Lika barn...: Könsskillnader i attityder till okända människor beroende på kön och etnicitet

(1)

Linnéuniversitetet Växjö

Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap Psykologi G3, 61-90 p

2PS600, HT2011

Lika barn…

Könsskillnader i attityder till okända människor

beroende på kön och etnicitet

Författare: Allis Andersson Stinne Jensdotter Handledare: Yvonne Terjestam Examinator: Mikael Rennemark

(2)

Sammanfattning

I studien, vilken omfattade 177 svenskfödda studenter, utvecklades och kontrollerades en egenkonstruerad enkät: SAPS. Även könsskillnader i fördomar mot okända personers etnicitet och kön samt könsskillnader i Social Dominance Orientation (SDO) undersöktes. Fördomar mättes med SAPS och SDO mättes med en svensk översättning av SDO scale (Pratto et al., 1994). SDO scale användes också som validitetskontroll av SAPS. Statistisk prövning med Spearmans Rho visade på en negativ korrelation mellan SAPS och SDO scale. ANCOVA visade en stark tendens till interaktionseffekt mellan bedömarens kön och objektets etnicitet, och en huvudeffekt av kön återfanns. Ingen interaktionseffekt återfanns mellan bedömarens och objektets kön vid testning med ANOVA. Mann-Whitney U-test visade på signifikant högre värden på SDO hos de manliga deltagarna än hos de kvinnliga. Resultaten diskuteras med stöd i tidigare forskning om fördomar.

Abstract

In this study, which included 177 Swedish-born students, a self-designed questionnaire, SAPS, was developed and validated. Furthermore, gender differences in prejudice against unknown persons based on their ethnicity and gender were investigated, along with gender differences in Social Dominance Orientation (SDO). Prejudice was measured with SAPS and SDO was measured with a Swedish translation of SDO scale (Pratto et al., 1994). SDO scale was also employed for construct validation of SAPS. Results of the Mann-Whitney U-test revealed a negative correlation between SAPS and SDO scale. ANCOVA revealed a strong tendency towards an interaction effect between the gender of the assessor and the ethnicity of the object, as well as a main effect of gender. Further, ANOVA revealed no interaction effect between the gender of the assessor and the gender of the object. Results of the Mann-Whitney U-test showed significantly higher levels of SDO among the male participants compared with the females. Results are discussed on the basis of previous research on prejudice.

(3)

Inledning

Terrorattackerna mot World Trade Center den 11 september 2001 förändrade livet, inte bara för de som drabbades direkt, utan även för miljontals muslimer runt om i världen. Personer med arabiskt utseende får finna sig i att oftare bli föremål för extra kontroller vid flygresor och det finns en omfattande mängd forskning som dokumenterar att utländskt namn eller utseende även är ofördelaktigt i jobbsökande (se ex. Carlsson & Rooth, 2007).

Anmälningar till polisen rörande hatbrott, specifikt främlingsfientliga eller rasistiska brott, har ökat i Sverige sedan början av 2000-talet (Brottsförebyggande Rådet [BRÅ], 2011). Viktigt att komma ihåg är att ökade anmälningar inte nödvändigtvis betyder att antalet faktiska fall har ökat, det kan istället bero på att anmälningsbenägenheten har ökat. Men eftersom antalet utlandsfödda också har ökat i Sverige (Statistiska Centralbyrån, 2011) är det möjligt att ökningen av anmälda hatbrott med främlingsfientliga eller rasistiska inslag speglar en faktisk ökning av själva brottet. Forskning visar att det finns tydliga könsskillnader när det kommer till explicita fördomar mot etniska grupper. Män visar fler fördomar mot etniska grupper olika dem själva än vad kvinnor gör (Akrami, Ekehammar, & Araya, 2000; Altemeyer, 1998; Ekehammar & Sidanius, 1982; Hoxter, & Lester, 1994; Moore, Hauck, & Denne, 1984; Qualls, Cox, & Schehr, 1992; Sidanius & Pratto, 1999; Watts, 1996; Whitley, 1999 citerad i Ekehammar, Akrami & Araya, 2003).

Syftet med denna studie är att undersöka könsskillnader i hur fördomar påverkar människors spontana bedömning av personer i mellanmänskliga möten av den karaktär som vi utsätts för varje dag - i skolan, på arbetsplatsen, eller i trappuppgången. Mycket tidigare forskning inom ämnet fördomar har koncentrerats på vitas hållning till svarta (Fiske, 1998; van Ommeren &

(4)

Ishiyama, 1998, citerad i Akrami, Ekehammar & Araya, 2000). Vi har valt att låta personer med arabisk etnicitet representera den etniska utgruppen, detta för att negativ uppmärksamhet kring personer med arabiskt utseende har ökat sedan attacken mot World Trade Center.

Vad är fördomar?

Det finns olika infallsvinklar till förklaring och definition av fördomar och var och en fokuserar på sin aspekt. Den kognitiva psykologin tar utgångspunkt i hur människor organiserar sina tankemönster med hjälp av attityder, kategorier och stereotyper och hur dessa mekanismer även kan skapa fördomar. Socialpsykologin fokuserar på hur människors tendens att gruppera sig och dela in sin omgivning i in- och utgrupper leder till fördomar. Personlighetspsykologin fokuserar på vilka faktorer i en individs personlighet som kan leda till eller som korrelerar med fördomsfullhet. De allra flesta definitionerna är dock överens om att fördomar är en form av attityder, att de är negativa och att de är ett ingruppsfenomen.

En attityd kan definieras som en persons övertygelser och känslor gentemot en person eller en företeelse (Katz, 1960). Ordet fördom betyder att döma på förhand och denna dom uttrycks genom negativa attityder. Stereotyper är den kognitiva komponenten i många fördomar och kan definieras som en övertygelse om en grupp människors personliga egenskaper. Stereotyper är ofta förenklade, felaktiga och motståndskraftiga mot ny information (Myers, 2008, s. 302).

Socialpsykologen Gordon Allport (1954) menar att den kategorisering som kan ligga till grund för fördomar kommer av ett naturligt behov av att förenkla vår uppfattning av omvärlden. Att kategorisera och skapa stereotyper är ett sätt för oss att hushålla med våra kognitiva resurser när vi förhåller oss till omvärlden. Det är helt enkelt inte möjligt att förhålla oss till alla positiva och negativa aspekter av varenda företeelse i vår vardag. Genom att

(5)

kategorisera andra människor efter stereotyper skapar vi då ordning i en förvirrande komplexitet av goda och dåliga egenskaper (Katz, 1960). Ju mindre information vi har, desto mer tenderar vi att förlita oss på stereotyper. När våra uppmärksamhetsresurser tänjer på gränsen av sin kapacitet, ökar kategoriseringen (Sherman, Macrae & Bodenhausen, 2000). I dagens samhälle där vi varje dag utsätts för enorma mängder intryck och information som vi måste förhålla oss till, kan förenklade uppfattningar av omvärlden baserat på stereotyper – som t.ex. fördomar - vara en tänkbar konsekvens.

Fördomar handlar om de som är olika oss själva, vilka oftast är dem som vi har minst kunskap om. Brist på kunskap om andra grupper av människor är en viktig faktor för att fördomar ska kunna uppstå, eftersom den gör att vi ser de individuella skillnaderna bland dem som vi identifierar oss med, men inte bland dem vi uppfattar som annorlunda. Enligt Allport (1954) är förklaringen till att vi umgås och omger oss med människor som är lika oss själva enkel; det är helt enkelt bekvämare och mindre krävande än att anpassa sig till sociala regler, kulturella referenser och utseenden som vi inte känner till. Enligt en del definitioner kan fördomar vara både positiva och negativa, men eftersom positiva fördomar inte utgör ett socialt problem, har vi valt att använda oss av en definition som fokuserar på fördomars negativa innebörd. Då gruppaspekten är central i vår frågeställning anser vi det även viktigt att den ingår i vår definition av fördomar. Vi tar därför utgångspunkt i följande definition:

En fientlig attityd gentemot en person som tillhör en viss grupp endast för att hon tillhör denna grupp och därmed förutsättas besitta de icke-önskvärda kvaliteter som tillskrivs gruppen (Allport, 1954, s. 7).

Förhållandet mellan attityder och beteende är inte konsekvent. Att en person hyser fördomar behöver alltså inte leda till att den personen uppträder fientligt eller diskriminerande gentemot

(6)

någon som den hyser fördomar emot. Det beror ofta på att vissa attityder inte är socialt accepterade att ge uttryck för, vissa är till och med förbjudna vid lag. Det förekommer även att vi hyser implicita fördomar, dvs. fördomar som vi inte är medvetna om eller medvetet uttrycker. Fördomar är svåra att mäta, dels för att de flesta människor inte vill framstå för varken sig själva eller andra som fördomsfulla. Frågar man människor rakt ut om deras hållning till detta omdiskuterade ämne, är det tveksamt om man får ett sanningsenligt svar. Svaren på sådana frågor speglar snarare hur den tillfrågade helst vill se sig själv eller hur denna vill bli uppfattad av andra än personens egentliga attityder. Vi har utformat studiens design och mätinstrument med hänsynstagande till denna problemställning och har valt att undersöka fenomenet på ett indirekt sätt genom uttryckta fördomar, dvs. genom att skatta deltagarnas attityder till okända personer med hjälp av enkätsvar.

Varför har vi fördomar?

Människan har en medfödd drift att tillhöra en grupp vilket gör att vi skapar grupper även när vi står ensamma. På så sätt blir alla kvinnor en grupp eller alla mörkhåriga en grupp. Även om vi inte är personligt bekanta med de personer vi känner gruppsamhörighet med, tenderar vi att tillägna dem positiva egenskaper endast på grund av att de tillhör samma grupp som vi själva. Vår egen grupp benämns ingrupp medan de individer vi inte känner samhörighet med tillhör utgruppen. Likadant fungerar det tvärtom; de personer vi anser tillhöra en utgrupp tillskrivs negativa egenskaper och ses som en representation av allt vår grupp inte är. Eftersom människan sällan kan se sina egna mindre bra egenskaper är det sällan ingruppen tillskrivs dessa. I stället är de negativa egenskaperna något som associeras med utgruppen (Brewer, 1999).

Vår självkänsla påverkas av grupptillhörighet. Personer med låg självkänsla har ett större behov av att kunna identifiera sig med en ingrupp och av att ha en utgrupp att jämföra sig

(7)

positivt med. Social Identity Theory bygger på hur viktigt det är för oss att tillhöra en grupp vilken vi kan vara stolta över. Gruppen tillför oss en identitet och genom att uttrycka negativa åsikter om utgrupper förstärks den identiteten positivt (Levin & Sidanius, 1999). Fördomar kan även fungera som förklaringar till händelser vi inte förstår eller kan greppa. Just World-hypothesis innebär att alla får vad de förtjänar. Sett ur det perspektivet är världssvälten något de svältande förtjänat genom sina egenskaper eller tidigare handlingar (Oppenheimer, 2006).

När vi känner oss sårbara, kan fördomar hjälpa till att stärka ett hotat värdesystem (Myers, 2008, s. 321). Våra kognitiva och emotionella försvar sätts igång när vi blir påminda om döden och vår egen förgänglighet. Att känna sig som en del av en gemenskap och en helhet bidrar till att reducera ångest (Sheldon, Greenberg & Pyszczynski, 2000). En starkare identifikation med ingruppen och starkare fördömning av utgrupper kan alltså verka ångestdämpande.

Fördomar och kön

En av de största grupperingar av människor är uppdelningen mellan kön. Därför är det särskilt intressant att studera fördomar om och mellan könen - skiljer sig dessa åt och vad kan det bero på i så fall? De flesta människor uppfattar sig som antingen man eller kvinna, och identifierar sig därmed med en ingrupp bestående av personer av sitt eget kön. Därför är det inte överraskande att många fördomar handlar om just kön. Det kvinnliga könet förknippas fortfarande med hemmet och barnafödande. De kvinnor som tar sig högt upp i företagens hierarkier tilldelas ofta egenskaper som kyliga, ensamma och hårda, för att förklara det faktum att det finns kvinnor som klarar sig bra i en maskulin värld utan att besitta de biologiskt maskulina egenskaperna (Thompson, 1994). Å andra sidan har kvinnor i vissa sammanhang fördel av att det kvinnliga könet uppfattas som mildare: historiskt har kvinnor generellt dömts till mildare straff för samma brott jämfört med män (Silvestri &

(8)

Crowther-Dowey, 2009, s. 33). Ahola, Christianson och Hellström (2009) undersökte effekten av den svarandes kön på längden av tilldömt straff i en simulerad rättegång och fann att kvinnor dömdes till signifikant lägre straff än män för samma brott. Deras karaktärsdrag bedömdes även mer positivt än männens. I en senare studie (Ahola, Christianson & Hellström, 2010) återfanns denna såkallade ”male penalty effect” bland rättslig personal som inte var domare.

Män begår merparten av våldsbrott, och är också de som utsätts för flest våldsbrott, och då oftast av en manlig gärningsperson. Medan våld emellan män ofta förekommer i det offentliga rummet är kvinnor i mycket större utsträckning utsatta för våld av män i hemmet (BRÅ, 2011). Därmed lever kvinnor med en sårbarhet som män inte upplever. Generellt uppvisar kvinnor en större rädsla för brott än män (Irlander & Wigerholt, 2009) och vi kan tänka oss att kvinnor är mer rädda för män än för andra kvinnor då männen är överrespresenterade i våldsbrottsstatistiken, vilket borde speglas i en mer negativ attityd till männen.

Sett från ett in- och utgruppsperspektiv skulle man kunna förvänta sig att vi överlag är mer positivt inställda mot personer av vårt eget kön. Emellertid är detta inte alltid fallet. Ahola et al. (2010) fann att domare och nämndemän i en simulerad rättegång bedömde svaranden av samma kön som dem själva hårdare än svaranden av motsatt kön, ett fynd som benämndes ”same sex penalty effect”.

Fördomar om ras och etnicitet

Precis som kön är en persons etnicitet något som oftast bedöms utifrån utseende. Därför är det lätt att ha fördomar på bakgrund av personers utseende; ser de inte ut som vi är de inte som vi. Ekehammar och Snellman (2005) fann att individer föredrar den egna ingruppen framför andra etniciteter och att individen väljer den grupp som närmast liknar ingruppen om denna inte är närvarande. Forskning visar att vi lättare uppfattar skillnader och nyanser i ansiktsdrag

(9)

hos personer som tillhör vår egen etnicitet än hos personer med ett obekant utseende (Behrman & Davey, 2001; de Vivies, Kelly, Cordier & Pascalis, 2010). Vita tenderar att uppfatta alla mörkhyade individer som lika till utseende och har svårare att skilja dessa från varandra, och vice versa. Detta fenomen, som bland annat beror på hjärnans behov att förenkla och kategorisera, kan i bland annat vittneskonfrontationer leda till problem för rättssystemet och individen. Vid tätare kontakt med personer av annan etnicitet ökar även förmågan att särskilja ansiktsdrag.

Social Dominance Orientation

Social Dominance Orientation (SDO) är en personlighetspsykologisk variabel som speglar en individs preferenser gällande olikheter mellan sociala grupper (Pratto, Sidanius, Stallworth & Malle, 1994). Enligt Social Dominance Theory (SDT) minimerar samhällen konflikter mellan grupper genom att skapa konsensus om ideologier som framhäver vissa gruppers överlägsenhet, exempelvis rasism eller sexism. Personer med hög grad av SDO tenderar att dela in människor i hierarkier och är generellt sett mer positiva till rangordning av sociala grupper än personer med en låg grad av SDO (Ekehammar, Akrami, Gylje & Zakrisson, 2004). SDO har visats korrelera positivt med bland annat rasism, sexism, konservatism och nationalism, vilka alla är begrepp som relaterar till eller ryms inom fenomenet fördomsfullhet. Det finns även en könsskillnad som visar att män tenderar att ha högre SDO än kvinnor (Pratto et al., 1994). Eftersom männen utgör en fysiskt och ekonomiskt överlägsen samhällsgrupp är det logiskt att de är mer positiva än kvinnor till rangordning av individer i hierarkier. Könsskillnaden i SDO återspeglar även de generella könsskillnaderna i fördomsfullhet.

(10)

Fördomars konsekvenser

Carlsson och Rooth (2007) genomförde en experimentell studie där kvalitativt identiska jobbansökningar skickades som svar på verkliga jobbannonser, men där ansökanden antingen hade ett svenskt eller arabisktklingande namn. Resultaten visade på 50 % lägre återkopplingsfrekvens när ansökanden hade ett arabisktklingande namn. Även i denna studie uppvisade manliga rekryterare ett mer diskriminerande beteende än kvinnliga. I en rapport på uppdrag av Diskrimineringsombudsmannen(DO) 1996, studerades hur invandrare i Sverige upplever att de diskrimineras på grund av sitt ursprung. Studien visade att 67 % av afrikanska män 1-2 gånger hade nekats jobb på grund av sin etniska tillhörighet. Av de asiatiska och arabiska männen rapporterade 58 respektive 54 % att de nekats jobb på grund av etnicitet. Mer än var tredje av alla deltagarna rapporterade att de vid minst ett tillfälle blivit trakasserade och hotade på offentliga platser. Också här var afrikanska män överrepresenterade.

Fördomar påverkar även hur vi tolkar vår omvärld. Flera studier har visat på en ökad benägenhet att koppla ihop svarta eller personer av mellanöstligt utseende med vapen. I flera studier där deltagarna ställdes inför uppgiften att identifiera och eliminera potentiella hot i dataspel som simulerade stridssituationer sköt de snabbare om personen som dök upp framför dem hade ett mellanöstligt eller afrikanskt utseende. Resultaten visade även på signifikant flera falska positiva om objektet hade ett mellanöstligt eller afrikanskt utseende. Deltagarna misstog alltså oftare oskadliga attribut som t.ex. verktyg för vapen och sköt därmed i onödan (Correll, Park, Judd & Wittenbrink, 2002; Corell, Urland & Ito, 2006; Fleming, Bandy & Kimble, 2010). Personal inom rättssystemet är, oavsett vad de själva uppfattar, inget undantag från detta fenomen, vilket kan leda till problem. Det finns kända exempel på poliser och militärer som missuppfattat situationer och skjutit obeväpnade personer av annan etnicitet, t.ex. utspelade sig en sådan händelse i Irak 2007. Amerikanska soldater i helikopter öppnade

(11)

eld mot ett antal personer på marken som sades vara beväpnade. Efteråt stod det klart att offren bestod av bl.a. barn och två journalister samt att vapnen egentligen var kameror journalisterna bar med sig (Svenska Dagbladet, 2010). Det är även möjligt att ögonvittnens identifieringar av gärningsmän kan försvåras av detta fenomen och i yttersta konsekvens leda till utpekande av fel gärningsperson (Lindsay, Ross, Smith & Flanigan, 1999).

Mätning av fördomar

Det finns flera etablerade instrument som mäter fördomar, företrädelsevis mer specifika tester som rör antingen sexism eller rasism. På svenska finns bl.a. The Swedish Modern Sexism Scale som är baserad på The Modern Sexism Scale av Swim, Aikin, Hall och Hunters (Akrami, Ekehammar & Araya, 2000) och The Modern Racial Prejudice Scale baserad på McConahays Modern Racism Scale (Akrami et al., 2000). Dessa skalor mäter fördomar med generella påståenden som t.ex. ”Diskriminering mot kvinnor är inte längre ett problem i Sverige” och är, som namnen antyder, inriktade mot specifika områden av fördomar. Vårt intresse är hur fördomar påverkar människors individuella bedömningar av specifika personer i vardagliga möten. För att få fram ett mätinstrument som passar till detta syfte har vi utvecklat en egen enkät. Enkäten mäter egentligen deltagarnas positiva eller negativa attityder till objekten, men eftersom objekten är okända för deltagarna, och de inte har någon som helst information om dem, så kan deras svar inte grunda sig på annan information än just fördomar. Dessutom blir konsekvensen av fördomar, enligt den definition vi använder oss av, just en negativ attityd vilken i sin tur kan leda till att personer missgynnas. Därför menar vi att undersökningen ändå behandlar ämnet fördomar trots att vår enkät egentligen mäter attityder.

En del av studiens syfte är att värdera enkätens reliabilitet och att stärka begreppsvaliditeten med hjälp av SDO Scale (Pratto et al., 1994). Sambandet mellan SDO och olika typer av fördomsfullhet är forskningsmässigt mycket väl belagd (Akrami, Ekehammar, & Araya,

(12)

2000; Pratto et al., 1994; Ekehammar, Akrami, & Araya, 2000; Pratto et al., 1994; Sidanius, Pratto, & Bobo, 1994, 1996; Altemeyer, 1998; Lippa & Arad, 1999; Whitley, 1999; Whitley & Ægisdottir; 2000; Whitley & Lee, 2000 i Ekehammar et al., 2004), därför anser vi att verktyget kan användas för att stärka begreppsvaliditeten i enkäten som vi döpt till SAPS (Stinne and Allis Prejudice Scale, bilaga I-IV).

Våra hypoteser är:

1. Det finns en negativ korrelation mellan testet SAPS och testet SDO.

2. Män och kvinnor är olika positiva till okända personer beroende på dessa personers etnicitet.

3. Män och kvinnor är olika positiva till okända personer beroende på dessa personers kön. 4. Män är mer positiva än kvinnor till rangordning av sociala grupper.

(13)

Metod

Deltagare

Totalt samlades 199 enkäter in, av dessa togs 22 stycken bort då de hade en annan etnicitet än nordisk eller saknade uppgifter om kön, ålder och etnicitet. Deltagarna som blev kvar var 177 studenter, 100 kvinnor och 77 män i åldrarna 19 till 48 år (medelålder 23,81 år). Vårt urval är ett bekvämlighetsurval då vi valt att samla in stickprovet bland studenter på olika utbildningar vid ett universitet i södra Sverige.

Tabell 1: Deltagare uppdelat på utbildning.

Utbildning Deltagare Män Kvinnor Total Socionomprogrammet 8 (5%) 27(15%) 35(20%) Byggnadsingenjörprogrammet 24(14%) 9(5%) 33(19%) Behandlingspedagogprogrammet 11(6%) 42(24%) 53(30%) CSM-‐programmet 24(13%) 6(3%) 29(16%) Annan HUMSAM-‐utbildning 7(4%) 12(7%) 19(11%)

Annan naturvetenskaplig utbildning 3(2%) 4(2%) 7(4%)

Total 77(44%) 100(56%) 177(100%)

Internt bortfall ersattes med medelvärdet för serien. Det interna bortfallet översteg inte 5 % för någon fråga och kan därmed inte ses som systematiskt.

Power

Enligt Cohen (1992) är en power på 0,80 att sträva efter, då risken för typ II-fel annars blir för hög. För power på 0,80 med α = 0,05 och effektstorlek 0,25, krävs ett stickprov på totalt 269 deltagare (Faul, Erdfelder, Lang, & Buchner 2007). Vi har, trots Cohens rekommendationer, valt att acceptera en power på 0,55 då tidsaspekten gjorde det svårt att samla in data från ett större stickprov.

(14)

Procedur

25 enkäter delades ut bland studenter på universitetsbiblioteket, övriga i klass under föreläsningstid. Förutom missivbrev (bilaga V) fick deltagarna muntlig information där vi presenterade oss själva, informerade om att undersökningen ingår i vår C-uppsats i psykologi samt att deltagandet var frivilligt och anonymt. Vi upplyste även deltagarna om att det fanns olika bilder och att det därför kunde förekomma att man inte fick samma enkätversion som sin granne, men att deltagarna skulle fokusera på bilden i den egna enkäten och inte jämföra med andras versioner. Information, ifyllning av enkät och insamling tog sammanlagd 10 minuter per klass.

Randomisering mellan villkoren skedde genom att de fyra olika enkätversionerna lades i hög i ordningsföljd. Vid utdelning av enkäterna plockades enkäterna från toppen av högen. Denna metod kontrollerar inte för att enkäterna som cirkulerats mellan studenterna i klassrummen kan ha blivit ojämnt fördelade, men säkerställer att det inte uppstår systematiska skillnader beroende på vilken utbildning deltagarna går på.

Mätinstrument

Fördomar mäts med SAPS vilken mäter attityder till specifika personer i vardagliga situationer, t.ex. när vi åker buss eller börjar ett nytt jobb. SAPS inleds med 5 frågor om deltagarens kön, ålder, civilstatus, utbildning och födelseland. Därefter följer 16 frågor som relaterar till en bild av en person. 6 av dessa är utfyllnadsfrågor. Exempel på frågor: ”Skulle du känna dig trygg med att ha den här personen som granne?”, ”Skulle du sätta dig bredvid den här personen på bussen?” samt ”Tror du att den här personen är delaktig i någon form av kriminell verksamhet?” (omvänd). Exempel på utfyllnadsfrågor: ”Tror du att den här personen äter på McDonalds varje vecka?” samt ”Tror du den här personen går på gym?”. Utfyllnadsfrågorna är blandade med de riktiga frågorna. Svarsalternativen är 1 – 7 där 1

(15)

motsvarar ”Nej, inte alls” och 7 motsvarar ”Ja, absolut”. Ett högt värde innebär en positiv attityd till det presenterade objektet. Minimumpoäng är 10 och maximumpoäng är 70. Vi har valt en sjugradig skala i svarsalternativen då fler skalsteg ökar skalans sensitivitet och därmed även vår chans att upptäcka skillnader i populationen. Enkäten finns i fyra utgåvor. I utgåva 1 (bilaga I) finns en bild på en man med nordiskt utseende. Med nordiskt utseende menar vi en man med ljust hår, ljusa ögon och en ljus hudton. I utgåva 2 (bilaga II) finns en bild på en man, men av vad vi kallar arabiskt utseende. Vi definierar arabiskt utseende som mörkt hår, mörka ögon och en något mörkare hudton. Den tredje utgåvan (bilaga III) innehåller en bild på en kvinna med nordiskt utseende, och den fjärde utgåvan (bilaga IV) en bild på en kvinna med arabiskt utseende. Alla bilderna är tagna i samma vinkel och personerna är neutralt klädda för att utesluta att det är något annat än personens fysiska egenskaper som påverkar deltagaren. Alla utgåvor innehåller samma frågor i samma ordningsföljd; det är endast bilderna som varierar.

Enkäten omfattar utöver SAPS en svensk översättning av testet Social Dominance Orientation Scale (Pratto et al., 1994). Den svenska översättningen är använd i flera publicerade studier (se ex. Ekehammar et al., 2004). Enkäten innehåller 16 items som är formulerade som påståenden, exempelvis: ”Vissa grupper av människor är helt enkelt underlägsna andra”, och ”Alla grupper ska ges en lika chans i livet” (omvänd). Svarsalternativen ges på en skala från 1 – 5 där 1 motsvarar ”Håller inte alls med” och 5 ”Håller helt med”. Referensvärden rapporterade av Pratto et al. (1994) visar att mätinstrumentet har hög reliabilitet (α=0,83).

Pilottest

SAPS pilottestades tillsammans med SDO scale på 25 personer innan vi delade ut den till deltagarna. Efter pilottestet sållades de 7 av de ursprungliga 17 frågorna som hade lägst inter-item korrelation bort, kvar blev 10 frågor och 6 utfyllnadsfrågor. Med data från pilottestet

(16)

hade slutversionen av SAPS α = 0,862. Korrelationen mellan SDO scale och SAPS mätt med Spearmans rho var -0,476 vilken var signifikant med P=0,016.

(17)

Resultat

Utvärdering av SAPS

Tabellen nedan visar hur bedömarnas medelpoäng i SAPS ser ut för varje utgåva. Minimumpoäng per item är 1, maximumpoäng 7 och för hela skalan 10 respektive 70.

Tabell 2: Medelvärden och standardavvikelser per item samt total för varje utgåva av SAPS, uppdelat på kön.

Utgåva 1 Utgåva 2 Utgåva 3 Utgåva 4

Män (n=18) Kvinnor (n=23) Män (n=18) (n=28) Kvinnor Män (n=22) Kvinnor (n=24) Män (n=19) Kvinnor (n=25) Skulle du känna dig

trygg med att ha den här personen som

granne? 5,39 (1,04) 5,87 (1,46) 4,78 (1,70) 5,29 (1,63) 6,18 (1,14) 6,00 (1,56) 5,37 (1,30) 6,32 (0,85) Är det här en person

som du skulle inleda ett samtal med på en

fest? 3,94 (1,11) 4,43 (1,50) 3,5 (1,38) 4,00 (2,00) 5,23 (1,45) 4,88 (1,78) 3,58 (1,92) 4,96 (1,79) Tror du att den här

personen ser eller hör nyheterna varje

dag? 4,11 (1,13) 3,74 (1,60) 5,17 (1,20) 5,43 (140) 4,64(1,54) 4,50 (1,47) 4,68 (1,57) 5,24 (1,17) Skulle du kunna

tänka dig att ha ett nära samarbete med

den här personen? 4,5 (1,15) 5,13 (1,67) 4,5 (1,51) 4,93 (1,56) 5,05 (1,56) 5,08 (1,50) 4,26 (1,79) 5,52 (1,42) Tror du att den här

personen är delaktig i någon form av

kriminell aktivitet?* 6,11 (0,96) 5,04 (1,75) 5,00 (1,68) 5,68 (0,95) 5,77 (1,54) 6,21 (1,29) 6,26 (0,93) 6,24 (0,83) Skulle du sätta dig

bredvid den här

personen på bussen? 4,61 (1,29) 5,13 (1,67) 4,00 (2,03) 5,57 (1,69) 6,05 (1,53) 6,29 (1,04) 4,68 (1,38) 6,52 (0,92) Tror du att den här

personen går/har gått på

högskola/universitet? 4,00 (1,53) 4,04 (1,75) 5,17 (1,46) 5,25 (1,12) 5,27 (1,49) 5,46 (1,10) 4,68 (1,29) 5,16 (1,31) Tror du att den här

personen har lätt för

att skaffa vänner? 4,94 (1,00) 5,57 (1,20) 4,22 (1,31) 4,57 (1,18) 5,36 (1,47) 5,71 (1,04) 4,32 (1,64) 4,8 (1,19) Kan du tänka dig att

skriva en uppsats med den här

personen? 3,89 (1,02) 4,13 (1,94) 3,94 (1,77) 4,25 (1,58) 5,32 (1,52) 5,25 (1,33) 3,79 (1,62) 5,48 (1,53) Skulle du vara

bekväm med att bli släkt med den här personen genom

ingifte? 4,56 (0,98) 5,00 (1,71) 4,33 (1,75) 4,89 (2,01) 4,95 (1,73) 5,71 (1,12) 4,16 (1,86) 5,88 (1,17) SAPS Totalvärde 46,06(5,41) 43,09(9,88) 44,61(11,41) 49,86(10,11) 53,82(9,30) 55,08(7,99) 45,79(9,06) 56,12(6,37)

(18)

Hypotes 1: Det finns en negativ korrelation mellan testet SAPS och testet SDO.

I testningen av hypotes 1 användes alla de 197 enkäter som samlats in eftersom hypotesen inte är beroende av etnicitet som variabel. Korrelationen mellan totalvärdena på SAPS respektive SDO Scale, testades med Spearmans korrelationskoefficient då det fanns skevheter i data. Korrelationen var signifikant (rs=-0,284, N=197, P<0,001, ensvansad) med en effektstorlek (r2) på 0,059.

Figur 1: Scatterplot av SAPS totalmått och SDO totalmått.

Inför testning av hypotes 2 och 3 undersökte vi om det fanns systematiska skillnader i data som skulle kunna påverka resultaten. Eftersom data samlats in på olika utbildningar, utförde vi en ANCOVA för att utesluta systematiska skillnader mellan utbildningarna. De olika

(19)

utbildningarna var oberoende variabel, beroende variabel var SAPS totalmått och kön lades till som kovariat för att hålla denna faktor konstant så att inte skillnader i könsfördelningen på utbildningarna skulle påverka resultatet. Inga signifikanta skillnader återfanns.

Figur 2: SAPS medelvärden per utbildning och kön.

Även åldersskillnader mellan könen testades. Då det fanns skevhet i data för åldersfördelningen, användes Mann-Whitney U-test. Ingen skillnad återfanns.

Hypotes 2: Män och kvinnor är olika positiva till okända personer beroende på dessa personers etnicitet.

Hypotes 2 testades med 2-vägs ANCOVA för att undersöka om medelvärdena för de fyra kombinationerna av villkor skiljde sig åt. Rangordnade värden av SAPS totalmått användes

(20)

för att uppfylla kraven om normalfördelning. Oberoende variabler var bedömarens kön samt objektets etnicitet. Beroende variabel var de rangordnade totalvärden på SAPS. Kovariat var objektets kön. Kovariatet inkluderades för att hålla denna faktor konstant så att inte objektens kön skulle påverka resultatet. Resultatet av ANCOVA visade en stark tendens till interaktionseffekt mellan bedömarens kön och objektets etnicitet där kvinnorna var mer positiva och männen mer negativa till objekt med arabiskt utseende (se figur 3) (F(1, 172)=3,60, P=0,059, partial η² =0,021). En huvudeffekt av bedömarens kön återfanns, där kvinnor hade en högre positiv skattning av båda nivåerna av villkoret etnicitet (se tabell 3) (F(1, 172)=12,88 P<0,001, partial η² =0,070).

(21)

Tabell 3: Medelvärden och standardavvikelser av SAPS totalvärde för män respektive kvinnor uppdelat på objektens etnicitet.

Objektets etnicitet Bedömarens kön M SD n

Nordisk Man 50,33 8,64 40 Kvinna 51,66 9,55 47 Total 51,05 9,11 87 Arabisk Man 45,22 10,14 37 Kvinna 52,81 10,17 53 Total 49,59 10,17 90

Not. 10 frågor, poängens variansområde är 10-‐70.

Hypotes 3: Män och kvinnor är olika positiva till okända personer beroende på dessa personers kön.

Hypotes 3 testades med 2-vägs ANOVA för att undersöka om medelvärdena för de fyra kombinationerna av villkor skiljde sig åt. Oberoende variabler var bedömarens kön samt objektets kön. Beroende variabel var totalvärdet på SAPS. Resultatet av ANOVA visade inte på någon interaktionseffekt mellan bedömarens respektive objektets kön (se figur 4). En huvudeffekt av bedömarens kön återfanns (F(1, 173)=11,38, P=0,001, partial η² =0,062). Effekten visade att kvinnor har en högre positiv skattning av objekten oberoende av objektens kön (se tabell 4). Det fanns även en huvudeffekt av objektets kön (F(1, 173)=17,07, P<0,001, partial η² =0,090) som visade att kvinnorna bedömdes mer positivt än männen (se tabell 4).

Tabell 4: Medelvärden och standardavvikelser av SAPS totalvärde för män respektive kvinnor uppdelat på objektens kön. Objektets kön Bedömarens kön M SD n Man Man 45,33 8,83 36 Kvinna 49,06 9,95 51 Total 47,52 9,63 87 Kvinna Man 50,1 9,94 41 Kvinna 55,61 7,15 49 Total 53,1 8,92 90

Not. 10 frågor, poängens variationsområde är 10-‐70.

(22)

Figur 4: SAPS totalvärden för män respektive kvinnor för varje nivå av objektets kön.

Hypotes 4: Män är mer positiva än kvinnor till rangordning av sociala grupper.

I hypotes 4 testades för medelvärdesskillnader i totalvärdena på SDO Scale för män respektive kvinnor. Då det fanns skevhet i data användes Mann Whitney U-test. Resultatet visade på signifikanta könsskillnader där män hade högre värden på SDO än kvinnor (se tabell 5) (U=2 235,5, N1= 77, N2=100, Z=-4,781 P<0,001).

Tabell 5. Medelvärden och standardavvikelser för SDO totalmått. Bedömarens kön M SD n

Man 36,00 10,34 77

Kvinna 29,00 08,30 100

Not. 16 frågor, poängens variansområde är 10-‐50.

(23)

Diskussion

Hypotes 1 bekräftades; resultatet av Spearmans korrelationstest visade en signifikant korrelation mellan SAPS och SDO scale. Detta resultat stärker vårt förtroende för begreppsvaliditeten i SAPS när det gäller mätning av fördomar. Det är dock viktigt att ha i åtanke att SDO i sig inte mäter fördomar utan attityd till social dominans. Men då SDO har visat sig korrelera signifikant med i stort sett alla typer av fördomar, så ger resultatet en indikation på att SAPS också mäter någon form av fördomar. Vi valde att korrelera med SDO, dels för att få en generell bild av om det alls fanns något samband mellan SAPS och fördomar av olika slag, dels för att vi ansåg att ett test som tydligt behandlade fördomar om kön eller etnicitet skulle avslöja för mycket av studiens syfte för deltagarna. För att fastställa ytterligare om SAPS verkligen mäter fördomar behöver testet korreleras med flera tester som mäter specifika fördomar t.ex. The Swedish Modern Sexism Scale (Akrami et al., 2000).

Testning av hypotes 2 visade en stark tendens till interaktionseffekt mellan bedömarens kön och objektets etnicitet, där kvinnorna var mer positiva och männen mer negativa till objekt av arabiskt utseende. En huvudeffekt av bedömarens kön återfanns där kvinnor har en högre positiv skattning av båda nivåerna av villkoret etnicitet. I strikt mening falsifierades alltså hypotes 2; vi fann inga belägg för att en okänd persons etnicitet värderas olika av män och kvinnor. Resultatet ska dock ses i ljuset av att undersökningen har en power på 0,55. En power på 0,55 innebär 55 % sannolikhet att upptäcka skillnader i populationen. Det är därför ytterst sannolikt att vi med ett större stickprov hade fått ett signifikant resultat. Resultatet att kvinnor är mer positiva än män till både nordisk och arabisk etnicitet är på bakgrund av tidigare presenterad teori något förvånande. Enligt Ekehammar och Snellman (2005) föredrar vi den egna ingruppen framför andra etniciteter vilket kvinnorna i vår undersökning inte gör. Tvärtom; det finns en liten, men icke-signifikant, medelvärdesskillnad mellan de två etniska villkoren där kvinnorna skattar de arabiska objekten aningen högre än de nordiska. Detta

(24)

utfall antyder att social önskvärdhet påverkat svaren. Kuran & McCaffery (2008) studerade hur social önskvärdhet påverkar kvinnors respektive mäns explicita attityder i olika riktingar. Män, som traditionellt är mer toleranta mot diskriminering och fientliga attityder, tenderar att tona ner dessa attityder när de uttrycks offentligt. Kvinnor, som i högre grad drivs av jämlikhetsnormer och önskan om att göra samhället bättre, överdriver dessa attityder när de uttrycker sina synpunkter offentligt. Därmed kan social önskvärdhet bidra till en större könsskillnad i svaren. Dalton & Ortegren (2011) undersökte skillnader mellan män och kvinnor i påverkan av social önskvärdhet i frågor om etiskt ställningstagande. De fann att könsskillnaderna markant minskade och i vissa fall helt försvann när de kontrollerade för påverkan av social önskvärdhet. Detta resultat stärker också vår misstanke att social önskvärdhet påverkat svaren i vår undersökning. Även om undersökningen genomfördes anonymt och deltagarna informerades om att deras svar inte kan kopplas till deras person, var alla som fyllde i enkäten medvetna om att någon skulle komma att läsa och granska deras svar. Detta kan i sig ha varit tillräckligt för att skapa en social önskvärdhetseffekt, eftersom vissa hållningar är mer socialt accepterade att ge uttryck för än andra.

I hypotes 3 fann vi ingen interaktionseffekt mellan bedömarens kön och objektets kön. Resultaten visade att de kvinnliga bedömarna hade en mer positiv inställning till alla objekten än de manliga bedömarna, och att både män och kvinnor var mer positiva till de kvinnliga objekten. Detta resultat speglar det Ahola et al. (2009) fann när de undersökte effekten av den svarandes kön på längden av tilldömt straff. Även där bedömdes kvinnor mildare av både män och kvinnor. Ekehammar et al. (2003) fann att män har fler explicita fördomar och kvinnor fler implicita. Det betyder att män oftare ger uttryck för sina fördomar än vad kvinnor gör men det innebär inte nödvändigtvis att kvinnor är mindre fördomsfulla än män. Ekehammar et al. (2003) diskuterar möjligheten att könsskillnaden i explicita och implicita fördomar istället är kulturell. Det är mindre accepterat för kvinnor att uttrycka fördomar mot andra grupper,

(25)

speciellt fördomar mot män. Brinkman och Rickard (2009) har en annan förklaring till varför kvinnor uttrycker färre fördomar än män. Deras forskning visar att kvinnor blir mer illa berörda än män i sammanhang där fördomar förekommer. Kvinnor undviker därför att hamna i sådana sammanhang där fördomar uttrycks vilket gör att männen, som inte alltid förstår det olämpliga i vad som sägs, framstår som mer fördomsfulla än kvinnor.

Vårt resultat visar att kvinnorna är mer positiva till de kvinnliga än till de manliga objekten. Detta kan ha grund i att kvinnor uppvisar en större rädsla att bli utsatt för brott (Irlander & Wigerholt, 2009) än män och att i de flesta våldsbrott är förövaren en man. Vi kan tänka oss att kvinnor därför favoriserar andra kvinnor eftersom de upplever ett mindre hot från dem. Det kan även tänkas att kvinnor tillskriver gruppen män negativa egenskaper som våldsamhet, eftersom män förknippas med våldsutövande. Denna tillskrivning blir då en fördom eftersom den generaliseras från en liten grupp män till att gälla för alla män. Männen, däremot, favoriserar inte sitt eget kön i vår studie. En förklaring till detta skulle kunna hämtas från evolutionspsykologin som säger att män ser andra män som rivaler, speciellt i konkurrensen om kvinnor (Buss & Schackelford, 1999). Om de manliga bedömarna i vår undersökning fann de kvinnliga objekten attraktiva, kan detta också ha bidragit till en mer positiv bedömning.

En förklaring till resultaten i hypotes 2 och 3 kan även vara att det finns kvalitativa skillnader i mäns och kvinnors fördomar, att kvinnors fördomar i högre grad baseras på kön, medan mäns fördomar i högre grad baseras på etnicitet.

Hypotes 4 bekräftades; män är mer positiva än kvinnor till rangordning av sociala grupper. Detta kan möjligen spegla att män uppfattar sig som tillhörande en överordnad grupp. Sett ur ett samhällsperspektiv har männen alltid haft en maktposition i och med sin fysiska och ekonomiska dominans. SDO scale mäter explicita attityder vilka bl.a. Ekehammar et al.

(26)

(2003) funnit att män generellt uttrycker mer än kvinnor. Vi har inte lyckats hitta någon forskning avseende SDO och implicita fördomar, därför vet vi inte om ett liknande mönster finns gällande SDO - alltså om kvinnor implicit är lika eller mer positiva till social dominans än män, men att de inte uttrycker detta explicit. Könsskillnaden i SDO kan lika väl spegla att kvinnor identifierar sig mer med underlägsna sociala grupper, eftersom de i många århundraden själva utgjort en sådan.

Syftet med denna studie var att undersöka könsskillnader i hur fördomar påverkar människors spontana bedömningar av personer i mellanmänskliga möten. På bakgrund av våra resultat är det uppenbart att det inte är tillräckligt att endast tolka fördomar mot olika grupper ur ett in- och utgruppsperspektiv. Som i de flesta fall där psykologiska fenomen studeras finns det flera förklaringar och det är ytterst komplicerat att särskilja dem från varandra. Gruppaspekten har ett visst förklaringsvärde, men samverkar med andra fenomen såsom kulturella och biologiska skillnader.

Svagheter

Eftersom undersökningens syfte rör upplevelsen av grupptillhörighet på bakgrund av utseende och kön, var upplysning om födelseland viktig för att kunna definiera vilken ingrupp deltagaren tillhör. Denna uppdelning tar inte hänsyn till de som är födda i Sverige, men har ett annat etniskt utseende. Detta hade vi kunnat få reda på genom att ställa frågor om föräldrarnas födelseland, men vi valde medvetet att utesluta sådana frågor ur enkäten då vi värderade att det skulle vara mer kränkande för individen än vad det skulle tillföra undersökningen. Detta innebär att bland de 177 deltagare i vår undersökning kan det finnas personer födda i Sverige men av föräldrar med en annan etnicitet än svensk. Vi räknar dock med att denna grupp är så liten att det inte har påverkat resultatet. Enkäter där bedömaren hade en annan etnicitet än nordisk plockades bort eftersom de var för få till antalet för att kunna utgöra en egen grupp,

(27)

dessa var 20 stycken. Hade de varit fler hade vi kunnat testa huruvida de föredrog objekten med arabiskt utseende eller inte, vilket hade kunnat ytterligare belysa frågeställningen ur ett in- och utgruppsperspektiv.

Vi är medvetna om att designen är känslig för påverkan av social önskvärdhet vilket vi vidtagit de åtgärder vi har kunnat för att kontrollera för. Trots det så tycks åtminstone kvinnornas svar ha påverkats, vilket vi diskuterar med stöd av tidigare forskning i diskussionen av hypotes 2.

Ett potentiellt validitetshot är att urvalet inte är slumpmässigt. Vi ser dock ingen anledning att anta att vårt stickprov skiljer sig väsentligt från populationen svenska studenter vad gäller explicita fördomar om varken kön eller etnicitet. Vi menar därför att resultaten ändå kan ses som giltiga.

Förslag på vidare forskning

Det krävs fortfarande en hel del validitets- och reliabilitetstester av SAPS för att testet ska kunna klassas som ett pålitligt mätinstrument. T.ex. behöver vår undersökning replikeras för att stärka reliabiliteten, och test-retest reliabiliteten behöver prövas. SAPS måste också testas tillsammans med andra fördomstest än SDO scale för att stärka validiteten.

Våra resultat tyder på att social önskvärdhet påverkats deltagarnas svar. Det finns forskning som tyder på att social önskvärdhet är en viktig faktor i könsskillnader i etiskt beslutsfattande. Inom den psykologiska forskningen är det väl belagt att det finns könsskillnader i nästan alla typer av fördomar, men i vilken utsträckning detta beror på den sociala önskvärdhetseffekten är ett tämligen outforskat område. Det behövs alltså mer forskning om påverkan av social

(28)

önskvärdhet när det gäller könsskillnader i fördomar. Vi skulle också önska att mer forskning bedrivs vad gäller SDO och implicita fördomar.

(29)

Referenser

Ahola, A. S., Christianson, S. Å., & Hellström, Å. (2009). Justice Needs a Blindfold: Effects of Gender and Attractiveness on Prison Sentences and Attributions of Personal

Characteristics in a Judicial Process. Psychiatry, Psychology and Law, 16, (S1), 90-100. Ahola, A. S., Christianson, S. Å. & Hellström, Å. (2010). Is Justice Really Blind? Effects of

Crime Descriptions, Defendant Gender and Appearance, and Legal Practitioner Gender on Sentences and Defendant Evaluations in a Mock Trial. Psychiatry, Psychology and Law, 17, (2), 304-324.

Akrami, N., Ekehammar, B. & Araya, T. (2000). Classical and Modern Racial Prejudice: A Study of Attitudes Toward Immigrants in Sweden. European Journal of Social Psychology, 30, (4), 521-532.

Akrami, N., Ekehammar, B. & Araya, T. (2000). Development and Validation of Swedish Classical and Modern Sexism Scales. Scandinavian Journal of Psychology, 41, (4), 307-314.

Allport, G. W. (1954). The Nature of Prejudice. Cambridge, MA: Addison-Wesley.

Bartol, C., Bartol, A. M. (2011). Criminal Behavior. A Psychological Approach (9th ed). New Jersey: Pearson Education.

Behrman, B.W. & Davey, S. (2001). Eyewitness Identification in Actual Criminal Cases: An Archival Analysis. Law and Human, 25, (5), 475-491.

Brewer, M. B., (1999). The Psychology of Prejudice: Ingroup Love or Outgroup Hate? Journal of Social Issues, 55, (3), 429-444.

Brinkman, B.G. & Rickard, K. M. (2009). College Students' Descriptions of Everyday Gender Prejudice. Sex Roles 61, (7), 461-475.

Brottsförebyggande Rådet (2011). Utsatthet för brott 2010. Stockholm: Brottförebyggande Rådet.

(30)

Buss, D.M. & Shackelford, T.K. (1999). Human Aggression in Evolutionary Psychological Perspective. Clinical Psychology Review 17, (6), 605-619.

Carlsson, M., Rooth, D.O. (2007). Evidence of Ethnic Discrimination in the Swedish Labor Market Using Experimental Data. Labour Economics, 14, (4), 716-729.

Cohen, J. (1992). A Power Primer. Tutorials in Quantitative Methods for Psychology, 3, (2), 79-79.

Correll, J., Park, B., Judd, C. M., & Wittenbrink, B. (2002). The Police Officer’s Dilemma: Using Ethnicity to Disambiguate Potentially Threatening Individuals. Journal of

Personality and Social Psychology, 83, 1314–1329.

Corell, J., Urland, G.R. & Ito, T.A. (2006). Event-related Potentials and the Decisions to Shoot: The role of Threat Perception and Cognitive Control. Journal of experimental Psychology, 42, (1), 120-128.

Dalton, D., Ortegren, M. (2011). Gender Differences in Ethics Research: The Importance of Controlling for the Social Desirability Response Bias. Journal of Business Ethics, 103, (1), 73-93.

Diskrimineringsombudsmannen (DO)(1996). Invandrare om diskriminering II, en enkät- och intervjuundersökning om etnisk diskriminering på uppdrag av

Diskrimineringsombudsmannen. Edsbruk: Diskrimineringsombudsmannen.

Ekehammar, B., Akrami, N. & Araya, T. (2003). Gender Differences in Implicit Prejudice. Personality and Individual Differences, 34, (8), 1509-1523.

Ekehammar, B., Akrami, N., Gylje, M. & Zakrisson, I. (2004). What Matters Most to Prejudice? Big Five Personality, Social Dominance Orientation or Right-Wing Authoritarianism? European Journal of Personality, (18), 463-482.

Ekehammar B. & Snellman, A. (2005). Ethnic Hierarchies, Ethnic Prejudice and Social Dominance Orientation. Journal of Community & Applied Social Psychology, 15, (2), 83-94.

(31)

Faul, F., Erdfelder, E., Lang, A.-G., & Buchner, A. (2007). G*Power 3: A Flexible Statistical Power Analysis Program for the Social, Behavioral and Biomedical Sciences. Behavior Research Methods, 39, 175-191.

Fleming, K., Bandy, C. & Kimble, M. (2010). Decisions to Shoot in a Weapon Identification Task: The Influence of Cultural Stereotypes and Perceived Threat on False Positive Errors. Social Neuroscience, 5, (10), 201-220.

Frenzel, A. & Klingspor, K. (2011). Hatbrott 2010. Stockholm: Brottsförebyggande Rådet. Irlander, Å. & Wigerholt, J. (2009). Nationella trygghetsundersökningen 2008- om utsatthet,

trygghet och förtroende. Stockholm: Brottsförebyggande Rådet.

Katz, D. (1960). The Functional Approach to the Study of Attitudes. Public opinion quarterly, XXIV, (2), 163-204.

Kuran, T. & McCaffery, E.J. (2008). Sex Differences in the Acceptability of Discrimination. Political Research Quarterly: 61, (2), 228-238.

Levin, S. & Sidanius, J., (1999). Social Dominance and Social Identity in the United States and Israel: Ingroup Favoritism or Outgroup Derogation? Political Psychology, 20, (1), 99-126.

Lindsay, R. C. L., Ross, D. F., Smith, S. M. & Flanigan, S. (1999). Does Race Influence Measures of Lineup Fairness? Applied Cognitive Psychology, 13, (S1), 109-S109. Myers, D. G. (2008). Social Psychology, New York: McGraw-Hill.

Oppenheimer, L. (2006). The Belief in a Just World and Subjective Perceptions of Society: A developmental Perspective. Journal of Adolescence, 29, (4), 655-669.

Pratto, F., Sidanius, J., Stallworth, L. M. & Malle, B. F. (1994). Social Dominance

Orientation: A Personality Variable Predicting Social and Political Attitudes. Journal of Personality and Social Psychology, 67, (4), 741-763.

Sheldon, S., Greenberg, J, & Pyszczynski, T. (2000). Pride and Prejudice: Fear of Death and Social Behavoiur. Current Directions in Psychological Science, 9, (6), 200-204.

(32)

Sherman, J.W., Macrae, C.N. & Bodenhausen, G.V. (2000). Attention and Stereotyping: Cognitive Constraints on the Construction of Meaningful Social Impressions. European Review of Social Psychology, 11, 145-175.

Svenska Dagbladet (2010, augusti 18). Video visar hur civila dödades. Hämtad 15e november 2011 från http://www.svd.se/nyheter/utrikes/video-visar-hur-civila-dodades_4525379.svd Silvestri, M. & Crowther-Dowey, C. (2009). Gender & Crime. London: Sage Publications

Ltd.

Statistiska Centralbyrån (2011). Befolkningsutveckling; födda, döda, in- och utvandring, gifta, skilda 1749 – 2010. Hämtad från http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____26046.aspx Thompson, E. (1994). The Special Case of Women in Formal Education Hierarchies. College

Forum, (6), 14-24.

de Vivies, X., Kelly, D.J., Cordier, V. & Pascalis, O. (2010). The Other Race Effect: A Developmental Approach. Psychologie francaise 55, (3), 243-257.

(33)

Bilaga I

Ålder: Kön:

Civilstatus: Singel Gift/sambo Vilken utbildning går du på?

Var är du född?

I Sverige

Utomlands, i så fall var:____________________________________

Nedan följer ett antal frågor om personen på bilden. Svara på frågorna genom att ringa in den siffra som bäst beskriver din åsikt.

(34)

1. Är det här en person som ofta äter på McDonald’s?

Nej, inte alls 1 2 3 4 5 6 7 Ja, absolut

2. Skulle du känna dig trygg med att ha den här personen som granne?

3. Är det här en person du skulle inleda ett samtal med på en fest?

4. Tror du den här personen föredrar att handla på Ica framför Willys?

5. Tror du att den här personen ser eller hör nyheterna varje dag?

6. Tror du att den här personen källsorterar sina sopor?

7. Tror du att den här personen är en bra bilförare?

8. Skulle du kunna tänka dig att ha ett nära samarbete med den här personen?

9. Tror du att den här personen är delaktig i någon form av kriminell verksamhet?

10. Skulle du sätta dig bredvid den här personen på bussen?

(35)

11. Tror du att den här personen går eller har gått på högskola/universitet?

12. Tror du att den här personen har lätt för att skaffa vänner?

13. Är det här en person som tränar på gym?

14. Kan du tänka dig att skriva en uppsats med den här personen?

15. Skulle du vara bekväm med att bli släkt med den här personen genom ingifte?

16. Tror du att den här personen har en stor familj?

(36)

Bilaga II

Ålder: Kön:

Civilstatus: Singel Gift/sambo Vilken utbildning går du på?

Var är du född?

I Sverige

Utomlands, i så fall var:____________________________________

Nedan följer ett antal frågor om personen på bilden. Svara på frågorna genom att ringa in den siffran som bäst beskriver din åsikt.