Gymnasieinformation- en studie om vad år 9 elever anser om tillvägagångssätt

Malmö högskola

Studie- och

yrkesvägledarutbildningen

Individ och Samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Gymnasieinformation

– en studie om vad år 9 elever anser om tillvägagångssätt

High school information

- a study of ninth grader's views on methods

Frida Johansen

Angelica Samuelsson

Studie- och yrkesvägledarutbildningen, 180 hp

Sammanfattning

Detta examensarbete syftar till att ge en ökad förståelse för hur elever i år 9 upplever

tillvägagångssätt vid gymnasiepresentationer. Studien fokuserar på deras upplägg och inte på informationsinnehåll. Arbetet utgår från mottagarna av informationen, dvs. ett elevperspektiv. En metodkombination har använts och studiens resultat har samlats in med hjälp av

kvantitativ och kvalitativ metod. Enkätens syfte är att ge en bredd av elevernas åsikter och med djupintervjuerna fördjupa förståelsen från enkätsvaren. Examensarbetet baseras på totalt 70 enkätsvar samt sex djupintervjuer med elever i år 9, vilka insamlades i samband med gymnasiepresentationernas slut.

De teoretiska perspektiv vilka examensarbetet grundas i behandlar skilda pedagogiska inriktningar, vilka belyser olika aspekter i undervisningssituationer. Dessutom innefattas arbetet av ett teoretiskt perspektiv vilket berör forskningsområdet lärstilar.

I resultatdelen presenteras enkätsvaren i diagram och tabeller för att bli mer överskådliga. Resultatet för de sex elevintervjuerna redogörs var för sig. Vad det gäller examensarbetets analys har ett flertal gemensamma nämnare påträffats i elevernas svar. De mest framstående är att eleverna anser att tillvägagångssätten på gymnasiepresentationen karaktäriseras av att studie- och yrkesvägledaren pratade mest. Dessutom visar analysen att eleverna helst vill att gymnasieinformationen presenteras efter lunch samt att de föredrar att studie- och

yrkesvägledaren pratar mestadels under presentationen, dock med krav i att andra metoder även förekommer.

Nyckelord: elevperspektiv, gymnasieinformation, gymnasiepresentation, lärstilar, pedagogiska teorier, studie- och yrkesvägledning, tillvägagångssätt.

Förord

Vid genomförandet av detta examensarbete har vi fått ta del av mycket ny och användbar kunskap. Vi vill rikta ett stort tack till alla som gjort studiens genomförande möjlig!

Framförallt ett stort tack till eleverna som deltagit i vårt arbete och med detta gjorde vår studie utförbar! Vi är även tacksamma för all hjälp vi har fått av studie- och yrkesvägledarna,

utan er hade arbetet aldrig gått att verkställa.

Vi vill ge ett stort tack till vår handledare Ann-Christine Ringström som bistått oss genom arbetet. Likaså vill vi tacka våra nära och kära för stöttningen under examensarbetets gång.

Innehållsförteckning

1. INLEDNING OCH BAKGRUND ... 7

1.1 Tidigare forskning ...7

1.2 Syfte och frågeställningar ...8

1.3 Avgränsningar ...8 1.4 Begreppsdefinitioner...8

2. METOD ... 10

2.1 Val av metod ...10 2.2 Urval ...10 2.3 Pilotstudie...11 2.4 Genomförande...11

2.5 Datainsamling och databearbetning...11

2.6 Enkät och intervjuguide ...12

2.7 Validitet och reliabilitet ...13

2.8 Forskningsetiska riktlinjer...13

3. TEORETISKA PERSPEKTIV ... 15

3.1 Inledning teoretiska perspektiv ...15

3.2 John Dewey...16 3.3 Lev Vygotskij...17 3.4 Jean Piaget...18 3.5 B.F. Skinner...19 3.6 Lärstilar ...19

4. RESULTAT ... 23

4.1 Resultatredovisning enkät ...23 4.2 Resultatredovisning intervjuer ...29

4.2.1 David och Charlottes gymnasiepresentation ...29

4.2.2 David ...29

4.2.3 Charlotte ...30

4.2.4 Felix och Emils gymnasiepresentation...32

4.2.5 Felix...32

4.2.6 Emil ...33

4.2.7 Benjamin och Amandas gymnasiepresentation ...34

4.2.8 Benjamin...34

4.2.9 Amanda ...35

5. ANALYS ... 37

5.1 Elevernas åsikter om den upplevda gymnasiepresentationen ...37

5.2 Tillvägagångssätt eleverna föredrar vid gymnasiepresentationen...39

5.3 Särskiljanden mellan enkät- och intervjusvaren...42

5.4 Avslutande diskussion ...43

5.5 Metoddiskussion...45

6. REFERENSLITTERATUR ... 47

Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3

1. Inledning och bakgrund

En studie- och yrkesvägledares arbetsuppgifter på en grundskola omfattas av flera skiftande arbetsmoment. Förutom vägledning av elever enskilt eller i grupp innebär arbetet även att information om framtida studie- och yrkesval skall framföras till eleverna. Ofta är det inför stundande val som sådan information genomförs. I Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet 1994, går det att utläsa följande: ”Studie- och yrkesvägledaren, eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter, skall informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen…” (Skolverket 2006, s. 15).

Studie- och yrkesvägledningens innehåll och form kan variera, vilket därmed även påverkar vägledarens arbetsuppgifter. Illustrationen nedan visar spännvidden i den verksamhet studie-och yrkesvägledaren verkar, med psykoterapi på ena sidan studie-och undervisning/instruktion studie-och information på den andra (Persson, Lindblom & Odmark 1980).

Psykoterapi Undervisning

Figur 1. Källa: Persson, Lindblom & Odmark 1980, s. 44 Inför den framtida professionen finner vi det intressant att se närmare på den undervisande och informativa delen av studie- och yrkesvägledningen. Studie- och

yrkesvägledarutbildningen har omfattats av en pedagogikkurs, vilken varit till särskild nytta för den del av vägledarens arbete som innefattas av att förmedla information och undervisa. Under denna kurs väcktes nyfikenheten på att få en ökad förståelse för elevernas perspektiv inom detta område, vilket är av särskild vikt då de är mottagare av informationen. Detta arbete syftar till att se närmare på hur år 9 elever upplever att gymnasieinformationen förmedlas.

1.1 Tidigare forskning

Det finns mycket forskning om undervisningssituationer, dock ej med koppling till studie- och yrkesvägledningens praktik. Inom det valda forskningsområdet har någon tidigare forskning ej påträffats. Av denna anledning är arbetets teoridel inte kopplad till vägledningens enskilda ämnesområde utan tar sin utgångspunkt i pedagogiska tillvägagångssätt och lärstilar, vilka är lämpade för all undervisande verksamhet.

1.2 Syfte och frågeställningar

Detta examensarbete syftar till att undersöka vad eleverna anser om tillvägagångssätt vid presentationen av gymnasieinformationen, likaså vilka tillvägagångssätt de föredrar för att de ska ta till sig informationsmaterialet. Studien syftar även till att få veta om det finns några gemensamma nämnare bland elevernas uppfattningar. Examensarbetet avser att besvara följande frågeställningar:

 Vad anser eleverna om det tillvägagångssätt som studie- och yrkesvägledaren använder sig av vid presentationen om gymnasievalet?

 Vilka tillvägagångssätt föredrar eleverna för att kunna ta till sig gymnasieinformationen?



Finns det några gemensamma nämnare i elevernas uppfattningar kring vilka tillvägagångssätt de föredrar och vilka är i så fall dessa?

1.3 Avgränsningar

Arbetet avgränsas till att endast undersöka elever i år 9s perspektiv, för att få ökad förståelse för hur de upplever gymnasieinformationen. Med detta begränsas studien till ett och samma informationsområde, dvs. gymnasievalet. Studien syftar inte till att undersöka vad eleverna anser om gymnasieinformationens innehåll utan enbart fokusera på vad de anser om tillvägagångssätt vid informationsförmedlandet.

1.4 Begreppsdefinitioner

Nedan förtydligas de begrepp som används i arbetet. För att skapa variation i texten förekommer synonymer, vilka anses ha samma innebörd.

 Med ordet tillvägagångssätt menas studie- och yrkesvägledarens val av upplägg på gymnasiepresentationen. Ordet upplägg förekommer också i arbetet som en synonym.  Vägledare är ett ord som används i arbetet med hänsyftning till studie- och

yrkesvägledare.

 Begreppen elev och intervjuperson används i arbetet då det talas om respondenterna i studien.

 För att skapa variation i texten förekommer gymnasiepresentationen och presentationen i egenskap av synonym för gymnasieinformationen.

 Då teoridelen är allmän och ej särskilt inriktad mot studie- och yrkesvägledarens pedagogik, kommer begreppen pedagog och undervisare användas istället för studie-och yrkesvägledare i detta avsnitt.

 I detta examensarbete används begreppet år 9, vilket tidigare haft namnet årskurs och då förkortats åk. Den nya definitionen för årskurs är nu skolår och förkortas stället år. Av denna anledning har vi valt att använda oss av definitionen år 9.

2. Metod

Kapitlet inleds med val av metod, urval, pilotstudie, genomförande samt datainsamling och databearbetning. Därefter kommer följande rubriker att behandlas; enkät och intervjuguide, validitet och reliabilitet samt forskningsetiska principer.

2.1 Val av metod

Valet av metod tar sin utgångspunkt i studiens syfte och dess frågeställningar. Förhoppningen med detta metodval är att det valda forskningsområdet skall belysas utifrån fler synvinklar. Det finns för- och nackdelar med både kvantitativ och kvalitativ metod och en kombination av metoderna har valts med avsikt att säkerställa undersökningens resultat. Den kvantitativa metodens styrka ligger i att skapa en mätbar grund och ge förutsättningar för att kunna se samband i materialet. Med denna metod har förhoppningen varit att finna gemensamma nämnare. För att samla in den kvantitativa empirin har enkäter använts och intervjuer för att samla in det kvalitativa materialet. Med den kvalitativa metoden kontrolleras enkätens resultat genom att intervjuerna skapar en fördjupad förståelse för forskningsområdet, då en sådan metod bistår med mer fyllig information (Larsen 2007).

2.2 Urval

Studien har genomförts på tre olika skolor i Västra Sverige. Dessa är belägna i en större stad med över 100 000 invånare, en medelstor stad med ca 50 000 invånare och en mindre stad med mindre än 25 000 invånare (SCB 2009). Antalet årskurser och elevantal på de tre

skolorna lyder enligt följande; en F-9 skola med ca 500 elever, en 1-9 skola med ca 600 elever och en 6-9 skola med ca 600 elever. Vägledarna som genomför gymnasiepresentationerna har alla studie- och yrkesvägledarutbildning. Ursprungligen avsågs att undersöka tre skilda tillvägagångssätt vid förmedlandet av gymnasieinformationen, för att utifrån dessa få veta vad elever ansåg om olika tillvägagångssätt. Vid upptäckten att de flesta informationstillfällen för år 9 redan var genomförda bortsågs detta urvalskrav och således utfördes studien på de skolor vilka ännu ej fått ta del av gymnasieinformationen. Utgångspunkten fick därmed istället bli de skolor vilka fanns till hands vid tidpunkten för undersökningen, ett så kallat

bekvämlighetsurval. Även de klasser vilka studien baseras på har valts ut genom ett bekvämlighetsurval utifrån vilka som fanns tillgängliga (Bryman 2002). I dessa klasser har enkäten delats ut efter genomförandet av gymnasiepresentationen och i samband med detta

har eleverna frivilligt anmält sitt intresse för att delta i intervjuundersökningen, vilket gör detta till ett urval enligt självselektion (Larsen 2007). Då det fanns fler än två frivilliga elever avgjordes elevernas medverkan med hjälp av lottdragning.

Totalt sett baseras det empiriska materialet på 70 enkätsvar samt sex djupintervjuer med elever i år 9 elever på tre skilda skolor. Eftersom arbetets syfte och frågeställningar inte berör begreppen genus eller etnicitet har hänsyn till detta ej tagits i arbetet. Urvalet är inte

representativt för alla år 9 elever då studien baseras på för få enkät- och intervjusvar men kan emellertid visa på en tendens.

2.3 Pilotstudie

Inledningsvis genomfördes en pilotstudie i form av två elevintervjuer i år 9, med syfte att testa intervjuguiden och den tekniska utrustningen. Utifrån denna förstudie drogs slutsatsen att intervjumaterialet ej skulle bli tillräckligt fylligt för att besvara arbetets syfte och

frågeställningar. Av denna anledning togs beslutet att komplettera intervjuerna med en enkät, vilken testades på ca 15 elever i samband med en gymnasiemässa. Grundat i elevernas påpekanden samt efter egna reflektioner reviderades sedan enkätens utformning och dess frågor (Larsen 2007). Resultatet av pilotstudierna inkluderas ej i studien.

2.4 Genomförande

Genom telefonkontakt med studie- och yrkesvägledarna och rektorerna på de tre skolorna, begärdes tillstånd för genomförandet av intervjuer och enkäter. Med hjälp från studie- och yrkesvägledarna bokades salar, där intervjuerna kunde genomföras avskilt. Vid insamlandet av det empiriska materialet var vi båda närvarande. Enkäterna delades ut efter presentationens slut och tog ca 10 minuter för eleverna att besvara. Alla närvarande elever deltog i

enkätundersökningen. Intervjuerna varade mellan 25-40 minuter och vi båda deltog aktivt vid intervjutillfällena, varför en helhetsförståelse av materialet frambringades redan från studiens start.

2.5 Datainsamling och databearbetning

Enkäten insamlades i direkt anslutning till gymnasiepresentationen, vilket minskade antalet bortfall. Inga externa bortfall finns att redovisa från enkätinsamlingen, förutom interna vilka

det redogörs för i presentationen av resultatet. Interna bortfall har uppkommit av olika anledningar, exempelvis av att eleven inte har angivit svar på en fråga. Vad det gäller

intervjuerna spelades dessa in med hjälp av diktafon. Valet att spela in intervjuerna grundades i en önskan att inte gå miste om värdefull information från eleverna, som kan ske vid en skriftlig nedteckning av intervjuerna. Innan genomförandet av intervjuerna testades det tekniska hjälpmedlet, vilket har medverkat till att tekniken inte har blivit ett störande moment (Dalen 2008).

Enkätbearbetningen har skett i flera steg och varit mycket noggrann. En datamatris har skapats, vilket betyder att all data från enkäterna har sammanställts i ett dokument.

Datamaterialet har kodats och därefter har tabeller och diagram skapats för att göra materialet mer lättförståeligt (Larsen 2007). Vad det gäller intervjuernas bearbetning har dessa

transkriberats ordagrant och på ett mycket grundligt sätt. Intervjumaterialet för varje

intervjuperson har sammanställts och presenteras separat, för att öka förståelse för elevernas skilda åsikter. Som stöd för bearbetningen av underlaget har en kvantifiering av

intervjumaterialet använts. Detta betyder att man vid kvalitativa undersökningar klarlägger delar av materialet, vilket sedan ligger till grund för vidare bearbetning av

resultatredovisningen och analysen (Dalen 2008).

Den analytiska metod vilken använts i detta arbete är hermeneutisk. Vid tolkningen av enkätsvaren och intervjuerna har försök gjorts till att se bortom orden, för att finna en djupare mening i det eleverna sagt. ”Förståelseprocessen karaktäriseras inte bara genom att den enskilda delen förstås utifrån helheten, utan också genom att man försöker anpassa helheten till delen.” (Dalen 2008, s. 14)

2.6 Enkät och intervjuguide

Enkäten består av tio frågor, två öppna och återstående slutna. Försök till att utforma

lättförståeliga och tydliga frågor har gjorts. ”Egen kommentar” används under vardera frågan, där eleverna har haft möjlighet att tillägga sina tankar för att berika materialet (Trost & Hultåker 2007). Enkäten har bifogats, se bilaga 1.

Intervjuguiden har utformats efter en semistrukturerad modell. Den har sin utgångspunkt i enkäten vilket föll sig naturligt eftersom syftet med intervjuerna har varit att fördjupa det

insamlade enkätmaterialet. Guiden gavs med detta en viss struktur och bestod av tio stycken huvudfrågor med underföljande öppna frågor. De genomförda intervjuerna har tett sig olika p.g.a. att en semistrukturerad intervjuguide tillåter ändringar i frågeordningen (Dalen 2008). Strävan med intervjuerna har varit att få elevernas motiveringar och en ökad förståelse för hur de har svarat i enkäten. För att se intervjuguiden, se bilaga 2.

2.7 Validitet och reliabilitet

Med validitet avses att en studie undersöker vad som är ämnat att undersöka. Enkäten och intervjuguiden har redigerats efter genomförandet av pilotstudien, där materialet har preciserats ytterligare efter arbetets syfte vilket anses höja validiteten (Larsen 2007). Att studien sedan har genomförts av två personer har ökat validiteten eftersom risken för subjektivitet i tolkningen av materialet då minskat (Dalen 2008). En sänkning av validiteten kan däremot tänkas ha uppstått p.g.a. bristande förberedelser, då tidspressen förhindrat en mer ingående inläsning av forskningsområdet innan undersökningens genomförande (Larsen 2007).

Reliabilitet mäter tillförlitlighet och noggrannhet i arbetet. Att enkäten efter pilotstudien utformades till att bli mer lättförståelig kan därmed ses som reliabilitetshöjande. Vid sammanställningen av enkätens svarsresultat samt vid transkriberingen av de inspelade intervjuerna har vi varit ytterst noggranna för att stärka reliabiliteten (Larsen 2007). Vad som kan tänkas sänka reliabiliteten i studien var enkätens två öppna frågor samt de frivilliga egna kommenterarna, vilka kan försvåra tolkningen av elevernas svar (Trost & Hultåker 2007). Validiteten och reliabiliteten i studien har stärkts i och med användandet av en

metodkombination, då metoderna tillsammans väger upp varandra (Larsen 2007).

2.8 Forskningsetiska riktlinjer

”Samhället ställer krav på att all vetenskaplig verksamhet ska styras av överordnande principer som är preciserade i lagar och riktlinjer.” (Dalen 2008, s. 20) I detta arbete har det noggrant tagits hänsyn till de etiska principerna som Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet har utformat. Nedan följer en kort redogörelse för hur vi har följt de fyra huvudkraven i vår studie.

Informationskravet: De elever och skolor vilka har deltagit i studien har noga informerats om dess syfte och upplägg. Eleverna har även underrättats om att medverkan varit frivillig samt att de har kunnat avbryta sitt deltagande när som helst.

Samtyckeskravet: Eleverna i studien har givit sitt godkännande till att delta. Rektorerna på skolorna har även givit sitt tillstånd för studiens genomförande.

Konfidentialitetskravet: Personuppgifterna om deltagarna har behandlats konfidentiellt, vilket deltagarna har blivit upplysta om innan de deltog. Namnen på personerna har fingerats och städernas namn har tagits bort för att ersättas av definitioner av stadens storlek. Detta har gjorts för att skydda de deltagande skolorna, studie- och yrkesvägledarna och elevernas identitet. Vid citat har vägledarens namn samt ”han” eller ”hon” tagits bort och ersätts av ordet studie- och yrkesvägledare, för att skydda vägledarnas identitet.

Nyttjandekravet: Klargörande till eleverna har gjorts om att det insamlade empiriska

materialet enbart kommer att användas för studiens ändamål. Intervjupersonerna har godkänt bandinspelningen och i samband med detta har det poängterats att det inspelade materialet kommer att raderas efter studiens slut (Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet 1999).

3. Teoretiska perspektiv

Detta kapitel kommer att redogöra för examensarbetets teoretiska kopplingar, vilka ligger till grund för analysen.

3.1 Inledning teoretiska perspektiv

I det här avsnittet kommer skilda pedagogiska synsätt att lyftas fram tillsammans med dess företrädare. Det finns en mängd olika undervisningsteorier, som samtliga har både för- och nackdelar i sin tillämpning. Inledningsvis presenteras några framträdande personer vilka haft stor inverkan på pedagogiken; John Dewey, Lev Vygotskij, Jean Piaget samt B.F. Skinner och därefter behandlas lärstilar. De pedagogiska teorierna kan härledas till två stora riktningar, den traditionella eller den elevaktiva pedagogiken vilken även kallas för den progressiva pedagogiken.

Den traditionella pedagogiken där läraren förmedlar kunskap genom att ”stå och prata och skriva på tavlan” och där eleverna får sitta i raka rader och lyssna lever fortfarande kvar (Boström & Wallenberg 1997). Denna pedagogik grundas i behavioristisk teori där eleverna blir till objekt vilka ska anpassa sig efter skolan (Maltén 1997). Enligt detta synsätt handlar det om överföring av kunskap (Granberg 2004). En annan syn på lärande finner vi i det s.k. progressevistiska synsättet vars företrädare förordar elevaktivitet under inlärningsprocessen och framlägger ”att lära handlar inte enbart om att memorera erkända fakta eller metoder.” (Lärarförbundet 2007, s. 18) Enligt progressivisterna är det viktigt att pedagogiken anpassar sig efter samhällets förändringar. De menar att dagens samhälle kräver mer självständiga och kritiska individer, varför de förespråkar en undervisning där eleverna får vara mer delaktiga. Detta har varit en grundtanke för några av 1900-talets stora nyskapare inom pedagogikens område då de utarbetat sin pedagogik, som för bl.a. Dewey, Piaget och Vygotskij. En tydlig skiljelinje mellan den elevaktiva pedagogiken och den traditionella är det sätt man antar att eleven tillägnar sig kunskap på i en lärandeprocess, såsom ovanstående stycke tydliggjort (Lärarförbundet 2007).

Begreppet lärstilar är ett tämligen nytt forskningsområde, dock har dess metoder som fokuserar på inlärning via olika sinnen funnits sedan länge. Att använda variation och olika arbetssätt för att öka elevernas inlärning anknyter således till den elevaktiva pedagogiken. En

skillnad mellan den progressiva undervisaren och lärstilspedagogen är att den förstnämnda vill lära ut till gruppen på ett enhetligt sätt och anser att kommunikationen mellan människor är ett viktigt verktyg i lärandet. Den sistnämnda ser istället till individens skilda preferenser och behov vid inlärning (Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande 2003).

3.2 John Dewey, 1859-1902

Som företrädare för de elevaktiva arbetssätten finner vi amerikanen John Dewey, en pedagog och filosof. Hans teori ”learning by doing” var som störst ungefär från 1890 till 1920 i USA och kom till Sverige i början av 1900-talet (Kroksmark 2003). Utmärkande för denna inriktning är att det anses vara viktigast att i undervisningen lyfta fram sådant som individen har nytta av i sitt vardagsliv (Kroksmark 1994). Om det finns ett samband mellan teori och praktik menade Dewey att barnen inte bara gör någonting utan att de även förstår. Han ogillade att eleverna alltför mycket i skolan tvingades in i en passiv roll och önskade istället att de skulle få följa sin egen natur i större utsträckning (Dewey 1998). Dewey vände sig bort från den traditionella undervisningen:

”Det är bara genom aktivitet i förhållande till stoffet som eleven når kunskap om detsamma. Stoffet får konsekvenser, det innebär något bestämt för den aktive eleven genom att experimentet lyckats eller misslyckats … Dewey menar vidare i samma arbete att det passiva mottagandet endast leder till ett dött ofruktbart vetande. Verklig erfarenhet är ett resultat av mänsklig aktivitet. (Kroksmark 1994, s.128-129)”

Deweys kritik av skolan grundades i att undervisningen utgick från ämnesområden och fakta, vilka fanns samlade kring de olika områdena i form av läromedel. Ämneskunskaper ansågs enligt detta synsätt vara viktiga men de bedömdes bli betydelselösa utan en elevaktiv och problemlösande undervisning (Egidius 2009). Åskådningen betraktade läraren mer i egenskap av en handledare för självtänkande elever än som en lärare i traditionell bemärkelse (Stensmo 1994).

Dewey inriktade sig särskilt på studier av filosofen Friedrich Hegel under sin studenttid, varför denne också kom att bli en stor inspirationskälla för hans teori (Kroksmark 1994). Hegels dialektiska tänkande innebär att när en människa stöter på motstånd utvecklas denne och uppnår en högre medvetandenivå. Som begrepp använder sig Hegel av tes och antites för att beskriva denna utveckling. Man kan tänka sig att tesen i skolundervisningen är barnet med

sin kunskap, vilket möter sin antites genom skolämnena och att utveckling uppkommer i och med att dessa motsatser möts. Ett förenande eller en syntes av barnet och skolämnena bör enligt Deweys tankesätt ”stråla samman till något konstruktivt och framtidsinriktat för både eleverna och ämnena.” (Egidius 2009, s. 64)

3.3 Lev Vygotskij, 1896-1934

Lev Vygotskij föddes i Vitryssland och studerade litteratur, filosofi, medicin och juridik innan han riktade in sig på att forska inom sina största intresseområden; pedagogik och psykologi (Bråten 1998). Vygotskij förespråkade det sociokulturella synsättet som lägger stor vikt vid att individer påverkas av det sociala samspelet med andra. Samarbetet i skolan anses vara grundbulten för lärande enligt detta synsätt, då de menar att det omöjligt går att särskilja den enskildes lärandeprocess från det sociala sammanhanget. ”Det är genom att delta i ett sammanhang, vara i en kontext, som lärandet äger rum.” (Claesson 2002, s. 29)

Språket är också ett centralt verktyg för Vygotskij som anser att det har en stor inverkan på människans tankar och hur de uppfattar världen (Arfwedson 1998). I likhet med John Deweys tankegångar, förespråkar den sociokulturella inriktningen en pedagogik där eleven är aktiv och där kommunikationen står i centrum. Läraren uppfattas som en handledare vilken bör initiera allt från samtal i mindre grupper till kommunikation via multimedia (Claesson 2002). Den närmaste utvecklingszonen är ett begrepp som används i denna teori, för att beskriva det område en elev har möjlighet att utveckla sig till med hjälp av en vuxen. Den vuxne antas först skapa sig en bild av elevens utvecklingspotential, för att sedan stegvis hjälpa individen in i nästa utvecklingszon. Undervisningen driver barnet till nästa nivå i den psykologiska

utvecklingen enligt Vygotskij (Bråten 1998). Den här teorin skulle kunna ges uttryck genom att eleverna får i uppgift att söka efter kunskap och presentera olika delar av ett studieområde för klassen eller få turas om att leda diskussioner. Inom denna pedagogiska inriktning blir pedagogens främsta uppgift att hjälpa eleverna med strukturen och att bidra till att de känner sig avslappnade och respekterade (Claesson 2002). Av både Vygotskij och Dewey ansågs sambandet mellan undervisningen i skolan och det vardagliga livet vara av stor vikt, samt även att elevens intresse låg till grund för undervisningen (Dyste 2003). Vygotskijs texter ansågs inte särskilt populära bland politiska makthavare och förbjöds 1936, eftersom de inte

fokuserade på att kontrollera invånarna utan inriktade sig på ett samspel mellan undervisare och elev. Först 1950 blev skrifterna tillåtna igen (Egidius 2009).

3.4 Jean Piaget, 1896-1980

Schweizaren Jean Piaget tog doktorsexamen i biologi och arbetade som forskare inom detta område i början av sin karriär. Intresset för att arbeta med barns tänkande uppstod då han kom i förbindelse med biologen Alfred Binet som arbetade med intelligenstest. Piagets

utgångspunkt var att individen själv konstruerar sin kunskap i en inre process, vilket ansågs vara en kontroversiell tanke på 50-talet när behaviorismen var populär (Egidius 2009). Denna pedagogiska inriktning fick sin storhetstid på 60 och 70-talet (Björklid & Fischbein 1996). Som föregångare inom sitt område fick Piaget namnge sin teori, vilken han gav namnet genetisk strukturalism (Kroksmark 2003). Han förutsatte att hjärnan inte fungerar på samma sätt i olika åldrar och att barn konstruerar sin verklighet olika beroende på hur gamla de är (Egidius 2009). Utvecklingen av de biologiska processerna delades av honom in i fyra skilda faser, som kom att kallas stadieteori (Schultz Larsen 1997). Utvecklingen förutsattes varken komma utifrån eller vara medfödd, utan vara en blandning av dessa faktorer (Piaget 1976). Piaget kopplas samman med dialogpedagogiken, då han menade att dialogen mellan lärare och elever bidrar till inlärning och utveckling (Kveli 1994). Ett dialogiskt klassrum är ett klassrum där undervisningen byggs upp av ett samspel mellan individerna. Detta samspel skall alltså inkluderas av en interaktion mellan läraren och eleverna samt även eleverna emellan (Dyste 1996).

Piaget blev också känd för sitt systemtänkande, där en viktig del av teorin är

jämviktsbegreppet. Han menade att människan är beroende av omgivningen för att nå jämvikt (Granberg 2004). Han tänkte sig att lärandet bestäms av scheman, s.k. kognitiva strukturer i hjärnan och att det finns två sätt genom vilket detta kan ske. Det första kallar han för assimilation, vilket sker när en person som erfar något nytt integrerar dessa upplevelser i tidigare scheman. Det andra är ackommodation vilket uppstår då en person upplever något som inte passar in i tidigare scheman, varpå dennes tankebanor och scheman måste ändras (Schultz Larsen 1997). I undervisningen kan eleven enligt Piaget utvecklas genom att den kunskap barnet får i skolan leder till en omställning, vilket skapar nya nivåer av tänkande. För att detta ska ske krävs det att eleven aktivt får arbeta med ny kunskap (Egidius 2009). I

skolundervisningen ska eleven ses som ett subjekt, där läraren ska möta varje elev på dennes nivå. Skolans uppgift är enligt Piaget att stimulera kreativiteten och aktiviteten samt anpassa sig efter eleven (Maltén 1997).

3.5 B.F. Skinner, 1904-1990

B.F. Skinner började sin bana som en amerikansk författare av skönlitteratur, innan han kom att intressera sig för inlärningspsykologi och blev doktorand på Harvard inom etiologi, fysiologi och experimentell psykologi (Skinner 2006). Under 50-talet blev han ett känt namn som företrädare för behaviorismen, som menar att individen inte är förutbestämd av sina gener (Schultz Larsen 1997). Denna teoris grund går att finna i Ivan Pavlovs tankar, vilken Skinner sedan breddade (Säljö 2000). Skinner blev framförallt känd för den operanta betingningen och för utarbetandet av sin teori använde han sig av experiment på djur, för att försöka förstå hur inlärning uppstår (Skinner 2006). Teorins utgångspunkt grundas i att människan är benägen att upprepa ett beteende om det får positiva konsekvenser i form av någon slags belöning. Skinner kallade sådana konsekvenser för positiv förstärkning. I denna teori används även begreppet negativ förstärkning, för att beskriva det som sker när ett beteende ger upphov till att något negativt och eventuellt upphör. Denna teori anser att det går att forma en människas beteende genom att uppmuntra önskat beteende med positiv

förstärkning och genom ignorering, utsläcka icke önskvärda beteenden (Schultz-Larsen 1997). Detta synsätt ser det nyfödda barnet som ett blankt ark och menar att individen formas genom miljöpåverkan. Människan anses vara en passiv individ och förblir det som hon eller han blir formad till. Detta starka och renodlade behavioristiska synsätt finns inte kvar idag men har däremot gett stöd åt den traditionella skolundervisningen med bl.a. starka inslag av frågor och svar. Av ett sådant här synsätt passiviseras individen och blir till ett objekt. Skinners tankar vilka har sin grund i ovanstående teori fick namnet programmerad undervisning (Maltén 1997). Inom detta synsätt läggs fokus på läromedlet samt på hur upplägget av

kunskapsförmedlingen ser ut (Stensmo 1994).

3.6 Lärstilar

Lärstilar är det tillvägagångssätt en person använder sig av för att lära in något nytt och det sätt varpå detta görs varierar från person till person. Om man frågar 30 individer om hur de vill lära sig något, kommer man att få 30 olika svar. Detta beror på att människor lär sig på

olika sätt och har därför skilda behov vid inlärningen. Professorerna Rita och Kenneth Dunn har skapat en lärstilsmodell som innefattas av tjugo olika faktorer som har betydelse för läroprocessen då individer ska lära in nytt och komplicerat stoff. Om en faktor är central för en individ är det av särskild vikt att den tillfredställs för att lärandeprocessen skall underlättas. Dock är det inte säkert att alla individer har en s.k. stark sinnespreferens, dvs. ett sinne som de helst använder för att ta in nytt och komplicerat kunskapsstoff (Boström & Svantesson 2007). Lärstilsstudier har visat på att flertalet individer besitter mer än en dominerande inlärningsstil och vanligtvis kan vi lära oss genom alla inlärningsstilarna men en eller två av dessa brukar dominera. En ökad inlärning sker dock om flera kanaler stimuleras samtidigt. Rita och Kenneths Dunns modell utgår Lena Boström, fil dr. i pedagogik ifrån i sina teorier (Boström 1998). Deras lärstilsmodell kan ses i bilaga 3. Nedanstående text skildrar de faktorerna vilka påverkar en individs inlärning och det redogörs för det mest centrala gällande dessa påverkans faktorer; miljömässiga, emotionella/känslomässiga, sociala, fysiska samt psykologiska. Miljömässiga faktorer: Vad det gäller ljud finns det elever vilka lär sig bra då det är tyst och elever som vill ha ljud i bakgrunden. Dock kan detta skifta beroende exempelvis på ämnet och tiden på skoldagen. Möbleringen hör också till miljöfaktorerna och denna faktor kan ha inverkan på en individs inlärning. Studier har påvisat att ca 40 % av grundskoleelever föredrar studiemiljöer vilka är informella medan 20 % föredrar formella. De övriga 40 % är flexibla och föredrar ibland en informell miljö och vid andra tillfällen en formell. En orsak vilken bl.a. kan påverka detta är ämnet (Boström & Svantesson 2007).

Emotionella/känslomässiga faktorer: Med denna faktor menas bl.a. att elever kan ha olika grad av anpassningsbarhet och skilda strukturbehov i läroprocesserna. Vad det gäller elevernas strukturbehov kan dessa skifta, vilket kan yttra sig i att vissa personer vill ha klara och tydliga ramar för sitt arbete medan andra inte bryr sig om det. Det finns även elever för vilka denna faktor inte inverkar nämnvärt (Boström & Svantesson 2007).

Sociala faktorer: Det är flera sociala faktorer som spelar in på en elevs prestationsförmåga och huruvida hon eller han vill arbeta i grupp eller ensam är en av dessa. 13 % av

grundskoleeleverna tar till sig materialet bäst om de får utföra ett arbete själv, 28 % då de arbetar i en grupp och 28 % då de jobbar tillsammans med någon vuxen. 31 % av

vara bra att variera gruppstorleken i undervisningen med tanke på att man med detta når ut till fler elever (Steinberg 1994).

Fysiska faktorer: Våra sinnen är uppdelade i fyra skilda undergrupper: visuella, auditiva, taktila samt kinestetiska. Följande fyra stycken redogör för dessas påverkan på en persons inlärning.

De visuella personerna lär sig bäst genom synen, varför de vill se det som de ska lära sig. Metoder som anses vara lämpade för visuella elever är att läsa och se på TV eller bilder (Boström 2004). För att de ska minnas är det bra om de antecknar samt att de får ett skriftligt underlag i samband med seminarier (Boström & Svantesson 2007).

En auditiv person lär sig bäst genom att höra det som ska läras in. Denne föredrar

föreläsningar och muntliga anvisningar samt diskussioner. Ett bra inlärningssätt för auditiva personer är t.ex. att lyssna på ljudböcker (Boström 2004). De lär sig allra bäst när de själva får sätta ord på sina tankar (Boström & Wallenberg 1997).

En person vilken har taktil som starkaste inlärningskanal vill t.ex. teckna i samband med en föreläsning, då detta stimulerar dennes tankeprocess. Om taktila personer inte får eller kan skissa i samband med undervisning kan de tappa fokus eller glömma bort vad som sagts. De sägs ha ”lärandet i händerna” och lär sig t.ex. bra genom att spela spel eller skriva på datorn (Boström & Svantesson 2007, s. 56).

En kinestetiker lär sig bäst av praktiska övningar (Boström & Wallenberg 1997). Rollspel, fältstudier och experiment uppges vara exempel på undervisningsmetoder som passar in på en kinestetisk person. ”Varför ska vi göra det här?” är en vanlig fråga från en elev med

kinestetisk inlärningsstil (Boström & Svantesson 2007, s. 57). De vill veta varför de ska göra ett särskilt moment för att känna sig motiverade (Boström & Wallenberg 1997).

Vad det i övrigt gäller de fysiska faktorerna anses det viktigt att i lärandesituationer hitta variation på sätten att lära ut. Inom skolväsendet är det vanligt att man har utgångspunkten att eleverna klarar att lyssna, vilket är en felaktig föreställning då elever har olika lätt för detta. Om skolan breddar sitt metodiska register kan de på ett bättre sätt möta varje elev, därför att

inlärningen är tiden och forskning har visat att elever åstadkommer mest när de får arbeta på sin ”bästa tid”. Denna ”bästa tid” är högst individuell men mellan klockan 10.00 och 14.00 bör elever arbeta med svårare företeelser (Boström & Svantesson 2007). Forskning har påvisat att enbart 1/3 av eleverna anser att de lär sig bäst på morgonen. Flest elever har uppgett att deras bästa inlärningstid är kring lunchtid och på eftermiddagen (Boström 1998). Psykologiska faktorer: När vi människor nås av ny information och ska bearbeta denna kan detta ske på olika sätt. Det sätt varpå vi behandlar informationen bäst heter antingen holistiskt eller analytiskt och detta innefattar två skilda arbetssätt för hjärnan. Analytiska personer vill att detaljerna presenteras först och helheten sedan, allt i en logisk följd. Om en individ istället föredrar att se totaliteten först och därefter delarna är denne holistisk (Bolander & Boström 2008).

Howard Gardner är forskare inom området lärstilar och i sin teori om multipla intelligenser anser han att det finns minst sju skilda begåvningsprofiler som vi människor verkar utifrån (Gardner 1998). Denna teori går i grund och botten ut på att se hur individer kan behandla och redogöra för sitt material genom olika intelligenser och med tanke i ovanstående intresserar han sig för att eleverna bör skänkas en bredd av tillvägagångssätt inom ett visst ämne

(Boström & Svantesson 2007). Gardner anser att skolans undervisningsformer är likartade till sitt utformande. Detta likformiga utformande har en god grundtanke i att alla elever ska behandlas på liknande sätt men kan enligt honom få negativa konsekvenser i och med att alla elever lär sig på skilda sätt. För att undgå detta problem anses en individuell utformad utbildning vara ett bättre alternativ, då denna kan tillgodose elevernas individuella behov på ett fördelaktigare sätt (Gardner 2001). I övrigt vad det gäller lärstilar anses de visuella och auditiva eleverna stödjas mest av skolans traditionella undervisningsformer. Taktila och kinestetiska elever tycks inte gynnas på samma positiva sätt (Boström & Wallenberg 1997). Det kan även finnas en risk i att personer som jobbar med lärande lär ut såsom de själva lär sig bäst (Prashnig 2001).

4. Resultat

I detta kapitel presenteras resultaten från enkäterna och intervjuerna. Inledningsvis redovisas enkätsvaren, vilka baseras på totalt 70 elevsvar från de tre olika skolorna. Frågorna med flera svarsalternativ presenteras med hjälp av diagram och tabeller för att tydliggöras och de två öppna frågorna presenteras i löpande text. Svarsfrekvensen redovisas i samband med

tillhörande fråga. Förekommande kommentarer vilka förstärker elevernas åsikter presenteras i samband med vardera enkätfrågan.

4.1 Resultatredovisning enkät

Nedan följer en motivering kring valet av enkätfrågorna. Tanken med fråga ett, två och tre har varit att få en ökad förståelse för vilka tillvägagångssätt eleverna föredrar i samband med en gymnasiepresentation. Med fråga fyra har tanken varit att få veta vilka hjälpmedel eleverna lär sig bäst av vid en gymnasiepresentation. Frågorna fem och sex har syftat till att undersöka gruppstorlekens och miljöns betydelse för elevernas lärande. Utifrån fråga sju och åtta har avsikten varit att fördjupa kunskaperna för tidens inverkan på elevernas inlärning. De två sista frågorna har syftat till att skapa en sammanfattande helhetsförståelse av elevernas synpunkter kring gymnasiepresentationen de varit med på. Avsikten har varit att få veta vad de tyckte om den samt vad de ansåg kunde ha varit annorlunda för att öka deras inlärningsförmåga.

Fråga 1: Kryssa för det alternativ som du tycker stämmer bäst in på gymnasiepresentationen du varit med på. N = 70 elevsvar

1% 3%

9%

87%

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Vi var aktiva och hade

diskussioner i grupper Vi gjorde praktiska saker Vi hade en bra dialog med studie- och yrkesvägledaren

Det var mest studie- och yrkesvägledaren som pratade

87 % av eleverna upplevde att upplägget varit sådant att studie- och yrkesvägledaren pratade mest under presentationen. Få elever ansåg att de fått vara aktiva och deltaga i

gruppdiskussioner eller haft praktiska övningar. Två elever vilka svarade att det övervägande var studie- och yrkesvägledaren som pratade, har angivit följande under egen kommentar: ”Det är väldigt bra då vet man mer om det” och ”Det fanns inte så mycket att säga bara lyssna.”

Fråga 2. Välj det upplägg som du anser passar dig bäst för att du ska förstå gymnasieinformationen. N = 70 elevsvar 59% 23% 4% 14% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Att studie- och yrkesvägledaren pratar mest och vi elever får

lyssna

Att vi har en dialog med studie-och yrkesvägledaren

Att vi får diskutera med varandra i grupper Att vi får göra något praktiskt

Procent

På fråga två har det framkommit att majoriteten av eleverna, 59 % föredrar ett upplägg där studie- och yrkesvägledaren pratar mest för att de ska ta till sig informationen på bästa sätt. Här följer exempel på kommentarer från elever som instämmer i påståendet: ”Det är det bästa för studie- och yrkesvägledaren vet mest” och ”Det är lite långtråkigt att bara lyssna men man lär sig mycket.” Även alternativet att de skulle ha en dialog med vägledaren har varit ett vanligt förekommande svar då 23 % av eleverna har angett detta.

Fråga 3. Vilket av följande upplägg på gymnasiepresentationen anser du är bäst för att du ska förstå informationen? N = 68 elevsvar

En presentation med en PowerPoint med mycket bilder och att vi får titta på en film 61 %

En presentation där vi får lyssna på studie- och yrkesvägledaren och får diskutera med varandra 28 %

En presentation där vi får skriva eller använda datorn för att lära oss 7 %

En presentation där vi får uppgifter av studie- och yrkesvägledaren som vi ska lösa, där vi får lära oss genom att prova oss fram

För att förstå gymnasieinformationen bäst valde majoriteten av eleverna, 61 % att

presentationen helst skulle förmedlas via en PowerPoint som innehöll mycket bilder samt att de skulle få titta på en film. 28 % av eleverna ansåg att de lärde sig bäst av att lyssna på studie- och yrkesvägledaren samt av att föra diskussioner med varandra. Färre elever har föredragit ett tillvägagångssätt där de får uppgifter att lösa eller använda datorn för att lära sig. På fråga tre finns inga elevkommentarer att redovisa.

Fråga 4. Vilka hjälpmedel föredrar du vid en gymnasieinformation för att du ska ta till dig informationen bäst? Du får kryssa i flera alternativ. N = 150 elevsvar

PowerPoint 34% Overhead 8% Film 31% Whiteboard/tavla 9% Annat 3% Skrivet material t.ex.

kataloger och brsochyrer 15%

På fråga fyra undersöktes vilka hjälpmedel eleverna föredrar i samband med en gymnasiepresentation. Vid denna fråga har eleverna fått ange fritt antal svar, vilket har resulterat i att 34 % av eleverna tyckte bäst om PowerPoint och 31 % film. Få egna kommentarer har angetts på denna fråga. Exempel på kommentar från en elev som valt alternativet ”annat” är: ”När elever kommer från olika program och snackar.”

Fråga 5. Vilken storlek på grupp föredrar du i samband med gymnasieinformation för att du ska lära dig bäst? N = 69 elevsvar

Halvklass/mindre grupp 38% Klassvis 62% Större grupp/flera klasser samtidigt 0%

Här visar resultatet att flest elever föredrog att informationen skulle presenteras klassvis. En elev har skrivit följande: ”Då känner man mer kompisar.” Även halvklass/mindre grupp har varit ett populärt alternativ, vilket kommenterats på följande sätt av en elev: ”Då får man mer uppmärksamhet och jag lyssnar mer då.” Inga elever ville att gymnasiepresentationen skulle hållas i en större grupp.

Fråga 6. I vilken miljö föredrar du att gymnasieinformationen presenteras för att du ska lära dig bäst? N = 69 elevsvar Mindre rum/grupprum 13% Klassrum 76% Aula 10% Annat 1%

76 % av eleverna föredrog att gymnasiepresentationen skulle presenteras i ett klassrum, då de tror att de skulle ta till sig informationen allra bäst i denna miljö. Inga kommentarer finns att framföra utifrån denna fråga.

Fråga 7. Vilket alternativ stämmer bäst in på dig angående hur lång gymnasieinformation du vill ha för att du ska ta till dig informationen bäst? N = 68 elevsvar

19% 56% 18% 7% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mindre än 40 minuter

Mellan 40 minuter och en timma Mellan en timma och en

och en halv timma En och en halv timma eller

längre

Vad det gäller längden på presentationen föredrog flest av eleverna att den skulle vara mellan 40 minuter och en timma. Följande egna kommentarer belyser hur två elever har resonerat: ”Annars blir det för länge och man orkar inte lyssna” och ”Efter en timma blir det väldigt segt.”

Fråga 8. När på dagen vill du helst ha gymnasieinformation för att du ska lära dig bäst? N = 70 elevsvar 19% 1% 76% 4% 0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Direkt på morgonen Innan lunch Strax efter lunch Senare på dagen Annat

En majoritet av eleverna ansåg att de lärde sig bäst strax efter lunch och därför föredrog de att gymnasieinformationen presenterades vid denna tidpunkt. Endast 1 % av eleverna har

alternativet strax efter lunch har skrivit är: ”Då är man piggare och har mat i magen” och ”Då man fått ny energi”.

Fråga 9. Vad tycker du om upplägget på gymnasiepresentationen som helhet med tanke på hur mycket du förstod av presentationen? Sätt ett kryss på skalan. N = 70 elevsvar

När eleverna har angivit sitt svar på skalan mellan 1-10 har svaren från de tre skolorna blivit väldigt lika och därför presenteras det sammanslagna värdet av enkätsvaren istället för att presentera var skola för sig. Det totala medelvärdet på frågan om vad eleverna har ansett om presentationen som helhet blev 7,44. Uträkningen baseras på totalt 70 enkätsvar och vad det gäller de egna kommentarerna har 24 elever valt att uttala sig. Femton elever uppgav positiva uttalanden i dessa och nio stycken uppgav mer negativa. Det som lyfts fram i de positiva kommentarerna är att studie- och yrkesvägledaren presenterade informationen på ett

lättförståeligt sätt. Några elever vilka var nöjda med presentationen har skrivit följande i egna kommentarer: ”Jag tyckte studie- och yrkesvägledaren berättade bra och att se på film var jättebra för att förstå bättre. PowerPoint var också bra för att förstå bättre” och ”Det var bra. Studie- och yrkesvägledaren förklarade bra och man förstod bra. Studie- och yrkesvägledaren var rolig.”

En tendens som går att utläsa ur de nio mindre nöjda elevers kommentarer, är att de upplevde att de hade svårt att behålla koncentrationen p.g.a. att det blev för mycket information att ta in. För att även exemplifiera några mindre nöjda elevers svar: ”Man tröttnar så lätt om studie-och yrkesvägledaren tjötar så mycket om annat, så man lyssnar inte till slut” studie-och ”Studie- studie-och yrkesvägledaren pratade väldigt fort så man hann inte med riktigt.”

Fråga 10. Vad hade du önskat skulle ha varit annorlunda för att du skulle känna att du hade fått med dig mer av gymnasiepresentationen? N = 62 elevsvar

På denna enkätfråga presenteras svaret genom att redovisa likheterna i elevernas svar. Flest elever har poängterat att de tyckte att presentationen skulle ha blivit bättre om den innehöll fler exempel från verkligheten, gärna genom att gymnasieelever skulle medverka på informationstillfället. En elevs kommentar lyder: ”Att det hade kommit någon från olika program (inte lärare utan ungdom) och berättat om sitt program.” Det har även varit flera elever som har haft önskemål angående tiden på presentationen. Elevkommentarer visar också

på att de önskade att presentationen skulle ha varit förlagd till efter lunch samt att den skulle ha varit kortare. En elev har uttryckt följande: ”Det skulle nog ha varit lite lättare att hänga med och vara uppmärksam om vi haft informationen vid fler tillfällen men kortare tid.” Flera elever har också angett kommentarer vilka visar på att de har önskat att

gymnasiepresentationen skulle ha innehållit en film. Följande kommentar har valts ut: ”Jag tycker att det skulle vara bra att visa en liten film.” Att gymnasieinformationen innehöll mer dialog eller diskussion har flera elever även angett. Kommande citat visar på detta: ”Studie-och yrkesvägledaren skulle ställa mer frågor till eleverna om hur mycket de förstod av linjerna och låta eleverna få fråga mer frågor om hur det går till i gymnasiet” och ”Pratat mindre och låtit oss diskutera mer...”

4.2 Resultatredovisning intervjuer

I detta avsnitt redovisas en kort sammanfattning av det mest framträdande resultatet från vardera intervjun. För att förtydliga för läsaren redogörs det kort för upplägget för de tre skilda gymnasiepresentationerna. Resultatet av intervjuerna presenteras utan inbördes ordning.

4.2.1 David och Charlottes gymnasiepresentation

Presentationen äger rum på morgonen i ett klassrum med hela klassen som deltagare. Längden på presentationen är två timmar och 35 minuter och inkluderas av en rast på 15 minuter. Studie- och yrkesvägledaren använder sig av följande hjälpmedel: overhead, PowerPoint, tavla, film, gymnasiekatalog och intressetest.

4.2.2 David

David svarade att studie- och yrkesvägledaren pratade mest under gymnasieinformationen. Han tyckte att vägledaren informerade om gymnasievalet på ett lättförståeligt sätt men ansåg att det fanns brister i detta upplägg.

Asså det går väl bra ett tag eller, asså om man får läsa igenom allt sen efteråt så, så går det men om vi inte får någon information som vi kan läsa då så tycker jag det är svårt att komma ihåg.

David ansåg att det var bra att de fick skrivet material eftersom han upplevde det svårt att lyssna och skriva samtidigt när informationen presenterades via PowerPoint och film. Han önskade att presentationen skulle ha innefattas av ökad dialog, med fler frågor från studie- och yrkesvägledaren och att eleverna i klassen skulle ha fått bättre möjlighet att ställa frågor. Intervjupersonen tyckte också att det hade varit bra om de hade fått diskutera med varandra i grupper, för då hade han kommit ihåg informationen bättre.

Ja, men jag tycker då förstår man mer när man själv får vara med och prata lite... Det är ju lättare att få, asså när man pratar med andra jag tycker det är lättare att lära mig då, höra andras åsikter.

Att en film användes för att presentera delar av materialet upplevde David som ”sådär”. Detta för att eleven ansåg att det var svårt att komma ihåg material som han ej antecknat. Vad gäller intressetestet uttrycker han att det var en bra uppgift att variera upplägget med. David ansåg att det bästa är att informationen presenteras i halvklass eller klassvis, dock inte i en större grupp eftersom det kan bli för mycket småprat. Intervjupersonen föredrog att informationen presenterades i ett klassrum för att det här finns fler hjälpmedel. Dock tyckte eleven

egentligen inte att det spelade så stor roll men det var viktigt att det inte blev för ”avslappnat” då det gör honom okoncentrerad. Angående tiden på presentationen ansåg intervjupersonen att den borde vara mellan 40 minuter och en timma. David upplevde att den egna

gymnasieinformationen var för lång och fick därför svårt att behålla koncentrationen mot slutet. Vad gäller klockslaget för presentationen menade han att strax efter lunch var den bästa tiden för inlärning p.g.a. att hans uppmärksamhet ökade vid denna tidpunkt. Sammantaget går det att säga att David var ganska nöjd med sin gymnasieinformation.

4.2.3 Charlotte

Charlotte ansåg att studie- och yrkesvägledaren hade det största talutrymmet under presentationen. Hon framlade följande:

Det var ju mest studie- och yrkesvägledaren som gick igenom allting så, gick igenom allt grundligt så, så att vi skulle förstå det. Men jag tycker egentligen att det gick för fort. Det blev mycket att ta in på samma gång.

Intervjupersonen menade att hon skulle ha lärt sig bättre om fler personer hade pratat under presentationen. Av denna anledning tyckte hon att klassdiskussioner ledda av studie- och yrkesvägledaren var bra men om dessa skulle genomföras utan vägledarens närvaro antog hon däremot att de skulle urarta. Om presentationen skulle innefattas av mer dialog ansåg hon att detta skulle ha underlättat för henne att ta till sig materialet. Förslagsvis kunde studie- och yrkesvägledaren efter varje avsnitt ställa frågor för att se att klassen hängde med och på så vis få veta om klassen önskade erhålla mer information om särskilda delar.

Alltså bara ställa frågor alltså förstår ni? Vill ni veta nått mer? Asså man räcker inte bara upp handen egentligen så här. Ställa frågor bara vill ni veta mer om detta och vill ni veta mer om det. Ehh, till oss om, typ är vi klara med detta eller har ni några mer frågor om just det så.

Att arbeta individuellt eller i par med att söka reda på information på egen hand om gymnasieprogrammen på en dator hade Charlotte gärna velat göra i samband med presentationen. Om hon hade fått välja skulle informationen ha varit utspridd under fler tillfällen och hon hade även önskat en heldag med information i aulan för alla nior, dit gymnasieelever kunde komma och berätta om sina upplevelser av gymnasiet.

Angående hjälpmedel tyckte hon att det var bra att de fick skrivet material i samband med presentationen. Hon uppskattade att studie- och yrkesvägledaren gick igenom katalogen som hon sedan kunde ta med hem till sin familj och diskutera kring. Att se en film ansågs göra presentationen bättre eftersom hon då fick se hur eleverna upplevde de olika programmen. Denna elev tyckte att PowerPoint fungerade bra men menade att det gick lite för fort. Intervjupersonen framhöll att intressetestet gav omväxling och var positiv till att

informationen presenterades klassvis eftersom det gav möjlighet till att höra andras frågor. På frågan om vilken plats hon helst ville att presentationen skulle äga rum, valde hon aulan med motiveringen att informationen skulle kännas mer speciell och viktig där. Strax efter lunch ansåg Charlotte vara den ideala tiden att ha gymnasiepresentationen på, p.g.a. att hon då koncentrerade sig bäst. Vad gäller längden på presentationen tyckte intervjupersonen att 60-90 minuter var lagom då hon ville ha mycket tid för gymnasieinformation.

Sammanfattningsvis går det säga att Charlotte gav många förslag på förbättringar av upplägget vilka skulle gynna hennes lärande men totalt sett var hon ändå relativt nöjd med presentationen.

4.2.4 Felix och Emils gymnasiepresentation

Felix och Emils presentation var förlagd till efter lunch och pågick under 55 minuter.

Informationen hölls i ett klassrum och genomfördes klassvis. De hjälpmedel vilka studie- och yrkesvägledaren använde sig av var PowerPoint och gymnasiekatalog.

4.2.5 Felix

Felix var mindre nöjd med sin gymnasieinformation. Enligt honom pratade studie- och yrkesvägledaren mest, vilket han tyckte var frustrerande då han blev trött av detta upplägg. Han menade att det var jobbigt att bara lyssna och att PowerPointen var tråkig då den inte innehöll några bilder, som han hade önskade att den skulle göra eftersom han lär sig bättre då. Intervjupersonen trodde att han skulle ha tagit till sig stoffet bättre om presentationen innehöll fler diskussioner.

Det blir mycket mer att man är insatt i det om man pratar om det, man blir mer aktiv som typ lyssnare. Och aah… Hmm, man lär säg bättre om man sitter och lyssnar och samtidigt pratar med nån, än om man sitter och lyssnar och så blir man bara trött, då kommer ingenting in utan allt åker bara ut.

Felix tyckte även att det var positivt att studie- och yrkesvägledaren använde sig av skrivet material men för att han skulle lära sig bättre ville han ha haft en intressant genomgång av den. Felix sa också i intervjun att han lärde sig bättre av att få göra något praktiskt.

Det blir bättre om man får uppgifter, så gör man själv en PowerPoint om en skola sen presenterar man det för varandra… Man väljer då ett gymnasium som man vill gå på, en linje och sen gör man en PowerPoint om det själv, då blir det mer intressant. Sen så gör dom andra också det, sen så presenterar man det för varandra… man lär sig, ska man göra det så måste man ju kolla massor och genom att välja ut det bästa då lär man sig ju mer än om någon annan berättar för en.

Felix tyckte det var en fördel att gymnasiepresentationen presenterades klassvis då informationen blir precis densamma för hela klassen, vilket den kanske inte blir om

presentationen sker i halvklasser. I en större grupp upplevde intervjupersonen att han skulle lära sig sämre för att det blir hög ljudnivå. Han ansåg att det var positivt att presentationen hölls i ett klassrum, då det blir mindre ljud där jämfört med i en aula och inte lika trångt som i

ett grupprum. Han tyckte att presentationen var ganska lång och ville istället ha en

presentation på mindre än 40 minuter. Vid en rast på 5-10 minuter kunde han dock tänka sig att sitta längre och framhöll att han hade lärt sig bättre om informationen hade varit uppdelad i två pass samt om den hade innehållit ett mer varierat upplägg. Att presentationen var förlagd till efter lunch tyckte Felix var bra för inlärningen, för då hade han sin energitopp.

4.2.6 Emil

Emil var totalt sett mycket nöjd med gymnasieinformationen. Han tyckte att studie- och yrkesvägledaren var den som pratade mest. Detta upplägg trivdes han mycket bra med då han lärde sig bra av att lyssna. ”Jag lär mig bäst när jag typ lyssnar så tycker jag i alla fall så aah, det är så jag lär mig bäst. Att jag lyssnar och studie- och yrkesvägledaren berättar…” Eleven upplevde det även som positivt att gymnasieinformationen presenterades med hjälp av en PowerPoint, för att han då både kunde lyssna och läsa samtidigt. Emil tyckte också att det var viktigt att han under presentationen även kunde få svar på sina egna frågor. Dock ansåg han inte att gymnasieinformationens upplägg skulle innehålla gruppdiskussioner, då han har svårt att lyssna på fler personer samtidigt. Intervjupersonen var nöjd med att informationen

presenterades strax efter lunch eftersom han ansåg att detta var den idealiska tidpunkten, pga. att han är som piggast då.

Jo, för det är ju på morgonen är man så trött så då kanske man inte tar till sig lika bra och så innan lunch kanske man är hungrig och då tänker man bara på mat och då vill man bara gå och äta och så blir man såhär distraherad av det kanske och allt sånt dära och så senare på dagen då vill man gå hem och då är de det och så strax efter lunch så har man precis ätit och typ piggnat till lite och sånt… Nämen då är man mer piggare, då har man precis fått mat och fått extra energi och sånt.

Informationen skulle enligt honom vara mindre än 40 minuter lång. Om presentationen hade varit längre skulle det krävts en kortare rast och ett mer varierat upplägg för att hålla

koncentrationen uppe. Film, skrivet material och PowerPoint var tre hjälpmedel som Emil gärna föredrog att en gymnasieinformation skulle innehålla. Dessa tyckte han skulle ge en utförlig information och dessutom ansåg han att skrivet material var bra för att han kunde läsa själv efteråt och repetera det som sagts. En kortare film framlade intervjupersonen skulle ha varit bra eftersom det skulle kunna ge honom visuella exempel från verkligheten då han

gymnasieinformationen presenterades i halvklass ”… man kanske får mer tid med frågor kanske och så är man ju mindre, det blir inte lika tjatigt eller så va”. Intervjupersonen tyckte att det var bra att informationen presenterades i det egna klassrummet, för där ansåg han sig kunna fokusera bäst och han tyckte även att det i klassrummet fanns mycket hjälpmedel.

4.2.7 Benjamin och Amandas gymnasiepresentation

Gymnasieinformationen framfördes på morgonen till hela klassen i en datasal. Presentationen pågick under en timma och tio minuter. Studie- och yrkesvägledaren använde sig av

PowerPoint och tavlan.

4.2.8 Benjamin

Angående gymnasiepresentationen ansåg Benjamin att upplägget var sådant att eleverna fick lyssna och att studie- och yrkesvägledaren pratade mest. Intervjupersonen tyckte att han tog till sig informationen bra och anledningen till detta uppgavs vara att han lärde sig bra av att lyssna och sade att det är bäst att ”låta den som kan prata”. Detta tillvägagångssätt passade honom synnerligen bra på morgonen eftersom han då inte orkade prata. Helst hade dock Benjamin sett att informationen skulle ha förlagts till efter lunch, för då hade han haft mer energi. I sådana fall hade han föredragit att presentationen skulle ha innefattas diskussioner samt en ökad dialog mellan studie- och yrkesvägledaren och eleverna.

Vad gäller hjälpmedel tyckte intervjupersonen att det var bra att studie- och yrkesvägledaren använde sig av PowerPoint vid informationstillfället. ”Om man ser informationen framför sig är det mycket lättare än att bara lyssna.” Eleven likställer att skriva på tavlan och overhead med PowerPoint, då han menar att inlärningen blir densamma. Även skrivet material hade varit bra för inlärningsförmågan enligt honom: ”Då man får broschyrer och sånt kan man kolla efter informationen är slut, då kan man kolla igenom det igen om man är osäker på någonting.”

Benjamin tyckte inte att storleken på gruppen spelade så stor roll för hans lärande men ansåg att en större grupp var ett något sämre alternativ eftersom det kunde bli för hög ljudnivå. Vad gäller miljön tyckte han att informationen borde ha presenterats i ett klassrum. Detta

vilket gör att han ser informationen bättre. Det han ogillade med datasalen var att eleverna fick sitta runt runda bort och att sikten mot tavlan därmed blev försämrad. Han säger följande: ”Hade det varit ett vanligt klassrum… då är det lättare att sitta still, så här koncentrera sig och koncentrera sig på informationen.” Angående presentationens längd ansåg intervjupersonen att denna faktor inte påverkade hans inlärning nämnvärt. Om gymnasiepresentationen skulle ha varit längre tyckte eleven att den kunde ha innehållit en kortare rast och haft ett mer omväxlande upplägg. Detta skulle ha gjort att Benjamin hade piggnat till och fått förbättrad koncentrationsförmåga. Sammanfattningsvis går det att säga att denna elev var ganska nöjd med sin gymnasieinformation men som framkommer ovan gav han ändå förslag på andra typer av tillvägagångssätt, vilka skulle ha gjort att han hade tillägnat sig mer av stoffet.

4.2.9 Amanda

Sammantaget framlade Amanda att gymnasieinformationen hon varit med på var ”okej”. Hon tyckte att det mest var studie- och yrkesvägledaren som pratade, vilket hon upplevde lite tråkigt. ”Asså när hon bara pratar så blir det så uttjötat. Men om man har lite variation så är det okej.” Intervjupersonens önskning var att presentationen skulle ha innehållit fler frågor, dels för att få svar på sina egna frågor men även för att hon lär sig av de frågor vilka hennes klasskamrater ställer. Amanda föredrog även diskussioner, då det av henne ansågs lärorikt att höra andras åsikter. En kortare film i samband med gymnasieinformationen skulle troligen ha ökat hennes förståelse. PowerPointen vilken gymnasieinformationen presenterades med tyckte hon var ett bra hjälpmedel, då detta gav möjlighet till att både kunna se och höra

informationen samtidigt. Det framkom att intervjupersonen gärna ville ha verklighetsexempel i samband med gymnasieinformationen, för då skulle hon tillägna sig den bättre. För att uppfylla detta tyckte hon att en film samt att det kom gymnasieelever till presentationen skulle vara bra metoder att använda sig av. Amanda säger följande:

Jag tänkte mer om man typ kunde se filmer från olika linjer, så man får se hur dom arbetar, alltså intervjuer med elever som går där och hur dom tycker att det är och allt sånt där… jaa, studie- och yrkesvägledaren vet la kanske inte riktigt hur det är just på den linjen för hon går ju inte där själv.

Amanda föredrog även ett mer varierat upplägg på gymnasieinformationen, för att hennes koncentrationsnivå inte skulle försämras. ”Att det skulle vara mer variation, så att man inte

blir så uttröttad i huvudet, för det blir bara information, information annars.” Denna elev tyckte det var bra att gymnasieinformationen presenterades klassvis eftersom detta bidrog till att hon kände sig trygg. Vad gäller miljön hade hon hellre önskat att informationen

presenterades i ett klassrum än i datasalen, som den nu genomfördes i. Anledningen till detta angavs av intervjupersonen vara att hennes koncentrationsförmåga förbättrades då alla bänkar var placerade i rader riktade mot tavlan. Vad gäller gymnasiepresentationens längd ansåg Amanda att den var lite för lång och utdragen. Av denna anledning tyckte hon att 40 minuter till en timma skulle vara mer lagom. Hon ansåg att informationen skulle presenteras efter lunch för att hon då var som piggast.

5. Analys

I detta kapitel analyseras det insamlade materialet utifrån teorierna. Syftet med arbetet har varit att undersöka vad eleverna anser om tillvägagångssätt vid gymnasiepresentationen. Inledningsvis analyseras den första frågeställningen, som ämnar tydliggöra vad eleverna ansåg om den upplevda gymnasiepresentationens tillvägagångssätt. Därefter redogörs det för frågeställningarna två och tre som avser att besvara vilka tillvägagångssätt eleverna föredrar samt om det finns några gemensamma nämnare i elevernas svar. Dessa två frågeställningar har sammanslagits i analysen då gemensamma nämnare funnits bland elevernas åsikter kring tillvägagångssätt som de föredrar. Detta eftersom det blir naturligt att skildra allmänna drag av elevernas preferenser för inlärning. Om analysen hade baserats på alla individuella åsikter som redovisats i resultatet hade helhetsförståelsen för vilka tillvägagångssätt eleverna föredrar försämrats. För att tydliggöra svarsfrekvensen anges procentsatsen från enkätsvaren samt elevantalet vad det gäller deras svar i intervjuerna. En anledning till att elevernas svar i intervjuerna presenteras i elevantal är att forskningsunderlaget för intervjuerna anses vara alltför begränsat för att använda otydliga formuleringar. Av denna orsak undviks uttryck som ”majoriteten” av eleverna samt ”flest” elever etc. Analysen avslutas med att presentera gemensamma nämnare vilka framkommit i endera enkäterna eller intervjuerna.

5.1 Elevernas åsikter om den upplevda gymnasiepresentationen

Både i enkätsvaren och i intervjuerna har det tydligt konstaterats att eleverna upplevde att studie- och yrkesvägledaren pratade mest under gymnasiepresentationen och att de fick lyssna. Detta tillvägagångssätt i undervisningen där en pedagog förmedlar kunskapen och eleverna får lyssna benämns traditionell pedagogik och sägs leva kvar (Boström &

Wallenberg 1997). Pedagogiken anknyter till det behavioristiska synsättet där eleven ses som mottagare av information och utgångspunkten i undervisningen är den kunskap som skall läras ut (Stensmo 1994). Med denna pedagogik anses eleverna bli mer passiva och

objektiviserade p.g.a. att de ska anpassa sig efter skolan (Maltén 1997). I enkäten uppgav 87 % att studie- och yrkesvägledaren pratade mest under gymnasiepresentationen och samtliga av de sex intervjuade eleverna. För att ge en mer heltäckande bild av frågeställning ett kommer det nedan att redogöras för vad eleverna ansåg om detta tillvägagångssätt. Utifrån fråga två i enkäten går det att utläsa att detta tillvägagångssätt vilket studie- och