Överskuldsättningsproblem på marknaden för sms-lån : Är lagändringarna i proposition 2013/14:34 en god väg till att minska överskuldsättningen eller behövs ytterligare rättsliga åtgärder?

Överskuldsättningsproblem på

marknaden för sms-lån

Är lagändringarna i proposition 2013/14:34 en god väg till att minska

överskuld-sättningen eller behövs ytterligare rättsliga åtgärder?

Masteruppsats: Affärsjuridik (konsumentkrediträtt)

Författare: Hanna Bäckström

Anita Vidovic

Masteruppsats inom Affärsjuridik (konsumentkrediträtt)

Titel: Överskuldsättningsproblem på marknaden för sms-lån – Är lagändringar-na i proposition 2013/14:34 en god väg till att minska överskuldsättningen eller behövs ytterligare rättsliga åtgärder?

Författare: Hanna Bäckström

Anita Vidovic

Handledare: Marie Linton

Datum: 2014-05-12

Ämnesord Konsumentkredit, konsumentkreditlagen, kreditprövning, god kre-ditgivnigssed, överskuldsättning, sms-lån, sanktionsavgift

Sammanfattning

I konsumentkreditlagen (2010:1846) (KKrL) finns det bestämmelser om hur kreditpröv-ningar ska genomföras, ändå är det just vid dessa moment som det brister. Det är inte lag-stiftningen beträffande kreditprövningarna som brustit, utan snarare tillämpningen av reg-lerna. Bristfälligheten har uppkommit, eftersom att sanktionsmöjligheterna inte varit till-räckligt avskräckande. Därför behöver sanktionsmöjligheterna stärkas. Genom att nä-ringsidkarna har underlåtit att följa bestämmelserna, har de sparat in arbetskraft, tid samt ökat sin omsättning. Dock resulterar det i att konsumenterna löper större risk att överskuldsättas. För många kan sms-lån vara en sista utväg, vilket kan innebära att nä-ringsidkarna vänder sig till personer som redan har en ostadig ekonomi. En målgrupp med en försämrad ekonomi och en bristfällig kreditprövning kan leda till överskuldsättning. En väg till att minska överskuldsättningen kan vara lagändringarna i proposition 2013/14:34, som har till syfte att verka avskräckande för näringsidkaren. Konsumentverket (KOV) kommer genom ändringarna få möjligheten att tillsammans med en varning kunna meddela en sanktionsavgift.

Även fast överskuldsättningen i många fall beror på bristande kreditprövningar, kan även andra lagbestämmelser i KKrL ha en inverkan på problemet. En av dessa bestämmelser kan vara god kreditgivningssed, eftersom den genomsyrar mycket av näringsidkarens arbete till exempel hur näringsidkaren ska genomföra kreditprövningar. Därav utreds det om en ändring av god kreditgivningssed kan vara ytterligare en väg till att minska överskuldsätt-ningen.

Införandet av sanktionsavgifter kan minska överskuldsättningen men sanktionsbeloppen kan utformas på ett annat sätt. Det behövs även ytterligare rättsliga åtgärder till avgifterna för att kunna täppa till andra problem på området.

Master Thesis within Commercial and Tax Law (konsumentkrediträtt)

Title: Excessive debt incursion in the market for sms-loans – Are legislative changes in proposition 2013/14: 34 a good way to reduce excessive debt incursion or is there a need for further legal actions?

Author: Hanna Bäckström

Anita Vidovic

Tutor: Marie Linton

Date: 2014-05-12

Subject terms: Consumer credit, consumer credit act, credit rating, excessive debt incursion, sms-loan, penalty fee

Abstract

Konsumentkreditlagen (2010:1846) (KKrL) includes provisions on how credit checks will be carried out, although it is in these occasions that shortcomings occur. It is not the legis-lation that fails, but rather the creditors’ implementation of credit checks. Inadequate credit checks have arisen due to the fact that the penalty fee is not enough of a deterrent. There-fore, the penalty possibly needs to be strengthened. Because creditors have failed to com-ply, they have saved money both in labour, time and increased their turnover. However, the result is that consumers are more likely to end up incurring excessive amounts of debt. For many people, sms-loans are a last resort, which in many cases means that creditors are turn-ing to people who already have an unstable financial position. A target group with an un-stable financial position and an inadequate credit check can lead to excessive debt incur-sion.

One way to reduce the excessive debt incursion is the new legal amendments in the propo-sition 2013/14:34 which are intended to act as a deterrent for the creditor. The Swedish Consumer Agency (KOV) will through the changes be able to give a warning together with a penalty fee.

Even though the excessive debt incursion in many cases is a result of lacking credit checks, other legislative provisions in KKrL can also have an impact on the problem. One of these provisions may be responsible lending because it carry throughout much of the creditors work, such as how creditors shall conduct credit checks. Therefore the authors examines if a change of responsible lending may be another way to reduce excessive debt incursion.

The penalty fees are a good start to reduce the excessive debt incursion but the they can be set out differently. This area also needs some complementary penalties in order to fill other problematic deficiencies currently present in the area of sms-loans.

Innehåll

1

Inledning ... 1

1.1 Uppkomsten av sms-lån ... 1

1.2 Den ökande överskuldsättningen genom sms-lån ... 1

1.3 Syfte och avgränsningar ... 5

1.4 Metod och material ... 6

1.5 Disposition ... 8 1.6 Terminologi ... 10

2

Tre snabblåneföretag ... 11

2.5 Exempelfallen i ljuset av en empirisk undersökning ... 16

2.6 Problemidentifiering ... 17

2.6.1 Introduktion till olika problem ... 17

2.6.2 Kreditprövning... 18

2.6.3 God kreditgivningssed ... 18

2.6.4 Marknadsföring ... 19

2.6.5 Effektiv ränta ... 19

2.6.6 Tillsynen ... 20

3

Kreditprövning, god kreditgivningssed och

marknadsföring ... 22

3.1 Hur genomförs en kreditprövning? ... 22

3.2 Brister vid kreditprövning ... 23

3.3 Vad är god kreditgivningssed? ... 24

3.4 Marknadsföring och förhandsinformation ... 27

4

Avgifter och räntor ... 29

4.1 Hur tydligt framgår informationen om räntan? ... 29

4.2 Ränta vid ingående av sms-lån ... 30

4.3 Har snabblåneverksamheterna utvecklat en ”tävlingsinriktad” kreditmarknad? ... 30

5

Tillsyn ... 32

5.1 Konsumentverkets roll ... 32

5.2 Finansinspektionens roll ... 33

5.3 Brister vid Konsumentverkets tillsyn ... 34

6

Lagändringar i proposition 2013/14:34 från och med

den 1 april 2014 ... 36

6.1 Ett stärkt konsumentskydd ... 36

6.2 Vilka är ändringarna i konsumentkreditlagen? ... 36

6.2.1 Föreslagna ändringar ... 36

6.2.2 Vem beslutar om sanktionsavgifter? ... 37

6.2.3 Sanktionsavgiftens utformning och storlek ... 38

6.2.4 Betalning, indrivning och preskription ... 41

6.4 Konsekvenser av lagändringarna ... 43

6.5 De lege ferenda – behöver propositionens förslag ändras? ... 44

6.6 Behövs ytterligare komplement till sanktionsavgifterna? ... 46

6.6.1 Tillståndsplikt ... 46 6.6.2 Konsumentens skyldigheter ... 47 6.6.3 Räntetak ... 49 6.6.4 Ångerrätt ... 51

7

Slutsats ... 53

Referenslista ... 55

Förkortningslista

AvtL Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på för-mögenhetsrättens område

BrB Brottsbalk (1962:700)

Ds Departementsserie

FI Finansinspektionen

IVL Lag om bank- och finansieringsrörelse och lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet

KFM Kronofogden

KKrL Konsumentkreditlag (2010:1846)

KO Konsumentombudsman

KOV Konsumentverket

LAFV Lag (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet

LBF Lag (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse

MD Marknadsdomstol

Prop. Proposition

SOU Statens offentliga utredningar

UB Utsökningsbalk (1981:774)

1 Inledning

1.1

Uppkomsten av sms-lån

Flera stora samhällsförändringar har förekommit under det senaste årtiondet, vilket har på-verkat kreditmarknadens funktionssätt både direkt och indirekt.1 _{För att motverka}

överskuldsättningen bland konsumenter infördes år 2004, genom en ändring i 1992 års konsumentkreditlag (1992:830) (ÄKKredL), ett tydligt krav på att näringsidkaren ska ge-nomföra en noggrann kreditprövning innan en kredit beviljas. Kravet undantog dock kredi-ter av mindre belopp, kredikredi-ter med en kredittid om högst tre månader och engångskredi-ter.2

För att stärka konsumentskyddet på kreditmarknaden, infördes konsumentkreditdirektivet3

i svensk rätt under våren 2008.4 _{Dock reglerades inte heller krediter av mindre belopp i}

di-rektivet, men EU-medlemsstaterna kan själva bestämma hur områden som faller utanför direktivet ska behandlas.5 _{I svensk rätt infördes sedan en ny konsumentkreditlag}6 _som

om-fattar alla krediter, även sms-lån. Dagens KKrL medförde även en skyldighet att tillhanda-hålla konsumenterna all förhandsinformation gällande krediten, 14 dagars ångerrätt samt att vid marknadsföring informera om den effektiva räntan.7

1.2

Den ökande överskuldsättningen genom sms-lån

Det sker en ständig utveckling av samhället och under de senaste åren har krediter blivit alltmer lättillgängliga för konsumenter. Det har bidragit till en ökad möjlighet för konsu-menter att planera och ordna sin privatekonomi, men det har även skapat problem, bland annat i form av överskuldsättning hos en del konsumenter.8 _{Överskuldsättning kan bero på}

1 _{KFM rapport, ”Överskuldsättning och ekonomiska problem bland ungdomar”, 2008:3, s. 15.} 2 _{Ds, 2013:17, s. 11.}

3 _{Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/48/EG av den 23 april 2008 om konsumentkreditavtal och}

upphävande av rådets direktiv 87/102/EEG.

4 _{Direktiv 2008/48/EG ingress (1).}

5 _{Direktiv 2008/48/EG, Art 2.2 (c) och regeringens proposition 2009/10:242, Ny konsumentkreditlag, s. 35.} 6 _{Konsumentkreditlagen 2010:1846.}

7 _{Prop. 2009/10:242, s. 35 och 67.}

8 _{Sanktionsavgift vid bristande kreditprövningar, http://www.regeringen.se/sb/d/17984/a/227649}

flera olika faktorer såsom bristande kunskap hos låntagaren, försämrad ekonomi eller ökade kreditåtaganden.9

Det var först år 2006 som sms-lån började erbjudas till konsumenter. Sms-lån kan även be-nämnas som snabblån, mikrolån eller snabbkrediter och utmärks mestadels i snabbheten vad gäller ansöknings-, beviljnings- och utbetalningsprocessen.10 _{Lånet kan beskrivas som}

ett påkostat korttidslån, eftersom det ofta är dyrt. Registrering sker via internet, antingen genom en dator eller mobil. Även fast konsumenten registrerar sig via en dator kan indivi-den senare ansöka om sms-lån via mobilen. Genom ett sms-lån erhåller konsumenten en relativt låg summa (till exempel 3 000 kr) och tiden för återbetalningen varierar men ligger mestadels från en månad upp till tre månader. Det är ingen ränta som löper på lånet, utan avgifter ska betalas när sms-lånet förfaller.11 _{Dock finns det en effektiv ränta.}

Problemet med överskuldsättningen finns i regel hos individer som tar sms-lån.12 _Den

gruppen som tar sms-lån utmärker sig mestadels genom lägre inkomster till exempel på grund av arbetslöshet eller sjukskrivning.13 _{Statistik visar att sedan snabblåneföretagen}

bör-jade erbjuda sms-lån, har antalet obetalda lån ökat till 50 000 på enbart tre år.14 _{Även de}

se-nare åren har sms-lån ökat och under år 2012 fanns det 54 000 nya ärenden om obetalda sms-lån hos KFM. Det motsvarar en ökning på 62 procent jämfört med året innan. Av de inkommande ärendena utgör 21 procent ungdomar i åldersgruppen 18–25 år.15 _Statistiken

visar därför att en ändring av dagens reglering bör ske för att ge dessa individer möjlighet att förändra situationen. En annan faktor som har påverkat de ökade kreditåtagandena är nya inköpsmönster, till exempel handel genom internet.16

9 _{Statens offentliga utredningar (SOU) 2013:78, Överskuldsättning i kreditsamhället, s. 58.} 10 _{KFM rapport, SMS-lån, 2007:2, s. 4-5.} 11 _{Ds, 2009:67, s. 59.} 12 _{Se http://www.konsumentverket.se/Vara-omraden/Privatekonomi/Lana/Olika-typer-av-lan/Snabblan/ ,} (2014-05-01). 13 _{SOU 2013:78, s. 94.} 14 _{SOU 2013:78, s. 125.}

15 _{Regeringens proposition 2013/14:34, Sanktionsavgift vid bristande kreditprövningar, s. 7.} 16 _{Se http://www.regeringen.se/sb/d/17984/a/227649 (2014-01-21).}

Det ska dock belysas att det finns ett mörkertal. Mörkertalen uppkommer då vissa företag samarbetar med inkassobolag. Näringsidkarna lämnar sina fordringsanspråk till dessa som sedan ansöker om betalningsföreläggande utan att meddela grund för fordran. Det innebär att dessa betalningsförelägganden inte framkommer i KFM:s statistik.17

Regeringen ser allvarligt på ökningen, eftersom det är ett växande problem. I de fallen är konsumenterna på väg mot överskuldsättning vilket kan leda till utanförskap i samhället samt sociala problem.18 _{Konsekvenser som kan förekomma för överskuldsatta är även att}

de har begränsad möjlighet att delta i aktiviteter och att deras sociala liv inskränks. Det nämnda kan resultera i att de berörda konsumenterna har mindre kontakt med andra indi-vider och samhället i stort. Det har dessutom visats att personer som är överskuldsatta har sämre hälsa, både psykiskt och fysiskt. Den psykiska hälsan påverkas av hur hög skuldsätt-ningen är, ju högre skuld desto större risk för stressrelaterade sjukdomar. En annan konse-kvens av överskuldsättning är att även barnen i familjerna oroar sig för de ekonomiska för-hållandena. Barn i dessa situationer försöker ofta hjälpa sina föräldrar genom att åsidosätta sina egna behov.19 _{Dessutom påverkas barnen av att överskuldsatta föräldrar lider större}

risk att dö i förtid samt begå självmord. Det har även visats att om en förälder lider av psy-kisk ohälsa, finns det dessutom risk att barnet drabbas av mentala problem.20

Ett annat område som påverkas av överskuldsättning är personens deltagande på arbets-marknaden. Motivationen för att arbeta blir lägre, eftersom alla pengar utöver existensmi-nimum går till att betala av skulder.21 _{Även då överskuldsättning påverkar en privatperson i}

stor utsträckning, berörs även samhället i stort. Överskuldsatta personer kan få olika typer av stöd från samhället såsom att de erhåller bostadsbidrag och/eller socialbidrag.22 _Andra

17 _{KFM rapport 2007:2, s. 7.}

18 _{Se http://www.regeringen.se/sb/d/17206/a/225496 (2014-01-21).}

19 _{Barn till överskuldsatta - Underlagsrapport till barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013,}

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19112/2013-5-49.pdf s. 9-10, (2014-02-10).

20 _{Barn till överskuldsatta - Underlagsrapport till barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013,}

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19112/2013-5-49.pdf , s. 10, (2014-02-11).

21 _{Överskuldsättning i kreditsamhället, http://www.regeringen.se/content/1/c6/22/91/09/086b9403.pdf , s.}

65, (2014-02-11).

22 _{Överskuldsättning hos privatpersoner,}

konsekvenser som den enskilde får är svårigheter att erhålla större lån eller att få en anställ-ning, eftersom vissa arbetsgivare undersöker om personen i fråga har några betalningsan-märkningar.23

Att en individ är på väg mot överskuldsättning har visats bero på att näringsidkarna, i syn-nerhet när det gäller sms-lån, inte gör ordentliga kreditprövningar. Det nämnda har för-sökts förbättras sedan år 2011 då KOV erhöll uppsikt över snabblåneföretagen. Samma år infördes även krav i lagstiftningen24 _{på att kreditprövningar ska göras av mindre krediter.}

En faktor som kan leda till överskuldsättning kan vara att konsumenter tar krediter även fast de inte har tillräckligt goda ekonomiska förhållanden för att kunna återbetala sitt kre-ditåtagande.

År 2012 gjordes en granskning av tio snabblåneföretag. Av granskningen framgick att alla företagen hade brustit i att göra ordentliga kreditprövningar. Anledningen var att snabblå-neföretagen inte hade kontrollerat om konsumenterna kunde betala tillbaka lånen. År 2013 har även ytterligare sju företag varnats.25 _{Trots att det förekommer svårigheter beträffande}

återbetalningen finns det en efterfrågan av snabba och enkla lån hos konsumenterna.26

Därmed har en efterfrågan uppkommit och tjänsten sms-lån har fyllt en lucka på mark-naden som tillgodoser konsumenters behov.27 _{Dock kan slutkostnaden bli större än vad en}

konsument förväntat sig i form av potentiella kostnader som tjänste- och förseningsavgif-ter, påminnelse- och inkassoavgifter. Skulle ärendet hamna hos KFM tillkommer även om-budsarvode, ansöknings- och verkställighetsavgifter vilket resulterar i att sms-lån blir ännu dyrare.28

Enligt konsumentkreditlagen (2010:1846) (KKrL) ska en kreditprövning göras innan nä-ringsidkaren beviljar ett lån. Det innebär att nänä-ringsidkaren ska kontrollera att konsumen-ten kan fullgöra kreditavtalet. Kontrollen ska grundas på uppgifter om konsumenkonsumen-tens

23 _{Intervju med Martin Kling, jurist vid KFM, 2014-02-25.} 24 _{Konsumentkreditlagen 2010:1846.}

25 _{Vi tar krafttag mot snabblåneföretagen, http://www.regeringen.se/sb/d/17206/a/225496 (2014-01-21).} 26 _{Ds, 2009:67, s. 59.}

27 _{Intervju med Martin Kling, jurist vid KFM, (2014-02-25).} 28 _{Snabba cash med snabblån,}

http://www.kronofogden.se/download/18.52cde2e013f42b026a1115b7/1379061983473/Snabba_cash_m ed_snabblan.pdf , (2014-02-11).

nomiska förhållanden.29 _{Näringsidkaren ska dessutom beakta god kreditgivningssed, vilket i}

korthet innebär att näringsidkaren ska värna om konsumentens intresse.30 _{Dock har}

till-lämpningen av dagens reglering brustit ett flertal gånger och kravet att göra ordentliga kre-ditprövningar har därmed inte följts. Proposition 2013/14:34 ”Sanktionsavgift vid bris-tande kreditprövningar” har utarbetats för att öka konsumentskyddet och förhindra överskuldsättningen. Lagändringarna trädde i kraft den 1 april 2014.31

Näringsidkaren ska således beakta god kreditgivningssed vid kreditprövningar, dock kan bestämmelsen om god kreditgivningssed ge upphov till tolkningsutrymme. Därför kan se-den ha en påverkan på överskuldsättningen, eftersom se-den genomsyrar näringsidkaren ar-bete från marknadsföringen till beviljandet av en kredit.32

Författarna började skriva framställningen innan den 1 april 2014 då lagändringarna trädde ikraft. Därmed är framställningen skriven utifrån vad som ska ske och när författarna hän-visar till ”gällande rätt” innebär det 2011 års KKrL innan lagändringarna.

1.3

Syfte och avgränsningar

Syftet med denna framställning är att undersöka problem som KKrL ger upphov till gäl-lande kreditprövning och god kreditgivningssed. Vidare är en del av syftet att undersöka regeringens proposition 2013/14:34 ”Sanktionsavgift vid bristande kreditprövningar” för att utreda om det är en god väg till att stärka konsumentskyddet och minska överskuldsätt-ningen eller om det behövs ytterligare rättsliga åtgärder.

För att erhålla en förståelse och för att kunna besvara syftena, ska följande frågor besvaras:

 Överskuldsättningsproblemet kan börja redan när en potentiell konsument under-söker och jämför olika sms-lån. Näringsidkarens marknadsföring har därmed ett stort inflytande på hur konsumenten uppfattar till exempel den effektiva räntan. Frågan är hur långt god kreditgivningssed ska sträcka sig beträffande

29 _{12 § KKrL.} 30 _{6 § KKrL.}

31 _{Prop. 2013/14:34, s. 6.}

ringen för att stärka konsumentskyddet. Eller borde mer ansvar ligga på konsumen-ten?

 Kan det antas att lagändringarna genom proposition 2013/14:34 kommer att med-föra en positiv effekt för konsumenterna då näringsidkarna blir sanktionerade vid bristfälliga kreditprövningar?

Framställningen är skriven ur ett marknadsrättsligt perspektiv. Dock kommer en avtals-rättslig aspekt att beröras, nämligen ångerrätten. Ångerrätten kommer att tas med av den anledning att den kan ha en viss koppling till hur kreditprövningar genomförs. Det nämnda kommer att förklaras närmare i avsnitt 6.6.4.

Fokus kommer i framställningen att läggas på de rättsliga problemen med sms-lån. Därmed kommer övriga krediter att falla utanför denna framställning. Eftersom proposition 2013/14:34 har tillkommit i ett konsumentskyddande syfte, är det också konsumentkredit-rätten som är i fokus. Det nämnda medför att krediter mellan näringsidkare inte kommer att beaktas i denna framställning.

Huruvida snabblåneföretag bör bli tillståndspliktiga kommer också att diskuteras, dock kommer inte någon utredning av proposition 2013/14:107 ”Viss kreditgivning till konsu-menter” att göras. Tillståndsplikten kommer därmed endast behandlas i framställningen i tjänande syfte som stöd för argumentationen. I framställningen kommer svensk rätt att studeras. Därmed har utländsk rätt inte beaktats och ingen jämförelse med andra länders lagstiftning kommer att göras, även då vissa delar av området i vanliga fall brukar jämförs med till exempel finsk rätt. Jämförelsen sker ofta beträffande räntetak hos snabblåneföreta-gen, vilket denna framställning inte avser att utreda.

1.4

Metod och material

I framställningen används en problemorienterad metod och därmed kommer diskussioner och analyser föras löpande genom hela framställningen.33

33 _{Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsskrivare: Ämne, material, metod och argumentation, 2. Uppl.,}

För att presentera det material som författarna har använt, kommer det först att redogöras för vilka källor som kommer att användas för att sedan visa för läsaren vilken tyngd som har lagts på källorna.

Rättskällor, såsom lagtext, förarbeten, praxis och doktrin, har använts för att utreda pro-blematiken med lättillgängliga krediter som kan resultera i överskuldsättning bland konsu-menter. Gällande rätt och proposition 2013/14:34 har delad tyngd i framställningen. För att förstå lagtext har främst förarbeten såsom propositioner, statens offentliga utredningar (SOU) och departementsserier (Ds) använts. Dessa källor har använts som en komplette-ring till lagtexten för att förtydliga tänkesättet bakom strukturen och innehållet. Uttalanden och statistik från KOV, Kronofogden (KFM) och konsumentombudsmannen (KO) har också använts för att erhålla en förståelse för området. Utöver det har författarna gjort in-tervjuer med jurister på både KOV och KFM samt en empirisk undersökning där urvals-gruppen var unga vuxna.

Fokus har lagts på gällande rätt, KKrL, för att erhålla en förståelse om varför kreditpröv-ningar brister. Därför har regler om god kreditgivningssed, kreditprövning samt sankt-ionsmöjligheter berörts. Fokus har även lagts på proposition 2013/14:34 som innehåller lagändringar avseende utvidgade sanktionsmöjligheter i KKrL.

Avgöranden från Marknadsdomstolen (MD) har belyst en del av problematiken beträffande sms-lån. Avgörandena har därför använts för att illustrera över hur KKrL tillämpats i prak-tiken, vilket i vissa fall lämnar tolkningsutrymme.

Doktrin på området är sparsam, eftersom sms-lån har ökat först de senare åren. Därmed kommer författarna inte kunna lägga större vikt vid traditionell doktrin, såsom litteratur. I framställningen har det istället använts uttalanden, debattartiklar och pressmeddelanden från bland annat regeringen, KOV, KO och KFM. Materialen ger ytterligare stöd i argu-mentationen.

KFM:s statistik över antalet betalningsförelägganden visar hur överskuldsättningsproblema-tiken i dagens samhälle ser ut. Proposition 2013/14:34 har som uppgift att motverka överskuldsättningen och därmed utgör statistiken ett underlag för att se hur stort proble-met egentligen är och vad för effekt lagändringarna behöver ha.

Författarna har genomfört intervjuer med jurister från både KOV och KFM för att få in-formation om hur dessa myndigheter ser på sms-lån och på lagändringarna. Dessa

myndig-heter valdes då de dagligen arbetar med det berörda området. De genomförda intervjuerna används enbart för att stärka argumentationen i framställningen. Även om dessa källor sak-nar rättskällevärde så används de då doktrin på området är sparsamt.

En empirisk undersökning med 85 stycken unga vuxna har genomförts via en enkät på in-ternet. Empiri innebär att en undersökning är baserad på iakttagelser, erfarenheter och verklighet. Urvalet av målgruppen gjordes av den orsaken att de utgör en stor del av sta-tistiken som har betalningsanmärkningar hos KFM. Den empiriska undersökningen har genomförts för att erhålla en förståelse om vilken relation unga vuxna har till sms-lån. Den information som erhållits kommer inte utgöra stöd för slutsatser, utan är mer ett underlag för argumentation samt hur kunskapen om det aktuella ämnet ser ut i praktiken.34

Författarna använder även olika snabblåneföretag som exempel löpande genom framställ-ningen för att illustrera hur bestämmelserna i KKrL tillämpas i verkligheten. Genom dessa exempel belyses problematiken på området och hur olikt reglerna i lagstiftningen kan till-lämpas.

1.5

Disposition

För att förstå helheten av överskuldsättningen och bristfälliga kreditprövningar måste äm-net introduceras brett för att sedan snävas in och koncentreras på lagändringarna i propo-sition 2013:14:34 och ytterligare eventuella rättsliga åtgärder. Författarna använder således trattmetoden.35 _{På så vis erhåller läsaren mer förståelse om sms-lån som helhet, vilket gör}

att det är enklare att förstå problemet med överskuldsättningen. Därför har författarna skrivit framställningen från att en konsument söker, jämför och samlar information om sms-lån till att en eventuell bristfällig kreditprövning genomförs som kan bidra till överskuldsättning.

I kapitel 2 illustrerar författarna hur tre olika företag, tagna från verkligheten, tillämpar be-stämmelserna i KKrL beträffande deras marknadsföring och kreditprövningar. Företagen benämns som Snabblåneföretag 1, 2 och 3 för att bevara företagens anonymitet. Avsikten med exempelfallen är inte att kritisera utan endast att visa hur det ser ut i verkligheten. Det kommer även presenteras mål från MD och varningar från KOV som företagen har erhållit

34 _{Hellner, Jan, Metodproblem i rättsvetenskapen: studier i förmögenhetsrätten, Jure, Stockholm, 2001, s. 103.} 35 _{Jensen, Ulf, Rylander, Staffan & Lindblom, Per Henrik, Att skriva juridik: regler och råd, 5. uppl., Iustus,}

för olika överträdelser av lagstiftningen. Det ska påpekas att målen och ärendena inte är från i år. Därmed kan företagen ha förbättrat det som de brustit i.

Näringsidkarna ger mycket information genom marknadsföringen, dock är den inte alltid tydlig och klar. Därför vill författarna belysa vilken kunskap en del individer egentligen har om sms-lån genom en empirisk undersökning. Vidare i samma kapitel presenterar och identifierar författarna problemområden som finns i KKrL ur ett marknadsrättsligt per-spektiv.

I kapitel 3 presenteras hur en kreditprövning enligt lagstiftningen ska genomföras och vilka brister som finns vid en kreditprövning. Brister visas bland annat genom att författar-na presenterar exempel på varningar som KOV har gett ut till näringsidkare för bristande kreditprövningar. I samma kapitel förklaras vad god kreditgivningssed är och hur nä-ringsidkaren genom god kreditgivningssed ska förhålla sig gentemot konsumenten. Det be-lyses även hur god kreditgivningssed genomsyrar näringsidkarens arbete vid till exempel kreditprövning och marknadsföring. Kapitlet avslutas med hur marknadsföringen enligt lagstiftningen ska vara utformad och dess samband med kreditprövning.

I kapitel 4 beskrivs informationen om avgifter och räntor, där den effektiva räntan är i fo-kus. Det görs en jämförelse med vad som stadgas i lagstiftningen och vad som sker i verk-ligheten, vilket illustreras genom hur en portal samt ett företag väljer att marknadsföra den effektiva räntan. Även dessa företag har författarna valt att hålla anonyma. I kapitlet förs också en diskussion om näringsidkaren ser till konsumentens intresse eller om det har blivit en ”tävlingsinriktad” kreditmarknad.

I kapitel 5 redogörs det för KOV:s tillsynsarbete av snabblåneföretagen och vilka sankt-ionsmöjligheter KOV har innan lagändringarna träder i kraft. Det presenteras även vilken roll Finansinspektionen (FI) har på kreditmarknaden och i förhållande till snabblåneföretag. Vidare i kapitlet framförs olika brister som finns i KOV:s tillsynsarbete.

I kapitel 6 behandlas grunden till lagändringarna, vad dessa innebär och dess effekt. Det redogörs bland annat för vem som beslutar om sanktionsavgifterna och hur sanktionsavgif-terna är utformade. Författarna för en diskussion om proposition 2013/14:34 och huruvida den behöver ändras, där tyngden ligger på sanktionsavgiftens storlek och utformning. Ka-pitlet avslutas med förslag till eventuella rättsliga åtgärder som ytterligare kan stärka kon-sumentskyddet.

I kapitel 7 presenterar författarna sin slutsats. I slutsatsen går författarna igenom syftet för att underlätta för läsaren och på ett tydligt sätt presentera vilket utfall framställningen fick.

1.6

Terminologi

Enligt författarnas mening kan det ibland vara svårt att förstå de olika orden som före-kommer vid sms-lån. Exempelvis kan den effektiva räntan tolkas vara den ränta som beta-las på lånen, vilket inte är fallet.36 _{Nedan visas några exempel som illustrerar begrepp som}

är viktiga för att hålla isär termologin.

 Effektiv ränta: Den årliga räntan som inkluderar kreditkostnaden vilken är beräk-nad på kreditbeloppet.37

 Kreditkostnad: De sammanlagda kostnaderna innehållande avgifter, räntor och andra kostnader som konsumenten ska betala. 38

 Sms-lån: Sms-lån benämns även som snabblån, mikrolån eller snabbkrediter. För tydlighetens skull använder sig författarna enbart av benämningen sms-lån. Lån som inkluderar sms-lån är lån som är tagna via sms men som är registrerade via en dator.39

36 _{Utskottsbetänkande, Riksdagstryck 2012/13, Betänkande 2012/13:CU13, s. 50.} 37 _{Definitionen finns i 2 § KKrL.}

38 _{Definitionen finns i 2 § KKrL.} 39 _{KFM rapport, SMS-lån, 2007:2, s. 4-5.}

2 Tre snabblåneföretag

2.1

Inledande anmärkningar

Lättillgänglighet, hög effektiv ränta och mindre summor är ord som kännetecknar sms-lån. Sms-lån kan vara orsaken till att konsumenter är överskuldsatta. Eftersom ämnet är aktuellt är det rimligt att undersöka några snabblåneföretag som erbjuder sms-lån. På samtliga snabblåneföretags webbsidor kan villkor hittas så att både framtida och nuvarande konsu-menter kan ta del av dem. Dock får konsukonsu-menter ibland bristfällig information och lag-stiftningen på området tillämpas inte i sin helhet. Syftet med kommande kapitel är inte att kritisera något företag utan enbart visa vilka villkor som de utvalda snabblåneföretagen framhäver, eller underlåtit att framhäva. De paragrafer som författarna kommer att beakta är 6 § KKrL om god kreditgivningssed, 7 § KKrL om information vid marknadsföring och 12 § om kreditprövning.

Exemplen på snabblåneföretag är verklighetsbaserade och tagna från internet. Författarna har av skäl hänföriga till förtalsrisk valt att inte ange källan till dessa exempel men det hind-rar inte att problematiken fortfarande kan belysas.40 _{Däremot har ärenden från KOV och}

mål från MD refererats till.

2.2

Snabblåneföretag 1

Snabblåneföretag 1 var en av de första snabblåneföretag som etablerades på den svenska kreditmarknaden. Företagets koncept är att personer i samhället inte ska behöva låna mer än vad de behöver. På webbsidan framför snabblåneföretaget att de eftersträvar målsätt-ningar såsom att vårda verksamhetens varumärken genom att följa gällande lagstiftning för konsumentkrediter. Företaget framhäver att de genomför bra kreditkontroller för att till-fredsställa konsumentens behov och att de tar ansvar för konsumentens betalningsförmåga. Snabblåneföretag 1 anger på webbsidan att de inte bedriver en tillståndspliktig verksamhet. Företaget står därmed inte under FI:s tillsyn, utan det är KOV som utövar tillsynen. Dessu-tom belyser företaget vikten av att personer som vill ansöka om lån hos dem måste ta del av och godkänna företagets villkor innan ett avtal kan ingås. Kraven som ska vara uppfyllda är bland annat att personen i fråga är myndig, folkbokförd i Sverige, har en deklarerad

inkomst över 50 000 kronor samt innehar ett svenskt personnummer. Dessutom förklarar snabblåneföretaget att en kreditupplysning kommer att genomföras samt att det finns krav på återbetalningsförmåga.

Lån ska betalas tillbaka inom 30 dagar och i samband med lånet tar de ut en avgift och ränta. Andra villkor som framgår på snabblåneföretagets webbsida är att konsumenten är skyldig att betala en kreditkostnad som för närvarande ligger mellan 80-135 kronor, där ett flertal olika kostnader såsom kostnader för uppläggning, personkontroll och kreditprövning ingår.

Enligt 7 § KKrL ska den effektiva räntan klart, kortfattat och framträdande framkomma i informationen som näringsidkaren lämnar. Det torde delvis stämma gällande snabblånefö-retaget. Den effektiva räntan kan utläsas under rubriken ”Villkor” där räntan visas i en ta-bell med olika lånebelopp och återbetalningsdagar för återkommande kunder. Från tata-bellen kan det utläsas att den effektiva räntan blir lägre ju högre lån konsumenten åtar sig. Som ny konsument på webbsidan kan denna information vara förvirrande, eftersom den effektiva räntan ligger på 934,94 procent om konsumenten väljer ett lån om 1 000 kronor. Det finns även en utförligare förklaring om den effektiva räntan, dock hittas denna under rubriken ”Instruktioner” och sedan under ”Ordlistan” på webbsidan. Om en konsument inte är be-kant med webbsidan, är det svårt att finna informationen.

Informationen som ges på snabblåneföretagets webbsida kan i första hand anses som tyd-lig, men företaget har blivit anmält av KOV ett flertal gånger. Anmälningarna gällde ocker men fallen avskrevs utan motivering.41 _{Även under åren 2007-2010 kom det flera domar}

mot företaget som gällde till exempel olovlig marknadsföring och vinster som uppkom från avgifter som togs ut på lånen.42

Ett av målen var MD 2007:17 som avsåg en tvist mellan KO och snabblåneföretaget gäl-lande marknadsföring av krediter. KO anförde att bristen på information stred mot god kreditgivningssed i 6 § KKrL och yrkade att snabblåneföretaget hade skyldighet att infor-mera konsumenterna om avgifter och löptid. Vidare yrkade KO att snabblåneföretaget skulle upphöra med reklamen i radio, tv och på företagets webbsida samt upphöra med snabbhetsargumentet.

41 _{Betänkande 2012/13:CU13, s. 38.} 42 _{Se MD 2007:17 och MD 2008:3.}

Snabblåneföretaget hade vid sin marknadsföring framhävt snabbheten och bekvämligheten av krediter för att lösa ekonomiska problem och det hade dessutom en betydande plats i marknadsföringen. Snabbheten var ett avgörande skäl i förhållande till resterande kreditvill-kor. Utöver det anförda, var informationen i reklamen otydlig eller begränsad gällande den effektiva räntan och avgifterna. MD bedömde att marknadsföringen som snabblåneföreta-get förde stred mot god kreditgivningssed och var otillbörlig. MD biföll dock endast yrkan-det om upphörande av marknadsföring i radio.

Det andra målet var MD 2008:3 och parterna var KO och snabblåneföretaget. I målet ge-nererade snabblåneföretaget vinst från avgifter som togs ut på lånen. KO yrkade att låneföretaget skulle förbjudas att ta ut högre avgifter än den faktiska kostnaden som snabb-låneföretaget har för den erlagda krediten. MD biföll KO:s yrkande då snabblåneföretag inte kunde påvisa att avgiften enbart bestod av kostnader för krediten som strider mot 12 § ÄKKredL. Därmed förbjöds snabblåneföretaget att i fortsättningen ta ut sådana avgifter. Det kan således diskuteras huruvida det kan anses som att företaget ger tydlig information till sina kunder, med utgångspunkt i målen och snabblåneföretagets webbsida. Som ovan visats framhäver företaget de fördelaktiga aspekterna med sms-lån, till exempel som i mål MD 2007:17, där företaget framhävde snabbheten i ett sms-lån. Företaget visar dock inte klart och tydligt en klar helhetsbild, det vill säga alla kostnader som tillkommer vid ett sms-lån.

2.3

Snabblåneföretag 2

Snabblåneföretag 2 bedriver snabblåneverksamhet och drivs av ett norskt företag. Företa-get står därmed under den norska FI:s tillsyn. SnabblåneföretaFöreta-get är ett av de ledande före-tagen på marknaden och utger sig för att ha en konkurrensfördel såsom snabbhet, tillgäng-lighet och service. De erbjuder privatpersoner sms-lån på 1 000–5 000 kronor efter att en kreditbedömning har gjorts. De framför också att en betalningsanmärkning inte behöver innebära ett avslag på en låneansökan. Företagets kreditvillkor är att konsumenten ska vara folkbokförd i Sverige och ha en taxerad inkomst på över 20 000 kronor enligt deklaration-en föregådeklaration-ende år. Andra villkor som tydligt framgår på webbsidan är att låntagardeklaration-en ävdeklaration-en ska betala räntor och avgifter, vilket är dröjsmålsränta och upplupen ränta. Avgifter som kan utläsas från snabblåneföretagets webbsida är upplupna-, påminnelse- och

uppläggningsav-gifter. En vidare undersökning av webbsidan ger vid handen att konsumenten måste ha fyllt 18 år.

Vad som kan utläsas från snabblåneföretagets webbsida är att företaget är ett dotterbolag till det norska bolaget. Det framgår inte klart och tydligt att snabblåneföretag står under den svenska FI:s tillsyn, vilket kan missleda konsumenter att tro att FI utövar tillsyn över snabblåneföretaget. Vad som kan påpekas om villkoren för konsumenterna är att denna in-formation är utspridd över olika sidor. Det är få villkor som framkommer under den sida som är benämnd ”Allmänna villkor”. Där informeras mestadels om kostnader och återbe-talningsskyldigheten, medan villkor som krav på ålder och inkomst kan utläsas på andra si-dor.

På snabblåneföretagets webbsida anges inte den effektiva räntan vid information om åter-betalningen. Konsumenten får istället läsa om den effektiva räntan på en annan sida som heter ”Priser” där de endast beskriver avdragsgill ränta samt den effektiva räntan. Snabblå-neföretag beskriver att i den nominella räntan ingår den effektiva räntan plus alla kostnader. Det är dock svårt att utläsa vilka faktiska komponenter som ingår.

Snabblåneföretaget anger att de gör en kreditbedömning på konsumenten för att se om denne kan återbetala sina lån. Vid en vidare undersökning informerar snabblåneföretaget om att de gör en kreditupplysning och sedan en individuell kreditbedömning. Att företaget gör en individuell kreditbedömning kan medföra att det blir oklart vilka faktorer de tar hän-syn till vid en sådan bedömning.

På sidan ”Om oss” anges vilka storlekar på lån konsumenterna kan ta och att längst ner på sidan kan konsumenterna få mer information på det norska moderföretagets webbsida. Vid en vidare undersökning av det utländska företagets webbsida kan författarna inte hitta att en ny kund slipper betala någon effektiv ränta, vilket är en av de saker som snabblåneföre-taget marknadsför sig med. Det kan skapa en missvisande bild, eftersom det inte klart och tydligt anges vilken information konsumenterna kan utläsa från det norska moderföretagets webbsida om snabblåneföretag 2.

I slutet av januari 2013 hade snabblåneföretaget en effektiv ränta på 23 707 procent vid lån om 1 000 kronor.43 _{Det kan ifrågasättas om näringsidkare tog hänsyn till god}

kreditgiv-ningssed och därmed tog till vara på konsumentens intresse med tillbörlig omsorg när de satte en effektiv ränta på 23 707 procent. Det kan också ifrågasättas om denna information förmedlats till konsumenten, vilket enligt författarna är tveksamt då troligtvis ingen hade accepterat en sådan ränta.

2.4

Snabblåneföretag 3

Snabblåneföretag 3 bedriver också snabblåneverksamhet. Företaget marknadsför sina kre-diter på webbsidan som enkla, snabba och kostnadseffektiva samt att det inte krävs någon säkerhet eller krångliga ansökningshandlingar för att erhålla ett lån.

På webbsidan framgår det att snabblåneföretag 3 är registrerad hos FI och att KOV utövar tillsyn över verksamheten beträffande villkoren för lånen. Snabblåneföretaget förklarar även att en sedvanlig kreditprövning alltid genomförs innan ett lån beviljas och att de, lik-som många andra snabblåneföretag har krav på att konsumenten är myndig, folkbokförd i Sverige samt innehar ett svenskt personnummer.

Snabblåneföretaget framhåller på sidan ”Lånevillkor” dessutom att konsumenten är skyldig att utöver lånet betala avgifter och ränta enligt den aktuella prislistan som finns på deras webbsida och som även kan erhållas genom deras kundtjänst. Prislistan är dock svår att hitta på webbsidan och vid kontakt med deras kundtjänst erhålls inget svar på var prislistan kan hittas. På samma sida nämns inte vilka kostnader som kan ingå i ett sms-lån. De infor-merar till exempel inte om någon uppläggningskostnad för ett sms-lån. En sådan kostnad informerar snabblåneföretaget endast om när en avbetalningsplan kommer konsumenten till handa. Dock nämner snabblåneföretaget att det tillkommer kostnader både för återbe-talningen och vid en eventuell försening av återbeåterbe-talningen.

Vad gäller den effektiva räntan framgår denna inte tydligt för konsumenten. Det framgår endast att den är 219 procent utan någon vidare förklaring än att exempelbeloppet är 6 000 kronor med en ränta på 10 procent per månad på en kredittid om 30 dagar. Dock framgår ännu ett representativt exempel i den finstilta texten längst ner på sidan. Där anger

43 _{Alla granskade sms-låneföretag får en varning,}

get att ett lån på 1 000 kronor som löper i 30 dagar har en ränta på 100 kronor. Det nämnda exemplet anger en effektiv ränta på 10 procent. Med två exempel på den effektiva räntan kan det vara oklart för konsumenten hur effektiva ränta räknas ut, eftersom exemp-len skiljer sig avsevärt.

Det ska dessutom belysas att en årlig ränta på 30 procent tillkommer om återbetalning inte görs enligt avtalet. Informationen framkommer i det finstilta. Att denna information endast kan utläsas i det finstilta och inte i dokumenten om ”Lånevillkor” kan resultera i att kon-sumenter kan ha svårigheter att se och finna informationen.

Även om det kan anses att snabblåneföretaget beaktar gällande rätt och bedriver verksam-heten i överrensstämmelse med lagstiftningen, har KOV gett flera varningar till företaget. Snabblåneföretaget har påvisat brister i sina kreditprövningar där bland annat inga direkta uppgifter har inhämtats från den sökande. Det nämnda har medfört att tillräckliga uppgifter om den sökandes ekonomiska förhållanden inte har inhämtats.44

2.5

Exempelfallen i ljuset av en empirisk undersökning

De tre exempelfallen tillhandahåller mycket information på respektive webbsida. Dock kan informationen ibland vara otydlig och utspridd vilket gör att den är svår att finna och för-stå. Med anledning av det framförda har en empirisk undersökning med 85 unga vuxna i åldrarna 18–30 företagits för att ta reda på vilken kunskap de har om sms-lån.45 _{Urvalet av}

personer gjordes på grund av den statistik som KFM framtagit, som visar att unga vuxna står för en stor del av betalningsförelägganden avseende obetalda sms-lån.46 _{Syftet med}

en-käten är att visa hur många i den åldersgruppen, med eller utan utbildning, som egentligen har kunskap om sms-lån. Undersökningsgruppens majoritet har en eftergymnasial utbild-ning. Undersökningen visade att personer med högre utbildning många gånger saknar de-taljkunskap. Hela 60 procent kände inte till vilka kostnader som ingick i ett sms-lån i all-mänhet medan 36,6 procent inte visste vad den effektiva räntan innebär.

44 _{Se Dnr 2012/350,}

http://www.konsumentverket.se/Global/Konsumentverket.se/lagar-och-regler/Dokument/Varningar%20enligt%20konsumentkreditlagen/4finance-kov.pdf (2014-02-24).

45 _{Se frågorna till undersökningen i bilaga 1.} 46 _{Prop. 2013/14:34, s. 7.}

Av de 85 personer som deltog i undersökningen angav fler än 27 procent att de har en eller fler personer i sin omgivning som använder eller har använt sms-lån. Det var till exempel 25 procent, av de 27 procenten som svarade på frågan, som hade 1–3 personer i sin närhet som använde sig av sms-lån.

En del av personerna som deltog i undersökningen ansåg att det fanns bristfällig informat-ion om sms-lån. Det var 80,95 procent som ansåg att informatinformat-ionen om kostnader var bris-tande, 10,71 procent ansåg att kreditprövningen var bristfällig och 4,76 procent ansåg att informationen om lånetiden inte var tillräcklig. Informationen från enkäten visar att även om sms-lånetagandet har exploderat de senaste åren så besitter personer lite kunskap om krediten. Det nämnda torde innebära att om marknaden fortsätter att växa och fler perso-ner i framtiden väljer att ta sms-lån, har de en begränsad utgångspunkt när det kommer till vad sms-lån egentligen innebär. Det medför också att de har bristande kunskap för att kunna hjälpa andra i sin närhet som har eller funderar på att ta ett sms-lån.

Den empiriska undersökningen visar att det råder en brist i den information som går ut till personer gällande sms-lån. Det kan innebära att det behövs mer information till allmänhet-en. Genom att individer erhåller en allmän information kan de hjälpa och stötta varandra samt vara uppmärksamma så att andra inte går in i en skuldsättning som så småningom kan övergå till en överskuldsättning.

2.6

Problemidentifiering

2.6.1 Introduktion till olika problem

Det finns således bristande kunskap om sms-lån, både i sin helhet och speciellt vad det gäl-ler den effektiva räntan. Alla tre snabblåneföretagen följer lagstiftningen. Dock finns tolk-ningsutrymmet, vilket kan medföra att bestämmelserna i KKrL inte följs fullt ut.

Vissa gemensamma trender kan noteras i de tre snabblåneföretagens webbsidor där företa-gen företa-genom marknadsföring visar en klart positiv och bekväm sida till sms-lån. Denna in-ställning är dock en kontrast till realiteten, eftersom KOV har gett ut varningar till snabblå-neföretagen. Företagen har varit i kontakt med KOV då de till exempel har brustit i:

 hur de genomför sina kreditprövningar,  hur de marknadsför sig samt

Nedan kommer författarna generellt att presentera olika konsumentkreditproblem som finns på området beträffande sms-lån.

2.6.2 Kreditprövning

Det huvudsakliga problemet i denna framställning är att näringsidkarna brister i att genom-föra ordentliga kreditprövningar, vilket gör att konsumenter som egentligen inte är godtag-bara låntagare får ta sms-lån. Näringsidkaren ska enligt 12 § KKrL endast bevilja krediter till konsumenter som har ekonomiska förutsättningar. Trots det finns det många konsu-menter som inte kan återbetala lånet vid löptidens slut och hamnar därför i en skuldfälla.47

Problemet med bristfälliga kreditprövningar har även förekommit bland snabblåneföreta-gen som har presenterats i exempelfallen ovan.

Trots att företagen på webbsidor anger att de genomför kreditprövningar innan ett sms-lån beviljas, har varningar getts från KOV.48 _{Det tyder på att näringsidkarna inte genomför}

or-dentliga kreditprövningar som lagstiftningen kräver.

2.6.3 God kreditgivningssed

Genom god kreditgivningssed ska näringsidkaren bland annat försöka förhindra att kon-sumenten hamnar i överskuldsättning.49 _{Det kan ifrågasättas om näringsidkarna i}

snabblå-neföretag 1, 2 och 3 har haft god kreditgivningsed i sitt beaktande, eftersom de bland annat har haft skyhöga räntor och brustit i sin kreditprövning.

Görs bristfälliga kreditprövningar, till exempel när näringsidkaren inte inhämtar tillräckligt med information om konsumentens ekonomiska situation,50 _{följer näringsidkaren inte en}

god kreditgivningssed eller kreditprövningar i den utsträckning som lagstiftningen kräver. God kreditgivningssed som brister kan ses som en bidragande faktor till att konsumenter hamnar i överskuldsättning, eftersom näringsidkaren inte då tar hänsyn till konsumentens intresse.

47 _{Se http://www.regeringen.se/sb/d/7629/a/225496 (2014-04-07).}

48 _{Se exempel:}

http://www.konsumentverket.se/Global/Konsumentverket.se/lagar-och-regler/Dokument/Varningar%20enligt%20konsumentkreditlagen/4finance-kov.pdf

49 _{Regeringens proposition 1991/92:83: Om ny konsumentkreditlag, s. 107.} 50 _{Prop. 2009/10:242, s. 100.}

2.6.4 Marknadsföring

Ett av problemen med sms-lån är hur lånen marknadsförs. Vad som har framkommit av de tre snabblåneföretagen 1, 2 och 3 är att företagen har gett olika typer av information som inte alltid är tydlig och klar. Det är viktigt att informationen är klar och tydlig så att konsu-menterna får en helhetsbild av sms-lånets kostnader för att därefter kunna fatta rationella beslut. Enligt 7–8 §§ KKrL ligger det huvudsakliga ansvaret på näringsidkaren att tillhan-dahålla konsumenterna med information om kostnader och räntor. Ändå uppmanar nä-ringsidkaren konsumenten att noga tänka igenom sitt beslut att ta sms-lån, om de verkligen har ekonomin och att inte låna mer än vad som behövs. Det kan därför vara svårt för kon-sumenterna att fatta förnuftiga beslut när informationen är bristfällig.

Näringsidkaren skapar en ”positiv bild” av sms-lån, i form av att marknadsföra en obefint-lig effektiv ränta och att pengar ska vara lättillgängobefint-liga och bekväma. Det kan således upp-fattas som att näringsidkaren vänder sig till och lockar personer som redan har en ostadig ekonomi och därmed inte endast behöver tillfällig hjälp.51

2.6.5 Effektiv ränta

Ett annat problem är att det finns svårigheter att förstå vad den effektiva räntan är eller hur den räknas ut. Problemet kan ligga i att 7 § KKrL stadgar att den effektiva räntans repre-sentativa exempel ska vara klar, kortfattad och framträdande. Informationen ska framgå så att konsumenten inte har några svårigheter att förstå eller ta del av innehållet.52 _{Förutom att}

informationen ska vara lättförståelig för konsumenten finns ingen vidare vägledning om vad klart, kortfattat och framträdande innebär. Därmed kan det finnas tolkningsutrymme för näringsidkaren.

Näringsidkaren ska presentera ett representativt exempel men i ett av exempelfallen var den effektiva räntan näst intill obefintlig. Medan det på andra webbsidor finns det en utförlig uträkning, så utförlig att man tappade bort sig på vägen. Det är således stor skillnad på hur företagen väljer att framföra och beskriva den effektiva räntan, vilket tyder på att tolk-ningsutrymme finns.

51 _{MD 2010:30.}

Den effektiva räntan definieras i 2 § KKrL, ”effektiv ränta: kreditkostnaden angiven som en årlig ränta beräknad på kreditbeloppet, i förekommande fall med hänsyn tagen till att delbetalningar ska göras under den löpande kredittiden.”. Hur uträkning av den effektiva räntan ska ske anges tydligt i KOVFS 2011:1 Bilaga 1.53 _{Då både definition samt uträkning}

visas tydligt i lagstiftningen samt i KOVFS kan det anses underligt hur det kan vara så stor skillnad på hur den effektiva räntan är angiven i de olika exempelfallen.

Även då dessa förklaringar finns i lagstiftning och föreskrifter, kan det vara svårt att avgöra hur mycket den effektiva räntan uppgår till och den kan ibland uppgå till flera hundra pro-cent. En bristfällig information om den effektiva räntan kan vara en väg till överskuldsätt-ning, eftersom den effektiva räntan i många fall speglar en mycket hög summa.

Ett annat problem med den effektiva räntan är att företagen i vissa av exempelfallen fram-häver att den effektiva räntan vid det första lånetillfället är 0 kronor som en strategi att locka nya konsumenter att ta lån. Dock finns det exempel på snabblåneföretag som anger att den effektiva räntan är 0 kronor, men ändå tas en daglig ränta ut på alla lån över 500 kronor. Det kan därmed återigen framhävas att den effektiva räntan inte alltid överens-stämmer med lagstiftningen, det vill säga att vara klar, kortfattad och framträdande.

2.6.6 Tillsynen

KOV:s befogenheter vid tillsynsarbetet är ett annat bristfälligt område, eftersom de inte har möjlighet att ge sanktioner som motsvarar överträdelsen och har en avskräckande effekt. Problemet har uppstått då näringsidkare inte gjort ordentliga kreditprövningar i enlighet med lagstiftningen.

När näringsidkaren har genomfört bristfälliga kreditprövningar kan KOV endast meddela en varning eller meddela om nedläggning. Det sistnämnda anses i många fall vara en för grov sanktion.54 _{Därför har KOV i de flesta fallen endast kunnat ge en varning, vilket bland}

annat har skett i exempelfallen.55 _{Därför kan det anses finnas ett behov av en ändring av}

53 _{Konsumentverkets författningssamling, KOVFS 2011:1, ISSN 0347-8041,}

http://www.konsumentverket.se/Global/Konsumentverket.se/Best%C3%A4lla%20och%20ladda%20ner /kovfs/2011/kovfs_2011_1_allmanna_rad_om_konsumentkrediter.pdf (2014-02-25). Se även Ulfward, Marie-Louise, 7 § KKrL, lagkommentar not 42, (2014-02-25, Karnov internet).

54 _{Prop. 2013/14:34, s. 9.}

55 _{Se exempel:}

KOV:s befogenheter genom utökade sanktionsmöjligheter, vilket har föreslagits genom proposition 2013/14:34, för att minska näringsidkarnas överträdelser av lagstiftning och därmed reducera överskuldsättningen.

3 Kreditprövning, god kreditgivningssed och

marknads-föring

3.1

Hur genomförs en kreditprövning?

En kreditprövning genomförs för att ta reda på om konsumenten kan fullfölja vad denne åtagit sig enligt kreditavtalet. Enligt 12 § KKrL ska prövningen bestå av tillräckliga uppgif-ter om konsumentens ekonomiska förhållanden. En kredit får endast ges om prövningen visar att konsumenten kan fullfölja sitt åtagande. En kreditprövning görs oberoende av kreditens storlek.56

En kreditprövning kan sägas bestå av tre delar:

 näringsidkaren ska först ta reda på konsumentens ekonomiska uppgifter,  för att sedan kunna beräkna konsumentens förmåga att betala kreditåtagandet,  för att med de resultaten avgöra om krediten ska beviljas.57

Vad som avses med tillräckliga uppgifter är att näringsidkaren ska inhämta de uppgifter som behövs för att betalningsförmågan ska kunna bedömas med hög säkerhetsgrad.58

Nä-ringsidkaren har en plikt att inhämta information för att kunna skapa sig en helhetsbild av konsumentens ekonomiska ställning. Även om en konsument inte har någon betalnings-anmärkning innebär det inte att näringsidkaren kommer att bevilja krediten.59 _{En kredit får}

endast beviljas om det finns förutsättningar för konsumenten att betala tillbaka krediten. Om en kredit beviljas utan att dessa förutsättningar föreligger kan KOV vidta åtgärder en-ligt 51 § KKrL. De åtgärder som KOV kan företa är varning eller nedläggning, vilket inne-bär att KOV inte har så många olika sanktionsmöjligheter. I undantagsfall kan det även leda till att återbetalningsskyldigheten för konsumenten jämkas.60 _{I varje enskilt fall är det}

näringsidkaren som har bevisbördan för att en tillräcklig kreditprövning har gjorts.61

56 _{Prop. 2009/10:242, s. 1.} 57 _{Prop. 2009/10:242, s. 100.} 58 _{Prop. 2009/10:242, s. 100.} 59 _{Prop. 2009/10:242, s. 100.} 60 _{Prop. 2009/10:242, s. 101.} 61 _{Prop. 2009/10:242, s. 101.}

Näringsidkare ska således inte bevilja krediter till konsumenter som inte har möjlighet att fullfölja sitt åtagande. Även om området regleras i lagstiftningen har en del snabblåneföre-tag fått problem. Av en undersökning som KOV gjort visades det att fem snabblåneföresnabblåneföre-tag har brustit i sin kreditprövning.62 _{Företagen använde sig bara av information gällande}

kon-sumenternas inkomster och inte av deras utgifter. Vissa av företagen använde sig dessutom av äldre inkomstuppgifter som inte var uppdaterade om aktuell inkomststatus. Det innebär således att näringsidkarna ger krediter till personer som kanske inte har möjlighet att betala tillbaka vad de har åtagit sig, vilket resulterar i att konsumenterna hamnar i skuldfällor.63

Som visats ovan kan således snabblåneföretag inte endast göra en kreditprövning som bas-eras på konsumentens inkomster, utan företagen ska inhämta uppgifter som gör det möjligt för dem att skapa sig en helhetsbild. Gällande snabblåneföretag 3 kan det till exempel utlä-sas att de ska genomföra en sedvanlig kreditprövning, dock har de brustit i att inhämta uppgifter från konsumenten. Vid en kreditprövning ska näringsidkaren dessutom tillämpa god kreditgivningssed, som kommer att förklaras längre fram i arbetet i avsnitt 3.3.

3.2

Brister vid kreditprövning

Under de senaste åren har det kommit in ett flertal anmärkningar om obetalade sms-lån till KFM. Dessutom har KOV gått ut med varningar till 17 olika företag under åren 2012– 2013 på grund av att företagen har gjort otillräckliga kreditprövningar.64 _{Ett av företagen}

som KOV har varnat är snabblåneföretaget Northmill. I fem fall har företaget inte inhäm-tat någon information till kreditprövningen från konsumenten utan de har endast häminhäm-tat uppgifter från den externa kreditupplysningen. Av utredningen ansågs det inte heller som om företaget beaktat konsumentens inkomster, utgifter/kostnader eller rimliga levnads-kostnader.65

62 _{Snabblåneföretag varnas för otillräcklig kreditprövning,}

http://www.konsumentverket.se/Nyheter/Pressmeddelanden/Pressmeddelanden-2012/Snabblaneforetag-varnas-for-otillracklig-kreditprovning/ (2014-01-27).

63 _{Snabblåneföretag varnas för otillräcklig kreditprövning,}

http://www.konsumentverket.se/Nyheter/Pressmeddelanden/Pressmeddelanden-2012/Snabblaneforetag-varnas-for-otillracklig-kreditprovning/ (2014-01-27).

64 _{Prop. 2013/14/34, s. 7.}

65 _{Se Dnr 2012/346,}

Ett annat snabblåneföretag som har varnats är Meddelandelån. Företaget har brustit i att hämta uppgifter direkt från konsumenten. Företaget har inte heller tagit hänsyn till konsu-mentens utgifter och kostnader samt den totalt skuldbörda som konsumenten har. Dessu-tom har företaget inte gjort någon uträkning av konsumenten betalningsutrymme.66

Varningarna till båda företagen, Nortmill och Meddelandelån, visar att näringsidkarna inte har gjort tillräckligt för att skapa sig en helhetsbild om konsumentens ekonomi och därmed inte genomfört kreditprövningar i enlighet med lagstiftningen. Det kan resultera i att många konsumenter skuldsätter sig i tron att de har en hållbar ekonomisk situation.

Enligt KOV räcker det att göra en fullständig kreditupplysning, vilket innebär att nä-ringsidkaren ska inhämta uppgifter om konsumenten samt inhämta uppgifter från konsu-menten.67 _{Dock anser KFM att det kan uppkomma problem. När näringsidkaren begär en}

kreditupplysning om en konsument syns inte sms-lån bland krediterna som konsumenten har.68 _{Det har uppmärksammats av KFM och kan illustreras av exempelfallet där en}

hyres-värd ingår ett avtal med en framtida hyresgäst. Hyreshyres-värden gör då en kreditupplysning på hyresgästen men anmärkningar för obetalda sms-lån syns inte vid den tidpunkten. Dessa anmärkningar uppkommer i registret först efter att hyresavtalet har ingåtts, om det då blivit ett utslag hos KFM.69 _{Det innebär att hyresvärden inte erhåller en fullständig}

kreditupplys-ning innan avtalets har slutits.

3.3

Vad är god kreditgivningssed?

I ett konsumentförhållande ska näringsidkaren utöva god kreditgivningssed. Enligt 6 KKrL innebär god kreditgivningssed att näringsidkaren ska ”…ta till vara konsumentens intressen med tillbörlig omsorg och ge de förklaringar som konsumenten behöver”. God kreditgiv-ningssed har en betydelsefull inverkan på kreditprövningen. Den senare delen i god 66 _{Se Dnr 2011/358,} http://www.konsumentverket.se/Global/Konsumentverket.se/lagar-och-regler/Dokument/Varningar%20enligt%20konsumentkreditlagen/meddelandelan-kov.pdf (2014-01-30). 67 _{Ångerrätt i ny konsumentkreditlag,} http://www.infotorgjuridik.se/premium/mittijuridiken/article160306.ece?format=print (2014-01-31) och Prop. 2009/10:242, s. 101. 68 _{Ångerrätt i ny konsumentkreditlag,} http://www.infotorgjuridik.se/premium/mittijuridiken/article160306.ece?format=print (2014-01-31). 69 _{Ångerrätt i ny konsumentkreditlag,} http://www.infotorgjuridik.se/premium/mittijuridiken/article160306.ece?format=print (2014-03-04).

givningssed, att förse konsumenten med de förklaringar som behövs, fanns inte i ÄK-KredL.70 _{I den nuvarande lagstiftningen har god kreditgivningssed stärkt}

konsumentskyd-det från hur konsumentskyd-det såg ut i den äldre lagstiftningen då fler rekvisit har tillkommit.Rekvisiten i 6 § KKrL kommer att behandlas var för sig i de följande styckena.

God kreditgivningssed innehåller näringsidkarens ansvar gentemot konsumenterna. Vad ”…konsumentens intresse med tillbörlig omsorg”71 _{innebär är att näringsidkaren har en}

skyldighet, innan ett kreditavtal ingås samt under tiden ett avtal pågår, handla omdömesgillt samt ansvarsfullt. Näringsidkaren ska utgå ifrån att kreditavtalet har en stor betydelse för konsumentens ekonomiska ställning och därför kan kreditavtalet vara känsligare för kon-sumenten än andra avtal.72

Näringsidkaren har även ett ansvar för att motverka en eventuell långtgående skuldsättning för konsumenten. Hänsyn ska därför tas till konsumentens ekonomiska situation och in-komster. För att utreda om en konsument skuldsätter sig för långtgående kan en kredit-prövning göras, dock behövs en kreditkredit-prövning inte göras för krediter som är ringa.73 _Det

innebär att näringsidkaren i de flesta fall har ett stort ansvar gentemot konsumenten för att motverka överskuldsättning.

Vad som avses med ”…de förklaringar som konsumenten behöver”74 _{är att näringsidkaren}

ska förse konsumenten med förklaringar så att konsumenten kan avgöra om kreditavtalet passar dennes behov och ekonomiska läge. Exempel på förklaringar som konsumenten kan tänkas behöva är olika alternativ av krediter eller information för att ha möjlighet att be-räkna kostnader för krediterna.75 _{Dock är det svårt att ange vilka specifika förklaringar som}

ska ges, eftersom det får anpassas till det enskilda fallet. En del förklaringar ges när nä-ringsidkaren informerar om den föreslagna kreditens egenskaper som återfinns i 8–10 §§ KKrL.76 _{I förklaringsskyldigheten ingår att näringsidkaren ska avråda konsumenten från att}

70 _{Jämför 6 § KKrL med 5 § ÄKKredL.} 71 _{6 § KKrL.} 72 _{Prop. 1991/92:83, s. 106.} 73 _{Prop. 1991/92:83, s. 106–107.} 74 _{6 § KKrL.} 75 _{Prop. 2009/10:242, s. 91.}

ingå kreditavtal om näringsidkaren anser att avtalet är ofördelaktigt för konsumenten och risk finns för att det kan leda till överskuldsättning.77

God kreditgivningssed kan innebära tolkningsutrymme för näringsidkarna. Till exempel som visats ovan innebär ”… konsumenten intresse med tillbörlig omsorg”78 _att

näringsid-karen handlar omdömesgillt och ansvarsfullt. Med den innebörden kan näringsidkarna handla på olika sätt då uppfattningen av orden kan skildras och därmed kan det finnas tolkningsutrymme. Det kan också finnas svårigheter att tillämpa ”… de förklaringar som konsumenten behöver”79_{, eftersom näringsidkaren ska ge konsumenten information så att}

konsumenten kan avgöra om avtalet passar dennes ekonomiska läge. Problemet som upp-står är att veta vilken information som ska framföras om avtalet, då det i dagens samhälle är allmänt känt att sms-lån är dyrt och har kort löptid.80

God kreditgivningssed har dessutom inflytande på marknadsföringen av krediter.81 _Vid

marknadsföring av krediter ska näringsidkaren till exempel lämna information om den ef-fektiva räntan. Om inte den efef-fektiva räntan är angiven och en annan räntesats eller om en annan räntesats eller sifferuppgift lämnats in ska ytterligare information lämnas.82 _God

kre-ditgivningssed har också inflytande på hur ett företag marknadsför sig själv.

Samma år som dagens reglering kom, avgjordes ett mål hos MD83 _beträffande

marknadsfö-ringen som ett snabblåneföretag gjorde på internet med så kallade metataggar. Metataggar-na låg dolda i källkoden och benämndes ”meta Metataggar-name” och ”meta title”. Det innebär att när någon gör en sökning på Google på till exempel easy credit så resulterar det i att denna källdata påträffas. Metataggar gör det således lättare för företag att synas när en konsument söker på olika ord. Parterna i målet var KO och Northmill. KO yrkade att MD ska för-bjuda Northmill att i marknadsföring på ett framhävande sätt erför-bjuda möjlighet till en snabb kredit. MD konstaterade att företaget har lagt fokus på snabbhetsfaktumet i sin

77 _{KOVFS 2011:1, s. 2.} 78 _{6 § KKrL.}

79 _{6 § KKrL.}

80 _{Intervju med Martin Kling, jurist vid KFM, 2014-02-25.} 81 _{Prop. 1991/92:83, s. 107.}

82 _{7 § KKrL.} 83 _{MD 2010:30.}