VTInotat
Nummer: T 30 Datum: 1988-04-18
Titel:
Postindustriella samhället?
- en internationell studie
Författare: Richard Wall
Avdelning: T
Projektnummer: 73004-4
Projektnamn: Strukturomvandlingen av Sveriges ekonomi och transportsektor
Uppdragsgivare: VTI
Distribution: fri I nyförvärv / begränsad I
Tab --
.
Statens väg- och trafikinstitut
' - k. Pa: 581 01 Linköping. Tel. 013-204000. Telex 50125 VTISGIS. Telefax 013-141436
POSTINDUSTRIELLA SAMHÄLLET? - en internationell studie
. I N N E H Å L L
SAMMANFATTNING . . . ..sid 1 INLEDNING . . . .. 1.1 Bakgrund och syfte . . . .. 1.2 Metod . . . .. 1.3 Rapportens disposition . . . .. 2 STATISTIK ÖVER PRIVAT KONSUMTION . . . .. 2.1 Internationell jämförbarhet.... . . .. 2.2 Gruppindelning av privat konsumtion . . . ... . . .. 2.2.1 Den privata konsumtionens huvudgrupper.... . . .. 2.2.2 Den privata konsumtionens undergrupper . . . .. 2.3 Privat konsumtion uppdelad på varor och tjänster . . . .. 2.3.1 Den officiella definitionen . . . .. 2.3.2 En alternativ definition . . . .. 3 BEARBETNING OCH SYSTEMATISERING AV DATAMATERIALET . . . .. 3.1 Hur data har bearbetats . . . .. 3.1.1 Beräkningar enligt den officiella definitionen... 3.1.2 Beräkningar enligt den alternativa definitionen... . . . . .. 3.2 Hur data redovisas . . . .. 3.2.1 Indelning i ländergrupper . . . .. 3.2.1.1 Gruppen av rika länder . . . .. 3.2.1.2 Gruppen av övriga länder . . . .. 3.2.2 Indelning i två tidsperioder . . . .. 3.2.2.1 Åren 1970-85 . . . .. 3.2.2.2 Åren 1960-85 . . . .. 3.3 Brister och felkällor i data . . . ..
4 O O 0 0 000.000 O O O O 0 0 O OO. O 0 0 O O O 000000 0 O O O 000 0 0 0 0 O 0 0 0 000
4.1 Redovisning av de rika länderna . . . ..
4.1.1
Åren 1970-85 . . . ..
4.1.1.1 Kommentarer . . . ..
4.1.2
Åren 1960-85 . . . ..
4.1.2.1 Kommentarer . . . .. 4.2 Redovisning av övriga länder . . . ..
4.2.1
Åren 1970-85 . . . ..
4.2.1.1 Kommentarer . . . ..4.2.2
Åren 1960-85 . . . ..
4.2.2.1 Kommentarer . . . .. 4.3 Slutsatser . . . .. NOTER . . . .. BILAGOR... . . .. REFERENSER . . . .. NJ U ' I U 1 U ' I U 'I b åb b www, O O O O D G J G D O D C D N N N 18 20 26_ 1 _
SAMMANFATTNING
En vanlig föreställning idag är att åtminstone de högst utvecklade nationerna i världen nu är på väg mot ett postindustriellt samhälle. I detta tänkes ser-vicesektorn dominera i ekonomin. Som stöd för denna uppfattning för man bl a fram argumentet att den andel av totala arbetskraften som är sysselsatt inom tillverkningsindustrin trendmässigt minskar.
Granskas frågeställningen närmare visar det sig emellertid att enkla och otve-tydiga svar är mycket besvärliga att finna. Om det ens överhuvudtaget låter sig göras.
Ett problem består i svårigheterna att finna en måttstock för en ekonomis ut-vecklingsstadium som entydigt går att läsa av. Mått som t ex andelen industri-arbetare av den totala arbetskraften är nämligen långt ifrån det enda tänkbara. I den här rapporten tas sammansättningen av slutlig privat konsumtion som al-ternativ utvecklingsindikator.
Datamaterialet i studien utgörs av officiell statistik över privata konsum-tionsutgifter från 18 olika länder under de senaste decennierna. Dessa delas in i en varudel och i en tjänstedel. En ökning av andelen konsumtion av tjänster ses som ett tecken på att man marscherar in i det postindustriella samhället. Utifrån det officiella synsättet för klassificiering av tjänstekonsumtion har detta också skett i märkbar omfattning i de högt utvecklade länder som ingår i materialet. Åtminstone under 1970- och 80-talen. Data för 1960-ta1et antyder däremot en viss minskning i andelen konsumtion av tjänster.
Emellertid betraktas hyror och liknande boendekostnader som konsumtion av tjän-ster i den officiella statistiken, och dessa utgifter har ökat som andel av to-tal privat konsumtion. Så pass mycket att om hyror m m istället räknas till va-rukonsumtionen, vilket kan te sig motiverat utifrån teoretiska överväganden, försvinner nära nog denna expansion av tjänstekonsumtion.
Bilden för de mindre utvecklade länderna som omfattas av studien är dessvärre
svårtolkad, bl a på grund av brister i statistiken.
Den huvudsakliga slutsats som kan dras utifrån de resultat som presenteras i den här rapporten är således att den marsch in i det postindustriella samhället som kan utläsas ur den officiella statistiken ej bör anammas alltför okritiskt. Ty denna rymmer inom sig betydande tvetydigheter.
1 INLEDNING
Ekonomins utveckling över tiden anses medföra genomgripande omvälvningar i våra samhällsförhållanden världen över. Man tycker sig kunna se att nationerna under århundradena, om än i olika takt, avancerar från primitiva till mer fram-skridna stadier.
Enligt ett synsätt kan utvecklingskedjan ses som en fortgående strukturomvand-ling där ekonomin stiger från ett primärt stadium, där den dominerande näringen
i samhället utgörs av jord- och skogsbruk, över det sekundära stadiet, vilket
präglas av en omfattande industrisektor, till det tertiära stadiet, d v 5 till ett tjänste- och informationssamhälle.
En relativt utbredd, men ingalunda oemotsagd, uppfattning är att åtminstone de högst utvecklade länderna (i fortsättningen kommer dessa att benämnas "rika länder" (1)) idag om ännu ej nått fram till, så i alla fall är på god väg mot, detta sista stadium. Vilket också kan benämnas det postindustriella samhället.
1.1 BAKGRUND OCH SYFTE
I många sammanhang kan det vara värdefullt att få klarlagt om huruvida vi fak-tiskt går mot detta postindustriella samhälle eller inte.
Nyligen slutfördes en studie på VTI, Postindustriella samället? av Tove Bonde-stad, som syftade till att få denna fråga adekvat besvarad för Sveriges del. Denna visade emellertid att det kan vara besvärligt att erhålla ett klart och entydigt svar, bl a på grund av den komplexitet som frågeställningen faktiskt rymmer inom sig.
Bondestad belyste denna komplexitet ur flera interessanta synvinklar. Särskilt visades i vilken hög grad svaret är avhängigt det, på intet sätt självklara, val av definitioner som görs.
Syftet med föreliggande rapport är att nu vidga perspektivet till att också om-fatta andra länder än blott Sverige. Det angreppssätt som stakats ut av
Bonde-kommer dock att tillämpas också i denna studie (2).
1.2 METOD
När en ekonomis utvecklingsstadium eller dess kurs ska beskrivas kan flera oli-ka sorters måttstocoli-kar tillgripas. Så oli-kan t ex nivå och utveckling av andelen sysselsatta av den totala arbetskraften i jordbruks-, industri- resp tjänste-sektorn studeras. Ett annat förfaringssätt är att jämföra utvecklingen av för-ädlingsvärdet för respektive sektor.
Ytterligare en möjlighet är att utgå från volymutvecklingen av slutlig privat konsumtion, vilken t ex kan delas upp i två delar - privat konsumtion av varor och privat konsumtion av tjänster. Denna uppdelning kan vara särskild ändamåls-enlig då en ekonomi tros röra sig mot den sista länken i kedjan, d v 5 mot ett postindustriellt samhälle.
Tanken är nämligen då att en jämförelsevis stor andel konsumtion av tjänster indikerar ett rikt land. Växer dessutom denna andel över tiden ska detta ses som ett tecken på att ekonomin marscherar in i det postindustriella samhället.
Den här studien, där statistiska data från olika länder samlats in och
1.3 RAPPORTENS DISPOSITION
I kapitel 2 redogörs något litet för begreppet Privat konsumtion, samt hur, och i vilka avseenden, detta behandlas i rapporten.
Kapitel 3 har rubriken Bearbetning och systematisering av datamaterialet. I detta redovisas hur data bearbetats, samt visas hur beräkningarna genomförts. Dessutom beskrivs hur redovisningen av resultaten struktureras. Slutligen dis-kuteras helt kortfattat några aspekter kring datas kvalitet.
I kapitel 4 redovisas resultaten i form av diagram. Motsvarande data i tabell-form har förts till en bilagsdel i slutet av rapporten. Kapitlet avslutas med en summering av de slutsatser som kan dras av studien.
2 STATISTIK ÖVER PRIVAT KONSUMTION
Utgifter för slutlig privat konsumtion utgör en del av BNP, då denna beräknas från användningssidan. Privat konsumtion redovisas således i nationalräken-skaperna.
I privat konsumtion innefattas alla utgifter inom hushållssektorn för varor och tjänster. Däremot innefattas inte sådana inköp som sker i samband med närings-utövning (3). Konsumtionen registreras vid tiden för äganderättens övergång, d v 5 i allmänhet vid inköpet.
2.1 INTERNATIONELL JÄMFÖRBARHET
Stora ansträngningar görs för att få statistik internationellt jämförbar. Så t ex redovisar bl a FN och OECD nationalräkenskaper efter The System of
Natio-nal Accounts (SNA).
Ett resultat av dessa strävanden är att i alla fall samtliga de länder som om-fattas av den här studien redovisar privat konsumtion i enlighet med de
rikt-linjer som SNA drar upp.
2.2 GRUPPINDELNING AV PRIVAT KONSUMTION
Den privata konsumtionen består av c a 130 delposter som beräknas var för sig. För den här studien är det emellertid inte nödvändigt att arbeta med data på fullt så detaljerad nivå.
2.2.1 Den privata konsumtionens huvudgrupper
I SNA delas den totala privata konsumtionen upp i följande åtta huvudgrupper:
1. Matvaror, drycker, tobak 2. Beklädnadsartiklar, skor
3. Bostad, bränsle, elström 4. Möbler, hushållsartiklar 5. Hälso-, sjukvård
6. Transport, samfärdsel
7. Fritid, underhållning, kultur 8. Diverse varor och tjänster
Med total privat konsumtion avses här, och i fortsättningen om ej annat sägs, total privat inhemsk konsumtion. I begreppet total privat konsumtion ingår ock-så turistande medborgares utgifter utomlands m m, och utländska turisters ut-gifter m m i hemlandet dras ifrån.
Oftast saknar emellertid detta turistnetto, främst p g a sin ringa storlek, praktisk betydelse för analysens utfall. Åtminstone blir detta vanligen fallet för de syften och länder som den här studien är fokuserad mot (4).
2.2.2 Den privata konsumtionens undergrupper
Många länder i materialet redovisar privata konsumtionsutgifter på tresiffrig, och några länder ända ner till fyrsiffrig, nivå för en del undergrupper.
Viss detaljeringsnivå är också nödvändig om privat konsumtion ska kunna delas upp i t ex en varudel och en tjänstedel. Ty visserligen innefattar huvudgrup-perna 1 och 2 uteslutande konsumtion av varor, men i huvudgruphuvudgrup-perna 3-8 åter-finns både varor och tjänster.
Privat konsumtion redovisas i bilaga 2 uppställd och strukturerad (se av 2.3.2) på så pass detaljerad nivå att varu- och tjänstekonsumtionen kan särskiljas.
2.3 DEN PRIVATA KONSUMTIONEN UPPDELAD PÅ VAROR OCH TJÄNSTER
Utifrån den här studiens sätt att angripa problemställningen skulle alltså en eventuell marsch mot det postindustriella samhället kunna avläsas i form av en kontinueligt krympande andel varukonsumtion i ekonomin samtidigt som konsumtio-nen av tjänster ökar i motsvarande utsträckning.
Som antytts ovan har det här stor betydelse för utfallet hur man väljer att de-finiera vad som ska räknas till varu- resp tjänstekonsumtionen.
2.3.1 Den officiella definitionen
I bilaga 2 redovisas vilka undergrupper som räknas till konsumtion av tjänster enligt den officiella statistiken. Det som återstår av de åtta huvudgrupperna sedan tjänstekonsumtionen dragits ifrån är följaktligen konsumtion av varor. För fullständighetens skull redovisas varor också uppdelade i:
(a) Icke varaktiga varor (konsumtionsvaror) (b) Delvis varaktiga varor
(c) Varaktiga varor (kapitalvaror)
Tjänstekonsumtionens utveckling beräknad utifrån den officiella definitionen kommer att tas som utgångspunkt för analysen.
2.3.2 En alternativ definition
Då privat konsumtion ska delas upp i en varudel och en tjänstedel kan det anses stämma väl överens med intutionen att betrakta sådan konsumtion som varukonsum-tion, där nyttjandet och förbrukandet av materiella ting står i förgrunden. Som exempel kan nämnas konsumtion av mat, men även inköp av kapitalvaror såsom bilar m m kan inkluderas trots dessa varors förhållandevis långa livslängd. Är istället köp av mänskligt arbete det centrala, som t ex hårklippning, synes det naturligt att tala om konsumtion av tjänster.
Det framgår också av bilaga 2 att dessa principer följs då statistik över pri-vat konsumtion delas upp i enlighet med den officiella definitionen. De enda undantagen är anskaffning av egna hem och fritidshus. Sådan inköp betraktas ej som privat konsumtion utan som realkapitalinvestering.
Följden av detta har blivit att man i den officiella statistiken över privat konsumtion beräknar ett nyttjandevärde av småhus ochav fritidshus, som förs till konsumtion av tjänster. Aven hyra i flerfamiljshus för till dit.
Enligt ett alternativt synsätt skulle man kunna se en investering i ett hus och t ex ett bilköp som samma typ av konsumtion, nämligen konsumtion av varor. Här ligger då skillnaden ligger bara i att livslängden för ett hus vanligen är längre än för en bil.
Av bilaga 2 framgår också att reparationer ingår i varukonsumtionen. Reparatio-ner betaraktas sålunda som något som sedermera involveras i varuvärdet. Emel-lertid stannar äganderätten av varan kvar hos den enskilde konsumenten medan reparationen utförs.
Alternativt skulle då reparationer kunna anses vara konsumtion av tjänster.
Tjänstekonsumtion beräknad enligt den alternativa definitionen (5) kommer nedan
3 BEARBETNING OCH SYSTEMATISERING AV DATAMATERIALET
Studien utgår från officiell statistik över privata konsumtionsutgifter ut-tryckta i fasta priser under de senaste decennierna för 18 länder (6). Denna har erhållits från respektive nations statistiska myndighet.
3.1 HUR DATA HAR BEARBETATS
I fokus för intresset i den här studien står frågan om huruvida andelen privat tjänstekonsumtion av total privat konsumtion ökat under de senaste decennierna eller inte. Dessutom ska frågan om, och i så fall i vilken utsträckning, val av definitioner för varu- resp tjänstekonsumtion påverkar utfallet av beräkningar-na belysas.
Därför måste hela materialet bearbetas i två omgångar. Både i enlighet med den uppdelning i varor och tjänster som den officiella definitionen föreskriver, och enligt den alternativa definitionen.
3.1.1 Beräkningar enligt den officiella definitionen
För några länder, nämligen Norge, Frankrike, Sverige, Sydafrika och USA (7), är
den privata konsumtionen redovisad, bl a, i en varu- och en tjänstedel. Denna sammanställning har utnyttjats direkt i beräkningarna.
Övriga länder redovisar emellertid konsumtionen uppdelad endast i huvud- och, på varierande detaljeringsnivå, undergruppper. I dessa fall har tjänstekonsum-tionen, definierad enligt bilaga 2, "plockats ut" ur statistiken så långt som data för respektive land tillåtit (8). Det som "blivit över", d v 5 varukonsum-tionen och en liten del av tjänstekonsumvarukonsum-tionen, har sedan betraktats som kon-sumtion av varor.
Därefter har beräknats hur andelen tjänstekonsumtion utvecklats från redovis-ningsperiodens början till dess slut för vart och ett av länderna enligt: ZCS_T;= .T;f+k ._;_T;ik
lax L = förändringen i tjänstekonsumtionens andel av total privat konsumtion I under den observerade tidsperioden för land i
t+k
-]T. = tjänstekonsumtionens andel av total privat konsumtion vid tidsseriens I slutår för land i
*i
_TT = tjänstekonsumtionens andel av total privat konsumtion vid tidsseriens | startår för land i
3.1.2 Beräkningar enligt den alternativa definitionen
Beräkningarna i enlighet med en alternativa definitionen genomförs analogt med dem som görs enligt den officiella definitionen. Dock företas först de modifie-ringar av vad som ska räknas som varu- resp tjänstekonsumtion efter beskriv-ningen i avsnitt 2.3.2 ovan.
3.2 HUR DATA REDOVISAS
Som tidgare nämnts i avsnitt 2.1 ovan följer samtliga länder i materialet de
grundläggande principerna för redovisning av privat konsumtion enligt SNA.
Emellertid uppvisar data från olika länder en tämligen splittrad bild vad av-ser bl a tidav-serielängd och detaljeringsnivå för konsumtionens gruppindelning. Dessutom har naturligtvis länderna nått olika långt i den ekonomiska
utveck-lingsprocessen.
Bl a av den orsaken kan det vara ändamålsenligt att strukturera upp materialet i fyra delar, och presentera var och en av dessa separat.
3.2.1 Indelning i ländergrupper
Materialet har delats in i två ländergrupper. Indelningen har i första hand gjorts mot bakgrund av ländernas utvecklingsnivå.
Emellertid har indelningen också i viss mån kommit att styras av den detalje-ringsnivå som respektive nation redovisat data på. Bl a på så sätt att denna i
något fall kommit att betraktas som en, av flera andra, mätare på landets
ut-vecklingsnivå.
3.2.1.1 Gruppen av Rika länder
Den grupp av länder som intresset primärt kommer att riktas mot i den här rap-porten är tio länder, vilka kanske kan beskrivas som högt utvecklade och "rika" länder. Dessa är följande:
Australien, Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Nederländerna, Norge,
Sveri-ge, USA och Västtyskland.
3.2.1.2 Gruppen av Övriga länder
Återstående åtta länder utgör en något brokig samling av mindre utvecklade län-der och även ett par s k U-länlän-der. Nämligen:
Cypern, Grekland, Irland, Panama, Spanien, Sydafrika, Sydkorea och Thailand.
3.2.2 Indelning i två tidsperioder
Statistik över privata konsumtionsutgifter i fasta priser har sökts för åren 1960-85. Emellertid har endast ett fåtal länder sammanställt tidsserier för hela denna period.
Detta har föranlett en ytterligare uppdelning av materialet. Nu i olika tids-perioder.
3.2.2.1 Åren 1970-85
Data för åren 1970-85 finns att tillgå för så gott samtliga länder som omfattas av studien. Därför kommer inledningsvis beräkningarna för denna tidsperiod att presenteras för respektive ländergrupp. Detta får alltså utgöra en slags ut-gångspunkt.
3.2.2.2 Åren 1960-85
I ett andra steg redovisas hela det tillgängliga materialet. Här medtages allt-så den fullständiga tidsserien för samtliga länder. Dessa är, som nämnts tidi-gare, längre för en del länder än andra, och jämförbarheten mellan länderna blir därför mindre här.
Vissa interessanta förhållanden kommer emellertid att kunna uppdagas med detta tillvägagångssätt.
3.3 BRISTER OCH FELKÄLLOR I DATA
Statistiska data av det slag som arbetas med här bör nalkas med stor försiktig-het. Extra försiktighet är på sin plats när dessutom internationella jämförel-ser görs. Detta är väl bekant. Därför ska endast ett par punkter tas upp här.
Data från de olika länderna varierar i beskaffenhet. Skalan innefattar det
mes-ta från rika länders tryckmes-ta offentliga publikationer till somliga U-länders
handskrivna blanketter.
Kvaliteten på datas layout samvarierar positivt med graden av detaljeringsnivå
för gruppindelningen av den privata konsumtionen.
Följden av detta blir alltså att ju mindre ekonomiskt väl utvecklade länderna är desto mindre tillförlitlig är dess statistik, och dessutom tilltar svårighe-terna att bearbeta data i den här studien på ett tillfredsställande sätt.
Sett mot denna bakgrund är det väl motiverat att läsaren koncentrerar uppmärk-samheten till resultaten för gruppen av rika länder.
_ 10 _
4 RESULTAT
I detta kapitel redovisas resultaten av beräkningarna samt kommentarer till dessa. Genomgående refereras i texten till ett antal diagram, i vilka
resulta-ten illustreras grafiskt. Motsvarande uppgifter i tabellform återfinns i bi-laga 1.
Nedan redogörs också för resultat, vilka man ej kan sluta sig till utifrån de data som presenteras i bilagorna utan kräver mer detaljerad statistik (9).
4.1 REDOVISNING AV DE RIKA LÄNDERNA
Redovisningen inleds med att resultaten för de högst utvecklade länderna pre-senteras. Det är också dessa som ska anses utgöra de huvudsakliga resultaten i rapporten.
4.1.1 Åren 1970-85
I diagram 1, sid 11, redovisas förändringen i tjänstekonsumtionen som andel av total privat konsumtion för nio rika länder (10) mellan år 1970 och 1985. Tjänstekonsumtionen har beräknats i enlighet med den officiella definitionen i diagram 1A, och enligt den alternativa definitionen i diagram 1B.
4.1.1.1 Kommentarer
Av diagram 1A framgår att andelen tjänstekonsumtion, beräknad enligt den offi-ciella definitionen, har expanderat i icke obetydlig omfattning under 1970- och 80-talen i detta urval av rika länder.
Ett genomgående drag är bl a att konsumtionsutgifterna för mat, som utgör en ansenlig del av varukonsumtionen, minskat kraftigt som andel av total privat konsumtion, vilket skapat utrymme för ökad tjänstekonsumtion. Detta kan tolkas som att en marsch mot det postindustriella samhället faktiskt pågår.
Utförs emellertid beräkningarna efter den alternativa definitionen, som i dia-gram 1B, reduceras denna expansion dramatiskt, dock utan att helt försvinna. Förklaringen till detta står att finna i de boendekostnader som i den alterna-tiva definitionen förs från tjänstekonsumtionen till varukonsumtionen (11). Dessa, vilka utgör en betydande andel av total privat konsumtion, har nämligen ökat påtagltigt mer kraftigt än den privata konsumtionen i övrigt.
Dock har konsumtionen av tjänster expanderat märkbart i Frankrike och USA även då denna beräknas enligt den alternativa definitionen.
Detta tycks emellertid inte bero på någon allmän expansion av tjänstekonsumtio-nen i dessa två länder. Ty det praktiskt taget enda i konsumtionsutvecklingen som skiljer Frankrike och USA från de övriga rika länderna i materialet (12) är att andelen privat konsumtion som gått till läkar- och sjukhusvård etc, d v 3 tjänstekonsumtionen i huvudgrupp (hg) 5, här har ökat kraftigt.
I Frankrike har tjänstedelen i hg 5 ökat i en omfattning som motsvarar c a 4,3 procentenheter av total privat konsumtion. Detaljerad statistik i fasta priser saknas för USA, men det kan ändå gå att sluta sig till att ökningen torde vara av storleksordningen 2-4 procentenheter.
DIAGRAM 1:
_11_
Utvecklingen av tjänstekonsumtionens
andel av total privat konsumtion ut-tryckt i fasta priser för nio
länder 1970-85
Diagram 1A:
Beräkn enl den off def
rika aaaaaaaaa n< IIIIII d-Nodonö nnnnn a-SSSSSS .-Vö sssssssss d' rrrrrrrr o- DDDDDDk-NNNN OJ u n i n i I 1' i -10 -8 -6 -4 -2 O 2 4 6 8 10
Förändring i procentenheter
Diagram 1B:Beräkn enl den alt def
aaaaaaaaa n-llllll d-chodö nnnnn a' SSSSSS .-Vö ttttttttt d' rrrrrrrr 0-oooooou. NNNN 0-| 1 I | i I I I -10 -8 -6 -4 -2 0 2 4 6 8 10
Förändring i procentenheter
_ 12 _
I samtliga övriga länder har däremot denna andel förblivit mer eller mindre konstant, vilket bör innebära att den (sannolika) relativa ökningen i resurs-åtgången har skattefinansierats.
Denna skillnad synes förklara en betydande proportion av tjänsteandelens "av-vikande" expansion i Frankrike och USA.
4.1.2 Åren 1960-85
I diagram 2, sid 13, redovisas samma data som i diagram 1. Nu ges dock materia-let med kompmateria-letta tidsserier för alla länder. Det är framförallt för Danmark, Norge, Sverige och USA som dessa sträcker sig längre bakåt i tiden. Nu kan
ock-så gruppen kompletteras med Belgien, som har publicerat data endast för åren
1975-85.
4.1.2.1 Kommentarer
Belgiens utveckling liknar den för Frankrike och USA. Förklaringen tycks också vara densamma som för dessa två länder. Tjänstekonsumtionen i hg 5 har i Bel-gien ökat med motsvarande 1,4 procentenheter av total privat konsumtion under de tio år som data omfattar.
Vidare framgår att utvecklingstendensen i USA blott förstärks i stort sett pro-portionellt med den längre tidsserien.
Bilden för Danmark, Norge och Sverige förändras däremot påtagligt när data för 1960-talet kopplas till de tidigare tidsserierna. Detta beror på att andelen tjänstekonsumtion i dessa tre nordiska länder stadigt har minskat under
1960-talet. .
Enligt de statistiska uppgifter som den här studien bygger på skulle tjänste-konsumtionens andel av total privat konsumtion överlag varit mer eller mindre oförändrad i de samtliga tre länderna under 1960-ta1et. Dock med undantag av köpta hushållstjänster och utgifter för anställda i hushållen (13), vilka sam-mantagna reducerats med c a 1,0 procentenhet i genomsnitt.
Omkring år 1970 inträffar emellertid samtidigt ett trendbrott för alla tre län-der, då tjänstekonsumtionen istället börjar expandera.
Naturligtvis skulle det vara mycket interessant att undersöka om utvecklingen i andra rika länder också följt detta mönster, men dessvärre saknas data (14).
4.2 REDOVISNING AV ÖVRIGA LÄNDER
Uppläggningen av resultatredovisningen för de övriga länderna i materialet är analog med den som gavs för de rika länderna.
4.2.1 Åren 1970-85
I diagram 3, sid 14, visas således förändringen i andelen tjänstekonsumtion av total privat konsumtion för sex av de återstående länderna (15). Tjänstekonsum-tionen har beräknats i enlighet med den officiella definiTjänstekonsum-tionen i diagram 3A, och enligt den alternativa definitionen i diagram 3B.
_ 13 _ DIAGRAM 2:
Utvecklingen av tjänstekonsumtionens andel av total privat konsumtion ut-tryckt i fasta priser för tio rika länder under varierande tidsperioder
Diagram 2A:
Beräkn enl den off def
aaaaaaaaa n_ lllll nd
eeeeeeeeeeee o_
:42225
?aAa-45 ':4:222
?2.1.5
7
5
Förändring i procentenheter
Diagram 2B:Beräkn enl den alt def
b.4298
?3512"
.30-smak
.
:3:85
5 7 A
Förändring i procentenheier
_ 14 _ DIAGRAM 3:
Utvecklingen av tjänstekonsumtionens andel av total privat konsumtion
ut-tryckt i fasta priser (*) för sex mindre ekonomiskt utvecklade länder 1970-85
Diagram 3A:
Beräkn enl den off def
...d-Spani
_10
8
dig Foiöndçângiároceåenheier
å
Br
10
Cypern
A
Sdeoroa-
Sydafrlko-Förändring i procentenheier
(*) Data uttrycks i för Cypern. Slutåret för Irland är 1984, och för Spanien 1983. löpande priser_ 15 _
4.2.1.1 Kommentarer
Bilden för länderna i diagram 3 tycks vara en annan än den som gavs för de rika länderna. Det förefaller som om tjänstekonsumtionen här ej skulle försvinna när beräkningarna utförs enligt den alternativa definitionen.
Ökningen i tjänstekonsumtion är också särskilt påtaglig för Cypern, Spanien och Sydkorea.
Det sistnämnda landet, Sydkorea, tillhör den grupp av länder som kommit att be-tecknas Nyligen Industrialiserade Länder (Newly Industrialized Country = NIC). Utvecklingen av Sydkoreas ekonomi anses ha varit mycket kraftig under de
senas-te decennierna.
Klart är i alla fall att strukturen i dess befolknings konsumtionsutgifter ge-nomgått en betydande förändring. Åtminstone enligt vad som kan utläsas ur till-handahållen statistik.
Så har bl a andelen konsumtionsutgifter för mat minskat med närmare 11
procent-enheter under dessa 15 år (16). Samtidigt som finansiella-, juridiska- och
lik-nade tjänster, samt kommunikationstjänster ökat kraftigt.
Sydkorea skulle alltså, för övrigt som det egentligen enda landet i materialet, kunna tänkas stämma överens med den bild som tecknades i inledningen av ett land, vilket allteftersom ekonomin utvecklas rycker in i det postindustiella samhället.
Den kraftiga utvecklingen av tjänstekonsumtionen i Cypern och Spanien kan däre-mot misstänkas helt sonika bero på bristfällig statistik.
Enligt denna skall nämligen hotell- och restuarangtjänster, som andel av total privat konsumtion, ha ökat med nära 8 procentenheter på Cypern, och med nära 6 procentenheter 1 Spanien. Det skulle då vara ökad turism som ligger bakom. Emellertid har man i Spanien företagit en stor omläggning av statistiken mellan år 1979 och 1980. Vid detta tidsseriebrott gör hotell- och restuarangtjänster ett plötsligt hopp, och ökar med 4 procentenheter. Räknar man bort dessa pro-cent återstår sedan en betydligt mer blygsam ökning av tjänstekonsumtionen i
Spanien (17).
I fråga om Cypern blir fallet svårbedömt bland annat p g a att data endast fö-religer i löpande priser, och det är fullt möjligt att den kraftiga ökningen i tjänstekonsumtionen försvinner om utgifterna räknas i fasta priser (18).
För Grekland, som ju bör kunna betraktas som ett turistland väl i rang med Cy-pern och Spanien, finns data 1 fasta priser och utan tidsseriebrott. Här före-kommer heller ingen dramatisk ökning i utgifter för hotell- och restuarang-tjänster. I stället påminner utvecklingen i Grekland om den som tecknats för de rika länderna.
Problematiken här skulle kunna belysas något genom att se om utvecklingen av turistnettot matchar utvecklingen av hotell- och restuarangtjänster. Dessvärre redovisar emellertid varken Cypern eller Grekland uppgifter om turistnettot. Det gör däremot Spanien, och dess turistnetto har ej vuxit, som andel av total privat konsumtion, i någon väsentlig utsträckning.
_ 16 _
4.2.2 Åren 1960-85
I diagram 4, sid 17, redovisas samma data som i diagram 3. Dock med det till-lägget att tidsserien för Sydafrika nu sträcker sig över hela tidsperioden, 1960-85, och att data för Cypern nu omfattar åren 1966-85. Dessutom har Panama och Thailand tillkommit.
4.2.2.1 Kommentarer
Enligt data ska andelen tjänstekonsumtion i Panama kontinueligt ha minskat un-der hela den tidsperiod, 1960-78, för vilken uppgifter finns tillgängliga. För-klaringen tycks vara att konsumtionsutgifterna för mat, vilka ökat med icke
mindre än 6 procentenheter, har trängt ut tjänstekonsumtion (19).
Även i Sydafrika har tjänstekonsumtionens andel av total privat konsumtion minskat under 1960-talet. Här har visserligen inte utgiftsandelen för mat ökat, men ej heller minskat i lika stor utsträckning som i de flesta andra länder i materialet.
Dessutom ökade inköp av privata kommunikationsmedel såsom bilar och motorcyklar m m, d v 5 varor, med hela 4 procentenheter i Sydafrika under 1960-talet. Något som, med undantag av Norge, saknar sin motsvarighet i andra länder. Detta
tränger naturligtvis ut konsumtion av tjänster.
Interessant nog inträffar trendbrottet för tjänstekonsumtionen i Sydafrika pre-cis som i de tre nordiska länderna omkring år 1970. Skillnaden är bara att ef-ter 1970 förblir andelen tjänstekonsumtion i Sydafrika i stort sett konstant, medan den i norden synes börja växa något lite grand.
4.3 SLUTSATSER
Av ovanstående resultat kan man sluta sig till att:
- beräknat enligt den officiella definitionen har tjänstekonsumtionen, som an-del av total privat konsumtion, ökat med några procentenheter i de rika län-derna under de senaste decennierna
- beräknat enligt den alternativa definitionen är denna ökning emellertid näst-intill negligerbar
- bilden för de mindre utvecklade länderna är splittrad
- svaret på frågan om huruvida världens ekonomier är på väg mot det postindust-riella samhället blir i hög grad avhängit det subjektiva valet om vad som ska räknas till varu- resp tjänstekonsumtionen
- som helhet kan dock en svag tendens mot ökad tjänstekonsumtion under 1970-och 80-talen skönjas bland länderna i materialet. För 1960-talet gäller emellertid snarast motsatsen
_ 17 _ DIAGRAM 4:
Utvecklingen av tjänstekonsumtionens andel av total privat konsumtion
ut-tryckt i fasta priser (*) för åtta mindre ekonomiskt utvecklade länder under varierande tidsperioder
Diagram 4A:
Beräkn enl den off def
Grekland q 1970-85 Irland _ 1970-84 Thailand _ 1975-85 C orn gås-85 S anien _ 170-83 : : S dkorea q 3 f i 1 70-85 3 5 5 S dafrika _ : ananu: 3 âåzzzzzzä I I I I 1 I i
u o a 0 O 0
-10
-8
-6
-4
-2
0
2
4
Förändring i procentenheter
Diagram 4A:Beräkn enl den alt def
Grekland _ 1970-85 Irland _ 1970-84 Thailand _ 1975-85 C ern _
1385-85
S anlon 1370-83' Sydkoroaq 1970-85 Sydafrika 1960-85 ' aaaa ma0 a i o 0 i
i
i
i
i
.
i
i
-10
-8
-6
-4
-2
0
2
4
Förändring i procentenheter
(*) Data uttrycks i löpande priser för Cypern och Panama.
Slutåret för Irland är 1984, och för Spanien 1983.
i6
i
_ 18 _ N O T E R
1. En kanske mer vanligt förekommande terminologi för att beskriva en uppdel-ning av världens nationer i rika och fattiga länder är beteckuppdel-ningarna I-länder respektive U-länder. Det synes emellertid något olämpligt att ge den förra gruppen benämningen "industriländer", då den här studien bl a syftar till att just söka klarlägga om de är industrinationer eller
postin-dustriella ekonomier.
-Som en direkt följd därav kommer naturligtvis samma resultat för Sverige som Bondestad erhöll att återfinnas i denna rapport. Se vidare kapitel 4. Det kommer för övrigt visa sig att resultaten för Sverige är ganska typiska
för, åtminstone, andra rika länder. Bondestad analyserade dock problem-ställningen ur flera olika aspekter. Nämligen ur samtliga de tre angrepps-sätt som beskrivs i avsnitt 1.2. Föreliggande studie avgränsas till att tillämpa blott ett av dessa angreppssätt.
Se tex Statistiska meddelanden, N 1976:7.4, Appendix 1, för ytterligare information
Då turisters utgifter är av intresse, d v 3 här framförallt i några medel-havsländer, kommer detta behandlas explicit. Se vidare avsnitt 4.2.
De delar av tjänstekonsumtionen (enl off def) som nu räknas till
varukon-sumtionen är alltså:
3.1.1 Hyra i flerfamiljshus
3.1.2 Nyttjandevärdet av småhus 3.1.3 Nyttjandevärdet av fritidshus
och de delar av varukonsumtionen (enl off def) som räknas till
tjänstekon-sumtionen blir: Lagning av kläder Lagning av skor Möbelreparationer Reparation av hushållsapparater Underhåll av fritidsvaror b b N N
L
b
L
E
L
L
k
b
b
b
ba
Dessa är:Australien, Belgien, Cypern, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Nederländerna, Norge, Panama, Spanien, Sverige, Sydafrika, Sydkorea,
Thai-land, USA och Västtyskland.
Förenta Staterna har publicerat data över privata konsumtionsutgifter för åren 1960-85 uttryckta i fasta priser uppdelat dels 1 varor och tjänster, och dels i de åtta huvudgrupperna samt några enstaka undergrupper på två-siffrig nivå.
Dessutom har statistik uttryckt i löpande priser på mycket detaljerad nivå publicerats. Genom att utnyttja båda dessa källor har somliga frågeställ-ningar någorlunda tillfredsställande kunnat besvaras. Tillvägagångssättet beskrivs inte närmare p g a utrymmesskäl. Detta gäller för övrigt för en hel del andra teknikaliteter i rapporten.
De flesta länder publicerar sin statistik på så pass god detaljeringsnivå att det allra mesta av tjänstekonsumtionen låter sig fångas upp med denna metod. Det finns dock ett par undantag bland de mindre utvecklade länderna som tas upp explicit i texten.
10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. _ 19 _
Bland de rika länderna är det egentligen bara Västtyskland som brister nå-got. Emellertid, ur några till Västtyskland geografiskt andra närbelägna
länders, nämligen Danmarks, Finlands, Nederländernas och Sveriges, data har
motsvarande poster tjänstekonsumtion som Västtyskland redovisar "plockats ut". Genom att jämföra detta "hop-plock" med dessa länders fullständiga konsumtion av tjänster bör man kunna sluta sig till att närmare 90% av Västtysklands tjänstekonsumtion torde fångats upp.
Därefter har hela beräkningsproceduren, för vilken redogörs i avsnitt 3.2, genomförts med både den fullständiga och den "stympande" tjänstekonsumtio-nen för dessa länder. Något lite avviker resultaten från varandra, men knappast så mycket att det finns anledning att befara att resultaten för Västtyskland, eller för andra länder i materialet, skulle vara missvisande p g a metodvalet.
Sådana data finns lätt tillgängliga vid förfrågan.
Belgien har ej tagits med i denna del av redovisningen, då dess data en-dast omfattar perioden 1975-85.
Reparationskostnader, som i den alternativa definitionen förs från varude-len till tjänstedevarude-len, har snarast upptagits till behandling i studien för att söka konsekvent följa de rekommendationer som ges av teoretiska över-väganden. Emellertid särredovisar få länder reparationskostnader i data, och när så trots allt sker saknar de ändå praktisk betydelse. Ty dessa be-löper sig till mindre än 1% av total privat konsumtion.
Ett noggrannt studium av data ger nämligen vid handen att nivå och utveck-ling av den privata konsumtionen för flertalet varu- och tjänstekategorier uppvisar ett påfallande homogent mönster för samtliga rika länder.
Undergrupp 4.5.2 resp 4.6. Se vidare bilaga 2.
Med möjligt undantag av Sydafrika. Se vidare avsnitt 4.2.2.1.
Panama (1960-78) och Thailand (1975-85) tas ej med här. Lägg också märke till att tidsserien för Irland slutar med år 1984, och den för Spanien med år 1983.
Dessa 11 procentenheter är en ungefär dubbelt så stor siffra som för genom-snittet för övriga länder i materialet.
Dessutom särredovisar inte Spanien de boendekostnader som, enligt både den
officiella och den alternativa definitionen, ska räknas som varukonsumtion,
d v 3 bränsle, elström etc. Därför har såväl hyror m m som uppvärmnings-kostnader i Spanien nödgats klassas som tjänstekonsumtion.
Här finns naturligtvis en potentiell felkälla av okänd storlek. Detta
behö-ver emellertid inte nödvändigtvis betyda att resultatet blir missvisande.
Ty trots två oljekriser har dessa uppvärmningskostnader, sett över hela
tidsperioden 1970-85, som andel av total privat konsumtion i genomsnitt
förblivit tämligen oförändrad hos övriga länder i materialet. Aven om bety-tande avvikelser också förekommer.
T ex USA redovisar en dubbelt så stor expansion av tjänster när privat kon-sumtion uttrycks i löpande priser jämfört med när den uttrycks i fasta pri-ser. Detta stämmer väl överens med uppfattningen att priserna på tjänster ökar snabbare än priser på varor, p g a att produktivitetsutvecklingen an-tas vara lägre för produktion av tjänster.
_ 20
-Bilaga 1 1 (2)
TABELL 1:
Nivå och utveckling av tjänste-konsumtionens andel av total privat konsumtion uttryckt i fasta priser (*) för samtliga länder i materialet 1970-85
Beräkningar enligt den Beräkningar enligt den
officiella definitionen alternativa definitionen
Tjänsteandelen Diff Tjänsteandelen Diff
LAND 1970 1985 1970 1985 Australien 0.376 0.431 0.055 0.232 0.239 0.007 Finland 0.333 0.365 0.032 0.212 0.212 0.000 Nederländerna 0.379 0.426 0.047 0.295 0.300 0.005 Sverige 0.318 0.350 0.032 0.146 0.155 0.009 Västtyskland 0.239 0.276 0.037 0.114 0.118 0.004 Belgien - - - -Frankrike 0.353 0.403 0.050 0.240 0.270 0.030 USA 0.456 0.477 0.021 0.311 0.332 0.021 Danmark 0.308 0.348 0.040 0.168 0.166 -0.002 Norge 0.292 0.313 0.021 0.200 0.208 0.008 Grekland 0.298 0.328 0.030 0.197 0.200 0.003 Irland 0.197 0.196 -0.001 0.135 0.131 -0.004 Thailand - - _ _ _ _ Cypern 0.252 0.287 0.035 0.154 0.218 0.064 Spanien 0.288 0.378 0.090 0.144 0.208 0.064 Sydkorea 0.254 0.305 0.051 0.184 0.254 0.070 Sydafrika 0.256 0.257 0.001 0.178 0.186 0.008 Panama - - -
-(*) Data uttrycks i löpande priser för Cypern
_21_
Bilaga 1
2 (2)
TABELL 2:
Nivå och förändring av tjänste-konsumtionens andel av total privat total privat konsumtion uttryckt i fasta priser (*) för samtliga länder i mate-rialet under varierande tids-perioder
Beräkningar enligt den Beräkningar enligt den
officiella definitionen alternativa definitionen
Tjänsteandel Diff Tjänsteandel Diff
LAND Start Slut Start Slut
Australien 1969-85 0.375 0.431 0.056 0.232 0.239 0.007 Finland 1970-85 0.333 0.365 0.032 0.212 0.212 0.000 Nederländerna 1969-85 0.387 0.426 0.039 0.302 0.300 -0.002 Sverige 1963-85 0.336 0.350 0.014 0.156 0.155 -0.001 Västtyskland 1970-85 0.239 0.276 0.037 0.114 0.118 0.004 Belgien 1975-85 0.326 0.354 0.028 0.227 0.246 0.019 Frankrike 1970-85 0.353 0.403 0.050 0.240 0.270 0.030 USA 1960-85 0.435 0.477 0.042 0.297 0.332 0.035 Danmark 1966-85 0.316 0.348 0.032 0.186 0.166 -0.020 Norge 1962-85 0.319 0.313 -0.006 0.222 0.208 -0.014 Grekland 1970-85 0.298 0.328 0.030 0.197 0.200 0.003 Irland 1970-84 0.197 0.196 -0.001 0.135 0.131 -0.004 Thailand 1975-85 0.245 0.273 0.028 0.209 0.240 0.031 Cypern 1966-85 0.263 0.287 0.024 0.159 0.218 0.059 Spanien 1970-83 0.288 0.378 0.090 0.144 0.208 0.064 Sydkorea 1970-85 0.254 0.305 0.051 0.184 0.254 0.070 Sydafrika 1960-85 0.323 0.257 -0.066 0.227 0.186 -0.041 Panama 1960-78 0.254 0.225 -0.029 0.148 0.136 -0.012
(*) Data uttrycks i löpande
_ 22 _
PRIVAT KONSUMTION
Enligt den officiella definitionen
VAROR
Icke varaktiga varor
1. Matvaror, drycker, tobak
Matvaror Alkoholfria drycker Alkoholhaltiga drycker Tobak p- u- H- n-b b L A J N H 2. Beklädnadsartiklar, skor
3. Bostad, bränsle, elström
3.1.4 Hyresgästers rep kostnader
3.2 Bränsle, elström
4. Möbler, hushållsartiklar
4.5.1 Förbruk artiklar i hushåll
5. Hälso-, sjukvård
5.1 Medicin m m
6. Transport, samfärdsel
6.2.2 Bensin, olja, smörjmedel 7. Fritid, underhållning, kultur
7.3 Böcker, tidningar
8. Diverse varor och tjänster
8.1.2 Kroppsvårdsartiklar
8.3.1.1 Varudel (restaurang)
_ 23 _
Delvis varaktiga varor
1. Matvaror, drycker, tobak
2. Beklädnadsartiklar, skor
2.1 Beklädnadsartiklar
2.1.2 Lagning av kläder
2.2 Skor
2.2.2 Lagning av skor
3. Bostad, bränsle, elström
4. Möbler, hushållsartiklar
4.2 Hushållstextilier m m
4.4 Hushållsart inkl glas, porslin
5. Hälso-, sjukvård
6. Transport, samfärdsel
6.2 Reservdelar, tillbehör, rep 7. Fritid, underhållning, kultur
3 Andra fritidsartiklar .4 Underhåll av fritidsvaror
8. Diverse varor och tjänster
Andra personliga artiklar
8.2.2
8.2.3 Skriv- och ritartiklar
_ 24
-Bilaga 2 3 (4)
Varaktiga varor
1. Matvaror, drycker, tobak
2. Beklädnadsartiklar, skor
3. Bostad, bränsle, elström
4. Möbler, hushållsartiklar 4.1 Möbler, mattor m m 4.1.1.5 Reparationer av möbler 4.3 Hushållsapparater 4.3.2 Reparationer av hushållsapparater 5. Hälso-, sjukvård
5.2 Glasögon, övr terapeutisk utr
6. Transport, samfärdsel
6.1 Personliga transportmedel
7. Fritid, underhållning, kultur
7 1 1 Radio, TV, grammofon
7.1.2 Foto, musikinstr, båtar m m 8. Diverse varor och tjänster
_ 25 _
TJÄNSTER
1. Matvaror, drycker, tobak
Beklädnadsartiklar, skor
Bostad, bränsle, elström
3.1.1 Hyra i flerfamiljshus 3.1.2 Nyttjandevärde i småhus 3.1.3 Nyttjandevärde i fritidshus Möbler, hushållartiklar 4.5.2 Köpta hushållstjänster 4.6 Anställda i hushållen Hälso-, sjukvård
5.3 Patientavgift, sjuk-, tandvård
Transport, samfärdsel
6.2.3 Parkering, bilhyra m m
6.3 Transporttjänster
6.4 Post, tele
Fritid, underhållning, kultur
7.2 Underhållning m m
7.4 Privat utbildning
Diverse varor och tjänster
Frisörsarbeten, skönhetsvård Tjänstedel (restaurang) Hotelltjänster Bank-, försäkringstjänster Andra tjänster o o o o o o o o o o
äüb
b
ê
La
La
Ls
L;
Källa: Nationalräkenskaperna Bilaga 24 (4)
_ 26 _
REFERENSER
Bondestad T, Postindustriella samhället?, VTI-notat T 16, Linköping, 1987 Officiell statistik över privata konsumtionsutgifter, från resp lands
statis-tiska myndighet "
Statistiska meddelanden, N 1976:7.4 Appendix 1, SCB, 1976, Stockholm
Statistiska meddelanden, N 1981:2.5 Appendix 1, SCB, 1981, Stockholm
Statistiska meddelanden, N 10 SM 8601 Appendix 1, SCB, 1986, Örebro
Tabell över vad som (enligt den officiella definitionen) betraktas som
varu-resp tjänstekonsumtion inom privat konsumtion. Internt material inom SCB, Stockholm
