Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
En studie om internetanvändares
inställning till crowdfundad
journalistik
A study about internet users attitudes towards
crowdfunded journalism
Roy Sundvall & Emil Sundström
Examen: Kandidatexamen 180hp Examinator: Johan Salo
Huvudområde: Medieteknik Handledare: Sara Leckner
Med detta förord vill vi tacka alla ni som under arbetes gång givit oss stöd och återkoppling i arbetet med detta examensarbete. Era dyrbara insikter om innehållet och dess utformning har varit till stor hjälp. Vi vill samtidigt skicka ett speciellt tack till vår handledare
Universitetslektor Sara Leckner vid Malmö universitet samt examinator och Doktorand Johan Salo. Er feedback och era insikter har varit ovärderliga och vi har verkligen uppskattat ert engagemang. Detta examensarbete är skrivet vid fakulteten teknik och samhälle inom området medieteknik på Malmö universitet under pandemi- och coronavåren 2020. Studien är ett examensarbete på kandidatnivå som del i programmet Produktionsledare - media och
Medieproduktion och processdesign. Examensarbetet är ett nära samarbete där vi som författat och genomfört studien gjort valet att inte fördela arbetet mellan oss utan istället dagligen sitta i vårt gemensamma Google-dokument och bearbeta, analysera, bolla idéer och perspektiv för att nå ett gemensamt resultat som vi båda har lika delar i. Med utgångspunkt i full delaktighet i alla delar ser vi tillbaka på en tid där samarbete och kamratskap ledde oss framåt. Det tillsammans med löpande återkoppling från ett flertal människor som var vänliga nog att på riktigt ge av sig själv och sina tankar för att detta examensarbete skulle bli så bra som möjligt.
Roy Sundvall och Emil Sundström, Stockholm och Malmö den 10 maj 2020 Begreppslista:
Crowdfunding: En finansieringsmetod där finansiering sker från människor genom att de intresserar sig i samma organisation eller projekt.
Crowdfunding-plattform: En webbplats för organisationer eller personer där de kan presentera sitt projekt för att söka finansiering från allmänheten.
Crowdfundad journalistik: Journalister vars inkomstkälla utgörs av crowdfunding via exempelvis Kickstarter, Patreon, Funded by me eller Swish.
Vänsterblock: Socialdemokrater, Vänsterpartiet, Miljöpartiet
En journalists arbete är tydligt. Det ska vara objektivt och beskriva fenomen som de är. Det ska beskrivas så sakligt och sanningsenligt som möjligt utan värderingar. Vad händer med
trovärdigheten om en journalists lön finansieras direkt av den publik som de skriver för? Crowdfunding som betalningsmodell utgår från att ett projekt eller en idé finansierar av någon som aktivt väljer att sponsra detta. Många skribenter väljer idag att kalla sig oberoende journalister och arbetar som journalister där de endast finansieras via olika crowdfunding-plattformar såsom Kickstarter, Swish, Patreon eller FundedByMe. Med tillräckligt många följare som betalar tillräckligt mycket pengar får de möjlighet att bedriva journalistik som är oberoende från mediehus.
Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad internetanvändare har för inställning till crowdfundad journalistik i Sverige. För att bidra med olika perspektiv på internetanvändares inställning till crowdfundad journalistik har studien tittat på demografiska variabler såsom kön, partipolitiska sympatier, inkomst, utbildningsnivåer samt ålder. Studien undersöker också hur internetanvändares kommentarer skiljer sig åt på artiklar skrivna av journalistik som är crowdfundad jämfört med journalistik från ett etablerat mediehus på Facebook.
Studien har använt sig av netnografisk observation och en webbenkät för att samla in data. Resultatet visar att den generella trovärdigheten för crowdfundad journalistik oberoende av demografiska aspekter hos de respondenter som deltagit i studien var låg. Studien har kommit fram till att de som följer journalistik som är crowdfundad har högre förtroende för denna typ av journalistik än de som inte gör det. Resultatet har också visat att det skiljer sig i hur läsare uttrycker sig i kommentarsfält på Facebook mellan crowdfundad journalistik och ett etablerat mediehus. Kommentarerna är mer positiva och genomtänkta på den Facebooksidan som drivs av den crowdfundade journalistiken som observerats än på den Facebooksida som drivs av ett etablerat mediehus.
Nyckelord: Crowdfunding, Journalistik, Trovärdighet, Finansieringsmodeller, Nyhetsjournalistik, Swishjournalistik
The work of a journalist is clear. It should be unbiased and describe a phenomenon as it is, objectively without values. What happens with the credibility if a journalist is funded by its audience? Crowdfunding as a model for payment emanates from an idea or a project being funded by someone who actively chooses to do so. Alot of writers today chooses to work as independent journalists where their sole funding comes through a crowdfunding platform such as Kickstarter, Swish, Patreon or FundedByMe. With enough followers that pays enough money the writers may continue to write journalistic pieces independent from established media
houses.
The purpose of this essay is to contribute with knowledge about what attitudes toward journalism that is crowdfunded internet users have. In order to contribute with different perspectives on internet users attitudes towards crowdfunded journalism the study looked at demographic variables such as, gender, what political party individuals prefer, income, education and age. The study also investigates how internet users comments differentiate them self in articles written by journalism that is funded by crowdfunding in comparison with articles written by established media houses on Facebook.
The study used netnographic observation as a method and a web survey to collect data. The result of this study concludes that the general credibility of journalism that is funded by
crowdfunding is low. The study found that individuals that follow crowdfunded journalism have a higher degree of trust in them then the ones that dont. The result also showed differences in how readers express themselves in commentary fields on Facebook between crowdfunded journalism and the established media houses. Comments are more positive and thought through on the Facebookspage that's is run by crowdfunded journalism that was observed rather than the one that is run by a established media house.
Keywords: Crowdfunding, Investigative journalism, Journalism, Credibility, Revenue models, Swish journalism
1.1 Bakgrund och problematisering ... 1 1.2 Syfte ... 4 1.2.1 Frågeställningar ... 4 1.3 Målgrupp... 4 1.4 Avgränsningar ... 5 1.5 Disposition ... 5 2 Litteraturöversikt ...7 2.1 Studiens kontext ... 7
2.1.1 Crowdfundad journalistik i Sverige, en vattendelare ... 7
2.1.2 Crowdfunding-plattformar och finansieringsmetoder ... 8
2.1.3 Demografi och socioekonomiska faktorer ... 9
2.1.4 Observationsobjekt ... 10
2.2 Teoretiskt ramverk ... 11
2.2.1 Definition av crowdfunding som modell ... 11
2.2.2 Drivkrafter att finansiera med crowdfunding ... 12
2.2.3 Den traditionella journalisten ... 13
2.2.4 Crowdfundad journalistik ... 14
3 Metod ... 16
3.1 Metodteori ... 16
3.2 Datainsamling och analys ... 17
3.2.1 Webbenkät ... 17 3.2.2 Observation ... 18 3.3 Urval ... 19 3.3.1 Webbenkät ... 19 3.3.2 Observation ... 19 3.4 Etiska överväganden ... 20 3.5 Metoddiskussion ... 21 3.5.1 Källkritik ... 23 4 Resultat ... 25
4.1.3 Inställning till crowdfundad journalistik ... 29
4.1.4 Känslor för crowdfundad journalistik ... 38
4.2 Observation ... 40
4.2.1 Tema - Inställning till journalistiken samt journalisten ... 40
4.2.2 Tema - Politiska åsikter ... 43
4.2.3 Tema – Språkbruk... 48
5 Diskussion ... 51
5.1 Webbenkät ... 51
5.1.1 Inställning till crowdfundad journalistik ... 52
5.1.2 Inställning till crowdfundad journalistik - partipolitiska sympatier ... 53
5.1.3 Inställning till crowdfundad journalistik - kön, ålder, utbildning och inkomst ... 54
5.1.4 Respondenterna förklarar ... 55
5.2 Observation ... 56
5.2.1 Inställning till journalisten och journalistiken... 56
5.2.2 Politiska åsikter ... 57
5.2.3 Språkbruk ... 58
6 Slutsats ... 59
6.1 Förslag på vidare forskning ... 59
Referensförteckning... 61
Bilaga 1 – Webbenkät - frågor ... 69
Bilaga 2 – Fritext webbenkät ... 73
1
1
Inledning
I följande kapitel kommer bakgrund och problematisering beskrivas följt av en presentation av syftet med studien samt vilka frågeställningar studien ämnar besvara. Vidare beskrivs vilken målgrupp studien vänder sig till och till sist presenteras studiens avgränsningar och disposition.
1.1
Bakgrund och problematisering
Enligt Belleflame, Lambert och Schweinbacher (2014) så var crowdfunding på frammarsch och ökade fort under slutet av 2000 talet och början av 2010 talet. Det var åtta år sedan och
crowdfunding har vuxit ytterligare sedan dess. 2015 samlades över 34 miljarder US-dollar in med hjälp av crowdfunding globalt (Zhang, Baeck, Ziegler, Bone & Garvey, 2015).
Crowdfunding innebär att någon söker investering av andra personer för att genomföra ett projekt (Ordanini, Miceli, Pizzetti & Parasuraman, 2011). Crowdfunding också kallat ”gräsrotsfinansiering” är ett alternativt sätt att finansiera ett projekt eller en verksamhet, exempelvis journalistik. En entreprenör kan presentera sin idé eller sitt projekt på en
crowdfunding-plattform på internet, exempelvis Patreon, FundedByMe och Kickstarter eller på sociala medier i syfte att ge dem som är intresserade av projektet möjligheten att bidra med pengar (Sevenday, 2018). Enligt Porlezza och Splendore (2016) innebär entreprenöriell journalistik att små mediebolag och enskilda journalister måste inta rollen som både journalist, finansiärer och publicister. Om formen av journalistik som utförs genom crowdfunding ska vara genomförbar krävs ekonomiska lösningar som fungerar, vilket har banat väg för crowdfunding som ett populärt alternativ inom entreprenöriell journalistik (Myndigheten för kulturanalys [Myka], 2013). En utmaning inom crowdfundad journalistik är att det saknas omfattande forskning om internetanvändares inställning till crowdfundad journalistik samt om
demografiska variabler påverkar inställningen. Den mesta forskningen har syftat till att titta på vad som ligger bakom viljan att finansiera journalistik genom crowdfunding. Detta menar studiens författare kan göra det svårt för olika intressenter att ta beslut baserat på forskning. Frågan är hur crowdfundade journalister kommunicerar sitt material på internet för att internetanvändare ska lita på dem och hur väl lyckas dem med detta?
Att just crowdfunding vuxit som finansieringsmodell för olika projekt är ganska naturligt med tanke på att starta upp ett projekt eller ett företag är svårt, men också att det tidigare saknats fungerande ekonomiska modeller för att finansiera sin verksamhet eller idé (Casamatta & Haritchabalet, 2011; Myka, 2013). Ulrika Hedman forskare vid Göteborgs Universitet menar att
2
många journalister idag av olika anledningar ger sig in och börjar arbeta med entreprenöriell journalistik, i folkmun i Sverige idag kallat ”swish-journalistik”, och att denna typ av
crowdfundad journalistik är på stark frammarsch. Det finns många entreprenöriella journalister som valt att inte arbeta och erhålla sin inkomst via etablerade medier utan väljer att endast finansiera sin verksamhet via crowdfunding. Den gemensamma nämnaren är att personer verkar vid sidan av traditionella kanaler och producerar och publicerar innehåll utan att passera en redaktion, i de allra flesta fall (Hedman, 2019). Till skillnad från de journalister som arbetar frilans eller traditionellt ansvarar crowdfundade journalister själva för att förhålla sig till pressens publicitetsregler samt yrkesregler (Journalistförbundet, 2020). Frilansjournalister är journalister som via olika mediehus och redaktioner får uppdrag eller ges beställningar på material utifrån deras kompetens, de får även sin lön via dessa (Verksamt, 2019). Många har vid sidan ett extraarbete då det kan vara svårt att försörja sig som frilansande journalist (Verksamt, 2020). En traditionell journalist, där även frilansjournalist likt ovan beskriven traditionellt räknas; samlar in, framställer, väljer ut eller redigerar material för en mediekälla exempelvis dagspress, Tv och radio (Svenska journalistförbundet [SJF], 2020). Enligt Brit Stakston (2020) som är författare, föreläsare och mediestrateg samt ägare av en PR-byrå ansvarar crowdfunding-journalister själva för utgivning vilket ger dem möjligheten att bortse från perspektiv rörande etik- och pressregler. Att bevisa sitt eget perspektiv är ofta viktigare än det uppdrag som är journalistens menar Stakston. Hennes åsikt är att dessa journalister ofta visar sig vara opinionsbildare hellre än journalister. Detta kan enligt studiens författare eventuellt påverka inställningen till crowdfundad journalistik och skapa problem för crowdfundade journalister att bibehålla trovärdigheten i deras material.
Med tanke på att journalistik är ett hantverk som ser till fakta (Sällström, 2016) utgår studien från att de allra flesta med syfte att bli tagna på allvar arbetar enligt de etiska ställningstaganden samt regler som finns rörande journalister. Men att det finns rädslor och fördomar i media och hos traditionella journalister att det finns de som kan påverka men som ej förhåller sig till regler och normer för journalistik konstateras i en kandidatuppsats från Göteborgs Universitet gjord av Matilda Spetz (2019). Spetz (2019) genomförde en kvalitativ studie som berör traditionella journalisters attityder gentemot journalister som finansieras via crowdfunding. Enligt Spetz (2019) pekar debatten som berör journalistik som finansieras med crowdfunding på att det är många etablerade medier och andra mediepersoner som uttalar sig negativt om denna form av journalistik. Många kritiker menar att crowdfundade journalister styr sitt material mot och eventuellt för dem som betalar för materialet och därmed frångår att endast rapportera
verkligheten (Spetz, 2019). Även Karlsten (2020) menar att det finns problem och svårigheter med journalistik som finansieras med crowdfunding, då det finns risk att det material som
3
publiceras är anpassat till publikens åsikter i syfte att tjäna mer pengar. Visserligen går det att hävda att detta avser vilka mediehus som helst, då även de har en betalande publik, dock har de ansvariga utgivare och redaktörer vars enda uppgift är att granska att det som publiceras är enligt de regler de arbetar utifrån (Myndigheten för press, radio & Tv [MRPT], 2019).
Tidigare var de journalister som fick sin inkomst via crowdfunding få och deras påverkan på allmänhetens upplevelser och mediehusens ställning obetydlig (Vogt & Mitchell, 2016). Idag ser det annorlunda ut och dessa journalister påverkar och når ut i betydligt större utsträckning (Vogt & Mitchell, 2016). Ytterst handlar det om att dessa skribenter inte behöver ta ansvar och att de som inte följer de pressetiska reglerna bedriver annat än journalistiskt hantverk menar Stakston (2018). Hunter (2014) menar att journalistik finansierat med crowdfunding kan ifrågasättas då deras läsare är deras enda finansiärer. Detta kan enligt Hunter (2014) skapa svårigheter för journalistik finansierat med crowdfunding att följa de normer och värderingar som finns i traditionell journalistik. Crowdfundade journalister är beroende av att deras artiklar och rapporteringar passar läsarna vilket resulterar i att de fortsätter att bidra med pengar (Hunter, 2014). Detta kan sättas i relation till att en journalist som skriver för ett etablerat mediehus visserligen har läsare att ta hänsyn till. Dock inte på samma personliga sätt rörande ekonomi, marknadsföring och annat som den som finansieras med crowdfunding. Den
traditionelle har att förhålla sig till en redaktion som skriver om olika ämnen på daglig basis och en redaktör eller ansvarig utgivare som tillser att regler som finns följs (Hunter, 2014).
Crowdfunding som fenomen har tidigare studerats av bland andra Ordanini et al. (2011) och Belleflame et al. (2014), men inställning hos internetanvändare för crowdfundad journalistik är fortfarande ett till stor del outforskat område. Forskning har heller inte tittat på vilket sätt olika demografiska variabler påverkar inställningen till crowdfundad journalistik i någon större utsträckning. Tidigare studier har mestadels haft fokus på varför användare vill finansiera crowdfundad journalistik samt hur journalister som finansieras via crowdfunding förhåller sig till de pressetiska normer och regler som gäller för journalistik som helhet. Internet har möjliggjort för journalister att nå ut till sin publik på nya sätt som exempelvis genom nya tekniska lösningar som betalningsmodeller och crowdfunding-plattformar samt för användare att ta del av journalistik på nya sätt (Myka, 2013). Crowdfundad journalistik som digitalt fenomen är även det ett relativt outforskat område vilket enligt studiens författare gör det relevant att studera för att bidra med kunskap i detta snabbt föränderliga område.
Crowdfunding som betalningsmodell för journalistik kämpar med trovärdighet då denna forma av journalistik finansieras helt av sina följare (Hunter, 2014). Genom att belysa demografi som
4
variabel kan studien bidra med kunskap om hur crowdfundad journalistik lyckas med sin kommunikation till olika demografiska grupper. Demografi- och socioekonomiska variabler påverkar exempelvis vad individer vad de röstar på, vad för utbildningsnivå de har, hur deras hälsa är samt vilken inkomst de har. Demografiska variabler påverkar hur en individ lever och vilka beslut den fattar samt hur den förhåller sig till olika fenomen (Mattisson, 2016; Eklund, 2019; Statistiska centralbyrån [SCB], 2019; Socialstyrelsen, 2016; Fröman & Widstrand, 2017). Med utgångspunkt i ovan menar studiens författare att det är relevant att ta reda på vilken inställning till crowdfundad journalistik som internetanvändare har och om det finns några skillnader eller likheter i inställningen beroende på olika demografiska variabler.
1.2
Syfte
Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad internetanvändare har för inställning till crowdfundad journalistik i Sverige. Studien undersöker hur inställningen skiljer sig beroende på kön, ålder, utbildningsnivå, inkomst samt partipolitiska sympatier samt om det skiljer sig i sättet att uttrycka sig i kommentarsfält på crowdfundade och etablerade mediehus på Facebook. Målet med studien är att besvara nedan frågeställningar.
1.2.1
Frågeställningar
• Vilken inställning har internetanvändare till crowdfundad journalistik i Sverige? • Hur skiljer sig inställningen till crowdfundad journalistik hos internetanvändare
beroende på kön, ålder, inkomst, utbildningsnivå samt partipolitiska sympatier? • Hur skiljer läsares sätt att uttrycka sig i kommentarsfält på en crowdfundad och ett
etablerat mediehus artiklar på Facebook?
1.3
Målgrupp
Denna studie vänder sig till dem som har intresse av att få insikter i hur samhället ser på crowdfundad journalistik. Extra intressant torde studien vara för dem som befinner sig i mediebranschen, forskare och studenter inom medieteknik samt de som ser att denna form av journalistik växer och undrar över hur människor utanför ser på dess framväxt och
5
crowdfunding som både finansiellt verktyg men även som finansieringsmöjlighet för
journalistik. Denna studie är vidare av allmänintresse då frågan om denna form av journalistik debatteras flitigt just nu i media på ledarsidor och i olika artiklar. Främst diskuteras huruvida det är tillförlitligt och trovärdigt eller ej. Studien har även ett visst politiskt intresse då den även undersöker socioekonomiska- och demografiska variabler.
1.4
Avgränsningar
I denna studie har valet gjorts att beskriva och avgränsa traditionell journalistik samt
frilansjournalistik som egna homogena yrkesgrupper. Utgångspunkten för dessa två är att de erhåller sina uppdrag samt betalningar från etablerade redaktioner och att de inte finansieras med crowdfunding. Det finns naturligtvis vissa journalister som använder sig av crowdfunding för att erhålla kapital för ett visst projekt som de senare kan sälja till etablerad media för en ytterligare ersättning, dessa har således inte tagits i beaktning. Denna avgränsning är gjord för att kunna ställa trovärdigheten mot journalistiken som finansieras med crowdfunding relaterat till traditionell journalistik hellre än crowdfunding som ekonomisk betalningsmodell.
Ytterligare en avgränsning som gjorts är att titta på hur svenska internetanvändare förhåller sig till vår frågeställning. Studien har även gjort avgränsningen att titta på observationsobjektens Facebooksidor. Detta för att kunna ta del av kommentarer från läsare då både Aftonbladet och Kvartal har öppna kommentarsfält på Facebook. Inga andra sociala medier kommer därmed att observeras. Vidare har studien valt att titta på demografin på respondenterna utifrån ett delat perspektiv demografi- och socioekonomiska faktorer då dessa utifrån studiens omfattning inte går att separera och är så pass närbesläktade att studien bedömt att det inte kommer påverka slutsatserna. I studiens benämns detta som demografi hellre än att återkoppla till båda löpande.
1.5
Disposition
Studien inleds med en inledning och bakgrund till det forskningsområde som studien ämnar undersöka. Efter detta följer en redovisning av frågeställningar samt syftet med studien. Studien fortsätter i nästa del med att redovisa målgrupp för denna studie samt de avgränsningar som gjorts. Vidare följer kapitlet litteraturöversikt där studiens kontext förtydligar begrepp och redovisar information som behövs för att studien ska bli relevant i sin helhet. Efter det följer teoretiskt ramverk där olika, för studien viktiga vetenskapliga teorier, beskriver ämnet studien avhandlar. Under teoretiskt ramverk tydliggörs även vad som ingår i studien rörande de olika typer av journalister som omnämns i uppsatsen. Följande metodkapitel beskriver hur studien
6
gått tillväga för att samla in data och avslutas sedan med ett kritiskt förhållningssätt i metoddiskussionen. Vidare följer resultatkapitlet där data som samlats in för att besvara
frågeställningarna presenteras. Resultatet från webbenkäten presenteras först, sedan presenteras resultaten från observationen. Studien avslutas med en diskussion där teori ställs mot resultaten av undersökningarna för att sedan mynna ut i en slutsats samt förslag på vidare forskning.
7
2
Litteraturöversikt
I detta kapitel kommer studiens kontext beskrivas och sedan följer det teoretiska ramverk studien utgått från.
2.1
Studiens kontext
I detta avsnitt beskrivs för uppsatsen väsentlig information som inte är vetenskaplig teori men som är relevant för helheten av studien och för att den insamlade data som ligger till grund för studien ska kunna förstås till fullo.
2.1.1
Crowdfundad journalistik i Sverige, en vattendelare
När det talas om crowdfundad journalistik i Sverige 2020 så är det ofrånkomligt att inte lyfta fram Joakim Lamotte. Joakim Lamotte var tidigare anställd på Sveriges Television (SVT) som reporter för uppdrag granskning (Wikipedia, 2020). Sedan 2015 kallar han sig oberoende journalist och publicerar direktsända videor och textinlägg på sin Facebooksida där han har över 200 000 följare (Joakim Lamotte, u.å.). Han väljer ofta sensationella ämnen som i de flesta fall handlar om invandring och områden där det bor många invandrare. Han har hyllats av ett flertal medier som befinner sig på yttersta högerkanten politiskt och är ifrågasatt av många journalister för sina metoder och ämnesval (Wikipedia, 2020; Aschberg, 2019). Många menar också att han vinklar sina nyheter för att skapa en bild som passar hans syfte (Wikipedia, 2020). Andra menar att han är en blåslampa som sätter fingret på de journalister som uppträder som journalister men egentligen är aktivister (Josefsson, 2019).
Enligt Svenska Dagbladet (2018) gjorde radioprogrammet Medierna i P1 2018 en granskning av fenomenet kring det som i Sverige refereras till som swishjournalistik. En av dem som de granskat är just Joakim Lamotte som får sitt arbete betalt med crowdfunding, främst via betalfunktionen Swish. Att Joakim Lamotte får betalt av sina läsare via Swish är också en av anledningarna till att ordet swishjournalist 2018 blev ett av årets nyord (Svenska Dagbladet, 2018). Swishjournalistik har i Sverige på grund av etablerad media belysts som något negativt främst från olika ledarskribenter som exempelvis Robert Aschberg (2019) som skriver för Aftonbladet. Aschberg (2019) skriver om Joakim Lamotte och hur mycket han tjänar och kritiserar de ämnen Joakim Lamotte skriver om. Även Expressen, som har nästan fem miljoner läsare per vecka (Forsberg, 2019), har pratat negativt om Joakim Lamotte (Liljestrand, 2020). Även andra stora etablerade medier såsom Dagens Nyheter där Jack Werner (2019) har lyft
8
fram Joakim Lamotte och beskrivit honom och hans arbete i negativa ordalag. Vid ett tillfälle var Joakim Lamotte med i SVT:s agenda där han efter att precis avslutat ett reportage i ett utsatt område kom till studion i skyddsväst för att tydliggöra hur utsatt och hotad han är på grund av sin journalistik och det som skrivits om honom i media (SVT, 2020). Ett flertal vänstersidor som nättidskriften Paragraf har också belyst Joakim Lamottes arbete som negativt (Paragraf, 2019). Jokkala (2017) instämmer i detta och menar att Joakim Lamottes framfart är obehaglig. Utifrån den exponering som Joakim Lamotte har fått som crowdfundad journalist har till och med konkreta namninsamlingar på internet skapats med syfte att stoppa hans arbete (Sabra, 2019). Detta innebär att allmänhetens syn på crowdfundad journalistik formas till stor del av den negativa bild som etablerad media i de flesta fall lyfter fram vilket Spetz (2019) också visar på i sin studie. Det finns andra crowdfundade journalister i Sverige. Martin Schibbye och Jojje Olsson är exempel på journalister som finansierar sin journalistik med crowdfunding. Jojje Olsson rapporterar från Asien (Olsson, 2020) och Martin Schibbye med intentionen att ge dem som inte har en röst en röst (Blankspot, 2020).
2.1.2
Crowdfunding-plattformar och finansieringsmetoder
Nedan beskrivs olika crowdfunding-plattformar och finansieringsmetoder som är stora på marknaden för crowdfundad journalistik.
2.1.2.1
Kickstarter
Kickstarter är en av de största plattformarna för crowdfunding på internet (Sevenday, 2018). Det är en amerikansk crowdfunding-plattform som samlar in och finansierar olika projekt genom crowdfunding (Kickstarter, 2020). Kickstarter grundades 2009 och har sitt säte i New York, USA (Kickstarter, 2020). De existerar med syftet att hjälpa till att bringa liv i kreativa projekt för film, musik, teater, spel, design, fotografier och mycket mer (Kickstarter, 2020). De har fem tydliga regler för vad som accepteras och inte accepteras om man vill publicera sitt verk på deras plattform. Dessa regler är: projektet måste producera något som är avsett att delas med andra, projekt måste presenteras tydligt och ärligt, välgörenhetsprojekt är inte tillåtna, projekt får ej erbjuda investeringar, vinster eller aktier, projekt får inte bryta mot några lagar eller erbjuda något som bryter mot lagar (Kickstarter, 2020).
9
FundedByMe är ett svenskt crowdfundingbolag och crowdfunding-plattform som inriktar sig på teknik och mot finansmarknaden (FundedByMe, u.å.). Bolaget som helhet består av
fundedbyme.com samt Laika Consulting som är en kommunikationsbyrå inom finansiell kommunikation. Idag når de över 269 000 registrerade globala investerande medlemmar (FundedByMe, u.å.).
2.1.2.3
Patreon
Patreon grundades 2013 av Jack Conte och är baserat i San Francisco i USA (Patreon, u.å.). Patreon är en webbplats och plattform där kreatörer kan publicera sina verk. Det kan handla om exempelvis videoskapare, skribenter, journalister och musiker. Patreon skapar möjligheter för kreatörerna att få betalt månadsvis av sina följare och supportrar genom donationer och prenumerationer (Patreon, u.å.). Patreon har cirka tre miljoner aktiva donatorer per månad, 100 000 kreatörer och hade i slutet på 2019 samlat in över en miljard dollar utspritt på alla kreatörer som använder Patreon (Patreon, u.å.).
2.1.2.4
Swish
Swish är en mobilapplikation som ägs av Getswish AB och lanserades 2012 (Swish, u.å.). Getswish AB är ett samarbete mellan några av Sveriges största banker och ägs av Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Nordea, SEB samt Swedbank och Sparbankerna (Swish, u.å.). Swish finns idag i tre olika former; för privatpersoner, för företag samt för handel. Applikationen gör det möjligt att snabbt föra över pengar mellan olika bankkonton och
mottagarens telefonnummer fylls i istället för kontonummer (Nationalencyklopedin [NE], u.å.). I februari 2020 tog 230 000 företag betalt med Swish och 7 408 888 privatpersoner använde applikationen (Swish, u.å.). Swish i sig är inte en plattform för crowdfunding och erbjuder inte möjlighet att be om finansiering. Swish har dock av olika anledningar kommit att bli synonymt med crowdfundad journalistik i Sverige på grund av att en del crowdfundade journalister finansieras via Swish och är omskrivna för deras arbete men även för att det är en enkel
betalningsmodell att få pengar via. Epitetet swish-journalister har till och med blivit ett begrepp och debatteras frekvent (Göteborgs Posten, 2020).
2.1.3
Demografi och socioekonomiska faktorer
NE (u.å.) definierar demografi som vetenskap som studerar befolkningslära. Hur stor en
10
förändringar i en population med kopplingar till demografiska händelser (NE, u.å.). Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet (2019) definierar detta som att hitta samband mellan populationens utveckling och dess samband med olika ekonomiska, sociala, politiska och kulturella faktorer. Variabler som är centrala är ålder, kön, civilstånd, etnisk tillhörighet, och vart man bor (NE, u.å.).
Den socioekonomiska indelningen som förkortas SEI är föråldrad enligt SCB (2020) och inte uppdaterad sedan 1994. Denna indelning utgick från början som en indelning av individers arbete och således en gruppering utifrån dessa parametrar. Det var en indelning som skapades utifrån utbildningsnivå, inkomst eller yrke (SCB, 2020). De övergripande grupperna består av företagare, arbetare och tjänstemän. För att nämna ett exempel så har inte SEI:s definitioner följt med utbildningsväsendets förändringar där ett flertal yrken idag har eftergymnasial utbildning som tvång (SCB, 2020).
Karolinska institutet (u.å.) beskriver socioekonomiska faktorer som individer och grupper i en social struktur som utmärks av sociala- och ekonomiska faktorer inom given social struktur. Vidare menar de att en individs erfarenheter och specifika attribut påverkar en individs livsstil, attityd och personlighet. De beskriver vidare att dessa attribut kommer från de sociala
värderingar och beteende som finns i den grupp en individ tillhör eller i förekommande fall strävar efter att tillhöra (Karolinska institutet, u.å.).
Idag talas det om socioekonomiska faktorer som en effekt av demografiska aspekter (Folkhälsomyndigheten, 2015). Studien väljer därför att beskriva båda som ett homogent begrepp för att undanröja funderingar på vad skillnaden är och hur de i kontext sammanfogas. För att ta ett exempel så beskriver Folkhälsomyndigheten (2015) i sin rapport
”Socioekonomiska villkor och psykisk ohälsa bland tonåringar” tonåringars psykiska hälsa utifrån de socioekonomiska villkor de härstammar från och hur de påverkar deras psykiska hälsa.
2.1.4
Observationsobjekt
Nedan beskrivs de två internet-tidningar vars kommentarsfält på Facebook har fungerat som observationsobjekt i studien.
11
Aftonbladet är en obunden socialdemokratisk kvälls- och internet-tidning som grundades 1830 av Lars Johan Hierta. Aftonbladet ägs idag till 91% av Schibstedt Media Group och 9% av Landsorganisationen i Sverige (LO) (NE, u.å.). Aftonbladet är ett aktiebolag och det officiella namnet är Aftonbladet Hierta AB (Aftonbladet, 2019). Med cirka 3.8 miljoner unika läsare per dag är Aftonbladet Sveriges största nyhetskälla (Aftonbladet, 2019). Tidningen finns på webben, på mobila plattformar, som webb-tv samt som papperstidning (NE, u.å.). Aftonbladet är anslutet till Allmänhetens pressombudsman och Pressens opinionsnämnd vilket innebär att de förhåller sig till pressetiska regler (Aftonbladet, 2019). Enligt Aftonbladet (2019) utgår deras journalistik från läsarens perspektiv och de ska bland annat kritiskt granska makthavare i offentlig sektor och i näringsliv. Journalistiken ska vara sann och pålitlig och inga lojalitetsband till varken ägare, ideologier eller annonsörer får hindra Aftonbladet att skildra verkligheten så ärligt som möjligt (Aftonbladet, 2019).
2.1.4.2
Kvartal
Kvartal är en nättidskrift som publicerar artiklar i aktuella samhällsfrågor. Kvartal är
crowdfundade och deras arbete finansieras genom donationer från följare med ett löfte om att erbjuda vuxen samhällsdebatt och kvalificerad analys. Kvartal är partipolitiskt obundna och kallar sig för Sveriges minsta mediehus. Kvartals chefredaktör heter Jörgen Huitfeldt och han fungerar även som ansvarig utgivare. (Kvartal, 2019)
2.2
Teoretiskt ramverk
I detta kapitel definieras crowdfunding, drivkrafter att finansiera med crowdfunding, traditionell journalistik samt crowdfundad journalistik med hjälp av tidigare forskning.
2.2.1
Definition av crowdfunding som modell
Crowdfunding som modell har vuxit fram där behov av finansiering har funnits för projekt men där det inte varit möjligt att finna finansiärer (Myka, 2013). Belleflame et al. (2014) menar att crowdfunding generellt sker via internet genom att den som står bakom ett projekt ber om finansiering via donationer. De menar vidare att den som gör donationen ofta väntar sig något i retur som motivation för att de ger sitt finansiella stöd. De som donerar önskar få en känsla av att de är speciella och att de är en del av något som bara de har del i och får insikt i. Detta är skillnaden mellan välgörenhet och crowdfundade projekt (Belleflame et al., 2014).
12
När det kommer till crowdfunding brukar tre former nämnas, det går att argumentera för fyra enligt forskning (Mollick, 2014; Bradford, 2012; Jian & Shin, 2015). Dessa är
investeringsmodellen, donationsmodellen/belöningsmodellen och utlåningsmodellen (Mollick, 2014; Bradford, 2012; Jian & Shin, 2015). Den vanligaste modellen och som har störst
spridning är donationsmodellen som är lik välgörenhet då den som donerar inte förväntar sig något tillbaka (Myka, 2013). Enligt Jian och Shin (2015) så är även belöningsmodellen en egen modell men när man ser till forskning och även deras tolkning så är den i princip detsamma som donationsmodellen. Belöningsmodellen innebär att de som ger till ett visst projekt även får något tillbaka såsom material eller möjlighet att träffa den som står bakom projektet (Jian & Shin, 2015). Utlåningsmodellen innebär att de som ger pengar även förväntar sig att få tillbaka dem när projektet är klart (Myka, 2013). Den sista av de tre modellerna är investeringsmodellen vilket är mer klassisk i sitt utförande där individen som är med och finansierar får aktier eller någon form av ägande i ett projekt eller en verksamhet (Ordanini et al., 2011).
Enligt Ordanini et al. (2011) utgörs de som ber om finansiering via crowdfunding av tre olika grupper. Den ena gruppen är de som söker investeringar för nya projekt i syfte att få tillgång till en specifik marknad genom att söka ekonomiskt stöd av intresserade supportrar av ett projekt. Den andra gruppen är de som finansierar nya projekt och förväntar sig att få någonting tillbaka, exempelvis artiklar och nyheter. Den tredje gruppen är organisationer som samlar grupp ett och grupp två på ett ställe för att göra förutsättningarna bättre för båda grupperna, exempel på en sådan organisation är Kickstarter, FundedByMe och Patreon. Att Ordanini et al. (2011) inte beskriver en fjärde är för att de inte ser någon skillnad på donationsmodellen och
belöningsmodellen.
Vanligtvis delas crowdfunding upp i två delar; direkt och indirekt crowdfunding. Direkt crowdfunding innebär att projektägaren lägger ut sin idé på en egen plattform exempelvis en webbplats eller Facebooksida. Indirekt crowdfunding innebär att projektägaren lägger ut sitt projekt på en crowdfundingtjänst. (Bouncken, Komorek & Kraus, 2015)
2.2.2
Drivkrafter att finansiera med crowdfunding
Ordanini et al. (2011) menar att viljan att stå bakom något som en individ upplever som viktigt och som går i linje med deras egna intressen är en stark drivkraft för många när de finansierar crowdfundad journalistik. Jian och Shin (2015) identifierade åtta motivationer för donationer till crowdfundad journalistik i deras forskning; Altruism, ny kunskap, tro på oberoende
13
samhälle individen lever i. En studie som Greenberg och Mollick (2016) gjort visar att kvinnor hellre väljer att crowdfunda andra kvinnor vilket de menar beror på en samhörighet rörande underrepresentation i den entreprenöriella världen. En svensk undersökning gjord av Mohammadi och Shafi (2016) motsäger detta efter att de tittat på finansiärer på den svenska crowdfunding plattformen FundedByMe som visar att kvinnliga finansiärer i högre utsträckning finansierar projekt eller verksamheter som har manliga ledare.
Att finansiera crowdfundad journalistik är en form av köpprocess vilket påverkas av en mängd faktorer. Blackwell, Miniard och Engel (2006) menar att alla människor har begränsat med tid, pengar och möjlighet att ta emot information. De menar vidare att om en köpprocess tar för lång tid så avstår en konsument från det specifika köpet. Personlighet, livsstil och värderingar är också faktorer som har stor påverkan (Blackwell et al., 2006). Bray (2008) som studerat donationer menar att individer upplever en tillfredsställelse på ett djupare plan och tar upp exempel som; skicka ett budskap om sina åsikter, självkänsla, hjälpa till att lösa ett problem, inhämta kunskap om ämne som är intressant för individen, vara del i att hämnas/få upprättelse och liera sig med vänner.
Det som är gemensamt för både det som ingår i köpprocessen samt finansieringen av
crowdfunding är att det påverkas av individens livsstil, värderingar, kultur och det som ligger bakom (Blackwell et al., 2006; Ordanini et al., 2011; Karolinska institutet, u.å.). Det vill säga demografi och socioekonomiska faktorer vilket studien undersöker.
2.2.3
Den traditionella journalisten
För att arbeta inom vissa yrken i Sverige, exempelvis lärare, väktare eller tandläkare, behövs enligt svensk lag en utbildning eller att man på annat sätt är legitimerad och godkänd att arbeta inom dessa yrken (Universitets- och Högskolerådet, 2019). Yrket journalist är inte en sådan skyddad yrkestitel vilket innebär att vem som helst kan kalla sig journalist om den så önskar (Nygren & Wadbring, 2019). Internet har möjliggjort för vem som helst att publicera vad som helst vilket gör det svårt att avgöra vem som är utbildad journalist eller inte (Nygren & Wadbring, 2019).
En journalist i ordets traditionella mening är en person vars huvuduppdrag är att undersöka, informera och återge vad som händer i samhället och framför allt vad som ligger bakom det som händer (Pressens samarbetsnämnd, 2015). Kovach och Rosenstiel (2007) menar att en journalist arbetar för samhällets bästa och att det den framställer ska vara sant och framtaget på etiskt sätt.
14
Som exempel kan nämnas vad Hunter (2014) menar är en förflyttning av makt, från journalist till publik och att journalister känner ett stort ansvar för det de ger ut.
En annan sida som måste tas i beaktning är det faktum att en journalist som är anställd på en tidning exempelvis har att ta ansvar för de regler som sätts upp för journalister som pressetiska regler och pressens tretton yrkesregler (SJF, 2020). Den första regeln för dessa lyder: ta inte emot journalistiska uppdrag av personer utanför en redaktionell ledning (SJF, 2020). SJF (2020) beskriver att dessa tretton yrkesregler samt de pressetiska reglerna finns för att stärka rollen, integriteten och trovärdigheten kring journalisten och ramarna kring denna. Vidare menar SJF (2020) att tilltron till medierna och dess medarbetare bygger på att de yrkesetiska reglerna följs. Media menas ofta vara den tredje statsmakten (Huitfeldt, 2019). Det innebär att media ska anta rollen som aktör satt att granska riksdag och regering fri från påverkan med ett uppdrag som kommer från de som residerar i landet (Huitfeldt, 2019). Tanken är att de ska ställa politikerna de svåra frågorna och ifrågasätta samt visa på maktmissbruk (Huitfeldt, 2019). Vidare ligger det i medias roll att skapa debatt och hjälpa samhället framåt (Huitfeldt, 2019). Etablerad
traditionell media särskiljer sig från nya alternativa medier då traditionell etablerad media har haft som uppdrag att nå ut till samhället som helhet och således haft ett demokratiskt uppdrag (Weibull & Wadbring, 2014). För att upprätthålla den auktoritet som traditionell journalistik har och har haft och samtidigt särskilja sig från alternativa medier är det ännu viktigare att förhålla sig till de journalistiska ideal som finns (Singer, 2010). De stora aktörerna bakom den
etablerade pressen; Publicistklubben, SJF, Tidningsutgivarna och Sveriges Tidskrifter tar tillsammans fram ”Spelregler för Press” vilken kan ses som ett facit för hur journalistik i olika former ska bedrivas och vilka regler dessa olika aktörer förväntas följa i Sverige (Pressens samarbetsnämnd, 2015). Dessa aktörer bildar tillsammans Pressens samarbetsnämnd (Pressens samarbetsnämnd, 2015).
2.2.4
Crowdfundad journalistik
Hunter (2014) beskriver att det inte behövs någon specifik utbildning för att arbeta som journalist men att det finns normer och värderingar som är fördelaktiga att förhålla sig till. Trovärdighet, ansvarighet, transparens samt objektivitet är saker som Hunter (2014) menar är viktiga normer som journalister bör ha i åtanke i sitt arbete. Story, Salaman och Platman (2005) menar att det kan vara svårt att som crowdfundad journalist följa de normer och värderingar som finns då det är viktigt att hitta en balans mellan att sälja in sig själv och sitt arbete till en publik men samtidigt vara trovärdig, transparent och objektiv. Feighery (2011) menar att
15
utvecklingen av teknologi, exempelvis internet, har gjort det än mer viktigt för alla typer av journalister att vara transparent, objektiv och noggrann med vad man publicerar. Han menar att internet ger publiken och läsarna möjligheten att dela artiklar vidare och att faktagranska artiklarna i större utsträckning än tidigare.
Journalister som är anställda av en nyhetsredaktion behöver oftast inte blanda sig i
organisationens ekonomi eller marknadsföring vilket gör att det endast behöver fokusera på sin nyhetsrapportering, Det gör det enklare att följa normer och värderingar som finns inom journalistiken. De har även kollegor att vända sig till för att få hjälp och feedback i en annan utsträckning än vad crowdfundade journalister har (Hunter, 2014). Journalister som försörjer sig via crowdfunding är tvungna att själva ansvara för sin ekonomi och hur de marknadsför sig för att nå sin publik och sina läsare, vilket kan göra det komplicerat att följa normer och värderingar som finns inom den traditionella journalistiken (Hunter, 2014).
Samtidigt som det kan vara problematiskt för crowdfundade journalister att upprätthålla sin trovärdighet så finns idag fler möjligheter till att få direkt feedback på sina rapporteringar i och med sociala medier och andra plattformar, som exempelvis Kickstarter, FundedByMe och Patreon (Hunter, 2014). På dessa plattformar finns möjligheten för publiken och läsarna att kommentera och uttrycka sina åsikter direkt till de crowdfundade journalisterna (Hunter, 2014). Enligt Hunter (2014) kan dessa verktyg underlätta för skribenterna i och med att de får direkt feedback och en överblick över vad publiken och läsarna vill se och läsa om. Publiken och läsarna som kommenterar och ger sin feedback är samtidigt i stor utsträckning även finansiärer till journalisten i och med att de på olika sätt bidrar med pengar för att få fler nyheter (Hunter, 2014). Belleflame et al. (2014) menar att crowdfunding i många fall kan ses som ett avancerat beställningssystem där den som betalar förväntar en produkt som inte är tillverkad i förhand. De som finansierar dessa projekt via crowdfunding är engagerade och förväntar sig att de som äger projektet är detsamma (Belleflame et al. 2014).
16
3
Metod
Metodkapitlet redovisar de metodval som studien baseras på och på vilket sätt metoderna använts för att samla in data. Vidare diskuteras fördelar och nackdelar med de metoder som använts och varför dessa metoder valts för att kunna besvara frågeställningarna.
3.1
Metodteori
En forskare måste välja en metod som ger relevanta data för den eller de frågeställningar han eller hon har valt (Backman, 1998). Metoderna som använts i denna studie är kvantitativ webbenkät och en kvalitativ observation. Enkätundersökningar är en kvantitativ
datainsamlingsmetod och den innebär att respondenterna får någon form av underlag som de själva besvarar (Trost & Hultåker, 2007). Alla statistiska undersökningar vare sig de undersöker attityder, inkomstnivå eller utbildningsnivå bidrar med indikationer om variationen mellan de variabler som undersöks (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2010). Då denna studie bland annat syftar till att undersöka hur inställningen till crowdfundad journalistik skiljer sig hos
internetanvändare beroende på olika variabler har en kvantitativ metod använts. Djurfeldt et al. (2010) menar vidare att en kvantitativ metod kännetecknas av att den kan anses giltig för en hel population hellre än bara de som blir undersökta. En förutsättning för detta är dock att hela populationen bör ha möjligheten att delta i undersökningen (Djurfeldt et al., 2010). Att använda sig av kvantitativ metod innebär att skilja på det som är slumpmässigt från det meningsbärande (Djurfeldt et al., 2010).
Alvehus (2013) menar att observationsstudier är en metod som är lämplig för att undersöka människors beteende. I och med att studien bland annat syftar till att undersöka på vilket sätt internetanvändare uttrycker sig i kommentarsfält på Facebook har studien därför antagit denna metod. Att forska kvalitativt innebär dock ej att reducera komplexiteten i verkligheten till enkla samband utan att visa på komplexiteten och olika nyanser i det som undersöks (Alvehus, 2013). Alvehus (2013) menar vidare att kvalitativ forskning är tolkande forskning men att poängen inte är att forskaren tvunget ska förstå, dess uppgift är snarare att bidra till en mer generell förståelse av ett fenomen. Ludwig Wittgenstein (2012) menar att det går att utveckla sättet att betrakta omvärlden och på så sätt hjälpa till att ge fler perspektiv på den. Det finns två varianter av observationsstudier, en där forskaren eller observatören aktivt deltar för att påverka respondenterna och en där forskaren endast iakttar en händelse (SKOP, u.å.).
17
I denna studie har forskarna observerat genom att endast iaktta. När en iakttagande observation ska genomföras är det viktigt att den som observerar håller låg profil för att inte påverka den händelse eller det scenario som iakttas (Alvehus, 2013). Vid observationer är det viktigt att komma åt att studera det som är lämpligt för att besvara frågeställningen (Alvehus, 2013). Att undersöka en situation på internet kallas netnografi vilket innebär att faktiska naturliga situationer på internet studeras (Alvehus, 2013). Enligt Berg (2015) kan samspelet mellan människor på internet ses som en del av människors vardagsliv då antalet människor som föredrar att kommunicera digitalt ökar. Därför menar Berg (2015) att det idag finns möjlighet att på ett annat sätt än tidigare studera på vilket sätt människor samspelar och uttrycker sig. Enligt Alvehus (2013) innebär en netnografi också en klar fördel i och med att tillgången till materialet ofta är i textform vilket gör det lättare att analysera då det inte krävs några transkriptioner. Enligt Alvehus (2013) är det viktigt att spara det material som observationen gett, detta för att kunna vara transparent med resultaten vilket ger en möjlighet att påvisa verkligheten. Detta har författarna tagit i beaktning och allt material som observationen tillhandahållit har därför sparats.
3.2
Datainsamling och analys
Datainsamlingen gjordes med hjälp av två metoder, webbenkät samt en observation av kommentarsfält på Aftonbladet och Kvartals Facebooksidor.
3.2.1
Webbenkät
Webbenkäten lades ut i två omgångar under en veckas tid under februari 2020 och totalt svarade 79 personer. Webbenkäten innehöll totalt tio frågor varav sex är påståenden där respondenterna fick ta ställning till dessa påståenden på en femgradig skala där ett betyder; ”stämmer inte alls” och fem betyder ”stämmer helt”. I resultatet refererar studien till denna skala med siffrorna 1, 2, 3, 4 och 5. Fyra var frågor där respondent fick ta ställning till demografiska frågor om sig själv (Se bilaga 1). Webbenkätens demografifrågor ställdes för att undersöka om dessa hade några eventuella gemensamma nämnare såsom partipolitiska sympatier, ålder, kön, inkomst och utbildningsnivå. Syftet med att analysera dessa variabler var för att undersöka om det fanns några indikatorer på att vissa sammansatta attribut påverkar en individ att tycka på ett visst sätt. Före webbenkäten skickades ut på riktigt gjordes ett testutskick till handledare, familj och vänner som gav feedback för att undvika otydligheter och missförstånd vilket resulterade i att webbenkäten reviderades och omformades. Webbenkäten skickades sedan ut på riktigt på
18
Facebook samt direkt via mejl, Whatsapp och Facebook-messenger till internetanvändare med uppmaningen att dela webbenkäten vidare samt en uppmaning om att svara på webbenkäten. Detta gjordes i syfte att skapa en snöbollseffekt för att ge webbenkäten större spridning.
Webbenkäten låg ute på Facebook under en vecka och under denna vecka skickades den ut i två omgångar med syfte att öka antalet svarande. Utöver det skickades webbenkäten ut till ett antal vänner och bekanta via ovan nämnda plattformar och applikationer. Detta med
bekvämlighetsurvalet och snöbollseffekten i åtanke. Med tanke på studiens omfattning gjordes detta då det var enkelt och fördelaktigt för att så många personer som möjligt skulle svara på webbenkäten.
3.2.2
Observation
Observationen genomfördes mellan 6/3–20 - 13/3–20 där tio artiklar valdes ut från Aftonbladets Facebooksida samt tio artiklar från Kvartals Facebooksida. När artiklarna valts ut samlades samma antal kommentarer in från respektive Facebooksida, detta för att inte påverka resultatet. De första tio kommentarerna till varje artikel valdes ut och lästes igenom i omgångar samtidigt som anteckningar fördes. Bryman (2011) menar att en kvalitativ innehållsanalys med fördel kan användas för att analysera material från en observation. Därför har denna metod applicerats på denna studie. En kvalitativ innehållsanalys innebär att forskaren söker efter teman och
kategorier i exempelvis en text och att texten bör läsas igenom mer än en gång samtidigt som anteckningar förs för att återkommande teman ska kunna identifieras (Bryman, 2011). Bryman (2011) menar att när teman i texten identifierats bör forskaren sedan skapa kategorier inom dessa teman som sedan analyseras. För att analysera materialet från observationen har därför en kvalitativ innehållsanalys gjorts där teman har identifierats och sedan kategoriserats. Detta för att identifiera olika bakomliggande teman bland kommentarerna. Tre teman identifierades bland kommentarerna; inställning till journalisten och journalistiken, politik samt språkbruk. Inom dessa teman skapades olika kategorier som sedan har analyserats för att komma fram till vilka likheter och skillnader som finns mellan kommentarsfälten på Aftonbladet och Kvartals Facebooksidor. Inget datorprogram har använts för analys av materialet från observationen. Analysen har gjorts för hand vilket Kozinets (2011) menar är att föredra om mängden insamlad information är hanterbar för de som författar undersökningen i fråga.
Kommentarerna analyserades sedan som positiva och negativa samt bra eller dåligt språkbruk. Jansen, Zhang, Sobel och Chowdury (2009) definierar en negativ kommentar som någon form av sarkasm, kritik eller anklagelse och positiva kommentarer som uttryck som hyllar någon eller
19
något eller som innehåller komplimanger. Kategorierna inom de teman som identifierats är positiva och negativa kommentarer till journalisten eller journalistiken, positiva och negativa åsikter om politiska partier i allmänhet samt åsikter som riktar sig mot individer med koppling till politik samt vilket språkbruk som används bland kommentarerna.
3.3
Urval
Utgångspunkten för urvalet till både webbenkäten samt observationen var att samtliga respondenter skulle ingå i samma grupp av människor, i studiens fall gruppen
internetanvändare. Detta för att undersöka samma grupp med två olika infallsvinklar vilket Yin (2007) menar är fördelaktigt för att kunna styrka studiens slutsatser.
3.3.1
Webbenkät
Webbenkäten riktades mot internetanvändare i Sverige. Webbenkäten distribuerades genom att applicera metoderna bekvämlighets- och snöbollsurval. Detta innebär att forskaren distribuerar webbenkäten till personer i forskarens nätverk som i sin tur uppmanar nya personer att besvara webbenkäten (Alvehus, 2013). På så vis ges en snöbollseffekt där nya personer rekommenderas att delta (Alvehus, 2013). Det kan dessutom bli lättare att övertyga de nya personerna att ingå i studien när de blivit rekommenderade av någon de känner (Denscombe, 2014).
Med tanke på den ringa tid som fanns till att genomföra studien har datainsamlingen även utgått från ett bekvämlighetsurval. Något Bryman och Bell (2013) menar är passande för forskare som gör småskaliga forskningsprojekt samt begränsad tid och budget. Både Bryman och Bell (2013) och Trost (2012) menar att det är både tidskrävande och kostsamt att granska större populationer vilket bekräftar att det urval som gjorts är fördelaktigt för denna studie. Således bör det som är enkelt, snabbt och kostnadseffektivt väljas (Denscombe, 2014). Alvehus (2013) menar att även mindre granskningar kan ge goda bilder av verkligheten om de som svarat är representativa för befolkningen. För att urvalet ska bli representativt för hela populationen bör så många skilda delar av en population haft möjlighet att delta i undersökningen (Djurfeldt et al., 2010). Detta innebär att denna studies urval är icke representativt.
3.3.2
Observation
Som observationsobjekt har Aftonbladet och Kvartals Facebooksidor valts. Valen gjordes med utgångspunkt i att observationsobjekten skulle kunna ställas mot varandra. De kriterier som
20
studien satte upp för att välja observationsobjekt var följande; ett större antal följare på sin Facebooksida, öppet kommentarsfält och att den ena skulle tillhöra det som är allmänt
vedertaget etablerat media och den andra skulle bedriva crowdfundad journalistik. Vidare skulle den crowdfundade endast bedriva journalistik och inte opinionsbildning. Ytterligare ett
kriterium som studien satte upp var hur valet av artiklarna skulle ske. De kriterier som sattes upp var: att artiklarna skulle bygga på händelse- eller nyhetsrapportering och att dessa artiklar skulle vara så lika som möjligt för att kunna jämföras utan att påverka resultatet. Aftonbladet är den största nättidningen i Sverige med nästan fyra miljoner läsare varje dag (Ekström, 2019). Kvartal benämner sig själv som Sveriges minsta mediehus och de finansieras via crowdfunding (Kvartal, 2019). Kvartal har sju anställda i sin redaktion samt innehar en Facebooksida. På Facebooksidan publiceras bland annat deras artiklar (Kvartal, 2019). Både Aftonbladet och Kvartal har många följare på Facebook vilket indikerade att det skulle finnas kommentarer att analysera. Dessa två plattformar valdes då Aftonbladet är en etablerad tidning vilket är fördelaktigt för att kunna sätta i relation till den undersökning studien ämnar genomföra. Kvartal valdes då Kvartal är en crowdfundad nyhetsorganisation, inte en enskild person, och kan då relateras och sättas som motpol till Aftonbladet. Vidare var det en önskan att dessa två skulle ha ett större antal följare på Facebook så att de kunde ställas emot varandra så jämnt som möjligt, hellre än att den som ställdes mot Aftonbladet var en enskild person med få
Facebookföljare.
3.4
Etiska överväganden
För att inte riskera att hamna i ett etiskt dilemma har de kommentarer som presenteras i studien anonymiserats. Webbenkäten har utformats så att endast de personliga uppgifter som är
relevanta för att svara på frågeställningarna efterfrågats. Webbenkäten är anonym och inga personuppgifter som kan identifiera vilken individ som svarat vad på vilken fråga har samlats in. Enligt GDPR-lagstiftningen (Malmö universitet [MAU], 2020) får endast nödvändiga personuppgifter och data för att uppfylla det avsedda målet samlas in, lagras och bearbetas. Med hänsyn till forskningsetiska aspekter och lagmässiga aspekter har respondenterna informerats om vad den data de lämnar har för syfte, hur den kommer sparas och att den kommer
anonymiseras. Respondenterna har alla kunnat ta del av en informationstext som noggrant beskriver syftet med webbenkäten och som även beskriver att inga personliga data som kan identifiera individen sparas.
En dold observation likt den som utförs i denna studie kräver en noggrann etisk överläggning (Alvehus, 2013). Med detta i åtanke har forskarna resonerat kring det medium som
21
observationen genomförts på. Fördelen med en dold observation är att den ger en möjlighet att studera en naturlig situation utan någon som helst observatörseffekt (Alvehus, 2013). Forskarna har gjort ett medvetet val att inte alls delta i någon diskussion då bedömningen gjorts att det inte skulle vara till hjälp när observationen genomfördes och att det inte skulle bidra till att svara på frågeställningarna och syftet med studien. Detta då det hade kunnat uppstå en observatörseffekt, vilket Alvehus (2013) menar påverkar resultatet i den mening att respondenterna anpassar sina svar till vad de tror observatören vill veta. Enligt Alvehus (2013) kan det argumenteras för att det som läggs ut publikt på internet är öppet för granskning. Alvehus (2013) menar vidare att det inte heller är praktiskt möjligt att inhämta samtycke från alla.
3.5
Metoddiskussion
Det finns fördelar och nackdelar med alla metoder vilka forskarna reflekterat över. Både i efterhand men framför allt innan undersökningarna genomfördes. Främst har webbenkäten diskuterats och reflekterats över då den genomfördes med snöbollsurval samt
bekvämlighetsurval. Omfattning och resurser var utgångspunkterna när valet av urvalsmetod gjordes. Urvalsmetoderna har absolut påverkat webbenkätens svar då det helt enkelt kan vara så att det nätverk forskarna befinner sig i är relativt homogena. Enligt Alvehus (2013) kan detta vara en nackdel vid användning av snöbollsurvalet. Vid utskick av enkäter i olika former är risken för att hamna i ett och samma nätverk med människor som känner varandra och därmed har samma syn på världen stor (Alvehus, 2013). Vidare menar Alvehus (2013) att
forskningsfrågan då inte blir så brett belyst som den kunde blivit vilket kan göra det svårt att veta vad som missats. Forskarna använde sig av sina egna sociala medier för att sprida
webbenkäten. Detta innebär ett icke-sannolikhetsurval samt att urvalet blir icke representativt då vissa delar av populationen har större chans att kunna ta del av undersökningen än andra
(Bryman, 2011; Alvehus, 2013).
Valet av bekvämlighetsurval kan även det vara ett problem om gruppen som tillfrågas speglar en specifik grupps syn på saken hellre än att få ett än mer brett perspektiv (Alvehus, 2013). Ett exempel på hur denna metod och urval har påverkat resultatet är att mängden män som svarat på webbenkäten var nästan 65% att jämföra med andelen män i Sveriges befolkning som enligt SCB (2019) är 50%. Eventuellt kan detta härledas till att det finns fler män än kvinnor i det nätverk webbenkäten distribuerats i då forskarna använt sig av sina egna sociala medier, vilket resulterade i att fler män än kvinnor svarade på undersökningen. När deltagandet minskar minimeras också möjligheten att stämma av tolkningar av kulturella innebörder med dem som ingår i observerad gemenskap, vilket kan vara ett problem menar Alvehus (2013). Det kan dock
22
argumenteras för att detta inte är fallet med tanke på frågeställningarna och syftet då endast forskarna ska läsa det som står och därmed slipper tolka för att kunna transkribera. I resultatet genomförs dock en analys av skillnader och likheter beroende på de svarandes kön,
partipolitiska sympatier, utbildningsnivå samt inkomst och söker indikatorer på huruvida just kulturella praktiker kan indikeras.
Valet av vilka som skulle observeras och varför var inte något som studien förutsåg skulle vara ett problem. Det visade sig vara precis tvärtom då de tilltänkta kanaler för observation som initialt var utvalda inte hade öppna kommentarsfält eller att de crowdfundade journalisterna som valts var mer opinionsbildare än journalister. Med utgångspunkt i det valdes därför att söka efter två jämförbara observationsobjekt som skulle passa i den mall för avgränsningar studien satt upp. Detta innebar att sökandet för var detta skulle göras prioriterades då observationen enligt plan krävde öppna kommentarsfält. Lösningen för detta blev att studien började söka på Facebook efter observationsobjekt då alla kommentarsfält är öppna på den plattformen. Möjligheterna för studien att hitta det som krävdes ökade således avsevärt. När studien funnit vad den bedömde vara två likvärdiga och jämförbara observationsobjekt valdes dessa ut. Resultatet lästes flera gånger och anteckningar fördes samtidigt. Detta för att utförligt förstå sammanhang och för att kunna identifiera teman och kategorier vilket Bryman (2011) menar är av vikt för att forskaren ska kunna identifiera återkommande teman. Denna analys har varit tidskrävande och omfattande då allt material analyserats och kategoriserats för hand vilket Kozinets (2011) menar är okej om studien omfattar en mindre mängd data vilket är fallet med denna studie. Valet av artiklar gjordes med omsorg. Studien letade efter artiklar i
Facebookflödet för respektive journalistik och när en sådan var funnen så sökte studien i Facebooks sökfunktion på observationsobjektets motpart. Fann studien en liknande artikel så lästes dessa för jämförelse innan beslut togs om ifall de var tillräckligt lika och kunde ingå som observationsobjekt. Artiklarna i sig påverkades således sannolikt inte resultatet även om studien inte kan garantera detta. Det var beslutat innan observationen att de kommentarer som skulle observeras var de tio första på varje artikel. Detta för att inte påverka vilka kommentarer som valdes. När studiens författare efter observationen genomförts reflekterade kring processen menar de att de gjort vad de kan för att göra en så objektiv observation som möjligt och lyckats med detta. Alvehus (2013) menar att allt material från en observation ska sparas för att på så sätt kunna vara transparenta vilket gjorts.
Hur god validitet och reliabilitet en uppsats har är av stor vikt när kvaliteten på uppsatsen ska utvärderas, eller hur trovärdig den data som samlats in är. Reliabilitet är ett mått för trovärdighet och tillförlitlighet, vilket innebär att samma undersökning kan genomföras en gång till och
23
uppnå samma resultat (Bryman, 2011). Med validitet menas hur pricksäker en studie är, eller mer konkret så mäts det som ska mätas (Bryman, 2011). Bryman (2011) menar att ju mer forskaren förbereder desto mindre risk att denne samlar in data som inte behövts för att svara på frågeställning och syfte. Webbenkäten testades och utvärderades av handledare samt vänner och bekanta i omgångar innan den skickades ut till respondenterna. Observationen diskuterades kritiskt innan den genomfördes för att kunna få ut data som inte påverkats av forskarna. I båda fallen har metodvalen gjorts med förankring i litteratur.
Eventuella etiska dilemman som kan uppstå med de metoder som ligger till grund för studien har diskuterats sinsemellan författarna. Då GDPR-lagstiftningen innebär att inte direkt
nödvändiga data för studiens avsedda mål får samlas in, lagras och bearbetas (MAU, 2020) har både webbenkäten och observationen anonymiserats. Efter reflektion om vilka data som sparats och hur datan skulle presenteras i resultatet kunde alla former av etiska och lagliga dilemman uteslutas. Detta då personliga data aldrig skulle komma att sparas då det inte finns något intresse för studiens syfte att veta vilken individ som svarat vad på vilken fråga. Alla kommentarer som använts för att genomföra observationen av Aftonbladet och Kvartals Facebooksidor är helt anonymiserade och kan således inte härledas till en specifik individ.
3.5.1
Källkritik
Arbetet med denna studie har utgått från ”Ad fontes” vilket betyder ”Till källan” (Alvehus, 2013). Ad fontes innebär att forskaren bör, så långt det går, utgå från originalkällan för att undvika tolkningar andra gjort i tidigare arbeten (Alvehus, 2013). Vidare menar Alvehus (2013) att genom att göra enligt ovan så undviker du dels andras tolkningar men du säkerställer än bättre det du refererar till på ett korrekt sätt. I denna studie förekommer sekundärkällor såsom Nationalencyklopedin, tidningsartiklar och Wikipedia. Dessa bör beaktas ur det perspektivet då de rent konkret kan vara skrivna utifrån det subjektiva (Alvehus, 2013). Dessa källor har främst använts för att beskriva olika begrepp eller konkreta fenomen med syfte att skapa förståelse för de som tar del av denna studie. Detta är att föredra vid användande av sekundärkällor enligt Alvehus (2013). Att ta i beaktning är dock att de allra flesta sekundärkällor har som syfte att skapa generella bilder av ett visst begrepp eller fenomen vilket detta stycke har som syfte att uppmärksamma läsare på. Detta har tagits i beaktning i så stor mån som möjligt. Vidare har studien utgått från så relevanta källor som möjligt och försökt hitta källor där åldern inte kan ifrågasätta relevansen (Thuren, 2003).
24
Sammantaget har författarna försökt iaktta ett källkritiskt förhållningssätt genomgående i studien med syfte att skapa en trovärdighet i vilka källor som använts samt att skapa en studie med hög trovärdighet.
25
4
Resultat
I resultatkapitlet presenteras den data från webbenkäten samt observationen som författarna anser är mest relevant för att besvara studiens frågeställningar.
4.1
Webbenkät
Det som presenteras nedan är det resultat från webbenkäten som är mest relevant för att bidra till att besvara frågeställningarna som ligger till grund för denna studie. Underlaget till denna webbenkät i sin helhet för den som är intresserad finns som Bilaga 1. Inledningsvis presenteras övergripande resultat och vidare presenteras resultatet som bidrar till att svara på syftet med denna rapport. Webbenkäten avslutades med frågan ”Har du någonting att tillägga?”. Svaren på denna fråga finns som Bilaga 2.
4.1.1
Övergripande resultat
Webbenkäten besvarades av totalt 79 personer, varav 51 (64,6%) var män och 28 (35,4%) kvinnor. Vilket ger en klar överrepresentation av män. Åldrarna 20–39 och 40–59
representerades av 72 personer (91%) av alla svar som inkommit.
Två tredjedelar av alla som svarat på webbenkäten har studerat vid högskola eller universitet vilket är betydligt mer än snittet i Sverige som idag ligger på 43% (SCB, 2020). Rörande respondenternas olika inkomstnivåer så uppgav 27 personer (34,2%), vilket var den största kategorin, att deras månatliga inkomst låg mellan 26 000–40 900 kr vilket stämmer väl med medeltalet i Sverige om 34 600 kr/månad (SCB, 2020). När det kom till vad respondenterna svarade rörande partitillhörighet var Moderaterna det absolut största partiet med 28 personer (35,4%). De andra partierna låg alla inom ett likvärdigt spann där det mest signifikanta var att Centerpartiet var näst största parti med 10 personer (12,7%).
4.1.2
Kunskap om crowdfundad journalistik
På frågan ”Visste du vad journalistik som är finansierad med crowdfunding innebar innan du läst definitionen?” svarade majoriteten av respondenterna ja. 45 (57%) respondenter svarade ja och 34 (43%) svarade nej. Majoriteten av både män och kvinnor har svarat ja på frågan.
26
Figur 1. Visste du vad journalistik som är finansierad med crowdfunding innebar innan du läst
definitionen? Staplarna visar antalet respondenter inom respektive kategori.
Svaren visar att av de som är mellan 20–39 år hade majoriteten kunskap om crowdfundad journalistik sedan tidigare. Av de som är mellan 40–59 år hade lika många respondenter kunskap om detta sedan tidigare som de som inte hade det. Detta tyder på att den yngre generationen i studien i större utsträckning hade kunskap om denna typ av journalistik sedan tidigare.
Figur 2. Visste du vad journalistik som är finansierad med crowdfunding innebar innan du läst
