Nyanländas uppfattningar om integrationsfrämjande
projektinsatser
En kvalitativ textanalys av fyra integrationsprojekt
Alyaa Yousift
Examensarbete i socialt arbete Malmö universitet
15 hp Hälsa och samhälle
Socionomprogrammet 205 06 Malmö
NEWLY ARRIVED IMMIGRANTS' PERCEPTION ABOUT
INTEGRATION PROJECTS
A QUALITATIVE TEXT ANALYSIS OF FOUR INTEGRATION
PROJECTS
Alyaa Yousif
Yousif, A. Newly arrived immigrants' perception about integration projects. A qualitative text analysis of four integration projects. Degree project in Social work 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social work, 2020. Supervisor, Charlotta Zettervall.
Abstract
This study aims to examine the project efforts and activities that are being carried out as a part of a larger integration project in Sweden. Furthermore, the study discusses the contributions of these project efforts and activities in relation to creating better conditions for newly arrived participants, and also how the group of participants describe the projects and activities. The empirical data has been collected through the use of four project evaluations from selected integration projects. The empirical data was analysed using a qualitative text analysis. Previous research relevant to this study, the human capital theory and the signal and filter theory have formed my theoretical framework. The two theories are used to increase understanding of the mechanisms behind
immigrants 'problems in the labor market and immigrants' integration into Swedish society as well as the opportunity to improve the situation. The result of my study shows that the project efforts and activities have created better conditions for the newly arrived participants in the integration projects. The group of participants feel that the integration efforts they have participated correspond to their needs, circumstances, as well as increasing their competence when entering the labor market. The result of my study shows that integration should not be defined only by the entrance into the labor market, but also through other forms of participation in the Swedish society.
Innehållsförteckning
1. Problemformulering...4
1.1. Syfte...5
1.2. Frågeställningar...5
2. Tidigare forskning...5
2.1. Den ”gode” medborgaren...5
2.2. Stödinsatser till nyanlända...6
2.3. Etableringsreformens effekter på integrationen av nyanlända...6
2.4. Humankapital...7
2.5. Den etniska segmenteringen på arbetsmarknaden...7
2.6. Problem i integrationen & brist på samverkan...8
2.7. Samverkan som ett samhällsfenomen...9
3. Teoretiska utgångspunkter...9
3.1. Samverkan & faktorer som kan främja samverkan...10
3.2. Humankapitalteorin...11
3.3. Signal- och filterteorin...12
4. Metod...13
4.1. Urval...13
4.2. Presentation av integrationsprojekt...14
4.2.1.Integration Halland - projekt...14
4.2.2.Integration Jämtland Härjedalen – projekt...14
4.2.3.Trappsteget systemintegration - projekt...14
4.2.4.Kompetensförsörjning i Realtid, KiR – projekt...15
4.3. Val av metod...15
4.4. Metodens tillförlitlighet...16
4.5. Etiskt förhållningssätt och förförståelse...16
4.6. Bearbetning och analys...17
5. Resultatredovisning och analys...19
5.1. Samverkan, hur beskrivs den?...20
5.2. Faktorer som kan främja samverkan...21
5.2.1.Personliga kontakter...21
5.2.2.Erfarenhetsutbyte och lärandet av metoder och arbetsmodeller...22
5.2.3.Tydliga roller i projektorganisationen...24
5.2.4.Samlokalisering och den sociala kontrollen...25
5.3. Språk och integration...25
5.4. Projektinsatser och aktiviteter...27
5.4.1.Språkstöd i integrationsprojekten...27
5.4.2.Aktiviteter i samverkan med civilsamhället...28
5.4.3.Praktik i samarbete med arbetsmarkens parter...29
5.4.4.Flera aktiviteter och insatser parallellt...29
5.4.5.Validerade korta yrkesutbildningar och kompetenskartläggning...30
5.4.6.Aktiviteter som skapar förståelse för svenska arbetslivet och samhället...31
6. SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION...32
6.1. Resultatdiskussion...32
6.2. Avslutning...35
1. PROBLEMFORMULERING
Integration är en av vår tids mest angelägna utmaningar är liksom båda utanförskap och arbetslöshet är växande samhällsproblem. I OECD:s rapport ”Working Together: Skills and Labour Market Integration of Immigrants and their children in Sweden” visar på att det stora antalet asylsökande 2015 som Sverige har tagit emot på väldigt kort tid har skapat nya utmaningar (OECD 2016). Migrationsverket tog emot nästan 163 000 asylsökande under 2015 varav 134 000 det andra
halvåret och många av dem inklusive anhöriga fick permanenta uppehållstillstånd (Migrationsverket Årsredovisning 2015). Men efter 2016 har mottagandet av asylsökande minskat kraftigt med lagen (SFS 2016:752) och sedan kom lagen (SFS 2019:481) om dels fortsatt giltighet av lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, och dels ändring i samma lag. Detta bidrog till att asyllagen skärptes så att enbart tillfälliga uppehållstillstånd beviljas och möjligheten till familjeåterförening begränsas kraftigt. I samband med det höga mottagandet av nyanlända ställs de olika organisationerna i olika kommuner inför utmaningar i integrationen då de hamnar i en situation där en hel samhällsgrupp hamnar i arbetslöshet och utanförskap.
Arbetsförmedlingen har under lång tid varit en myndighet med syftet att motverka arbetslösheten i samhället och hjälpa personer till och tillbaka in i arbete (Arbetsförmedlingen, 2020b). Men många nyanlända har upplevt Arbetsförmedlingen som en myndighet som skapar svårigheter för dem.
Dessutom vittnar många nyanlända om att det finns stora brister i det stöd som erbjuds. Abdulla (2017) har skrivit i sin avhandling att många nyanlända deltagare i etablering som intervjuades upplever att de saknar stöd från Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen har problem med att
matcha nyanländas tidigare erfarenhet och intressen med företagens kompetensbehov samt med att erkänna och validera deras tidigare meriter och kompetenser, vilket gör att det tar lång tid att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden (Abdulla 2017).
Mot bakgrund av ovanstående problematik har den svenska regeringen beslutat att reformera Arbetsförmedlingen (SFS 2010:197) och (SFS 2017: 584). Sedan den 1 januari 2018 trädde lag (SFS 2017: 584) i kraft och syftet med etableringsreformen är att påskynda de nyanländas etablering på arbetsmarknaden och i samhället. Genom att Arbetsförmedlingen ansvarar för att förändra introduktionssystemet för vissa nyanlända och erbjuda dem etableringsinsatser som syftar till att påskynda deras etablering på arbetsmarknaden kan det resultera i att de snabbare integreras i samhället. För att kunna stärka och förbättra integrationen i Sverige krävs också god samverkan mellan olika organisationer. I rapporten lyfter OECD fram vikten av att förbättra samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna för att kunna integrera nyanlända på arbetsmarknaden och i det svenska samhället (OECD 2016). Arbetsförmedlingen har i sitt uppdrag att samverka med bland annat branschorganisationer, kommuner och andra myndigheter för att uppfylla deras uppgift, vilket är att sammanföra arbetssökande med jobb de trivs med och arbetsgivare med anställda som har rätt kompetens (Arbetsförmedlingen, 2020a).
I Sverige finns det flera olika typer av projekt som jobbar med att underlätta för nyanlända att försörja sig själva via arbete eller utbildningar för att bli en del av samhället och med att förbättra samverkan mellan de inblandade organisationerna. Syftet med de olika integrationsprojekten är att överkomma denna problematiken och skapa möjligheter istället för problem. Istället för att se invandring som en outnyttjad resurs kan arbetskraftsinvandringen avhjälpa kompetensbrist i näringslivet i Sverige, i form av kunskapsöverföring och rörlig arbetskraft. Det framgår i
Socialrapporten, som har fokus på svenska förhållanden, att när Sverige utnyttjar resurserna bland utrikesfödda kan det resultera i att de bättre integreras och görs delaktiga (Hedberg & Malmberg, kap 1 s. 26-51, 2010). Detta innebär att integrationen kan innebära möjligheter om man tar vara på nyanländas kompetens och erfarenheter. Men om nyanländas resurser inte utnyttjas och de inte
inkluderas i samhället, blir det ett stort problem då de hamnar i arbetslöshet och utanförskap. Det är en viktig bakgrund till att varför jag har valt att skriva om detta ämne.
Med tanke på Abdullahs (2017) studie som visar att deltagarna nyanlända på Arbetsförmedlingen vid intervjuer tar del av insatser som inte motsvarar deras intresse, behov, tidigare erfarenheter eller kompetens, vill jag med denna kvalitativa innehållsanalys undersöka hur nyanlända som var
deltagare i fyra integrationsprojekt uppfattade insatser och aktiviteter som bedrivs. Eftersom det finns många problem i integrationen och brist på samverkan mellan det offentliga och övriga samhället, vill jag undersöka hur samverkan mellan integrationsprojekten och andra organisationer
beskrivs.Jag menar därför att det är av vikt att undersöka detta ämne. Min studie är relevant för socialt arbete på grund av att den kommer bidra med ökad kunskap i ämnet integration. Som färdigutbildade socionom är nyanländas integration en viktig fråga eftersom vi ska möta människor med den här problematiken samt att den här samhällsgruppen ska få det stöd och hjälp den behöver.
1.1. Syfte
Studiens syfte är att undersöka vilka projektinsatser som bedrivs och vad de kan bidra med för nyanlända för att skapa bättre förutsättningar för dem att etablera sig på arbetsmarknaden eller utbildning. Vidare syftar studien till att undersöka hur nyanlända uppfattade de projektinsatser och aktiviteter som bedrivs.
1.2. Frågeställningar
- Hur beskrivs integrationsprojektens samverkan med andra organisationer?
- Hur beskrivs faktorer som kan främja samverkan mellan integrationsprojekten och andra organisationer och hur har de bidragit till god samverkan i dessa projekt?
- Vilka projektinsatser och aktiviteter bedrivs och vad har debidragit med till nyanlända?
- Hur uppfattade nyanlända projektinsatser och aktiviteter som bedrivs?
2. TIDIGARE FORSKNING
I detta avsnitt presenteras tidigare forskning om integrationsarbete med nyanlända. Det syftar till att fördjupa förståelsen för problematiken och forskningsområdet. Vid sökning av tidigare forskning som har relevans för undersökningen har jag sökt efter material genom först och främst Malmö universitets sökkataloger LUBsearch och SWEPUB. I min sökning har jag kombinerat olika
relevanta sökord, bland annat: “nyanlända” AND “etablering”, “Newly arrived adult migrants”, “om integration i praktiken”, “Transnationell Migration”, “nyanländ*” AND “arbete*”, “utrikesfödda”. Detta genererade en mängd olika material och jag har använt mig av rapporter, doktorsavhandlingar och vetenskapliga artiklar som berör undersökningens syfte.
2.1. Den ”gode” medborgaren
Abdulla (2017) har i sin doktorsavhandling; "Readiness or resistance? Newly arrived adult migrants' experiences, meaning making, and learning in Sweden" kartlagt vilket mål den svenska staten har med etableringsinsatserna för nyanlända, vilket är att fostra de nyanlända till ”goda” medborgare. Det var utformad på ett tydligt sätt i samhällsorienteringskurs för nyanlända att etablering uppnås när de nyanlända blir självförsörjande genom att få ett arbete, har lärt sig det svenska språket, och har anammat de rådande demokratiska värderingar i samhället. Syftet med avhandlingen har varit att utforska och analysera respondenternas utsagor om sina erfarenheter och reaktioner i det nya svenska samhället samt utforska vilka möjligheter och hinder som finns för att leva upp till målet om den ”goda” medborgaren (Abdulla 2017).
Respondenterna upplever att det finns faktorer som lägger hinder i vägen för deras integration. Exempelvis är att det tar tid att lära sig det svenska språket, Arbetsförmedlingens
matchningsproblematik mellan nyanländas kompetens och intressen och företags kompetensbehov samt icke erkännandet av nyanländas tidigare meriter och kompetenser (ibid.). Därför har samtliga respondenter förstått Arbetsförmedlingen som en myndighet som utgör svårigheter för nyanlända. Detta medför att nyanlända kände en misstro mot Arbetsförmedlingen och det svenska samhället, vilket gör att ett fåtal individer gör motstånd mot Arbetsförmedlingen p.g.a. dessa svårigheter och skapa en ovilja till arbete. Abdullah (2017) visar en intressant sak att flera av respondenterna har motiv till att bli självförsörjande och har egen vilja att arbeta, trots att arbetet inte motsvarar deras tidigare yrke, eftersom de anser att de arbetar för sin egen skull och de bör välja vad de ska arbeta med. Här kan man finna att nyanländas tänkesätt om självständighet och valfrihet motsvarar den svenska föreställningen om den ”goda” medborgaren, något som främjar integration.
2.2. Stödinsatser till nyanlända
Eriksson (2019) har belyst i sin rapport "Perspektiv på integration och etablering.
Kunskapsunderlag för ett strategiskt arbete med stöd till nyanlända" centrala erfarenheter från tidigare integrationsarbete via en genomgång av det svenska forskningsläget för att utforma ett strategiskt arbete med integration och stödinsatser till nyanlända. I rapporten betonas vikten av en förståelse för integration som grundar på delaktighet, tillhörighet och sammanhållning. Detta kan uppnås genom att nyanlända får likvärdiga möjligheter till deltagande i samhällets alla områden. Dessutom ska det finnas insatser som på olika sätt underlättar för nyanlända att närma sig både samhället och arbetsmarknaden. I rapporten framhävs ett holistiskt perspektiv som innebär att insatserna från olika inblandade organisationer blir effektiva och långsiktigt hållbara om de ser till helheten och ser individen som kapabel och motiverad (Eriksson 2019). Då ska den nyanländes hela livssituation, behov, intressen, hälsa och boende tas med i beräkningen, vilket bidrar till nyanländas förmåga och förutsättningar för utbildning och/eller arbetet stärkas på individnivå.
Eriksson (2019) redovisar hur arbetsmarknadspolitiska individinsatser måste kombineras med arbetet som når ovanför individnivån för att påverka de strukturella och kontextuella förhållanden som hindrar integration. Detta kan uppnås genom att motverka diskriminering och tillgängliggöra olika sociala och politiska kontexter för nyanlända t.ex. att skapa incitament för företagens
arbetsgivare att anställa nyanlända. Eriksson (2019) betonar att integration är en viktig fråga för alla i samhället och det krävs samverkan mellan det offentliga och övriga samhället. Det framkommer i rapporten insatser som är framgångsfaktorer, vilket är kvalificerade och fokuserade insatser.
Exempelvis är insatser som ger en långsiktig planering för individens etablering liksom validering av tidigare utbildning och möjligheter till kompletterande utbildningar såsom grundläggande vuxenutbildningar, vilket leder till att nyanlända får arbete som motsvarar deras tidigare yrke. 2.3. Etableringsreformens effekter på integrationen av nyanlända
Andersson Joona m.fl. (2017) har i sin artikel "Etableringsreformens effekter på integrationen av nyanlända" analyserat etableringsreformens effekter som genomfördes av regeringen under 2010 för att underlätta och påskynda integrationen av nyanlända. Syftet med reformerna var att överföra ansvaret för de nyanländas etablering från kommunerna till Arbetsförmedlingen. Resultat visar att etableringseffekterna har haft en liten positiv effekt på de nyanländas sysselsättning ett till tre år efter att de haft uppehållstillstånd. Reformerna har medfört att nyanlända i något högre grad har varit sysselsatta. När etableringsreformens effekter på de nyanländas deltagande i utbildning analyserats, finner Andersson Joona m.fl. (2017) att reformerna har medfört att fler nyanlända deltagit i arbetsmarknadsutbildning.
En intressant sak är att reformerna har haft lika stora positiva effekter för både kvinnor och män. Men det kvarstår betydande skillnader i utfall mellan kvinnor och män.Reformens positiva effekter kan förklaras av tre olika mekanismer (Andersson Joona m.fl. 2017). Det första är att reformen medfört att nyanlända har kommit i bättre kontakt med Arbetsförmedlingen. Det andra är att Arbetsförmedlingen har förbättrat genomförandet av etableringssamtalet och har fokuserat på att påskynda nyanländas arbetsmarknadsinträde. Det tredje är att nyanlända har fått möjlighet att validera sin utbildning och tidigare kompetens. Genom att Arbetsförmedlingen upprättar en individuell plan för varjenyanländ, blir det lättare att hänvisa varje nyanländ till adekvata kurser inom arbetsmarknadsutbildningen och lättare för fler nyanlända att göra arbetsmarknadsinträde. Men etableringsreformer kunde ha haft större positiv effekt på de nyanländas sysselsättning och utbildning om det utformats på ett sätt som gör att nyanländas etablering bättre främjas.
2.4. Humankapital
Luik m.fl. (2018) har i sin artikel "Explaining the Male Native-Immigrant Employment Gap in Sweden: The Role of Human Capital and Migrant Categories" studerat sysselsättningsgapet mellan inrikes födda och utrikesfödda i Sverige. Luik m.fl. (2018) studerar om humankapital, d.v.s.
individens utbildningsnivå, utbildningstyp och formell kompetens kan förklara sysselsättningsgapet mellan de två grupperna. Resultat visar genom statistiska analyser att det finns en stor skillnad i arbetslöshet mellan inrikes födda och utrikesfödda (ibid.). Utrikesfödda möter svårigheter med att utnyttja sitt humankapital på den svenska arbetsmarknaden. Anledningar till detta kan vara att det finns skillnader i utbildningens kvalitet eller att utrikesfödda individers utländska utbildning och kompetens kan vara svåra att överföra till den svenska kontexten. Därför är det svårt för
utrikesfödda att finna ett arbete som motsvarar de yrkeskvalifikationer de har. Trotts att
humankapital är en viktig faktor för sysselsättningen, verkar det inte vara den avgörande faktorn bakom den stora skillnad i arbetslöshet mellan de två grupperna (ibid.).
Även utrikesfödda som har validerat deras eftergymnasial utbildning möter svårigheter med att hitta ett arbete, särskilt ett arbete som motsvarar de yrkeskvalifikationer de har, trots att humankapital är en viktig faktor. Däremot är det lättare för inrikes födda med samma utbildning att hitta ett arbete som motsvarar de yrkeskvalifikationer de har. Luik m.fl. (2018) menar att det finnas andra
förklaringar för klyftan i arbetslöshet mellan inrikes födda och utrikesfödda. Det kan förklaras med att utrikesfödda har ett svagt socialt nätverk, traumatisk erfarenhet och självselektion, d.v.s. att de själva väljer in sig i en grupp och går in i ett arbetsrelaterat nätverk. Enligt Luik m.fl. (2018) är det därför väldigt viktigt att utöka möjligheten att göra nyanländas utländska utbildning och kompetens accepterad i en svensk kontext när man arbetar med arbetsmarknadsintegrationen.
2.5. Den etniska segmenteringen på arbetsmarknaden
Mot bakgrund av den föregående studien som har undersökt samtliga nya anställningsbidrag år 2016 i de fyra branscherna: handels-, restaurang-, städ- och bemanningsbranscher i Helsingborg, har Frödin och Kjellberg (2020) genomfört en annan studie. Det syftar till att beskriva och analysera förekomsten, tillämpningen och konsekvenserna av den ökande användningen av anställningsbidrag genom att göra en totalundersökning av nya bidragsanställda i dessa branscher. I den föregående studien framträder en tydlig etnisk segmentering (ibid.). Det påvisas tydligt genom att arbetsgivare med utrikes bakgrund har använt anställningsbidrag och anställt en väsentlig del av utrikesfödda. På samma sätt har arbetsgivare med inrikes bakgrund har anställt inrikes födda och nästan alla var funktionsnedsatta. Resultatet visade därmed att det finns negativa effekter av subventionerade anställningar och det riskerar förstärka den etniska segmenteringen på arbetsmarknaden. Frödin och Kjellberg (2020) skriver i sin artikel Anställningsbidrag: integration eller etnisk segmentering? att subventionerade anställningar har växt eftersom andelen flyktinginvandring har
ökat och nyanlända har haft svårigheter att få jobb på den ordinarie arbetsmarknaden (ibid.). Detta gör att nyanlända vänder sig till arbetsgivare med utrikes bakgrund som äger små företag och som har valt att inte ha kollektivavtal, istället för att hamna i arbetslöshet. Men det är viktigt att
konstatera att det finns ett betydande antal utrikesfödda med nya anställningsbidrag som arbetade hos arbetsgivare med inrikes bakgrund i större företag med kollektivavtal. Frödin och Kjellberg (2020) skriver också att många arbetsgivare med inrikes bakgrund väljer att inte anställa nyanlända eftersom det finns en osäkerhet om deras språkkunskaper och tidigare kompetens. Men eftersom arbetsgivare med utrikes bakgrund talar samma språk som nyanlända väljer de att anställa
nyanlända, vilket leder till att nyanlända inte får möjlighet att träna svenska språket och inte skapa nätverkskontakter utanför det etniska segmentet. Det har konsekvenser för nyanlända att de hamnar i ett segment som blir svårt för dem att lämna och hamnar i sin tur utanför den svenska
arbetsmarknadsmodellen. På detta sätt riskerar anställningsbidragen att förstärka den etniska segmenteringen på arbetsmarknaden. Anställningsbidragen bör därför utformas på ett annat sätt för att främja integrationen istället.
2.6. Problem i integrationen & brist på samverkan
Utifrån vad tidigare forskning påvisat blir det tydligt att det finns många problem i integrationen, vilket leder till att de nyanlända riskerar att hamna utanför den svenska arbetsmarknadsmodellen och det svenska samhället. Vidare framkommer att det finns brist på samverkan mellan
organisationerna. I Erikssons rapport (2019) så pekas behovet av samverkan mellan det offentliga och övriga samhället ut. För att förbättra integrationen krävs god samverkan mellan staten, region, kommuner, Arbetsförmedlingen, projekten och företagens arbetsgivare och samordning av
resurserna eftersom integration är en viktig fråga för alla i samhället och inte bara den enskilde individen. Abdullah (2017) har pekat på problem med matchningsinsatser. Arbetsförmedlingen har problem med att matcha nyanländas kompetens och intressen med företagens kompetensbehov. Det finns stora brister i det stöd som erbjuds nyanlända så att de får erbjudande om anställning som inte stämmer överens med deras baskunskaper och tidigare erfarenheter.
Ett annat problem som noteras är icke erkännandet av nyanländas tidigare meriter och kompetenser och när de vill få deras kunskaper validerade tar det lång tid, vilket innebär att det finns ett större valideringsbehov än vad som tillgodoses idag (Abdullah (2017). Även Luik m.fl. (2018) pekar på samma problem, vilket gör att utrikesfödda möter svårigheter med att utnyttja sitt humankapital på den svenska arbetsmarknaden. Nyanlända har sämre möjligheter att göra deras utländska utbildning och kompetens accepterad i en svensk kontext, vilket blir svårt för dem att finna ett arbete som motsvarar de yrkeskvalifikationer de har. Luik m.fl. (2018) och Eriksson (2019) betonar därför vikten av att utöka möjligheten att göra nyanländas utländska utbildning och kompetens accepterad i en svensk kontext när man arbetar med arbetsmarknadsintegrationen. Eriksson (2019) ser
validering av nyanländas tidigare utbildning och kompetens som en kvalificerad och fokuserad insats eftersom det ger en långsiktig planering för individens etablering och det leder till att nyanlända får arbete som motsvarar deras tidigare yrke.
I kontrast till det beskriver Andersson Joona m.fl. (2017) att nyanlända har kommit i lite bättre kontakt med Arbetsförmedlingen och att de har fått möjlighet att validera sin utbildning och tidigare kompetens, efter att effekten av införandet av etableringsuppdraget under 2010 undersökts. Resultat visade att etableringseffekterna har haft en liten positiv effekt på de nyanländas sysselsättning och utbildning. Men samtidigt beskriver Andersson Joona m.fl. (2017) att etableringseffekten kunde ha haft större positiv effekt om det utformats på ett sätt som gör att nyanländas etablering bättre främjas. Det innebär att Andersson Joona m.fl. (2017) pekar på att det fortfarande finns problem i integrationen.
Andra problem som noteras är nyanländas svaga sociala nätverk, traumatisk erfarenhet och
självselektion, d.v.s. att de själva väljer in sig i en grupp och går in i ett arbetsrelaterat nätverk (Luik m.fl. 2018). Detta stämmer överens med Frödins och Kjellbergs (2020) resultat att de flesta
utrikesfödda bidragsanställda 2016 fanns hos arbetsgivare med utrikes bakgrund och de flesta inrikes födda fanns hos arbetsgivare med inrikes bakgrund. Resultat påvisas en tydlig etnisk segmentering genom att subventionerade anställningar riskerar att främja den etniska segmenteringen på arbetsmarknaden istället för att främja integrationen. Allt detta leder till slutsatsen att det finns problem i integrationen och de nyanlända riskerar att hamna utanför den svenska arbetsmarknadsmodellen och det svenska samhället.
2.7. Samverkan som ett samhällsfenomen
Basic (2012) har i sin avhandling; "Samverkan blir kamp. En sociologisk analys av ett projekt i ungdomsvården” gjort en detaljerad sociologisk analys av mellanmänsklig interaktion. Ett samverkansprojekt analyserasför att finna svar på hur mellanorganisatoriska och interpersonella allianser formas i en konfliktpräglad tillvaro. Analysen av intervju- och observationsmaterialet visar att projektet innefattade ett samarbete mellan samverkande organisationer, socialtjänsten och Statens institutionsstyrelse. Men istället för att projekt skulle förbättra samordningen mellan de samverkande organisationerna, medförde projektet mellanorganisatoriska kamper mellan dem. Det medförde också interpersonella konflikter mellan de inblandade aktörerna, alltså mellan
yrkeskategorier, ungdomar och deras föräldrar.
Basic (2012) presenterar tidigare forskning om samhällsfenomenet ”samverkan” (Hibbert, Huxham & Smith Ring 2008; Lindberg 2009; Lotia & Hardy 2008; Bolin 2011; Hjortsjö 2006). Samverkan beskrivs som ett fenomen, oftast som något fördelaktigt för de samverkande aktörerna. De
genomför samverkan trots osäkerhet om vad den leder till. I dagens samhälle är det en tendens att försöka samverka över organisationsgränser både i Sverige och internationellt. Det finns en utbredd uppfattning bland professionella att samverkan har positiva effekter, trots att många organisationer använder sig av oklar teknologi, kunskapsbas samt diffusa syften. Anledningen kan vara att aktörer som samverkar behöver varandras resurser och insatser för att nå målet med verksamheten och det inte alltid kan uppnås av den enskilda organisationen själv (Basic 2012). Tidigare forskning pekar på att samverkan mellan de samverkande aktörerna motiveras att arbeta mot ett gemensamt mål och de syftar till att öka samverkan för klientens bästa, för att reducera dubbelarbete och bättre utnyttja resurser eller för att flera mål kombineras. I Basics (2012) avhandling skriver också att tidigare forskning om samverkan pekar på viktiga faktorer som kan främja samverkan (Hibbert, Huxham & Smith Ring 2008; Lindberg 2009). Exempel på dessa faktorer är aktörernas förtroende för varandra, tydliga och organisatoriska mål i verksamheten och gemensamma visioner samt tydliga roller i organisationer. Andra exempel är gestaltning av de mellanorganisatoriska samverkansidentiteterna (Lotia & Hardy 2008) och samlokalisering (Bolin 2011; Hjortsjö 2006).
3.
TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER
I detta kapitel kommer jag att presentera de teorier och begrepp som utgör studiens utgångspunkter och som jag kommer använda mig av i min analys. Studien fokuserar på integrationsprojekt som underlättar för nyanlända att snabbt komma in på arbetsmarknaden och i samhället. Utifrån detta har jag valt Basics (2012) definition av de två begreppen ”Samverkan” och ”Faktorer som kan främja samverkan” och Per Broomés m.fl. (1996) två ekonomiska teorier Signal- och filterteorin samt Humankapitalteorin. Broomé är en forskningsledare vid internationell migration och etniska relationer, IMER, vid Malmö universitet. Han har utfört studien tillsammans med professor Rolf Ohlsson och andra forskare i en forskargrupp. Jag har valt att använda mig av Basics (2012)
integrationsprojekten och andra organisationer beskrivs i texterna. Jag har också valt mig av Basics (2012) teoretiska beskrivning av ”faktorer som kan främja samverkan” för att kategorisera de texter jag analysera och för att undersöka vilka faktorer som anses vara en grund för en framgångsrik samverkan i texterna. Den teoretiska beskrivningen av ”faktorer som kan främja samverkan” belyser hur dessa faktorer kan bidra till god samverkan i integrationsprojekten. Jag har även valt mig av Signal- och filterteorin samt Humankapitalteorin, teorierna som fokuserar på att öka förståelse av mekanismer bakom utrikesfödda individers problem på arbetsmarknaden och deras integrering i det svenska samhället samt möjlighet att förbättra situationen. De två teorierna förklarar varför utrikesfödda har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället. De två teorierna förklarar därmed vilka hinder som lägger sig för utrikesfödda individers integration i vägen. Teorierna hjälper mig att förstå och analysera mitt empiriska material.
3.1. Samverkan & faktorer som kan främja samverkan
Under avsnittet ”Tidigare forskning” har jag visat på vilket sätt forskare som har undersökt
samhällsfenomenetbeskriver ”samverkan”. Basic (2012) har analyserat sin studiers empiriska material med sociologiska glasögon, lånade bland annat av Simmel (1950/1964), Caplow (1968) och Erving Goffman (1959/2002). Samverkan beskrivs oftast som något fördelaktigt för de samverkande aktörerna och att de genomför samverkan trots osäkerhet om vad den leder till. Att försöka samverka över organisationsgränser har blivit en tendens i dagens samhälle. Basic (2012) skriver också att tidigare forskningsresultaten präglas av osäkerhet gällande effekterna för
målgruppen i de samverkande organisationerna. I Basics (2012) avhandling presenterar också
forskare som har undersökt fenomenet samverkan skriver om ”faktorer som kan främja samverkan”. Hibbert, Huxham och Smith Ring (2008) och Lindberg (2009) uppmärksammar i sin forskning flera faktorer som kan främja samverkan. Dessa faktorer är aktörernas förtroende för varandra, tydliga och organisatoriska mål i verksamheten och gemensamma visioner och tydliga roller i
organisationer. Det är vanligt att ingå allianser i organisationer och att dessa alliansbildningar inte behöver uppfattas som någonting negativt för samverkan.
Ytterligare en viktig faktor för en framgångsrik samverkan, enligt Lotia och Hardy (2008), är gestaltning av de mellanorganisatoriska samverkansidentiteterna (Basic 2012). Med detta menas de att de samverkande aktörerna kan producera och reproducera mellanorganisatoriska
samverkansidentiteter i diskursiva praktiker genom vardagliga rutiner, gemensamma insatser, konflikter eller alliansbildningar. Lotia och Hardy (2008) menar också att dessa aktiviteter kan ge en känsla av tillhörighet. För att få en djupare förståelse om hur samverkan mellan
integrationsprojekten och andra organisationer beskrivs och hur de beskriver ”faktorer som kan främja samverkan” samt hur dessa faktorer har bidragit till god samverkan i dessa projekt, kommer jag utgå ifrån Basics (2012) definition av ”samverkan” och utgå ifrån ”faktorer som kan främja samverkan” som forskare anser att det är en grund för en framgångsrik samverkan. Jag kommer använda mig av Basics (2012) beskrivning av dessa ”faktorer som kan främja samverkan” för att kategorisera de texter jag analyserar.
Det lyfts också upp att de samverkande aktörerna som upplever att de har fått ett bra samarbete ofta drar sina slutsatser utifrån interaktionen med andra professionella samt att den interaktionen
exempelvis kan ske före, under eller efter möten. Bolin (2011) och Hjortsjö (2006) pekar på en intressant form av samverkan genom att interaktioner sker p.g.a. samlokaliseringen mellan de samverkande organisationerna (Basic 2012). De som är lokaliserade under ett och samma tak blir tvungna att samarbeta ömsesidigt och systematiskt eftersom de blir mer påverkade av den sociala kontrollen i situationen. Enligt Bolin (2011) och Hjortsjö (2006) menas den sociala kontrollen de interaktioner där de samverkande aktörerna övervakar varandras agerande och handlingar i praktiken. Men Basic (2012) själv har i sin studie visat att, trots att några få aktörer i de
samverkande organisationerna hade stor handlingsfrihet när de utförde sina arbetsuppgifter och deras arbete inte var inte knutet till samma geografiska plats, är de pådrivande, engagerade, aktiva och självständiga när de agerade för att hjälpa deras klienter.
3.2. Humankapitalteorin
Humankapital är en teori som karakteriseras som en mikroansats. Forskare inom
humankapitalteorin menar att man kan spåra samhällsfenomen tillbaka till beteenden hos den enskilde individen (Broomé m.fl. 1996). En mängd mänskliga aktiviteter ses som grundläggande i teorin. Dessa mänskliga aktiviteter som bland annat migration, val av utbildning och sökande efter arbete och strävan att göra karriär ses som investeringar. Exempelvis kan en investering i utbildning höja individens produktivitet. Denna utbildningsinvestering och kompetenshöjning leder till att hen får högre lön för att hen har genomgått utbildningen i fråga än om hen inte har investerat i
utbildningen och kompetenshöjning. Då finns det en förbindelselänk att hen genom den gjorda utbildningsinvesteringen blir mer produktiv.
Man kan också investera i migration på samma sätt, vilket kan förbättra individens levnadsstandard på ett eller annat sätt. Genom den gjorda investeringen kan individen få bland annat högre lön, bättre bostad, ökad trygghet eller tillgång till ett mer utvecklat välfärdssystem (Broomé m.fl. 1996). Detta i likhet med Beckmans (2011) definition av integration. Beckman (2011) betonar att alla invånare ska bli jämlikt behandlade i ett samhälle som präglas av migration och mångfald samt principer om lika deltagande och lika möjligheter för alla betonas. En av de lika möjligheterna är utbildning. Att ha en god utbildning är en förutsättning för att utrikesfödda lättare ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället (Broomé m.fl. 1996). Lika deltagande i samhället nämns som tolkning av integration och för att individen blir en del av det svenska samhället förutsätts det att individen blir integrerad medan den som inte är integrerad står utanför (Beckman 2011). Lika deltagande kan vara i form av arbeten, utbildning eller i kontakt utanför de egna etniska grupperna (ibid.).
Bristande humankapital är ett begrepp som generellt används för att visa på en brist på resurser. Det lyfter fram att utrikesfödda har hög utbildning och yrkeserfarenheter sen tidigare från sitt hemland, vilket innebär att de inte har ett bristfälligt traditionellt humankapital Broomé m.fl. (1996). Men även om inrikes födda och utrikesfödda har samma formella utbildningsnivå, har utrikesfödda större svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden än inrikes födda samt utrikesfödda har högre
arbetslöshet. Det innebär att utbildningsnivån inte kan förklara den stora skillnaden i sysselsättning mellan inrikes födda och utrikesfödda. Broomé m.fl. (1996) menar istället att man då får söka efter andra inslag i humankapitalet än utbildning som anledningar till varför utrikesfödda har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Utifrån humankapitalteorin pekar man istället på andra förklaringar (ibid.). Det första är brist i språkkunskaper och det innebär att utrikesfödda har betydligt mindre humankapital när det gäller kunskaper i språket. För att en individ blir delaktig och en del av samhället behöver hen landets språkkunskaper som kan vara viktiga för tillgången till studier och/eller arbete (Beckman 2011).
Det andra handlar om mer informella kunskaper som kunskaper om svenska sociala koder och svensk kultur och det spelar en stor roll för att utrikesfödda ska kunna ta sig in på arbetsmarknaden. Detta är i enlighet med vad Beckman (2011) beskriver att individen behöver få kännedom om sociala normer, värderingar och förhållningssätt som kan vara viktiga för tillgången till studier eller arbete. Detta eftersom att utrikesfödda kommer från länder som skiljer sig från Sverige vad gäller kulturen. Broomé m.fl. (1996) benämner denna typ av skillnader i kultur som ’kulturavståndet’ mellan utrikesfödda individers bakgrund och svenskt samhälls- och arbetsliv. Därmed kan det tolkas som att många utrikesfödda har lägre social kompetens i svenska sammanhang. Det tredje är
att utrikesfödda ofta saknar kunskap om de regler som gäller på arbetsmarknaden, särskilt de informella reglerna som finns på arbetsplatserna, regler som kopplas till kultur och som brukar kallas ”tyst kunskap”. Broomé m.fl. (1996) betonar vikten av att kunna visa att individen kan tillägna sig företagskultur, specifika arbetsregler för företaget o.s.v. Detta utgör en av de störta svårigheterna för nyanländas inträde på arbetsmarknaden. Att tillägna sig företagskultur och företagets specifika arbetsregler ses som nödvändiga förutsättningar för att individen kan få anställning och för att individen kan fungera i arbetslaget. Det innebär att ökade krav på språkkunskaper, kulturspecifik kompetens i arbetslivet och kulturavstånd mellan utrikesfödda individers bakgrund och svenskt samhälls- och arbetsliv ses som viktiga förklaringar till varför utrikesfödda har svårigheter att inträda arbetsmarknaden samt de är viktiga för att uppnå en god integration.
3.3. Signal- och filterteorin
Signal- och filterteorin förklarar varför utrikesfödda har svårigheter att komma in på
arbetsmarknaden och i samhället (Broomé m.fl. 1996). Signal- och filterteorin betonar vikten av utbildningen. Utbildningen fungerar som ett identifieringsinstrument, som en informationskälla eller som ett filter som ger arbetsgivare information om individens personliga kvalifikationer (ibid.). Individen kan genom utbildning förmedla information till arbetsgivaren om att hen är lämplig för ett visst arbete. Arbetsgivaren behöver information om arbetssökande eftersom arbetsgivaren inte besitter information om individens egna produktionsförmåga och kunskap och hur hen är
rangordnad i förhållande till andra. Däremot ger utbildning i sig inte någon direkt information om kognitiva färdigheter och produktionsförmåga hos individen i fråga. Skolan har då till uppgift att bara identifiera produktionskapacitet och inte att öka produktiviteten hos individen i fråga. Teorin kan även användas för att förstå hur människor tar plats i andra sammanhang än integration som t.ex. rekrytering. Teorin förklarar att arbetsgivare ställer höga krav vid rekrytering av personal. Det har blivit så på grund av den tekniska och arbetsorganisatoriska omvandlingen i arbetslivet. Kraven på goda språkkunskaper, kraven på formell utbildning och god kommunikativ förmåga har ökat i alla de undersökta verksamhetsområden och det är bland de skäl som främst bidrar till utrikesfödda individers konkurrenssvårigheter. Detta bidrar till att utrikesfödda har svårare att visa att de kan klara sig bra i konkurrens med andra. Medan det blir lättare för inrikes födda och de som har svenska utbildningsmeriter.
Signaleringsteorin förklarar varför utrikesfödda har stora svårigheter att få en fast förankring i arbetslivet med att utrikesfödda signalerar sämre om sina personliga kvalifikationer än inrikes födda, även de har samma kapacitet (Broomé m.fl.1996). Med signalering menas de viktiga
aspekterna som arbetsgivare ställer höga krav på. Exempel på signaler är kraven på språket, formell utbildning, yrkeserfarenhet, kommunikativa färdigheter och social kompetens. Författarna pekar på flera svårigheter för utrikesfödda individers inträde på arbetsmarknaden. Det första är att
utrikesfödda har utbildningsbevis eller certifikat från andra länders skolor som är svåra att översätta och att relatera till motsvarande svenska. Eftersom signalerna om vad utrikesfödda individers betyg innebär är mycket svaga och arbetsgivarna har svårighet att tyda signalerna, får arbetsgivarna betydligt sämre information om utrikesfödda individers kapacitet än om inrieksfödda (Broomé m.fl. 1996).
Det andra är intyg om tidigare yrkeserfarenhet från andra länder är svåra att översätta och generellt svårt att kontrollera intygens äkthet och status. Det tredje är att språket förhindrar en effektiv
signalering om utrikesfödda individers personliga kvalifikationer. Brist i språkkunskaper samt brist i kommunikativa färdigheter och i social kompetens ses som en förklaring till varför utrikesfödda har problem att hävda sig på arbetsmarknaden. Det innebär att utrikesfödda individers arbetsutbud inte matchar arbetsgivarnas efterfrågan. Även arbetsuppgifter som inte kräver någon hög utbildning
kombineras med arbetsuppgifter som kräver hög kompetens. Det krävs kompetens vad gäller kommunikativ och social förmåga utöver yrkeskompetens i arbetslivet. Broomé m.fl. (1996) betonar därför vikten av kunskaper i svenska och social kompetens som krävs en god förmåga att kommunicera och samarbeta med andra på arbetsplatser.
Det fjärde är att utrikesfödda har svårigheter att signalera om sina möjligheter att tillägna sig
färdigheter och kunskaper i arbete. För arbetsgivaren blir det då lättare att anställa en svensktalande som kan signalera om sina möjligheter att tillägna sig färdigheter och kunskaper i arbetet än att anställa icke svensktalande. Broomé m.fl. (1996) tydliggör att allt detta leder till att det svenska samhället gör välfärdsförluster beroende på utrikesfödda individers svagare signalering. Som en konsekvens av det så har många dugliga utrikesfödda inte anställs eftersom arbetsgivarna har för dålig information om deras kapacitet. Vidare lyfter Broomé m.fl. (1996) fram skolan och att det kan vara som ett filter. När individ går i en svensk skola ger genomgången företräde till anställning. Detta eftersom den svenska skolan kan vara en avspegling av svenska företag och därför sorterar individerna efter företagens behov. Det finns mellaninsatser som kan förmedla en bättre information om utrikesfödda till arbetsgivarna. Det kan vara kursansvariga för kurser i svenskundervisning, komvux, Arbetsförmedling o.s.v.
4.
METOD
4.1. Urval
Jag har valt att göra en innehållsanalys som utgår från en analys av fyra projektutvärderingar från utvalda integrationsprojekt. Dessa fyra integrationsprojekt har varit finansierade av Europeiska socialfonden (ESF). Alla fyra projektutvärderingar kan säga mycket om integration och etablering på den svenska arbetsmarknaden och i det svenska samhället som är viktiga för mig när jag ska göra analysen. Denna kvalitativa metoden möjliggör för mig att få en fördjupad förståelse av den
problematiken som undersöks i min studie. Textanalysen har hjälpt mig att få information om vilka samverkande organisationer som arbetar med nyanländas integration och etablering samt hjälpt mig att få kunskap om hur samordning och samverkan mellan integrationsprojekten och de samverkande organisationerna beskrivs. Det ger också möjlighet att få information om vilka faktorer som kan främja samverkan mellan integrationsprojekten och andra organisationer, hur dessa faktorer
beskrivs och hur de har bidragit till god samverkan i dessa projekt. Det ger också möjlighet att få ett helhetsperspektiv på vilka olika projektinsatser och aktiviteter som bedrivs och vad de kan bidra med till projektdeltagare för att skapa bättre förutsättningar för dem att etablera sig på
arbetsmarknaden eller utbildning. Det ger vidare en utförlig beskrivning av hur projektdeltagare uppfattade dessa genomförda projektinsatser och aktiviteter.
Jag har valt att använda mig av fyra projektutvärderingar. Annars blir arbetet alltför stort.
Datamaterialet är omfattande och det visar sig att det finns mycket mer material att analysera i de fyra projektutvärderingarna än vad jag har föreställt mig. Utvärderingar av de fyra projekten ger både en utförlig beskrivning och en analys av projektens resultat, effekter och framgångsfaktorer för samtliga projekt. Det beskrivs också hur projektens metodutvecklande resa skapats och utvecklats under projekttiden. De fyra projekten arbetar med integration och etablering på den svenska arbetsmarknaden och som riktar sig till personer som befinner sig ”långt från arbetsmarknaden” men därefter skiljer sig projekten åt på flera sätt. Det handlar om två stora projekt som involverar flera kommuner och om två mindre projekt. Medan det första projektet involverar sex kommuner och har många målsättningar, involverar det andra projektet åtta kommuner och varje kommun har olika projektinsatser utifrån lokala behov och förutsättningar. Å andra sidan involverar det tredje projektet två orter, medan det fjärde projektet involverar bara en kommun.
4.2. Presentation av integrationsprojekt
Jag har valt att använda mig av fyra utvärderingar av integrationsprojekt som genomfördes mellan 2015 – 2019 och som har varit finansierade av Europeiska socialfonden (ESF). Detta för att Europeiska socialfondens nationella program för investering för tillväxt och sysselsättning 2014‐ 2020 har pekat på några utmaningar som finns på den svenska arbetsmarknaden. Bland de
utmaningar de har pekat på nämns situationen för nyanlända och utrikesfödda samt deras inträde på den svenska arbetsmarknaden.
4.2.1. Integration Halland - projekt
Projektet startade 2015-09-01 och pågick till 2019-05-31. Bakgrunden till projektet var när
flyktingströmmen till Sverige var allra störst under 2015 då de reguljära verksamheterna var utsatta för hård press. Projektet har beviljats ESF-stöd med syftet att förstärka, förbättra och komplettera de insatser riktade till nyanlända inom Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Projektet har
genomförts i regional samverkan mellan sex halländska kommuner och Arbetsförmedlingen i Halland stationerad i respektive kommun, Region Halland, Länsstyrelsen. Indirekt har även andra aktörer samarbetat i projekt- och etableringsverksamheten som utförare av SFI och grundläggande samhällsinformation inom olika kommuner, arbetsgivare och den ideella sektorn.
Projektet hade olika förändringsområde som ska uppnås genom utveckling av metoder som
underlättar för nyanlända att snabbare komma in på den svenska arbetsmarknaden och i samhället. Detta ska också uppnås genom ökad samverkan mellan inblandade aktörer i
etableringsverksamheten och samordning av resurser av privat, offentlig och civil sektor. Totalt projektdeltagare som deltog i projektet under projekttiden var 1311 deltagare, varav 595 var kvinnor och 716 var män som omfattas av Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Utvärdering av
projektet bygger på intervjuer med två samverkansparter i regionen, enkätundersökningar och intervjuer som kontinuerligt har genomförts med projektdeltagarna nyanlända samt kontakt med projektägare, styrgrupp, projektledning och andra relevanta aktörer i projektet.
4.2.2. Integration Jämtland Härjedalen – projekt
Projektet startade 2015-09-01 och pågick till 2018-03-31. Syftet med projektet är att förbättra integrationsprocessen genom att underlätta för nyanlända män och kvinnor i åldern 25-64 år i Jämtlands län att komma närmare den svenska arbetsmarknaden eller etablera sig i arbete eller studier. Projektet har genomförts i regional samverkan mellan åtta deltagande kommuner och Arbetsförmedlingen med region Jämtland Härjedalen som projektägare. Föreningar och
organisationer i civilsamhället inbjuds också att medverka. De åtta kommunerna i länet arbetar med olika insatser utifrån lokala behov och förutsättningar med fokus på olika inriktningar.
Projektet har ett mål att öka samverkan kring integrationsarbete av nyanlända samt att öka utbytet och lärandet av metoder och arbetsmodeller kring nyanlända i regionen vid projektslut. Totalt projektdeltagare som deltog i projektet under projekttiden var 683 deltagare, varav 264 var kvinnor och 419 var män. Utvärdering av projektet bygger på intervjuer med två samverkansparter,
djupintervjuer med två projektledare, nio projektpersonal från samtliga deltagande åtta kommuner samt 28 projektdeltagare, två arbetsgivare, en styrgruppsmedlem och två frivilligsamordnare. Utvärderingen baseras också på projektets webbenkät och 42 av projektets deltagare har besvarat webbenkäten. Dessutom har utvärderaren gjort deltagande observation vid olika insatser.
4.2.3. Trappsteget systemintegration - projekt
Projektet startade 2016-09-01 och pågick till 2019-02-28. Bakgrunden till projektet är att många nyanlända eller utrikesfödda kvinnor befinner sig långt från den svenska arbetsmarknaden. Projektet har genomförts i två orter och i samverkan mellan Companion Jönköpings län som projektägare,
Studieförbundet Vuxenskolan och Arbetsförmedlingen. Syftet med projektet är att skapa bättre förutsättningar för nyanlända kvinnor för att komma i arbete eller utbildning.Projektet har
genomförts i ett program där nyanlända kvinnorna steg för steg får inblick i det svenska samhället och arbetslivet. I programmet har de också arbetat och gjort insatser utifrån kvinnornas personlig utveckling. Projektet har bedrivit två gruppverksamheter som vardera pågått cirka ett år i två orter. Projektet har ett mål på individnivå att projektdeltagare vid projektets slut skulle uppnått en högre grad av social integration och systemintegration samt en starkare känsla av sammanhang. Projektet har också ett mål på organisationsnivå att samverkan mellan samverkansparterna skulle ha
fördjupats och förbättrats. Totalt projektdeltagare som deltog i projektet var cirka 50 nyanlända kvinnor.Utvärdering av projektet bygger på fokusgruppsintervjuer som har genomförts med projektdeltagarna vid två tillfällen på vardera ort, intervjuer med styrgruppsmedlemmar,
projektledning och en samverkansparter, en enkät som genomfördes vid två tillfällen i en av de två grupperna samt kontinuerlig kontakt med projektledning efter varje utvärderingsinsats.
4.2.4. Kompetensförsörjning i Realtid, KiR – projekt
Projektet startade 2016-02-01 och pågick till 2019-01-31. Projektet syftar till att förbättra
integrationsprocessen genom att underlätta för nyanlända män och kvinnor att snabbare komma in på den svenska arbetsmarknaden och i samhället. Bakgrunden till projektet var behov av att
motverka utanförskap och arbetslöshet bland nyanlända med etableringsplan som har ökat med 50,5 procent i kommunen under 2015. Då nyanländas kunskaper inte tas tillvara på grund av olika orsaker som matchningsproblematik, lågutbildningsnivå, ett bristande nätverk för validering av tidigare utbildning och erfarenheter, språkbrister och kulturkrock.
Projektet har beviljats ESF-stöd för att skapa och utveckla en effektiv kompetensförsörjningsmodell av de nyanlända inom Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Detta för att öka samverkan och samarbetet mellan kommunens socialtjänst, vuxenutbildning, Arbetsförmedling och arbetslivet med syftet att de nyanlända snabbare kan nå ett arbete och effektivisera integrationsprocessen i
kommunen. Totalt projektdeltagare som deltog i projektet var 148 deltagare, varav 60 var kvinnor och 88 var män. Utvärderingen bygger på intervjuer som har genomförts med projektdeltagare, enkäter, fokusgrupper, deltagande observationer, självvärderingar samt dokumentstudier och kontinuerlig kontakt/informella intervjuer med projektledning och projektpersonal.
4.3. Val av metod
Jag har valt att göra en kvalitativ textanalys genom att använda mig av projektutvärderingar som är skrivna av olika utvärderare. Utvärderingarna av olika integrationsprojekt riktas primärt till
projektledningen, projektets styrgrupp och finansiären Europeiska Socialfonden (ESF) men också till alla som är intresserade av projektens resultat, erfarenheter och metodutveckling av lokala modeller för en bättre integration av nyanlända. Då studien syftar till att undersöka hur
projektdeltagare uppfattade projektinsatser som bedrivs samt hur integrationsprojektens samverkan med andra organisationer beskrivs och vilka faktorer som kan främja samverkanbeskrivs, ligger mitt intresse i att lyfta fram beskrivningar som används i mitt material. Textanalysen kan vara ett effektivt sätt att beskriva hur människor uppfattar ett visst fenomen och deras föreställningar om det Ahrne och Svensson (2015). Textanalysen kan också vara ett effektivt sätt att beskriva variationer mellan olika personers uppfattningar och i texter kan det skriftliga språket förmedla olika personers uppfattningar (Ahrne & Svensson, 2015).
Genom att använda mig av projektutvärderingar som bygger på intervjuer, deltagande observation, enkätundersökningar, fokusgruppsintervjuer m.m. med projektdeltagare, projektpersonal och samverkanspartner, kan jag samla information från olika människor samtidigt. Utvärderarna har
skrivit utvärderingarna efter att de har samlat information om olika människors inre upplevelser, tankar och uppfattningar, vilket innebär att utvärderarna har förvandlat deras språk i texter. Men min studie kan inte redogöra för hur alla projektdeltagare, projektpersonal och samverkanspartner deras upplevelser och uppfattningar om integrationen. Den kvalitativa textanalysen som metod har också begränsningar. Men samtidigt kan textanalysen av de olika projektutvärderingarna ge en rikare och mer detaljerat empiri än genom t.ex. intervjuer med enskilda projektpersonal eller enskilda projektdeltagare, därför kan textanalysen med fördel användas.
4.4. Metodens tillförlitlighet
Det finns en rad olika faktorer som påverkar studiens tillförlitlighet. Hjerm, Lindgren och Nilsson (2014) beskriver Lincoln och Gubas fyra kriterier för pålitlighet, trovärdighet, överförbarhet och bekräftelsebarhet. Jag har använt mig av dessa fyra kriterier när jag diskuterar studiens kvalitet. Det första kriterium jag har använt mig av är trovärdighet. Det innebär att forskaren kan använda olika strategier för att öka trovärdigheten (Hjerm, Lindgren & Nilsson 2014). En strategi är att presentera studiens resultat för andra läsare (ibid.). Jag har läst materialet oberoende av varandra och sedan diskuterat vad jag har kommit fram till med utomstående. Jag har också fått regelbunden
handledning vilket har bidragit till att säkra studiens validitet. En annan strategi är avstämning med informanter (Hjerm, Lindgren & Nilsson 2014). Jag har gjort en textanalys och inte en kvalitativ intervjustudie. De fyra projektutvärderingarna är skrivna av olika utvärderare i olika delar av Sverige. I de fyra projekten arbetade många personal och samverkanspartner samt ett stort antal nyanlända som deltag i projekten. Det är därför omöjligt att träffa alla dessa personer som studerats fysiskt för att presentera mitt resultat för dem. Detta gör att jag inte kan få möjlighet att bekräfta att resultatet stämmer för dem. Ytterligare en strategi är tillräckligt omfattande datamaterial (Hjerm, Lindgren & Nilsson 2014). Mitt datamaterialet är omfattande och det visar sig att det finns mycket mer material att analysera i de fyra projektutvärderingarna än vad jag har föreställt mig.
Trovärdigheten kan också ökas genom att forskaren använder sig av olika teoretiska begrepp. Jag har i denna studie använt mig av olika teoretiska begrepp vid analysen.
Det andra kriterium jag har använt mig av är pålitlighet (Hjerm, Lindgren & Nilsson 2014). Det handlar om säkerställande kring att det finns en fullständig redogörelse av hela forskningsprocessen (Bryman 2018). För att öka graden av pålitlighet har jag gjort en detaljerad beskrivning av de olika stegen i undersökningen. Jag har beskrivit mitt tillvägagångssätt och de val och tolkningar som jag har gjort i urvalsprocessen och i analysen. Det tredje kriterium jag har använt mig av är
överförbarhet (Hjerm, Lindgren & Nilsson 2014). Det handlar om hur pass överförbara resultaten av studien är till andra miljöer och situationer (Bryman 2018). För att andra personer ska kunna bedöma om studiens resultat är överförbart är det viktigt att forskaren använder täta beskrivningar (Bryman 2018). Jag har försökt att ge tydliga beskrivningar så att andra personer kan använda det för att kunna avgöra om studiens resultat är överförbart till andra situationer och miljöer. Det fjärde kriterium jag har använt mig av är bekräftelsebarhet (Hjerm, Lindgren & Nilsson 2014).
Möjligheten till att styrka och konfirmera studien handlar om forskarens medvetenhet om hur studiens resultat kan påverkas av forskarens subjektiva erfarenheter och antaganden av verkligheten (Bryman 2018). Genom medvetenhet om att alla människor tolkar den verkligheten som omger dem med egna uppfattningar, har jag försökt utesluta mina egna värderingar och subjektiva erfarenheter så att dessa inte påverkar utförande av studien och studiens resultat.
4.5. Etiskt förhållningssätt och förförståelse
Forskaren som subjekt i någon mån kan påverka studiens resultat (Hjerm, Lindgren och Nilsson 2014). Det är forskarens förkunskap och subjektiva erfarenheter som kan påverka forskning och dess resultat. Jag var medveten om den svårigheten och därför försökte jag under arbetets gång att vara så objektiv jag kunde och ingående beskriva hur studien har genomförts. Det är viktigt att vara
medveten om att forskaren har sin förståelse, personliga erfarenhet och uppfattningar, egna åsikter eller professionell och personlig bakgrund som kan påverka tolkningen och förståelsen av
forskningen. När jag som forskare läser projektutvärderingar, sorterar och tolkar
projektutvärderingarnas innehåll för att kunna utföra min studie, kan min förförståelse påverka min läsning, sortering och tolkning av mitt material. När jag gjorde den kvalitativa textanalysen var jag medveten om att min förförståelse kan påverka tolkningen och förståelsen av
projektutvärderingarnas innehåll och teori. Jag hade även verksamhetsförlagd utbildning (VFU) på ett HVB- hem (hem för vård eller boende) för ensamkommande barn och ungdomar, vilket har lett till en viss förförståelse kring ämnet integration. Jag har därför försökt att frigöra mig från
förutfattade meningar för att min förförståelse inte påverkar utförande av studien eller studiens resultat genom att fortlöpande reflektera över det. Jag har också försökt att ge tydliga beskrivningar av tillvägagångssätt och val av metod och att tydligt redovisa studiens resultat för att följa god forskningssed enligt Vetenskapsrådet (2017).
Det finns krav och principer som formulerats av Vetenskapsrådet (2017) som forskare i en samhällsvetenskaplig forskning måste ta hänsyn till. De forskningsetiska principerna är
samtyckeskravet, informationskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2017). När forskaren gör en kvalitativ intervjustudie eller en kvantitativ studie behöver hen göra etiska övervägande. Men eftersom mitt empiriska material består av projektutvärderingar vilket är offentliga som går att få fram genom ESF:s hemsida, behöver jag inte göra samma etiska
övervägande. Trots att uppgifter som namn på de fyra projekten och yrket på projektpersonal är offentliga och inte omfattas av etiska riktlinjer som rör anonymisering och konfidentialitet
(Vetenskapsrådet, 2017), har namn på projekten betecknats med bokstäver, A, B, C och D och namn på projektpersonalens yrke betecknats med samma ord (medarbetare) när jag citerat dem utifrån därför att det intressanta inte är de enskilda projekten utan att få fram exempel på hur
integrationsarbete bedrivs, som sedan kan föras över till en generell nivå.
4.6. Bearbetning och analys
Jag valde att använda mig av den kvalitativa textanalysen när jag analyserade texterna i
projektutvärderingarna. Den består av insamling av data, kodning, tematisering och summering (Berner 1981; Hjerm, Lindgren & Nilsson 2014). Att koda innebär att identifiera relevant
information i materialet. Denna information bygger sedan upp teman som i ett sista skede summeras för att dra relevanta slutsatser. Under hela processen sker en reduktion, där materialet som inte är relevant sorteras bort. Det är viktigt att arbeta igenom sitt material flera gånger under kodningen för att identifiera de mest centrala dragen i empirin (Hjerm, Lindgren & Nilsson 2014). Denna
analysdelen går ut på att göra datamaterialet mer hanterbart (Berner 1981; Hjerm, Lindgren & Nilsson 2014).
Efter att jag samlat in min data började jag med att reducera och koda materialet. Mina
frågeställningar har legat till grund för min kodning. Detta är i enlighet med vad Hjerm, Lindgren och Nilsson (2014) säger att materialet som forskaren i relation till frågeställningarna bedömer som intressant och relevant sorteras och kodas med relevanta koder. Man börjar med vissa koder men kan ständigt under analysarbetets gång förfina och justera koderna för det är en central del av arbetet (Hjerm, Lindgren & Nilsson 2014). Texten kodas på bredd stycke för stycke och varje kortare stycke kodas på djupet mening för mening med eget kodord. Under kodningsprocess skiljs varje stycke åt med en tom rad och sedan började jag skriva kommentarer i marginalen till varje stycke. Därefter använde jag färgkodning och gav varje område en färg för att sedan markera meningar och ord i texterna som gick in under de olika områden. Detta gör att jag kunde se att flera område rymmas i en och samma text. Jag redovisade mitt resultat utifrån mina områden. De olika områden som jag har skapat var det som ofta förekom i alla projektutvärderingar. Under
analysarbetet började jag precisera och fördjupa mina område ytterligare. De olika områden var samverkan, framgångsfaktorer, språk, praktik, utbildning, validering och kompetenskartläggning, samarbete med arbetsgivare, samverkan med civilsamhället, språkstöd samt fördjupad information om svenska arbetsmarknaden och samhället. Jag gjorde det för att dela upp och tematisera koderna. Exempel på koder som kom fram ur materialet är samverkan mellan samverkansparterna,
samordning av resurser, framgångsfaktorer för god samverkan, språk i relation till integration, vikten av språk, aktiviteter och insatser som ger möjlighet att förbättra och utveckla språket samt aktiviteter och insatser som ger möjlighet att närma sig arbete eller studier.
Jag har dragit nytta av innehållsanalys som metod. Enligt Watt Boolsen (2007) utgör denna en kodifiering av vissa procedurer. Olika teman och kategorier som plockas fram revideras hela tiden utifrån genomgången av datamaterialet. Jag läste först projektutvärderingarna utan att leta efter särskilda teman. Sedan läste jag projektutvärderingarna igen för att leta efter gemensamma nämnare i projektens beskrivningar. Jag läste mitt material flera gånger för att hitta tematiska relationer mellan de koderna jag skapat (Berner 1981; Hjerm, Lindgren & Nilsson 2014). Jag har flera gånger gått tillbaka både till valda delar av datamaterialet och till de koderna jag skapat för att läsa om det och hitta nya teman. Detta är viktigt för att utveckla den tematiska strukturen och för att undvika att dra felaktiga slutsatser (Hjerm, Lindgren & Nilsson 2014). Efter kodningen skapade jag olika underteman. Sedan reducerade jag antalet dessa olika underteman så tydliga som möjligt. Denna utmynnade i att jag identifierade fyra centrala teman som ofta förekom i alla projektutvärderingar genom att slå olika underteman ihop till fyra huvudteman. Dessa olika underteman och huvudteman blev uppdelningen av resultat och analys. De fyra huvudteman som kom fram ur materialet är (samverkan, hur beskrivs?, faktorer som kan främja samverkan, språk och integration samt projektinsatser och aktiviteter). Jag valde dessa teman efter att jag insåg att det var gemensamma nämnare för de fyra projektutvärderingarna samt då det besvarade mitt syfte och frågeställningar. Med hjälp av innehållsanalys som metod har jag kunnat leta efter specifika citat i
projektutvärderingarna men det har också skapat mig en öppenhet för att jag kan finna andra tema som spelar roll för samverkan, etablering och integration. För att genomföra analysen, läste jag därför först projektutvärderingarna en gång utan att söka efter citat. Sedan läste jag
projektutvärderingarna igen för att leta efter specifika citat och delar i texterna till min analys. Jag sökte efter citat och delar i texterna där medarbetare beskrev samverkan samt hur projektdeltagare uppfattade projektinsatser och aktiviteter som bedrivs.
Problem som uppstått under arbetsprocessen var att mitt material innehåller många olika aktörer som arbetar tillsammans. I de olika projekten arbetar arbetsledare och många olika medarbetare med olika roller. I de samverkande organisationerna arbetar väldigt många personer med många olika roller och uppdrag. Därför visste jag i början inte hur jag kan anonymisera namn på
personalens yrke och och namn på de fyra projekten. I mitt resultat och analys har jag valt att inte skilja på vilket projekt det är och vem som har uttalat sig. Jag har kodat de fyra projekten med fyra bokstäver såsom projekt A, B, C och D när jag citerat dem utifrån. Istället för att skilja på vem som har uttalat sig och namn på yrket, har jag valt att kalla alla aktörer som arbetar i samtliga projekt och samverkans-partner i de samverkande organisationen för medarbetare.
Tabellen visar hur vissa koder har slagit ihop till teman och hur underteman har slagit ihop till underteman. Då har jag tagit fram koder i steg A och teman i steg B.
(Koder)
- Samverkan mellan samverkansparterna - Samarbete
- Samordning av resurser
(Huvudtema)
(Koder)
- Framgångsfaktorer för god samverkan - Viktiga faktorer för framgångsrik samverkan
(Huvudtema)
2. Faktorer som kan främja samverkan Underkoder:- - Personliga kontakter - Täta kontakter - Tätt samarbete (Undertema) - Personliga kontakter Underkoder:-- Utbyte av erfarenheter
- Ett gemensamt lärande av metoder och arbetsmodeller - Lärande mellan projektet och samverkansparterna
(Undertema)
- Erfarenhetsutbyte och lärandet av metoder och arbetsmodeller
Underkoder:-- Samverkanspartens roll i relation till projektet - Förståelse för vilka roller de har i projektet
(Undertema)
- Tydliga roller i organisationen Underkoder:-
- Samlokalisering - Arbeta i samma byggnad
(Undertema) - Samlokalisering (Koder)
- Språk i relation till integration
- Brister i språkkunskaper - Vikten av språk
(Huvudtema)
3. Språk och integration (Koder)
- Aktiviteter som ger möjlighet att förbättra och utveckla språket - Aktiviteter som ger möjlighet att närma sig arbete eller studier
(Huvudtema)
4. Projektinsatser och aktiviteter Underkoder:-- Språkstöd - Studiehandledare (Undertema) - Språkstöd i integrationsprojekten
Underkoder:-- Samverkan med civilsamhället
- Kyrkan och föreningsliv har genomfört aktiviteter
(Undertema)
- Aktiviteter i samverkan med civilsamhället
Underkoder:-- Samarbete med arbetsmarkens parter - Praktikplatser
(Undertema)
- Praktik i samarbete med arbetsmarkens parter
Underkoder:-- Många genomförda aktiviteter och insatser parallellt - Viktigt att medverka på flera aktiviteter parallellt
(Undertema)
- Flera aktiviteter och insatser parallellt
Underkoder:-- Effektiv och snabb valideringar - Validerade korta yrkesutbildningar - Kompetenskartläggning
- Kartläggning av individens erfarenheter
(Undertema)
- Validerade korta yrkesutbildningar och kompetenskartläggning
Underkoder:-- Vikten av förståelse av normer och värderingar i samhällsUnderkoder:-- och arbetslivet - Fördjupad förståelse om svenska samhälls- och arbetslivet
(Undertema)
- Aktiviteter som skapar förståelse för svenska arbetslivet och samhället
5. RESULTATREDOVISNING OCH ANALYS
Nedan kommer resultatet av denna studie att presenteras med analys av texterna. Resultatet är uppdelade i fyra olika huvudteman med olika underteman. Det första temat handlar om samverkan och hur de fyra valda projektutvärderingarna beskriver integrationsprojektens samverkan med andra organisationer. Det andra temat handlar om hur faktorer som kan främja samverkan mellan
integrationsprojekten och andra organisationer beskrivs med olika undertema som presentera dessa faktorer och hur de har bidragit till god samverkan i dessa projekt. Det tredje temat handlar om
