Rökande sjuksköterskestudenter

Examensarbete omvårdnad Malmö högskola

46-55 p Hälsa och samhälle

Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö Hälsa och samhälle

RÖKANDE

SJUKSKÖTERSKESTUDENTER

EN EMPIRISK STUDIE OM HUR RÖKANDE

SJUKSKÖTERSKESTUDENTER SER PÅ SIN

RÖKNING RELATERAT TILL DEN KOMMANDE

YRKESROLLEN

FRIDA JÖNSSON

EMMA GÖRTZ

RÖKANDE

SJUKSKÖTERSKESTUDENTER

EN EMPIRISK STUDIE OM HUR RÖKANDE

SJUKSKÖTERSKESTUDENTER SER PÅ SIN

RÖKNING RELATERAT TILL DEN KOMMANDE

YRKESROLLEN

FRIDA JÖNSSON

EMMA GÖRTZ

Jönsson, F & Görtz, E.Rökande sjuksköterskestudenter. En empirisk studie om hur rökande sjuksköterskestudenter ser på sin rökning relaterat till den kommande yrkesrollen. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng.

Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2006.

Syftet med denna studie var att undersöka hur rökande sjuksköterskestudenter ser på sin rökning relaterat till den kommande yrkesrollen. Kvalitativa intervjuer

genomfördes med sex rökande sjuksköterskestudenter på en skola i södra Sverige. Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys och fyra teman framkom: Rökande sjuksköterskor kontra yrkesrollen, preventionsarbetet, sjuksköterskan som rollmodell och rökningens påverkan av sjuksköterskans viktigaste egenskaper. Resultatet visade att det råder en samstämmighet bland rökande

sjuksköterskestudenter vad gäller synen på sjuksköterskans ansvar att arbeta preventivt mot rökning. Det framkom även att det kan skapas problem när

sjuksköterskan ska arbeta med detta och samtidigt röker. Det reflekterades dock inte så mycket på hur dessa eventuella problem skulle kunna lösas bland informanterna

SMOKING NURSING

STUDENTS

AN EMPIRIC STUDY CONCERNING SMOKING

NURSING STUDENTS AND THEIR VIEW OF

SMOKING RELATED TO THEIR FUTURE

VOCATIONAL ROLE

FRIDA JÖNSSON

EMMA GÖRTZ

Jönsson, F & Görtz, E.Smoking nursing students. An empiric study concerning smoking nursing students and their view of smoking related to their future vocational role. Degree Project, 10 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2006.

The purpose of this study was to explore how smoking nursing students look upon their smoking habits related to their future vocational role. Qualitative interviews were performed with six smoking nursing students at a school in the south of Sweden. The interviews were analysed using content analysis and four themes emerged: Smoking nursing versus the vocational role, preventive meatures, the nurse as a role model and the effects of smoking on the most important qualities of the nurse. The results showed that there is a mutual understanding about the

responsibility of nurses to work with prevention of smoking. It also showed that there can be problems when nurses smoke and simultaneously should work with smoking prevention. How to prevent this from happening were not discussed among the informants.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Rökning som riskfaktor 8

Lungcancer 8

Hjärt-kärlsjukdomar 8

Kronisk obstruktiv lungsjukdom 9

Sjuksköterskans ansvar 9

Sjuksköterskans roll i det tobakspreventiva arbetet 10

Behandlingsmodeller 11

Farmakologisk behandling 12

Nikotinersättningsmedel. 12

Zybanbehandling 12

Tidigare forskning 12

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 13

METOD 13 Urval 14 Genomförande 15 Datainsamling 15 Databerabetning/Analys 15 Transkribering 15 Dataanalys 16 Etiska övervägande 16 RESULTAT 16

Rökande sjuksköterskor kontra yrkesrollen 17

Misstro 17

Dubbelmoral/Trovärdighet 18

Att arbeta med rökprevention 18

Vikten av rökprevention 18

Engagemang 19

Sjuksköterskan som rollmodell 20

Rökningens påverkan av sjuksköterskans viktigaste egenskaper 21

DISKUSSION 21

Metoddiskussion 22

Urval 23

Bearbetning och analys 24

Resultatdiskussion 25

Rökande sjuksköterskor kontra yrkesrollen 25

Att arbeta med rökprevention 26

Sjuksköterskan som rollmodell 26

Rökningens påverkan av sjuksköterskans viktigaste egenskaper 27

SLUTSATSER 28

REFERENSER 29

INLEDNING

Under sjuksköterskeutbildningen undervisas det om riskfaktorer för olika sjukdomar. Inte sällan är rökning en av dessa. Hur patienter motiveras till rökstopp är en fråga som diskuteras flitigt. Det som däremot inte diskuteras är hur sjuksköterskor ska hantera sin egen rökning med tanke på deras framtida yrkesroll.

Som sjuksköterskestudent finns möjligheten att observera att det varje dag är många studenter som står utanför skolan och röker. Frågan som lätt dyker upp vid dessa tillfällen är hur dessa personer ska kunna utöva denna vana i sin kommande yrkesroll, utan att uppvisa en sorts dubbelmoral.

Enligt vår uppfattning är det viktigt för allmänsjuksköterskan att ha kunskap om attityder hos rökare för alla sjuksköterskor kommer att möta patienter eller medarbetare som röker.

Genom denna studie hoppas vi inspirera sjuksköterskestudenter till att fundera och reflektera över problematiska situationer relaterade till rökning som kan komma att inträffa när de snart startar sin nya karriär som legitimerade sjuksköterskor.

BAKGRUND

Riskerna och farorna med rökning är för de allra flesta människor väl kända. Inom alla delar av samhället sker en gradvis förändring mot en rökfri befolkning. Detta syns tydligt på nya lagstiftningar vad gäller förbud mot rökning på offentliga plaster (SFS 1993:581, 1993), bevakning av media och debatter. Framförallt märks denna förändring inom sjukvården. För att lyckas med att pressa ner den rökrelaterade dödligheten måste det preventiva arbetet mot rökning prioriteras högt (Fhi, 2004).

Prevalens

I världen finns det ungefär 1,1 miljarder rökare. Av dessa lever cirka 80 % i utvecklingsländerna. Det är beräknat att antalet kommer att öka till 1,6 miljarder rökare år 2025, detta främst på grund av den stora marknadsföringen i

utvecklingsländerna (Tobaksfakta, 2006).

I Sverige röker 17 % av kvinnorna och 16 % av männen dagligen. Ytterligare 10 % av kvinnorna och 13 % av männen feströker. Alla som röker skadas av sin rökning och rökning har effekt på i stort sett alla kroppens organsystem (Fhi, 2004). I genomsnitt förlorar de som dör av rökning 13 levnadsår (Persson m.fl., 2004). År 2003 rökte 8,5 % av barnmorskorna i Sverige och 11 % av sjuksköterskorna i

Sverige dagligen. 1999 var samma siffra 5 % för barnmorskor och 9 % för sjuksköterskor. Sjuksköterskorna röker i betydligt lägre utsträckning än

genomsnittssvensken men det faktum att rökningen ökar i denna grupp ses ändå som en varningssignal (Vårdförbundet, 2004).

Nikotinets effekter

Nikotin är ett av de starkaste nervgifter man känner till. Alla nervceller i kroppen påverkas av det och nikotin är dödligt i stora doser. Anledningen till att rökare inte dör direkt är den begränsade dosen nikotin i cigaretter och på toleransutveckling. Receptorerna för nikotin kräver större och större doser och därför får rökaren ett kemiskt beroende. Åtta av tio som börjar röka blir beroende (Post & Gilljam, 2003). Nikotin binder sig till nikotinreceptorer. Dessa receptorer har jonkanaler som öppnar sig för nikotin men även acetylkolin. Receptorerna finns på många ställen i

nervsystemet men beroendet förknippas med receptorerna i hjärnan. Nikotin är snabbverkande, man kan mäta effekter redan efter några få sekunder. Starka drivkrafter för nikotinbruk är flykten från abstinensen och den positiva

förstärkningen. Nikotin stimulerar dopamintransmissionen i hjärnans limbiska system. Denna aktivering är avgörande för nikotinets belöningseffekter (a a). Som markör för nikotinintag används kotinin som är en nedbrytningsprodukt av nikotin. Kotinin har en halveringstid på 18 timmar och kan användas som en långlivad markör för nikotin (a a).

Nikotinberoendet kan jämföras med andra beroendeframkallande medel som kokain och heroin. Kännetecken för dessa droger är att de drabbar det centrala nervsystemet och har effekter på sinnesstämningen (Magnusson & Nordgren, 1994).

Nikotinabstinens

Definitionen av nikotinabstinens är att efter abrupt minskning under minst 24 timmar ska minst fyra av följande saker uppträda:

• Sug efter nikotin

• Irritabilitet, frustration eller ilska • Ångest och ängslan

• Koncentrationsstörning • Rastlöshet

• Långsammare puls

• Ökad aptit eller viktökning (Post & Gilljam, 2003).

Besvären brukar vara värst efter1-2 dygn och brukar upphöra efter 10 dygn. Röksug, aptitökning och viktökning är de symtom som varar längst, från månader till år (a a).

• De fysiologiska reaktionerna på nikotinabstinens är: • Långsammare hjärtfrekvens/puls

• Viktökning

• Sänkta reaktionstider och sämre uppmärksamhet i test (a a).

De flesta av dessa reaktioner försvinner inom några dygn, men en viktökning på 2-3 kg och röksuget består ofta längre (a a).

Rökning som riskfaktor

Rökning dödar ca 7 000 personer per år, skadar hundratusentals och kostar samhället minst 26 miljarder kronor per år i vårt land. Många sjukdomar orsakas och förvärras

av rökning och kan leda till förtidig död. Alla organ i kroppen blir påverkade av rökning (Persson m.fl., 2004). I denna studie lyfts några stora sjukdomsgrupper fram.

Lungcancer

Rökning är den helt dominerande orsaken till att lungcancer ökar. Det sker framförallt en kraftig ökning av nya fall bland kvinnor under 55 år. Antalet

insjuknande bland kvinnor har fördubblats sedan 1980. Dock minskar insjuknandet av lungcancer bland män. Trots detta lider nästan dubbelt så många män av

lungcancer jämfört med kvinnor (Ericson & Ericson, 2002).

Lungcancer delas upp i två former; icke småcellig och småcellig lungcancer. Icke småcellig cancer är vanligast och utgör cirka 80 % av all lungcancer. Symtom som kan förekomma är hosta som ändrar karaktär, hemopytos, pip i bröstet och

återkommande lunginfektioner. Vanligtvis påverkas även allmäntillståndet om cancern är uttalad (a a).

Behandlingen skiljer sig mellan de olika sorterna av lungcancer. Icke småcellig cancer behandlas kirurgiskt. Detta innebär resektion av en lunglob eller en lunga. I de flesta fall kombinerar man kirurgin med cytostatika och radioterapi. Småcellig

lungcancer opereras inte. Vid denna form av lungcancer är förloppet ofta redan avancerat när diagnosen ställs. Radioterapi och cytostatika ges som behandling (Ericson & Ericson, 2002).

Prognosen för lungcancer är mycket dålig. Fem år efter diagnosen lever endast 5-10 %. Lungcancer har därmed en av de sämsta prognoserna för överlevnad (a a).

Hjärt-kärlsjukdomar

Det råder stor enighet om att rökning är en viktig riskfaktor för uppkomsten av kranskärlsjukdomar. Risken för att drabbas av hjärtinfarkt för manliga rökare är 2-3 gånger så stor som hos icke rökande män. För kvinnor är risken hos rökare 1,5-3 gånger större än för icke rökande kvinnor (Magnusson & Nordgren, 1994). Kvinnliga könshormoner har ansetts skydda mot hjärtkärlsjukdomar men rökning bryter ner de flesta försvaren (Post & Gilljam, 2003). Hjärtinfarkt är den ledande dödsorsaken bland kvinnor. Rökning orsakar 70 % av dödligheten i hjärtinfarkt bland unga och medelålders kvinnor i Malmö, Sverige. Livsstilen har därmed stor påverkan för dessa patienter och möjligheterna att förebygga hjärt-kärlsjukdomar hos kvinnor är stora (Janzon, E, 2005).

Tobaksrökens komponenter påskyndar asteroklerosutvecklingen. Tobaksrökens toxiska effekter bidrar starkt till att endotelskada överhuvudtaget uppkommer, det är sedan denna endotelskada som sätter igång hela utvecklingen. Även

trombosbildningen påverkas av rökning. De vita blodkropparnas adhesivitet till kärlväggen och trombocyternas aggregationstendens ökar samt trombocyternas fibrinogenhalt. Det faktum att rökare har högre kolmonoxidhalt i blodet bidrar ytterligare till asteroklerosutvecklingen. Kväveoxid som har en kärldilaterande effekt är negativt påverkad hos rökare, vilket bidrar till en skadlig kärltonus. Rökning innebär även en ökning av LDL-kolesterol och en minskning av HDL-kolestorol samt ger en förhöjd halt triglycerider (Ericson & Ericson, 2002).

Kronisk obstruktiv lungsjukdom

Den helt dominerande bakomliggande orsaken till Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL ) är rökning. KOL drabbar sällan yngre utan förekomsten ökar med stigande ålder. Bland människor under 45 år beräknar man att 5-15 % har KOL. Om man tittar tillbaka 10 år har dödsfall pga. KOL nästan fördubblats. Förr var KOL vanligare hos män än kvinnor. Detta har ändrats med tiden och idag lider nästan lika många kvinnor som män av KOL (Apoteket AB, 2003).

I sjukdomsbegreppet KOL ingår kronisk bronkit och emfysem. Kronisk bronkit innebär en kontinuerlig obstruktion av bronkerna. De dominerande symtomen är hosta med upphostningar. Det tar flera år innan man kan ställa diagnosen. Det dagliga uttrycket för kronisk bronkit är ”rökhosta”. Definitionen är ”hosta med upphostningar – så gott som dagligen – under en period av minst tre månader per år – i minst två på varandra följande år” (Ericson & Ericson, 2002).

Emfysem innebär förstorade ”luftrum” dvs. de minsta bronkiolerna och alveolerna förstörs så att alveolväggarna brister och formas till blåsor. Detta leder till stora luftrum med nedsatt andningsfunktion eftersom andningsytan är reducerad. Även lungvävnadens elasticitet minskas och bronkerna tenderar att falla ihop under utandning. Emfysem bildas på grund av en ständigt pågående inflammation i bronker, bronkioler och alveoler. Det är tobaksrökens alla komponenter som utlöser denna inflammation (Ericson & Ericson, 2002).

Förutom hosta med upphostningar är det vanligt att personer med KOL har blek hud, avmagrar och utspänd bröstkorg. Ett tecken på att bronkiten är övergående till kronisk form är att patienten får upprepade övre luftvägsinfektioner och ökad dyspné (a a).

Sjuksköterskans ansvar

I hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) fastslås att sjukvårdspersonal ska arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälso- och sjukvården ska när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada.

I kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska står det att sjuksköterskan ska ha förmåga att identifiera och aktivt förebygga hälsorisker och vid behov motivera till förändrade livsstilsfaktorer (Socialstyrelsen, 2005).

I ICN:s (International Council of Nurses) etiska koder år 2000 för sjuksköterskor tar de upp bland annat att sjuksköterskan ska sköta sin hälsa så att förmågan att ge vård inte äventyras och att sjuksköterskor alltid ska uppträda på ett sätt som bidrar till yrkets anseende och främjar allmänhetens tillit.

Som professionella medarbetare i vården måste ett större ansvar tas och bli tydligare både utåt och gentemot medarbetare. Det är en del av yrkesansvaret för vårdpersonal att arbeta för minskat tobaksanvändande (Vårdförbundet, 2004).

Sjuksköterskor kommer oftast väldigt nära sina patienter i vården. De har en stor roll när det gäller motivation och behöver då vara goda förebilder. Därför är det mycket viktigt att sjuksköterskan är medveten om sitt eget beteende och hur detta kan påverka patienten och det preventiva arbetet (Jenkins & Ahijevych, 2003). Ingen annan förebyggande åtgärd inom sjukvården kan få så stora gynnsamma effekter som en begränsning av tobaksrökningen (Larsson & Boethius, 2000).

Sjuksköterskans roll i det tobakspreventiva arbetet

Sjuksköterskor har många möjligheter i sin professionella yrkesutövning att påverka människors val av livsstil. Flertalet tillfällen ges där de kan använda sig av det förtroende och den auktoritet som yrkesrollen medför. I omvårdnadsrollen ingår att främja hälsa och förebygga ohälsa. Att patienter väljer en sund livsstil har stor betydelse för deras framtida hälsa. När det gäller tobaksbruk har sjuksköterskan en skyldighet att kartlägga bruket av tobak, sätta upp mål, följa upp och utvärdera (Post & Gilljam, 2003).

Det viktigaste i mötet med patienten är att lyssna, ge utrymme för funderingar och stärka självförtroendet. När detta är etablerat kan de sedan tillsammans lägga grunden till en förändring. Beslutet om rökstopp är inte sjuksköterskans utan patientens ansvar. Sjuksköterskan kan endast visa möjligheter till att välja andra vägar. För att patienten ska ha störst möjlighet att lyckas behöver sjuksköterskan stärka patientens självförtroende, sätta upp stegvisa mål för arbetet, berömma framsteg, analysera bakslag, följa upp överenskomna mål och sporra till nya utmaningar (a a).

Att jobba med rökavvänjning kan vara mycket påfrestande. Det kan lätt kännas att insatsen är alldeles för hög för utdelningen. Förväntningar och mål uppfylls kanske inte och självförtroendet hos sjuksköterskan sjunker. Det är därför mycket viktigt att få möjlighet att utvecklas i samtal med handledare och medarbetare. Det är även viktigt att inse sina egna begränsningar och inte ta över ansvaret från patienten (a a). Inom de delar av sjukvården där det arbetas med patienter vars sjukdomar förvärras av rökning bör personalen öka sin kompetens om tobaksprevention och i högre grad erbjuda eller remittera rökande patienter till rökavvänjningsprogram (SBU, 2002). Det bör göras en kraftsamling av resurserna för utveckling och spridning av kunskaper kring rökavvänjning. I varje sjukvårdsregion bör det finnas särskild

kompetens i dessa frågor (a a). Rökning är utan jämförelse det största enskilda hotet mot hälsan, men det är fullt möjligt att både förebygga och behandla (Post &

Gilljam, 2003).

Behandlingsmodeller

Det viktiga i alla behandlingsmodeller när det gäller avvänjning är en

beteendeförändring. För att få insikt krävs bearbetning eller att en händelse som är relaterad till problemet inträffar och medför en sorts uppvaknande, som till exempel sjukdom (Post & Gilljam, 2003).

En teoretisk modell som handlar om beteendeförändring går ut på tre stadier. • Det omedvetna stadiet då den rökande inte ens vill sluta. Men är ändå

medveten om riskerna.

• Det medvetna stadiet där rökaren har lyssnat på argumenten och tagit dem till sig. Funderingar om att sluta röka finns. Rökare söker kunskap om hur hon/han ska lyckas bli rökfri.

• Det aktiva stadiet där handlingskraften träder in. Rökaren lyckas vara rökfri under korta eller längre perioder. I underhållsskedet är det viktigt att

förhindra återfall (Post & Gilljam, 2003).

De 5 F:na (”fråga, förstå, förbered, fokusera och följ upp) är en försvenskad variation av WHO:s 5 A:s (”ask, advice, assess, assist and arrange”). Det är riktlinjer och råd för hur det praktiska arbetet ska se ut för att bäst stödja patienter till rökstopp (a a) Det första steget handlar om att fråga om tobaksbruket. I detta stadium är det inte lyckat att ge för mycket information om rökningens skadevärkningar eftersom detta kan leda till att patienten får ångest och snarare ökar sin konsumtion av cigaretter. Det viktiga är istället att vara lyhörd och svara på frågor (a a).

Det andra stadiet går ut på att förstå tobaksberoendet. Syftet är att få förståelse för hur mycket cigaretter som konsumeras och vid vilka tillfällen patienten röker. Genom att göra detta klart är det lättare att diskutera vilka tillfällen som kan plockas bort och vilka förändringar som kan göras (a a).

Vid det tredje stadiet förbereds tobaksstopp. Här börjar rutiner brytas och vanor genom att utöka sina rökfria zoner (a a).

I det fjärde steget påbörjas en fokusering på framgång. Motivation är ett nyckelord under denna fas. Patienten måste vara så bestämd på sitt beslut om rökstopp att hon/han övervinner alla ursäkter för att inte sluta röka. Ett viktigt steg är att sätta upp en stoppdag (a a).

I det femte och avslutande steget följs resultatet upp. Alla patienter ska erbjudas återbesök och gruppträffar där behandlingen utvärderas (a a).

Farmakologisk behandling

Vid den farmakologiska behandlingen vid rökavvänjning används främst två typer av farmaka, nikotinersättningsmedel och Zybanbehandling.

Nikotinersättningsmedel.

Nikotinersättningsmedel hindrar eller minskar obehagen vid abstinensbesvär genom att man fortsätter tillföra kroppen en liten mängd nikotin under övergångsperioden. Till skillnad från cigaretter innehåller nicorette inte skadlig tjära och kolmonoxid. Nikotinersättningsmedel finns i många olika former det kan exempelvis vara

tuggummi, plåster och inhalatorer (FASS, 2005). Det har dock visats att dessa typer av preparat bara ger en begränsad hjälp. Det krävs oftast även en stark motivation och gruppstöd för att lyckas bli rökfri (Post & Gilljam, 2003).

Zybanbehandling

Zyban är från början ett antidepressivt läkemedel, som påverkar upptaget av

noradrenalin och adrenalin i hypotalamus. Effekten för rökare blir att de inte känner av ”röksuget” i lika hög grad. Behandlingen av Zyban påbörjas på rökstoppsdagen och pågår i sju dagar därefter. 40 % av patienter som genomgått Zyban-terapi är rökfria efter ett år (FASS, 2005).

Tidigare forskning

I en studie i Danmark av Sejr & Osler (2002) undersöktes relationen mellan

sjuksköterskestudenters rökvanor och deras kunskaper, attityder och deras sätt att se på rökprevention. Studien undersökte även effekterna av utbildning om

rökprevention och rökningens skadeverkningar. Här användes enkäter som gavs till studenterna precis innan utbildningen och sedan efter sju veckor, då utbildningen hade varit avslutad för cirka tre till fyra veckor sedan. Studien kom fram till att prevalensen av rökning bland sjuksköterskestudenter var hög men att de hade goda kunskaper och positiva attityder till rökprevention. Studien visade även att utbildning om preventionsarbete och rökningens skadeverkningar leder till förbättrade attityder och kunskaper.

I en annan studie av Jenkins & Ahijevych (2003) undersöktes

sjuksköterskestudenters åsikter om rökning, deras egen rökning och deras kunskaper om prevention. Enkäter delades ut till studenter efter att de fått utbildning inom ämnet. Resultatet fokuserades på skillnader och likheter mellan rökande och icke rökande sjuksköterskestudenter. Studien visade att de studenter som röker inte lika ofta ger information om rökning och om möjlighet till hjälp mot rökstopp till sina patienter som icke rökande sjuksköterskestudenter.

Ytterligare en studie av Sekijma m.fl. (2005) undersökte prevalens och attityder mot rökning bland studenter och legitimerade sjuksköterskor i Japan. Även i denna studie användes enkäter. Studien kom fram till att prevalensen av rökare är högre bland sjuksköterskor än bland studenter. Studien visade också att kunskaper om rökning och rökprevention var dåliga och att det därmed behövdes ytterligare utbildning inom ämnet både för sjuksköterskor och för sjuksköterskestudenter.

En studie gjordes på vårdhögskolan i Malmö år 2001 som undersökte förkunskaper hos blivande sjuksköterskor vad gäller tobakens skadeverkningar och hur

inställningar och eget tobaksbruk ändrades under utbildningen. Studenterna fick utbildning som omfattade: tobaksbrukets utbredning i samhället, skadeverkningar på vuxna, effekten av passiv rökning allmänt och i samband med graviditet samt

nikotinberoende. Studien gjordes med hjälp av en enkät som besvarades av studenterna strax innan utbildningen, efter utbildningen samt sex månader efter utbildningen. Resultatet visade på att kunskaperna ökar efter utbildningen, och att det därmed är motiverat att under sjuksköterskeutbildningen bedriva denna sorts

undervisning. Undersökningen visade på att rökande sjuksköterskestudenter inte i samma utsträckning som icke rökande sjuksköterskestudenter hade positiva föreställningar om rökprevention (Janzon, 2001).

Det område som kommer att undersökas i denna studie, det vill säga endast rökande studenters rökvanor och deras syn på rökning i förhållande till sin kommande yrkesroll har vi inte kunnat hitta tidigare studier om. De kvalitativa studierna inom ämnet är få. Det vore därför intressant att undersöka vad just denna grupp tycker utan att jämföra dem med arbetande sjuksköterskor. Sjuksköterskestudenter är ännu inte färgade av rutiner och arbetssätt runt tobaksprevention i samma utsträckning som arbetande sjuksköterskor. Det är därför möjligt att de har en annan uppfattning om rökning och dess betydelse för tobaksprevention.

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur rökande sjuksköterskestudenter ser på sin rökning relaterat till den kommande yrkesrollen. Syftet ledde fram till följande frågeställningar:

Finns det något som rökande sjuksköterskestudenter tror kan bli problematiskt i den kommande yrkesrollen med tanke på deras rökvanor?

Vilka problem kan skapas när sjuksköterskan utövar det som hon arbetar preventivt mot? Hur påverkas vården och det preventiva arbetet?

Hur kan patienten få förtroende och motivation att sluta röka från en rökande sjuksköterska?

METOD

För att besvara frågeställningarna valdes att göra en empirisk studie. Empiriska undersökningar lämpar sig väl att använda när forskaren försöker få svar om ett ämne

som inte tidigare är väl undersökt och när man undersöker olika uppfattningar (Polit m.fl., 2001). Den kvalitativa forskningsintervjun har som mål att erhålla nyanserade beskrivningar av olika kvalitativa aspekter av den intervjuades livsvärld. För att motsvara exaktheten i den kvantitativa studien är det viktigt med precision i beskrivningen och tolkningen av meningen (Kvale, 1997).

De kvalitativa intervjuerna bygger på en semistrukturerad intervjuguide (bilaga 1) som enligt Polit m.fl. (2001) används när forskaren har en lista av ämnen som ska vara med i intervjun. Den innehåller en rad teman och förslag till relevanta frågor, men det finns möjlighet att göra förändringar vad gäller frågornas form och ordningsföljd (Kvale, 1997). Forskaren använder sig av denna guide med

huvudämnen och uppmuntrar hela tiden den som blir intervjuad att tala öppet (Polit m.fl. 2001). Innan intervjuerna gjordes genomfördes två pilotintervjuer för att kontrollera innehållet i intervjuguiden.

När en intervjuundersökning genomförs finns det enligt Kvale (1997) sju stadier som bör finnas i processen. Dessa sju stadier som författarna arbetat efter är;

• Tematisering vilket innebär att syftet med undersökningen och

ämnesbeskrivningen formulerades innan intervjuerna påbörjades. Det var undersökningens vad och varför som ledde fram till val av metod.

• Planering gjordes för alla stadier i undersökningen. Viktigt att alltid ha undersökningens syfte och frågeställning i åtanke.

• Intervjuerna genomfördes enligt intervjuguiden. Efter varje intervju satt författarna ner och diskuterade intervjun med tanke på innehåll och det mellanmänskliga samspelet.

• Utskrift av intervjumaterialet genomfördes inför analysen.

• Analys, innehållsanalys användes för att få fram teman och subteman. • Resultatets trovärdighet beskrivs i studiens diskussion.

• Rapportering sker i form av denna uppsats som publiceras efter godkännande. Informanterna får ta del av materialet samt att det sker en presentation av undersökningen på kommande praktikplats.

Urval

Efter att ha funderat på hur kontakt skulle tas med informanterna togs kontakt med en lektor på en högskola i södra Sverige. Hon föreslog att vi skulle ta kontakt med några lärare som under denna period har kurser i sjuksköterskeutbildningen. På detta sätt blev hon en nyckelperson för att beträda fältet.

Efter kontakt med de berörda lärarna presenterades projektidén för studenterna under de första minuterna vid ett för dem ordinarie undervisningstillfälle. Sex personer ställde sedan upp frivilligt på intervju. Dessa informanter rökte dagligen och gick sjuksköterskeutbildningen på en högskola i södra Sverige. Beslut togs att detta antal räckte med tanke på de begränsade tidsresurserna. Enligt Polit m.fl. (2001) finns det inga generella regler eller kriterier för hur stort urvalet ska vara i en kvalitativ studie. Det viktiga är att urvalet relaterar till syftet i studien.

Inklusionskriterierna för att delta i studien var sjuksköterskestudenter som rökte dagligen. Ytterligare inklusions- och exklusionskriterier ansåg inte författarna vara nödvändiga.

De informanter som deltog i studien var mellan 20-40 år. Alla informanter var kvinnor. En av informanterna var född utomlands och de andra var födda i Sverige. Informanterna hade rökt olika länge med en variation på 3-20 år.

Genomförande

Deltagarna gavs skriftlig information (bilaga 2) via email efter intresseanmälan vid ovan beskrivna presentation i klasser. Innan intervjuerna påbörjades undertecknades samtyckesblanketter (bilaga 3) där deltagaren kunde ge sitt medgivande för

delaktighet i studien och där det även gavs information om att de kunde avbryta intervjun när som helst.

Informanterna fick själv välja tid för intervjuer. Plats för intervjuerna var i en av högskolans grupprum vilket bokades av författarna. Alla informanter ansåg detta vara smidigt då intervjuerna inte tog så mycket av deras lediga tid, utan de kunde komma på intervjuerna när de redan befann sig i skolan.

Intervjuerna genomfördes enskilt. Varje intervju tog cirka 20-30 minuter.

Intervjuerna spelades in med hjälp av en diktafon med microkasett. Båda författarna var närvarade. Intervjuerna transkriberades därefter till skrift och analyserades (Polit m.fl., 2001).

Datainsamling

Intervjuerna påbörjades med att kortfattat beskriva syftet och bakgrunden till studien för att skapa förtroende mellan parterna. Det poängterades även att samtalet var konfidentiellt. Intervjuarna lyssnade uppmärksamt, visade intresse, förståelse och respekt för deltagaren så att det blev en så avslappnad stämning som möjligt. I slutet av varje intervju tog intervjuaren upp något som den intervjuade hade sagt och frågade om författarna uppfattat allt rätt. Detta gav informanten möjligheten till förklaringar och ytterligare tankar. Efter varje avslutad intervju satt båda författarna ner och reflekterade runt intervjun, med tanke på stämning och det mellanmänskliga samspelet. Detta sätt att arbete rekommenderas av Kvale (1997).

Databerabetning/Analys

Det inledande steget av analysen var att transkribera materialet så att man senare kunde analyser intervjuerna.

Transkribering

En ordagrann transkribering av intervjuerna gjordes gemensamt av författarna där den ena skötte diktafonen och den andre skrev. Båda författarna hade översyn av materialet och kunde på detta sätt vara övertygade om att det som skrevs var det som hade sagts under intervjuerna.

Dataanalys

De transkriberade intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys. Polit m.fl. (2001) beskriver innehållsanalys som en analysmetod där man organiserar och sammanställer berättande kvalitativ information, där syftet är att identifiera utstickande teman och mönster bland dessa teman så att man till slut får ett

sammanhang. Denna analysmetod används ofta för att analysera skriftlig och muntlig kommunikation på ett systematiskt sätt.

Redan under transkriberingsfasen så analyserades materialet indirekt, då mönster och teman omedvetet framkom. När transkriberingen var avslutad skrevs texten ut i två exemplar. Båda författarna läste materialet flera gånger på egen hand och tittade på mönster i uppfattningar. Författarna träffades sedan och jämförde vad som kommit fram.

Mönster diskuterades, både där det fanns en klar samstämmighet mellan informanterna och där det fanns skillnader mellan informanterna och deras uppfattningar.

Olika teman togs fram som speglar både likheter och skiljaktigheter mellan informanternas uppfattningar om rökning relaterat till deras kommande yrkesroll.

Etiska övervägande

Tillståndet för studien gavs av högskolan där undersökningen utfördes. Tillstånd ansöktes även hos det lokala etikprövningsrådet vid Hälsa och samhälle, Malmö högskola. Alla sjuksköterskestudenter som ingick i studien fick information om att studien var frivillig och att den kunde avbrytas när som helst. Alla intervjuer behandlades konfidentiellt. Efter godkänt examensarbete raderas alla

bandinspelningar.

Hur undersökningen eventuellt skulle kunna påverka deltagarna diskuterades. Tanken var att inte på något sätt döma eller få deltagarna att känna skuld. Risker skulle kunna vara att de kommande sjuksköterskorna blir osäkra över deras val av yrke. Kanske frambringar de förberedda frågorna tankar kring deras lämplighet som sjuksköterskor med tanke på att vara en bra förebild till sina patienter. Kanske påverkas deras fortsatta utbildning och självförtroende.

RESULTAT

Resultatet av analysen presenteras nedan i form av teman och subteman som belyses med olika citat. Informanterna benämns student 1-6. Det första temat var rökande

sjuksköterskor kontra yrkesrollen med följande subteman misstro och trovärdighet.

Det andra temat var att arbeta med rökprevention med subteman vikten av

rökprevention samt engagemang. Det tredje temat som framkom var sjuksköterskan som rollmodell. Det fjärde och sista temat var rökningens påverkan av

sjuksköterskans viktigaste egenskaper.

Rökande sjuksköterskor kontra yrkesrollen

Informanterna pekade på en rad olika problem som skulle kunna uppstå om de fortsatte att röka som sjuksköterskor. Informanterna förklarade problemen och hur de tänkte handskas med dem.

Misstro

Alla informanter var medvetna om att det var möjligt att skulle kunna bli bemötta med en misstro från sina patienter om de fortsatte att röka som aktiva sjuksköterskor. Några informanter beskrev att misstro var svårt att bemöta i alla situationer. De beskrev vikten av samspelet mellan sjuksköterskan och patienten samt deras egen roll som motivator.

”Misstro kan vara mycket svårt att bemöta. Första steget är att sitta ner och prata med patienten. Men om det blir ett jättestort problem måste man kanske först och främst motivera sig själv innan man kan motivera andra.” (Student 4)

”Ja det kan ju bli ett problem om en patient bemöter mig med misstro. Men jag tror att det i alla situationer är viktigt med att skapa en kemi till patienten om den inte fungerar måste ju tillslut någon annan ta över.” (Student 1)

”Märker patienten att man har rökt så är det nog jättesvårt för en patient att lyssna, det blir liksom det fel budskap.” (Student 1)

Andra informanterna beskrev att det kunde bli svårt men la därefter tonvikten på att deras egna erfarenheter av rökning och försök att sluta röka kunde vara en fördel för dem i deras möte med rökande patienter.

”Jag hade nog talat om att jag vet hur svårt det är. Kan någon egentligen göra det utan att ha försökt sluta röka och misslyckats?” (Student 5)

”Jag hade nog förklarat att jag förstår att patienten kan uttrycka en viss misstro mot mig. Sedan hade jag sagt att jag vet hur det känns, jag har också försökt sluta och jag vet hur svårt och jobbigt det är. Kanske kan jag ge lite mer råd och tips och berätta om mina personliga erfarenheter.” (Student 3)

Ett annat sätt att belysa misstro var genom att beskriva avsaknad av förtroende. Förtroendet för dem som sjuksköterskor skulle kunna bli lägre i och med att de själva rökte.

”Förtroendet för mig som sjuksköterska borde kanske bli lite lägre.” (Student 3)

Två av informanterna ansåg dock att detta var en fråga om hur man hanterade situationen och att om man var skicklig kunde man vända problemet till sin fördel istället.

”Detta (avsaknad av förtroende) är en hanteringsfråga. Man måste inte vara helt fri från klander för att ha möjlighet för att vara en god vårdare.” (Student 5)

”Kan ju vara ett problem. Men jag tror att om man lyckas som rökande att ge god preventiv info kan faktiskt också förtroendet och trovärdigheten öka för att man vet vad man pratar om.” (Student 6)

Dubbelmoral/Trovärdighet

Ett annat problem som belystes i intervjuerna var det faktum att de som rökande sjuksköterskor skulle uppvisa en dubbelmoral som kunde medföra att deras trovärdighet sjönk inför patienterna.

”Däremot är det ju möjligt att patienterna har svårt att se mig som trovärdig. Egenskapen trovärdighet kan nog komma att påverkas av min rökning.” (Student 5) ”Ett problem som patienten kanske kan känna är om han eller hon ska lyssna på sjuksköterskan överhuvudtaget. Eftersom hon röker själv och säger att jag inte borde röka. Hon visar ju då en sorts dubbelmoral.” (Student 1)

”Det blir svårt när jag har samma problem som patienten, då blir det ju dubbelmoral.” (Student 4)

Tre av informanterna höll med om att deras rökvanor kunde ses som dubbelmoral, men ansåg att det nog inte skulle bli något problem om patienterna inte var medvetna om att de också rökte. Det var inte dubbelmoralen som sådan som var ett problem utan det faktum att patienten kanske kunde upptäcka att sjuksköterskan rökte.

”Jag förstår att vissa tycker att jag uppvisar någon slags dubbelmoral men förhoppningsvis behöver de inte veta att jag röker.” (Student 6)

”Ja, det kan ju bli lite svårt om man har gett information till en patient om rökning och sen att de kanske ser mig röka då känns det som om det blir dubbla budskap. Men förhoppningsvis blir det inga problem, men jag vet att det kan bli det. De tar mig väl inte på lika stort allvar, kan jag tänka mig då.” (Student 3)

”Det kan bli svårt om jag har gett en patient information om rökning och sen ser patienten mig röka. Då blir det ju dubbla budskap.” (Student 2)

Att arbeta med rökprevention

Den stora delen av intervjuerna lades ner på diskussion om det preventiva arbetet. Vikten av prevention av rökning, i vilken utsträckning de kunde tänka sig arbeta med prevention och om de trodde det var någon skillnad mellan rökande och icke rökande sjuksköterskor med tanke på engagemang.

Vikten av rökprevention

samstämmighet om att även rökande sjuksköterskor har ett stort ansvar vid prevention av rökning.

”Det är ju jätteviktigt med prevention av rökning. Det är ju A och O i många behandlingar.” (Student 1)

”Det (prevention av rökning) tycker jag är bra, det gör jag. Jag tycker man ska informera och man ska försöka hjälpa till mot rökstopp då. Och ge information, så det tycker jag är mycket viktigt.”(Student 2)

En av informanterna kopplade vikten av prevention till sin kunskap om vad rökning kan orsaka och att åtgärder kan leda till en förbättring inte bara för patienten själv utan även för folk runtomkring.

”Ja det tycker jag faktiskt är viktigt för rökning är också en av de jättemånga orsakerna som leder till sjukdomar, och sen är det farligt med passiv rökning också.” (Student 4)

”Prevention av rökning är en förebyggande åtgärd både för patienter och samhället och folket runtomkring.” (Student 4)

Två av informanterna ansåg att rökprevention var sjuksköterskans skyldighet. De ansåg att något som är så pass välkänt och bevisat som rökningens skadeverkningar var en självklarhet att arbeta mot för att främja befolkningens hälsa.

”Sjuksköterskan har skyldighet att befrämja hälsa. Vi kan berätta vad som händer med kroppen, om personen vill sluta kan vi vägleda dem.” (Student 6)

”Det är klart att vårdpersonalen har skyldighet att arbeta preventivt mot saker som vetenskapligt orsakar sjukdom.” (Student 5)

Engagemang

Under intervjuerna diskuterades om det var någon skillnad mellan rökande och icke rökande sjuksköterskor vad gällde engagemang i arbetet med rökprevention. Det som togs upp var om det kanske är skillnad i den mängd information om rökning som man som sjuksköterska ger sina patienter och om rökande sjuksköterskor drar sig undan om de riskerar konfronteras med rökande patienter. Informanterna tyckte olika i denna fråga.

En del av informanterna ansåg att det inte skulle bli någon skillnad.

”Nej jag tror inte det är någon skillnad, det går nog jämnt ut. Jag har ju själv valt både mitt kommande yrke och det faktum att jag röker. Jag kan jättegärna jobba preventivt fast att jag röker.” (Student 1)

”Det tror jag faktiskt inte, för att även om jag är rökare så vet jag ju att det inte är bra att röka och jag vet vilka hälsorisker det innebär.” (Student 3)

Andra ansåg att detta kunde vara ett möjligt problem men beskrev sedan hur de skulle kunna hantera frågan och vända sina rökvanor till något positivt.

”Det kan ju vara så faktiskt. Det är inget jag tänker att jag inte skulle göra på grund av att jag själv röker. Men det kanske man gör ändå, man säger kanske inte allt som man hade tänkt eller som man vet. Men förhoppningsvis ska ju jag ge samma

information som någon annan. Jag tror att det är bra att man är medveten om att man kanske gör det omedvetet. (Student 2

)

”Det är möjligt att det är skillnad men jag tror det är ganska individuellt hur man ställer sig i frågan. Hur mycket man brinner för det, en rökare kan ju ha större intresse ändå.” (Student 6)

Sjuksköterskan som rollmodell

Många av informanterna ansåg att det var viktigt att sjuksköterskan fungerade som en rollmodell för sina patienter. Både ordet rollmodell och förebild användes flitigt under intervjuerna.

Tre av informanterna tyckte att det var viktigt att vara en rollmodell med ansåg inte att rökningen gjorde dem till sämre rollmodeller.

”Det är att hon är omtänksam, kan ja identifiera behov hos de personer som hon ska vårda och fungera som en rollmodell.” (Student 1)

Efter följdfrågan om dessa egenskaper skulle kunna påverkas av det faktum att hon själv rökte svarade samma student;

”Nä, jag tror inte att det kommer att påverkas negativt på grund av att jag röker. Jag röker ju inte när jag jobbar.” (Student 1)

En student ansåg även hon att det var en viktig egenskap att vara en rollmodell och en förebild men tyckte att detta inte skulle påverkas av hennes rökvanor.

”Tja, man ska ju vara en rollmodell och en förebild väl och jag ska hjälpa människor och sådär, informera.” (Student 2)

”Jag tror inte att rökningen kommer att påverka min roll negativt.” (Student 2) ”Det är klart att det är bäst om sjuksköterskan är en god rollmodell, men jag tror inte att man måste vara helt felfri för att kunna utför ett bra jobb.” (Student 5)

Tre av studenterna påpekade att de inte skulle kännas bra att ses som en rollmodell när de själva röker.

”Ja att jag har ett stort ansvar som både rollmodell och informatör till våra patienter.” (Student 3)

”Ja det är väl just att jag ska vara en god rollmodell då. Om jag röker samtidigt så känns det inte så jättebra att jag ska förespråka rökfrihet eller ja att man inte ska röka.” (Student 3)

”Jag tror att det blir lite svårt eftersom man kanske ska vara som en förebild.”

(Student 4)

”Jag tycker inte att man överhuvudtaget ska röka när man har sjukhuskläder på. Det känns fel, om man stå där med ciggen i handen det känns liksom… ja som en dålig förebild.” (Student 4)

Rökningens påverkan av sjuksköterskans viktigaste egenskaper

Fem av informanter menade att de grundläggande egenskaperna som var viktiga för sjuksköterskor inte påverkas av det faktum att de röker. Endast en av informanterna tyckte annorlunda.

”Det är att hon är omtänksam, kan ja identifiera behov hos de personer som hon ska vårda. Jag tror faktiskt inte att dessa egenskaper påverkas av rökning, nej det tror jag inte har med det att göra.” (Student 2)

”Jag tycker att man ska vara omtänksam och bry sig om andra människor. Tycka om att hjälpa andra och sen ja att man ska vara en god lyssnare kanske. Just dessa egenskaper påverkas inte av att jag röker.” (Student 3)

”Vårdande, empati, förmåga att identifiera sig är viktiga egenskaper hos en sjuksköterska. Men jag tror inte att dessa egenskaper påverkas när man röker.” (Student 5)

En av studenterna ansåg att några av de grundläggande egenskaperna hos en

sjuksköterska skulle kunna påverkas om patienterna visste eller märkte att hon själv rökte.

”Ja att kunna samarbeta med andra och att vara ansvarsfull, en förebild ja det är jättemånga saker. Jag tror att det kan påverkas om de känner lukten av rök, då är man ju inte en bra förebild.” (Student 4)

DISKUSSION

Under diskussionen tas först metoddiskussionen upp och sedan följer resultatdiskussionen.

Metoddiskussion

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur rökande sjuksköterskestudenter ser på sin rökning relaterat till den kommande yrkesrollen. Sex studenter som

studerade till sjuksköterskor intervjuades. Valet att använda intervjuer som

datainsamlingsmetod gjordes för att få så djupa svar som möjligt. En annan tänkbar metod som kunde vara relevant att använda sig av är enkäter. Det hade kunnat finnas både fördelar och nackdelar med denna metod. Fördelarna hade kunnat vara att informanterna vågat öppna sig mer och svarat ärligare på frågorna om de inte blivit intervjuade och istället hade kunnat svara på frågorna anonymt. Risken med enkäter kan även ha den motsatta effekten att informanterna fyller i enkäten utan att tänka efter och därmed inte ger lika djupa svar. Även det faktum att det hade kunnat bli ett stort bortfall om man använde sig av enkäter ansågs vara till nackdel.

Enligt Kvale (1997) är just intervjuarna ett viktigt verktyg i kvalitativa studier. Egenskaper som är viktiga hos en intervjuare är att vara kunnig, strukturerande, tydlig, vänlig, känslig, öppen, styrande, kritisk, minnesgod och tolkande. För att uppnå så många av dessa kriterier som möjligt skaffade sig författarna kunskap inom ämnet rökning och rökprevention genom genomgång av litteratur även litteratur om intervjuteknik lästes.

Till intervjuerna användes en intervjuguide. Enligt Kvale (1997) är meningen med en intervjuguide att den ska ge stöd och vägledning under intervjuerna. Den ska

innehålla ämnen och frågor som ska tas upp. När intervjuguiden till föreliggande studie gjordes hade författarna studiens syfte och frågeställningar i åtanke. Problemet som uppstod var att intervjuguiden blev alldeles för strukturerad. Detta innebar att intervjuerna blev stela och att det inte flöt på lika bra som författarna hade hoppats på. Svaren som informanterna gav blev heller inte lika fylliga och djupa som tänkt. Författarna låste sig under intervjuerna och hade svårt att koncentrera sig på samtalet och följde istället intervjuguiden. Det var även svårt att ställa relevanta följdfrågor som hade kunnat leda till djupare svar från informanterna. Därmed blev svaren ytliga. Man kan tänka sig att med mer erfarenhet och självsäkerhet hade lett till ett djupare och mer omfattande material.

Transkriberingarna genomfördes gemensamt där en av författarna skötte diktafonen medan den andra skrev ner materialet. På detta sätt hade båda författarna översyn av materialet och kunde på detta sätt vara övertygade om att det som skrevs ner var det som hade sagts under intervjuerna. Detta medför en ökad trovärdighet för studien. Det faktum att informanterna fick se studiens syfte och frågeställningar i

informationsbladet innan intervjuerna kan ha lett till att informanterna redan innan de påbörjade intervjuerna hade en uppfattning om hur intervjuerna skulle se ut. De hade kanske då redan inställningen att de var tvungna att försvara sig. Det hade möjligtvis kunnat vara bättre om de inte haft denna kunskap innan då kanske mer spontana svar hade framkommit. Tanken var då att detta inte hade varit försvarbart ur ett etiskt perspektiv med tanke på att informanterna inte hade vetat vad de skulle intervjuas om och därmed inte kunnat ge sitt samtycke att delta i studien.

Urval

Sex studenter deltog frivilligt i studien. Hälften av deltagarna var från en klass och den andra hälften från en annan och det är möjligt att en bättre spridning från fler klasser hade gett ett annat resultat. Risken finns att studenterna diskuterade intervjuerna mellan varandra och att det ledde till att resultatet påverkades. Önskemålet var att både män och kvinnor skulle ställa upp på intervjuer. Men på grund av det bristande intresset hos manliga rökande studenter fick vi nöja oss med enbart kvinnliga deltagare. Resultatet måste därför tolkas med försiktighet och kan möjligen inte representera manliga sjuksköterskestudenter.

Alla deltagarna hade fått möjlighet att inom ramen för sjuksköterskeutbildningen delta i undervisning rörande tobakens skadeverkningar, utbredning och

tobaksprevention. Det finns möjlighet att detta har påverkat resultatet efter som de har ny och färsk kunskap om ämnet.

Att intervjuerna enbart omfattade sex personer innebär att resultatet inte kan

generaliseras på alla rökande sjuksköterskestudenter. Det hade varit mer optimalt om tid funnits att intervju fler studenter för att få en vidare och djupare syn på vad denna grupp anser om sin rökning relaterat till den kommande yrkesrollen. På grund av tidsbrist fanns inte denna möjlighet.

Datainsamling

De två pilotundersökningarna som genomfördes hade som syfte att få insikt om hur intervjuguiden fungerade. Författarna upptäckte att intervjuerna gick något fortare än förväntat men fokus lades mer på hur frågorna skulle formuleras. Det fanns inte så mycket tid att ändra på intervjuguiden då de riktiga intervjuerna skulle genomföras bara någon dag efter pilotstudien. Önskvärt hade varit om mer tid för att diskutera utformningen av guiden samt intervjuteknik hade funnits.

Intervjuarna är verktyg i studien. Men det absolut bästa sättet att bli en bra

intervjuare är genom praktik, genom att intervjua (Kvale, 1997). Problemet i denna studie var att ingen av författarna/intervjuarna hade någon erfarenhet av att intervjua. Som tidigare nämnts kompenserades denna nackdel genom litteraturgenomgång som handlade om intervjuteknik och i åtanke låg de viktiga egenskaperna hos en bra intervjuare. Trots detta har troligtvis resultatet färgats av författarnas ringa erfarenhet. Under intervjuerna hade författarna problem med att skapa ett samtal. Följden blev att frågorna ställdes och informanten svarade, oftast korthugget, vilket medförde svårigheter under analysen. Detta i sin tur ledde till att resultatet inte nådde det djup som hade varit önskvärt.

Under de första intervjuerna var osäkerheten stor. Efter att ha lyssnat och

transkriberat de första intervjuerna ansågs det att intervjuerna kunde genomföras på ett annorlunda sätt. Försök gjordes för att förbättra intervjuerna genom att bli mer avslappnade, lyssna mer aktivt och utnyttja pauserna i intervjuerna. Det faktum att intervjuerna förbättrades under tidens gång kan ha påverkat resultatet.

I intervjuerna deltog båda författarna. En intervjuade medan den andra skötte

bandspelaren och observerade samspelet och reaktioner. Det fanns möjlighet för den som inte intervjuade att fylla i om något missades, men till största del skulle

intervjuerna ske mellan informanten och en av författarna. Anledningen till att författarna ansåg det vara bäst att båda deltog var att intervjuerna skulle genomföras så lika som möjligt. Även för att kunna stötta varandra i en ovan situation. Det faktum att författarna var två och informanten ensam kan kanske ha medfört att informanten kände sig i ett underläge, och därmed påverkades kanske svaren. Författarna var dock medvetna om det eventuella problem och ansträngde sig för att skapa en så lättsam stämning som möjligt.

En del av informanterna undrade innan intervjuerna påbörjades om författarna själv rökte. Eftersom svaret var att detta inte var fallet finns möjligheten att informanten kände ytterligare underläge. Kanske är det även så att författarna hade kunnat ställa bättre följdfrågor om de själva hade erfarenhet av att försöka sluta röka.

Kvaliteten hos den ursprungliga intervjun är avgörande för kvaliteten hos den senare analysen enligt Kvale (1997). Han påpekar några kriterier som är viktiga vid en intervju såsom omfattningen av spontana, rika, specifika och relevanta svar från informanten. Det är även viktigt att intervjufrågorna är korta och svaren längre. Under våra intervjuer var svaren spontana och relevanta. Bristen var dock att de inte var så rika och djupa som önskat. Den ideala intervjun tolkas under loppet av

intervjun och svaren följs upp genom att klargöra för informanten hur det som sagts tolkas. Detta gjordes under intervjuerna och redan då började mönster urskiljas (a a).

Bearbetning och analys

Transkriberingen av intervjuerna genomfördes på egen hand. Att undersökaren gör det själv är enligt Kvale (1997) bästa sättet att få med alla detaljer. Transkriberingarna genomfördes gemensamt, på detta sätt hade båda författarna översyn av det som skrevs ner vilket ledde till att båda var övertygade om att det som skrevs ner var det som hade sagts under

intervjuerna. Transkriberingarna gjordes så fort som möjligt efter intervjuerna för att inte stämningen och vilka ansiktsuttryck som uppstod skulle glömmas. De skrevs ner ordagrant, det vill säga även hostningar, skratt och pauser antecknades detta sätt att arbeta

rekommenderas av Polit m.fl, (2001).

Innehållsanalys användes för att urskilja teman och subteman. Denna analysmetod rekommenderar Polit m.fl. (2001) att använda när man ska analysera skriftlig och muntlig kommunikation. Eftersom materialet lästes igenom var för sig medförde detta att den initiala analysen utfördes oberoende av varandra. När det senare diskuterades framkom att samma mönster hade hittats. Detta säkrar trovärdigheten enligt Kvale (1997). Den senare analysen gjordes tillsammans vilket var att föredra då diskussion kunde föras.

Det transkriberade materialet som blev 18 sidor är förhållandevis ganska litet vilket ledde till svårigheter i analysen. Men materialet analyserades och teman kunde urskiljas. Det är dock möjligt att svaren och analysen hade blivit djupare om materialet hade varit större i omfattning. På grund av den begränsade tiden kunde

dock ett allt för stort material ha medfört problem då det kanske inte hade funnits tid att analysera ordentligt.

Kanske var det så att ämnet som diskuterades var känsligt för våra informanter och att det var därför som vi uppfattade att de sköt ifrån sig och försvarade sig istället för att svara på frågorna. Informanterna hade en förmåga att inte koppla de olika

problemen till sin rökning. Enligt Kvale (1997) kan en intervju präglas av positiva eller negativa känslor och framkalla försvarsmekanismer hos informanten.

RESULTATDISKUSSION

För att göra diskussionen mer överskådlig presenteras den i de olika teman som tidigare presenterats i resultatet.

Rökande sjuksköterskor kontra yrkesrollen

När sjuksköterskestudenterna diskuterade de problem som skulle kunna att uppstå med tanke på deras rökning relaterat till deras framtida yrkesroll lyftes följande problem upp: patientens misstro mot dem, det faktum att de uppvisade en dubbelmoral samt att deras trovärdighet sjönk.

Många av informanterna påpekade att det var förståeligt att patienter kan komma att känna misstro mot dem. Deras lösning på problemet var deras personliga

erfarenheter och kunskaper. De menade att de kunde förklara för patienten att de visste hur svårt det var, att de hade varit i samma situation och att de kanske kunde ge mer råd och tips än en icke rökande sjuksköterska. En informant menade till och med att ingen som aldrig har varit i situationen och misslyckats kan fullt ut förstå vad patienterna går igenom. Om man ser på problemet på detta sätt är det möjligt att det alltså inte alls behöver vara ett problem. Det är ju logiskt att någon som har gått igenom den fem F:na (Post & Gilljam, 2003) själv har en större möjlighet att lära ut dem på ett optimalt sätt. De vet bristerna och att det är lätt att misslyckas och kan då fokusera på dessa bitar och undvika dem mer effektivt.

En av studenterna pratade om misstro och belyste det faktum att det är viktigt att kunna motivera sig själv för att kunna motivera andra. Detta kan ju verka vara ett välgrundat argument. Men vad leder då detta till? Då är det ju mycket möjligt att preventionsarbetet blir lidande. Kanske har den rökande sjuksköterskans mindre tro på sig själv som motivator eftersom hon/han inte kan motivera sig själv. När man sedan lägger på det faktum att det är mycket påfrestande att arbeta med

rökprevention (a a) blir möjligtvis resultatet ännu sämre. Kanske behövs extra handledning och stöd till de personer som själva känner att de inte fungerar som motivatorer.

Dubbelmoral och trovärdighet belystes också. Informanterna påpekade att de

uppvisade en dubbelmoral men majoriteten av dem ansåg inte detta vara ett problem så länge de kunde undanhålla det faktum att de rökte för sina patienter. Fokus lades alltså inte på problemet med uppvisande av dubbelmoral utan handlade i praktiken om att undanhålla sina rökvanor för patienterna. I ICN.s etiska koder år 2000 för sjuksköterskor fastslås att sjuksköterskor ska sköta sin hälsa så att förmågan att ge

vård inte äventyras och att de ska uppträda på ett sätt som bidrar till yrkets anseende och främjar allmänhetens tillit. Detta mål kan inte anses uppfyllt när det faktum som kan medföra en minskad tillit bortses. Det hade antagligen skapat mer tillit hos allmänheten om sjuksköterskan skulle stå för sina brister och inte gömma undan dem.

Att arbeta med rökprevention

Vikten av rökprevention ansågs samstämmigt vara av stor betydelse. Informanterna beskrev att det var viktigt att informera sina patienter om vad rökning kan leda till och sätt att kunna få hjälp. I Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) står det att ”den som vänder sig till hälso- och sjukvården ska när det är lämpligt ges

upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada.” Informanterna påpekade även att det är sjuksköterskans skyldighet att arbeta preventivt vilket även påpekas i litteraturen (SFS 1982:763, Post & Gilljam, 2004, Socialstyrelsen, 2005). Flertalet av informanterna trodde inte att det skulle bli någon skillnad i engagemang i tobaksfrågan bland rökande sjuksköterskor och icke rökande sjuksköterskor. De menade att kunskapen om vikten av rökprevention var lika stor hos dem som hos någon annan sjuksköterska Enligt informanterna berodde engagemanget inte på om man rökte eller ej utan snarare på hur mycket man brann för frågan. I studien av Jenkins & Ahijevych (2003) framkom dock att det fanns en skillnad i mängd information och erbjudande om hjälp till rökstopp mellan rökande och icke rökande sjuksköterskor. Studien visade att rökande sjuksköterskor undvek dessa situationer. Författarna funderade då på vad denna skillnad skulle kunna beror på. Kanske kan inte våra informanter riktigt sätta sig in i hur de egentligen skulle arbeta om de var sjuksköterskor eftersom det är mitt uppe i sin utbildning och relativt långt från sin examen. Även det faktum att alla informanter nyligen fått undervisning om tobaksprevention, tobakens skadeverkningar och utbredning kan ha påverkat resultatet och deras syn på att arbeta preventivt.

Två tänkbara skillnader i engagemang eller uppfattningar om engagemang

diskuterades. En möjlig anledning är att under utbildningen till sjuksköterska blir ges mycket information om rökning och rökningens skadeverkningar. Specifik utbildning om rökprevention erbjuds alla studenter. All denna information påverkar kanske sjuksköterskestudenterna och därför anser de att rökprevention är så viktigt som våra informanter påpekar. Det kan även vara detta faktum som ledde till att våra

informanter inte trodde att skulle bli någon skillnad i engagemang.

En annan tanke kan vara att färdiga sjuksköterskor har en annan insikt. Rökningens effekter är mer uppenbara. Arbetet med människor som blivit drabbade och

människor som inte överlevt påverkar kanske sjuksköterskans syn på vikten av rökprevention. Det kan även vara så att information förträngs av rökande sjuksköterskestudenter då det kan känns överväldigande men när arbetet sedan påbörjas i verkligheten kan det bli möjligt att till sig kunskapen på ett annat sätt.

Sjuksköterskan som rollmodell

att detta var en viktig egenskap hos en sjuksköterska. När informanterna använde ordet rollmodell är det möjligt att några av dem inte relaterade detta just till det faktum att de röker utan till andra avseenden. De pratade om grundläggande egenskaper som genomsyrar hela sjuksköterskans roll och de menade då att rökningen inte inverkade i så hög grad. Egenskaperna som togs upp i relation med rollmodell var omtänksamhet, förmåga att lyssna o.s.v. om informanterna syftade på detta när de tänkte på vikten att vara en god rollmodell är det klart att det inte innebär några problem. Författarnas tanke var att det var vår brist på skicklighet i

intervjuerna som orsakade detta syftningsfel. Hade vi kunnat ställa relevanta

följdfrågor hade vi kunnat få svar på varför de flesta tyckte att egenskapen att vara en god rollmodell inte påverkas av rökningen hos sjuksköterskan.

Jenkins & Ahijevych (2003) beskriver i sin studie att sjuksköterskor har en stor roll när det gäller motivation och behöver då vara goda förebilder. Informanterna i denna studie ansåg att det är mycket viktigt att fungera som rollmodell och som förebild. Men de allra flesta skjuter bort det faktum att rökning kanske kan påverka patienters syn på de som goda förebilder.

Rökningens påverkan av sjuksköterskans viktigaste egenskaper

När författarna frågade informanterna om vilka egenskaper som var viktigast hos en sjuksköterska var det inte många som kopplade dessa till rökning. Det visar alltså att de allra viktigaste egenskaperna en sjuksköterska ska ha inte har något att göra med om man röker eller inte. De tyckte att en rökande sjuksköterska kan utför sitt arbete lika bra som en icke rökande sjuksköterska.

Det är mycket möjligt att så är fallet men informanterna hade en tendens att skjuta ifrån sig de problem som faktiskt skulle kunna inträffa med tanke på deras rökvanor. Detta berodde kanske på att de kände ett behov av att försvara sig och att de annars skulle ses ned på. När det i själva verket finns andra egenskaper som det är värre att sakna.

I denna studie framkom inte vilken kunskap som studenterna hade om rökningens skadeverkningar och rökprevention. De påpekade att de hade kunskaper och att de därför tyckte det var viktigt med det preventiva arbetet. Innehållet i deras kunskap kom dock inte fram. I studien av Sejr & Osler (2002) beskrevs effekterna av utbildning och att goda kunskaper leder till positiva attityder till rökprevention. I studien av Sekijma m.fl. (2005) drogs paralleller mellan kunskap och prevalens av rökning bland studenter och sjuksköterskor. Detta antyder vikten av undervisning rörande tobakens skadeverkningar, utbredning och tobaksprevention är av största vikt i sjuksköterskeutbildningen.

SLUTSATSER

Syftet med denna studie var att undersöka rökande sjuksköterskors syn på sin rökning relaterat till den kommande yrkesrollen. Frågeställningar om prevention, yrkesrollen, sjuksköterskan som rollmodell och påverkan av sjuksköterskans egenskaper diskuterades. Resultatet visade att det råder en samstämmighet bland rökande

sjuksköterskestudenter vad gäller synen på sjuksköterskans ansvar att arbeta preventivt mot rökning. Det framkom även att det kan skapas problem när

sjuksköterskan ska arbeta med detta och samtidigt röker. Någon egentlig reflektion över hur detta skulle kunna lösas gjordes dock inte bland informanterna. Ett förslag hade kunnat vara att sjukvårdspersonal erbjuds rökavvänjning och möjligtvis någon form av kompensation om de lyckas.

Informanterna i denna studie påpekade viktiga egenskaper som inte påverkas av att man röker. Majoriteten ansåg att det inte fanns någon större skillnad i engagemang mellan rökande och icke rökande sjuksköterskor.

Fortsatt forskning kring rökande sjuksköterskestudenters syn på sin rökning hade kunnat vara att följa upp undersökta studenter när de sedan börjat arbeta och undersöka om deras uppfattningar har förändrats.

Det är viktigt att rökande sjuksköterskestudenter får möjlighet att reflektera kring sin egen rökning och hanteringar av eventuella problem i arbetslivet. Det är även viktigt att utbildning om rökningens effekter och preventionsarbetet tas upp tidigt och genomgående under hela utbildningen.

REFERENSER

Apoteket AB (2003) Läkemedelsboken 2003/2004, Uppsala: Almqvist & Wiksell Tryckeri AB

Ericson, E & Ericson, T (2002) Medicinska sjukdomar. Specifik omvårdnad,

Medicinsk behandling, Patofysiologi, JMS Mediahus Syd.

FASS (2005)

Fhi (2004) Tobak och avvänjning. En faktaskrift om behovet av prioritering av

tobaksavvänjning, Sandviken; Sandvikens tryckeri AB

ICN (2000) ICN:s etiska kod för sjuksköterskor, Genevea: ICN – International Council of nurses

Janzon, E (2001) Sjuksköterskestuderande och tobak. Utvärdering av ett

undervisningsprogram om tobaksprevention på Vårdhögskolan i Malmö, Göteborg:

Nordiska hälsovårdshögskolan

Janzon, E (2005) Women, smoking and myocardial infarction, Lund: Studentlitteratur

Jenkins, K & Ahijevych, K (2003) Nursing Student´ Beliefs About Smoking, Their Own Smoking Behaviors, and Use of Professional Tobacco Treatment Intervention.

Applied Nursing Research, Vol. 16, No.3 (August), 2003: pp 164-172.

Kvale, S (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund: Studentlitteratur Larsson, M & Boethius, G (2000) Vägen till ett rökfritt liv, Stockholm: S-M Ewert AB.

Magnusson, S & Nordgren, P (1994) Om tobak. Bakgrund och kommentar till

tobakslagen: Stockholm: Gotab.

Persson, J, Sjöberg, I, Johansson S-E (2004) Bruk och missbruk, vanor och ovanor.

Hälsorelaterade levnadsvanor 1980-2002, Statisktiska centralbyrån

Polit, D, Beck, C, Hungler, B (2001) Essetials of Nursing Research. Methods,

Apprasial, and Utilization, Philadelphia; Lippincott.

Post, A & Gilljam, H (2003) Tackla tobak. Tobaksprevention I teori och praktik. Lund: Studentlitteratur

Sejr, H & Osler, M (2002) Do Smoking and Health Education Influence Student nurses´Knowledge, Attitudes, and Professional Behavior? Preventive Medicine 34, 260-265

Sekijima, K, Seki, N & Suzuki, H (2005) Smoking Prevalence and Attitudes towards Tobacco among Student and Staff Nurses in Niigata, Japan. The Tohoku Journal of

Experimental Medicine187-194.

SFS 1982:763 (Hälso- och sjukvårdslagen)

SFS 1993:581 (ändrades 2004:485 Propositionen 2003/04:65) (Tobakslagen) Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska Tobaksfakta (2006)

>www.tobaksfakta.org/qna/qna.asp?id=936>2006-04-26 Vårdförbundet (2004)

BILAGOR

Bilaga 1: Intervjuguide Bilaga 2: Informationsblad Bilaga 3: Samtyckesblankett

Bilaga 1: Intervjuguide

INTERVJUGUIDE:

INLEDANDE FRÅGOR

Hur länge har du rökt?

Hur många cigaretter röker du per dygn?

När tar du din första cigarett efter det att du har vaknat? Har du någon gång funderat på att sluta röka?

YRKESROLLEN

Vilka egenskaper anser du vara viktiga hos en sjuksköterska?

Tror du att dessa egenskaper kan påverkas om en sjuksköterska röker? 1 I så fall på vilket sätt?

- Hur har du tänkt hantera detta? Hur ser du på din kommande yrkesroll?

Kan du tänka dig att något annat kan komma att bli problematiskt med tanke på rökning och din kommande yrkesroll?

PREVENTIVT ARBETE

Hur ser du på sjuksköterskans skyldighet att arbeta preventivt mot rökning? Vilka problem skapas när sjuksköterskan utövar det hon arbetar preventivt mot? Hur tror du vården och det preventiva arbetet påverkas?

FÖRTROENDE

Som sjuksköterska är man en stor motivationskälla för patienter som behöver sluta röka. När sjuksköterskan själv röker kan detta eventuellt medföra misstro.

Bilaga 2: Informationsblad

Informationsblad

Informationsblad

Informationsblad

Informationsblad

Examensarbetets rubrik: Rökande sjuksköterskestudenter och deras syn på rökning relaterat till sin kommande yrkesroll.

Vi är två sjuksköterskestudenter som ska skriva vårt examensarbete. Syftet med föreliggande arbete är att få kunskap om hur rökande

sjuksköterskestudenter ser på rökning relaterat sin kommande yrkesroll. Följande frågeställningar vill vi ha svar på:

* Vad tror sjuksköterskestudenter kommer att bli problematiskt i sin yrkesroll med tanke på sina rökvanor?

* Vilka problem skapas när sjuksköterskan utövar det som hon arbetar preventivt mot? Hur påverkas vården och det preventiva arbetet?

* Hur ska patienten få förtroende och motivation att sluta röka från en rökande sjuksköterska?

Vi vill intervjua 6-8 rökande sjuksköterskestudenter som röker dagligen Studieansvariga: Frida Jönsson Åsbogatan 23c 26251 Ängelholm Tele: 0736295791 Email: hss04090@stud.mah.se Emma Görtz Idrottsgatan 10a 22229 Lund Tele: 0733648340 Email: hss04085@stud.mah.se