Säkerhet på byggarbetsplatsen från avlastning till montage av prefabricerade betongelement

Säkerhet på byggarbetsplatsen

från lossning till montage av

prefabricerade betongelement

Safety at construction site from unloading to installation of precast concrete

elements

Examensarbete, 15 hp, Byggingenjörprogrammet

VT 2021

Rachelle Allouko

Felicia Petersen

ii

Förord

En god säkerhet på byggarbetsplatsen är av stor betydelse för arbetarnas välbefinnande. Denna studien har gjorts i mån om att informera och utöka läsarens kunskap kring säkerheten på byggarbetsplatsen vid hantering av prefabricerade betongelement. Studien redovisar resultatet av Rachelle Allouko och Felicia Petersens examensarbete på Byggingenjörsprogrammet vid Malmö universitet.

Trots att arbetet inte riktigt kunde utföras utifrån vår ursprungliga idé, på grund av omständigheterna som sker i dagsläget, är vi enormt tacksamma för den hjälp vi fått. Vi vill tacka Mats Björklund från JSB, Camilla Lindström från Tuve, Sven Nilsson från Thage, Malena Patsonen från AF Gruppen och Matilda Stjärnström från NYAB. Det hade inte varit möjligt att utföra detta arbete utan dessa personers medverkan.

Vårt examensarbete utfördes med handledning från Niclas Andersson, från institutionen för materialvetenskap och tillämpad matematik. Vi vill tillämpa ett stort tack till Niclas för all hjälp och vägledning som han har bidragit med under arbetets gång.

iii

Sammanfattning

Att arbeta med prefabricerade betongelement är ett riskfyllt arbete. Trots de ekonomiska och tidseffektiva fördelarna med prefabricerade betong element, är det ett arbetsområde där många olyckor inträffar vilket bland annat beror på elementens tyngd och storlek. Olyckorna måste i sin tur minskas för att bidra till en säkrare byggarbetsplats. Genom åren har arbetsplatsolyckor inom byggbranschen minskat, men det sker fortfarande många olyckor, vilket gör säkerheten till ett högst relevant ämne.

I examensarbetet undersöks de arbetsmiljörisker som uppstår från lossning till montering av prefabricerade betong element samt redovisning av lagar som finns i förhållande till säkerheten. Insamlingen av information har genomförts med hjälp av en litteraturstudie och en intervjustudie med fem personer som arbetar med arbetsmiljön från olika byggföretag. Målet med undersökningen var även att få kunskap om hur byggföretag arbetar för att förebygga dessa arbetsmiljörisker.

Studien visar Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd för olika arbetsmoment som ska följas. Arbetarna ska ta del av vilka risker som finns i arbetsområdena, vad de innebär och vilka åtgärder som ska vidtas. De riskerna som uppstår i arbetet orsakas av olika faktorer, bland annat av personfaktorer såsom slarv och stress. Men även arbetsmiljömässiga risker, det vill säga risker som finns på själva arbetsplatsen vid användning av olika redskap. De största riskerna vid montering av prefabricerade betongelement är fall- och klämrisker, men det finns även ett stort riskmoment vid lossning och lyft av olika laster.

Dessutom resulterade intervjustudien i hur olyckor kan förebyggas under arbetet, vilket kan göras genom en bättre säkerhetskultur med god kommunikation och sammanhållning, men även att alla yrkesroller tar eget ansvar och hjälps åt.

iv

Abstract

Using precast concrete elements in the construction industry is both time efficient and financially profitable. But using this type of concrete also creates a risk filled working environment for the construction workers, where accidents can occur because of the elements weight and size. The purpose of this study is to create an increased understanding regarding the working environment risks that take place from when the precast concrete elements are delivered until they´re installed. The study gives account for the rules and laws there is concerning the safety on the construction site, what risks while installing the precast concrete are as well as how construction companies work towards a safer construction site. The methods used in this study are literature study to gather information from laws, authorities, regulations and scientific reports. Interviews have also been made with five work environmental knowledgeable people from different companies. The result from the interviews showed how the companies work and where they believe the problems with the accidents lie.

Arbetsmiljöverket has regulations and gives general advice for different working areas, that must be followed. Workers must be aware of the risks that exist, what they mean and which measures that should be taken. The risks when precast concrete is being installed are the risk of falling and getting stuck between objects. There are risk factors when unloading and lifting the concrete as well. The result from the interviews showed how accidents can be prevented at the construction site. Some of the solutions are better safety culture, with good communication and collaboration between the coworkers, but also that each worker takes responsibility.

v

Innehållsförteckning

2 Metod och genomförande ... 2

2.1 Litteraturstudie ... 2 2.2 Fallstudie ... 2 2.2.1 Intervjustudie ... 2 3 Teori ... 3 3.1 Arbetsmiljö ... 3 3.2 Risk ... 3 3.3 Riskfaktorer ... 3 3.3.1 Arbetsrelaterade faktorer ... 4 3.3.2 Omgivningsfaktorer ... 4 3.3.3 Personburna faktorer ... 5 3.4 Säkerhetskultur ... 6 3.5 Riskbedömning ... 6

3.6 Lagar och föreskrifter ... 7

3.6.1 Arbetsmiljölagen, AML ... 7

3.6.2 Arbetsmiljöplan, AMP ... 8

3.6.3 Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM ... 8

3.6.4 Arbetsmiljöverkets föreskrifter ... 9

3.7 Kontroller och utbildningar ... 9

3.7.1 Kontroller ... 9 3.7.2 Utbildningar ... 9 3.8 Arbetsmiljöansvar ... 10 3.8.1 Byggherre ... 10 3.8.2 Byggarbetsmiljösamordnare ... 10 3.8.3 Uppdragstagare ... 10 3.9 Arbetstagarens ansvar ... 11 3.10 Prefabricerad betong ... 11

3.10.1 Montering av prefabricerad betong ... 11

3.10.2 Arbeta med kran ... 11

3.10.3 Arbete från höjd ... 12

4 Resultat ... 15

4.1 Intervjustudie ... 15

4.1.1 Förberedelser inför arbetet ... 15

4.1.2 Risker under arbetet ... 15

4.1.3 Förebygga olyckor under arbetet ... 17

5 Diskussion ... 19

5.1 Teoridiskussion ... 19

5.1.1 Lagar för säkerheten ... 20

5.2 Intervjuduskussion ... 20

5.2.1 Risker vid montage av prefabricerad betong element ... 20

vi 5.3 Metoddiskussion ... 22 6 Slutsats ... 23 6.1 Vidare forskning ... 24 Referenser ... 25 Bilagor ... 30

1

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Bygg och anläggningsindustrin är en levande arbetsplats där arbetsmiljön ständigt förändras. Industrin står för 7 procent av världens totala arbetskraft, samtidigt som den bidrar till 30-40 procent av världens arbetssjukdomar och arbetsolyckor som leder till döden enligt Berglund med flera (2017). Sannolikheten att olyckor eller arbetssjukdomar sker på byggarbetsplatser är dubbelt så stor i jämförelse med andra arbetsplatser. Detta på grund av att det bland annat råder tidspress i branschen som leder till stress, vilket kan påverka risken att råka ut för en olycka samt på grund av de tunga arbeten och arbeten från höjd (Arbetsmiljöverket 2020).

Enligt Arbetsmiljöverket (2020) har arbetsolyckor inom byggbranschen minskat genom åren, dock sker fortfarande många olyckor. Med andra ord är bygg- och anläggningsindustrin en riskfylld bransch och det är därför viktigt att det finns ett visst säkerhetstänk. Den svenska byggindustrin är inget undantag för detta, även om industrin internationellt beaktas som framgångsrik med avseende på arbetsförhållanden och arbetsmiljö.

I byggindustrin används ofta prefabricerade betongelement och under de senaste 20 åren har användningen endast ökat, då det är både mer tidseffektivt och ekonomiskt i jämförelse med exempelvis platsgjuten betong (Chouan & Jound 2009). Trots att användningen av prefab har många fördelar så bidrar de till en ökning av olyckor på byggarbetsplatsen, vilket bland annat beror på de prefab elementens tyngd och storlek.

Beroende på hur ett företag arbetar med säkerheten på arbetsplatsen, påverkas både effektiviteten av ett projekt samt dess kvalitet (Risk och säkerhet i arbetet u.å). Eftersom byggindustrin idag är högt rankad i skadestatistiken är det viktigt med ny forskning kring åtgärder inom byggsektorn, vilket det idag är en brist på menar Arbetsmiljöverket (2017).

1.2 Syfte

Syftet med detta arbetet är att skapa en ökad förståelse kring arbetsmiljörisker från lossning till montering av prefabricerad betong element. Rapporten presenterar lagar och regler som finns kring säkerhet på byggarbetsplatser samt hur företag arbetar för att förebygga olyckor.

1.3 Frågeställningar

• Vilka lagar finns det vid säkerhet från lossning till montering av prefabricerade betong element på byggarbetsplatser?

• Vilka risker finns för montörerna från lossning till montering av prefabricerad betong? • Hur arbetar företag inom byggbranschen för att förebygga olyckor från lossning till

montage av prefabricerade betong element?

1.4 Avgränsning

Säkerhet på byggarbetsplatsen är ett brett ämne, därför fokuserar rapporten endast på de risker som finns för prefabricerade betongelement. Rapporten koncentrerar sig endast på skedet från avlastning till montage av prefabricerade betongelementet i byggarbetsplatsen och inte vid tillverkningen och under transport.

2

2 Metod och genomförande

Arbetets underlag har tagits fram genom kvalitativa metoder. Inledningsvis har en litteraturstudie genomförts och därefter en intervjustudie. Underlaget har tagits fram för att få en djupgående förståelse för hur säkerheten på byggarbetsplatsen hanteras vid montage av prefabricerade betongelement samt hur olika byggföretag implementerar arbetsmiljöverkets allmänna säkerhetsregler och krav i praktiken. Ett par studiebesök på olika byggarbetsplatser var även inplanerade, men på grund av en rådande coronapandemi fick dessa ställas in.

2.1 Litteraturstudie

För att undersöka arbetets syfte och för att i sin tur kunna tolka resultat från genomförda intervjuer, utfördes en genomgripande litteraturstudie. I litteraturstudiens första fas eftersträvades det att undersöka tidigare studier av ämnet, för att få en uppfattning av vad som redan har studerats inom säkerhet på byggarbetsplatser. Vidare har litteratur och information från aktuella myndigheter, lagar och förordningar, vetenskapliga artiklar och studier som faller inom ämnesområdet använts. Som utgångspunkt vid sökning av relevant litteratur, har områden kring säkerhet på byggarbetsplatser, arbetsmiljö, risk och olyckor samt montage av prefabricerade betongelement eftersökts.

2.2 Fallstudie

Fallstudien baseras på intervjuer med personer som arbetar med arbetsmiljön på byggarbetsplatsen. Genom studiebesök var tanken att få en mer praktisk förståelse för hur arbetet på en byggarbetsplats fungerar med avseende på montering av betongelement, vilket tyvärr inte gick att genomföra.

2.2.1 Intervjustudie

En komplettering av underlaget till arbetet bortsett från litteraturstudien, görs i form av en kvalitativ intervjustudie. Målet med intervjustudien är att få en uppfattning av hur de som arbetar med arbetsmiljön tar hänsyn till säkerheten vid montage av prefabricerade betongelement samt hur de arbetar för att minska riskerna för olyckor på byggarbetsplatsen. Därav görs en kvalitativ intervjustudie, då det ger intervjupersonen en möjlighet att svara på frågorna med egna svar och utifrån sin egna synvinkel (Bryman 2018). Intervjun är av semistrukturerad form, vilket ger utrymme för flexibilitet och ger intervjupersonen en frihet vid utformning av svaren på de frågor som ställs. Intervjuformen ger även intervjupersonen rum att ställa följdfrågor, då ordningsföljden av frågorna inte behöver följas (Bryman 2018).

Intervjuunderlaget har baserats på kunskapen som vi fått utifrån litteraturstudien samt med hjälp av vår handledare Niclas Andersson på Malmö universitet. Totalt utfördes fem intervjuer med personer från fem olika byggföretag. Intervjuerna utfördes över telefon och med intervjupersonens godkännande spelades samtalet in för att ha möjlighet att lyssna på samtalet fler gånger, för att i sin tur minska risken för missförstånd och feltolkningar.

3

3 Teori

Följande kapitel kommer till att redovisa relevant teori som berör ämnet samt underlag från tidigare forskning kring säkerhet på byggarbetsplatsen.

3.1 Arbetsmiljö

Arbetsmiljön omfattar alla förhållanden från sociala till fysiska förhållanden på en arbetsplats (Arbetsmiljöverket. 2020). Ett av dessa områden är säkerhet på arbetsplatsen. Avvikelse i säkerheten orsakas av olika anledningar, bland annat brist på utbildning samt att byggarbetsplatser ständigt förändras. Det är därför viktigt att riskanalyser görs för att kunna upptäcka riskerna på byggarbetsplatsen (Byggindustrin. 2019). Det krävs även ett visst ansvar och en vältänkt planering från de som är delaktiga i byggprocessen, såsom byggherrar, projektörer, byggarbetsmiljösamordnare och arbetsgivare, för att uppnå en god arbetsmiljö (Arbetsmiljöverket. 2020)

3.2 Risk

En risk är en situation som sätter någon form av hot mot bland annat liv, hälsa, egendom, miljö, personlig integritet, det vill säga en fara. Ur ett hälso- och säkerhetsperspektiv kan en fara ses som ett tillstånd med potential att orsaka fysisk försämring eller hälsokonsekvenser hos människor. I en projektmiljö är en fara allt som kan påverka framgången för projektaktiviteterna eller projektet som helhet. På samma sätt står företag, fysiska tillgångar, miljö och samhälle inför faror (Designing Buildings 2020)

Risker kan orsakas av en rad olika faktorer, de kan vara arbetsrelaterade faktorer, omgivningsfaktorer och personburna faktorer. Däremot inträffar risker inte endast på grund av brister i den fysiska och tekniska miljön utan även på grund av säkerhetskultur som handlar om företagens attityder, normer och värderingar. För att identifiera dessa är det viktigt att man gör en riskbedömning och känner till alla lagar och regler för att sedan kunna uppnå en säker arbetsmiljö.

3.3 Riskfaktorer

Byggindustrin är än idag en av de farligaste branscherna, där det arbetas mot att förbättra arbetsmiljön, i mån att minska antalet olyckor (Skydda 2019). Arbetsmiljöverket har ett antal risker som måste analyseras och beskrivas i arbetsmiljöplanen. För arbeten med prefabricerade betongelement så gäller det dessa områden:

• Fall- arbete som utförs på höjd över 2 meter • Arbete med farliga kemiska och biologiska ämnen

• Arbete med tunga byggelement och formbyggnadselement (Arbetsmiljöverket 2020) Riskhantering tillämpas för att systematiskt identifiera, analysera och komma fram till lösningar för att uppnå en säker miljö antyder Banaitiene och Banaitis (2012). För att kunna förhindra olyckor och för att främja säkerheten på arbetsplatsen, är det avgörande att analyser av tidigare olyckor görs menar Zhang med flera (2019). Utifrån resultaten från olycksanalysen kan säkerhetsansvarig personal i sin tur ta fram lämpliga åtgärder, för att minska eller eliminera de identifierade bakomliggande orsakerna till olyckorna.

Orsakerna bakom riskerna kan variera och det finns en rad olika faktorer som ligger bakom bristen på säkerheten. Faktorerna som Berglund med flera (2017) belyser är både arbetsrelaterade faktorer, omgivningsfaktorer och personburna faktorer.

4 3.3.1 Arbetsrelaterade faktorer

Arbetsrelaterade faktorer är risker som skapas utifrån arbetet, arbetsmiljö, arbetsorganisation och hur ett företag styr arbetet. De arbetsrelaterade faktorerna kan bland annat vara brist på tillsyn, arbete utan förberedelser, felaktig organisering av arbetsplatser, felaktig samordning av kollektiva uppgifter och användning av felaktig teknik och hjälpmedel framför Smolarz (2019). Ett exempel på en arbetsrelaterad olycka är fall från höjd, som är den vanligaste olyckan som sker på byggarbetsplatsen (AFA Försäkring 2017). Storleken på företagen samt vid gemensamt arbete av olika företag har även en påverkan på antalet olyckor.

Företagets storlek

Storleken på ett företag har en väsentlig faktor för antalet olyckor som sker, antyder Berglund med flera (2017) i en studie som bland annat undersöker risk för fallolyckor samt sannolikheten att inrapportering av dessa görs. Arbetarna på mindre bygg- och anläggningsföretag under åren 1993-1999, utsattes för en större risk att råka ut för allvarligare olyckor orsakade av fall från höjd, i jämförelse med större företag med betydligt fler anställda. Dock utsätts större företag för fler fallolyckor av lindrig karaktär, vilket delvis kan bero på att de större företagen har fler resurser med fokus på säkerhet och hälsa, som resulterar till säkrare arbetsprocesser menar Berglund med flera (2017). De större företagen har även tendensen att anställa underentreprenörer som utför och ansvarar för det riskfyllda arbetet, vilket i sin tur leder till att eventuella fallolyckor i slutändan registreras på underentreprenören. Samtidigt som de större företagen har bättre metoder och system vid inrapportering av lindriga olyckor, till skillnad från mindre företag menar Berglund med flera (2017).

Gemensamt arbete

Det kan även uppstå problem när olika företag jobbar på samma arbetsplats, nämner Choudhry och Fang (2008) i en studie om osäkerhetsfaktorer på byggarbetsplatser. Där det många gånger finns en brist på information och där missförstånd på arbetsplatsen sker. Detta eftersom huvudentreprenörens anställda har förståelse för företagets regler och förordningar, medan underleverantörernas personal däremot inte alltid får tillgång till dessa. Detta tillsammans med att de arbetar i en arbetsmiljö som ständigt förändras leder till risker på byggarbetsplatsen (Byggcheferna 2019).

3.3.2 Omgivningsfaktorer

Omgivningsfaktorer kan påverka säkerheten på byggarbetsplatser på ett negativt sätt, bland annat genom klimatet som projektet utförs i, arbetstider samt ekonomiska cykler, nämner Berglund med flera (2017).

Klimat

Byggnadsarbetare exponeras ofta för olika väderförhållanden. Tillräckligt kalla eller varma väderförhållanden kan i sin tur leda till risk för olyckor. I tropiska länder som har en hög luftfuktighet och höga lufttemperaturer, i kombination med tungt kroppsarbete kan i sin tur leda till värmeutmattning, trötthet och värmeslag. Kombinationen mellan varma väderförhållanden och tungt arbete påverkar även måendet i längden antyder International Labour Office (1999). Sverige som har ett kallare klimat utsätts för allvarligare olyckor under vinterhalvåret påpekar Stenberg (2016). Det kalla klimatet för med sig risk för halka vid snö eller isförhållanden samt att det är en brist på dagsljus och att arbetsplatsen är smutsig och stökig menar Berglund (2017).

5

Ekonomi

I en undersökning av Byggcheferna (2019) framgår det att beställarna inte alltid betalar tillräckligt för en säker arbetsmiljö. I upphandlingar ska det finnas en budget för arbetsmiljön vilket ibland kan bortprioriteras, det vill säga att arbetsmiljön är av lägre prioritet. Beställaren väljer istället att ta genvägar i arbetsmiljön för att spara tid, vilket minskar kostnaderna för företaget men som däremot kan leda till olyckor. Ekwurtzel och Svensson (2020) lyfter även fram att ekonomin styr säkerheten på arbetsplatsen, där genvägar inom säkerheten tas för att generera till högre vinster. Vidare har mindre byggföretag inte samma kapital som större, vilket leder till att säkerheten inte prioriteras lika högt som den bör göra. En annan faktor är även när byggnadsarbetare jobbar under ackord, eftersom då är pengarna och arbetstiden för projektet högre prioriterade än säkerheten.

3.3.3 Personburna faktorer

Det finns en koppling mellan individen och risken att en olycka sker på byggarbetsplatsen. Vid identifiering av de risker och olyckor som sker på grund av individen anger Berglund med flera (2017) är de personburna faktorerna, som bland annat är attityd, ålder och erfarenhet.

Ålder

Åldern har en inverkan på antalet olyckor inom byggindustrin förmedlar Stenberg (2016). I studien framgår det att yngre arbetare utsätts för relativt höga olyckstal. Detta anses bero på den korta arbetslivserfarenheten, vilket leder till att man inte är lika medveten om de risker som finns på arbetsplatsen. Stenberg (2016) menar att attityden till arbetssäkerheten och hälsan ökar ju längre arbetserfarenhet man har. Dock utsätts äldre för fler arbetsolyckor än de yngre arbetarna. Ju äldre en arbetare som utsätts för en olycka är, desto större är sannolikheten att olyckan blir allvarligare antyder López med flera (2008). Vilket Sjösted (2017) menar beror på en försämring av de fysiska förutsättningarna, exempelvis balansen. Det vill säga att en längre arbetserfarenhet ökar medvetenheten på arbetsplatsen, vilket minskar risken för att råka ut en olycka, men inte i en större omfattning än vad det gör för unga med nästintill ingen erfarenhet.

Erfarenhet, utbildning och attityder

Oerfarna utsätts för fler olyckor, nämner Kaskutas med flera (2013) i en studie om fallrisk. De menar att byggarbetarna behöver fler säkerhets- och kommunikationsutbildningar samt förberedelser inför arbetet. Men även fler mentorskapsutbildningar för arbetsledare, för att öka säkerheten inom branschen.

En annan mänsklig faktor till att olyckor sker är arbetarnas resonemang kring säkerhet visar en studie, där de som visade sig vara rädda om sin personliga säkerhet utsattes för färre olyckor, till skillnad från de som bortsett från säkerheten under sitt arbete (Sawacha m.fl. 1999). Många upplever riskerna på arbetsplatsen som låga och därav underskattas de (Choudhry och Fang 2008). Arbetsledarnas inställning till säkerhet hade stort inflytande över byggarbetarnas beteende på arbetsplatsen, eftersom daglig kommunikation mellan arbetsledare och byggnadsarbetare om säkerhet visar allvaret (Sawacha m.fl. 1999). Likaså visade en studie av Choudhry & Fang (2008) att arbetarna känner sig bekväma med en handledare som bryr sig om deras säkerhet. Ju mer relationsorienterade handledarna var, desto större var sannolikheten att arbetarna utförde ett säkrare arbete. Studien visar även att brist på utbildning och skicklighet vid användning av maskiner, är den största anledningen till att olyckor inträffar (Sawacha m.fl. 1999).

I samma studie av Choudhry och Fang (2008) förmedlar arbetarna att det är vanligt att byggarbetarna vill bevisa att de är tuffa och att de inte är rädda för att ta för sig. Samtidigt som de arbetarna med mer platserfarenhet, inte känner ett behov av att följa de säkerhetsrekommendationer som finns. Utan de utför de riskabla arbetsmomenten utan rätt

6

skyddsutrustning, både för att visa sin förmåga och erfarenheter men även för att lyfta deras självkänsla menar Choudry & Fang (2008). Eftersom att det är främst män som jobbar inom byggbranschen enligt Öhrström (2017) , brukar kopplingen mellan män och viljan att visa sig tuff dras till matchokulturen. Kulturen strävar efter att män ska ha en viss attityd och tillvägagångssätt för att visa sig “manliga” (Under Kevlaret u.å.). Matchokulturen i byggbranschen kan leda till slarv när ett arbete i själva verket ska utföras på ett säkert vis, detta kan i sin tur leda till olyckor (Byggcheferna 2019). Vilket bevisas i en forskning av Arbetsmiljöverket (2017) som visar att nio av tio män dör i arbetsolyckor orsakade av machokultur.

Stress

I byggbranschen är det vanligt med begränsade byggtider, där det är mycket som ska göras under pressade tider. Detta är något som många olycksdrabbade byggnadsarbetare upplever kan leda till stress framför Berglund med flera (2017). I vissa fall finns det inte tillräckligt med tid för att utföra ett säkert arbete framför Choudhry och Fang (2008). Vid tidspress tar arbetarna oftast genvägar och missar moment som hör till säkerheten. Det finns med andra ord ett tydligt samband mellan stress och olyckor på arbetsplatsen menar Berglund med flera (2017). En annan faktor som kan vara ett stressmoment är vilken typ av lön som utbetalas till de anställda. De som har ackordslön, det vill säga ett lönesystem utifrån prestationsförmågan, upplever de pressade arbetstiderna som stressigare än vad de med tidlön gör.

3.4 Säkerhetskultur

Olyckor orsakas inte endast av den fysiska och tekniska miljön, utan även pga företagets säkerhetskultur (Arbetsmiljöupplysningen u.å). Säkerhetskultur är en organisationskultur av attityder, värderingar, standarder, moral och normer för acceptabelt betende som chefer och medarbetare har om arbete kring säkerhet och arbetsmiljö (Crutchfield, Roughton 2014). Den kan karakteriseras som ’’hur vi gör saker här’’ och varierar hos alla företag (Work Safe 2013). För att uppnå en bra säkerhetskultur så ska chefer samt medarbetare ha koll på de risker som finns samt ha kunskap och vilja minska dessa. Arbetsledaren ska visa medarbetarna vilka attityder och beteende som gäller och skapa en arbetsplats där alla har tillit, engagemang och ansvar för säkerheten (Byggföretagen 2019).

3.5 Riskbedömning

För att kunna skapa en fullständig arbetsmiljöplan, bör en konkret riskanalys upprättas efter ett projekt, för att analysera genomförandet nämner Nordberg (2007). De arbetsmoment som Arbetsmiljöverket bedömt vara utmärkande riskfyllt, har som krav att upprätta en riskanalys. Riskfyllda arbetsuppgifter såsom arbete med risk för fall från en högre höjd än två meter och schakt- och rivningsarbete nämns i föreskrifterna för byggnads- och anläggningsarbete i AFS 1999:3.

Målet med att utföra en riskanalys är att tydliggöra de risker som finns på arbetsplatsen samt att redogöra åtgärder för dessa, för att antingen reducera eller helt avlägsna konsekvenserna av riskerna i framtida projekt menar Nordberg (2007). Dessutom ger riskanalysen möjligheten att utgå från bland annat tekniska beskrivningar och tidsplaner.

Riskerna bedöms utifrån sannolikhet samt konsekvensen ifall de skulle inträffa och hur allvarliga de kommer till att bli. Syftet med riskbedömning är att man ska komma fram till rätt åtgärder samt vilka risker som ska prioriteras och åtgärdas först (Arbetsmiljöverket 2020). Vid riskbedömning görs identifiering, uppskattning, utvärdering samt kontroller av riskerna på arbetsplatsen. Bedömningen av risker sker steg för steg, i en cyklisk process där det i varje steg

7

krävs kommunikation, övervakning och en genomgång av processen. Den cykliska processen är särskilt viktig i den ständigt föränderliga byggmiljön, där nya eller framväxande risker ofta måste bedömas och kontrolleras nämner Phoya (2012).

Efter att ha fastställt arbetsuppgifterna som ska utföras på byggarbetsplatsen så måste bedömarna identifiera vilka faror som finns, vem som kan skadas och hur. Riskidentifiering syftar till att bestämma potentiella risker kopplat till ett givet uppdrag som ska utföras av en anställd. Man har hävdat att riskidentifiering är det viktigaste steget vid riskbedömning antyder Carter och Smith (2006).

Riskbedömningar ska alltid dokumenteras skriftligt i det systematiska arbetsmiljöarbetet och kan därför användas när nya risker ska undersökas, för att jämföra med tidigare bedömningar (Arbetsmiljöverket 2020).

3.6 Lagar och föreskrifter

Inom bygg- och anläggningssektorn ska ett antal lagar följas när det gäller arbetsmiljön. Främst ska arbetsmiljölagen (AML) följas, men även arbetsmiljöplanen (AMP) och det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM). Dessa innehåller skyldigheter, specifika föreskrifter, de risker som finns på arbetsplatsen samt åtgärder för att minska dessa (Arbetsmiljöverket. 2017).

3.6.1 Arbetsmiljölagen, AML

Riksdagen har bestämt arbetsmiljölagen som anger regler om skyldigheter för både arbetsgivare och andra skyddsansvariga, för att förebygga olycksfall och ohälsa på arbetsplatsen. Arbetsmiljölagen anger även regler för samverkan mellan arbetstagare och arbetsgivare. Lagen byggs upp av nio olika kapitel (Arbetsmiljöverket 2020), som väldigt förkortat beskriver följande:

Kapitel 1 - Lagens ändamål och tillämpningsområde: Beskriver lagens syfte, när lagen ska tillämpas och vem som tillämpar den.

Kapitel 2 - Arbetsmiljöns beskaffenhet: Anger allmänna krav för en verksamhets arbetsmiljö. Arbetsförhållandena ska kunna anpassas till människors olika förutsättningar både på ett fysiskt och psykiskt sätt. Exempelvis ska en arbetsplats planeras och anordnas på sådant sätt, att arbetet kan utföras i en sund och säker miljö.

Kapitel 3 - Allmänna skyldigheter: Här skrivs det om olika skyldigheter för respektive yrkesroller, det vill säga för arbetsgivare, arbetstagare, leverantör, tillverkare etc. Exempelvis ska arbetsgivaren vidta åtgärder för att förebygga att arbetstagaren utsätts för olyckor eller ohälsa. I 6§ och 7§ anges regler för byggarbetsmiljösamordnare både för utförandet och planering och projektering, BAS-U och BAS-P, samt upprättandet av arbetsmiljöplanen AMP. Kapitel 4 - Bemyndiganden: Anger att regeringen eller den myndighet som bestäms av regeringen såsom Arbetsmiljöverket, är behörig att skapa föreskrifter angående arbetsmiljön och arbetstagarens säkerhet och hälsa.

Kapitel 5 - Minderåriga: Här skrivs det om regler gällande arbete för minderåriga. Exempelvis får minderåriga dvs en person under 18 år, inte utföra arbeten som medför risk för olycksfall eller annan skadlig inverkan på utveckling eller hälsa.

Kapitel 6 - Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare m.m.: Anger regler för hur arbetsgivare och arbetstagare ska samverka, för att bidra till en organiserad och säker arbetsmiljö.

8

Kapitel 7 - Tillsyn: Här regleras Arbetsmiljöverket vilket är tillsynsmyndigheten, som utövar tillsyn över arbetsplatser.

Kapitel 8 - Påföljder: Här regleras straff, det vill säga böter eller fängelse ifall man bryter lagarna kring arbetsmiljön. Föreskrifter om sanktionsavgifter vid överträdelse av lagen, bestäms av regeringen eller av den myndighet som bestämts av regeringen.

Kapitel 9 - Överklagande: Här anges vilka krav som finns vid överklagande av Arbetsmiljöverkets beslut. Det krävs till exempel prövningstillstånd om man ska överklaga i kammarrätten.

3.6.2 Arbetsmiljöplan, AMP

Arbetsmiljöplanen är ett dokument som förmedlar arbetsmiljöarbetet på en byggarbetsplats. Dokumentet är ett hjälp- och styrmedel för att bidra till ett säkert arbete enligt SBUF - Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (u.å). Arbetsmiljöplanen ska innehålla de regler som ska tillämpas på en byggarbetsplats samt en beskrivning för organisering av arbetsmiljöarbetet. Planen ska även framföra de risker som ett byggprojekt kan medföra och de åtgärder som bör tillämpas för att minska dessa risker. Den ska även innehålla eventuella risker för personer som inte tillhör den aktuella verksamhetens Arbetsmiljöplan, detta tillämpas om ett byggnads- eller anläggningsarbete utförs på en plats där en annan verksamhet pågår samtidigt (SBUF u.å). Upprättning av arbetsmiljöplanen ska ske vid arbeten, där mer än 20 personer är involverade vid något tillfälle, då ett arbete pågår i mer än 30 arbetsdagar, om det totala antalet persondagar överskrider 500, då ett arbete faller under “de 13 olika arbetena med särskild risk”, eller när fler risker på arbetsplatsen uppstår vid riskinventering. Även om arbetet utförs på en plats där annan verksamhet är igång, tex vid renovering då personer fortfarande vistas på platsen eller vid nybyggnad som är ansluten till en pågående verksamhet, ska en AMP fortfarande upprättas. I det flesta fall så uppfylls någon eller några av dessa punkter vid ett projekt, man kan därför dra slutsatsen att en AMP alltid upprättas (SBUF u.å).

Ansvarstagaren för att Arbetsmiljöplanen tas fram är byggherren eller en uppdragstagare som tagit över byggherrens ansvar. Byggherren tillsammans med BAS-P ansvarar för upprättandet av AMP, medan byggherren och BAS-U ser till att AMP finns tillgänglig på alla arbetsplatser samtidigt som att den hålls uppdaterad (SBUF u.å).

Byggarbetsplatser förändras ständigt och nya hjälpmedel tillämpas, därmed måste även arbetsmiljöplanen ändras utefter denna process. Då det tillkommer nya risker när nya arbetsmoment implementeras på arbetsplatsen menar Nordberg (2007).

3.6.3 Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

I Systematiskt arbetsmiljöarbete finns regler och krav som ställs på arbetsgivaren samt föreskrifter till arbetsgivaren för att kunna uppfylla sitt ansvar (AFS 2001:1). För att uppfylla miljökraven finns det rekommendationer, hänvisningar och exempel på praktiska lösningar. Det ska även finnas rutiner som beskriver hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska gå till (Arbetsmiljöverket 2020). Föreskrifterna redogör hur arbetsmiljöarbetet ska gå till, där regelbundna undersökningar och riskbedömningar ska göras (Livsmedelsföretagen u.å). Dessa ska arbetsgivare tillsammans med skyddsombud följa upp (Arbetsmiljöverket 2020).

Arbetsgivaren ska även se till att det finns tydliga rutiner för alla aktiviteter i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Även att rätt kunskaper och kompetens finns för arbetet, en fördelning av arbetsmiljöuppgifterna samt att det sker ett samarbete mellan arbetsgivare och deltagare

9

(Arbetsmiljöverket 2020). Arbetsgivaren delar även upp arbetsmiljöuppgifterna till chefer, arbetsledare eller arbetstagare så att de arbetar för att hindra risker i arbetsmiljön och ser till att de har rätt kunskap om arbetsmiljöregler (Arbetsmiljöverket 2001).

3.6.4 Arbetsmiljöverkets föreskrifter

Arbetsmiljöverkets har föreskrifter som säger att arbetsgivaren ska undersöka arbetsförhållandena och bedöma de risker som kan uppkomma vid exponering för vibrationer i arbetet (AFS 2005:15) samt för bullerexponering (AFS 2005:16)

Man ska klargöra att risken för att arbetstagarna faller till lägre nivå ska vara förebyggd. Anordningar som skyddsräcken, arbetsplattformar, arbetskorgar eller ställningar ska användas eller fallskyddsutrustning om det behövs (AFS 1999:3).

Arbetsförhållandena ska undersökas och risker ska bedömas när lyftanordningar och lyftredskap ska användas (AFS 2006:6).

Arbetsgivaren ska informera arbetstagaren om de risker som den aktuella personliga skyddsutrustningen är menad att skydda emot. Arbetsgivaren skall även ordna med instruktion och övning om så behövs samt demonstrera hur utrustningen skall användas så att avsedd skyddseffekt uppnås (AFS 2001:3).

3.7 Kontroller och utbildningar

3.7.1 Kontroller

Vid kontroller och inspektioner är det Arbetsmiljöverket som besöker byggarbetsplatsen. De ser till att arbetet sker i en bra arbetsmiljö samt att arbetsgivaren och de som har ansvar över arbetsmiljön ser till att arbetsmiljön motsvarar de krav som ställs i arbetsmiljöverkets föreskrifter och arbetsmiljölagen (Arbetsmiljöverket 2020). Inspektionerna kan ske anmälda eller oanmälda. Under inspektionen görs en undersökning av arbetsmiljöns brister samtidigt som olika tillvägagångssätt tas fram för att stärka arbetsplatsen, för att sin tur förebygga risker (Arbetsmiljöverket 2020).

Arbetsmiljöverket gör även marknadskontroller där de kontrollerar produkter som exempelvis maskiner. Dessa kontrolleras för att de ska vara säkra vid användning (Arbetsmiljöverket 2020). I miljöbalken finns det bestämmelser om att verksamhetsutövaren måste göra undersökningar. Det innebär att verksamhetsutövaren kan vara skyldig att göra mätningar och andra kontroller om någon klagar på buller från verksamheten (Arbetsmiljöverket 2020).

3.7.2 Utbildningar

Vid hantering av prefabricerade betongelement så finns det krav på utbildningar som ställs av Arbetsmiljöverket. Enligt föreskrifterna får även endas de med rätt utbildning utföra de olika arbetsmomenten. De utbildningar som måste genomföras innan påbörjat arbete hantering av prefabricerade betongelement är:

• Yrkesbevis för bland annat snickare, kran och betongarbetare.

• Heta arbeten utbildning, är en utbildning som byggarbetarna måste ha då det kan finnas risk att en brand uppstår under arbetet (Jobsafe u.å).

• Ställningsbyggnadutbildning, som behövs för ställningsbyggare som bygger, förändrar eller nedmonterar ställningar upp till 9 meters höjd (Jobsafe u.å).

• Fallskyddsutbildningen, behövs för alla som arbetar på en höjd över två meter (Jobsafe u.å).

10

• Säkra lyft utbildning, som behövs för alla som kopplar olika laster och som signalerar eller dirigerar (Jobsafe u.å).

• Vibrationsutbildning, som ger en ökad förståelse för hur man förebygger och hanterar risker vid exponering av vibrationer.

• Hjärt- och lungräddning utbildning.

• Bullerutbildning, behövs då man vistas i en arbetsmiljö där det finns risker att utsättas för buller över gränsvärden (Jobsafe u.å).

3.8 Arbetsmiljöansvar

Den som har arbetsmiljöansvaret har en skyldighet att se till att arbetet genomförs utan risk för ohälsa eller olycksfall, så att arbetsmiljön blir så bra som möjligt. Den ansvarige har även ansvar för maskiner, redskap, skyddsutrustning och att andra tekniska anordningar underhålls (Arbetsmiljöverket 2020).

3.8.1 Byggherre

Inom byggbranschen har byggherren arbetsmiljöansvaret. Byggherren har en skyldighet att se till att viktiga arbetsmiljöfaktorer kontrolleras under planering och projektering (Arbetsmiljöverket u.å). Det är även byggherrens ansvar att utföra åtgärder om arbetsmiljöarbetet inte är funktionellt (Arbetsmiljöverket 2016).

3.8.2 Byggarbetsmiljösamordnare

Byggherren väljer ut en byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering (Bas-P) och en byggarbetsmiljösamordnare för utförande (Bas-U). Dessa ska ha utbildning, kompetens och erfarenhet och se till att arbetsmiljöuppgifterna blir genomförda. Bas-P och Bas-U ansvarar för byggarbetsmiljösamordningen för ett företag (Arbetsmiljöverket u.å).

Bas-P

Bas-P ansvarar för att anpassa arbetsmiljön och säkerheten under planeringen och projekteringen samt dokumenterar projektörernas underlag för arbetsmiljöarbetet, för att kunna upprätthålla en säker arbetsmiljö. Bas-P undersöker även dokument från arkitekter, ingenjörer, konsulter m.fl för att se till att det inte finns några risker i arbetet (Takentreprenörerna 2016). Hen ska även delta i planeringen och i ledningen av projektet samt upprätta en arbetsmiljöplan för hela projektet, innan arbete har påbörjats på arbetsplatsen (Arbetsmiljöverket u.å).

Bas-U

Efter planeringen och projekteringen så går samordningsansvaret över till bas-U, med ansvar för planeringen av skyddsarbetet i byggfasen. Bas-U ser till att entreprenörer följer arbetsmiljöreglerna på byggarbetsplatsen (Arbetsmiljöverket u.å). Bas-U får riskbedömningar med åtgärder från de olika entreprenörerna som sedan anpassas för att utveckla arbetsmiljöplanen. Riskbedömningar med åtgärder förs vidare till Bas-U från de olika entreprenörerna, som sedan anpassas för att utveckla arbetsmiljöplanen. Alla på arbetsplatsen ska kunna ta del av arbetsmiljöplanen. Bas-U ska även se till att arbetsmiljöplanen hela tiden är uppdaterad (Takentreprenörerna 2016).

3.8.3 Uppdragstagare

I vissa fall kan byggherrens ansvar överlämnas till en så kallad uppdragstagare.

En uppdragstagare kan överta hela eller delar av arbetsmiljöansvaret från byggherren, men det måste i sådana fall ske över ett skriftligt avtal enligt arbetsmiljölagen. Byggherren förlorar då

11

sin beslutsrättighet för arbetsmiljön och allt arbetsmiljöansvar övergår till uppdragstagaren (Arbetsmiljöverket u.å).

3.9 Arbetstagarens ansvar

En arbetstagare ska hjälpa med att uppnå en god arbetsmiljö men har inget direkt ansvar i arbetsmiljöarbetet. Arbetstagaren ska rapportera in risker, tillbud, sjukdom och olycksfall samt ge förslag på åtgärder (Arbetsmiljöverket 2019). Hen har även skyldighet att följa arbetsgivarens instruktioner och ge förslag på åtgärder för att uppnå en god miljö.

För att ha kännedom om säkerheten för de olika arbetsområdena ska arbetstagaren gå olika utbildningar för exempelvis ställning, lyftanordningar m.m (Arbetsmiljöverket 2017). De ska använda skyddsanordningar och skyddsutrustning, samt utföra arbetet med försiktighet för att förhindra ohälsa och olyckor (Arbetsmiljöhandbok 2013).

Arbetstagaren ska utföra arbetet med en viss försiktighet för att förhindra ohälsa och olyckor, vilket bland annat görs genom att använda skyddsanordningar och säkerhetsutrustning (Arbetsmiljöhandbok 2013).

3.10 Prefabricerad betong

3.10.1 Montering av prefabricerad betong

Leverantörernas monteringshandbok ska alltid finnas på byggarbetsplatsen. Handboken innehåller produktbeskrivning, specifikation, detaljer, monteringsanvisningar, förberedelser på byggarbetsplatsen, leverans till byggplatsen, lyftanvisningar, montering på byggplatsen, samt allmänna föreskrifter och anvisningar (Skandinaviska byggelement AB u.å).

Monteringshandboken på Skandinaviska byggelement (u.å) bidrar med montageritningar till byggplatsen innan montagestart, där ordningen av prefabmontaget samt leveranser av elementen bestäms i samråd med byggplatsen för varje individuell leverans. När prefab-elementen väl anlänt till byggarbetsplatsen görs en mottagningsprotokoll enligt monteringshandboken, där en granskning av eventuella sprickor, mått, ingjutningsgods, mått, renhet etc görs. Avlastningen sker oftast med en kran. Beroende på tyngden och formen av elementet samt om den levereras stående eller liggande så lyfts elementen med olika antal lyftankare antyder Skandinaviska byggelement AB (u.å). Vid monteringen på arbetsplatsen ska utsättning av elementen göras enligt de pilmått som angivits på montageplanen, som omfattar måtten från stomlinjen till fogens centrum. Montage av prefabelementen görs enligt montageplanen som exempelvis anger hur elementen ska stadgas.

Såsom Skandinaviska byggelement (u.å), anger även Thomas betongs (2018) montagehandbok att vid montering på byggarbetsplatsen, ska utsättningen ske enlig pilmåtten på ritningarna. Monteringen ska ske enligt montageplanen som innehåller tillvägagångssättet vid montage som exempelvis arbetsmetoder och säkerställning av stabilitet (Svensk Betong. u.å). Monteringshanböckerna från både Skandinaviska byggelement och Thomas betong har inte fokus på arbetsmiljön på byggarbetsplatsen.

3.10.2 Arbeta med kran

Vid byggnadsarbeten är det ytterst vanligt att någon typ av lyftanordning eller lyftredskap används. En lyftanordning anses som en anordning som är till för att lyfta eller sänka en last, det vill säga ett föremål. Exempel på lyftanordning kan vara kranar, hissar eller mobila arbetsplattsformar. Medan ett lyftredskap kan vara lyftok, en kättingsling eller linstroppar (Arbetsmiljöverket 2020).

12

Kranen är en av de viktigaste och mest använda maskinen i byggbranschen, den används till allt från enskilda hus till stora byggprojekt menar Fang med flera (2016). Kranarna används både för vertikala och horisontella transporter av prefabricerade element, material och utrustning.

Arbete med lyft är ett av de mest riskabla momentet i ett byggprojekt och är en vanlig orsak till att arbetsolyckor sker (Akademiska Hus u.å). Riskerna som kan uppstå är bland annat vid styrning och koppling av olika laster, brist på underhåll av anordningen, personer som vistas i riskområdet vid lyftanordningen samt när olämplig anordning har valts för ett byggarbete. Berglund med flera (2017) nämner att uppförande och nedmontering av kranen är särskilt farliga, vilket beror på ett antal tekniska och organisatoriska preventiva åtgärder.

Den tekniska delen för fram hur tippning förhindras, utrustning för elsäkerhet, säkra kranhytter och att ett kollisionsskydd finns. Den organisatoriska delen däremot markerar att kranförare ska vara utbildade och certifierade, att det ska finnas ett kontinuerligt underhåll och rutiner av elsäkerheten samt att god kommunikation med aktörer som ansvarar för kranens arbetsområde. I dagsläget används prefabricerade byggelement väldigt frekvent. Då de väger väldigt mycket, är det avgörande att korrekt lyftplanering utförs för att effektivisera produktiviteten och öka säkerheten på byggarbetsplatsen menar Chang med flera (2011). Det krävs med andra ord mycket planering för ett lyftarbete och vanligtvis planeras kranlyften efter två grundläggande komponenter, planering av kranens placering och planering av lyftväg enligt Fang med flera (2016). Kranens placering syftar till att maximera användningen av kranen vid transport av byggnadsmaterial och byggnadselement. Placeringen är ett komplicerat moment som bestäms av erfarna lyftkoordinatorer. Det området på arbetsplatsen där kranen ska användas, ska planeras i mån om en kollisionsfri och effektiv lyftväg som baseras på lastdata, såsom vikt och storlek på föremålen samt platsens geometriska begränsningar.

3.10.3 Arbete från höjd

Både under byggfasen och under en byggnads livslängd arbetar byggnadsarbetare på höjder, vilket medför en risk för fall nämner Guo och Goh (2017). Risker för fall ökar vid användning av oförankrade stegar, lutande underlag och arbetsytor med en dålig bärighet antyder Akademiska Hus (u.å)

Vid byggnads- och anläggningsarbete där det finns en risk för fall från minst två meter krävs det skyddsutrustning, som anpassas till situationen och för de arbetsmoment som ska utföras, för att förhindra fallolyckor (Arbetsmiljöverket 2020). Dessutom ska fallrisker från minst två meter ha en beskrivning för hur riskerna ska förebyggas. De förebyggande åtgärderna ska finnas i arbetsmiljöplanen, som ska finnas tillgänglig på byggarbetsplatsen. I Arbetsmiljöverket (2015) AFS 1999:3 ställs följande frågor vid val av fallskydd:

• Vilken typ av arbete som ska utföras

• Vilka arbetsmetoder som medverkar till den bästa arbetsmiljön och säkerhet • Tidsramen för arbetet

• Antalet arbetare

• Finns det behov för avspärrning av områden

• Arbetsplatsens utseende, exempelvis lutning, höjd och bärighet • Hur transporterar man sig upp och ner på arbetsplatsen

Utefter svaren på dessa frågor så väljs fallskyddsanordning. I första hand väljs det mellan skyddsräcke, arbetsplattform, ställning, skyddsnät och arbetskorg. Men om det rör sig om ett kortvarigt arbete, exempelvis snöskottning kan personlig fallskyddsutrustning användas.

13

Vidare så ska alla fallskydd monteras och användas enligt Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3). Föreskrifterna i 60a § och 92a § (AFS 1999:3), beskriver hur fallskydden ska vara utformade och hur de ska användas för att undvika sanktionsavgift. Om arbeten med fallrisk inte hanteras på ett säkert sätt och inte uppfyller miniminivåerna enligt dessa föreskrifter, tillkommer det en sanktionsavgift.

Skyddsanordningar: Skyddsräcke

Skyddsräcken används vid arbete som riskerar fall från höjd. Fallskyddsräcket ska minst vara en meter högt och det ska bestå av tre stycken tvärgående ledare, dessa kallas för fotlist, mellanledare och överledare. Fotlisten ska vanligtvis vara ca 150 cm och den används för att förhindra fall över, under eller genom räcket vid bland annat husbyggnad. Fallskyddsräcket ska även vara konstruerat på så sätt att den klarar av vikten från en fallande arbetare (Arbetsmiljöverket, 2020). För arbete på branta tak ska bredden av skyddsräcket vara betydligt högre än bredden av arbetsområdet, detta för att kunna försäkra att skyddsräcket fångar upp en fallande arbetare. Enligt riktlinjer ska bredden vara dubbelt så bred som arbetsområdet. Om det finns risk för fallande lösa föremål genom skyddsräcket, så ska det kläs in för att förhindra detta (Arbetsmiljöverket 2020).

Ställningar

En ställning definieras som en temporär teknisk anordning som vanligtvis är sammansatt av flera olika komponenter, vilket används både som tillträdesled, arbetsplats och skyddstak (Arbetsmiljöverket 2020). Vid montage av en ställning måste man följa de regler som står i AFS 2013:4, som bland annat anger utformnings-, produkt- och materialkrav.

De främsta riskerna med ställningar är ras eller fall, vilket vanligtvis orsakas av att skyddsräcke saknas, att avståndet mellan fasaden och ställningen är för stort eller användning av en inkomplett ställning antyder Akademiska Hus (u.å)

Ställningar kan användas på olika sätt och inom olika branscher, vars syfte är att försäkra en säker arbetsmiljö med skydd mot fall från höjd. Det finns olika typer av ställningar, men de delas vanligtvis in i prefabricerade ställningar, trä- och rörställningar. De prefabricerade ställningarna är uppbyggda av flera olika komponenter med förbandsanordningar, vilket gör att de olika komponenterna kan fästas ihop vid montering av ställningen. Rörställningar däremot är uppbyggd av enskilda rör och kopplingar, där golvet av ställningen oftast består av träplankor. Medan träställningar enbart är uppbyggda av trä, vanligtvis lösvirke. Den som utfört både trä- och stålställningssystemet är den som ansvarar för ställningen, detta eftersom en typkontroll inte är möjlig då det inte finns någon tillverkare, som det exempelvis finns för prefabricerade ställningar (Arbetsmiljöverket 2020). En typkontroll utförs av en certifierad person som gör en granskning av ställningen, för att kontrollera att produkten uppnår kraven i AFS 2013:4, i mån om att utföra ett typkontrollintyg.

Skyddsnät

Användning av skyddsnät kan öka säkerheten vid arbete över större gap eller vid hallbyggnationer. Uppbyggnaden av skyddsnätets måste garantera säkerheten för arbetarna, genom att fånga fallande arbetare utan risk för att skada sig (Arbetsmiljöverket 2020c). Denna typ av skyddsanordning ställer väldigt höga krav på att användaren av skyddsnätet har de kunskaper och erfarenheter som krävs för att kunna montera och utföra kontroller.

Vid användning av skyddsnät ska det inledningsvis säkerställas att förhållandena är lämpliga. För att montera skyddsnätet krävs det infästningspunkter, dessa måste vara lämpliga och

14

hållbara för att kunna bära upp vikten av de personer som faller ned i nätet, utan risk för att nätet ska gå sönder och att personen faller ned från nätet. Infästningen av skyddsnätet säkerställs och förbereds redan i konstrueringsfasen innan den levereras till byggarbetsplatsen (Arbetsmiljöverket 2020c). En annan viktig faktor vid användning av skyddsnät är att den är temperaturberoende, det vill säga att nätet klarar inte av alla väderförhållanden. Vid för kalla väderförhållanden blir skyddsnätet sprött och oanvändbart, då nätet förlorar sin skyddande förmåga.

Personlig fallskyddsutrustning: Fallskyddsutrustning

Personlig fallskyddsutrustning används endast vid undantag, då de tidigare nämnda fallskydden inte är användbara vid små projekt som sker under en kortare tid. Vid användning av denna skyddsutrustning bör man genomgått en utbildning, för att få kunskap över hur skyddsutrustningen används. Det är även viktigt att den personliga skyddsutrustningen kontrolleras innan den används, för att se till att det inte finns några skador på utrustningen (Arbetsmiljöverket 2020). En räddningsplan ska även finnas på arbetsplatsen för att förhindra skador vid användning av skyddsutrustningen. Den fria höjden från byggnaden bör beräknas, då det är nödvändigt att det finns ett visst utrymme under arbetaren, detta för att det ska vara möjligt att bromsa in vid ett fall.

Arbetskorg

En arbetskorg används vid tillfälliga personlyft med truck, kran eller annat typ av fordon. Arbetskorgen är antingen fast eller tillfälligt monterad på fordonet (Arbetsmiljöverket 2006). Enligt föreskrifterna för tillfälliga personlyft AFS 2006:7, får personer endast lyftas i en arbetskorg under kortvarigt arbete och arbetet får inte ske utanför korgen. Precis som användning av annan skyddsutrustning, ska arbetet planeras och utföras på ett förebyggande vis, för att förhindra olycksfall och bidra till en god arbetsmiljö. Kraven för användningen framför även att vid personlyft, får den totala vikten av arbetskorg och personen i korgen inte under något läge av processen överstiga 50 procent av kranens maximala last. Vid arbete med truck får den totala vikten av arbetskorg och personen i korgen endast utgöra 25 procent av truckens maximala lastenligt §8 i AFS 2006:7.

Arbetsplattform

Arbetsplattformar kan antingen vara mobila eller fasta. Exempel på arbetsplattformar är liftar, klätterplattformar eller hängställningar (Arbetsmiljöverket 2015). En mobil arbetsplattform som är konstruerad för personlyft till högre höjder och där arbete ska utföras från arbetskorgen får endast användas till det ursprungliga ändamålet. Det krävs även utbildning för att vara förare av mobila arbetsplattformar enligt §29 i AFS 2006:7. Svensk standard förmedlar även råd och riktlinjer för förarna.

15

4 Resultat

4.1 Intervjustudie

I detta avsnitt presenteras resultatet från intervjustudien som gjorts med arbetsmiljöansvariga personer från byggföretag. Intervjudeltagarnas svar har sammanfattats och delats upp i områdena; Förberedelser inför arbetet, Risker under arbetet och Förebygga olyckor under

arbetet. Nedan följer en sammanställning av resultatet samt citat från intervjupersonerna.

4.1.1 Förberedelser inför arbetet

Kategorin innefattar förberedelser företagen förmedlar till sina anställda för att förebygga störningar och fel vid själva utförandet och ge underlag för arbetsinstruktioner inför genomgången före utförandet.

Innan ett projekt ska påbörjas ska en arbetsberedning utföras, för att skapa förutsättningar för en effektiv produktion. Dessa anpassas och skiljer sig i varje projekt. Detta sker genom möten där man går igenom arbetsuppgifter, vilka resurser man har, vilken utrustning och maskiner som krävs, leveranser till arbetsplatsen, vilken personal som ska finnas, risker & möjligheter och kontroller (ByggAi 2012). Lindström1 _{säger att fokus ligger på de kritiska arbetsmomenten} exempelvis montage av prefabricerade väggar, bjälklag och transport. En annan respondent lyfter även fram att arbetsberedningar görs på olika nivåer beroende på vad som ska göras. Vissa kan ske enbart genom konversationer med arbetarna där man tar upp riskerna som finns, och andra ska ske genom skrift, då vissa kräver skrivna arbetsberedningar nämner Stjärnström2_. Vid lossning till montering av prefabricerade betongelement krävs ett par utbildningar för att kunna utföra de olika arbetsmomenten. Samtliga utbildningar görs både interna och externa. En del ges från skolan och en del måste företaget själv bekosta. Utbildningar som kan krävas är heta arbeten, lyft, ställningsbyggnad och fallskyddsutbildning. Det är företagens skyldighet att se till att alla har kunskap och kontrollera att man har den utbildning som krävs för det moment man ska jobba med menar Björnlund3_.

4.1.2 Risker under arbetet

Under intervjun nämndes olika faktorer som de intervjuade anser vara orsaker till att risker uppstår. Dessa var dels personfaktorer, stressfaktorer, arbetsmiljömässiga faktorer och ekonomiska faktorer.

Personfaktorer

Byggarbetsplatser är väldigt exponerade för risker, som i sin tur kan leda till arbetsolyckor. Det finns olika faktorer som leder till olyckor och personfaktorer är en av dem. En stor faktor till att olyckor sker är människans lathet menar Nilsson4_{, eftersom man ständigt söker efter} genvägar för att förenkla arbetet. Det är mer eller mindre vanligare att en olycka är kopplad till att människan har slarvat eller gjort ett fel, än att det är fel på en maskin antyder Björnlund.

1_{Lindström, Camilla. KMA-Chef, Tuve Bygg. [2020-12-10]}

2_{Stjärnström, Matilda. KMA-ansvarig, NYAB Sverige AB. [2020-12-18]} 3_{Björnlund, Mats. Arbetsmiljöspecialist, JSB Construction AB. [2020-11-19]} 4_{Nilsson, Sven. KMA-Chef, Thage i Skåne AB. [2020-11-10]}

16

Samtliga intervjupersoner antyder att den vanligaste orsaken till att olyckor orsakade av personfaktorer sker är att “man ska bara”. Med det menas att byggnadsarbetarna är medvetna om reglerna som finns på arbetsplatsen, men väljer trots det att ta den enklare vägen som strider mot reglerna. Vilket exempelvis kan vara att en arbetare ska utföra en mindre justering som går relativt snabbt och väljer pågrund av detta att inte använda sig av den skyddutrustning som skall användas. Det ska gå fort och arbetaren stannar inte upp och tänker innan utförandet säger Patsonen5_.

För att förhindra att arbetarna tar genvägar och är slarviga nämner ett företag att de ser att till att ämnet arbetskultur ständigt är på agendan och att det påminns om detta på mötena. Företaget strävar efter en arbetskultur där arbetarna hjälps åt, där eget ansvar tas samt att arbetarna vågar säga ifrån när de ser att någon slarvar. Lindström påpekar även att utländska arbetare som tillfälligt kommer till Sverige för att arbeta har dels en annan arbetskultur, men även ett annat säkerhetstänk. Vilket gör att det kan uppstå missförstånd, då arbetarna inte är medvetna om den säkerhetskultur som finns på byggarbetsplatserna här i Sverige. De utländska arbetarna är många gånger mer vana vid att tillbud inte rapporteras och att skador inte anmäls, i tro om att de kommer bli hemskickade från arbetsplatsen. Det är därför viktigt att de anställda är medvetna att företaget är där för att hjälpa till och att företaget är på deras sida.

Med avseende på åldern på arbetarna och antalet olyckor, antyder Stjärnström att man inte har sett en koppling. Men att de oerfarna arbetarna oftast är mer försiktiga till skillnad från de som har mer erfarenhet. Nilsson poängterar även att de yngre arbetarna inte har samma risktänkande som de äldre har, vilket gör att de oerfarna arbetarna gör missbedömningar som i sin tur kan leda till skador.

En annan aspekt av personfaktorerna är machokulturen som finns i byggbranschen. Men intervjupersonerna kan inte se en direkt koppling mellan machokulturen och olyckor förutom att det kan uppstå en viss nonchalans vid vissa arbetsmoment. Dock kan det finnas ett visst tankesätt hos somliga arbetare att man är “oskadlig”, att inget händer om man gör något slarv. Men alla kan skada sig menar Svensson.

Stressfaktor

Anledningen till att arbetarna oftast “ska bara” handlar inte i alla fall om lathet, utan kan även bero på den stress som kan uppstå vid ett tidspressat byggprojekt menar Stjärnström. Byggarbetsplatserna är generellt tidspressade, då det alltid finns en tidsplan som ska följas. Varje arbetsmoment ska utföras vid en viss tidspunkt och detta gäller naturligtvis även för de prefabricerade betongelementen. Från den tidspunkten prefabelementen levereras tills de monteras finns det en rad arbetsmoment som ska göras, bland annat ska en kran vara på plats för att lyfta elementen och sedan ska de placeras och monteras. Det kan eventuellt uppstå ett stressmoment om det exempelvis uppstår en försening eller liknande, eftersom alla moment är tidsbegränsade. Men det behöver inte bli ett problem utan allt handlar i grund och botten om projektets planering menar Björnlund. Om en bra arbetsberedning har gjorts, går de flesta problemområdena att planera bort. Hur väl ett arbete planeras och vare sig om det uppstår ett stressmoment vid leverans och montering av prefabelementen eller inte, beror till stor del av vem som leder projektet inflikar Svensson.

Arbetsmiljömässiga risker

Hanteringen av prefabelement är ett riskfyllt moment som kan leda till olyckor, vilket bland annat beror på betongelementens vikt och storlek. De största arbetsmiljömässiga riskerna är

17

fall- och klämrisker. Det finns även en stor risk vid lossning av olika laster och i detta moment sker det många olyckor och tillbud. Anledningen till att lossning är ett stort riskmoment, beror delvis på att byggarbetsplatserna många gånger har ont om plats, vilket gör det svårt att skapa en optimal lossningsplats menar Björnlund. Men även när en annan pågående verksamhet finns på arbetspatsen, vilket kan finnas vid ombyggnad, där människor behöver gå förbi arbetsplatsen. Lossningsrisk finns även när ett material kommer i gungnig. Det är därför viktigt att arbetsplatsen är välplanerad och att området spärras av för obehöriga.

Detta gäller även vid lyft med kran som likaså är ett riskmoment. Skulle det vara något fel på en lyftanordning, kan det bli stora konsekvenser om lasten släpper, vilket kan ske om lyftöglorna inte är korrekt fastsatta. Med avseende på de allvarliga risker som finns är det viktigt med rätt utbildning och att rätt kontroller av lyftanordningen och dess utrustning görs regelbundet, samt att byggmaterialet eller elementet kontrolleras innan det ska lyftas.Varje gång en lyftanordning ställs upp ser man även till att den är besiktigad.

Vid nybyggnad i centrala områden är det många gånger begränsat med utrymme. Stjärnstöm menar att ytorna kan ha en avgörande faktor och att det leder till fler risker vid byggnad i trånga utrymmen, speciellt vid lyftarbete eller arbete med stora prefabelement. Det är därav viktigt att området spärras av och att endast behöriga för arbetsmomentet vistas på arbetsplatsen.

Kostnad

Ett annan problem som Patsonen tog upp var att vissa företag måste jobba mycket mot offentlig upphandling där priset är en avgörande faktor. Man väljer de anbud med bäst pris vilket gör att vissa kostnader prioriteras bort, ibland kostnaderna för säkerheten. Detta gör att en del oseriösa aktörer kommer in och de räknar bort säkerheten. Därav kan priset bli avgörande menar Patsonen.

4.1.3 Förebygga olyckor under arbetet

För att uppnå en bättre arbetsmiljö nämnde de intervjuade bland annat att kommunikationen och sammanhållningen måste förbättras samt att varje individ måste ta ansvar över arbetsmiljön.

Kommunikation och Sammanhållning

Samtliga intervjuade är överens om att kommunikation är en viktig faktor och att hålla ämnet om säkerheten uppe, för att uppnå en god arbetsmiljö. Man måste stanna upp och tänka till och prata igenom vissa saker innan man påbörjar det. Rapportera så fort man ser något farligt och när något inte känns bra menar Patsonen och Stjärnström. Det måste dagligen tas upp på agendan så att man påminns, så att det verkligen sitter och så att man inte slappnar av för mycket anger Lindström. Samarbete och ledarskap är en viktig faktor under bygget. Man ska ha erfarna ledare med hög medvetenhet om risker och som lyfter fram frågan. När hantverkarna säger ifrån måste de ha en bra chef som hanterar det på rätt sätt och är lyhörd. Det behövs samarbete och att alla jobbar med medvetenhet menar Stjärnström. Alla ska veta vad som ska göras och vem som ska göra vad.

Nilsson anger att ansvaret oftast bara ligger på arbetsgivaren och att de anställda bör ta mer ansvar och samarbeta. Många har tankesättet ‘‘Det här är inte mitt problem utan det är arbetsgivarens’’ menar Nilsson. Därför är samarbete och kommunikation viktigt för att hålla säkerheten. Nilsson lyfter även upp att ha en blandning av personal med både yngre och äldre är gynnsamt. De äldre ger råd utifrån erfarenhet till de yngre, medan de yngre kan bidra med nya lösningar.

18

Att arbeta systematisk och ha rutiner för vad och hur man ska göra i olika situationer är flera respondenter överens om. Man måste arbeta systematiskt, göra riskbedömning och arbeta förebyggande. Björnlund uppger att de utför riskbedömningar varje dag på byggarbetsplatsen, eftersom att de arbetar på tillfälliga arbetsplatser. Den ena arbetsdagen är inte den andra sig lik, det är nya väggar, tak eller andra element som tillkommer. Vilket i sin tur leder till nya risker menar Björnlund. Det är en utmaning att hinna med allt så det gäller att vara vaksam, annars kan det bli konsekvenser. Är man systematiskt och planerar så brukar det inte bli några problem. Vid mindre projekt med ca 5 personer behövs inga organisatoriska arbetsmöten på samma sätt som vid större projekt, där sker kommunikation hela tiden. Dock krävs det betydligt mer organisation med möten vid större projekt med mycket personal. Det beror mycket på vad det är för typ av projekt och hur många som är inblandade och hur riskfyllda och avancerade momenten är menar Stjärnström. Det är viktigt att få med alla på samma spår vid de större projekten så alla är medvetna om varandras risker och tar ansvar säger Björnlund. Hur stora projekten är påverkar hur många möten och hur mycket kommunikation som behövs.

Att ha en arbetsmiljösamordnare ute på plats projektet är viktigt. Hen ska hjälpa platsledningen med både kontroller och skyddsronder, som bara fokuserar på arbetsmiljön. Detta gör att säkerheten kommer ligga mer i fokus under projekten nämner Lindström.

Enskilt ansvar

Att medvetenhet hos arbetarna måste förbättras är flera respondenter överens om. Man måste vara medveten om de risker som finns. ‘‘Det är ett ständigt arbete att hålla medvetenheten hos medarbetarna’’ anger Stjärnström. Trots planering, utbildning så är det mycket upp till arbetarna om de förstår och vill ta ansvar för de risker som finns. Nilsson lyfter fram att ifall arbetarna inte har förståelse från den utbildning de får så kommer det inte bidra till en bättre arbetsmiljö. ‘‘Du får inte kompetens bara för du har gått en utbildning, du får kompetens av erfarenhet’’ säger Nilsson.

Lindström menar att utbildningar, resurser och hjälpmedel finns men att det är attityden och kulturen som man måste fortsätta jobba med. Att jobba med attityden och eget ansvar är även det som är svårast nämner Stjärnström. Det är väldigt individuellt och upp till arbetarna själva att ändra på detta. Patsonen nämner att det är därför viktigt att ha en kultur där det tillåts att säga ifrån då säkerhetsmedvetandet är så individberoende.

En annan faktor som kan påverka individen är den ergonomiska förslitningen som yrkesarbetarna utsätts för menar Lindström. Det är ett arbete som tar hårt på kroppen med de obekväma arbetsställningarna. Många får förslitningsskador, buller- och vibrationsskador. Vilket är något man bör jobba mer med. Företaget har gjort olika försök där man har haft uppvärmningar innan man har påbörjat ett pass vilket har visat sig vara positivt jämfört med att påbörja ett hårt pass direkt. Dock har den psykosociala hälsan visats sig vara väldigt god då de trivs på sin arbetsplats med god sammanhållning trots det tunga fysiska arbetet.