Bituminös beläggningsmassa : En ringanalys

VXEZ

Nr 124 : 1978 Statens väg- och trafikinstitut (VTl) - Fack - 58101 Linköping ISSN 0347-6049 National Road & Traffic Research Institute - Fack - S-58101 Linköping : Sweden

Bituminös beläggningsmassa - en ringanalys

Nr 124 - 1978 Statens väg- och trafikinstitut (VTI) - Fack ° 581 01 Linköping

ISSN 0347-6049 National Road & Traffic Research Institute - Fack - S-58101 Linköping Sweden

Å , /I 4

mi

Cm L L* I

1 24

Bituminös beläggningsmassa - en ringanalys

I N N E H Ä L L S F Ö R T E C K N I N G Sid SAMMANFATTNING I 1 INLEDNING 1 2 TILLVERKNING AV LABORATORIEPROVER 3 3 NEDDELNING AV LABORATORIEPROVER 4 4 PROVNINGSRESULTAT 4 4.1 Bindemedelshalt 4 4.2 Vattenhalt 6 4.3.1 Kornstorleksfördelning 6

4.3 Skakapparat, siktningstid och

siktdiameter 8

4.3.3 Kalibrering av siktar 9

4.4 Korrelation mellan

bindemedels-halt och kornkurva 9

4.5 Undersökning av

marshallprov-krOppar 11

4.5.1 Skrymdensitet 12

4.5.2 Kompaktdensitet 13

4.5.3 Hålrumshalt 14

4.5.4 Stabilitet och flytvärde 15

5 SLUTKOMMENTAR 18

6 REFERENSER 20

Figurer Bilagor

SAMMANFATTNING

Under vintern 1977-78 har en ringanalys med 18 delta-gande laboratorier genomförts. 3 olika bituminösa be-läggningsmassor (MAB 8 T, MAB 16 T och BG 25) har ana-lyserats med avseende på bindemedelshalt och stenmate-rialets kornstorleksfördelning. Av varje massatyp har dessutom marshallprovkrOppar instampats. På dessa provkrOppar har bestämning av hålrumshalt, stabilitet och flytvärde utförts.

Resultaten av bindemede1shaltanalyserna tyder på att normerad metodik fungerar tillfredsställande. Med

MAB 8 T erhölls t ex variationsbredden 0,2 vikt-% och standardavvikelsen 0,07 vikt-%. MAB 16 T och BG 25 gav

större variationsområden och högre standardavvikelser. Denna större spridning i analysresultat härrör sanno-likt från neddelningen av laboratorieprovet till ana-lysprover. Korrelationsanalys gav nämligen vid handen ett klart samband mellan bindemedelshalt och kornkurva för MAB 16 T och BG 25. Något motsvarande samband kunde

ej påvisas för MAB 8 T.

Vad gäller bestämning av stenmaterialets kornstorleks-fördelning framkom vid förfrågan att endast 1 av 18 la-boratorier kalibrerar sina siktar. Detta får anses

mycket otillfredsställande då siktarnas kvalitet

natur-ligtvis påverkar siktningsresultatet. I detta

samman-hang skall emellertid påpekas att fullgoda siktar inga-lunda garanterar en korrekt kornkurva. Det är av lika

*stor betydelse för siktningsresultatet att neddelning

av laboratorieprovet sker på ett riktigt sätt. Resul-tat från den aktuella undersökningen visar också att

neddelning av prov är ett problem. Kornkurvans varia-tionsområde för en relativt "homogen" massatyp som MAB 8 T befanns vara betydligt mindre än för MAB 16 T och BG 25 där en större risk för separering vid ned-delning föreligger.

II

I motsats till bindemedelshalt kan reproducerbarheten vid bestämning av hålrumshalt ej anses tillfredsstäl-landew Stora variationsområden erhölls för samtliga massatyper (MAB 8 T: l,7-3,9 volym-%, MAB 16 T: l;0-2,8

volym-%, BG 25: O,9-3,9 volym-%). Denna spridning är allvarlig då hålrumshalten tillmäts stor betydelse i

praktiken (BYA 36l:85 och 36l:86). Felaktigt utförd

analys av hålrumshalt kan få allvarliga konsekvenser för såväl beställare som entreprenör.

Spridningen i analysresultat vid bestämning av mar-shallstabilitet och -flytvärde är av samma

storleks-ordning som spridningen i hålrumshalt och alltså

otill-fredsställande. Konsekvenserna av den stora spridningen blir här emellertid mindre eftersom stabilitet och

flytvärde är parametrar som tillmäts relativt liten betydelse i Sverige i dag.

Sammanfattningsvis antyder resultaten av ringanalysen att det metodarbete som nedlagts inom_FBB (Föreningen för bituminösa beläggningar) under de senaste åren

va-rit framgångsrikt. Undersökningen visar emellertid

samtidigt att mycket arbete återstår innan väsentliga

parametrar inom det aktuella området kan bestämmas med

tillfredsställande noggrannhet.

l . INLEDNING

I takt med ökad trafikbelastning på våra vägar har kraven på Vägarnas kvalitet stigit. Detta har i sin

tur medfört att kvalitetskontrollen av

vägbyggnads-material ökat i omfattning. För att en sådan kontroll skall vara meningsfull krävs bl a fungerande

prov-ningsmetoder.

Inom FBB (Föreningen för bituminösa beläggningar) har

under ett antal år ett omfattande arbete rörande metod-anvisningar för analys av bituminösa beläggningar ned-lagts av representanter för myndigheter, forsknings-institutioner, oljebolag och entreprenörer. Detta arbete är avsett att pågå kontinuerligt.

Under hösten 1977 väcktes tanken att genomföra en relativt omfattande ringanalys av bituminösa massor.

En sådan undersökning borde framför allt kunna ge

svar på frågan vilken reproducerbarhet som är att vänta vid analys av massa med avseende på vanliga

parametrar som bindemedelshalt,

kornstorleksfördel-ning och hålrumshalt. Även för deltagande laboratorier

borde en ringanalys vara av stort intresse då denna skulle kunna ge en fingervisning om var laboratoriet

i fråga står i förhållande till ett slags

riksgenom-snitt.

Vid förfrågan visade också representanter för torierna stort intresse för ringanalysen. l8

labora-torier representerande de främsta intressenterna inom beläggningstekniken i Sverige utvaldes. Dessa

labora-torier är:

A. Statens Vägverk

l Jakobsberg (B-län)

2. Vreta Kloster (E-län)

3 Arlöv (M-län) 4 Falun (W-län) B. Kommuner 1. Stockholms gatukontor 2. Malmö gatukontor C. Oljebolag

1. Svenska Shell, Lidingö

2. Svenska Esso, Stockholm 3. Nynäs Petroleum, Nynäshamn D. Entreprenörer

l. Armerad Betong Vägförbättringar, Barkarby

(B-län)

2. Karlstads Väg- och byggprodukter, Kil (S-län)

3. Nya Asfalt, Örebro

4. Skånska Cementgjuteriet, Lomma (M-län) 5. Skånska Cementgjuteriet, Angered, Göteborg

6. Mataki, Södra Sandby (M-län)

7. Linlab (Armerad Betong Vägförbättringar, Mataki, Nya Asfalt), Linköping

E. Egrskningsinstitutioner

l. Institutionen för vägbyggnad, KTH, Stockholm

2. Statens väg- och trafikinstitut (VTI), Linköping

För ringanalysen framställdes vid VTI prov på 3 olika

beläggningstyper (MAB 8 T, MAB 16 T och BG 25), som

sedan distribuerades till deltagande laboratorier för analys. Följande parametrar begärdes undersökta:

l) Massornas bindemedelshalt och vattenhalt

2) Aggregatets kornstorleksfördelning

3) Hålrumshalt, stabilitet och flytvärde hos

marshallprovkrOppar instampade i resp

labo-ratorium

Analysresultaten inrapporterades till VTI, som samman-ställt och bearbetat dessa.

Det skall speciellt observeras att laboratorierna vid

den kommande resultatredovisningen är anonyma. För att ytterligare understryka detta förhållande har numrering-en av laboratorierna ändrats från tabell till tabell. .Laboratorium nr 1 i bilaga 2 är alltså ej samma

labora-torium som nr 1 i bilaga 3.

2. TILLVERKNING AV LABORATORIEPROVER

Vid tillverkning av massor användes institutets referensmaterial, Skärlundagranit, och bindemedel

av kvalitet A 120. Massorna blandades i en Sandby-blandare och av varje massatyp tillverkades i en sats ca 500 kg massa.

För att i görligaste mån minimera problemet med sepa-ration gjordes neddelning av massa på följande sätt

(jfr fig. 1):

Den blandade massan (ca 500 kg) neddelades

för hand med skyffel i 80 ungefär lika stora delar (ca 6 kg). Genom att sedan slumpmässigt sammansätta 4 sådana delprov åt gången, er-hölls till slut 20 laboratorieprover om ca

25 kg vardera.

3. NEDDELNING AV LABORATORIEPROV

I den redovisningsblankett som utsändes till resp laboratorium begärdes förutom analysresultat vissa' andra kompletterande uppgifter.

På frågan om laboratorieprovet neddelats enligt MBB 16

"Provberedning" (jfr bilaga 1) svarade 17 av 18 labo-ratorier "ja", medan ett laboratorium ej besvarade frågan.

14 av 18 laboratorier har använt spade vid

neddelning-en och de 4 återståneddelning-ende neddelningsapparat. Inte vid

något laboratorium har neddelningen utförts med hjälp av en i MBB 16 beskriven typ av raka.

4.

'

PROVNINGSRESULTAT

4.1 'Bindemedelshalt

Resultaten av bindemedelshaltbeStämningarna ges i bilaga 2 m bilaga 4, sammanfattas i tabell 1 och illustreras i fig. 2. Som framgår av bilaga 2 - bi-laga 4 och figur 3 har ett relativt stort antal olika extraktionsmetoder använts. Samtidigt skall emeller-tid observeras att 4 av 5 analyser utförts enligt någon idag "officiell" metod (MBB 2 - MBB 6).

Intressant är också att observera att resultaten

erhållna med "icke-officiella" metoder (pipett- och boralmetoden) ej signifikant skiljer sig från

resul-taten erhållna med MBB-metoder. Det aktuella

materi-alet är emellertid alldeles för litet för att en

ge-nerall slutsats i detta avseende skall kunna dras.

Tabell 1 Variationsbredd, medelvärde och

standardav-vikelse i bindemedelshalt (vikt-%). (Angivna

värden har beräknats ur medelvärden erhållna

vid analys av dubbelprov /i ett par fall 4 prov/, jfr bilaga 2 - bilaga 4.)

Antal Massa- Variations- Hedel-

Standard-lab. typ bredd värde avvikelse

18 NAB 8 T 5,8-6,0 5,87 0,08

18 KAB 16 T 5,2-5,9 5,49 0,16

18 BG 25 4,1-4,7 4,42 0,19

Som framgår av tabell 1 och fig. 2 är medelvärdenas spridning betydligt mindre vid analys av MAB 8 T, än vid analys av MAB 16 T och BG 25. Denna differens kan, åtminstone till en del antas bero på neddelningsfel, eftersom en klar korrelation mellan bindemedelshalt och kornkurva påvisats för KAB 16 T och BG 25 (jfr

avsnitt 4.4). Då någon motsvarande korrelation för MAB 8 T ej kunnat påvisas, är det rimligt att anta att spridningen i resultaten vid analys av MAB 8 T härrör från extraktionsprocessen.

Under förutsättning att neddelning av

laboratorie-provet utförs på ett "perfekt" sätt, antyder

resul-taten i tabell 1 att reproducerbarheten

(standardav-vikelsen från medelvärdet) vid bestämning av binde-medelshalt i en bituminös massa år 0,1 vikt-% eller

mindre om massans bindemedelshalt är ca 6 %.

4.2 'vattenhalt

Trots att massorna tillverkades i laboratorium under kontrollerade betingelser utan vattentillsats begärdes

analys av proven med avseende på vattenhalt.

7 av 18 laboratorier utförde ej vattenhaltsbestämningar.

Av övriga laboratorier kunde 5 ej påvisa något vatten,

4 angav halter i området 0,0l-0,0S vikt-% medan 2 laboratorier fann vattenhalter i området 0,05-0,l vikt-% i något eller i alla 3 massaproven.

Vattenhaltbestämningen har utförts enligtMBB 2, MBB 4 eller genom separat vattenhaltsbestämning.

4-3 l

Bergsterlskêâêäéslsiag

Bestämningar av kornstorleksfördelning gav resultat som redovisas i bilaga 5 - bilaga 7 och illustreras i fig. 4.

Som väntat är spridningen i resultaten mindre för MAB 8 T än för MAB 16 T och BG 25. Förklaringen till detta är sannolikt att neddelningsproblemet ökar med ökande övre kornstorleksgräns hos stenmaterialet i massan.

Neddelningsfel kan tänkas uppkomma dels vid tillverk-ning av laboratorieprover, dels vid neddeltillverk-ning av dessa i varje enskilt laboratorium.

Även om ansträngningar gjorts (jfr avsnitt 2) att

åstadkomma "identiska" laboratorieprover kan det ej

uteslutas att variationer i dessa provers sammansätt-ning är en del av förklaringen till spridsammansätt-ningen i

kornkurvan. Differensen i passerat material vid analys av dubbelprov (siffror inom parentes i bilaga 5 - bi-laga 7) antyder emellertid att framtagning av

analys-prover, d v 5 neddelning av laboratorieprovet, är ett

problem och att neddelningsfelet kraftigt varierar

mel-lan de olika laboratorierna.

Definitionen av storheten D illustreras i figur 5. Av denna framgår att D-värdet för respektive laboratorium

beräknats på grundval av resultat från alla tre

massa-proverna (totalt 31 mätvärden, för MAB 8 T användes differensen vid siktar med maskvidd 0,074 - 8 mm medan

för MAB 16 T och BG 25 resultaten vid siktar i området

0,074 --16 mm utnyttjades).

Erhållna D-Värden har sammanställts grafiskt i figur 6 och som framgår av denna varierar D-värdet kraftigt

mellan olika laboratorier.

Spridningen i mätresultat kan naturligtVis till en del ha sitt ursprung i själva siktningsanalysen. Det är emellertid sannolikt att spridningen i än högre grad

beror på hur laboratorieprovet neddelats, något som bör bli påtagligare ju större massans nominellt största stenstorlek är. Då resultat i den aktuella undersök-ningen styrker detta påstående (jfr avsnitt 5) är det rimligt att anta att den stora variationen mellan olika

laboratorier som illustreras i figur 6 i hög grad beror

på hur neddelningen till analysprov utförts.

I avsnitt 3 nämndes att 4 av 18 laboratorier använt neddelningsapparat vid neddelning till analySprover. Hur stor är spridningen vid analys av dubbelprov vid dessa 4 laboratorier jämfört med övriga laboratorier

där neddelningen skett med spade? Svaret på denna

fråga är att spridningen ej är mindre vid de labora-torier som använt neddelningsapparat, snarare tvärtom. I detta sammanhang måste emellertid starkt betonas att

generella slutsatser i denna riktning ej får dras, då undersökningsmaterialet är alldeles för litet.

4-3.2

åkâEêEBêEêEL_§2522122§§i§_99b_älääéiêmsäs:

Att döma av uppgifter erhållna i den aktuella

under-sökningen är skakapparater som bygger på en

kombina-tion av vertikal stötverkan och "gyratorisk" rörelse, t ex Pascall Inclyno i dag klart vanligast vid Väg-laboratorier i Sverige.

15 av 18 laboratorier har rapporterat att torrsiktning

utförts med en skakapparat av denna typ. Återstående

laboratorier har använt skakapparater enligt Kullberg (2 st) eller Endecott (1 st).

Siktningstiden har varit 10, 12 eller 15 min. Klart

vanligaste siktningstiden är emellertid 10 min (70 %

av laboratorierna).

När det gäller siktarnas diameter visar det sig att 50 % av laboratorierna använt 20 cm och 50 % 30 cm

siktar.

4-3-3

EêllEEêElE§_êY-§lEEêE

För resultatet vid bestämning av aggregatets korn-storleksfördelning är det naturligtvis av avgörande

betydelse att använda siktar uppfyller gällande nor-mer, t ex ASTM E-ll. För finmaskiga (5 2 mm) krävs

Optisk mätutrustning för mätning av fri maskvidd och

trådtjocklek, medan grovmaskiga (z 4 mm) kan

kalibre-ras med precisionsskjutmått.

Endast ett laboratorium (av 18) anger att man kalibre-rar samtliga använda siktar. Ytterligare två laborato-rier kalibrerar grovmaskiga siktar med hjälp av

skjut-mått, medan 15 laboratorier säger sig inte kalibrera

siktar över huvud taget. Flertalet laboratorier

för-litar sig på att siktarna vid leveransen uppfyller nor-merna. Ett antal laboratorier säger sig kasta använda

siktar efter en bestämd tids (i allmänhet en eller två

säsonger) användning.

'Av vad som ovan sagts kan man utan överdrift påstå att förhållandet vad gäller kontroll av siktar i dag är

mycket otillfredsställande.

4-4

EQEEêlâEiQEgüållêQ_älâêêüåéålêäêlä_99b

EQEQEQEYQ

Som tidigare nämnts (jfr avsnitt 4.1) erhölls vid bestämning av bindemedelshalt relativt stora

varia-tionsbredder för MAB 16 T och BG 25 (tabell 1). En

förklaring till detta kan finnas i neddelningen av laboratorieprovet till analysprover. För att testa denna hypotes utfördes beräkningar av samband mellan bindemedelshalt och kornstorleksfördelning. Två olika

numeriska mått på kornkurvan anVändes, nämligen

l) Kl/2 = passerat material i vikt-% vid den sikt vars maskvidd är ca halva maximala

no-minella kornstorleken hos massan (4 mm för MAB 8 T, 8 mm för MAB 16 T och 11,2 mm för BG 25)

W! II

2) medelvärdet av passerat material i

vikt-% för 4 siktar med maskvidder i det område där kornkurvan har sin

10

största "svängning". Hur beräkning av

K-värden utförts illustreras i fig. 7

där också anges vilka maskvidder som använts för de tre massatyperna. (För ytterligare information, se VTI Rapport

nr 107, 1976);

Resultaten av korrelationsberäkningarna ges i tabell

2 och fig. 8 och 9.

Tabell 2. Samband mellan bindemedelshalt och

korn-kurva. Beräknade korrelationskoefficienter. (Def. av Kl/2 och K, se text).

Massatyp Korrelationskoefficient

I

Kl/2

i

MAB 8 T 0,45 0,42

MAB 16 T 0,79 0,86

BG 25. 0,87 0,91

En kommentar till fig. 8 och fig. 9 är här på sin plats. I varje diagram finns fyra räta linjer

inrita-de, alla går genom mätvärdenas tyngdpunkt. Två av

linjerna är något kraftigare markerade i figuren. Den ena av dessa linjer, regressionslinjen, är den linje som bäst anpassar till mätpunkterna. Den andra linjen,

.här kallad konstantlinjen, är parallell med "vågräta" axeln. Beräkningen av regressionslinjen är behäftad med en viss osäkerhet. Linjens läge kan variera inom

det område som angivits med de bägge tunnare linjerna (5 % risknivå). Om regressionslinjen och konstantlin-jen sammanfaller betyder detta att ingen korrelation existerar mellan bindemedelshalt och kornkurva

(korre-lationskoefficienten är noll). Som framgår av fig. 8

finns en viss chans att detta förhållande skall in-träffa för MAB 8 T. Man kan alltså ej med säkerhet

_11

påstå att det i detta fall existerar ett samband mellan

bindemedelshalt och kornkurva, trots att de beräknade

korrelationskoefficienterna är 0,45 resp 0,42. För MAB 16 T och BG 25 kan emellertid regressionslinjens lutning ej bli sådan att den sammanfaller med

konstant-linjen. För dessa två massor existerar alltså ett sam-band mellan bindemedelshalt och kornkurva.

Av tabell 3 framgår också att en något högre korrela-tionskoefficient erhölls för MAB 16 T och BG 25 när i

användes som numeriskt värde på kornkurvan än när Kl/2 anvandes.

Eftersom någon säker korrelation ej kunde påvisas för

MAB 8 T kan man anta att medelvärdenas variationsd

bredd (0,2 vikt-%) i detta fall beror på analysfel,

d v 5 härrör från extraktionen och alltså ej från ned-delningen av laboratorieprovet. Det är samtidigt rim-ligt att anta att extraktionen som sådan ej är svårare

att utföra på prov av MAB 16 T och BG 25 än på prov av

MAB 8 T. Eftersom ca 3 gånger så stort variations-bredd erhölls med MAB 16 T och BG 25 än med MAB 8 T kan man anta att en stor del av spridningen 1 resultat vid

bestämning av bindemedelshalt vid analys av MAB 16 T

och BG 25 är att söka i neddelningen.

'En konsekvens av de erhållna resultaten och det förda

resonemanget blir alltså att "neddelningsfelet" vid

bestämning av bindemedelshalt hos massor med övre kornstorleksgräns 2 16 mm är minst lika stort som "extraktiönsfelet".

4.5 Undersökning aV'marshallprovkroppar

Av varje massatyp tillverkades i resp laboratorium minst 3 st marshallprovkroppar för bestämning av hål-rumshalt och (om laboratoriet har tryckutrustning) VTI MEDDELANDE 124

12

stabilitet och flytvärde.

4-501

åkäzméegêiäeä

Resultaten av skrymdensitetsbestämningarna ges i bilaga 8. Såväl bestämningar utförda med paraffin

(12 laboratorier) som med vatten (6 laboratorier) har'

rapporterats. I tabell 3 har en sammanställning gjorts och i fig.lO en illustration av resultaten. Dessa

indikerar bl a att

1) paraffinmetoden ger ett lägre värde på skrymdensiteten än vattenmetoden

2) en något mindre spridning i bestämningarna

erhålls med vattenmetoden än med

paraffin-metoden (detta gäller speciellt BG-massan). Även om dessa skillnader tycks gälla för samtliga stu-derade massatyper måste man fråga sig om differenserna ur statistisk synvinkel är signifikanta.

För varje massatyp utfördes därför en s k t-test(l) där

medelvärdena från de bägge observationsserierna (vat-ten resp paraffin) jämfördes genom beräkning av kon-fidensintervall (5 % risknivå). Inte för någon av de tre massatyperna befanns härvid medelvärdet för

skrym-densiteten erhållet med vattenmetoden skilja sig

signi-fikant från medelvärdet för skrymdensiteten erhållet med paraffinmetoden. Man kan också uttrycka saken på följande sätt: Utifrån den gjorda analysen kan skill-naden mellan medelvärdena anses slumpmässigt betingad

och alltså ej orsakad av skillnader i de bägge analys-metoderna.

13

Tabell 3 Variationsområde, medelvärde och

standardav-vikelse i skrymdensitet (g/cm3) hos marshall-provkroppar. (Angivna värden har beräknats ur medelvärden /jfr bilaga 8/ erhållna vid ana-lys av trippelprov /i ett laboratorium 4 prov/).

Antal Massatyp Variations- MEdel- Standard- Anmärkning

lab. _ område värde avvikelse D

6 A 2,339-2,382 2,365 0,014 Vatten 12 MAB 8 T 2,327-2,378 2,352 0,016 Paraffin 18 A 2,327-2,382 2,356 0,017 Vatten eller ' paraffin 6 2,393-2,418 2,407 0,009 Vatten 12 MAB 16 T 2,375-2,413 2,398 0,012 Paraffin 18 2,375-2,418 2,401 0,011 Vatten eller ' paraffin 6 . 2,426-2,446 2,437 0,008 Vatten 11 BG 25 2,387-2,450 2,420 0,020 Paraffin 17 - 2,387-2,450 2,426 .0,018 Vatten eller paraffin

Är spridningen (standardavvikelsen) i mätresultat signifikant lägre med vattenmetoden än med

paraffin-metoden? En s k F-test

på denna fråga är nej (2). Ej ens för BG-massan, där

(risknivå 5 %) visar att svaret standardavvikelsen var 2,5 ggr lägre för vattenmetoden än för paraffinmetoden, befanns differensen i sprid-ning vara signifikant.

4 5-2

EQEEêEEéêEêlEêE

I bilaga 9 ges rapporterade resultat av kompaktdensi-tetsbestämningarna och i tabell 4 en sammanfattning

Som framgår av resultaten, som illustreras i fig. ll.

14

av bilaga 9 har flera olika organiska lösningsmedel

använts (xylen, toluen, metylenklorid, lacknafta och

fotogen) men det klart vanligaste är xylen (9 av 18

laboratorier).

I ett antal laboratorier (5 st) har kompaktdensiteten

bestämts på opackad massa och alltså ej på varje en-skild provkropp. Detta får anses principiellt mindre

lämpligt då den undersökta massan ej självklart är representativ för den massa som provkroppen utgörs av

(kompaktdensiteten används ju senare för bestämning

av provkroppens hålrumshalt).

En jämförelse mellan tabell 3 och tabell 4 visar att spridningen i analysresultat vid bestämning av kompakt-densitet är mindre än vid bestämning av skrymkompakt-densitet.

Tabell 4 Variationsområde, medelvärde och standardav-vikelse i kompaktdensitet (g/cm3) hos

marshallprovkroppar. (Angivna medelvärden och standardavvikelser har beräknats ur me-delvärden /jfr bilaga 9/ erhållna vid analys av trippelprov (i ett par fall dubbelprov/). Antal Massatyp Variations- Medel- Standard-'I lab.w , . .3. omrade \ .varde., aVVikelse

18

MAB 8 T

2,408-2,431 2,422

, 0,006

l8 MAB.16.T 2,425-2,451 2,442. 0,007

18 BG.25. 2,465-2,503 2,486. . 0,010

4.5.3 Hålrumshalt

MarShallprovkropparnas hålrumshalt har beräknats ur skrym- och kompaktdensiteten. Resultaten ges i bilaga

10, sammanfattas i tabell 5 och illustreras i fig.

12-VTI MEDDELANDE 124

15

Som framgår av tabell 5 är variationsområdet stort. Neddelningsfel, fel som härrör från tillverkningen av provkropparna och fel vid densitetsbestämningarna kan alla tänkas bidra till spridningen i analysresultaten. Vilket av dessa fel som är störst kan ej med bestämd-het fastslås utifrån den aktuella undersökningen. Att neddelningen av laboratorieprovet till analysprover

emellertid är förknippat med svårigheter indikeras

av andra resultat i denna ringanalys (jfr avsnitt

4.3.1 och 4.4).

Tabell 5 Variationsområde, medelvärde och

standard-avvikelse i hålrumshalt (volym-%) hos

marshall-provkroppar. (Angivna medelvärden och stan-dardavvikelser har beräknats ur medelvärden /jfr bilaga 10/ erhållna vid analys av trip-pelprov /i ett fall 4 prov/).'

Åntal :Massa- Variations- Medel-

Standard-lab, ._.gtyp._ _ _område .. ; värde . avvikelse

:18

ÄMAB 8 T

1,7-3,9

_ 2,7

0,7

§18

'MAB 16 T l,0-2,8

1,7

0,6

318 :BG 25 0,9-3,9 2,4 0,7

4-504

äfêäilissä-99ä_âlzâzä§és

I statens vägverks byggnadstekniska anvisningar (BYA), kap 363, sägs att stabilitet och flytvärde hos marshall-provkroppar av bitumenstabiliserat grus (BG) skall

kontrolleras om stenmaterialet utgörs av sand eller sandigt grus. Marshallstabiliteten skall härvid uppgå till minst 300 kg och flytvärde skall ligga mellan

2,0 och 4,0 mm. VT I MEDDELANDE l 2 4

16

Då marshallstabilitet och -flytvärde ej omnämns på

någon annan plats i BYA får dessa begrepp anses ha mycket liten praktisk betydelse i Sverige. Trots detta

utförs vid många beläggningslaboratorier bestämning

av dessa storheter, bestämningar som ofta gett diver-gerande och därmed svårtolkade resultat.

Vid planeringen av ringanalysen ansågs det därför värdefullt att få ett mått på reproducerbarheten vid

bestämning av marshallstabilitet och -flytvärde.

Av de 18 laboratorier som deltog i den aktuella

under-sökningen är 13 utrustade med marshallpress. Vid dessa

laboratorier utfördes bestämning av stabilitet och

flytvärde hos marshallprovkrOppar (i allmänhet trippel-prov) och resultaten av dessa undersökningar ges i

bilaga 11 bilaga 12, sammanfattas i tabell 6 -tabell 7 och illustreras i fig. 13 - fig. 14.

Som framgår av tabell 6 är spridningen i stabilitet mycket stor. Så är t ex för samtliga massatyper

varia-tionsbredden av samma storleksordning som medelvärdet.

Variationskoefficienten, d v 5 standardavvikelsen i

procent av medelvärdet, är för de tre massatyperna 25-30 %.

Tabell 6 Variationsområde, medelvärde och standard-avvikelse i marshallstabilitet (N). (Angivna värden har beräknats ur medelvärden /av

nor-malt trippelprov/ angivna i bilaga 11).

Antal Beläggnings- Variations- Medel-

Standard-lab. typ område värde _avvikelse

13 MAB 8 T. 5770-13130 . 8910 2370

13 MAB.16.T . _ 5360-11530 7 7880 1970

13

.BG 25

5550-14610

9970

. 2810

'17

Även spridningen i flytvärde är stor (jfr tabell 7).

Variationskoefficienten ligger för de tre massatyperna omkring 20 %. En intressant detalj i detta sammanhang

är hur flytvärdet utvärderats. Av fig. 15 framgår att åtminstone tre definitioner på flytvärde är möjliga och

alla tre har också använts vid utvärderingen.

labora-torier har rapporterat Fm-Värden (totalt flytvärde, ursprunglig definition på marshallflytvärde), 6

torier FX-värden (intermediärt flytvärde) och 1

torium Fl-Värden (linjärt flytvärde). Det-skall lertid observeras att den differens i flytvärde

labora-

emel-Som

orsakas av att olika definitioner används på intet sätt förklarar spridningen rapporterad i tabell 7. Så

t ex borde Fm-värdena i genomsnitt vara något högre än Fx-Värdena. Resultaten givna i bilaga 12 tyder snarare

på motsatsen.

'Tabell 7 Variationsområde, medelvärde och standard-.

avvikelse i marshallflytvärde (mm). (Angivna

värden har beräknats ur medelvärden /av

normalt trippelprov/ angivna i bilaga 12).

Antal Beläggnings- Variations- Medel-

Standard-.lab-._..typ. _ . , . . , . .. område ..._ ,värde...avvikelse

13 _...MAB 16 T. 3,7-6,8_ 5,0 0,9

18

5. SLUTKOMMENTAR

Man kan fråga sig utifrån den aktuella undersökningen

1) om spridningen i analysresultat är *

representativ för samtliga

belägg-ningslaboratorier i Sverige

och om så är fallet

2) vilka praktiska konsekvenser en sådan spridning kan få för olika intressenter på området.

I anslutning till första frågan skall nämnas att de

laboratorier som deltagit i ringanalysen handplockats". Något slumpmässigt urval baserat på samtliga i Sverige existerande beläggningslaboratorier har alltså ej

gjorts. Deltagande laboratorier får anses tillhöra de största ochdärmed sannolikt de bäst utrustade

(personal och apparatur) i Sverige. Nämnas bör också

att laboratorierna vid analystillfället kände till

att analysresultatet skulle ingå som del i ringanalysen. Denna vetskap kan måhända ha inneburit att resp

labo-rant vid detta tillfälle varit extra noggrann i

analys-arbetet.

Något.entydigt svar på fråga 1) ovan kan ej ges. Det

kan emellertid ej anses osannolikt att spridningen

i analysresultat "i praktiken" är något större än den

spridning som rapporterats i denna undersökning.

Om fråga 1) är svår att besvara gäller detta i än högre grad fråga 2). Om provning av beläggningsmassa utförs

med stor osäkerhet kan detta få konsekvenser för såväl

uppdragsgivare som entreprenör. Felaktigt utförd prov-ning kan innebära att undermåliga arbeten godkänns,

19

vilket leder till lägre kvalitet på våra vägar. Å andra sidan kan felaktigt utförd kontroll också

inne-bära att entreprenör ådöms böter även omprodukten i

praktiken uppfyller gällandekvalitetskriterier.

Entydiga svar kan alltså ej ges i dag på frågor av

det slag som ställts i detta avsnitt. FörhOppningsvis kommer emellertid resultaten av ringanalysen att ini-' tiera en debatt angående provning av bituminös massa och beläggning. Denna debatt bör framför allt handla

om provningens mål och hur detta mål skall uppnås.

20

6. REFERENSER

l. "Statistisk behandling av provningsdata" SCAN-G

2:63 (Scandinavian Pulp, Paper and Board,

Testing Committee) 1963.

2. M. TVede, "Grafisk Og Statistisk Behandling af

Laboratoriemålinger" Kompendium. Teknologisk

Instituts Laborantskole, Köbenhavn 1972

URPROV (ca 500 kg)

80 ST MELLANPROV

20 ST LABORAmlEPROV (ca 25 kg)

Eig;_l, Neddelning till laboratorieprover. Princip_

schema.

MAB St I GVu "

. -

-1

U

* MAB 16 t

-ann nn n

BG 25

HHHHHHF...,...,.

4,0

4,2

4,1.

4,6

4,8

5,0

5,2

5,1. - 5,6

5,8

6,0

BINDEMEDELSHALT ( VlKT-°/o)

Fig. 2; Histogram Över bindemedelshalt.

ANDEL 'h LO

IMBBG

(MBBZ .MBBESI FWBBL BORM. ----' ---H

PIPETT

MBB 3

Fig. _{. Extraktionsmetoder och deras frekvens.}

PA SS ER AT . VI KT PR OC EN T | 0050075010 OJ: ' 4 så 01.20 30 40 0.:!) 0.062 0.125 0.25 5.6 8 ID 56 .52 64

D Fri moskvidd för sikror. mm 100 m 1 70 MAB 16 t m I 50 40 PA SS ER AT _ VI KT PR OC EN T 20 00: 0.0 du :i 20 405060

003 0.062 0125 02: _{D Fri moskvidd för Sikfor, mm}:e 0 :1.3 :5 52 64

PA SS ER AT ÃV vw PR OC EN T 0050075010500 LO 0.3 4 fo; .§20 30 405050 0,030 (1062 0.125 002: 5.5 8 II.) :6 ,52 64 C] Fri moskvidd för 50-031". mm

Fig. 4. Aggregatets kornstorleksfördelning. (Den

svarta ytan visar kornkurvans

variations-område för resp massa, d V 5 inom denna yta ligger samtliga laboratoriers kornkurva

(medelkurvan av två bestämningar )).

100

90

K /

ao

//

/

.m

I /Å/gazs

60 1 /CLZ

\

\

_\

Pa

ss

cr

dd

män

gd

,vi

kt

pr

oc

mt

MAB / di/

.50

2%?

40

Aáøá

30 4/4

20

/»

/V

V

10 7 0 0075 0125 02.5 0.5 1,0 2. 4 I 8 I 16 52. 5,5 11,2

Fri. maskvcdd för siktar, mm

Fig. 5 Schematisk bild som illustrerar definitionen

av D (jfr text)

. . . u » I I

0,5

1,0

1,5

3,0

D (vikt- %)

Eig. 6 Schematisk bild illustrerande differensen i passerat material vid siktning av

dubbel-prov (definition av D: se fig. 5 och text).

Varje O representerar ett laboratorium.

- Y0,074 + Ya + Yb + Ye "

K = 4 dar

Y-termerna avser passerat material i vikt-Z vid sikt med maskvidd 0,074 mm, a mm, b mm resp 0 mm.

a=1 mm för MAB 8 T och 2 mm för MAR 16 T och BG 25

H H U

4 mm

8 mm " och 11,2 mm för BG 25

b=2 mm för

c=4 mm för "

EX. Ur fig. nedan erhålls

i = 11,8 + 35,0 2 48,7 + 73,3 = 42,2 mo ; T 71'011ll Pa ss er ad män gd , vi kf pr ocen f '1.'1

__ .. -- .-.. .. ---_ ---_ --;_ -- _- --,_ -- .-.. - --_ _

o T I I (AF I [IuIIHHI 1 [ I I I I I 1r11lllll 1"' I I 'II III;11TI|H% . j 1 I.

-0.05 0.075 0,10 0,15 0,2 db 0.405

I,0 LS 2 5 4

I'D; IS 20 st; 405069

0.03: 0.062 Om 0.25 35 8 H.) lb 52 64

. U Fri moskvidd för siktar, mm

Fig. 7. Definition av i.

83 MA881 79 75 71 m m , K m (n u -'I. «.) 67 M ° 5A :e se to 62 ap BMEMEDELSHAU (vikt-'lol R 1 2 1 23' :i . 2.

:i: .

23 3 . 'i 1 r .7 . 'E in a a se a m BNDENEKLSHNJ (vikt -'/.) g1 BG 25 s '3 % 2 á 332 % ä. 7 ° :i m 5 m :3 v .' . . . r 7 *1 3,9 4,1 4,3 4,5 4,7 4,9 BINDEMEDELSHALT (WH -'/0)

Fig.8 . Regressionsanalys av kornkurva (Kl/2) och bindemedelshalt.

LG mam ,/ 1. 6 \ uo m xum , i (Vi kt »1 .1 LU 5,4 5,5 5,8 6.0 52 EgL B|NDEMEDELSHALY mm -'I.) __

1. 9 MAB 16 t 47 LS (V ik . "l o, R m m m _ u 39 §0 52 5.4 5.6 §8 59 amoeuanasmu 1 m az.: KO RN KU RV A. K (vuk l -' /. 3 :53 4,1 ;3 1.5 4.7 1.5 ;SWDEMECELSPALT ' .m vv.:

Fig. 9. Regressionsanalys av kornkurva (i) och

bindemedelshalt.

2

EKB 25' '-*-1_ I_L1

[10%

r r r]

*

MAB 16t

H

MAB 8t

,32

2,34

2,36

2,38 2,20 1 2:42

2:41. 1

_1251. 10. Histogram över skrymdensitet.

SKRYMDENSITET (g /cm3)

VTI MEDDELANDE 124

110%

Hei-231

iILHHHH

MAS *M

n

MAB 8t rr] 2,40 2,1.1 2,42 2,43 2,41. 2,45 2,1.6 2,47 2,48 2,49 2,50 KOMPAKTDENSITET (g / cm3)

Fig. ll . Histogram över kompaktdensitet.

VTI MEDDELANDE 12 4

BG 25

n ?WWF nn

HAS Gina n

T F

1,0

1,6

HÃLRUMSHALT ( v0L-°/..)

MAB 8t'

\

' t 22

'218 T 374 r 4b

Fig;'12. Histogram över hålrumshalt.

BG 25

I_

MAB 16t

ü l-H

F"

_{[10 °/a}

F1_- r'1 "T

MAB 8t

F , * TT H H

5000

7000

9000

11000

13000

15000

STABILITET (N)

Fig. 13. Histogram över marshallstabilitet.

110 o/o

BG 25

HH HH HHH

Blåsut n mn n

MAB 8t

*-ULTHHHH. . . ..

2,0

:10

4,0

5,0

5,0

7,0

FLYTVÄRDE (mm)

Fig. 14 . Histogram över marshallflytvärde.

an LAST Fl LINJÄRT FLYTVÄRDE Fx INTERMEDIÄRT FLYTVÄRDE Fm TOTALT FLYTVÄRDE Fig. VTI 15. Definitioner på marshallflytvärde. MEDDELANDE l 2 4

Bilaga 1

Metodanvisningar

I rapporten används ofta förkortningar för metodanvis-ningar. Här ges en sammanställning av dessa förkort-ningar och deras betydelse.

MBB MBB MBB MBB GBB MBB lV-EBB MBB MBB MBB MBB 2 11 12 15 16 25 27

Bestämning av bindemedels- och vattenhalt genom varmextraktion i Soxhletapparat Bestämning av bindemedelshalt genom kall-extraktion med mekanisk omrörning

Bestämning av bindemedels- och/eller vatten-halt genom varmextraktion

Bestämning av bindemedelshalt genom extrak* tion i filtercentrifug

Bestämning av bindemedelshalt genom

varm-extraktion

Bestämning av skrymdensitet. Paraffinmetoden

(preliminär)

Bestämning av kompaktdensitet med pyknometer och lösningsmedel (preliminär)

Strykning av extremdata

Provberedning (Bituminös beläggning och

massa)

Bestämning av kompaktdensitet med pyknometer

och vatten (preliminär)

Bestämning av skrymdensitet hos provkrOppar med låg hålrumshalt (preliminär)

Bilaga 1

(MBBametoderna utges av FBB, Föreningen för Bituminösa beläggningar).

Boral = Bestämning av bindemedelshalt genom extrak-'tion i Boralapparat. Officiell

metodbeskriv-ning saknas.

Pipett Bestämning av bindemedelshalt med pipettmeto-den. Officiell metodbeskrivning saknas.

VTI 126: Statens väg- och trafikinsituts internrapport nr 126, "Anvisningar för bestämning av skrym-och kompaktdensitet på provkroppar av bitumi-nösa beläggningsmassor" (1973).

SVV Statens vägverks metodanvisningar

1= Bituminösbeläggning och beläggningsmassa. Bestämning av kompaktdensitet med pyknometer. 2= Bituminös beläggning av massa. Bestämning av

skrymdensitet enligt paraffinmetoden.

ASTM D 1559 Resistance to Plastic Flow of

Bituminous Mixture Using Marshall

Apparatus.

AASHTO T 245 Resistance to Plastic Flow of

Bituminous Mixtures Using Marshall

Apparatus

Bilaga 2

BINDENEDELSHALT

Massatyp: MAB 8 T

Lab. Bindemedelshalt, Vikt-% Metod

nr Enskilda Värden Medelvärde

1 5,82, 5,83 5,8 MBB 2 2 5,78, 5,78 5,8 MBB 4 3 5,79, 5,83 5,8 MBB 6 4 5,96, 5,98 6,0 MBB 5 5 5,76, 5,76 5,8 MBB 6 6 5,80, 5,77 5,8 MBB 6; MBB 4 7 5,82, 5,94 5,9 MBB 2 8 5,79; 5,75 5,8 MBB 5 9 5,9; 5,8 5,9 Pipett 10 6,00, 6,09 6,0 Boral 11 5,92, 5,88 5,9 MBB 6 12 5,78, 5,80 5,8 MBB 4, MBB 5 13 5,9; 5,9 5,9 MBB 6 14 5,87, 5,85 5,9 MBB 6 15 5,72, 6,06; 5,85; 6,17 6,0 MBB 6 16 6,17, 5,93; 5,55; 5,82 5,9 MBB 2 17 5,81, 5,85 5,8 Boral 18 5,96, 5,93 5,9 MBB 3 VTI MEDDELANDE 124

BINDEMEDELSHALT

Massatyp: MAB 165?

Bilaga 3

Lab. Bindemedelshalt, Vikt-% Metod

nr Enskilda Värden Medelvärde

1 5,38, 5,29 5,3 MBB 3 2 5,46, 5,42 5,4 MBB 5 3 5,53, 5,43 5,5 MBB 6 4 5,38; 5,54 5,5 MBB 4; MBB 6 5 5,32, 5,31 5,3 MBB 4 6 5,42, 5,49 5,5 MBB 2 7 5,44, 5,34 5,4 MBB 2 8 5,42, 5,38 5,4 MBB 5 9 5,5; 5,5 5,5 Pibett 10 5,49, 5,54 5,5 Boral 11 5,51, 5,40 5,5 MBB 6 12 5,93, 5,96 5,9 MBB 4, MBB 5 13 5,15, 5,27 5,2 MBB 3 14 5,67; 5,64 5,7 Boral 15 5,49, 5,44 5,5 MBB 2 16 5,35, 5,50 5,4 MBB 6 17 5,68, 5,66 5,7 MBB 6 18 5,6; 5,6 5,6 MBB 6 VTI REDDELANDE 124

Bilaga 4

BINDEMEDELSHALT

Massatyp: BG 25

Lab. Bindemedelshalt, Vikt-% ?Metod

nr Enskilda Värden Medelvärdeå

1 4,6; 4,7 4,7 i Pipett 2 4,16; 4,19 4,2 : MBB 6 3 4,4; 4,4 4,4 g MBB 6 4 4,51, 4,62 4,6 âfMBB 6 5 4,74, 4,66 4,7 g Boral 6 4,22, 4,09 4,2 g MBB 3 7 4,48, 4,63 4,6 å MBB 2 8 4,48, 4,53 4,5 å MBB 6 9 4,48, 4,38 4,4 g MBB 4, MBB 5 10 4,00; 4,17 4,1 5 Boral 11 4,05, 4,45; 4,32; 4,35 4,3 å MBB 5 12 4,55, 4,55 4,6 i MBB 4, MBB 6 13 4,57; 4,52 4,5 g MBB 5 14 4,59, 4,51 4,6 g MBB 4

15

4,29; 4,44

4,4

?MBB 2

16 4,20, 4,44 4,3 lêMBB 6

17

4,19, 4,12

4,2

åMBB 6

_18 4,37, 4,30 4,3 ,MBB 2 VTI MEDDELANDE 124

KORNSTORLEKSFÖRDELNING

Bilaga 5

Massatyp: HAB 8 T

PASSERAT AGGREGAT (vikt-Z)

Lab'_:11' Fri. mskvidd (m)

0.074 0,125 0,25 0,5 1,0 2,0 6,0 5,6 8,0 11,3 1 11,3(0,1) 14,8( 0 1 20,0( 0 26,3(0,1) 35,0(0,1) 48,7(0,1) 73,3(o,3 84,9(0,7) 98,5(0,5) 100(0) 2 11,7(0,1 1s,1<o,2) 20,0(o,3) 25,9(o,3) 34,9(0,4) 50,6(0,7) 74,0(0.2 85,3(0,2) 98,2(O,3) 100(0 3 12,1(0,2) 15,1<o,2 20,3(0.3 26,6(0,a 35,2(0,6 a9,9(0,5) 73,3(1,3 84,5(1,4 99,1(0,1 100(0) 6 11,9(0,5) 16,7(0,5 19,8(0,5) 26,0(0,S) 34,8(0,a) 50,1(1,1 73,1(1,3) 84,3(1,2) 98,8(0,5) 10010) 5 11,7(0,8) 16,5(0,7 20,0(0,7) 25,9(0,5) 35,6(0,3 51.5(2,6 77,3(3,3) 87,á(2,0) 99,9( 0 ) 100(0) 6 12,3(0,1) 15,3(0,5) 20,2(0,a) 26,0(o,a 35,2(0,a) 51,3(0,5 75,6(1.1) 86,8(0,9) 99,0(0,5 100(0 7 12,0(0,4) 15,1(0,2 20,1(0,2 26,4(0,3) 35,6(0,1 51,8(0,1 77,2(0,3 88,5(0.1) 99,5(0,a 100(0 8 12,0( 0 ) 15,2(0,1 20,0(0,1) 26,6(0,2 35,3(0,3) 50,0(0,1) 76,6(0,1) 86,2(0,3) 99,1( 0 ) 100(0 9 12,0(0,1 16,9(0,1 20,1(0,1) 26,0(0,2 3a,5(0,4) 48,7(0,8) 72,0(2.1) 83,7(2,1) 99,0(0,3) 10010) 10 12,3(0,1) 15,1< 0 20,2( 0 ) 26,8(0,1) 35,a<o,2 69,8(0,4) 73,4(1,0) 84,4(0,8) 98,4(0,6) 100(0 11 11,4( 0 1a,5(0,1 19,8(0,2) 26,4(0,3) 36,6(0,2) 50,3(0,9 76,9(2,3) 85,0(0,3 99,3(0,3) 100(0 12 12,7(0,3 15,0(0,5) 20,1(1,6) 26,1(2,0) 36,7(2,7) 51,1(3,1) 75,6(2,8) 88,4(1,6) 100 ( 0 ) 100(0 13 11,7(0,3 14,8(0,á) 20,3(0,1 26,7(0,8) 35,5(o,2) 53,3(0,3) 77,3(3,1 90,5(0,3 99,7(0,2 100(0) 16 12,6(0,1 15,2(0,3) 20,1(0,2) 26,3(0,1) 34,7( 0 49,0(o,a) 72,7(0,1 84,8( 0 3 99,3(0,2) 100(0) 15 12,0(0,3) 15,2( 0 20,4(0,4) 26,6(0,8) 35,7(1,1) 50,9(1,1) 76,0(1,3) 85,6(0,1) 98,8(0,7) 100(0) 16 11,6(o,2 15,0(0,3) 20,2(0,4) 26,5(0,3) 34,8(0,2) 49,1<0,s) 72,7(1,0) 85,0(1,1) 99,110,5) 100<0> 17 12,51 0 ) 15,6(0,1 21,0(0,1) 27,2(0,2 36,3(0,1) 52,1(0,1 77,1( 0 ) 87,7(0,1) 99,6(0,1) 10010) 18 12,2( 0 ) 15,3( 0 20,5( 0 ) 26,7( 0 ) 35,71 0 ) 51,2(0,4) 75,5(0,8 86,2(0,8) 98,9(0,1) 100(0) i 12,03 15,02 20,17 26,39 35,29 50,51 74,64 85,96 99,12 3 0,36 0,28 0,28 0,36 0,58 1,25 1,75 1,87 0,50

Kommentar: Angivna vården är medelvärden och inom

parentes differenser i passerat aggregat vid analys av dubbelprov. Ur dessa

medel-Värden har i och 5, d v s medelvärde och ,

standardavvikelse för samtliga laboratorie-bestämningar, beräknats.

KORNSTORLEKSFÖRDELNING Massatyp: MAB 16 rn J.

Bilaga 6

Lab. nr

PASSERAT AGGREGAI (vikt-X)

0,075 0,125 0,25 0,50 1,0

Fri maskvidd (um)

2,0 6,0

[

5,6 8,0 11,3 16,0 I 19,0 G U 10 11 12 13 14 15 16 17 10 11.0(0.2) 10.6(0,31 10,8(0,A) 11.2(0,1) 9,9(0,A) 10,2(0.1) 11,1(0.1) 11.3(0.Z) 11.6(1,2) 10.6(0,3) 10,7(0.3) 10,9(0,2) 11.2(0,3) 10,9(0,5) 11.2(0.2) 11.0(0.2) 10.3(0,1) 10.7(0.é) 13.2(0.2) 12.3(0.2) 12.9(0.6) 113.4(0.1) 11.9( 0 12.5( 0 13.0( 0 ) 13.4(o.1) 13.9(o,a 12.9(o,1 12,7( 0 ) 13,2(o.2) 13.2(o,a) 12.6(0.3) 13.0( 0 13.1<o.2) 12.6(0,1) 12,6(0,A)i 16,8(0.2) 15,3(0,2) 16,1(0,2) 16,7(0.1) 15,1(0,3) 15.9(O.4) 16,1( 0 ) 16,7(0.1) 17,6(0,5) 16,4(0.2) 15.7(0.1) 16,4(0,3) 16,3(0.5) 16.0(0,2) 16.1(0,2) 16,3(0,3) 15,6(0,1) 15,7(0,3) 20,7(0,2) 18.9(0,2) 19,9(0,1) 20,6(0.1) 18.6( 0 ) 19,8(0,$) 19,7( 0 ) 20.3(0,2) 21,7(0,4) 20,4(0,5) 19,1(0,1) 20,6(0.3) 20,3(0,5) 19,5(0,2) 19,8(0,1) 20.1(0,3) 19.0( 0 ) 19.3(0,3) 25.8(0.2) 24.0(0.1) 25,0(0,2) 26.0( 0 ) 23.8(0,6) 25,0(Q.7) 25,o<o,1) 25,6(0.3) 27.8(o.2 25,8(0.3) 24,3( 0 ) 25,6(0,4) 25.4(0,6) 25,7(0,9) 24.8(0.2) 25,2(0,6) 24,2( 0 ) 24,4(0,7) 36,å(0,3) 33.0(0.1 33,2(0.1 36,1( 0 33.4(0.4 34,5(o,a 34,2(0.1) 35.2(o.3 39.5(o,a) 37,0(o.1 33,9(o.3) 35,3(o,9) 34,1(0.a 35,0(1.3) 33.9( 0 ) 34,0(o.a) 33.4< 0 ) 33.5(o,7) 55,7(0,1) 67.5(1.5) 52,0(1,1) 53.2(0,3) 49.1(2,0) 49.1(3.0) 49,6(0,1) 52.2(2,3) 58,9(3.6) 54,8(3.0) 49,0(0,4) 52,2(2,1) 50.3(1.1) 52,6(O,9) 69.5(0,1) 50,4(1.3) 48,8(0,3) 67.9(2,0) 61,6( 0 ) 53,6(2.4) S7.9(2,6) 59,8(0,2) 56,6(2,5) 55.3(3.6) 55.5( 0 ) 58.6(2,9) 66,5(3,9) 63,5(235) 55,2(0,6) 57,7(2.6) 56.6(1,6) 60.1(1,7) 55.8(0,4) 56,5(1,2) Sá.6(0.7) 53,9(3.0) 71,2(2,0) 62,6($.4) 66.0(2,0) 70,2(1,3) 6A,0(1.å) 64,7(3.3) 64.1(0.8) 68.0(3.7) 75,1(3.6) 72.1(2.6) 63.6(1,2) 67,4(2.1) 66.8(1.2) 70.1(1.8) 66,3(1.1) 65.2(1.2) 63,6(0.2) 63.2(3.8) 85,8(1,7) 78,0(2.2) 33.7(0.8) 85,5(3.7) nanm 30,5(5.2) mmmm nanm nam som »mmm wmmn 82.7(0.9) unmn nnmm namn nanm »nam 98,4(0,ål 97.9(1.4) 98.7(0.7) 99,7(0,2) 100 ( 0 ) 99.0(0.6) 99.1(1.0) 99.2(0.4) 99,4(1.2) 99,8(0.4) 99.4(0.5) 98,6(0,8) 99.2(1.7) 99.5(1.1) 98.9(0.9) 09.7(0.1) 97.8(0,9) 99.4(1.2) '100 i 0 ) 100 ( 0 ) 100 ( 0 ) 1m<o 100 ( 0 ) ;0) 99.6(0.8) 100 99.8(O.$) 100 ( 0 ) 100 ( 0 ) 100 ( O ) 100 ( 0 ) 99.6(0.9> 100 ( 0 ) 100 ( 0 ) 100 ( 0 ) 100 ( 0 1 100 < 0 )I 10.81 12.91 16.11 19.88 25.19 34.87 51.27 57.63 66.90 81.92 99.09 99.94 E1 0.42 0.79 0.93 1,60 2,99 3.52 3.55 3.01 0.62 0.13

0.46 3 0.57 J

Angivna vården är medelvärden och inom paren-tes differenser i passerat aggregat vid analys

av dubbelprov. Ur dessa medelvärden har å och

5, d v 3 medelvärde och standardavvikelse för samtliga laboratoriebestämningar, beräknats.

Kommentar:

V T I I _E -E D D E L A N D E 1 2 4 Lab. nt

PASSERAT ACGRECAT (vikt-Z)

0,074' 0,125 0,25 0,50 1,0 2,0 4,0 Fri maskvidd (mm) 5,6 8,0 11,3 16,0 19,0 20,0 22,6 25,0 27,0 32,0 10 11 12 13 14 16 17 8,1(0,4) 9,6(0,2) 9,2(0,7) 8,6(0,4) 8,8(0,1) 8,3(0,1) 9,4(0,7) 8,8(0,1) 8,6(0,2) 0,2(0,a) 9,3(0,2) 8,4(0,5) 9,6(0,1) 8,8(0,6) 9,1( 0 ) 8,6(0,1) 9,0( 0 ) 8,8(0,2) 10,0(0,4) 11,8(0,2) 11,3(0,8) 10,6(0,4) 11,0(0,1) 10,5(0,1 11,5(0,a) 10,7(-0 ) 10,5(0,2) 11,7(0,8) 11,1( 0 ) 10,2(0,4) 11,6( 0 ) 11,0(0,8) 11,4(0,1) 10,5(0,l) 11,5(0,1) 10,8(0.2) 13,1(0,4) 15,3(0,3) 14,6(0,9) 14,1(0,3) 14,7(0,5) 14,0(0,1) 14,8(1,0) 13,9( 0 ) 13,5(0,4) 15,4(1,1 14,1(0,2). 13,5( 0 ) 15,0( 0 ) 14.1(1.1) 14,6(0,1) 13,6(0,3) 14,8(0,1) 14.2(0.3) 16,5(0,8) 19,3(0,3) 18,4(l,0) l7,6(0,3) 18,6(0,6) l7,7(0,6) 18,5(1,2) l7,3(0,1) 16,9(0,5) I9,6(1,1) 17,8(0,3) 17,0(0,1) 19,0( 0 ) 18,1(1,4) 18,1( 0 ) 17,1(0,3) 18,3(0,3) 17.9(0.3) 21,9(1,3) 24,5(0,4L 23,5(1,1) 22,5(0,3) 23,4(0,6) 22,4( 0 ) 23,6(1,6) 21,9(0,l) 21,4(0,8) 24,7(1,4) 22,4(0,5) 22,7(0,1) 24,0( 0 ) 22,9(1,8) 23,3(0,2) 21,7(0,3) 23,6(0,3) 22.6(0,4) 29,5(z,1) 33,8(0,6) 33,0(l,8) 30.8(0,6) 32,3(0,6) 31,4(0,3) 32,5(2,6) 29,6(0,l) 28,7(1.2) 33,9(2,1) 30,2(0,7) 30,2(0,5) 32,2(0,1) 30,9(2,6) 32,5(0,4) 29,3(0,2) 32,8(0,5) 30.2(0,4) 40,4(2,0 47,3(0,9) 47.4(3.9) 43.9(0,9 46,6(0,1) 43,9(2,5 46,1(4,4 41,3(0,1) 39.1(1,9) 47,3(3,8) 42,4(0,2) 44,5(2,9) 46,5( 0 ) 44,7(4,5) 46,6(1,0) 41,3(1,9) 47,5(0,8) 43.3(0,9) 43,9(1,1) 51,2(0,7) 51,2(4,4) 47,5(0,a) 49,9(1,1) 48,7(l,9) 50,3(4,7) 44,8(0,2) 42,3(2,1) 51,9(4,7 46,5(0,2) 48,9(3,8) 50,8(0,5) 48,1(4,8) 50,9(1,1) 45,0(2,6) 51,5(0,7) 47.3(l,0) 49,6(4,S) S7,8(O,7) S7,2(4,8) 54,0(0,7) S7,0(0,7) 55,4(l,3) 57,7(5,l) 51,7(0,2) 47,6(2,7) 59,2(6,4) 53,0(0,7) 56,0(6,8) 57,7(0,5) 55,1(6,3) S6,9(0,7) 50,0(l,7) 56,9(0,5) 53.4(1.l) 57,1(6,1) 67,2(0,8) 66,2(5,2) 62,0(2,l) 66,2(1,7) 64,9(1,9) 66,3(5,8) 60,5(l,4) 56,7(3,5) 70,3(5,7 62,7(0,5) 65,7(6,4) 67,5(0,7) 63,2(7,8) 65,1(2,0) 58,1(1,9) 65,1(0,3) 61,1(l,0) 67,0(1,4) 74,4(0,4) 73,0(4,1) 71,3(0,4) 74,0(1,4) 73,5(0,5) 76,1(7,3) 70,0(2,2) 64,0(4,0) 77,1(2,9) 72,6(2,3) 74,5(4,1) 77,7(l,8) 72,4(7,0) 73,2(1,3) 64,9(2,8) 73,7(0,9) 69,7(2,1) 73,0(3,0) 83.3(1.5) 82,7(4,3) 84,1(0,6) a4,5(0,7 82,1(2,6) 74.7(3.2) 32.0(1.9) 86,3(8,8) 89,0(l,9) 85,0(3,7) 77.0(1.6) 81,3(0,9) 84,8(l,9) 83,0(0,6) 82,7(l,9) 92.8(0.9) 91,2(2,2) 92,8(1,0) 93,6(2,S) 97.5(0.9) 96,9(0,4) 100 ( 0 ) 88,2(0,6) 96.3(3.6) 97,6(2,2) 97.5(l.2) 96,9(0,6) 95,9(2,2) 95.0(l.l) 97.5(5.0) 98.0(0.6) 95.3(l.4) 96.6(l.7) 96,1(2.8) 99,5(l,0) 100 ( 0 ) 100 ( 0 ) 100 ( 0 ) 100 ( 0 ) 100 ( 0 ) 100 ( 0 ) 97.0(2.l) 100(0) 100(0) 100(0) 100(0) 100(0) 100(0) 100(0) 100(0) 100(0) 100(0) 100(0) I X 8,90 10,98 14,29 17,93 22,94 31,32 44,45 48,37 54,79 63,66 72,17 81,92 96,66 0,43 0,54 0,65 0,85 0,95 1,60 2,67 2,90 3,29 3,79 3,82 4,56

1,03

Kommentarer: _{Angivna vården är medelvärden och inom parentes differenser}

i passerat aggregat vid analys av dubbelprov.

Värden har x och s, d V 3 medelvärde och standardavvikelseUr dessa

medel-för samtliga laboratoriebestämningar, beräknats.

D.5 a s s a t yn : IM S 25 K O R N S T O R L E K S F ÖR D E L N I N G B i l a g a 7

Bilaga 8

Skrymdensitet (enskilda mätvärden och medelvärde)

. 3

1 g/cm

1

Läs' MAB 8 t MAB 16 t ; BG 25 Metod

1 2.322, 2 329, 2.331 2.393, 2.386, 2.376 2.408, 2.384, 2.391 VTI 126 2.327 2.385 2.394 (Paraffln) 2 2.354, 2 352, 2.347 2.399, 2.400, 2.401 2.206, 2.209, 2.140 svv 2 2.351 2.400 2.185* (Paraffin) 3 2.345, .335, 2.345 2.392, 2.385, 2.388 2.424, 2.409, 2.421 MBB 11 .342 2.388 2.418 (Paraftln) 4 2.376, 2.380, 2.377 2.395, 2.393, 2.392 2.419, 2.424, 2.428 Intern 2.378 2.393 2.424 (Paraffln) 5 2.373, 2.372, 2.369 2.417, 2.415, 2.413 2.435, 2.443, 2.414 DIN 1996 (vatten) 6 2,364, 2,369, 2.370, 2,368 2.402, 2.409, 2.409, 2.405 2.449, 2.450, 2.442, 2.444 Intern 2.368 2.406 2.446 (vatten) 7 2.357, 2.350, 2.349 2.402, 2.397, 2.403 2.433, 2 452, 2 431 VTI 126 2.352 2.401 2.439 (Paraffln) 8 2.371, 2.360, 2.365 2.403, 2.397, 2.403 2.430, 2.426, 2.423 MBB 27 2.365 2.401 2.426 (Vatten) 9 2.340, 2.338, 2.339 2.390, 2.590, 2.400 2.435, 2.445, 2.452 MBB 27 2.339 2.393 2.444 (Vatten° 10 2.336, 2.343, 2.335 2.391, 2.395, 2 393 2.409, 2.402, 2.405 MBB 11

!

2.338

2.393

2.405

(Paraffln)

- i 11 3 2.369, 2.364. 2.363 2.410, 2.405, 2.405 2.440, 2.435, 2.438 VTI 126 ° 2.365 2.407 2.438 (Vatten) 12 2.363, 2.364, 2.370 2.412, 2.405, 2.410 2.436, 2.436, 2.456 MBB 11 2.366 2.409 2.443 (Paraftln) 13 i 2 377, .373, 2 373 2.409, 2.414, 2.417 2.446, 2.454, 2.450 MBB 11

1

2.374

2.413

,

2.450

(Paraffln)

14 2 324, 2.333, 2.318 2.379, 2.375, 2.372 2.390, 2.386, 2.386 SVV 2

2.325

2.375

;

2.387

(Paraffln)

15 2.348, 2.344, 2.342 2.410, 2.406, 2.408 g 2.424, 2.413, 2.414 svv 2

:

2.345

2.408

:

2.417

(Paraffln)

* i 16 2.369, 2 371, 2.366 2.409, 2.408, 2.417 2 2.420, 2.426, 2.433 svv 2 2.369 2.411 1 2.426 (Paraffln) 17 3 2.387, 2.386, 2.372 2.411, 2.419, 2.423 2.434,.2.436, 2.444 DIN 1996

1

2.382

2.418

2.438

(Vatten)

18 2.348, 2.348, 2.354 2.409, 2.403, 2.403 2.421, 2.422, 2.416 'VTI 126 : 2 350 2.405 2.420 (Paraffln)§

l Uteslutits på "Strykning av VTI I7EDDELANDE l 2 4 grundval av MBB 15 extremdata"

Bilaga 9

Kompaktdensitet (enskilda mätvärden och medelvärde)

I 3

1 g/cm

I Me d

Lab. ! to

nr MAB 8 t MAB 16 t i BG 25 (lösningsmedel)

1 2.412, 2.410, 2.412 2.439, 2.436, 2.438] 2.480, 2.477, 2.454 VTI 126 2.411 2.438 2.470 (Kylen) 2 2.427, 2.443, 2.423 2.442, 2.448, 2.452 2.499, 2.500, 2.510 VTI 126 2.431 2.447 2.503 (Kylen) 3 2.422, 2.432, 2.424 2.449, 2.452, 2.453 2.484, 2.476, 2.478 MBB 12 2.426 2.451 2.479 (lacknafta) 4 2.407, 2.409, 2.409 2.436, 2.434, 2.431 2 466, 2.466, 2.462 MBB 12 2.408 2.434 2.465 (Kylen) 5 2 425, 2.427 2 436, 2.439 2 484, 2.499 v11 126 . ( 2.426 2.438 2.492 \Xylen) 6 2 423, 2.425, 2.424 2.441, 2.443, 2.447 2.484, 2.502, 2.498 MBB 12 2.424 2.444 2.495 (t°1 en) 7 2.427, 2.425, 2.424 2.454, 2.448, 2.449 2 494, 2.484, 2 488 svv 1 2.425 2.450 2.489 (Kylen) 8 2.417, 2.412, 2.419 2.449, 2.450, 2.451 2.465, 2.472, 2.478 svv 1 2 416 2 450 2.472 (Kylen) 9 2.415, 2.425, 2.418 2.442, 2.433, 2.452 2.479, 2.479, 2.463 svv 1 2.419 2.442 2.474 (t°1 e ) 10 2.422, 2.421, 2 423 2.449, 2.450, 2.452 2.496, 2.478, 2.499 VTI 126 2.422 2.450 2.491 (Kylen) 11 2.431 2 448 2.495 Intern (xylen) 12 2.428, 2.429, 2.429 2.444, 2.446, 2.447 2.494, 2.482, 2.487 SVV 1 2.429 2.446 2.488 (xy1en) i 13 2.416, 2.422, 2.412 2.432, 2.422, 2.420 2.477, 2.508, 2.490 VTI 126 2.417 2.425 2.492 (t°1 en) 14 2.419, 2 424, 2.424 2.444, 2 441, 2.441 2,486, 2 471, 2.487 MBB 12 2.422 2.442 2.481 (lacknafta) 15 2 416, 2.420 2.435, 2.437 2.498, 2.499 MBB 12 (toluen) 16 2.418 2 439 I 2 482 Intern (metylenklorid) 17 2.419, 2.424, 2.425 2.443, 2.443, 2.445§ 2.478, 2.483, 2.501 MBB 12 2.423 2_444 'i 2_487 (metylenklorld) 18 2.422, 2 428, 2.425 2 441, 2.437, 2.437? 2.486, 2.498, 2.474§ VTI 126 2.425 2.438 2.486 i (toluen)

p _ -. _ _ VT I MEDDELANDE l 2 4

Bilaga 10

Hålrumshalt (enskilda mätvärden och medelvärde)

i vol-%.

;Lab MAB 8 c MAB 16 c BG 25

lnr 1 1 24,2á,2á 11,1A,1A 24,23,22 ' 25 13 23 2 18,1 ,16 10,12,09 12,12,02 1 16 09 3 19,21,21 13,12,12 15,1 ,19 20 Lz ms 4 38,38,41 26,2A,33 36, 8,31 39 22 35 5 33,33,3A 16,1J,1J 26,23,3m & 35 1] 23 6 20,1J,22 _ 16,1J,1A 16,13,16 F 20 16 1 r 1 7 16,23,24 13,12,12 26,26,26 E ZA 12 26 8 2J,26,2A 12,lA,1A 24,22,15 L6 13 2A 9 36,37,37 24,23,23 30, 0,30 3] 2A 30 m 33,33,33 22,22,16 1J,13,13 34 21 L? 11 3.0, 3.2, 3.4 1.8, 1.9, 1.9 11 5, 11.0, 14.0 I 32 m9 122* : u 44,36,36 23,26,3J 35,3Å,4A i 33 27 33 3 m 3J,3J,3J 24,23,22 25,25,2J 5 3A 22 26 f ' M 1J,16,1J ; 16,1A,13 25,23,22 2 L? * L9 23 ä 5 20,23,2J 10,03,1n 2J,22,2A 5 22 . 16 22 L §16 26,26,23,26 13,16,16,16 16,16,24,26 = Lö L? L9 N 24,3n,26 12,16,0J 13,2J,2A 2J 16 2A 1

. m 1 13,2A,2J 1A,16,1A 26,2a,3m

' 22 15 23

'k

Uteslutits på grundval av MBB 15 "Strykning av extremdata"

Stabilitet hos marshallprovkroppar Bilaga ll

(enskilda

mät-värden och medelvärde) 1 N.

Låg' MAB 8 c MA8 16 c BG 25 Metod

1 7310, 7260, 7500 6030, 6870, 5690 8830, 6670, 7750 ASTM 0 1559 7360 6200 7750 2 7750, 7060, 6770 6080, 6180, 6180 9120, 7940, 6960 ASTM 0 1559 7130 6150 8010 3 7950, 7800, 8880 7900, 7850, 7750, 10840, 11230, 11180 ASTM 0 1559 8210 7830 11080 4 8930, 8730, 8530 7850, 8040, 7950 10890, 14130, 10790 ASTM 0 1559 8730 7950 11940 5 12600, 13400, 13400 11600, 11000, 12000 14000, 13600, 12200 ASTM 0 1559 13130 11530 13260 6 8340, 8090, 8730 8830, 7550, 6970 9610, 10259. 8140 ASTM 0 1995 8390 7780 9330 7 7340, 7390, 7430 6890, 6050, 6630 9710, 7990, 9880 ASTM 0 1559 7390 6520 9190 8 9220, 9220, 9320 8930, 8240, 7750 6970, 7650, 6870 AsTM 0 1559 9250 8310 7160 9 5160, 6000, 6160 5650, 5540, 4900 5090, 6260, 5290 ASTM D 1559 5770 5360 5550 10 11380, 11280 10500, 9910 10990, 11770 ASTM 0 1559 11330 10210 11380 11 6160, 5680, 5920 5380, 5380, 5380 5100, 7540, 8820 ASTM 0 1559 5920 5380 7150 12 10300, 10300, 11800, 11000 9350, 8700, 8900, 8450 10900, 14350, 14150, 13250 ASTM 0 1559 10850 8850 13160 13 13050, 11870, 12260 9520, 10890, 10790 15890, 12650, 15300 AASHTO T 245 12390 10400 14610 VTI I-'IEDDELANDE 124

Bilaga 12

Flytvärde hos marshallprovkroppar (enskilda mätvärden

och medelvärde) i mm

Fl

Lab'_nr MAB 8 c MAB 16 t BG 25 _F1Fm' Fx eller Metod

1 4.2, 3.5, 3.4 5.1, 5.1, 5.3 7.7, 4.3, 4.3 Fm ASTM D 1559 3.7 5.2 5.4 2 4.1, 4.4, 3.7 7.5, 6.7, 6.3 5.8, 5.5, 5.0 Fm ASTM D 1559 4.1 6.8 5.4 3 4.3, 3.6, 4.5 4.8, 5.4, 6.8 5.0, 5.6, 5.5 Fm ASTM D 1559 4.1 5.7 5.4 4 3.5, 3.8, 3.8 4.8, 4.4, 4.5 5.6, 5.7, 5.1 Fx ASTM D 1559 3.7 4.6 5.5 5 3.3, 3.1, 3.4 4.0, 4.0, 3.7 3.4, 3.1, 2.6 F1 ASTM D 1559 3.3 3.9 3.0 6 3.8, 3.6, 3.7 5.1, 5.1, 4.8 4.1, 4.4, 4.8 FK ASTM D 1559 3.7 5.0 4.4 7 3.4, 2.8, 3.2 3.6, 5.0, 4.9 3.9, 3.6, 5.5 Fm ASTM D 1559 3.1 4.5 4.3 8 3.0, 2.5, 2.2 4.3, 3.8, 3.1 3.3, 3.1, 2.2 Fm ASTM D 1559 2.6 3.7 2.9 9 3.0, 3.2, 3.0 4.3, 4.2, 4.1 3.4, 3.9, 3.5 Fx ASTM D 1559 3 1 .2 3 6 10 4 4, 4 2 5 0, 4.9 5 0, 5 3 Fx ASTM D 1559 4.3 5.0 5 2 11 3.3, 3.0, 3.3 5.0, 4.1, 3.8 4.0, 6.0, 6.3 Fm ASTM D 1559 '3.2 4.3 5.4 12 4.2, 4.3, 4.6, 4.7 5.7, 5.0, 5.4, 5.5 4.7, 7.5, 6.0, 5.8 Fx ASTM D 1559 4.5 5.4 6.0 13 4.1, 3.9, 3.8 5.0, 6.8, 6.8 6.1, 5.9, 5.4 Fx AASHTO T 245-74 3.9 6.2 5.8

VT I MEDDELANDE l 2 4