Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige 013-28 10 00, www.liu.se Linköpings universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Examensarbete i Företagsekonomi, 30 hp | Internationella civilekonomprogrammet Vårterminen 2020 | ISRN-nummer: LIU-IEI-FIL-A--20/03316--SE
Digitalisering inom
stålindustrin
Förändringar i SSAB:s ekosystem vid
anpassning till industri 4.0
Markus Pettersson
Emil Svantesson
Handledare: Aku ValtakoskiFörord
Vi vill först och främst rikta ett stort tack till vår handledare Aku Valtakoski för det stöd, den vägledningen och alla tips som han har givit oss under denna vårtermin. Din handledning har lett oss till att hitta rätt teoretisk riktning och varit till stor hjälp för utformandet av denna uppsats. Detta tack går även ut till våra vänner i
seminariegruppen för er feedback och era insiktsfulla tips. Vi vill även framhäva vår stora uppskattning till våra respondenter som bidragit med sitt engagemang för att göra denna studie möjlig, trots att denna vårtermin kantats av en härjande pandemi. Ett sista tack går till Anders Pettersson och Intercut som med sin entusiasm och kunskapsrika tips bidragit med motivation och drivkraft till arbetet med studien.
Linköping den 25 maj 2020
____________________ ______________________
Sammanfattning
Titel: Digitalisering inom stålindustrin - förändringar i SSAB:s ekosystem vid
anpassning till industri 4.0
Författare: Markus Pettersson & Emil Svantesson
Handledare: Aku Valtakoski
Nyckelord: “Digitalisering”, “Tjänstefiering”, “Industri 4.0”, “Ekosystem”
Bakgrund: Under de senaste tio åren har världen fått uppleva en våg av innovationer
och teknologier som svept över produktionsanläggningar, detta fenomen kallas industri 4.0 eller den fjärde industriella revolutionen. En av de industrier som industri 4.0 har haft en stor påverkan på är stålindustrin. Hur kommer en högre grad av digitalisering påverka ekosystemet inom en industri där många av aktörerna är anpassade till traditionella och konventionella tillvägagångssätt?
Syfte: Syftet med studien är att bidra med en ökad förståelse kring hur ett ekosystem
inom den svenska stålindustrin kommer förändras i takt med utvecklingen och anpassningen till industri 4.0.
Genomförande: Denna studie har utgångpunkt i en abduktiv ansats och med ett
kvalitativt tillvägagångssätt. Intervjuer har utförts med sju företag med koppling till den svenska stålindustrin.
Slutsats: Studien har bidragit till slutsatsen att SSAB:s ekosystem kommer röra sig mot
att bli mer integrerat företagen emellan och samtliga aktörer kommer agera mer för ekosystemets hälsa och det gemensamt skapade värdet. Detta kommer karaktäriseras av ett större förmedlande av data och i sin tur värde genom hela ekosystemet. Det som ligger till grund för att detta ska ske är förändringen av företagens affärsmodeller. Tjänstefiering har blivit och kommer bli allt mer vanligt bland företag inom
stålindustrin. Förändringen av ekosystemet kommer kräva att företag måste leverera mer än bara stålet; det är data och tjänster kopplat till produkten som kommer bli allt mer viktigt. För att detta ska realiseras krävs det dock specifika kompetenser inom respektive företag, vilka är intern kompetens, rätt ledarskap och ökad transparens. Dessa tre kompetenser blir således grundstenarna till att ekosystemet slutligen kommer att förändras.
Abstract
Title: Digitalization in the steel industry - Changes in SSAB’s ecosystem when
adapting to industry 4.0
Authors: Markus Pettersson & Emil Svantesson
Supervisor: Aku Valtakoski
Keywords: “Digitalization”, “Servitization”, “Industry 4.0”, “Ecosystems”
Background: Over the past 10 years, the world has experienced a wave of innovations
and technologies that has swept across production facilities, this phenomenon is known as Industry 4.0 or the Fourth Industrial Revolution. One of the industries that Industry 4.0 has had a major impact on is the steel industry. How will a higher degree of
digitalization affect the ecosystem of an industry where many of the players are adapted to traditional and conventional approaches?
Purpose: The purpose with this study is to contribute with a higher knowledge about
how an ecosystem within the Swedish steel industry will change along with the development of and adaption to industry 4.0.
Completion: This study is based on an abductive perspective and with a qualitative
approach. Interviews have been conducted with seven companies with links to the Swedish steel industry.
Conclusion: The study has contributed to the conclusion that SSAB's ecosystem will
move towards becoming more integrated between the companies and all players will act more for the health of the ecosystem and the jointly created value. This will be
characterized by a greater dissemination of data and, in turn, value throughout the ecosystem. The basis for this to happen is the change in the companies' business models. Servitization have become and will become more and more common among companies in the steel industry. The change in the ecosystem will require companies to deliver more than just the steel; it is data and services linked to the product that will become increasingly important. However, in order to achieve this, specific
competencies within each company are required, which are internal competence, the right leadership and increased transparency. These three competencies thus become the cornerstones for the ecosystem to eventually change.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Problemformulering ... 3
1.3 Syfte och forskningsfrågor ... 5
1.4 Avgränsningar ... 5 1.5 Begreppsdefinitioner ... 6 2. Metod ... 7 2.1 Forskningsdesign ... 7 2.1.1 Forskningsansats ... 7 2.1.2 Forskningsmetod ... 8 2.1.3 Fallstudie ... 9 2.2 Perspektiv på forskningen ... 9 2.2.1 Kunskapsteoretiska synpunkter ... 9 2.2.2 Ontologiskt perspektiv ... 10 2.3 Litteraturgenomgång ... 11 2.4 Empirisk data ... 12 2.4.1 Urval av respondenter ... 12 2.4.2 Semistrukturerade intervjuer ... 15 2.4.3 Dokumentstudie ... 18 2.5 Etiskt förhållningssätt ... 18
2.5.1 Vetenskapsrådet fyra huvudkrav ... 18
2.5.2 Behandling av personuppgifter ... 19 2.6 Analysmetod ... 19 2.7 Uppsatsens/studiens kvalitet ... 21 2.7.1 Trovärdighet ... 21 2.7.2 Äkthet ... 22 2.8 Metoddiskussion/kritik ... 23
2.9 Sammanfattning av metod ... 24
3. Förklaring av industri 4.0 och digitalisering ... 25
3.1 Industri 4.0 ... 25
3.1.1 Inbyggda system ... 25
3.1.2 Cyber Physical Systems ... 25
3.1.3 Internet of Things ... 26 3.1.4 Smarta fabriker ... 26 3.1.5 Sammanfattning Industri 4.0 ... 27 3.6 Definitioner av digitalisering ... 27 3.6.1 Digitization ... 28 3.6.2 Digitalisering ... 28 3.6.3 Digital Transformation ... 28 4. Teoretisk referensram ... 29 4.1 Ekosystem ... 29 4.1.1 Beskrivning av ekosystem ... 29
4.1.2 Det digitala ekosystemet ... 30
4.1.3 Roller inom ekosystemet ... 31
4.1.4 Affärs-, innovations- och plattformsekosystem ... 33
4.2 Kompetenser för digital integrering mellan företag ... 35
4.2.1 Interna och externa hinder ... 36
4.2.2 Ledning ... 36
4.2.3 Fyra dimensioner av kommunikation och samarbetsförmåga ... 36
4.3 Affärsmodeller ... 38
4.3.1 The Business Model Framework ... 38
4.3.2 Tjänstefiering ... 40
4.3.3 Digital tjänstefiering via IoT ... 42
4.3.4 Leverans- och kundinnovation ... 43
5. Empiri ... 45
5.1 Företagens bakgrund ... 45
5.2 SSAB ... 47
5.3 Tibnor ... 50
5.5 Stena Stål ... 58
5.6 Proplate ... 59
5.7 Jernkontoret ... 62
5.8 Luleå Tekniska Universitet ... 65
5.9 Sammanfattning empiri ... 67
6. Analys ... 69
6.1 Digitaliseringens påverkan på SSAB:s ekosystem ... 69
6.1.1 Roller i ekosystemet ... 71
6.1.2 Affärs-, innovations- och plattformsekosystem ... 73
6.2 Digitaliseringens påverkan på affärsmodeller inom stålindustrin ... 74
6.2.1 Tjänstefiering ... 75
6.2.2 Innovationsaffärsmodeller och digitala tjänstefieringsmodeller ... 76
6.3 Stålindustrins syn på kompetenser vid anpassning till en högre grad av digitalisering ... 77
6.3.1 Intern kompetens ... 78
6.3.2 Ledarskap ... 78
6.3.3 Transparens ... 79
6.3.4 Sammanfattning kompetenser ... 80
7. Slutsats och diskussion ... 83
7.1 Syfte och praktisk implementering ... 83
7.2 Kunskapsbidrag ... 85
7.3 Förslag på framtida forskning ... 86
8. Källförteckning ... 89
Bilagor
Intervjumall 1
Intervjumall 2 (LTU)
Tabellförteckning
Tabell 1: Respondenter (egenkonstruerad illustration) ... 17
Tabell 2: Tre typer av ekosystem (egen illustration av Jacobides et al., 2018) ... 35
Tabell 3: The business model framework (egen illustration av Chesbrough, 2007) ... 40
Tabell 4: Tjänstefieringsmodeller via IoT (egen illustration av Paiola & Gebaur, 2020) ... 43
Tabell 5: Beskrivning av företag (egen illustration) ... 45
Tabell 6: Sammanfattning av empirin (egen illustration) ... 68
Tabell 7: Tre typer av ekosystem (egen illustration av Jacobides et al., 2018) ... 74
Figurförteckning
Figur 1: De fyra industriella revolutionerna (illustration av Roser, 2016) ... 2Figur 2: SSAB:s nätverk (egen illustration) ... 13
Figur 3: Industri 4.0, (egen illustration) ... 27
Figur 4: Ekosystem (egen illustration av Moore, 1996) ... 29
Figur 5: Roller inom ekosystemet (egen illustration av Iansiti & Levien, 2004) ... 32
Figur 6: SSAB:s ekosystem (egen illustration av Moore, 1996) ... 45
Figur 7: Stålets kretslopp (egen illustration av Jernkontoret, 2012) ... 46
Figur 8: LKAB 5.0 (egen illustration) ... 54
Figur 9: Förändring av roller inom ekosystemet (egen illustration av Iansiti och Levien, 2004) ... 72
1
1. Inledning
I detta kapitel ges inledningsvis en bakgrund till det ämne som undersökts i uppsatsen. Bakgrunden följs sedan av en problemformulering av ämnet samt dess syfte och forskningsfrågor. Därefter förklaras även studiens avgränsningar samt begreppsdefinitioner som används löpande under studien.
1.1 Bakgrund
Under de senaste tio åren har världen fått uppleva en våg av innovationer och teknologier som svept över produktionsanläggningar. Fabriker kan arbeta dygnet runt tack vare autonoma maskiner som är uppkopplade och kommunicerar med varandra, samtidigt som företagen har möjlighet att samla in data från maskinerna för att kontinuerligt kunna analysera deras arbete och avstyra framtida driftstopp. Detta möjliggörs exempelvis av Internet of Things-teknologi, vilket innebär att maskinerna är uppkopplade inom samma nätverk och därmed kan samarbeta (BCG, u.å.). Ett samlingsbegrepp för denna tekniska våg är den fjärde industriella revolutionen eller industri 4.0, ett begrepp som myntades av den tyska regeringen år 2011 vid Hannover
Messe (Lydon, 2014).
De industriella revolutionernas historia, som visas i figur 1, börjar under 1700-talet med den första industriella revolutionen. Länder gick från att vara jordbrukssamhällen till att implementera maskintillverkning och de första industrierna skapades (Encyclopaedia Britannica, u.å.). Den andra revolutionen tog hjälp av nytt material och nya uppfinningar, vilket lade grunden för de automatiserade fabrikerna som gjorde företagen mer resurseffektiva och producerade mer än någonsin tidigare (ibid). Den tredje industriella revolutionen karaktäriserades av den digitala våg som skapade ny teknologi i form av informationsspridning världen över. Detta genom transformation från analog till digitala data, telekommunikation och datorer (NE, u.å.; Pouspourika, 2019). Det som pågår och står framför världen nu är således nästa industriella revolution, industri 4.0. Skillnaden som utgörs mellan den tredje och den fjärde industriella revolutionen är att den fjärde fokuserar på hur företag ska utveckla den teknologi som skapades i den tredje revolutionen för att integrera med människor och andra maskiner.
2
Figur 1: De fyra industriella revolutionerna (illustration av Roser, 2016)
En av de industrier som påverkas av industri 4.0 är stålindustrin. Stålindustrin är en av den svenska ekonomins viktigaste industrier och motsvarar för 14% av det totala förädlingsvärdet inom det svenska näringslivet, men producerar även varor som utgör en stor del av den svenska exporten (Carlgren, 2020b, 2020a). Några av de världsledande stålproducenterna inom sitt område är Outokumpu, Sandvik och SSAB (Jernkontoret, 2019). Samtliga av dessa företag har varit aktiva i över 100 år och har genomgått de tre senaste industriella revolutionerna men ännu står utmaningen hur de ska hantera den fjärde uppkommande industriella revolutionen (Outokumpu, u.åd.; Sandvik, u.å.; SSAB, u.å.-b). SSAB som producerar höghållfasta stål och slitstål är det företag som studien har sin utgångspunkt i, bland annat på grund av deras nyskapade projekt SmartSteel som handlar om att paketera stålet med data längs med värdekedjan. Projektet är ett konkret exempel på en tjänst skapad genom industri 4.0 och som är resultatet av ny teknologi, där dess värde bestäms utav antalet användare inom ekosystemet.
Moore (1996) definierar ett ekosystem som en samverkan av organisationer och individer med ett ekonomiskt mål. Detta för att producera tjänster eller varor till kunder som själva är delaktiga inom ekosystemet. Aktörerna inom ett ekosystem är bland annat kunder, leverantörer, kundernas kund och andra intressenter (ibid). Centralt i litteraturen kring företags ekosystem är aspekten av integration och samarbete mellan aktörerna i nätverket.
3
Att ensamt utvecklas och förändra sina processer brukar resultera i misslyckande (Adner, 2006; Moore, 1993). Samarbeten är således vitala inom ett ekosystem för att skapa mervärde, vilket samtidigt utvecklar hela ekosystemet (Frambach & Schillewaert, 2002;
Moore, 1993). Särskilt när det kommer till att fånga värdet av nya innovationer lyfter
Pellikka & Ali-Vehmas (2016) vikten i att företag måste anpassa sig tillsammans med externa parter och hantera resurser utanför sin direkta kontroll.
Företags anpassning till nya tekniker skapar fördelar såsom konkurrenskraft, men det är ingen självklarhet att det lyckas (Damanpour & Schneider, 2006). Nya tekniker kan leda till förändringar av marknader och affärsmodeller, vilket kan skifta de traditionella verksamheterna. För att inte bli överkörd av konkurrenter framgångsrika anpassning till de nya teknikerna, är företag stort sätt pressade att adoptera dessa (Damanpour & Schneider, 2006).
För att anpassning till en högre grad av digitalisering ska bli lyckad så måste det dock ske en förändring i företags affärsmodeller (Luz Martín-Peña et al., 2018). Affärsmodeller har enligt Chesbrough (2007) två syften, att skapa och fånga värde, och då detta utgör grunden för hur ett företag agerar är det också många forskare som anser att digitalisering kommer förändra många företags affärsmodeller (Kohtamäki et al., 2019; Luz Martín-Peña et al., 2018; Sklyar et al., 2019). En teknologivåg såsom industri 4.0 som kommer förändra industrier utmanar inte bara hur företagen ska förändra sina relationer mellan varandra, utan också hur de blir tvingade att förändras internt.
1.2 Problemformulering
Fördelarna som industri 4.0 bidrar med för företag är många men det finns en del hinder för företaget att ta sig förbi för att uppnå så hög effektivitet som möjligt. Av dessa hinder finns det bland annat ett behov för en mer kompetensutvecklad personal och nya infrastrukturer som stöder teknologin (Kagermann et al., 2013; Schrauf & Berttram, 2016). I stadiet av att implementera nya teknologier och innovationer så finns det många företag som kan känna en osäkerhet i vad anpassningen konkret kommer att bidra till samt om det är värt risken av de större investeringar som kommer behöva göras (Adner & Kapoor, 2010; Kapoor & Lee, 2013). Trots teknologins tillgänglighet på marknaden och
4
flera branschers satsning på att digitalt utveckla sina industrier så finns det en splittrad vision angående digitaliseringsstrategier inom stålindustrin (SKF Sverige, u.å.).
Svensk stålindustri har hamnat i efterkälke inom digital anpassning jämfört med andra svenska industrier (Björkdahl et al., 2018). Av representanter från stål- och metallindustrin svarade 45,8% att deras företag inte hade en tydlig digitaliseringsvision medan 12,5% inte ens kände till om de hade en tydlig vision (SKF Sverige, u.å.). Att stålindustrin ligger efter andra industrier gällande digitalisering är både ett problem och en utmaning eftersom initiativen är färre och inte lika djupgående. Detta innebär dock även att det finns en stor potential i digitaliseringen (Björkdahl et al., 2018).
Stålindustrins anpassning till industri 4.0 skulle innebära att företagen blir mer konkurrenskraftiga eftersom hela ekosystemet skulle bli mer effektivt än vad det är idag. Detta kräver att fler användare måste anpassa sig till nya teknologier och en högre grad av digitalisering för att öka det totala värdeskapandet inom industrin. Det är dock i sig en uppgift som kan vara svår att koordinera på grund av osäkerheter vid implementeringen av ny teknik (Adner & Kapoor, 2010; Kapoor & Lee, 2013; Adner, 2006; Frambach & Schillewaert, 2002).
Tidigare forskning angående digitaliseringens påverkan på ekosystem har varit mycket centraliserade kring anpassningen av en ny affärsmodell (Bustinza et al., 2015; Ehret & Wirtz, 2017; Kohtamäki et al., 2019; Luz Martín-Peña et al., 2018; Sklyar et al., 2019). Denna studie fyller den lucka i forskningen som Luz Martín-Peña et al. (2018) och Sklyar et al. (2019) påpekar finns, att fokusera på ett ekosystem inom en specifik industriell sektor samt relationerna mellan fokusföretaget och aktörerna inom dess ekosystem. Med åtanke på den svenska stålindustrins anpassning till industri 4.0 och dess utmaningar och möjligheter, har denna studie analyserat stålföretagens anpassning till fenomenet och hur SSAB:s ekosystem kommer förändras i samband med detta.
5
1.3 Syfte och forskningsfrågor
Syftet med studien är att bidra med en ökad förståelse kring hur ett ekosystem inom den svenska stålindustrin kommer förändras i takt med utvecklingen och anpassningen till industri 4.0.
Från en granskning av relevant litteratur har tre aspekter identifierats som är betydelsefulla för denna studie: ekosystemets integrering; vilket kommer ske genom affärsmodellernas förändring; vilket företagens interna kompetenser påverkar.
Studiens syfte besvaras således genom följande forskningsfrågor:
• Hur påverkar en högre grad av digitalisering samarbeten inom ekosystemet? • Hur har en högre grad av digitalisering påverkat affärsmodellerna hos företag
inom stålindustrin?
• Vilka kompetenser uppfattas som viktigast vid anpassning till industri 4.0 enligt företag inom stålindustrin?
1.4 Avgränsningar
Studien har avgränsats ur flera olika aspekter för att få ett tydligare resultat men också för att kunna vara mer konkret vid kunskapsbidraget. Först och främst är studien endast fokuserad på den svenska industrin då det underlättar insamlandet av empiriskt material. För att tydliggöra inkluderas bolag som är globala aktörer men som i regel är aktiva på den svenska marknaden. Bland de svenska industrierna har en avgränsning skett till att fokusera på stålindustrin, och inom stålindustrin har SSAB valts att ha som fokusföretag. Detta innebär att intervjuer endast har utförts med kunder och leverantörer som har direkt koppling till SSAB. Varför just SSAB har valts som fokusföretag är delvis på grund av deras projekt SmartSteel, vilket har lett till att göra två av intervjuerna med fokus på detta projekt.
Då ett ekosystem egentligen utgör alla olika aktörer som påverkar fokusföretaget har avgränsningen blivit att endast fokuserat på specifika delar av ekosystemet. Tidsramen för studien ger inte utrymme för att utföra fler intervjuer med potentiellt relevanta aktörer och således har valet gjorts att endast fokusera på aktörer i SSAB:s närhet. Dessa
6
innefattar leverantörer, kunder, samt två andra organisationer som har direkt koppling till SSAB.
1.5 Begreppsdefinitioner
Autonom maskin: En maskin som kan interagera och arbeta sida vid sida med varandra
och andra människor (BCG, u.å.).
Big data: En enormt stor mängd strukturerad och ostrukturerad data som samlas in för
att sedan analyseras för framtida beslut (SAS, u.å.)
Data scientist: En person som arbetar med att analysera och bearbeta data insamlat från
exempelvis Big data (SAS, u.å.-b)
EDI-system: Electronic Data Interchange byter ut mail, fax och post då det istället
används ett standardiserat digitalt utbyte av dokument mellan datorer. Inga människor behöver interagera vid utbytet av dokument utan det är helt och hållet automatiserat (EDI Basics, u.å.).
Under intervjuernas gång har det framkommit att termen industri 4.0 har haft skilda uppfattningar hos respondenterna. För att respondenterna ska dela samma uppfattning har termen förklarats som “en högre grad av digitalisering” inom kontexten av produktion, det vill säga, digitalisering av industrin. Digitalisering i denna term har definierats som en blandning av Gartners (u.å.) beskrivning av digitalisering samt Bloombergs (2018) definition av digital transformation. Detta innefattar således digitala teknologiers förändring av affärsmodeller, organisatoriska förändringar och implementering av digitala teknologier. Detta har därmed lett till att termen industri 4.0. i empirikapitlet och framåt till viss del valts att uteslutas.
7
2. Metod
I följande kapitel presenteras och motiveras studiens perspektiv samt vilka metoder som valts att användas. Detta kapitel tar även upp vilken litteraturgenomgång som skett, hur kvalitet uppnåtts i studien, hur den empiriska data har samlats in, studiens etiska förhållningssätt, metodkritik samt vilken analysmetod som används. Avslutningsvis för kapitlet finns en sammanfattning av de olika metodvalen som gjorts.
2.1 Forskningsdesign
2.1.1 Forskningsansats
Enligt (Bryman & Bell, 2017) beskrivs huvudsakligen två sorters ansatser för att förklara förhållandet mellan uppsatsteori och empiri, dessa är en induktiv ansats eller en deduktiv ansats.
Ett deduktivt synsätt utgår ifrån att teorin är grunden till forskningen. Forskaren vill genom deduktiv teori använda hypoteser som prövar teorier inom ämnesområden för att göra en empirisk granskning. Den empiriska datainsamlingen för en deduktiv teoretisk utgångspunkt gör forskaren efter att beskrivning av hypoteser skett. När väl datainsamlingen är färdigställd och forskaren har ett resultat måste hypoteserna bekräftas eller förkastas för att sedan potentiellt omformulera teorin (ibid).
En induktiv ansats däremot, belyser att teorin är resultatet av forskningen snarare än grunden för den. Ansatsen har också inslag av deduktion då forskaren genom insamlade data kommer pröva teorierna för att se om de är hållbara eller inte. Denna typ av upprepande process kallas iterativ strategi som innebär att forskaren ser över data och teori löpande genom arbetets gång (ibid).
Det finns dock en tredje ansats som blivit allt mer populär med tiden (Bryman & Bell, 2017). Abduktiv ansats utgör en blandning mellan deduktiv och induktiv forskning då den strävar efter att undvika de begränsningar den deduktiva och induktiva ansatsen är drabbade av (ibid). Genom en abduktiv arbetsprocess kan forskaren revidera sin teori för att den ska kunna passa den empiriska data som samlats in (Alvesson & Sköldberg, 2018).
8
Denna studie har haft en abduktiv ansats som då studien ämnade att utforska ett fenomen genom redan utformade teorier men tillägg har gjorts under studiens gång, detta eftersom en ökad förståelse om ämnet har skett jämnt med den empiriska datainsamlingen (Alvesson & Sköldberg, 2018). Risken med forskningsansatsen är däremot att forskarna blir allt för influerade av den tidigare forskningen eller de egna erfarenheterna (Patel & Davidson, 2011). För att minimera risken för dessa typer av influenser har uppsatsförfattarna genomgående i studiens olika processer försökt ha ett så objektivt förhållandesätt som möjligt.
2.1.2 Forskningsmetod
David & Sutton (2016) samt Bryman & Bell (2017) benämner i huvudsak två sorters studier för forskning; kvantitativa och kvalitativa metoder. En kvantitativ forskningsmetod betonar större vikt vid statistik och kvantifiering vid insamling av data. Kvantitativa data uttrycks därav vanligen exempelvis i tal, tabeller och procent, vilket kan kopplas med att forskningen utgör en naturvetenskaplig modell. Ur ett teoretiskt perspektiv så tar en kvantitativ forskning vanligtvis en deduktiv inriktning genom teoriprövning och hypoteser (ibid).
En kvalitativ forskningsmetod betonar till skillnad från kvantifierade data på material i språklig form. Insamlade data är alltså̊ inte nedbruten i numerisk form utan består vanligen av värderingar, attityder och uppfattningar. Detta innebär att ett tolkande synsätt används vid analys av empirin för att skapa en subjektiv innebörd av insamlade data (Bryman & Bell, 2017). Kvalitativa studier ämnar skapa ett större djup i förståelsen av det som undersöks, och exempel på̊ olika typer av datainsamling inom kvalitativ forskning är intervjuer, arkivstudier och observationer (David & Sutton, 2016).
Då studien ämnar skapa en större förståelse för stålföretag och deras ekosystems anpassning till industri 4.0 lämpar sig därav en kvalitativ forskningsmetod bättre än en kvantitativ forskningsmetod. Dessutom finns det en stark koppling mellan den kvalitativa forskningsmetoden och en abduktiv ansats (Alvesson & Sköldberg, 2018).
Tidigare forskning angående företags affärsmodeller inom ekosystem under digital förändring har varit främst litteraturstudier (Ehret & Wirtz, 2017; Kohtamäki et al., 2019;
9
Luz Martín-Peña et al., 2018). Utöver dessa har det även utförts en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av Sklyar et al. (2019). Ingen liknande forskning har alltså skett på den svenska stålindustrin och det finns således ett outforskat forskningsområde att undersöka.
2.1.3 Fallstudie
Ett sätt att bedriva forskning är genom en fallstudie, vilken avser att med hjälp av ett specifikt fall att ge en djupgående förståelse för ett fenomen (David & Sutton, 2011). Vidare betonar Yin (2007) att fallstudier är den metod som ska användas för att utforska eller förklara särskilda händelser eller situationer. Då studien avser att skapa en större förståelse för SSAB:s ekosystems anpassning till industri 4.0, bedöms en fallstudie lämplig för studiens ändamål.
Då de företag som undersökts i studien bedriver olika verksamheter inom stålindustrin blir därmed en generaliserbarhet i resultatet irrelevant då det inte kan appliceras på de olika aktörerna. Däremot kan resultatet bidra med vissa likheter då företagen har gemensamt att de alla står inför en högre grad av digitalisering. Anpassningen till denna höga grad av digitalisering kan kräva synergier företagen emellan, vilket kan komma att ge ett tydligt mönster i resultatet. Den kvalitativa forskningen har nämligen inte lika stort intresse för att generalisera resultat såsom vid kvantitativ forskning (David & Sutton, 2011).
2.2 Perspektiv på forskningen
2.2.1 Kunskapsteoretiska synpunkter
Studier inom samhällsvetenskaplig forskning kan utföras utifrån olika perspektiv, som exempelvis positivism eller hermeneutisk (Bryman & Bell, 2017). En studie utformad i linje med ett positivistiskt perspektiv är kvantitativt ankrad och karaktäriseras av forskning med en generellt applicerbar slutsats (ibid).
Ett annat perspektiv med gemensamma egenskaper som positivismen är realismen, vilken i sig är uppdelat i två olika typer. Den första är empirisk realism, karaktäriserad av en ytlig synpunkt som innebär att forskaren kan förstå verkligheten men försummar att det finns bakomliggande strukturer och mekanismer till verkligheten och dess fenomen
10
(Bhaskar, 1989). Den andra typen är kritisk realism som indikerar att forskaren endast kan uppfatta den sociala verkligheten och därmed förändra den om strukturerna som är verksamma identifieras (Bryman & Bell, 2017).
Som tidigare beskrivet så grundar sig valet av perspektiv på forskningen i att skillnaden mellan naturvetenskapligt och mänskligt objekt genom den subjektiva uppfattningen i en social händelse måste tydliggöras. Tolkningsperspektivet leder in på den andra termen, hermeneutik, som innefattar teori och metod men samtidigt med en tolkning av människors handlingar. Detta för att få den subjektiva uppfattningen av sociala händelser som tolkningsperspektivet hänvisar till (ibid).
Inom tolkningsperspektivet finns även det som kalls fenomenologi. Fenomenologin begrundar sig i hur individer skapar mening i sin värld och att studieobjektet skiljer sig mellan naturvetenskapen och samhällsvetenskapen. Det fenomenologin också antyder är att samhällsforskare måste ta reda på vad som är socialt accepterat bland människor och genom det analysera deras handlingar (Bryman & Bell, 2017).
Efter analys av de olika kunskapsteoretiska synpunkterna har studien utgått från framförallt ett tolkningsperspektiv och hermeneutiskt perspektiv. I effekt av att studien har en kvalitativ forskningsansats, har valet skett att inte använda naturvetenskapliga forskningsmetoder, vilket innefattar ett positivistiskt samt realistiskt synsätt. Studiens utgångspunkt är att analysera tolkningar och uppfattningar av fenomenet industri 4.0 och hur stålföretag och deras ekosystem kommer anpassa sig till det. Detta argumenterar för att se det ur ett hermeneutiskt perspektiv för att fånga den subjektiva åsikten i den kvalitativa studien.
2.2.2 Ontologiskt perspektiv
Social ontologi är ett begrepp som belyser diskussionen om sociala entiteters art. Diskussionen innefattar om de sociala entiteterna ska ses som konstruktioner av uppfattningar och handlingar eller om det är objektiva enheter som i sig förfogar över en yttre verklighet. Ontologi kan beskådas ur två olika synsätt, vilka är objektivism och konstruktionism (Bryman & Bell, 2017).
11
Objektivism är en ståndpunkt som handlar om att forskaren genom yttre fakta skapar sociala företeelser som inte går att påverka. Ett exempel som Bryman & Bell (2017) tar upp är den konkreta bilden människan ser en organisation som. En organisation objektifieras på grund av dess förmåga att skapa regler, mål och arbetspositioner. Det är således varför en organisation ses som en verklighet och något mer än endast de människor som befinner sig i den (ibid).
Konstruktionism är den andra ståndpunkten ur ett ontologiskt perspektiv. Termen innebär att sociala fenomen är i ständig förändring och inte endast skapas genom sociala samspel. På samma sätt kan verkligheten ses som ett fenomen som är i ständig förändring, det är ingen företeelse som kan presenteras en slutgiltig version av. Alltså är det uppfattningen hur den sociala verkligheten är konstruerad som utgör den konstruktionistiska ståndpunkten (ibid).
Studien kommer utgå från den konstruktionistiska ståndpunkten eftersom syftet är att analysera hur olika aktörer uppfattar deras sociala verklighet samt vilka företeelser de har av fenomenet industri 4.0 inom ekosystemet. En aktörs subjektiva åsikt och den sociala företeelsen är inte den slutgiltiga versionen utan den kommer förändras mellan de olika aktörerna på grund av olika perspektiv.
2.3 Litteraturgenomgång
Litteraturgenomgången är en fundamental del i alla vetenskapliga projekt och det är därav viktigt att beskrivningen av tidigare forskning utförs på ett bra sätt (Bryman & Bell, 2017). För att detta ska ske är det av vikt att ha förståelse för vad som redan är berört inom området för studien samt att ha ett kritiskt tillvägagångssätt i litteraturgenomgången (ibid).
För att hitta lämplig litteratur till studien har det utförts en systematisk sökning (Jørgensen & Reinecker, 2014), vilket alltså är en elektronisk sökning. Databaserna som har använts är Google, Google Scholar, Scopus, Unisearch och Libris, där nyckelorden som använts är “digitalization”, “servitization”, “industry 4.0”, “ecosystems”, “technical/innovation adoption” samt andra liknande sökord antingen ensamma eller i olika kombinationer med varandra.
12
I litteratursökningen har det även utförts det som kallas för kedjesökning, vilket innebär att forskaren genom lämplig litteratur hittar andra texter genom dess referenser (Jørgensen & Rienecker, 2014). Detta fortsätter sedan i flera led så att det skapas en “kedja”. Denna typ av sökning har sin styrka i att det går att följa utvecklingen av teorier och argument, men svagheten ligger i att kedjan som följs kan utesluta uppfattningar som inte går hand i hand med deras egna (ibid). För att undvika detta så har flertalet kedjesökningar utförts för att täcka så mycket av kunskapsområdet som möjligt. Flertalet kedjesökningar har även gett en större inblick i var rötterna till olika teorier grundar sig, då många texter har lett till samma ursprung.
För att tillförsäkra kvaliteten i uppsatsen så har noga granskning gjorts av litteraturen. Originalkällor och antal citering är exempel på denna granskning för att undvika andrahandstolkningar av teorier samt för att bedöma litteraturens lämplighet inom området. Digitalisering är däremot ett ämne som är högt relevant i nutid och mycket forskning nyligen tillkommit. I urvalet av dessa artiklar har deras referenser noggrant studerats för att bedöma artiklarnas lämplighet.
2.4 Empirisk data
2.4.1 Urval av respondenter
Vore forskarens mål att nå slutsatser som kan generaliseras till en bredare population passar ett sannolikhetsurval för den valda undersökningen. Detta är dock inte denna uppsatens syfte och ett målstyrt icke-sannolikhetsurval passar således bättre (Bryman & Bell, 2017). Ett målstyrt urval innebär att forskaren strategiskt väljer ut deltagare eller fall så att de är av relevans för de forskningsfrågorna som formulerats. Då forskningsmålen finns i åtanke görs följaktligen val av exempelvis specifika organisationer och individer utefter deras förståelse för forskningsområdet, vilket innebär att forskaren måste ha en stark klarhet i kriterierna för sitt urval (ibid).
SSAB som är studiens fokusföretag är ett globalt stålföretag med produktionsanläggningar i Sverige, Finland och USA (SSAB, u.å.-b). På den globala marknaden är de en ledande producent av höghållfast stål och till sina kunder tillhandahåller SSAB utöver sin fysiska produkt även tjänster för att förbättra kundens
13
prestanda utifrån ett hållbarhetsperspektiv (ibid). Ytterligare en anledning till valet av SSAB som fokusföretag i studien är deras arbete med SmartSteel som startade som ett forsknings- och utvecklingsprojekt av SSAB år 2016 (SSAB, 2016). SmartSteel är ett projekt där aktörer ska kunna paketera data från sina processer in i stålet för att effektivisera produktionen i resten av värdekedjan. Projektet är ett exempel på teknologi som påverkar relationer genom hela SSAB:s ekosystem. På så sätt stämmer projektet såväl som SSAB in på studiens syfte genom att bidra med en ökad förståelse kring hur ett ekosystem inom den svenska stålindustrin kommer förändras i takt med anpassningen till industri 4.0.
Som tidigare motiverats i det första kapitlet utgörs respondenterna av svenska företag inom stålindustrin som har en direkt koppling till SSAB. Sökandet av företag har skett via en kontaktperson inom den svenska stålindustrin, som med sina branscherfarenheter och sitt kontaktnät hjälpt till att kartlägga de företag som ansetts vara relevanta för studien. Figur 2 utgör SSAB:s nätverk där intervjuer har utförts med de markerade aktörerna i nätverket.
Figur 2: SSAB:s nätverk (egen illustration) En utmaning som kan uppstå för kvalitativa forskare är gällande urvalets storlek. Det kan vara svårt för forskaren att från en början veta hur många respondenter som krävs för att uppnå teoretisk mättnad. Det kan även under forskningens gång uppenbara sig att det behövs utföras intervjuer som forskaren ursprungligen inte tänkt utföra för att täcka ett teoretiskt område som missats (Bryman & Bell, 2017). Det finns inga bestämda riktlinjer
14
för uppnådd mättnad men urvalsstorleken i kvalitativ forskning bör inte vara för stor att genomförandet blir svårt och inte så litet att det inte blir någon mättnad alls, det finns många åsiktsskillnader angående lämplig urvalsstorlek (ibid). För att uppnå det som anses som mättnad för studien, har urvalet av respondenter täckt de centrala delarna av stålets värdekedja, vilket innebär ända längst ner i värdekedjan där järnmalmen bryts ut till SSAB:s direkta kunder. Utöver dessa har även två relevanta organisationer kopplade till ekosystemet intervjuats.
David & Sutton (2011) beskriver fyra möjliga icke-sannolikhetsurval, vilka är lämplighetsurval, kvoturval, selektivt eller teoretiskt urval och snöbollsurval. Den form av icke-sannolikhetsurval denna uppsats använt sig av är det David & Sutton (2011) beskriver som selektivt eller teoretiskt urval och som Bryman & Bell (2017) beskriver som målstyrt teoretiskt urval. Detta val bygger på viljan att utföra intervjuer med respondenter som besitter specifik kunskap som svarar mot uppsatsens syfte, vilket är en bedömning som gjorts av uppsatsförfattarna (Bryman & Bell, 2017; David & Sutton, 2011). Respondenterna hos respektive företag har således behövt besitta en position som ansetts går att koppla till en högre grad av digitalisering.
Efter identifierandet av lämpliga fallföretag, har lämpliga respondenter inom dessa sökts via deras hemsidor samt Linkedin, där fokus har varit på roller kring digitalisering, business development och strategi. Beroende på om deras roll beskrivits som något som ansetts går att koppla till det studien syftar att undersöka, har kontakt därefter tagits via antingen mail, telefon eller både och. Via denna kontakt skedde en presentation av uppsatsförfattarna och studien för att ytterligare avgöra deras lämplighet för att delta i studien. Detta resulterade i sju stycken fallföretag och åtta intervjuer; en intervju med respektive företag förutom SSAB som två intervjuer utförts med. Eftersom studien undersöker SSAB:s ekosystem ansågs det behövas mer empirisk mättnad kring SSAB, samt att den ena intervjun även hade frågor kring deras projekt SmartSteel då respondenten är ansvarig för projektet.
15
2.4.2 Semistrukturerade intervjuer
Vid kvalitativ forskning är som tidigare nämnt intervjuer en vanlig form av datainsamling och det empiriska materialet i denna uppsats kommer därför att hämtas genom denna insamlingsmetod. Varför denna datainsamlingsform också har valts är i enighet med det (Kvale & Brinkmann, 2014) bland annat lyfter som den traditionella invändningen mot forskningsintervjuer – att de ger subjektiva svar och inte objektiva. Trots att det lyfts som en kritik mot forskningsintervjuer tillägger Kvale & Brinkmann (2014) att det i en omtolkning även kan ses som just det starka i denna typ av datainsamling, att intervjupersonens personliga perspektiv ger en specifik och receptiv förståelse för ämnet. Att utföra intervjuer till skillnad från exempelvis enkäter är enligt Bryman & Bell (2017) även en fördel då intervjuledaren kan hjälpa respondenten vid eventuella oklarheter. Under intervjuerna framgick det ganska snabbt att industri 4.0 inte är ett koncept där alla har samma uppfattning och således var det bra att det utförts intervjuer för att kunna förklara vad termen syftar på. Valet blev att använda förklaringen “en högre grad av digitalisering”, inom kontexten av produktion, istället för industri 4.0 så att respondenterna skulle ha samma uppfattning kring studiens frågeställningar och syfte.
Den intervjuform som valts att användas ligger mellan strukturerad och ostrukturerad form med halvstandardiserade frågor, detta för att till viss mån ställa samma intervjufrågor till de olika intervjuobjekten men samtidigt för att bevara en öppenhet som ger rum för mer utvecklade svar (David & Sutton, 2011). Denna intervjuform kan beskrivas som semistrukturerad. Många av frågorna är således standardiserade och ställs till alla intervjuobjekt, medan andra frågor är anpassade till de olika respondenterna då dessa besitter varierande kunskap inom olika områden (Bryman & Bell, 2017; Justesen & Mik-Meyer, 2011). Det strukturerade i denna form av intervju är att den följer en intervjuguide som täcker samtliga teman som ska beröras. Intervjuguiden behöver dock inte följas in i minsta detalj och frågorna kan komma i skiftande ordning beroende på hur intervjun utspelar sig. Detta kan bero på att semistrukturerade intervjuer ger utrymme för följdfrågor, vilket kan hjälpa till att reda ut oklarheter i respondenternas svar. Fokus ligger således både på respondenternas uppfattningar och synsätt, samtidigt som det ändå finns bestämda frågeställningar som ska besvaras. På detta sätt kan respondenterna delge information som intervjuaren inte tidigare tänkt få svar på i utformningen av intervjuguiden, vilket kan bidra med ett mer nyanserat svar på uppsatsen syfte då det är
16
syftet som ligger till grund för intervjuguidens initiala frågor (Bryman & Bell, 2017; Justesen & Mik-Meyer, 2011).
Något som även motiverar valet av semistrukturerade intervjuer är att respondenterna representerar företag inom olika verksamheter. Detta har lett till att det behövts olika intervjuguider då standardiserade, verksamhetsspecifika frågor inte hade gett något svar från vissa av respondenterna. Däremot innehåller de olika intervjuguiderna fortfarande viss del av standardisering, då några få men exakt likadana frågor ställs till varje respondent samt att de olika teman studien vill täcka fortfarande finns i varje intervjuguide.
Något som måste bestämmas av intervjuledaren innan utförd intervju är hur respondentens svar ska dokumenteras (Justesen & Mik-Meyer, 2011). Som val av dokumentation bestämdes det att både anteckna svar för hand under intervjun men även att spela in intervjuerna för att i efterhand transkribera materialet. På detta sätt kunde det säkerställas att alla svar noga dokumenterades så att inga viktiga detaljer missades. Att göra ljudmaterialet till skriftligt material hjälpte även till vid utformningen av empirikapitlet då det var lättare överskådligt. Inspelning och transkribering av intervjuer bidrar även till en noggrannare analys och minskar risk för egna värderingar och fördomar i analysen (Bryman & Bell, 2017).
På grund av coronaviruset covid-19 och den pandemi som har spridits under våren 2020 så har alla intervjuer, förutom den första, varit tvungna att ske online genom videomötestjänster såsom Skype, Teams eller Google Hangouts. Att utföra telefonintervjuer leder till en mindre grad av intervjuareffekt än vid fysiska intervjuer (Bryman & Bell, 2017). Intervjuareffekten innebär att faktorer som rör intervjuaren och dess närvaro kan påverka respondentens svar (ibid), vilket således har minimerats i och med rådande pandemi.
17
Respondent Organisation Position Datum Intervju-längd
Intervjuform
Respondent 1
SSAB Digital Business Development
5/3 1:12:12 Personlig Intervju
Respondent 2
SSAB Project Manager 5/3 1:12:12 Personlig Intervju
Respondent 3
SSAB Executive Vice President: Strategi, affärsutveckling, digitalisering 18/3 56:45 Online Respondent 4
Tibnor Ansvarig för business development och digital transformation 26/3 49:28 Online Respondent 5 LKAB Koncernledningen: Ansvarig för strategiska projekt 11/3 1:01:40 Online Respondent 6
Stena Stål Verksamhetsutvecklare 16/3 1:14:30 Online
Respondent 7
Proplate Verkställande Direktör 20/3 1:04:57 Online
Respondent 8
Jernkontoret Teknisk Direktör 25/3 1:06:24 Online
Respondent 9
Jernkontoret Forskningschef 25/3 1:06:24 Online
Respondent 10 Luleå Tekniska Universitet Ämnesföreträdande professor 11/3 44:19 Online
Tabell 1: Respondenter (egenkonstruerad illustration)
18
2.4.3 Dokumentstudie
Dokument är en form av kvalitativt material som redan existerar innan en undersökning tagit sin början, till skillnad från att exempelvis utföra en intervju för undersökningens syfte (Justesen & Mik-Meyer, 2011). Dokumentmaterial kan till exempel vara företags årsredovisningar, organisationsdiagram, tidningsartiklar om specifikt ämne eller dylikt (ibid). Det empiriska materialet i uppsatsen har bestått av de semistrukturerade intervjuerna men dokumentstudier har utförts för att erhålla en bättre förståelse för de företagen som deltagit i studien. Utöver att ha bidragit till mer förståelse har även dokumentstudierna legat till grund för avgörandet om vilka företag som tillfaller lämpliga att intervjua.
2.5 Etiskt förhållningssätt
2.5.1 Vetenskapsrådet fyra huvudkrav
För att forskning ska inneha ett etiskt förhållningssätt så ska den enligt Vetenskapsrådet (2002) följa fyra allmänna huvudkrav. Dessa huvudkrav är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet.
Informationskravet uppfylls genom att forskaren delger information till sin respondent angående deras deltagande, såsom villkor för deltagandet samt deras uppgift för forskningen. Deltagaren ska även informeras att de får avbryta sin medverkan då deltagandet är frivilligt och informationen ska inkludera uppgifter som rimligtvis kan påverka villigheten i deltagandet (Vetenskapsrådet, 2002). Deltagarna har innan intervjutillfällena fått ta del av information kring genomförandet av intervjun och studiens syfte, informationskravet har därmed uppfyllts.
Samtyckeskravet innebär att forskaren ska inhämta samtycke från deltagande i forskningen. Deltagande har även rätt till att själv bestämma längd på sitt deltagande samt på vilka villkor de deltar (Vetenskapsrådet, 2002). Deltagarna blev informerade innan intervjutillfällena om att de själva får bestämma villkoren för sin medverkan, såsom längd på intervjun och vilka frågor de vill besvara.
Konfidentialitetskravet innefattar att information om de deltagande i undersökningen ska behandlas med sekretess. Obehöriga ska inte kunna ta del av deltagarnas personuppgifter
19
och största möjliga konfidentialitet ska ges till deltagarna (Vetenskapsrådet, 2002). Uppgifter om deltagarna och material från intervjuerna har förvarats utan tillgång för obehöriga och deltagarna blev informerade om att de förblir anonyma i uppsatsen.
Nyttjandekravet innebär att det insamlade materialet från deltagarna endast får användas i syftet för forskningen, det får således inte användas för exempelvis kommersiellt bruk (Vetenskapsrådet 2002). Deltagarna har blivit informerade om att materialet från
intervjuerna endast kommer att användas i denna uppsats.
2.5.2 Behandling av personuppgifter
Alla intervjuer hanteras enligt Linköping universitets riktlinjer för GDPR (Linköpings Universitet, 2019). GDPR är regleringar och lagar som gäller över hela EU med syftet att skydda personliga uppgifter och privatpersoners integritet. Personuppgifter är all slags information som är knuten till en levande person, det är exempelvis namn, adress, personnummer eller foton (Datainspektionen, u.å.).
Efter intervjuerna har allt material transkriberats och skickats tillbaka till respondenterna. Detta har gjorts så att intervjuobjektet har haft möjligheten att revidera svaren de har gjort. Sedan har det endast valts att analysera de delar av intervjun som ansetts relevanta och som bidrar till frågeställningarna samt syftet.
2.6 Analysmetod
Rennstam & Wästerfors (u.å., i Ahrne & Svensson, 2015) belyser att det finns tre väsentliga arbetssätt för att bearbeta analysen av en kvalitativ forskning, vilka är att sortera, reducera och argumentera. Anledning till dessa tre arbetssätt är att de bemöter tre olika problem vid utförandet av en analys.
Att sortera hanterar kaosproblemet, vilket innebär ett problem som inte är vare sig översiktligt eller strukturerat. För att förstå vikten av sorteringen vid analys kan detta exemplifieras genom de semistrukturerade intervjuer som utgör studiens empiri. Vid ett transkriberat format kan samtliga intervjuer resultera i en extremt ostrukturerad och oöverskådlig mängd data. Rennstam & Wästerfors (u.å., i Ahrne & Svensson, 2015) anser att det inte är mängden data som är viktig utan det är variationen och syftet med den. Med
20
detta i åtanke hade uppsatsförfattarna redan vid insamlingen av data en överblick för att lättare kunna sortera mängden data för en bättre studie.
Att reducera bemöter representationsproblemet, vilket kort sagt innebär att det inte går att skriva om allt. Av all den insamlade data som inhämtas genom intervjuerna så måste den beskäras och sållas för att studien tydligt ska kunna ha sitt kunskapsbidrag och kunna konstatera något väsentligt. Genom sållning av all information kommer också frågeställningarna som är grunden för studiens syfte att belysas tydligare (Rennstam & Wästerfors, u.å., i Ahrne & Svensson, 2015).
Slutligen bemöts auktoritetsproblemet med vikten av att argumentera. Detta innefattar problematiken att få uppmärksamhet inom forskar- och kunskapssamhället. Uppsatsförfattarna ska kunna argumentera för sin studie med hjälp av sin empiri och för att stödja argumentationen är det således av vikt att jämföra empirin med teorier inom området och tidigare forskning. På detta sätt kan studien argumentera för eller emot teorier och tidigare forskning (Rennstam & Wästerfors, u.å., i Ahrne & Svensson, 2015).
Det empiriska materialet har analyserats enligt Rennstam och Wästerfors (u.å., i Ahrne & Svensson, 2015) beskrivningar. Först och främst såreducerades den insamlade data som
har transkriberats. Då mycket data inte är väsentligt ur studiens analytiska perspektiv så valdes det att läsa igenom de transkriberade intervjuerna för att sedan färgmarkera i dokumenten vad som är relevant för studien. Dessa färgmarkeringar sorterades senare enligt Rennstam och Wästerfors första råd. Då intervjuguiden är baserad på forskningsfrågorna för studien, underlättade det sorteringen av den redan reducerade datan. Den struktur som använts i empirin är baserad på studiens forskningsfrågor, vilket också underlättade skrivandet av empirin och analysen. Detta resulterade i att företagens utsagor i empirin delades in i tre huvudområden och i analysen blev dessa huvudområden tre underrubriker. Då den teoretiska referensramen också är baserad på forskningsfrågorna, har teori med empiri tydligt kunnat jämföras i analysen. I analysen har således det reducerade och sorterade empiriska materialet från huvudområdena tagits tillsammans med relevant teori och argumenterats för att göra syftet med studien hörd.
21
2.7 Uppsatsens/studiens kvalitet
För kvalitativ forskning finns det två kriterier som bör bedömas enligt Guba & Lincoln (1994, i Bryman & Bell, 2017), dessa två är undersökningens trovärdighet och äkthet. Då denna uppsats är av kvalitativ karaktär tillfaller det således lämpligt att säkerställa uppsatsens kvalitet utifrån dessa begrepp.
2.7.1 Trovärdighet
Kriteriet för trovärdighet är uppdelat i fyra underkategorier, dessa är tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering/bekräftelse (Bryman & Bell, 2017).
Tillförlitlighet innebär att resultaten av forskningen återger en korrekt bild av den studerade sociala verkligheten, vilket ges av bekräftelser från respondenterna, samt att forskningen följer de regler som finns för att upprätthålla en god forskningssed (Bryman & Bell, 2017). För att styrka tillförlitligheten i uppsatsen har alla intervjudeltagare fått ta del av det transkriberade materialet för att ha möjligheten att ändra något av sina svar och det har tydligt framgått att svaren utgått från deras egna erfarenheter.
Överförbarhet syftar på hur pass applicerbara resultaten av forskningen är i ett annat sammanhang (Lincoln & Guba, 1985, i Bryman & Bell, 2017). Geertz (1973) uppmanar att kvalitativa studier bör ha täta beskrivningar av verkligheten för att på detaljnivå vara riktig som möjligt, vilket Lincoln & Guba (1985, i Bryman & Bell, 2017) menar bidrar till en sorts databas som forskare kan använda sig av i andra miljöer. De intervjuade har givits möjligheten att ge täta beskrivningar av deras upplevelser i och med intervjuformen som har använts.
Pålitlighet handlar om att forskaren ska utföra en fullständig redogörelse av processen bakom sin forskning så att den finns tillgängliga för utomstående. Utomstående forskare ska på sådant sätt kunna kritiskt granska de olika faserna av forskningen och därefter bedöma dess kvalitet (Bryman & Bell, 2017). I denna studies metodavsnitt återberättas de val som gjorts för studien samt vad för konsekvenser dessa får för undersökning. Utomstående kan således granska och bedöma de olika processerna och detta har även gjorts via seminarietillfällen inom tidsramen för studien.
22
Konfirmering/bekräftelse innebär att forskaren strävar efter att vara så objektiva som möjligt i sin forskning, trots att det är omöjligt att uppnå fullständig objektivitet (Bryman & Bell, 2017). Det ska framgå tydligt att personliga värderingar från forskaren inte medvetet påverkar undersökningens utförande och slutsats (ibid). Kontinuerligt under studiens gång har det strävats efter att vara medvetna om personliga uppfattningar för att undvika att dessa påverkar studiens resultat, vilket har underlättats i och med att diskussioner ständigt förts mellan uppsatsförfattarna kring studiens processer för att undfly egna värderingar.
2.7.2 Äkthet
Det som utgör uppsatsens äkthet menar Guba & Lincoln (1985, i Bryman & Bell, 2017) är baserat på fem kriterier: en rättvis bild, ontologisk autenticitet, pedagogisk autenticitet, katalytisk autenticitet samt taktisk autenticitet. Utöver trovärdighetskriterierna bör alltså dessa räknas in i bedömningen av uppsatsens kvalitet.
Rättvis bild handlar om ifall undersökningen speglar resultatet på ett rättvist sätt. Det vill säga, tar undersökningen alla deltagares åsikter och uppfattningar i beaktning så att resultatet inte blir vinklat? Intervjupersonerna som har deltagit i studien har representerat olika typer av aktörer inom ekosystemet som analyserats. Intervjuer har utförts med SSAB, kunder, leverantörer och andra typer av organisationer kopplat till SSAB och därmed belyses flera olika perspektiv.
Ontologisk autenticitet handlar om ifall undersökningens resultat hjälper de medverkande att förstå sin sociala miljö de lever i bättre. Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse kring hur ett ekosystem inom stålindustrin kommer förändras i takt med utvecklingen och anpassningen till digitalisering. Vid uppfyllandet av syftet kommer resultatet hjälpa de medverkande personernas att förstå sin sociala miljö bättre.
Pedagogisk autenticitet handlar om ifall undersökningen givit deltagarna en större förståelse för hur andra personer i deras sociala miljö upplever saker och ting. Genom att presentera olika idéer och tankar från tidigare intervjupersoner till andra medarbetare får de en bättre förståelse i hur de tidigare intervjupersonerna tänkt.
23
Katalytisk autenticitet handlar om ifall undersökningen bidragit med förståelse för de medverkande om hur de kan förändra sin situation de befinner sig i. Respondenternas svar belyser deras egen samt de andra respondenternas situation de befinner sig i vilket ger potential till att finna lösningar på sina egna problem i de andras tillvägagångssätt.
Taktisk autenticitet handlar om ifall undersökningen givit deltagarna bättre möjlighet till att vidta de åtgärder som krävs. Svaren från respondenterna bidrar med förståelse för deras egen situation samt situationen för de andra respondenternas. På detta sätt kan därmed eventuella åtgärder för olika problem uppmärksammas.
2.8 Metoddiskussion/kritik
Intervjuerna utgör majoriteten av den empiriska datainsamlingen. Även dokument har använts för att komplettera information från intervjuerna, men också för att skapa en djupare förståelse kring intervjuobjektens verksamhet innan intervjuerna utförs. Då intervjuerna utförs på ett semistrukturerat sätt är fördelarna att frågorna som ställs är tydliga för studiens ändamål men låter fortfarande intervjuobjektet diskutera mer öppet kring frågan som ställs. För att kritisera den semistrukturerade metoden däremot så finns det risk för att intervjuobjektet inte svarar utförligt på frågan utan istället diskuterar något utanför ämnets ramar.
Trots att det har gjorts ett målstyrt, teoretiskt urval så finns det en risk att intervjuobjekten inte besitter den information eller kunskap som är nödvändig för att uppfylla syftet. För att minimera den risken har det genom företagens hemsidor kontrollerats vilka positioner intervjuobjekten har, använt sökfunktioner på Linkedin för att beskriva vilken roll de har och till sist att kontrollera genom telefonsamtal om de är rätt person att intervjua och om de har kunskap kring ämnet. De finns många olika positioner som är intressanta för studiens syfte vilket också bidrar med risk att intervjuobjekten skulle gett andra svar beroende på vilken position de besitter. De roller som framförallt har fokuserats på är jobb inom digitalisering, business development och strategi.
I denna studie har det valts att intervjua sju företag med tanke på tidsramen för studiens utförande. Antalet respondenter anses som tillräckligt för att uppfylla studiens syfte, däremot hade ett större antal respondenter bidragit till en mer innehållsrik studie.
24
2.9 Sammanfattning av metod
För att sammanfatta studiens val av metod så används det först och främst en abduktiv ansats för att göra studien. Detta eftersom studien har utforskat ett fenomen genom redan utformade teorier men tillägg har gjorts under studiens gång. Den abduktiva ansatsen lägger också grund för den kvalitativa forskningsmetoden som har använts för att skapa en subjektiv förståelse av vad som undersöks, detta med hjälp av intervjuer. Vid utförandet av fallstudien har dessa intervjuer gjorts på ett semistrukturerat vis för att lämna rum till diskussioner inom ramarna för ämnet. Studien har gjorts ur ett hermeneutiskt perspektiv för att fokusera på den subjektiva åsikten hos respondenterna. Respondenterna har analyserats ur en konstruktionistiskt ståndpunkt eftersom studien ämnar analysera deras sociala verklighet samt deras uppfattning av den.
25
3. Förklaring av industri 4.0 och digitalisering
I detta kapitel tydliggörs industri 4.0 och viktiga begrepp som tillhör fenomenet. Detta för att läsaren ska få en grundläggande förståelse angående fenomenet och denna studie i sin helhet. I kapitlet ges även definitioner kring begreppet digitalisering. Sammanfattningsvis är kapitlet endast till för att ingiva läsaren mer kontext och informationen kommer därmed inte att senare analyseras.
3.1 Industri 4.0
Industri 4.0 är en term som beskriver hur inbyggda och cyberfysiska system i smarta
fabriker kommer förändra industrier och tillverkning i framtiden (Germany Trade and
Invest, 2014). Grunden för att den smarta fabriken ska fungera är den data som kommuniceras mellan ansvariga personer och de cyber fysiska systemen. Sniderman et al. (2016) beskriver uppkomsten av data som att en design skapas exempelvis genom en ritning eller scanning. Denna design blir i sin tur data som kommuniceras till maskiner som sedan skapar designen. Designen har nu gått från att vara digital till att bli fysisk.
3.1.1 Inbyggda system
Inbyggda system är något som stöts på i vardagen. Dessa är informationssystem som är inuti fysiska produkter, såsom i mobiltelefoner och fordon (Germany Trade and Invest, 2014; Gilchrist, 2016). Ny teknologi kan nu göra så att inbyggda system kan börja kommunicera med varandra och sin omgivning. Detta är grunden till Cyber Physical Systems (Gilchrist, 2016).
3.1.2 Cyber Physical Systems
Inbyggda system fungerar endast i funktion med den produkt eller enhet som den är inbyggd i. Cyber Physical Systems (CPS) ändamål är att göra så att enheter med inbyggda system ska kunna kommunicera och skapa ett nätverk med varandra (Jazdi, 2014). CPS utgörs av inbyggda system ihopkopplade inom ett nätverk som i sin tur analyserar och övervakar de fysiska processer som de inbyggda systemen är kapabla till att göra (Gilchrist, 2016). Ett exempel kan vara en maskin som bearbetar ett material för att sedan kommunicera att den är färdig och att materialet ska förflyttas för att bearbetas i en annan maskin.
26
För att kommunikation mellan olika maskiner och enheter ska kunna ske är det fortfarande data som är den fundamentala grunden. I ett CPS så går det att utvidga möjligheterna med data så maskiner inte endast fokuserar på produktion. Maskinerna kan exempelvis identifiera i förväg om de kommer behöva teknisk support, hur de ska repareras och vilka verktyg som skall användas (Jazdi, 2014). För att de inbyggda systemen ska kunna skicka och ta emot data måste de därför vara uppkopplade till internet, och detta är uppkomsten av Internet of Things.
3.1.3 Internet of Things
Internet of Things (IoT) är en av de huvudsakliga komponentdelarna inom industri 4.0. Enligt IoT Sverige (u.å.) definieras IoT som följande:
“Sakernas internet, Internet of Things (IoT), är ett samlingsbegrepp för den utveckling som innebär att maskiner, fordon, gods, hushållsapparater, kläder, alla möjliga saker
samt människor och djur förses med små inbyggda sensorer och processorer. Detta medför att dessa enheter kan uppfatta sin omvärld, kommunicera med den och på så sätt skapa ett situationsanpassat beteende och medverka till att skapa smarta, attraktiva
och hjälpsamma miljöer, varor och tjänster”. - IOT Sverige (u.å.)
När denna teknologi appliceras inom en industriell miljö ändras terminologin till Industrial Internet of Things (IIOT). Genomgående för denna studie så kommer detta att ses ur ett industriellt perspektiv som framförallt hänvisar till hur maskiner kommunicerar men också hur industrin effektiviserar sin verksamhet genom IoT-baserad teknologi.
3.1.4 Smarta fabriker
Vid applicering av CPS och IoT inom tillverkningsindustrier har det skapats Smarta fabriker. Smarta fabriker är alltså de fabriker som har maskiner och andra enheter som kommunicerar och arbetar med hjälp av CPS. Alltså är fabriken till stor del automatiserad och den enda kommunikationen som sker vid produktionen är mellan de uppkopplade maskinerna som är delaktiga i tillverkningsprocessen (Germany Trade and Invest, 2014). De företag som har implementerat smarta fabriker idag har fått ta en ny ställning till
27
produktionen samt anpassat sig till de förändringar som den smarta fabriken bidrar med. Förändringarna är exempelvis nya typer av arbetsuppgifter för anställda, mer resurseffektiv produktion och de ökade möjligheterna till att producera individanpassade produkter (Kagermann et al., 2013).
3.1.5 Sammanfattning Industri 4.0
För att sammanfatta industri 4.0 hänvisas till figur 3 nedan. De inbyggda systemen sitter inuti maskiner som genom CPS teknologi kan kommunicera med varandra. Detta nätverk av kommunicerande system är ett exempel av IoT. När ett företag sedan implementerar teknologin i sin produktion har de införskaffat en smart fabrik. Alla dessa komponenter i sin helhet och i synnerhet kommunikationen mellan de olika enheterna i den smarta fabriken utgör industri 4.0.
Figur 3: Industri 4.0, (egen illustration)
3.6 Definitioner av digitalisering
Digitalisering är ett brett begrepp men för att förstå den tidigare forskningen kring digital förändring finns det definitioner som måste klargöras innan fortsatt beskrivning av ämnet. De termer som kommer definieras är digitization, digitalisering och digital transformation.
28
3.6.1 Digitization
Enligt Irniger (2017) så var digitization det första steget för företag mot en digital framtid. Det definieras av att omvandla all analog information till att vara digital (Bloomberg, 2018; Irniger, 2017). Omvandlingen av handskrivna dokument till att finnas i digital form är ett exempel av digitization, detta görs då genom binära system.
3.6.2 Digitalisering
Digitalisering är ett mycket bredare och mer svårdefinierat begrepp enligt Bloomberg (2018). Företaget Gartner har definierat digitalisering att företag genom användningen av digitala teknologier förändrar sina affärsmodeller för att fånga in nya möjligheter (Gartner, u.å.). Däremot ur ett socialt perspektiv anser Brennen & Kreiss (2016) att digitalisering är hur flera sociala liv omvandlas kring digital kommunikation och ny typ av media. Till skillnad från Gartner (u.å.) så fokuserar Brennen & Kreiss (2016) mer på digitaliseringens påverkan på de sociala interaktionerna.
Trots att industri 4.0 och digitalisering är två sammankopplade termer så särskiljer de sig från varandra. Genom Gartners (u.å.) definition av digitalisering, att det är digitala teknologier som förändrar affärsmodeller, så är industri 4.0 samlingsbegreppet för vissa av dessa digitala teknologier. IoT, CPS och inbyggda system är de exempel som har tagits upp, vilka till faktum förändrar de användande företagens affärsstrategier.
3.6.3 Digital transformation
Bloomberg (2018) beskriver att digital transformation skiljer sig mycket jämfört med digitalisering. Termen innefattar organisatoriska förändringar och även implementering av digitala teknologier. Det är processen av att anpassa nya affärskoncept som integrerar all data som blivit digital med digitala applikationer (Irniger, 2017). Bloomberg (2018) anser att den digitala transformationen lägger grunden till att företag blir mer kundorienterade i sin affärsstrategi och på så sätt blir tvungna att göra större organisatoriska förändringar.
29
4. Teoretisk referensram
I detta kapitel presenteras de modeller och teorier som är av relevans för studien. Inledningsvis presenteras teorier och modeller kring ekosystem, därefter presenteras teorier kring digital integrering för att avslutningsvis leda till teorier och modeller gällande företags affärsmodeller.
4.1 Ekosystem
4.1.1 Beskrivning av ekosystem
Moore (1996) beskriver hur ett ekosystem är uppdelat i tre lager: kärnverksamhet, utökad verksamhet och ekosystem. Figur 4 illustrerar de aktörer som är aktiva inom en organisations ekosystem. Moore (1996) förklarar funktionen av ett ekosystem som följande:
“An economic community supported by a foundation of interacting organizations and individuals- the organisms of the business world. This economic community produces goods and services of value to customers, who are themselves
members of the ecosystem.” - (Moore, s.26, 1996)
