Internet of Things

Internet of Things (IoT) är en av de huvudsakliga komponentdelarna inom industri 4.0. Enligt IoT Sverige (u.å.) definieras IoT som följande:

“Sakernas internet, Internet of Things (IoT), är ett samlingsbegrepp för den utveckling som innebär att maskiner, fordon, gods, hushållsapparater, kläder, alla möjliga saker

samt människor och djur förses med små inbyggda sensorer och processorer. Detta medför att dessa enheter kan uppfatta sin omvärld, kommunicera med den och på så sätt skapa ett situationsanpassat beteende och medverka till att skapa smarta, attraktiva

och hjälpsamma miljöer, varor och tjänster”. - IOT Sverige (u.å.)

När denna teknologi appliceras inom en industriell miljö ändras terminologin till Industrial Internet of Things (IIOT). Genomgående för denna studie så kommer detta att ses ur ett industriellt perspektiv som framförallt hänvisar till hur maskiner kommunicerar men också hur industrin effektiviserar sin verksamhet genom IoT-baserad teknologi.

3.1.4 Smarta fabriker

Vid applicering av CPS och IoT inom tillverkningsindustrier har det skapats Smarta fabriker. Smarta fabriker är alltså de fabriker som har maskiner och andra enheter som kommunicerar och arbetar med hjälp av CPS. Alltså är fabriken till stor del automatiserad och den enda kommunikationen som sker vid produktionen är mellan de uppkopplade maskinerna som är delaktiga i tillverkningsprocessen (Germany Trade and Invest, 2014). De företag som har implementerat smarta fabriker idag har fått ta en ny ställning till

27

produktionen samt anpassat sig till de förändringar som den smarta fabriken bidrar med. Förändringarna är exempelvis nya typer av arbetsuppgifter för anställda, mer resurseffektiv produktion och de ökade möjligheterna till att producera individanpassade produkter (Kagermann et al., 2013).

3.1.5 Sammanfattning Industri 4.0

För att sammanfatta industri 4.0 hänvisas till figur 3 nedan. De inbyggda systemen sitter inuti maskiner som genom CPS teknologi kan kommunicera med varandra. Detta nätverk av kommunicerande system är ett exempel av IoT. När ett företag sedan implementerar teknologin i sin produktion har de införskaffat en smart fabrik. Alla dessa komponenter i sin helhet och i synnerhet kommunikationen mellan de olika enheterna i den smarta fabriken utgör industri 4.0.

Figur 3: Industri 4.0, (egen illustration)

3.6 Definitioner av digitalisering

Digitalisering är ett brett begrepp men för att förstå den tidigare forskningen kring digital förändring finns det definitioner som måste klargöras innan fortsatt beskrivning av ämnet. De termer som kommer definieras är digitization, digitalisering och digital transformation.

28

3.6.1 Digitization

Enligt Irniger (2017) så var digitization det första steget för företag mot en digital framtid. Det definieras av att omvandla all analog information till att vara digital (Bloomberg, 2018; Irniger, 2017). Omvandlingen av handskrivna dokument till att finnas i digital form är ett exempel av digitization, detta görs då genom binära system.

3.6.2 Digitalisering

Digitalisering är ett mycket bredare och mer svårdefinierat begrepp enligt Bloomberg (2018). Företaget Gartner har definierat digitalisering att företag genom användningen av digitala teknologier förändrar sina affärsmodeller för att fånga in nya möjligheter (Gartner, u.å.). Däremot ur ett socialt perspektiv anser Brennen & Kreiss (2016) att digitalisering är hur flera sociala liv omvandlas kring digital kommunikation och ny typ av media. Till skillnad från Gartner (u.å.) så fokuserar Brennen & Kreiss (2016) mer på digitaliseringens påverkan på de sociala interaktionerna.

Trots att industri 4.0 och digitalisering är två sammankopplade termer så särskiljer de sig från varandra. Genom Gartners (u.å.) definition av digitalisering, att det är digitala teknologier som förändrar affärsmodeller, så är industri 4.0 samlingsbegreppet för vissa av dessa digitala teknologier. IoT, CPS och inbyggda system är de exempel som har tagits upp, vilka till faktum förändrar de användande företagens affärsstrategier.

3.6.3 Digital transformation

Bloomberg (2018) beskriver att digital transformation skiljer sig mycket jämfört med digitalisering. Termen innefattar organisatoriska förändringar och även implementering av digitala teknologier. Det är processen av att anpassa nya affärskoncept som integrerar all data som blivit digital med digitala applikationer (Irniger, 2017). Bloomberg (2018) anser att den digitala transformationen lägger grunden till att företag blir mer kundorienterade i sin affärsstrategi och på så sätt blir tvungna att göra större organisatoriska förändringar.

29

4. Teoretisk referensram

I detta kapitel presenteras de modeller och teorier som är av relevans för studien. Inledningsvis presenteras teorier och modeller kring ekosystem, därefter presenteras teorier kring digital integrering för att avslutningsvis leda till teorier och modeller gällande företags affärsmodeller.

4.1 Ekosystem

4.1.1 Beskrivning av ekosystem

Moore (1996) beskriver hur ett ekosystem är uppdelat i tre lager: kärnverksamhet, utökad verksamhet och ekosystem. Figur 4 illustrerar de aktörer som är aktiva inom en organisations ekosystem. Moore (1996) förklarar funktionen av ett ekosystem som följande:

“An economic community supported by a foundation of interacting organizations and individuals- the organisms of the business world. This economic community produces goods and services of value to customers, who are themselves

members of the ecosystem.” - (Moore, s.26, 1996)

30

Begreppet ekosystem i ett industriellt sammanhang presenterades först av Frosch & Gallopoulos (1989). I sin artikel beskriver författarna likheterna mellan ett biologiskt ekosystem och ett industriellt ekosystem. I det biologiska överförs energi effektivt i led genom att organismer existerar som näringskällor till varandra. Ett industriellt sammanhang fungerar på samma sätt när energi- och materialförbrukningen är optimerad och restprodukter från en process kan fungera som en råvara för en annan (ibid). Rothschild (1990, i Peltoniemi & Vuori, 2004) drar också kopplingen till fenomen från det biologiska i sin beskrivning av ett ekonomiskt ekosystem. Fenomen som exempelvis konkurrens, samarbete, specialisering, exploatering och tillväxt som alltid funnits i det biologiska är högst centralt i affärslivet (ibid).

Enligt Moore (1993) samt Pellikka & Ali-Vehmas (2016) hänger ett företags utveckling på ömsesidiga samarbeten inom sina ekosystem och företagets prestation är således beroende av hanterande av resurser utanför deras egen kontroll, vilket även lägger grund för företag att bli mer innovativa. Vidare belyser även Adner & Kapoor (2010) svårigheten i företags självständiga innovationsutveckling och betonar vikten av samarbetet med företag både upp- och nedströms i värdekedjan. Att stå som ensam aktör möjliggör inte det högre värde som kan uppnås via samarbeten med andra aktörer inom ekosystemet (Frambach & Schillewaert, 2002). Ekosystem tillåter således företag att skapa värde som inte går att uppnå genom självständigt arbete, men det kan däremot vara kostsamt om integrationen med sitt nätverk inte blir lyckad (Adner, 2006).