upptäcktes det att flera meningar passade in under flera teman. Materialet arbetades igenom flertalet gånger och meningarna flyttades om under temana. Det skedde även en bearbetning av temanas rubriker. Som hjälp för att bilda teman användes färgpennor, där en färg hörde ihop med ett tema (se bilaga 4). Underlaget lästes och relevant information ströks under med olika färger beroende på vilket tema meningen hörde ihop med. Under processen har artiklarna lästs flera gånger för att undvika misstolkningar. Materialet har först studerats enskilt och därefter diskuterats.

RESULTAT

Analyserna resulterade i följande teman: Fysiska upplevelser, sexuell hälsa, upplevelser av hälsa samt behov av information och stöd.

Fysiska upplevelser

Resultatet visade både positiva och negativa effekter gällande fysiska erfarenheter efter hysterektomi. (Decherney m fl, 2002; Farquhar m fl, 2008; Rannestad m fl, 2001; Williams m fl, 2000). Pelvis- och abdominal smärta var en komplikation som ofta förekom postoperativt, upplevelsen varierade från några veckor upp till flera år efter operationen (a a). Dock förekom det även att pelvis- och abdominal smärta förbättrades postoperativt jämfört med preoperativt (Farquhar m fl, 2008; Rannestad m fl, 2001; Yang m fl, 2006; Williams m fl, 2000; Augustus, 2002).

Vaginal torrhet var ett vanligt förekommande problem efter hysterektomi (Bradford m fl, 2007; Farquhar m fl, 2008; Yang m fl, 2006; Rannestad m fl, 2001; Augustus, 2002). Postoperativt ökade symtomet hos många kvinnor i jämförelse med preoperativt och det kvarstod ofta flera år efter operationen (Bradford m fl, 2006; Farquhars m fl, 2008). Värmevallningar var också ett symtom som för en del ökade postoperativt medan andra inte kände av det (Bradford m fl, 2007; Farquhars m fl, 2008; Rannestad m fl, 2001). Vaginal torrhet och värmevallningar kan förklaras av reducerad ovariefunktion relaterat till hysterektomi (a a).

Utmattning var ett annat symtom som upplevdes efter operationen, dock skiljde det mellan hurvida symtomet upplevdes som försämrat eller om det var mer uttalat preoperativt i jämförelse med postoperativt (Decherney m fl, 2002; Kim m fl, 2009; Rannestad m fl, 2001; Yang m fl, 2006). Utmattning var för flertalet ett vanligt förekommande symtom postoperativt och det påverkade patientens välmående och livskvalitet (Decherney m fl, 2002; Yang m fl, 2006). Utmattning berörde kvinnans sociala och vardagliga liv, då aktiviteter som hushållsarbete, omvårdnad av familj och återkomst till arbete påverkades negativt (a a). Kvinnorna upplevde en känsla av konstant trötthet, ett behov av ökad sömnfrekvens samt större behov av regelbunden vila mellan aktiviteter. Utmattningen kan lindras med kostjustering och järntabletter (Decherney m fl, 2002).

13 Sömnstörningar var ytterligare ett symtom som förekom postoperativt, men det fanns även kvinnor som upplevde förbättrad sömn efter hysterektomi i jämförelse med preoperativt (Rannestad m fl, 2001; Kim m fl, 2009). Anledning till

förbättrad sömn kunde vara att gynekologiska besvär reducerats efter operationen. Exempel på reducerade besvär var tryck över urinblåsan och stora blödningar. Sömnstörningarna kunde även bero på psykologiska och sociala faktorer (a a). Försämrad sömn upplevdes framförallt bland yngre kvinnor och det yttrade sig genom ökat antal uppvaknanden och mer vaken tid under natten (Kim m fl, 2009).

Sexuell hälsa

Efter genomförd hysterektomi upplevde flertalet att deras sexuella hälsa var oförändrad eller förbättrad (Augustus, 2002; Roovers m fl, 2003; Farquhar m fl, 2008). Förbättrad sexuell hälsa beskrevs med frihet från smärta och möjlighet till sexuell njutning, denna förbättring överraskade många kvinnor (Williams m fl, 2000; Augustus, 2002).

Vissa upplevde endast positiva eller negativa sexuella effekter orsakade av hysterektomi, medan andra upplevde båda delarna (Bradford m fl, 2007; Roovers m fl, 2003; Williams m fl, 2000; Yang m fl, 2006). Problem som förbättrats efter genomförd operation men fortfarande orsakade besvär var hos en del kvinnor problem med orgasm, genital smärta och vaginal torrhet (Roovers m fl, 2003; Yang m fl, 2006). Symtomet vaginal torrhet resulterade inte alltid i nedsatt sexuell aktivitet (Farquhars m fl, 2008). Återupptagning av sexuell aktivitet varierade mellan en månad upp till flera månader och orsaken till längre återupptagning var oro, längre tid för återanpassning och behov av sårläkning (Yang m fl, 2006; Williams m fl, 2000; Roovers m fl, 2003).

Många kände rädsla över att operationen skulle påverka deras förhållande och eventuellt resultera i förlust av sin partner och därmed orsaka känslan av att känna sig oönskad som kvinna. Därför förekom det att vissa inte berättade om ingreppet för omgivningen (Augustus, 2002; Williams m fl, 2000). Anledningen till denna oro var att kvinnorna riskerade att inte bli accepterade som infertila, att

sexualiteten skulle påverkas samt att deras partner inte skulle se henne som densamma eller som en fullständig kvinna längre (Augustus, 2002; Williams m fl, 2000). Detta kunde leda till minskad självkänsla och nedsatt sexuell intimitet hos kvinnan, vilket i sin tur kunde orsaka svårigheter att utveckla och kvarhålla relationer (a a).

Upplevelser av hälsa

När uterus opereras bort i samband med hysterektomi blir kvinnan infertil, vilket kunde leda till förändrad självbild gällande kvinnligheten (Augustus m fl, 2002). Detta kunde i sin tur påverka den mentala hälsan eftersom många upplevde uterus som ett betydelsefullt organ (Williams m fl, 2000; Yang m fl, 2006; Rannestad m fl, 2001). Det är viktigt att kvinnorna får tid att sörja förlusten som hysterektomin kan medföra, trots att det vanligtvis inte orsakar någon långvarig psykisk

påverkan (Rannestad m fl, 2001; Yang m fl, 2006).

14 Nedsatt hälsa genom oro, rädsla inför hormonbehandling, frustration, depression, och hopplöshet var tillstånd som förekom efter hysterektomi och de beskrev mer sällan sin generella hälsa som god eller mycket god jämfört med dem som inte genomgått ingreppet (Decherney m fl, 2002; Farquhar m fl, 2008; Leppert m fl, 2007; Williams m fl, 2000). Reducerad hälsa kunde orsakas av utmattning och infertilitet relaterat till hysterektomi (Decherney m fl, 2002; Leppert m fl, 2007).

De som genomgått hysterektomi på grund av benigna komplikationer hade ofta svåra fysiska symtom preoperativt (Decherney m fl, 2002; Leppert m fl, 2007; Rannestad m fl, 2001; Williams m fl, 2000; Agustus, 2002). För flertalet resulterade hysterektomin i förbättrad hälsa gällande fysisk funktion, generell hälsoupplevelse, kroppslig smärta, reducerad miktionsfrekvens och urinläckage. Det var även många som upplevde att den sociala funktionen förbättrades och emotionella problem reducerades (Yang m fl, 2006; Agustus, 2002; Rannestad m fl, 2001; Williams m fl 2000). Postoperativt upplevdes reducerad oro över cancer, blödningar och oönskad graviditet (Agustus, 2002; Williams m fl, 2000). De upplevde en glädje över att inte behöva planera sitt liv efter vaginal blödning, smärta och obehag (a a).

Kvinnor som identifierade sig i sin barnafödande roll eller önskade ett barn innan genomförd operation upplevde högre grad av oro, psykisk stress och känsla av förlorad mening (Leppert m fl, 2007; Rannestad m fl, 2001). Denna grupp kvinnor var vanligtvis under 35 år, hade inga barn vid hysterektomin och var generellt sett i större behov av emotionellt stöd av exempelvis kurator eller psykolog (a a).

Behov av information och stöd

Vid hysterektomi var kvinnorna i behov av omvårdnad i form av information, kunskap och stöd (Williams m fl, 2000; Decherney m fl, 2002; Bradford m fl, 2007).

Flertalet önskade mer information på grund av ökat behov av kunskap angående sexuella konsekvenser, behandlingens för- och nackdelar samt vad de olika operationsmetoderna innebar (Williams m fl, 2000; Bradfords m fl, 2007).

Information gällande symtom relaterat till hysterektomin påverkade upplevelserna positivt postoperativt, oavsett om effekten var positiv eller negativ (a a). Det förekom ofta att kvinnor som genomgått hysterektomi inte tog upp upplevda symtom med sjukvården samt att de inte fick information och utbildning gällande postoperativ återhämtning, utmattning, sexuell hälsa och hormonbehandling (Williams m fl, 2000; Decherney m fl, 2002; Bradford m fl, 2007).

Information skapade större förtroende för sjukvården, samt förberedde kvinnorna psykiskt på eventuella komplikationer (Bradford m fl, 2007; Decherney m fl, 2002). Fick de adekvat information kunde det resultera i ökad belåtenhet med ingreppet och det kunde även vara betydande för patientens återhämtning samt öka prevalensen av uppföljningssamtal angående hantering av problemet (a a).

Kvinnor beskrev vikten av att ha en sjuksköterska som kan stötta familjen under sjukhusvistelsen. Det förekom önskan om att deras män skulle få information och kunskap om kvinnans kropp och hälsa. För att förhindra myter ansåg de att

15 männen behövde kunskap om deras reproduktionsorgan och sexualitet relaterat till hysterektomi (Williams m fl, 2000).

DISKUSSION

Nedan förs en diskussion gällande studiens metod och resultat.

Metoddiskussion

Anledningen till att litteraturstudien valdes som metod var för att det fanns intresse att undersöka den befintliga forskningen kring ämnet. Efter sökning i databaserna visade det sig att det fanns tillräckligt med vetenskaplig litteratur kring ämnet och därmed togs beslutet att utföra en litteraturstudie (Axelsson, 2008).

En svaghet i sökningen är att artiklarnas titlar varit grund för eventuell vidare läsning av abstrakt och innehåll. Detta kan ha resulterat i att relevanta artiklar inte uppmärksammats. Ytterligare en brist i sökningen var att abstrakt använts som begränsning. Detta anses som en brist eftersom det förekommer att kvalitativa artiklar saknar abstrakt (Axelsson, 2008). Detta kan vara orsaken till att författarna upplevde svårigheter att finna kvalitativa studier.

När materialet sammanställdes upplevde författarna att flera meningar passade in under fler än ett tema. Ämnen togs upp ur flera vinklar, exempelvis symtomet utmattning som gick in under båda temana fysiska upplevelser samt information och stöd. Den ena vinkeln passade in under fysiska upplevelser eftersom

utmattning ansågs vara ett fysiskt besvär, samtidigt visade materialet att det fanns ett behov av information kring symtomet och därmed passade ämnet även in under information och stöd. Återkommer ämnet under flera teman kan resultatet bli svårläst och upplevas som upprepning, för att undvika detta diskuterades och omarbetades tematiseringen flertalet gånger.

Resultatet är grundat på åtta kvantitativa artiklar och två kvalitativa artiklar, varav fem kvantitativa studier använt sig av frågeformulär som insamlingsmetod. Nackdelen med denna metod kan vara att deltagarnas upplevelser och känslor inte uttrycks lika väl som vid en intervju. Fyra av artiklarna som studiens resultat är grundat på använder sig av intervjuer som insamlingsmetod, vilket är en fördel. Vid en intervju får informanterna bättre möjlighet att uttrycka och beskriva sina upplevelser med egna ord (Paulsson, 2008). En artikel (Yang m fl, 2006)

använder sig av både intervju- och frågeformulär som insamlingsmetod vilket kan vara bra när upplevelser söks, med tanke på att en del kan ha svårt att uttrycka sig i tal och lättare i skrift och tvärt om. Dock kan det också förekomma att vissa personer tycker att det är obehagligt att delge information gällande känsliga ämnen till en okänd person och därmed anser att det är enklare att fylla i ett frågeformulär (Polit m fl, 2008).

Publiceringsåren i de valda artiklarna har en stor variation (2000-2009), vilket kan ha påverkat resultatet. Det kan exempelvis ha skett förändring gällande synen på hysterektomi och de olika metoderna kan ha utvecklats med färre postoperativa

16 komplikationer. Artiklarna undersöker postoperativa symtom med varierad längd efter operationen, från en vecka upp till fem år. Detta ansåg författarna som intressant då resultatet visar om symtomen är långvarigt ihållande eller endast förekommer de första veckorna efter operationen.

Willmans m fl (2006) granskningsprotokoll användes för att kvalitetsbedöma artiklarna. Att artiklarna först granskades enskilt anses som en styrka eftersom det då fanns två olika bedömningar av artikelns kvalité. Därefter jämfördes

granskningarna och artiklar som båda författarna ansåg ha god kvalité valdes ut för att delta i studien. Modifiering gjordes endast på det kvantitativa

granskningsprotokollet, då det inte ansågs vara nödvändigt att modifiera något på det kvalitativa protokollet. Som nämns under metoden togs punkterna kring blindning bort och anledningen var att det ansågs irrelevant eftersom det inte är aktuellt gällande upplevelser.

Resultatdiskussion

Nedan förs en diskussion gällande resultatet.

Fysiska upplevelser

Denna studies resultat visar att pelvis- och abdominalsmärta ofta förbättras postoperativt men det förekommer även att symtomet upplevs flera år efter operationen (Farquhar m fl, 2008; Decherney m fl, 2002; Rannestad m fl, 2001). Att symtomet kvarstår men ofta förbättras postoperativt styrks av Flory (2005). Vaginal torrhet är också ett symtom som ofta existerar och orsakar besvär postoperativt (Bradford m fl, 2007; Farquhar m fl, 2008; Yang m fl, 2006).

Orsaken till vaginal torrhet kan relateras till kirurgisk menopaus som uppstår efter att ovarierna opereras bort i samband med hysterektomi (Vomvolaki, 2006; Mazmanian, 1999). Resultatet visar att en del upplever värmevallningar

postoperativt medan andra inte bekymrades av det (Bradford m fl, 2007; Farquhar m fl, 2008; Rannestad m fl, 2001). Även detta symtom kan bero på obalans i hormonproduktionen som orsakas av kirurgisk menopaus (Vomvolaki, 2006; Mazmanian, 1999). Värmevallningar är ett symtom som förekommer mer eller mindre hos alla kvinnor när de kommer i klimakteriet (Flory, 2005). Skillnaden är att kvinnor som genomgår oopherectomy kan uppleva symtomet i tidigare ålder än vad de skulle ha gjort om dem inte genomgått operationen.

Forskning av Vomvolaki, (2006) och Wade m fl (2000) belyser framförallt negativa aspekter kring sexuella utfall efter operationen, medan denna studies resultat visar att det finns olika erfarenheter gällande den sexuella hälsan postoperativt (Bradford m fl, 2007: Roovers m fl, 2003; Williams m fl, 2000; Yang m fl, 2006). Varierad längd framkommer gällande sexuell återupptagning och orsaken till det kan bland annat bero på psykologiska aspekter, vilket Flory (2005) beskriver i sin studie som ett skäl till minskat sexuellt intresse. De negativa aspekterna som nedsatt känslighet i genitalierna och förlorad förmåga att bli sexuellt upphetsad kan bero på att nerver och artärer påverkas vid operationen (Vomvolaki, 2006). Det visar sig att många känner oro inför sexuell

återupptagning och hormonbehandling (Yang m fl, 2006; Williams m fl, 2000) och detta bekräftas av Vomvolaki (2006) och Wade m fl (2000). Vomvolaki (2006) beskriver att oron inför sexuell återupptagning ofta beror på rädsla för

17 smärta och att det är betydelsefullt att vårdpersonalen diskuterade detta med kvinnorna och deras partners. Studien av Wade m fl (2000) visar att det är vanligt förekommande med oro inför hormonbehandling och anledningen grundas ofta i för lite information kring preparatet. För att minska oron inför kommande behandlingar och symtom kan det vara en hjälp fördem som genomgår hysterektomi att samtala med erfarna kvinnor (Wade m fl 2000).

Information

Det visar sig att information och stöd är en viktig del i omvårdnaden vid

hysterektomi (Williams m fl, 2000; Decherney m fl, 2002; Bradford m fl, 2007). Många saknar dock information och undervisning (Williams m fl, 2000;

Decherney m fl, 2002). Vikten av att få kunskap om sitt tillstånd styrks av Wade m fl (2000) och Farmen m fl (2002) då de beskriver vikten av betydelsefull information. Walsgrove (2001) och kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2005) bekräftar ocksåatt information och undervisning är en del av god omvårdnad. Kvinnor som erhållit information angående eventuella postoperativa symtom visar en större belåtenhet jämfört med dem som inte fått informationen (Bradfords m fl, 2007; Williams m fl, 2000). Eftersom tidigare studie visar att det är enklare att hantera postoperativa symtom om medvetenhet finns, bör alla informeras om eventuella postoperativa effekter (Wade m fl, 2000).

Det förekommer en rädsla att berätta om ingreppet för omgivningen och det kan påverka kvinnans välmående och därför är det viktigt att även informera och undervisa närstående (Williams m fl, 2000). Materialet visar att det framförallt är afroamerikanska kvinnor som beskriver denna rädsla. Walsgrove (2001) redogör för att det är förödande med hysterektomi i vissa kulturer, vilket kan vara

anledningen till att de här kvinnorna upplever denna rädsla. Genom undervisning till kvinnans omgivning kan denna oro minskas och förändra synen på

hysterektomi. Att komplettera muntlig information med skriftlig litteratur kan vara ett bra alternativ för att delge kunskap (Wade m fl, 2000). Det visar sig även att många upplever rädsla för att hysterektomin ska påverka deras förhållande och att de ska känna sig oönskade som kvinna (Augustus, 2002; Williams m fl, 2000). Denna rädsla belyses även i en tidigare artikel av Mazmanian (1999).

Tidigare funna studier berör inte ämnet utmattning, de få studierna som tar upp symtomet berör det endast ytligt. Denna studies resultat visar att utmattning upplevs postoperativt (Decherney m fl, 2002; Kim m fl, 2009). Många kvinnor tar inte upp problemet med sjukvården och därför behöver de istället bli informerade om ämnet för att kunna lindra symtomet. Walsgrove (2001) skriver att blodförlust är ett symtom postoperativ vilket kan vara en möjlig orsak till utmattningen. Är vårdpersonalen uppmärksam på symtomet och kvinnorna vet om att järntabletter och kostjusteringar kan underlätta för dem, kan deras lidande lindras.

Sömnstörningar är ett postoperativt symtom (Kim m fl, 2009; Rannestad m fl, 2001). Detta symtom har inte framkommit i tidigare forskning. Orsaken till problemet kan härledas till både fysiska, psykiska och sociala faktorer därför är det viktigt att sjukvårdspersonalen inte endast förklarar problemet med fysiska komplikationer relaterat till hysterektomi utan tar reda på den verkliga orsaken (a a).

18

Psykosociala upplevelser

Postoperativt förekommer upplevelser av nedsatt hälsa (Decherney m fl, 2002; Farquhar m fl, 2008; Leppert m fl, 2007). Det är även många som upplever en förlust på grund av att uterus tagits bort samt den förlorade fertilitet som ingreppet leder till (Yang m fl, 2006; Rannestad m fl, 2001; Williams m fl, 2000; Leppert m fl, 2007). Dessa känslor styrks av Vomvolaki (2006), Wade m fl (2000) och Linenberger m fl (2004) då de beskriver att många upplever en förlust när uterus opereras bort och de som vanligtvis upplever dessa känslor är kvinnor som är fertila och inte har några barn vid operationen. Denna studies resultat visar även förekomst av påverkad självbild och känsla av minskad kvinnlighet (Augustus, 2002; Williams m fl, 2000). Detta styrks av Vomvolaki (2006) och Wade m fl (2000).

Medan många upplever nedsatt kvinnlighet och högre grad av psykisk stress postoperativt finns det kvinnor som beskriver att hysterektomin resulterat i förbättrad hälsa (Augustus, 2002; Rannestad m fl, 2001; Williams m fl, 2000). Detta styrks av Linenberger m fl (2004) och Wade m fl (2000) där det

framkommer att många mår både mentalt och fysiskt bättre efter operationen och att de byggt upp en bättre självkänsla efter upplevda erfarenheter. Det visar sig även att många upplever glädje över att inte behöva planera sitt liv efter symtom som de haft preoperativt (Augustus, 2002). Detta framkommer även i studien av Wade m fl (2000) där de beskriver att kvinnors livskvalitet ökat eftersom de är befriade från besvärliga symtom.

Resultatet visar både positiva och negativa utfall efter hysterektomi. Ett samband kan ses beroende på var studien är gjord. I Augustus (2002) gjord i USA, visas framförallt negativa utfall efter hysterektomi och i Rannestads m fl, (2001) utförd i Norge, visas övervägande positiva effekter. De olika erfarenheterna som upplevs postoperativt kan bero på hur uttalade symtom de har preoperativt. I Norge är de restriktiva med operationen (Flam m fl, 2007) vilket kan betyda att kvinnorna upplever högre grad av positiva utfall eftersom de blivit av med besvärliga symtom (Rannestad m fl, 2001). I delar av USA genomgår var tredje kvinna ingreppet (Flam m fl, 2007). Detta kan betyda att deras symtom inte är lika uttalade preoperativt, vilket kan leda till att upplevelserna blir mer negativa.

Framtida värde

För att kunna bemöta hysterektomerade kvinnor på ett så bra sätt som möjligt är det viktigt som sjuksköterska att känna till deras omvårdnadsbehov och

upplevelser. Efter operationen är det vanligtvis personalen på kvinnokliniken som vårdar kvinnorna, men som sjuksköterska på andra avdelningar kan man även möta dem. Även om det finns en annan orsak till att kvinnan vårdas på

avdelningen är det viktigt att ha vetskap om deras tidigare vård och veta hur man ska bemöta dem. Socialstyrelsen (2005) skriver i kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor att sjuksköterskan ska kunna hantera förändringar i patientens fysiska och psykiska tillstånd samt möta patientens

sjukdomsupplevelse och lidande. Målet som sjuksköterska är att kunna lindra lidandet så långt som möjligt med adekvata åtgärder (a a).

19

SLUTSATSER

Denna studies resultat visar att det finns olika upplevelser efter hysterektomi. Kvinnor som genomgått operationen erfar både positiva och negativa effekter gällande fysiska, psykiska och sexuella aspekter. Studien visar att information, stöd och omvårdnad är en viktig del för kvinnans upplevelser. Det är angeläget att delge adekvat information gällande eventuella postoperativa utfall, då resultatet visar att flertalets upplevelser påverkas positivt om de fått information (Williams m fl, 2000).

Emotionellt stöd gentemot kvinnorna är av stor vikt. Att vara lyhörd emot

patienten och upptäcka eventuell nedstämdhet som kan uppvisas efter operationen har stor betydelse för kvinnans bearbetning av ingreppet. Upptäcker

sjuksköterskan detta symtom kan de tillsammans med övrig personal stötta kvinnan och finns det behov kan de även hjälpa till att kontakta andra

yrkeskategorier som exempelvis kurator och psykolog. Som vårdpersonal är det framförallt viktigt att vara lyhörd och eftertänksam gällande psykiska faktorer när kvinnan som gjort ingreppet är ung och har längtan efter barn, eftersom resultatet visar att det framförallt är de här kvinnorna som upplever hög grad av psykisk stress (Leppert m fl, 2007).

Kvinnans sexualitet påverkas ofta i samband med ingreppet, det förekommer även att hennes självkänsla och självupplevda kvinnlighet får negativa konsekvenser. Att kvinnorna inte vill berätta om ingreppet för omgivningen kan påverka återhämtningen. För att minska dessa besvär är det viktigt att delge information till kvinnans anhöriga. Även spridning av kunskap i samhället gällande

hysterektomi skulle kunna hindra eventuella myter och lindra den förödande synen kring ingreppet som infinner sig i vissa kulturer.

Det finns mycket befintlig forskning kring hysterektomi, särskilt gällande fysiska symtom och de olika metoderna. Författarna anser att det finns ett behov av mer omvårdnadsforskning angående kvinnors upplevelser, behov av stöd och hjälp från sjukvården. För att sjukvårdspersonalen ska kunna utföra god omvårdnad till kvinnorna är det viktigt att de har förkunskap om vilka upplevelser och

omvårdnadsbehov kvinnorna vanligtvis har, men det är även betydelsefullt att vara lyhörd inför varje individ och stötta personen för att kunna minska eventuellt lidande så långt som möjligt.

20

REFERENSER

Agustus,C E (2002) Beliefs and perceptions of african american women who have had hysterectomy. Journal of transcultural nursing,13,296-302.

Axelsson, Å (2008) Litteraturstudie I: Granskär, M & Höglund-Nielsen, B (Red) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur, s 173-189.

Baggish, M S (2005) Total and subtotal abdominal hysterectomy. Best Practice &

Research Clinical Obstetrics and Gynaecology, 19, 333–356.

Bergmark, K m fl (2000) Sexualitet efter behandling av gynekologisk cancer. I: Sorbe, B & Frankendal, B (Red) Gynekologisk onkologi. Lund: studentlitteratur AB, s 385-393.

Bradford, A m fl (2007) Sexual outcomes and satisfaction with hysterectomy: influence of patient education. The journal of sexual

medicine, 4, 106-114.

DeCherney, A H m fl (2002) Postoperative fatique negatively impacts the daily lives of patients recovering from hysterectomy. The American college of

obstetricians and gynecologists, 99, 51-57.

Farmen, M E m fl (2002) Gynekologisk omvårdnad I: Almås, H (red) Klinisk

omvårdnad, del 2. Stockholm: Liber Ab, s 1012-1070.

Farquhar, C M m fl (2008) A prospective study of outcomes five years after hysterectomy in premenopausal women. Australian and New Zeeland journal of

obstetrics and gynaecology, 48, 510-516.

Faxelid, E m fl (2001) Lärobok för barnmorskor (2a uppl.) Lund: studentlitteratur

Flam, F m fl (2007) Vaginala vägen vinner vid hysterektomi. Läkartidningen, 104. 2167-2169.

Flory, N (2005) Psychosocial effects of hysterectomy

Literature review. Journal of Psychosomatic Research 59, 117– 129.

Hanson, U C (2006) Vad är en vetenskaplig artikel? Kort introduktion, Karolinska Institutet, Universitetsbiblioteket.

Kim, K H m fl (2009) Sleep and fatique symptoms in women befor and after 6 weeks after hysterectomy. Journal of Obstetric, Gynecologic, & Neonatal

21 Lalos, A (2000) Samliv och partnerrelation efter gynekologisk cancer. I: Sorbe, B & Frankendal, B (Red) Gynekologisk onkologi. Lund: studentlitteratur, s 394-405.

Leppert, P C m fl (2007) Hysterectomy and loss of fertility: implications for women´s mental health. Journal of psychosomatic research, 63, 269-274.

Linenberger, H m fl (2004) From hysterectomy to historicity. Health care for

women international, 25, 349-357.

Mazmanian CM (1999) Hysterectomy: holistic care is key. Registered nurse, 62, 32-35.

Polit, D m fl (2008) Essentials of nursing research. Appraising evidence for

nursing practice. (7th edition) Philadelphia: Lippincott.

Paulsson, G (2008) Fenomenografi I: Granskär, M & Höglund-Nilsen, B (2008)

Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Författarna och

Studentlitteratur.

Rannestad, T m fl (2001) Are the physiologically and psychosocially based sumptoms in women suffering from gynecological disorders alleviated by means of hysterectomy? Journal of women´s health and gender-based medicine, 10, 579-587.

Roovers, J-P m fl (2003) Hysterectomy and sexual wellbeing: prospective observational study of vaginal hysterectomy, subtotal abdominal hysterectomy, and total abdominal hysterectomy. Brittish medical journal, 327, 1-5.

Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska, Artikelnr 2005-105-1.

Socialstyrelsen (2010) Operationsstatisk 2009 >www.socialstyrelsen.se< 2010-12-16.

Sutton, C. (1997) Hysterectomy: a historical perspective. Baillieres Clinical

Obstetrics and Gynaecology, 11,1-22.

Vomvolaki, E (2006) The effect of hysterectomy on sexuality

and psychological changes, The European Journal of Contraception and

Reproductive Health Care, 11, 23-27.

Wade, J m fl (2000) Hysterectomy: What Do Women Need and Want to Know?

Gynaecologic and neonatal nursing, 29, 33-42.

Wallach, E E m fl (2003) Hysterectomy: exploring your options. Baltimore: Johns Hopkins University Press.

22 Williams, R D (2000) A qualitative study of women´s hysterectomy experience.

Journal of women´s health and gender-based medicine, 9, 15-25.

Willman, A m fl (2006) Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och

klinisk verksamhet. (2:a uppl) Lund: studentlitteratur AB.

Yang, Y-L m fl (2006) Changes and factors influencing health-related quality of life after hysterectomy in premenopausal women with benign gynecologic conditions. Journal formos medical association, 105, 731-742.

23

BILAGOR

Bilaga 1: Granskningsmall för kvalitetsbedömning av kvantitativa artiklar. Bilaga 2: Granskningsmall för kvalitetsbedömning av kvalitativa artiklar. Bilaga 3: Matris över artiklar som används i resultatet

24 Bilaga 1.

26 Bilaga 2.

28 Bilaga 3.

Matris över artiklar som används i resultatet.

Författare År Land

Titel Syfte Metod Deltagare

(Bortfall)

Resultat Kvalitet typ av

procent Augustus, C 2002 USA Beliefs and perceptions of African American women who have had hysterectomy. Identifiera kulturell tilltro bland afroamerikaner relaterade till hysterektomi.

Kvalitativ metod, etnografisk design. Semi-strukturerade intervjuer där erfarenheter och upplevelser gällande hysterektomi diskuterades. Intervjuerna

genomfördes i grupp eller enskilt på grund av motvilja att delta i grupp. Intervjuerna startade med att ett demografiskt frågeformulär fylldes i. Innehållsanalys användes för att analysera data.

N = 30 kvinnor, medelålder 49 år. 70 % hade genomgått hysterektomi för två år sedan eller längre tillbaka. Majoriteten av kvinnorna

genomgick hysterektomi på grund av benign orsak.

Kvinnor kände rädsla för att förlora sin make, sitt sexuella behov samt känna sig oönskad som kvinna. Många upplevde frihet från smärta, förbättrad självkänsla och sexuellhälsa postoperativt.

85 %, grad I. Bedömningsmal l av Willman och Stoltz, max 100 %. Bradford, A m fl, 2007 USA Sexual outcomes and satisfactions with hysterectomy: influence of patients educations. Undersöka utbildningens roll gällande möjliga sexuella konsekvenser av hysterektomi i förutsedda självrapporterade utfall och belåtenhet med processen.

Kvantitativ metod, tvärsnittstudie. Deltagarna fyllde i Female Sexual Function Index (FSFI) för att beskriva sexuell funktion preoperativt. För att rapportera positiva och negativa sexuella förändringar postoperativt användes en checklista. Frågeformulär om belåtenhet av ingreppet, eventuell utbildning från läkare angående sexuella risker och fördelen med operationen besvarades. Data analyserades med hjälp av statistiskt analys, logistisk regression.

N=204 kvinnor. Medelålder 41,2 år (23-58år). Deltagarna hade

genomgått hysterektomi på grund av benign orsak under de senaste 3-12 månaderna.

Både positiva och negativa effekter gällande sexuella förändringar, sex månader postoperativt.

Preoperativ utbildning angående sexuella negativa utfall kan påverka kvinnornas belåtenhet postoperativt.

74 %, grad II. Bedömningsmal l av Willman och Stoltz, max 100 % Decherney, A m fl 2002 USA Postoperative fatigue negatively impacts the daily lives of patients recovering from Fastställa kvinnors förekomst och påverkan av utmattning postoperativt, samt öka förståelsen av

kommunikationen mellan läkare och

Kvantitativ metod, deskriptiv studie. Intervjuer, 41 frågor besvarades angående medicinsk historia, symtom och eventuella samtal med läkare gällande problem relaterade till operationen.

Deskriptiv statistik användes för

N = 300 kvinnor (25- 50 år), som genomgått hysterektomi eller myomektomi under de två senaste åren. 98 % av kvinnorna hade genomgått hysterektomi och 3 % myomektomi. 92 % på grund av benigna orsaker och 8 % maligna

Utmattning är ett högt rådande symtom efter hysterektomi och det påverkar kvinnorna negativt under deras återhämning. Genomsnittet visar att det tar 10 veckor för kvinnorna att återuppta normal aktivitet.

83 % grad I. Bedömningsmal l av Willman och Stoltz, max 100 %.

29

hysterectomy patient pre- och posthysterektomi gällande återhämtning och energi nivå.

analys av data. orsaker.

Farquhar, C M m.fl 2008 Nya Zeeland A prospective study of outcomes five years after hysterectomy in premenopausal women Samla in prospektivt data fem år efter hysterektomi och jämföra data med kvinnor som inte genomgått hysterektomi.

Kvantitativ metod. Prospektiv, kohortstudie.

Data samlades in från båda grupperna angående demografisk och gynekologisk bakgrund. Frågeformulär angående fysiska, psykiska och sexuella symtom samt förfrågan om blodprov skickades ut årligen i fem år. Studien använde sig av depressionsskalan CES-D (Cetre for epidemiologic studies depression scale). Data

analyserades med statistisk analys, logistisk och ordinal regression.

N = 277 kvinnor < 46 år, genomgått hysterektomi på grund av benign orsak och bevarat minst en ovarie. N = 257 i kontrollgruppen, inte hysterektomerade, premenopausa kvinnor.

69 kvinnor i hysterektomigruppen slutförde inte uppföljningen och 53 fick för hög FSH-halt under tiden och togs då inte med i analysen. I kontrollgruppen var det 43 personer som inte följde upp alla fem åren och 19 som exkluderades under tiden på grund av för hög FSH-halt.

Hysterektomigruppen upplevde förbättrad hälsa gällande sexuell kvalité, smärta och

miktionsfrekvens. Ökad frekvens av värme vallningar och vaginal torrhet. Kvinnor i kontrollgruppen var i högre grad benägna att beskriva deras hälsa som god eller mycket god, jämfört kvinnorna som genomgått hysterektomi.

74 % grad II. Bedömningsmal l av Willman och Stoltz, max 100 %. Kim, H m fl 2009 USA Sleep and fatigue symptoms in women before and 6 weeks after hysterectomy Jämföra kvinnors sömn och utmattnings erfarenheter pre- och postoperativt, efter tre och sex veckor. Samt jämföra symtom beroende på

operationsmetod och undersöka

biopsykosociala faktorer relaterat till symtom.

Kvantitativ metod, deskriptiv prospektiv studie. Standariserat frågeformulär, dagbok och

handledsinstrument användes för att kontrollera sömn, trötthet, vaken tid och andra symtom. Pittsburgh sleep quality index (PSQI), general sleep disturbance scale (GSDS), Lee fatique scale (LFS) och

handledsactigraph användes som instrument för att mäta

sömnkvalitén.

Analys av data gjordes med deskriptiv och inferential statistik.

N = 25. Median 48 år (39- 80 år). 12 caucasion, 5 afroamerikaner, 4 asiatiska amerikaner och 4 latinamerikaner. Majoriteten av kvinnorna

genomgick hysterektomi på grund av benign orsak.

Kvinnor som genomgått hysterektomi upplevde

förändringar angående sömn och utmattning. Resultatet visade samband mellan utmattning och sömnproblem

61 %, grad III Bedömningsmal l av Willman och Stoltz, max 100 %. Leppert, P C m fl 2007 USA Hysterectomy and loss of fertility: Implications for women´s mental health. Granska andelen kvinnor som var planerade att genomgå hysterektomi och önskade ett eller fler barn samt associerande faktorer.

Kvantitativ metod. Prospektiv och kohortstudie.

Kvinnorna intervjuades preoperativt, frågorna berörde viljan att ha ett till barn, möjligheten till att skaffa barn, indikationer till hysterektomi,

N= 1140, premenopause kvinnor som genomgått hysterektomi på grund av benign orsak.

Bortfallet bestod av 159 kvinnor som var postmenopause.

Kvinnor som önskade ett till barn hade högre poäng på skalan POMS jämfört med kvinnor som inte önskade ett barn till. Mentala hälsan för gruppen kvinnor som svarade ja på frågan om önskat barn förbättrades postoperativt

74 % grad II Bedömningsmal l av Willman och Stoltz, max 100 %.

30

kontakt med läkare och deras psykiska välmående och eventuell kontakt med psykolog. Ytterligare data samlades in direkt efter ingreppet, 3, 6, 12, 18 och 24 månader postoperativt. För beskrivning av psykisk hälsa, depression, oro, vrede och konfusion användes instrumentet ”Profile of mood state” (POMS) där högre poäng indikerade sämre psykisk hälsa. Envägs analys användes för analys av data.

men de hade fortfarande sämre poäng på POMS skalan efter 24 månader, framför allt på punkten oro. Rannestad, T m fl 2001 Norge Are the physiologically and psychosocially based symptoms in women suffering from gynecological disorders alleviated by means of hysterectomy? Utvärdera långtidseffekten gällande symtom av hysterektomi och jämföra resultatet med en kontrollgrupp.

Kvantitativ metod. Follow-up-studie med frågeformulär som berörde urinfunktion, pelvissmärta, tarmfunktion, vikt, menopaus, psykologiskt välbefinnande, sexuell funktion, utmattning, sömnlöshet och självuppfattning. Frågor besvarades preoperativt, 6 och 12 månader postoperativt.

Instrumentet som användes för mätning av, psykiskt välbefinnande, sexuell funktion och utmattning var Quality of life index (QLI). Data analyserades med statistisk och variansanalys.

N = 111 kvinnor som genomgått hysterektomi och N= 173 kvinnor som inte genomgått hysterektomi i kontrollgruppen. Medelålder 45,2 år. Kvinnorna hade genomgått hysterektomi på grund av benign orsak. Bortfallet i kontrollgruppen var 48 % på grund av obesvarat frågeformulär sedan exkluderades 43 kvinnor på grund av förlust av data eller att de genomgått hysterektomi. I kontrollgruppen återstod totalt 173 kvinnor.

Visar att hysterektomi reducerar flera symtom som preoperativt besvärat kvinnorna.

87 % grad I. Bedömningsmal l av Willman och Stoltz, max 100 %. Roovers, J-P m fl. 2003 Nederländer na Hysterectomy and sexual wellbeing: prospective observational study of vaginal hysterectomy, subtotal abdominal hysterectomy, and total Jämföra effekterna gällande sexuellt välbefinnande efter vaginal hysterektomi, subtotal abdominal hysterektomi och total abdominal

hysterektomi.

Kvantitativ metod, prospektiv observationsstudie på 13 olika sjukhus i Nederländerna. Kvinnorna besvarade ett frågeformulär med 36 frågor gällande sexuell funktion preoperativt och sex månader postoperativt. Statistisk analys och logistisk regression användes för analys av data.

N = 310 kvinnor som genomgått hysterektomi på grund av benign orsak, (endometrios och prolaps exkluderades). Medelåldern 43,7 år. 477 kvinnor accepterade att delta i studien, 167 kvinnor exkluderades på grund av inklusionskriterierna som var att kvinnorna skulle ha partner, genomgått hysterektomi och vara sexuellt aktiva både pre- och postoperativt.

Generellt förbättrades

välbefinnandet gällande sexuellt välbehag efter genomförd operation, oberoende av metod. Totalt sett reducerades de sexuella problemen som kvinnorna haft preoperativt efter hysterektomi.

82,6 % grad I Bedömningsmal l av Willman och Stoltz max, 100 %.

31 abdominal hysterectomy. Yang, Y m fl 2006 Taiwan Changes and factors influencing health-related quality of life after hysterectomy in premenopausal women whit benign gynecologic conditions

Identifiera faktorer som kan påverka hälso-relaterad livskvalité före och efter hysterektomi bland premenopusea kvinnor.

Kvantitativ metod, prospektiv follow-up studie. Data samlades in genom intervjuer och frågeformulär gällande självrelaterad hälsa och livskvalité pre- och postoperativt. Frågeformuläret angående självrelaterad hälsa besvarades preoperativt och direkt efter operationen samt 1, 6 och 12 månader postoperativt. Instrumentet SF-36 health survey användes för att bedöma hälso-relaterad

livskvalité och besvarades pre- och postoperativt 6 och 12 månader efter operationen. Informationen analyserades med statistik analys och beskrivande analys.

N = 38 gifta kvinnor som

genomgått abdominal hysterektomi på grund av benign orsak.

Medelålder 44,6 år (33-59 år).

Förbättrad självupplevd hälsa gällande fysisk och mental funktion postoperativt. Sexuella problem rapporterades av kvinnorna samt att det var variation mellan återupptagandet av sexuell aktivitet.

61 % grad III. Bedömningsmal l av Willman och Stoltz max, 100 %. Williams, R m fl, 2000 USA A qulalitative study of women´s hysterectomy experience. Fastställa kvinnors uppfattning och erfarenheter av hysterektomi, oophorectomy och kirurgisk menopause.

Kvalitativ metod, gruppintervjuer med semistrukturerade frågor angående information, stöd, kunskap, beslut om hysterektomi och upplevelser av operationen, samt sjukhusvistelsen och återhämtningen. Även sexualitet, hormonbehandling, biverkningar och påverkan på relationer diskuterades.

Kvalitativ dataanalys användes för bearbetning av information.

N= 38 kvinnor, 22

afroamerikaner och 16 caucasian. Genomgått hysterektomi inom de tre senaste åren på grund av benign orsak.

Medelålder 48 år (30-76 år).

Visar både positiva och negativa upplevelser efter genomförd hysterektomi. Mer information och stöd önskades.

75 %, grad II. Bedömningsmal l av Willman och Stoltz max, 100 %.

Bilaga 4. Tematisering.

Färgpenna Tema

Blå Sexuell hälsa

Lila Omvådnadsbehov

Rosa Förbättrad hälsa

Grön Utmattning

Brun Fertilitet